Intryck, avtryck framtidstro

Transkript

1 Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL SOCIALTJÄNSTEN 1

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: OMSLAGSFOTO: Sara Arnald/Scanpix FOTO INLAGA: s. 6 Göran Assner/Johnér, s. 9 Bengt af Geijerstam/Scanpix, s. 11 Hans Carlén/Johnér, s. 14 David Lundberg/Scanpix, s. 17 Bengt Olof Olsson/Scanpix. GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: edita, västerås,

3 Innehåll 5 Man är av fel kön, man pratar fel språk, man ställer fel krav 7 Vilka är de nationella minoriteterna? 8 Tung historisk ryggsäck skapar bristande tillit och distans 10 Särskild utsatthet för våldsutsatta minoritetskvinnor 12 Den egna gruppen gemenskap och utanförskap 13 Hur bemöter socialtjänsten kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna och som har blivit utsatta för våld? 15 Fem saker att tänka på i mötet med våldsutsatta kvinnor 16 Kunskap och samverkan leder framåt vad finns för möjligheter i ditt område? 18 Här kan du få mer information

4 Statens folkhälsoinstitut har i ett regeringsuppdrag undersökt hur våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverige finnar och tornedalingar bemöts och stöds av exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen. I undersökningen kommer bland andra socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor, poliser och våldsutsatta kvinnor ur minoritetsgrupperna till tals. Den här foldern syftar till att lyfta fram ett antal aspekter i arbetet med kvinnofrid som skiljer sig från mötet med andra minoriteter eller majoritetsbefolkningen. De flesta aspekterna är dock desamma oavsett vilken våldsutsatt kvinna du möter. Citaten i foldern kommer från en intervjustudie med 24 våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Den judiska gruppen är dock inte representativ då endast en judisk kvinna intervjuades. I en enkätstudie har även närmare fyra hundra myndighetspersoner själva svarat på frågor om deras bemötande av kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Foldern finns i tre versioner med inriktning mot polisen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. I arbetet med att ta fram dessa foldrar har en extern referensgrupp bestående av personer från bland annat Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och företrädare för de nationella minoriteterna bidragit med synpunkter och specialistkunskaper. 4

5 Man är av fel kön, man pratar fel språk, man ställer fel krav Så sammanfattade en sverigefinsk kvinna sina kontakter med socialtjänst, polis och skola. Hon beskriver inte bara språkets betydelse för den nationella minoritetstillhörigheten, utan ger också en bild av vad det kan innebära att vara kvinna och utsatt för våld. Socialtjänsten är den instans som kritiserades mest av de intervjuade kvinnorna i undersökningen. vad har du för erfarenheter känner du igen det här? 5

6 6

7 Vilka är de nationella minoriteterna? Vi har fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, samer, sverige finnar och tornedalingar. Samerna räknas även som ett urfolk. Vem tillhör en minoritetsgrupp? Det är inte självklart vem som tillhör en nationell minoritetsgrupp, och det syns sällan på en person. Det är en fråga om identitet och om personen själv väljer att identifiera sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Våga fråga! Särskilda rättigheter för minoriteterna Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:24) ger tre av grupperna rätt att inom vissa geografiska områden få använda sina respektive språk (samiska, finska och meänkieli) i kontakt med myndigheter. Till exempel är kommuner inom förvalt ningsområdena skyldiga att erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritets språken. Dessa tre nationella minoriteter har alltså en särställning jämfört med andra minoriteter i Sverige. Vilka minoritetsgrupper finns i ditt område? Hur skulle ni kunna organisera er för att leva upp till lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk? 7

8 Tung historisk ryggsäck skapar bristande tillit och distans De nationella minoriteterna har en lång historia i Sverige, men har diskriminerats på olika sätt genom historien. Det har ofta skapat en bristande tilltro till det svenska majoritetssamhället och dess myndighetsutövning. Flera av de intervjuade romska kvinnorna berättade att det kan vara tabubelagt att tala om sexuellt våld både inom och utanför familjen. Enligt kvinnorna så finns en uppfattning inom vissa romska grupper att våldet kan göra både kvinnans och mannens familj orena vilket i sin tur får svåra konsekvenser för familjen. Några av de intervjuade samiska kvinnorna berättade att vissa samiska grupper lever efter familjemönster och traditioner som skiljer sig från majoritetssamhällets. FN har kritiserat Sverige för att inte ha uppmärksammat våld mot samiska kvinnor. Flera av de samiska kvinnorna i undersökningen tycker att socialtjänsten i de områden där det bor många samer behöver lära sig mer om hur renägande och samebyar fungerar och vilka konsekvenser det kan få för kvinnan vid en skilsmässa. Diskriminering från svenska myndigheter upplevs av kvinnorna ha skapat en misstro mot det svenska samhället. Olika typer av förtryck samverkar dessutom. Den som står utanför samhället språkligt och kulturellt och är en våldsutsatt kvinna är särskilt utsatt. 8

9 9

10 Särskild utsatthet för våldsutsatta minoritetskvinnor Våld är ett maktmedel. Med våld i den här undersökningen menas psykiskt, fysiskt och sexuellt våld samt hot om våld. Våldsutsatta kvinnor kan också vara beroende av vålds utövaren på olika sätt, t.ex. känslomässigt och ekonomiskt. När en kvinna ur en minoritetsgrupp utsätts för våld blir hon särskilt utsatt, genom att hon är en våldsutsatt kvinna och genom att hon tillhör en minoritets grupp. har du mött våldsutsatta kvinnor från minoritetsgrupperna? vad kan du göra för att stödja dem? diskutera med dina kolleger! 10

11 11

12 Den egna gruppen gemenskap och utanförskap Samhörigheten med andra personer från den egna nationella minoritetsgruppen beskrivs som mycket viktig av de intervjuade kvinnorna. Gemenskapen upplevs som en styrka men också som en risk. Den som utesluts från gemenskapen står väldigt ensam. Både de samiska och de romska kvinnorna säger i intervjuerna att de varit oroliga för att den egna gruppen skulle få veta att de anmält sin man till polisen eller socialtjänsten. Flera sverigefinska kvinnor lever med svenska män. Svenska män kan i vissa fall ha ett starkare kontaktnät och kan också ha familj på orten till skillnad från de kvinnor som flyttat inom eller till Sverige. Om kvinnan utsätts för våld i relationen kan hennes situation bli extra utsatt om stödjande kontaktnät som släkt, vänner eller föreningar inte finns på orten. Att få tala sitt eget språk när man söker stöd och hjälp hos socialtjänsten är viktigt för de intervjuade nationella minoritets grupperna. Därför behövs det ökade språkkunskaper och kunskaper om nationella minoritetsgrupper inom alla de samhällsinstanser som möter vålds utsatta kvinnor. 12

13 Hur bemöter socialtjänsten kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna och som har blivit utsatta för våld? Nästan hälften bemöter aldrig på minoritetsspråk Närmare hälften av de som svarande på Statens folk hälso instituts enkät säger att de i stort sett aldrig bemöter kvinnor från minoritetsgrupper på deras eget språk vid första mötet. Mindre än var tionde säger att de i stort sett alltid eller ofta gör det. Få har specifik handlingsplan Endast ett par procent har en specifik, skriftlig handlingsplan inom organisationen för hur de ska arbeta med våldsutsatta kvinnor från nationella minoriteter. Ungefär 15 procent tycker att det behövs en sådan. Alla lika? Många av de tillfrågade säger att de utgår från principen att alla ska behandlas lika, men många vill ändå lära sig mer om de nationella minoriteterna och om kvinnofrid. Kurser, handledning och konsult stöd är några av förslagen. hur ser det ut där du arbetar och vad tycker du? 13

14 14

15 Fem saker att tänka på i mötet med våldsutsatta kvinnor erbjud stöd på kvinnans eget språk om det är möjligt. Om tolk behövs ska det inte vara någon anhörig. Telefontolk kan vara en möjlighet. prata med kvinnan i enrum. Visa att du tror på vad hon säger. bekräfta formella beslut skriftligt så att det inte uppstår osäkerhet kring vilka besked som gäller. följ upp kontakten med kvinnan och se till att hon får det stöd hon har rätt till. Samverka med andra berörda myndigheter, kvinno- och brottsofferjourer, organisationer samt andra aktörer. beakta barnperspektivet fråga alltid om barnens situation och sätt deras säkerhet främst. 15

16 Kunskap och samverkan leder framåt vad finns för möjligheter i ditt område? Det lönar sig att samarbeta! Några lokala röster från enkätundersökningen säger såhär: Vi i Linköping håller just nu på att bygga upp ett nära samarbete mellan landstinget, psykiatrin och Linköpings kommun. I detta samarbete kallat Kvinnofrid, deltar även representanter från polismyndigheten, åklagarmyndigheten, frivården och de olika kommunrepresentanterna från hela Östergötland. Psykiatrin har avsatt 50 procent av en socionomtjänst att arbeta i Kvinnofrid i kommunens lokaler för att öka samarbetet för kvinnor utsatta för våld. Ett mycket spännande arbete! Hälso- och sjukvården Linköping 2009 Vi har under 20 år haft en [romerpedagog] anställd för våra finska romer Hon har jobbat med vuxna och tonåringar, mest för att skolan ska fungera och för att ge självkänsla. Hon har haft utbildning även för vuxna romer. Hon har även utbildat vår personal om romsk kultur och hur deras situation varit här. Utbildning av vår personal har hon gjort tillsammans med en romsk kvinna. Socialtjänsten i Gävle 2009 Sök lokala organisationer på din ort och stöd uppbyggnaden av nätverk mellan myndigheter och frivilligorganisationer. 16

17 17

18 Här kan du få mer information (Länsstyrelsen i Stockholms län) (Svenska samernas riksförbund SSR) (Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T) (Sverigefinnarnas delegation) (Sverigefinska riksförbundet) och Anneli Yiljarvi (Sverigefinska kvinnojouren) (Romska ungdomsförbundet) Rosita Grönfors (Riksförbundet internationella romska och resande kvinnocenter) Ewa Rosengren (Internationella kvinnoföreningen för Romani) Janetka Petras (Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö) Sonja Millon (Roma nation) 18

19 Läs gärna Statens folkhälsoinstituts delrapport Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna (A 2010:06). Den och mer information om arbetet finns på I slutet av mars 2011 kommer en slutrapport där även insatser på området finns dokumenterade. Läs även Socialstyrelsens meddelandeblad (5/2010) och rapporter om arbetet med våld mot kvinnor i nära relationer på Sök även stöd hos Nationellt centrum för kvinnofrid samt deras stödlinje Kvinnofridslinjen eller Brottsoffermyndigheten har mycket information att ge. Brottsförebyggande rådet har producerat flera rapporter om mäns våld mot kvinnor, läs mer på lycka till i arbetet! 19

20 Vad innebär det att möta en våldsutsatt kvinna som tillhör någon av de nationella minoriteterna? Hur vet jag om den kvinna jag pratar med tillhör en viss minoritet? Om hon gör det, spelar denna tillhörighet någon roll för det stöd som jag i min yrkesroll ska ge henne? Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att samla in kunskap och sprida information om myndigheters bemötande av kvinnor som tillhör de fem svenska nationella minoriteterna och som har blivit utsatta för våld. De nationella minoriteterna är judar, samer, tornedalningar, romer och sverigefinnar. Foldern riktar sig till dig som möter våldsutsatta kvinnor i ditt dagliga arbete och till dig som arbetar specifikt med kvinnofridsfrågor på en strukturell nivå. Foldern finns i tre versioner med inriktning mot polisen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. 20 Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm fhi@strd.se ISBN