ÅRSREDOVISN I NG 2005

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2005

2 Grafisk produktion: Rudin & Co Reklambyrå Foto Bo Jangenäs: Per-Arne Rynning Övriga bilder från Getty Images Tryck Davidsons Tryckeri februari IAF ÅRSREDOVISNING 2005

3 IAF:s uppdrag är att svara för den samlade tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och därigenom påverka hur arbetslöshetsförsäkringen fungerar och utvecklas blev ett år med fortsatt hög arbetslöshet och därmed stor belastning på arbetsförmedlingar och arbetslöshetskassor. Men oberoende av läget på arbetsmarknaden och ersättningsvolymer ska arbetslöshetsförsäkringen vara en omställningsförsäkring och motsvara högt ställda krav på rättssäkerhet, likabehandling och god service till de arbetslösa var IAF:s andra verksamhetsår. Genom ett stort antal uppdrag som genomfördes under året har IAF fäst uppmärksamhet på brister och problem i arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas verksamhet samt i arbetslöshetsförsäkringens regelsystem. Erfarenheterna från två års verksamhet är att det behövs en fristående tillsynsmyndighet för att få till stånd en fortlöpande diskussion om hur arbetslöshetsförsäkringens olika delar behöver förbättras. IAF:s verksamhet under 2005 har starkt bidragit till en sådan diskussion. Avsevärda, goda och engagerade insatser genomfördes under året av IAF:s personal inom alla delar av verksamheten. IAF är nu en etablerad myndighet och en god grund har lagts för verksamheten framöver. Bo Jangenäs Generaldirektör IAF ÅRSREDOVISNING

4 Innehåll Inledning... 3 RESULTATREDOVISNING IAF:s uppdrag... 5 IAF:s organisation... 5 Regeringens mål för IAF... 6 Arbetslöshetsförsäkringen i siffror... 6 Tillsynen över arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna... 8 Kontroll och analys av arbetslöshetskassornas verksamhet Rörlighet mellan EU-, EES-staterna, Schweiz och andra länder Ärenden i domstol om arbetslöshetsförsäkringen Arbetet med IAF:s föreskrifter Rättsdatabank Skadeståndsärenden Internationellt samarbete Kompetensförsörjning Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren IAF:s rapporter och redovisningar FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Finansieringsanalys Tilläggsupplysningar Ersättningar och andra förmåner Anställdas sjukfrånvaro Noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Generaldirektörens beslut Totalt antal sidor: 36 4 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

5 Resultatredovisning IAF:s uppdrag Uppdraget för IAF framgår av förordningen (2003:1108) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, som trädde i kraft samtidigt som IAF startade sin verksamhet, den 1 januari Uppgifterna är att vara förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen samt utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna och över Arbetsmarknadsverkets rutiner för och handläggning av ärenden som påverkar arbetslöshetsförsäkringen, utföra de uppgifter som följer av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor, meddela föreskrifter enligt förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor, granska Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna enligt förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor, granska arbetsförmedlingens rutiner och handläggning av ärenden som påverkar arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning samt ärenden där arbetsförmedlingen har återkallat anvisningar av arbetssökande till arbetsmarknadspolitiska program, påtala till AMS de brister som IAF har funnit vid granskningen av myndigheterna inom Arbetsmarknadsverket, följa utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område och ta de initiativ som denna ger anledning till och medverka i internationellt samarbete inom verksamhetsområdet. I beslutet om regleringsbrev angav regeringen mål, anslag och villkor för IAF:s verksamhet samt de särskilda uppdrag som skulle genomföras under IAF:s organisation IAF är en s.k. enrådighetsmyndighet. Generaldirektören är chef för myndigheten. Vid IAF finns ett insynsråd med åtta ledamöter som utsetts av regeringen och med generaldirektören som ordförande. Insynsrådet ska informeras om verksamheten och ge generaldirektören de råd som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt och i överensstämmelse med syftet. Under 2005 hölls sju möten i insynsrådet. IAF har tre enheter: försäkringsjuridiska enheten, tillsynsenheten och kanslienheten. Generaldirektören och enhetscheferna bildar tillsammans en ledningsgrupp som sammanträder minst en gång i veckan för information, diskussion och samordning. INSYNSRÅDETS LEDAMÖTER Bo Jangenäs, ordförande Gunilla Johannesson Pär Andersson Per Johansson Ingrid Hallgren Jens Karlsson Vivi Jacobson-Libietis Lena Wirkkala IAF ÅRSREDOVISNING

6 Regeringens mål för IAF Målen för IAF:s verksamhet år 2005 framgår av regeringens beslut om regleringsbrev den 16 december 2004 (N2004/9793/A,B2004/9907/BS) med senaste ändring den 1 december 2005 (N2005/9570/A). Målen anges på tre nivåer: politikområdet, verksamhetsområdet och verksamhetsgrenen. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Arbetsmarknadspolitik Målet är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad Verksamhetstillsyn, kontroll och uppföljning Målet är att tillsynen och kontrollen av det arbetsmarknadspolitiska regelverket ska förbättras Tillsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen Målet är att IAF ska bidra till att arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingarna fullgör sina uppgifter i arbetslöshetsförsäkringen på ett korrekt och likformigt sätt över hela landet samt bidra till att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring Arbetslöshetsförsäkringen i siffror FÄRRE ERSÄTTNINGSTAGARE Antalet personer som fick arbetslöshetsersättning minskade något 2005 jämfört med Under samma period har även antalet ersättningsdagar och storleken på det utbetalda beloppet i arbetslöshetsersättning minskat något. Totalt fick cirka personer arbetslöshetsersättning någon gång under 2005, vilket är en minskning med cirka två procent jämfört med Denna siffra återspeglar den öppna arbetslösheten men påverkas även av antalet deltidsoch timanställda som får ersättning för arbetslös tid vid sidan om deltidsarbetet. Vid en jämförelse mellan könen var antalet kvinnor som fick ersättning i stort sett oförändrat 2005 jämfört med Det är i stället männen som står för minskningen av antalet personer som fick ersättning. Jämfört med 2004 minskade antalet män med arbetslöshetsersättning med nästan sex procent. TABELL 1: ANTALET ERSÄTTNINGSTAGARE FÖRDELAT PÅ KÖN SAMT ANTALET ERSÄTTNINGSDAGAR PER PERSON Kvinnor Män Totalt Ersättningsdagar per person 89,6 91,5 88,3 6 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

7 FÄRRE ERSÄTTNINGSDAGAR Arbetslöshetskassorna betalade ut arbetslöshetsersättning för cirka 54 miljoner dagar under Jämfört med 2004 innebar det en minskning med cirka fyra procent. Jämfört med 2004 minskade genomsnittligt antal ersättningsdagar per person med två procent, från 91,5 till 89,6 ersättningsdagar. Antalet ersättningsdagar med inkomstrelaterad ersättning minskade med fem procent medan ersättningsdagarna med grundbelopp ökade med tre procent jämfört med Totalt betalades cirka 31,2 miljarder kronor ut i arbetslöshetsersättning under 2005, vilket innebar en minskning med fyra procent jämfört med föregående år. 29,2 miljarder kronor utbetalades i form av inkomstrelaterad ersättning och cirka 2 miljarder kronor som grundbelopp. Utbetalningarna av inkomstrelaterad ersättning minskade med fem procent samtidigt som utbetalt grundbelopp ökade med tre procent jämfört med De flesta som får arbetslöshetsersättning i form av grundbelopp är ungdomar. Den genomsnittliga dagpenningen för de personer som fick inkomstrelaterad ersättning ökade från 614,3 kronor 2004 till 617,7 kronor 2005, en ökning med en procent. Den genomsnittliga dagpenningen med grundbelopp ökade från 298 kronor till 299 kronor. MEDLEMSUTVECKLINGEN I ARBETSLÖSHETSKASSORNA Sammanlagt var cirka 3,8 miljoner personer medlemmar i arbetslöshetskassorna den 31 december Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har varit stabilt under de tre senaste åren. Mellan 2004 och 2005 förändrades inte det totala medlemsantalet procentuellt sett, men antalet kvinnor ökade med två procent medan antalet män minskade lika mycket. TABELL 3: ANTALET MEDLEMMAR I ARBETSLÖSHETSKASSOR- NA DEN 31 DECEMBER FÖRDELNING EFTER KÖN Kvinnor Män Totalt Utbetalt belopp i kronor TABELL 2: ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING OCH ANTALET ERSÄTTNINGSDAGAR FÖRDELADE PÅ INKOMSTRELATERAD ERSÄTTNING OCH GRUND- BELOPP, SAMT GENOMSNITTLIG DAGPENNING. Inkomstrelaterad Grundbelopp Totalt Antal ersättningsdagar Inkomstrelaterad Grundbelopp Totalt Genomsnittlig dagpenning i kronor Inkomstrelaterad 617,7 614,3 604,4 Grundbelopp 299,0 298,0 299,0 Totalt 579,5 578,1 572,1 IAF ÅRSREDOVISNING

8 Tillsynen över arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna Arbetsförmedlingens uppgifter i arbetslöshetsförsäkringen innebär bland annat att informera arbetssökande om villkoren för att få arbetslöshetsersättning och att kontrollera att arbetssökande uppfyller grundvillkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Arbetsförmedlingen är skyldig att underrätta arbetslöshetskassorna om det finns skäl att ifrågasätta om den arbetssökande uppfyller villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna beslutar om och betalar ut arbetslöshetsersättningen. I kassornas uppgifter ingår också bland annat att utreda och besluta om eventuella sanktioner för ersättningstagare i ärenden där arbetsförmedlingen har skickat en underrättelse om ifrågasatt ersättningsrätt till kassan. Under 2005 genomförde IAF ett stort antal tillsynsuppdrag och några väsentliga sådana redovisas i det följande. REGELVERKET FÖR LÄMPLIGT ARBETE En central fråga för tillämpningen av regelverket i arbetslöshetsförsäkringen är begreppet lämpligt arbete. År 2004 genomförde IAF enligt regeringens uppdrag en översyn av föreskriften om lämpligt arbete. Samtidigt gav regeringen AMS ett uppdrag att se till att regelverket tillämpas korrekt. IAF har under 2005 följt upp tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete. I en studie undersöktes hur arbetsförmedlingen tillämpar föreskriften om lämpligt arbete. Studien genomfördes bland annat i form av intervjuer med arbetsförmedlare. Föreskriften var känd av arbetsförmedlarna och de ansåg sig tillämpa regelverket mer strikt än tidigare. Det fanns dock skillnader mellan län, arbetsförmedlingar och enskilda arbetsförmedlare på samma förmedlingskontor i hur reglerna tolkades. I en arbetssökandes handlingsplan ska dokumenteras de sökaktiviteter, lämpliga yrkesområden och det geografiska sökområde som arbetsförmedlaren och den arbetssökande kommit överens om. De skäl som den sökande har för att begränsa sitt arbetssökande efter 100 ersättningsdagar ska vara dokumenterade. IAF har studerat handlingsplanerna, bland annat genom en granskning av 400 individuella handlingsplaner. Stora brister i dokumentationen kom fram. ARBETSFÖRMEDLINGARNAS UNDERRÄTTELSER OM IFRÅGASATT RÄTT TILL ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING Under 2005 lämnade arbetsförmedlingarna underrättelser om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning till arbetslöshetskassorna, vilket var en kraftig ökning från året innan. IAF:s granskning av arbetsförmedlingens underrättelser visade, i likhet med resultaten från 2004, en stor variation mellan länen både vad det gäller omfattning och orsaker. TABELL 4: ANTAL UNDERRÄTTELSER OM IFRÅGASATT ERSÄTTNINGSRÄTT Kvinnor Män Totalt Ökning från föregående år 40 % 30 % ARBETSLÖSHETSKASSORNAS BESLUT MED ANLEDNING AV UNDERRÄTTELSER Arbetslöshetskassorna ska utreda och besluta om ersättningsrätten i varje enskilt ärende och resultaten av underrättelserna redovisas därför med en viss tidsmässig eftersläpning. Av de underrättelserna år 2004 har arbetslöshetskassorna redovisat beslut till IAF i ärenden. Andelen underrättelser 2004 med beslut om sanktion var 84 procent. Den vanligaste sanktionen är att de arbetslösa får en lägre ersättning under en viss tidsperiod. IAF genomförde under 2005 en mer detaljerad granskning av ett antal beslut som arbetslöshetskassorna fattat med anledning av underrättelserna. Granskningen visade att arbetslöshetskassorna i de flesta fall hade varit strikta i sin bedömning och tillämpat regelverket i enlighet med föreskriften om lämpligt arbete. Men det fanns även brister och exempel på att tillämpningen varierade mellan kassorna. 8 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

9 FÖRLÄNGNING AV ERSÄTTNINGSPERIODEN I slutet av en arbetssökandes ordinarie ersättningsperiod ska arbetsförmedlingen bedöma om personen ska anvisas till aktivitetsgarantin eller inte. Bedömningen är avgörande för om den arbetssökande kan komma i fråga för en förlängd ersättningsperiod. Granskningen visade på stora olikheter mellan länen i hur stor andel som anvisas till aktivitetsgarantin, vilket speglar en varierande policy och tillämpning. TILLÄMPNINGEN AV FÖRSÄKRINGS- REGLERNA I GOTLANDS LÄN IAF genomförde en regional granskning i Gotlands län. Granskningen omfattade bland annat tillämpningen av kraven på att söka arbete även utanför närområdet, uppföljningen av enskilda arbetssökande samt styrning, ledning och uppföljning av arbetsförmedlingens uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. IAF lämnade en rapport till Länsstyrelsen i Gotlands län med rekommendation om åtgärder för att komma till rätta med de brister som kom fram vid granskningen. IAF ÅRSREDOVISNING

10 10 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

11 Återrapportering i årsredovisningen Kontroll och analys av arbetslöshetskassornas verksamhet Enligt regleringsbrevet för 2005 ska IAF i årsredovisningen redovisa verksamhetskontroll och verksamhetsanalys av arbetslöshetskassorna. Dessutom ska granskningen av arbetslöshetskassornas administrativa rutiner och registrering och godkännande av arbetslöshetskassorna redovisas. ändrat sina medlemsavgifter. Två av dessa beslut gällde en sänkning av medlemsavgiften. IAF beslutade i och registrerade sju ärenden om förändring i arbetslöshetskassors stadgar och 53 ärenden om ändringar av arbetslöshetskassors styrelsesammansättning och revisorer. GRANSKNING AV ARBETSLÖSHETSKASSORNAS ADMINISTRATIVA RUTINER En stor del av kontrollen och analysen sker genom den tillsyn IAF har över arbetslöshetskassornas ekonomiska förvaltning. Under 2005 omfattade den ekonomiska tillsynen främst arbetslöshetskassornas årsredovisningar. Det innebar kontakt med arbetslöshetskassorna och deras revisorer samt deltagande i slutrevisionsmöten. Målsättningen var att granska och säkerställa en god ekonomisk redovisning och förvaltning utan väsentliga fel hos arbetslöshetskassorna utifrån lagen om arbetslöshetskassor och därtill hörande förordning, föreskrifter och kommentarer. Arbetslöshetskassorna har som tidigare år erbjudits att lämna utkast till sina årsredovisningar till IAF. 34 arbetslöshetskassor utnyttjade den möjligheten 2005 och IAF lämnade synpunkter på i stort sett samtliga utkast. Efter det att arbetslöshetskassorna sänt in slutligt fastställd årsredovisning har IAF granskat dessa och vid behov skrivit en rapport till arbetslöshetskassornas styrelser med kopia till auktoriserad revisor. Efter 2005 års granskning av arbetslöshetskassornas fastställda årsredovisningar gjorde IAF ett eller flera påpekanden till 19 arbetslöshetskassor. Antalet påpekanden minskade från 24 året innan och 30 under REGISTRERING OCH GODKÄNNANDE AV ARBETSLÖSHETSKASSORNA Antalet arbetslöshetskassor var i slutet av 2005 oförändrat, dvs. 37. En förteckning över arbetslöshetskassorna med uppgift om medlemsantalet i slutet av året finns i tabell 5. IAF godkände 12 beslut där arbetslöshetskassorna hade INFORMATIONSUTBYTET MELLAN ARBETS- LÖSHETSKASSORNA, FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN Efter ett riksdagsbeslut i november 2001 infördes en ömsesidig uppgiftsskyldighet mellan Riksförsäkringsverket (RFV, numera Försäkringskassan) Centrala studiestödsnämnden (CSN) och arbetslöshetskassorna. Samtliga arbetslöshetskassor ingår i informationsutbytet med Försäkringskassan och CSN. Utbytet sker dels genom automatiska kontroller, dels genom en manuell kontroll via direktåtkomst till vissa register. Syftet med informationsutbytet är att förebygga felaktiga dubbelutbetalningar och ge effektivare ärendehantering, bättre service till den enskilde och ökad rättssäkerhet. IAF har i tidigare rapporter samt i en slutrapport till regeringen i juni 2005 redovisat effekterna av informationsutbytet. Det har haft effekt på antalet felaktiga utbetalningar och förbättrat servicen till enskilda. Informationsutbytet fortsätter att utvecklas och förbättras. ARBETSLÖSHETSKASSORNAS MYNDIGHETSUTÖVNING Under 2005 har IAF inlett en omfattande granskning av hur arbetslöshetskassorna hanterar uppgifter som innebär myndighetsutövning. Bakgrunden är ett beslut av Justitieombudsmannen i december 2000 att arbetslöshetskassornas beslutsfattande och handläggning inför beslutsfattande i ärenden om arbetslöshetsersättning och medlemskap är myndighetsutövning som inte kan delegeras till någon annan, exempelvis till en facklig organisation. Den pågående granskningen av myndighetsutövningen IAF ÅRSREDOVISNING

12 omfattar samtliga arbetslöshetskassor utom Arbetslöshetskassan Alfa och genomförs i två omgångar. Först granskas arbetslöshetskassornas hantering av medlemsavgifter och medlemsregister och sedan granskas handläggningen av enskilda medlemsärenden. Särskilt studeras hur arbetslöshetskassorna följer beslutet att de inte får delegera myndighetsutövning till annan och hur reglerna för in- och utträden tillämpas. Granskningarna utförs vid arbetslöshetskassornas huvudkontor genom bland annat intervjuer och granskning av originalhandlingar i utvalda ärenden. Arbetet beräknas vara slutfört under våren ARBETSLÖSHETSKASSORNAS ELEKTRONISKA TJÄNSTER Nästan alla arbetslöshetskassor erbjuder sina medlemmar någon av e-tjänsterna Internetkassan eller E-kassan. Genom dessa e-tjänster kan medlemmarna kommunicera med kassan, till exempel deklarera kassakort, skicka in uppgifter och ta del av information om kommande utbetalningar. Under 2004 påbörjades ett projekt vid IAF för att granska kassornas e-tjänster och se över regelverket för dessa. Under slutet av 2004 besökte vi ett antal kassor och studerade deras e-tjänster. Resultaten från granskningarna användes för en översyn av regelverket under En ny föreskrift beräknas träda i kraft under första kvartalet 2006 och samtidigt presenteras en rapport från granskningsarbetet. U PPFÖLJNING AV KLAGOMÅL PÅ ARBETSLÖSHETSKASSAN ALFA IAF har under 2005 tagit emot ett stort antal klagomål och synpunkter på Arbetslöshetskassan Alfa från enskilda. Kassan har sedan våren 2005 haft problem med långa handläggningstider och dålig tillgänglighet. IAF ställde krav på kassans ledning att vidta åtgärder för att komma till rätta med problemen. Kassan har till IAF sedan sommaren 2005 månadsvis fått redovisa den aktuella situationen samt vad den gjort och planerar att göra. Enligt den senaste rapporten har både handläggningstiderna och tillgängligheten förbättrats. IAF hade under 2004 synpunkter på Arbetslöshetskassan Alfas nyckel för att fördela administrationskostnader mellan anslutna 1) till kassan och icke anslutna. Vid en uppföljning år 2005 hade kassan ändrat sin tillämpning av fördelningsnyckeln enligt IAF:s synpunkter. Arbetslöshetskassan Alfa har haft en fortlöpande ökning av antalet utbetalda ersättningsdagar och antalet ersättningstagare under senare år. Ökningen har avsett både kassans anslutna och icke anslutna. 1) Anslutna är de som betalar avgift (medlemsavgift i andra arbetslöshetskassor) till Alfa-kassan för att kunna få del av den inkomstrelaterade ersättningen vid arbetslöshet. Icke anslutna är de som har rätt till grundbelopp enligt arbetslöshetsförsäkringen men som inte är medlemmar i någon annan arbetslöshetskassa. För den senare gruppen har Alfa-kassan ett anslag från staten. ARBETSLÖSHETSKASSORNAS SERVICE I vissa fall utreder IAF ärenden när någon enskild klagar på arbetslöshetskassorna. Under år 2005 har IAF funnit anledning att utreda 193 ärenden efter synpunkter eller klagomål på någon arbetslöshetskassa. Den största andelen ärenden gäller klagomål på arbetslöshetskassornas handläggningstider, tillgänglighet och service. IAF har påbörjat ett utvecklingsarbete för att finna metoder för hur arbetslöshetskassornas service kan följas upp kontinuerligt på ett mer systematiskt sätt. 12 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

13 TABELL 5: SAMTLIGA ARBETSLÖSHETSKASSOR MED UPPGIFT OM ANTALET MEDLEMMAR FÖRDELAT PÅ KÖN DEN 31 DECEMBER 2005 Arbetslöshetskassa Kvinnor Män Totalt Arbetslöshetskassan Alfa Arbetslöshetskassan för Service och Kommunikation Akademikernas Erkända arbetslöshetskassa Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Elektrikernas arbetslöshetskassa Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa Grafiska arbetarnas arbetslöshetskassa Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa Handelsanställdas arbetslöshetskassa Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa HTF:s arbetslöshetskassa Industrifackets arbetslöshetskassa Journalisternas arbetslöshetskassa Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Kommunaltjänstemännens arbetslöshetskassa Ledarnas arbetslöshetskassa Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa Lärarnas arbetslöshetskassa Metallindustriarbetarnas arbetslöshetskassa Musikernas arbetslöshetskassa Målarnas arbetslöshetskassa Pappersindustriarbetarnas arbetslöshetskassa SIF:s arbetslöshetskassa Skogs- och lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa Skogs- och träfackets arbetslöshetskassa Småföretagarnas arbetslöshetskassa ST:s arbetslöshetskassa Statstjänstemännens arbetslöshetskassa Svensk Handels o Arbetsgivarnas arbetslöshetskassa Sveriges arbetares arbetslöshetskassa Sveriges fiskares arbetslöshetskassa Sveriges teaterverksammas arbetslöshetskassa Säljarnas arbetslöshetskassa Transportarbetarnas arbetslöshetskassa Totalt IAF ÅRSREDOVISNING

14 Återrapportering i årsredovisningen Rörlighet mellan EU- och EES-staterna, Schweiz och andra länder Enligt regleringsbrevet för 2005 ska IAF i årsredovisningen redovisa hur många ärenden som handlagts enligt EG-förordningen 1408/71 och tillämpningsförordningen 574/72 vid personers rörlighet mellan EU- och EES-staterna. Redovisningen ska också ta upp handläggningen av ärenden inom ramen för ett särskilt avtal om rörlighet med Schweiz och andra länder som Sverige har bilaterala konventioner med om social trygghet vid arbetslöshet. Sedan den 1 januari 2005 har arbetslöshetskassorna ansvar för en stor del av denna verksamhet. Det som finns kvar inom IAF är huvudsakligen ärenden där personer antingen ansöker om att få söka arbete i något annat land med svensk arbetslöshetsersättning eller har blivit beviljade att söka arbete i Sverige med ersättning från annat land. Under 2005 har IAF handlagt cirka sådana ärenden. ÄRENDEN OM INTYG FÖR ATT SÖKA ARBETE I ETT ANNAT LAND MED SVENSK ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING IAF har utfärdat intyg E 303 för 952 personer som därmed fick möjlighet att söka arbete i ett annat land med svensk arbetslöshetsersättning. Flest intyg utfärdades för att söka arbete i Storbritannien (25 procent), Spanien (22 procent) och Norge (9 procent). Antalet ansökningar om intyg E 303 var ) Under 2005 har IAF dessutom handlagt 628 ärenden om utbetalning av arbetslöshetsersättning till personer som söker arbete i Sverige med arbetslöshetsersättning från ett annat land enligt intyg E 303. De flesta ärenden gällde arbetssökande från Tyskland (30 procent), Danmark (18 procent) och Norge (13 procent). OLIKA TYPER AV INTYG Intyg E 301 gör det möjligt för en person som söker arbetslöshetsersättning att använda sig av arbetade och försäkrade perioder från ett annat land i EU- och EES-området, eller Schweiz, för att uppfylla villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning i det land där ansökan görs. Intyg E 302 används för att meddela institutionen i det land där ansökan om arbetslöshetsersättning görs om det finns barn i ett annat land inom EU- och EES-området eller Schweiz för vilka den arbetslösa personen är försörjningspliktig. I vissa länder kan detta leda till högre ersättning. Intyg E 303 visar rätten för en arbetslös person att under högst tre månader söka arbete i ett annat land inom EU- och EES-området eller Schweiz med bibehållen arbetslöshetsersättning. ÄRENDEN OM INTYG FÖR ATT TILLGODORÄKNA ARBETE I ETT ANNAT LAND Den 1 januari 2005 blev arbetslöshetskassorna behöriga att begära in och utfärda intyg E 301 och E 302 gentemot samtliga länder inom EU- och EES-området samt gentemot Schweiz, och har sedan dess i normalfallen ansvar för denna uppgift. Endast ett fåtal sådana ärenden har handlagts av IAF under TABELL 6: ANTALET ÄRENDEN OM EU-INTYG E303 SOM HAR HANDLAGTS AV IAF Kv Män Totalt Kv Män Totalt Ansökningar om intyg E 303 för att söka arbete i annat land med arbetslöshetsersättning från Sverige Utfärdade intyg E Arbetssökande i Sverige med arbetslöshetsersättning från annat land med intyg E ) I undantagsfall kan handläggningen av ärenden av intyg E303 dra ut på tiden. Varje intyg som har utfärdats under året avser därför inte en under året inkommen ansökan. I vissa fall kan ansökan ha kommit föregående år. 14 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

15 Enligt ett särskilt uppdrag från regeringen har IAF även under 2005 varje kvartal redovisat utvecklingen av EU-intygens omfattning efter EU:s utvidgning den 1 maj IAF genomförde under 2005 en enkätundersökning bland personer som sökte arbete i ett annat EU- eller EESland med svensk arbetslöshetsersättning (intyg E 303) under det andra kvartalet Omkring hälften av de tillfrågade personerna bedömdes ha fått arbete i det andra landet. Nästan 40 procent av de arbetssökande hade haft problem med att få ut sin arbetslöshetsersättning i det andra landet. Undersökningen presenterades i en rapport. IAF har påbörjat ett projekt för utveckling av elektroniska tjänster på webbsidan för intygshantering. Målet med projektet är att handläggningen av ansökningar om intyg E 303 ska effektiviseras genom bättre information och, så långt möjligt, ett elektroniskt ansökningsförfarande. IAF ÅRSREDOVISNING

16 Återrapportering i årsredovisningen Ärenden i domstol om arbetslöshetsförsäkringen Enligt regleringsbrevet för 2005 ska IAF redovisa arbetet med ärenden i domstol i årsredovisningen. IAF:S GRANSKNING AV DOMSTOLSAVGÖRANDEN IAF har under år 2005 granskat närmare domstolsavgöranden, dvs. domar och beslut genom vilka domstolarna har skiljt sig från målen. Länsrätterna har under året avgjort totalt mål inom arbetslöshetsförsäkringsområdet, varav 1777 gällde ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) och 494 medlemskap enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). IAF har granskat samtliga dessa avgöranden. Kammarrätterna har under året avgjort totalt 558 mål inom arbetslöshetsförsäkringsområdet. Av dessa gällde 494 ersättning enligt ALF och 64 medlemskap enligt LAK. Kammarrätterna meddelade prövningstillstånd det vill säga tog upp målen till prövning i 101 av de mål som rörde ersättning enligt ALF. Kammarrätterna meddelade prövningstillstånd i fyra mål som rörde medlemskap. IAF har läst och analyserat alla kammarrättsavgöranden under året i vilka prövningstillstånd beviljats. Regeringsrätten har fattat ett slutligt avgörande i 102 mål under 2005 som gäller ersättning enligt ALF. I ett av dessa mål har prövningstillstånd beviljats enligt Domstolsverkets statistik. Regeringsrätten har dessutom avgjort fyra mål om medlemskap enligt LAK. Prövningstillstånd har inte beviljats i något av dessa. IAF har läst och analyserat samtliga avgöranden från Regeringsrätten. YTTRANDEN FRÅN IAF TILL DOMSTOLARNA IAF har under året besvarat 53 remisser från domstolarna, 43 från kammarrätterna och tio från länsrätterna. Av de 53 målen som domstolarna har inhämtat yttranden i gällde 34 män och 19 kvinnor. ÖVERKLAGANDEN AV DOMSTOLARNAS BESLUT IAF har överklagat 20 domar och två beslut till högre instans under 2005, varav sju kammarrättsdomar och två beslut att inte bevilja prövningstillstånd i kammarrätten. Genom att överklaga kammarrättsdomarna har IAF önskat få följande rättsfrågor prövade av Regeringsrätten: Kan en arbetslöshetskassa återkräva utbetald arbetslöshetsersättning från en försäkrad om försäkringskassan har betalat ut sjukpenning retroaktivt för samma tid, utan att ha avräknat arbetslöshetsersättningen med stöd av samordningsregeln i lagen om allmän försäkring? Frågan gäller således om den försäkrade vid utbetalningstidpunkten kan anses ha fått arbetslöshetsersättning obehörigen och skäligen borde ha insett detta eftersom hon begärt omprövning av försäkringskassans beslut att inte fortsätta betala ut sjukpenning. Kan verksamheter med skilda inriktningar konsultverksamhet och jordbruk som en företagare bedrivit inom en enskild firma särskiljas så att jordbruket betraktas som bisyssla i förhållande till konsultverksamheten? Och vad bör krävas för att företagaren ska anses ha slutat med huvudsysselsättningen om han på grund av bisysslan inte kan avregistrera firman eller återkalla F-skattsedeln och momsregistreringen? Kan en arbetssökande som ofrivilligt har gått ned till 80 procent av heltid och som tar tjänstledigt för att arbeta på en annan tjänst med lägre sysselsättningsgrad än den ordinarie tjänsten få arbetslöshetsersättning? Uppfyller en person som har varit medlem i svensk arbetslöshetskassa medlemsvillkoret under arbete i ett annat EU-land? Kan studier i Finland beaktas i studerandevillkoret när personen i fråga inte har haft svenska studiemedel under studietiden? Vilken sanktion ska tillämpas när en sökande avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete inom aktivitetsgarantin? Under året har IAF överklagat 13 länsrättsdomar och i ytterligare ett tiotal fall utrett om det funnits anledning att överklaga till högre instans. 16 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

17 Könsfördelningen mellan de enskilda personer som berörs av IAF:s överklaganden av länsrättsdomar är jämn (sju män och sex kvinnor) medan de överklagade kammarrättsavgörandena gäller sex kvinnor och tre män. U PPFÖLJNING AV 2004 ÅRS ÖVERKLAGANDEN IAF överklagade under 2004 elva kammarrättsdomar. Regeringsrätten har meddelat dom i två av målen 3), avskrivit fem och beslutat att inte bevilja prövningstillstånd i två. Regeringsrätten har vidare meddelat prövningstillstånd i ett fall 4) och i ett fall ännu inte tagit ställning till prövningstillstånd. IAF överklagade också ett kammarrättsbeslut att inte bevilja prövningstillstånd till Regeringsrätten, som biföll IAF:s yrkande och alltså beviljade prövningstillstånd i kammarrätten. 3) Regeringsrättens dom i mål nr och Regeringsrättens dom i mål nr ) Regeringsrättens mål nr Arbetet med IAF:s föreskrifter IAF har under året reviderat samtliga föreskrifter som myndigheten antog under 2004 med undantag för föreskriften om lämpligt arbete. När IAF startade sin verksamhet 2004 övertogs till stor del föreskrifterna från AMS. IAF:s översyn av föreskrifterna under 2005 resulterade i nya föreskrifter om arbetslöshetsförsäkringen med omfattande redaktionella ändringar och en del ändringar i sak. NYA FÖRESKRIFTER FÖR SPECIELLA OMRÅDEN IAF har upphävt författningen IAFFS 2004:1 och ersatt den med Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:1) om arbetslöshetsförsäkring. Vissa av de bestämmelser som ingick i IAFFS 2004:1 har lyfts ut och ingår numera i följande särskilda föreskrifter. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens verkställighetsföreskrifter (IAFFS 2005:3) avseende rutiner för handläggning av ärenden enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:4) om ersättning till företagare som är medlemmar i Sveriges fiskares arbetslöshetskassa. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:6) om övergång mellan stater. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter (IAFFS 2005:7) om anmälan hos den offentliga arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. De nya föreskrifterna trädde ikraft den 1 oktober 2005 förutom IAFFS:7 som trädde i kraft den 15 december NY REVISION EFTER EN DOM I REGERINGSRÄTTEN Regeringsrätten fann i en dom den 31 augusti 2005 att AMS inte haft nödvändigt bemyndigande för att föreskriva om omprövning av en fastställd dagsförtjänst under en pågående ersättningsperiod, om den sökande haft ett avbrott under ersättningsperioden för att arbeta med högre inkomst än tidigare. Domen fick konsekvenser för IAF:s föreskriftsarbete, eftersom föreskriften var en av de bestämmelser som IAF valt att behålla i de egna föreskrifterna. Motivet var att bestämmelsen har tillämpats av arbetslöshetskassor och domstolar under lång tid. IAF har efter domen genomfört ytterligare en revision av föreskrifterna och definierat vilka bestämmelser som kan behöva tas bort i föreskrifterna på grund av att de går utöver bemyndigandet att meddela verkställighetsföreskrifter. I en skrivelse har IAF uppmärksammat regeringen på konsekvenserna om föreskrifterna tas bort och föreslagit att regeringen beslutar om en översyn av vissa av bestämmelserna i lagen och förordningen om arbetslöshetsförsäkringen IAF ÅRSREDOVISNING

18 18 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

19 Rättsdatabank IAF har under 2005 fortsatt arbetet med att bygga upp en rättsdatabank. Bakgrunden är att dokumentationen om arbetslöshetsförsäkringen är alltför spridd och svåröverskådlig. I rättsdatabanken kommer allt från lagtext med förarbeten, domar företrädesvis från Regeringsrätten och kammarrätter till IAF:s meddelanden till arbetslöshetskassor och remissyttranden till domstolar att samlas. Rättsdatabanken kommer att underlätta för IAF:s handläggare att skaffa sig en överblick över rättsläget och myndighetens ställningstagande i olika frågor. I ett senare skede bör även utomstående kunna dra nytta av rättsdatabanken. I december 2005 var en prototyp klar och ca domar inskannade. Arbetet kommer att fullföljas under Skadeståndsärenden Justitiekanslern har uppdragit åt IAF att från och med januari 2005 handlägga vissa skadeståndsanspråk mot staten. IAF har under året handlagt 33 skadeståndsärenden. Könsfördelningen mellan dem som gjort anspråk på skadestånd är jämn (18 kvinnor och 15 män). Vidare har IAF besvarat ett antal remisser från Justitiekanslern i skadeståndsärenden och överlämnat några ärenden med bifogade yttranden till Justitiekanslern totalt 23 yttranden varav 12 gällde män och 11 kvinnor. Internationellt samarbete IAF har vidareutvecklat kontakter och nätverk med de nya medlemsstaterna i EU som skapades under det första verksamhetsåret och sammanställt kontaktuppgifter samt information om handläggningen av internationella ärenden i arbetslöshetsförsäkringen i de olika medlemsstaterna. Det internationella samarbetet har under 2005 omfattat bland annat deltagande i följande aktiviteter: Möten med representanter för Lettland och Litauen om tolkningen av EU:s samordningsregler inom arbetslöshetsförsäkringen. Besök hos IAF av representanter från ett flertal EU-länder och från flera länders ambassader. Möten i EU:s Administrativa kommission om gränsarbetares rätt till arbetslöshetsersättning samt en konferens om den nya EU-förordningen om samordning av medlemsstaternas arbetslöshetsförsäkring, som förväntas träda i kraft under Det nordiska arbetslöshetsförsäkringsmötet, som tog upp de nya medlemsstaternas inträde i EU. Studiebesök på Arbejdsdirektoratet i Danmark för att studera den danska tillsynsverksamheten. Två konferenser som anordnats av International Social Security Association (ISSA), där IAF är medlem. IAF ÅRSREDOVISNING

20 Kompetensförsörjning MÅLEN FÖR KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN 2005 IAF har haft följande mål för sin kompetensförsörjning under 2005: Full bemanning med rätt kompetens. Bibehållen jämn könsfördelning, könsneutrala löner och icke-diskriminering. Kompetensutveckling utifrån verksamhetens krav och individuella utvecklingssamtal. Bibehållen låg sjukfrånvaro genom bland annat god arbetsmiljö och förebyggande insatser. Snabba insatser vid sjukfrånvaro. Planering av kompetensförsörjning inför kommande pensionsavgångar. FULL BEMANNING MED RÄTT KOMPETENS IAF har 59 tjänster (exklusive generaldirektören). Vid årets slut var antalet anställda i tjänst 54, lika många som i slutet av Målet för bemanningen har därför inte uppnåtts. Att full bemanning inte uppnåtts hänger samman med att en stor del av personalen dagligen pendlar till arbetet från Stockholm, Göteborg, Skövde, Norrköping och närliggande orter och att några långpendlare efter en tid har sökt arbete med kortare arbetsresor. Detta har lett till viss personalomsättning. Ersättningsrekrytering tar dessutom betydligt längre tid än den en månads uppsägningstid som många av IAF:s anställda har. Under 2005 har åtta personer nyanställts. Tre personer har slutat och två personer har beviljats tjänstledighet för andra statliga anställningar. Två personer var vid årets slut föräldralediga och en person tjänstledig för studier. TABELL 7: BEMANNING VID IAF DEN 31 DECEMBER 2004 OCH PERSONAL I TJÄNST EFTER KOMPETENSKATEGORI, EXKLUSIVE GENERALDIREKTÖREN Kv Män Totalt Kv Män Totalt Ledningskompetens (exkl. GD) Kärnkompetens Stödkompetens Totalt Därav 29 år el yngre år år eller äldre IAF har under 2005 genomfört granskningar av hur tillgängliga webbplatsen och lokalerna är för funktionshindrade. Extern expertis har anlitats för uppdragen. Åtgärder vidtas successivt för att ytterligare förbättra tillgängligheten. BIBEHÅLLEN JÄMN KÖNSFÖRDELNING, KÖNSNEUTRALA LÖNER OCH ICKE-DISKRIMINERING I slutet av år 2005 var 58 procent av personalen i tjänst kvinnor och 42 procent män. Fördelningen mellan män och kvinnor fyller kraven på jämn könsfördelning på samtliga funktioner med undantag för kanslifunktionen, som består av två män och fem kvinnor. I enlighet med jämställdhetsplanen har IAF i samband med lönerevisionen gått igenom lönesättningen för att säkra att lönediskriminering inte förekommer. IAF har även bland annat genomfört ett interaktivt seminarium för hela personalen om jämställdhet. IAF har en handlingsplan för främjandet av lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Vid rekrytering av nya medarbetare formuleras kraven på ett sådant sätt att personer med olika bakgrund inte diskrimineras. Handlingsplanen diskuteras årligen på enhetsmöten för att förebygga oönskat beteende. Ansvaret för att vidta åtgärder har fastställts. Medarbetarskapet inom IAF har även tagits upp på konferenser för all personal. Målet med en jämn könsfördelning, könsneutral lönesättning och icke-diskriminering har uppnåtts. KOMPETENSUTVECKLING UTIFRÅN VERKSAMHETENS KRAV OCH INDIVIDUELLA UTVECKLINGSSAMTAL IAF:s strategi för kompetensutveckling omfattar myndighetsövergripande insatser, yrkesspecifika insatser för vissa kompetenskategorier samt insatser utifrån individuella behov. Syftet med kompetensutvecklingen är att säkerställa god och jämn kvalitet i tillsynsverksamheten, arbetet med föreskrifter och andra juridiska frågor samt de administrativa funktionerna. Individuella kompetensutvecklingsplaner upprättas i samband med utvecklingssamtalen mellan chefer och medarbetare som sker minst en gång per år. 20 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

21 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN ÅREN Målen ska vara desamma som för 2005 (se ovan). Full bemanning med rätt kompetens är ett viktigt mål för IAF:s kompetensförsörjning. IAF har kartlagt pensionsavgångarna fram till En viss överrekrytering kan bli aktuell för att kunna klara kompetensöverföringen. BEREDSKAP FÖR ATT UPPRÄTTHÅLLA NYCKELFUNKTIONER IAF är en liten myndighet där vissa nyckelkompetenser bara finns hos en eller ett par medarbetare. Det innebär att dessa funktioner är sårbara och det krävs en särskild beredskap för att upprätthålla nyckelfunktionerna vid till exempel oplanerad frånvaro. Sårbarhetsfrågorna har behandlats i den riskanalys som slutfördes under 2005 och handlingsplaner har fastställts. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖREBYGGA OHÄLSA Sjukfrånvaron inom IAF är relativt låg, 3,8 procent för Vi förebygger ohälsa genom att investera i god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, med generösa satsningar på friskvård, regelbundna utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare samt snabba insatser vid sjukdomsfall, där chefen har en nyckelroll. Ett nära samarbete finns med företagshälsovården. Fördelning av intäkter och kostnader per verksamhetsgren All verksamhet inom IAF år 2005 ligger under verksamhetsgrenen Tillsyn och kontroll av arbetslöshetsförsäkringen. Redovisningen av IAF:s intäkter och kostnader i de finansiella delarna i årsredovisningen visar därmed även intäkter och kostnader för verksamhetsgrenen. IAF ÅRSREDOVISNING

22 IAF:s rapporter och redovisningar 2005 Rapporter och redovisningar som lämnats enligt kraven i regeringens regleringsbrev är markerade med färg. Datum Rapport 31 januari Kvartalsredovisning: Antalet EU-intyg som rör svensk arbetslöshetsersättning, kvartal 4/ februari Af Kundtjänst och handläggningen av ärenden som rör arbetslöshetsförsäkringen 9 februari Kvartalsrapport 1: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, m.m. 11 februari Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder, andra kvartalet februari Årsredovisning inklusive följande återrapporteringar: Redovisning av omfattningen av handläggningen av ärenden enligt EG-förordning. Redovisning av verksamhetskontroll o verksamhetsanalys avseende arbetslöshetskassorna 2:a halvåret 2003 samt Redovisning av arbetet med ärenden i domstol. Redovisning av myndighetens mål för kompetensförsörjningen. 2 mars Kunskaper på arbetsförmedlingen om kontrollfunktionen. 21 mars Ifrågasatt ersättningsrätt hantering av ärenden vid arbetsförmedling och arbetslöshetskassa. 31 mars Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan. 2 maj Kvartalsredovisning: Antalet EU-intyg som rör svensk arbetslöshetsförsäkring, kvartal 1/ maj Arbetslöshetskassornas styrelsearbete och protokoll. 4 maj Kvartalsrapport 2: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, m.m. 1 juli Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan. Bilagorna: Intervjufrågor och slutrapport från Effektmätningsprojektet. 1 juli AMS utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna. 1 juli Anvisning till aktivitetsgarantin eller förlängd period med arbetslöshetsersättning. 1 juli Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen. 19 juli Kostnadsutvecklingen för anslaget 22:8 ap.3. Bidrag till administration av grundbeloppet (Arbetslöshetskassan Alfa). 2 augusti Kvartalsredovisning: Antalet EU-intyg som rör svensk arbetslöshetsförsäkring, kvartal 2/ augusti Lämpligt arbete IAF:s redovisning av tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete med utgångspunkt från IAF:s föreskrift 2004:3. 17 augusti Kvartalsrapport 3: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, m.m. 26 september Tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete delrapport med utgångspunkt från meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt. 26 september Tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete delrapport med utgångspunkt från de individuella handlingsplanerna. 26 september Tillämpningen av regelverket för lämpligt arbete delrapport med utgångspunkt från intervjuer med handläggare. 28 oktober Kvartalsrapport 4: Meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt, m.m. 31 oktober Kvartalsredovisning: Antalet EU-intyg som rör svensk arbetslöshetsförsäkring, kvartal 3/ oktober AMS utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna. 31 oktober Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program. 1 november Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen. 13 december Tillsynsrapport om arbetsförmedlingen i Gotlands län handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen. Datum Ekonomiska prognoser och rapporter under jan, 8 mars Månadsvis fördelad prognos för hur mycket som beräknas utbetalas under 2005 per anslag och anslagspost 7 maj, 8 aug under anslag som disponeras av IAF. och 1 nov Varje månad Månadsvis rapportering av utbetalda belopp per anslag och anslagspost under de anslag som disponeras av IAF, inkomsterna på inkomsttiteln 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor, samt inkomsterna på inkomsttiteln 2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor. 22 IAF ÅRSREDOVISNING 2005

23 Finansiell redovisning Resultaträkning 31 dec dec 2004 not tkr tkr VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag Finansiella intäkter Summa VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall U PPBÖRDSVERKSAMHET Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring IAF ÅRSREDOVISNING

24 Balansräkning 31 dec dec 2004 not tkr tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa Fordringar Kundfordringar 35 6 Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar Summa Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Summa Summa tillgångar IAF ÅRSREDOVISNING 2005

25 Balansräkning fortsättning KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 31 dec dec 2004 not tkr tkr Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa Summa kapital och skulder IAF ÅRSREDOVISNING

26 Anslagsredovisning REDOVISNING MOT ANSLAG Anslag (tkr) Ingående Årets tilldel- Omdispone- Totalt Utgifter Utgående överförings- ning enligt rade anslags- disponibelt överföringsnot belopp regleringsbrev belopp belopp belopp Uo 13 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2004) Uo 13 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd ap.8 Utjämningsbidrag Uo 13 22:8 Bidrag till administration av grundbeloppet ap.3 Bidrag till utbetalning av grundbeloppet Uo 13 22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ap.1 Förvaltningskostnader Summa REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL Inkomsttitel (tkr) 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor Inkomster 01 Finansieringsavgift Bidrag från Schweiz Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor Summa IAF ÅRSREDOVISNING 2005

27 Finansieringsanalys 31 december december 2004 not tkr tkr DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift I NVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten 0 71 S:a medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde till investeringar IAF ÅRSREDOVISNING