Intryck, avtryck framtidstro

Transkript

1 Intryck, avtryck framtidstro Bemötande av våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna TILL POLISEN 1

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2010 ISBN: OMSLAGSFOTO: Sara Arnald/Scanpix FOTO INLAGA: s. 6 Göran Assner/Johnér, s. 9 David Lundberg/Scanpix, s. 10 Bengt af Geijerstam/Scanpix, s. 12 Bengt Olof Olsson/Scanpix s. 14 Hans Carlén/Johnér, s. 17 Melker Dahlstrand/Scanpix, s. 20 Ann-Sofi Rosenkvist/Scanpix. GRAFISK PRODUKTION: ab typoform TRYCK: edita, västerås,

3 Innehåll 5 Man är av fel kön, man pratar fel språk, man ställer fel krav 7 Vilka är de nationella minoriteterna? 8 Särskild utsatthet för våldsutsatta minoritetskvinnor 11 Historisk ryggsäck och fördomar skapar bristande tillit och distans 13 Den egna gruppen gemenskap och utanförskap 15 Hur bemöter polisen och domstolen våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna idag? 16 Fem saker att tänka på i mötet med våldsutsatta kvinnor 18 Europeiskt samarbete för att skydda nationella minoriteter 19 Ny svensk lag om nationella minoriteters rättigheter 21 Kunskap och samverkan leder framåt vad finns i ditt län? 22 Här kan du få mer information

4 Statens folkhälsoinstitut har i ett regeringsuppdrag undersökt hur våldsutsatta kvinnor från de nationella minoriteterna judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar bemöts och stöds av exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen. I undersökningen kommer bland andra socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor, poliser och våldsutsatta kvinnor ur minoritetsgrupperna till tals. Den här foldern syftar till att lyfta fram ett antal aspekter i arbetet med kvinnofrid som skiljer sig från mötet med andra minoriteter eller majoritetsbefolkningen. De flesta aspekterna är dock desamma oavsett vilken våldsutsatt kvinna du möter. Citaten i foldern kommer från en intervjustudie med 24 våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Den judiska gruppen är dock inte representativ då endast en judisk kvinna intervjuades. I en enkätstudie har även närmare fyra hundra myndighetspersoner själva svarat på frågor om deras bemötande av kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Foldern finns i tre versioner med inriktning mot polisen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. I arbetet med att ta fram dessa foldrar har en extern referensgrupp bestående av personer från bland annat Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och företrädare för de nationella minoriteterna bidragit med synpunkter och specialistkunskaper. 4

5 Man är av fel kön, man pratar fel språk, man ställer fel krav Så sammanfattade en sverigefinsk kvinna sina kontakter med socialtjänst, polis och skola. Hon beskriver inte bara språkets betydelse för den nationella minoritetstillhörigheten, utan ger också en bild av vad det kan innebära att vara kvinna och utsatt för våld. vad har du för erfarenheter känner du igen det här? 5

6 6

7 Vilka är de nationella minoriteterna? Vi har fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna räknas även som ett urfolk. Vem tillhör en minoritetsgrupp? Det är inte självklart vem som tillhör en nationell minoritetsgrupp, och det syns sällan på en person. Det är i många fall en fråga om identitet och om personen själv väljer att identifiera sig som tillhörande en nationell minoritetsgrupp. Våga fråga! Särskilda rättigheter för minoriteterna Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:/24) ger tre av grupperna rätt att inom vissa geografiska områden få använda sina respektive språk (samiska, finska och meänkieli) i kontakt med myndigheter. Till exempel är kommuner inom förvaltningsområdena skyldiga att erbjuda förskola och äldreomsorg på minoritetsspråken. Dessa tre nationella minoriteter har alltså genom lagen en särställning jämfört med andra minoriteter i Sverige. Vilka minoritetsgrupper finns i ditt område? Hur skulle ni kunna organisera er för att leva upp till lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk? 7

8 Särskild utsatthet för våldsutsatta minoritetskvinnor Våld är ett maktmedel. Med våld i det här uppdraget menas psykiskt, fysiskt och sexuellt våld samt hot om våld. Våldsutsatta kvinnor är ofta beroende av våldsutövaren, känslomässigt och ekonomiskt. När en kvinna ur en minoritetsgrupp utsätts för våld blir hon särskilt utsatt genom att hon är en våldsutsatt kvinna och genom att hon tillhör en minoritetsgrupp. har du mött våldsutsatta kvinnor från minoritetsgrupperna? vad kan du göra för att stödja dem? diskutera med dina kolleger! 8

9 9

10 10

11 Historisk ryggsäck och fördomar skapar bristande tillit och distans De nationella minoriteterna har en lång historia i Sverige men har diskriminerats på olika sätt genom historien. Det har skapat en bristande tilltro till det svenska majoritetssamhället. Ett exempel ur undersökningen är att vissa samiska och romska kvinnor drog sig för att kontakta myndigheter eller anmäla brott efter att de blivit utsatta för våld i en nära relation. I den samiska världen ska man inte ha kontakt med svenska myndigheter helt enkelt säger en samisk kvinna. Många av de intervjuade kvinnorna beskrev en rädsla för att anmälan skulle drabba deras familj och barn. De upplevde även rädsla för själva myndighetsutövaren. Samma tendenser återfanns hos alla de intervjuade kvinnorna och möjligen kan detta vara något som även kvinnor från andra minoritetsgrupper upplever. Några av kvinnorna i undersökningen menade att de poliser som de haft kontakt med var misstänksamma och hade fördomar om dem för att de tillhör en minoritet. Detta beskrevs genom uttalanden som nu bråkas det igen. Olika typer av förtryck eller strukturell diskriminering samverkar dessutom. Den som står utanför samhället språkligt och kulturellt och är en våldsutsatt kvinna är särskilt utsatt. 11

12 12

13 Den egna gruppen gemenskap och utanförskap Samhörigheten med andra personer från den egna nationella minoritetsgruppen beskrivs som mycket viktig av de intervjuade kvinnorna. Gemenskapen upplevs som en styrka men också som en risk. Den som utesluts från gemenskapen står väldigt ensam. Både de samiska och de romska kvinnorna säger i intervjuerna att de varit oroliga för att den egna gruppen skulle få veta att de anmält sin man till polisen eller socialtjänsten. Flera sverigefinska kvinnor lever med svenska män. Mannen kan i vissa fall ha ett starkare kontaktnät och kan också ha familj på orten till skillnad från de kvinnor som flyttat inom eller till Sverige. Om kvinnan utsätts för våld i relationen kan hennes situation bli extra utsatt om stödjande kontaktnät som släkt, vänner eller föreningar inte finns på orten. Att få tala sitt eget språk när man söker stöd och hjälp hos polisen är viktigt för de intervjuade nationella minoritetsgrupperna. Därför behövs det ökade språkkunskaper och kunskaper om minoritetsgrupper inom alla de samhällsinstanser som möter våldsutsatta kvinnor. 13

14 14

15 Hur bemöter polisen och domstolen våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna idag? Över hälften bemöter aldrig på minoritetsspråk Över hälften av de poliser, advokater m.fl. som svarat på Statens folkhälsoinstituts enkät säger att de i stort sett aldrig bemöter kvinnor från minoritetsgrupper på deras eget språk vid första mötet. Bara ett par procent säger att de ofta gör det. Mindre än tio procent har specifik handlingsplan Mindre än en tiondel har en specifik, skriftlig handlingsplan inom organisationen för hur de ska arbeta med våldsutsatta kvinnor från nationella minoriteter. Över en tredjedel av de tillfrågade anser dock att det behövs en sådan. Alla lika? Många svarande i enkäten säger att de utgår från principen att alla ska behandlas lika, men ett flertal vill ändå lära sig mer om de nationella minoriteterna och om kvinnofrid. Kurser, handledning och konsultstöd är några av förslagen. hur ser det ut där du arbetar och vad tycker du? 15

16 Fem saker att tänka på i mötet med våldsutsatta kvinnor erbjud stöd på kvinnans eget språk om det finns behov av det. Om tolk behövs ska det inte vara någon anhörig. Telefontolk kan vara en möjlighet. prata med kvinnan i enrum. Visa att du tror på vad hon säger. Fråga om familjen har barn och på vilket sätt kvinnan eller du kan stödja/skydda eventuella barn. ge kvinnan stöd att våga anmäla. Berätta vilket stöd hon kan få i rättsprocessen och vad som är viktigt för att ärendet ska tas upp i domstol, till exempel dokumentation av skador. läs mer om våld i nära relationer och ta del av rikspolisstyrelsens interaktiva utbildningsprogram. Det finns också en checklista för vad som är viktigt att tänka på i mötet med våldsutsatta kvinnor. Denna ska alltid vara med dig som jobbar i fält. ta hot om våld på allvar. Hot är en del av våldsproblematiken och dessutom ett brott i sig. 16

17 17

18 Europeiskt samarbete för att skydda nationella minoriteter Sverige är folkrättsligt skyldigt att leva upp till Ramkonvention om skydd av nationella minoriteters rättigheter som utfärdades av Europarådet, och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk tillhörande språkstadgan. Sverige ratificerade konventionen år Skyddet av nationella minoriteter ingår i arbetet för mänskliga rättigheter: Skyddet av nationella minoriteter och av de rättigheter och friheter som tillkommer personer som tillhör dessa minoriteter utgör en integrerad del av det internationella skyddet av mänskliga rättigheter och faller som sådant inom ramen för internationellt samarbete. (ramkonventionen, Del 1 Art. 1) Konventionen uttrycker tydligt vad rättigheterna innebär: Var och en som tillhör en nationell minoritet skall ha rätt att fritt välja att behandlas eller inte behandlas som sådan och ingen nackdel skall följa av detta val eller av utövandet av de rättigheter som är förbundna med detta val. (Del 1 Art. 3) 18

19 Ny svensk lag om nationella minoriteters rättigheter Den 1 januari 2010 trädde en ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Den nya lagen (2009:724) ersätter de tidigare minoritetsspråkslagarna (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar respektive lagen (1999:1176) om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i kontakter med kommunala, regionala och statliga förvaltningsmyndigheter inom förvaltningsområdet. Den nya lagen säger bland annat att det allmänna ska underlätta för de nationella minoriteterna att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Den nya lagen är ett resultat av propositionen Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna (Regeringens proposition 2008/09:158) där de nationella minoriteternas ställning föreslogs stärkas ytterligare. 19

20 20

21 Kunskap och samverkan leder framåt vad finns i ditt län? Det lönar sig att samarbeta! Lokala röster från enkätundersökningen säger såhär: Vi i Linköping håller just nu på att bygga upp ett nära samarbete mellan landstinget, psykiatrin och Linköpings kommun. I detta samarbete kallat Kvinnofrid, deltar även representanter från polismyndigheten, åklagarmyndigheten, frivården och de olika kommunrepresentanterna från hela Östergötland. Psykiatrin har avsatt 50 procent av en socionomtjänst att arbeta i Kvinnofrid i kommunens lokaler för att öka samarbetet för kvinnor utsatta för våld. Ett mycket spännande arbete! Hälso- och sjukvården i Linköping 2009 Jag tror inte att skillnaderna är så stora mellan olika grupper i samhället, det gäller att våga fråga. Sedan är det viktigt att ha bra upparbetade kanaler så man vet vart man ska vända sig för att personen ska få hjälp. Här i Uppsala har vi Nationellt centrum för kvinnofrid som vi kan hänvisa till. Barnmorska i Uppsala 2009 Sök lokala organisationer och stöd uppbyggnaden av nätverk mellan myndigheter och friviligorganisationer. 21

22 Här kan du få mer information (Länsstyrelsen i Stockholms län) (Svenska samernas riksförbund SSR) (Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T) (Sverigefinnarnas delegation) (Sverigefinska riksförbundet) och Anneli Ylijarvi (Sverigefinska kvinnojouren) (Romska ungdomsförbundet) Rosita Grönfors (Riksförbundet internationella romska och resande kvinnocenter) Ewa Rosengren (Internationella kvinnoföreningen för Romani) Janetka Petras (Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö) Sonja Millon (Roma nation) 22

23 Läs gärna Statens folkhälsoinstituts delrapport Bemötande av våldsutsatta kvinnor som tillhör de nationella minoriteterna. Den och mer information om arbetet finns på I slutet av mars 2011 kommer en slutrapport där även insatser på området finns dokumenterade. Läs även Socialstyrelsens meddelandeblad (5/2010) och rapporter om arbetet med våld mot kvinnor i nära relationer på Sök även stöd hos Nationellt centrum för kvinnofrid samt deras stödlinje Kvinnofridslinjen eller Brottsoffermyndigheten har mycket information att ge. Brottsförebyggande rådet har producerat flera rapporter om mäns våld mot kvinnor, läs mer på Vad säger lagen? Läs lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd av nationella minoriteters rättigheter (Strasbourg 1.II.1995) samt Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (Strasbourg 5.XI.1992). lycka till i arbetet! 23

24 Vad innebär det att möta en våldsutsatt kvinna som tillhör någon av de nationella minoriteterna? Hur vet jag om den kvinna jag pratar med tillhör en viss minoritet? Om hon gör det, spelar denna tillhörighet någon roll för det stöd som jag i min yrkesroll ska ge henne? Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag av regeringen att samla in kunskap och sprida information om myndigheters bemötande av kvinnor som tillhör de fem svenska nationella minoriteterna och som har blivit utsatta för våld. De nationella minoriteterna är judar, samer, tornedalningar, romer och sverigefinnar. Foldern riktar sig till dig som möter våldsutsatta kvinnor i ditt dagliga arbete och till dig som arbetar specifikt med kvinnofridsfrågor på en strukturell nivå. Foldern finns i tre versioner med inriktning mot polisen, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. 24 Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm fhi@strd.se ISBN