Parkeringsnorm 2007 Joel Ahlquist Planerings- och utredningsavdelningen Kiruna kommun

Transkript

1 Parkeringsnorm 2007 Joel Ahlquist Kiruna kommun

2 1(7) Innehåll 1 Bakgrund Vad är en parkeringsnorm? Framtagning av Parkeringsnorm och normtal Beräkning av parkeringsbehov Restaurang Hotell Samlingslokaler Flerbostadshus Småhus Butiker Stormarknad Sällanköpshandel Industri/lager Sporthall, badhus Vårdinrättning Övrig detaljhandel samt kontor och jämförlig verksamhet Samnyttjande för mindre parkeringsbehov Kiruna centrum Avstånd och storlekar för parkeringsplatser parkering normalt parkeringsplatser för rörelsehindrade med speciellt tillstånd Övrig parkering Cykelparkering MC-parkering Skoterparkering Källor Internet Litteratur Övrigt...7

3 2(7) 1 Bakgrund I parkeringsnormen som idag används till bygglovsunderlag är antagen 1987 med en förändring Eftersom parkeringsnormen är så gammal så är den även inaktuell i stor utsträckning då parkeringsbehovet idag är större än tidigare. Biltätheten 1985 för Kiruna C var 414 bilar/1000 invånare. Med samma beräkningsmodell för biltäthet (tillägg av procentsatser för avställda fordon samt bortfall för firmaägda bilar) för 2007 är samma siffra 520 bilar/1000 invånare. Denna ökning på hela 26 % är ur miljösynpunkt oroväckande stor, men det ger även en fingervisning om att behovet av parkeringsplatser har ökat års parkeringsnorm som blev uppdaterad 1993 med en utredning kring centrum har använts som underlag till denna utredning. Även andra kommuners aktuella parkeringsnormer och parkeringsutredningar har använts som underlag. 1.1 Vad är en parkeringsnorm? En parkeringsnorm innehåller regler för hur många parkeringsplatser som fastighetsägare skall ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om och tillbyggnad. Mängden parkeringsplatser som behövs hänger samman med verksamhetens art och bebyggelsens area. Kommunens skyldighet och rättighet att kräva anordnande av parkeringsplatser regleras i planoch bygglagen (3 kap 15 och 16). Normen omfattar inte någon parkeringsplan, dvs. var parkeringsplatserna skall placeras eller hur det ska utmärkas. Dessa frågor behandlas i den fysiska planeringen eller i samband med bygglovprövning av enskilda byggnadsobjekt. Normen skall tillämpas i följande fall: Vid nybyggnad Vid om och/eller tillbyggnad av verksamhetsutrymmen fasadändringar eller vid ombyggnad och tillbyggnad Vid ändring av användningssätt Miljö- och byggnämnden fastställer parkeringsbehovet i samband med bygglovsprövning och detaljplaneläggning. 2 Framtagning av Parkeringsnorm och normtal 2.1 Beräkning av parkeringsbehov Vid beräkning av parkeringsbehov så är det framtagen en standardiserad formel: BTA x N/1000 = Parkeringsbehov BTA (bruttoarea) är summan av våningarnas area innanför omgivande ytterväggars yttersida. Även mätvärda delar av nyttjade vinds- och källarvåningar inräknas. Mätvärt utrymme skall ha en rumshöjd av minst 1,9 m, lagerlokaler och trapphus räknas in. Vissa gemensamma utrymmen räknas inte in, t.ex. garage, körytor, pannrum, fläktrum samt förråd.

4 3(7) Normtal (N) är en framtagen konstant som är olika beroende på utnyttjandetyp av byggnad. Denna motsvarar behovet av parkeringsplatser per 1000 m 2 BTA beroende på typ av byggnad. Nedan följer de resonemang som använts för att ta fram den nya konstanten för olika kategorier av utnyttjande av byggnader inom Kiruna kommun. Ingen djupare utredning har gjorts utan andra kommuners undersökningar och erfarenheter har använts som underlag till denna utredning. Parkeringsnormen är framtagen ur dagsläget (2007) så denna kan vara inaktuell redan om 5-10 år, vid behov i detta läge kan en ny utredning göras. I dagsläget är det svårt att göra framtidsanalyser utan djupare utredning då det är svårt att veta utvecklingen för biltrafik samt den förestående stadsomvandlingen. En byggnad kan falla in i flera av kategorierna, i dessa fall summeras beräkningen av alla olika utnyttjandetyperna. Vid kombination av flera olika verksamheter bör man tillämpa worst case scenario. Om byggnaden inte faller in i någon av kategorierna nedan så måste en djupare utredning av parkeringsbehovet göras. Med en digital Excel fil (Bilaga 1: Beräkningar P norm.xls) kan handläggaren enkelt fylla i BTA på byggnadskategori och därmed snabbt få ut behovet av parkeringsplatser i respektive kategori. Tanken är att Excel-filen enkelt ska kunna användas som underlag av tjänstemän vid bygglovshandläggning och detaljplaneläggning. 2.2 Restaurang I jämförelse med andra kommuner så ligger parkeringsbehovet inom intervallet platser/1000 m 2 BTA. I detta fall så är det svårt att avgöra det bästa normtalet för Kirunas restaurangverksamhet. Men då man väger in Kirunas höga bilanvändande så bör normtalet ligga närmare 50 än 18. Normtalet för restauranger föreslås därmed till Hotell I jämförelse med andra kommuner så ligger parkeringsbehovet inom intervallet 5,5-38 platser/1000 m 2 BTA. Eftersom hotellverksamheten speciellt under sommartid tar emot mycket bilburen turisttrafik så bör siffran i detta fall ligga på det högre normtalet Samlingslokaler I denna kategori räknas fritidsgårdar, festlokaler och liknande samlingsplatser. I jämförelse med andra kommuner varierar siffran mellan per 1000 m 2. Här föreslås en sänkning från tidigare parkeringsnorm men utvecklingen av samhället har lett till att användandet av samlingslokaler har förändrats till det mindre på senare år vilket medför ett mindre parkeringsbehov. Här föreslås medel normtalet Flerbostadshus I resonemanget kring normtalet för flerbostadshus är att ett normalt BTA på en lägenhet ligger på ca 70 m 2. Ett ytterligare antagande är att parkeringsbehovet är en parkeringsplats per lägenhet. Om man lägger till 10 % besöksplatser kan man anta 1,1 platser per lägenhet. Genom dessa antaganden blir normtalet 16.

5 4(7) 2.6 Småhus I resonemanget för framtagningen av normtalet för ett hus är att ett normalt BTA för ett hus ligger på 250 m 2. Därtill har antagits att varje småhus bör ha två parkeringsplatser. Med dessa antaganden ligger normtalet på Butiker I denna kategori räknas livsmedelsbutiker, apotek, systembolag och övriga liknande butiker, dock inte sällanköpshandel (se nedan). I jämförelse med andra kommuner varierar siffran mellan per 1000 m 2 där Kiruna har den högsta. Eftersom Kiruna nuvarande normtal är så högt så bör det nuvarande normtalet 37 behållas. 2.8 Stormarknad Denna kategori har stort behov av parkeringsplatser, speciellt dagar innan och under helgdagar då stormarknadshandeln ökar markant. Generellt över landet ligger antalet parkeringsplatser mellan 21,5-70 per 1000 m 2. Då befintliga stormarknader setts över har det högre alternativet bedömts som ett mer orimligt, då t ex större parkeringsyta skulle generera högre trafikmängder. Utifrån folkmängd och antal besökare till orten är behovet av parkeringsplatser inte är så högt som t ex i storstäder. Här föreslås normtalet ganska högt men inte på det extrema. Normtalet föreslås till medeltalet Sällanköpshandel Med sällanköpshandel räknas handel med varor, såsom till exempel kläder, skor, byggvaror, sportartiklar, hemelektronik och böcker. Denna typ av inrättning har ett mindre behov av parkeringsplatser än kategorierna butiker och stormarknader. För andra kommuner varierar normtalet mellan Eftersom bilanvändandet i Kiruna är relativt högt så föreslås normtalet till 30 i denna kategori Industri/lager Denna typ av verksamhet har inget speciellt stort behov av parkeringsplatser per 1000 m 2 BTA. Men då det finns så många olika typer av industriverksamhet och lager så kan det vara svårt att få fram det optimala normtalet som passar in i all typ av industriell och lager verksamhet. Generellt så ligger platsbehovet mellan 7-11 platser per 1000 m 2 BTA. På samma sätt som ovan så föreslås normtalet i den högre nivån Sporthall, badhus Även denna typ av verksamhet har ett relativt lågt behov av parkeringsplatser per 1000m 2 BTA. Generellt ligger platsbehovet på 1-3 platser per 1000m 2 BTA. Förslaget är att normtalet för Sporthall och badhus sätts till Vårdinrättning Med detta menas sjukhus, sjukstugor, daghem, tandläkare, serviceinrättning och liknande vårdinrättningar. Denna kategori har ett högt behov av parkeringsplatser med avseende på relativt hög besöksfrekvens och stort behov av parkeringsplatser i nära anslutning. I denna kategori bör även mängden platser för rörelsehindrade förare vara högre än normalt. Generellt ligger normtalet 20-40, i detta fall bör normtalet sättas till 40 med avseende på det höga parkeringsbehovet för relativt små vårdinrättningar i kommunen.

6 5(7) 2.13 Övrig detaljhandel samt kontor och jämförlig verksamhet Denna kategori fokuserar i första hand på detaljhandel och kontorsverksamhet. I jämförelse med andra kommuner så ligger parkeringsbehovet inom intervallet platser/1000m 2 BTA. Platsbehovet varierar relativt mycket mellan olika typer av kontor, större kontorsenheter har mindre behov av parkeringsplatser än mindre enheter. Med jämförlig verksamhet menas blandverksamhet med mindre verkstad eller mindre handelsenhet och liknande. Normtalet föreslås ligga högt men inte på det extrema, därför hamnar föreslagna normtalet på 25 3 Samnyttjande för mindre parkeringsbehov Samnyttjande av bilplatser för flera olika lokaler bör eftersträvas, eftersom det minskar det totala behovet av parkeringsplatser. Vid samnyttjande kan normtalen reduceras eftersom alla lokaltyper inte har sina maximala parkeringsbehov samtidigt. Den vanligaste formen av samnyttjande är när parkeringen ordnas i större kommunala parkeringsanläggningar gemensamma för flera fastighetsägare, samnyttjandet ger en antagen reduktion av parkeringsplatsbehovet med ca 30 %. Samnyttjande kan även ske i en privat parkeringsanläggning gemensam för flera fastighetsägare eller också inom en fastighet som rymmer flera olika lokaltyper. För bostadsparkeringar räknas normalt inte med samnyttjande. Vid bygglovshandläggning bör samnyttjande tas med i beaktandet då det ibland kan vara svårt för sökande att få normerad mängd parkeringsplatser inom fastighetsgränsen. 4 Kiruna centrum

7 6(7) I dagsläget finns det 1034 allmänna parkeringsplatser enligt lokala trafikföreskrifter i Kiruna centrum (se kartbild nedan). Utöver dessa finns ca 1300 parkeringsplatser på tomtmark. Totalt blir detta ca 2300 platser, i jämförelse med parkeringsläget 1993 så har parkeringsplatserna ökat marginellt. Trots att den bilberoende affärsverksamheten inom centrum minskat något kan det sägas att det råder viss parkeringsbrist inom Kiruna centrum eftersom mängden bilar per 1000 invånare ökat inom kommunen. Dock är det svårt att utöka parkeringsmöjligheten i centrum pga. förtätningen av centrumområdet. Det är dessutom orimligt att dimensionera parkeringsmöjligheterna för extremtillfällen så som marknader eller festival som endast sker under ett fåtal tillfällen per år. 5 Avstånd och storlekar för parkeringsplatser 5.1 parkering normalt Gångavståndet mellan en fastighets entré och dess parkeringsplats får inte överstiga 200 m. För bostäder får gångavståndet endast i undantagsfall överstiga 50 m. Arbetandes parkering kan förläggas i mer perifera lägen, gångavståndet mellan parkering och arbetsplats bör dock inte överstiga 400 m. Bredden på en parkeringsplats får inte understiga 2,5 m i bredd och 5 m i längd. 5.2 parkeringsplatser för rörelsehindrade med speciellt tillstånd Minst 5 % av parkeringsplatserna skall vara reserverade för rörelsehindrade med speciellt tillstånd. Detta parkeringstillstånd kan ansökas hos Kiruna kommun. Parkeringsplatsen skall vara minst 5,0 m bred. Ligger parkeringsplatsen intill en gångyta kan denna användas vid av/påstigning och själva parkeringsplatsen vara smalare. Parkering längs med trottoar ska vara minst 7 m långa. Avståndet mellan parkering och entré bör inte överstiga 5-10 m, men ska vara mindre än 25 m. Lutningen bör inte överstiga 1:50. Finns kantsten vid parkeringsplatsen ska det finnas en avfasad 0-kantsramp framför eller helst bakom bilen. Trottoaren/gångbanan bredvid parkeringsplatsen ska vara fri från hinder för att eventuell kunna gå av och på via ramp på bilens sida. Markbeläggningen bör vara fast, jämn och halkfri. 6 Övrig parkering 6.1 Cykelparkering Under vintertid är denna trafikantgrupp i princip obefintlig i Kiruna (med några undantag). Under barmarksperioden så kan cykelanvändandet vara ca % generellt i landet (i storstäder är denna siffra ca %), i Kiruna så antas cykelanvändandet till den lägre siffra 15 %. För handel så är mängden cykeltrafik låg (speciellt stormarknader) då cykeln har låg lastkapacitet. För att underlätta för cyklister bör cykelparkering finnas i direkt anslutning till huvudingång, avståndet bör inte överstiga 50 meter. Rekommendationen är att bygga takförsedd cykelparkering för att motivera den starkt väderberoende trafikanttypen. Dock bör parkeringen anläggas så att inget hinder för rörelsehindrade kan uppstå. De byggnadstyper som har ett högt behov av cykelparkering är samlingslokaler, sporthall, badhus, flerbostadshus, vårdinrättning, övrig detaljhandel samt kontor och jämförlig

8 7(7) verksamhet. För att motivera cykelanvändandet för personal bör cykelparkering även finnas i nära anslutning till personalingång (max 50 meter). I dagsläget finns inget normbehov för cykelparkering i Kiruna då vi har en i jämförelse med andra kommuner ett lågt cykelanvändande. Men vid bygglovshandläggning bör cykelparkering tas med i beaktande. 6.2 MC-parkering Under sommartid ökar motorcykelanvändandet men på vintertid används inte MC överhuvudtaget i Kiruna. Behovet för MC-parkering ligger generellt på 1-3 %, därför anses behovet ligga så lågt att det i dagsläget inte finns någon motivering till speciellt anordnad MCparkering. I resonemanget bakom detta påstående är att MC bör parkera på vanliga parkeringsplatser. 6.3 Skoterparkering Under vårvintern 2007 gjordes ett försök där skoter tilläts köra inom detaljplanelagt område i kommunen. Den politiska viljekraften är i dagsläget positivt till skotertrafik och under vintern finns stora förutsättningar för att ett nytt försök kommer att genomföras. Dock har ingen utvärdering av försöket i nuläget ( ) genomförts. Med samma resonemang som för MC-parkering så finns inget större behov av speciella skoterparkeringsplatser i dagsläget. 7 Källor 7.1 Internet Uddevalla kommun, ( Linköpings kommun, ( Malmö kommun, ( Götene kommun, ( Falkenbergs kommun, ( Borås kommun, ( Lunds kommun, ( Wikipedia, ( 7.2 Litteratur Parkering på gatumark 2006, Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Regionalt cykelprogram , Vägverket publikation 2004:123 Parkeringsnorm Kiruna kommun 1987 Parkeringsutredning Kiruna centrum 1993 Bygg klokt handbok, Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart! Övrigt Uddevalla kommun, Hans Johansson,

9 Bilaga 1 Normtal (N) per 1000 kvm bruttoarea (BTA) för bostäder och verksamhetslokaler Verksamhet N Parkeringsbehov Parkeringsbehov med samnyttjande BTA (fyll i) Restaurang Hotell Samlingslokaler Flerbostadshus Småhus Butiker Stormarknad Sällanköpshandel Industri/Lager Sporthall/Badhus Vårdinrättning Övrig detaljhandel samt kontor och jämförlig verksamhet Totalt behov: 0 0 Parkeringsbehov beräkning: BTA*N/1000kvm