Stadsdelarna. Stadsdelarna. Stadsdelarna

Transkript

1 264

2 5265

3 Inledning och disposition Mål Malmös stadsdelar och delområden skall utvecklas så att de blir bättre att bo och leva i och kan erbjuda ett varierat och allsidigt innehåll. Bostäder, service, butiker och arbetsplatser skall blandas. Varje stadsdel skall utvecklas efter sina speciella förutsättningar. Befintliga kvaliteter skall bevaras och förstärkas. På så sätt kan Malmö erbjuda miljöer som gör staden levande och attraktiv. Rörsjöstaden Ribersborg Möllevången Solbacken Tio stadsdelar Sedan 1996 hanteras en del av kommunens service via en indelning i tio stadsdelar. Syftet är bl a att stärka gemenskapen och närdemokratin i stadens olika delar och att sprida service och arbetsplatser. har var och en sin speciella karaktär med olika hushållssammansättning, bostadsstruktur, arbetsplatser och tillgång på rekreationsyta. En del av översiktsplanens frågeställningar är lämpliga att belysa på denna nivå. Eriksfält Holma N Delområden Den geografiska indelningen i tio stadsdelar har bara delvis sin grund i tydligt uppfattbara bebyggelseområden. Det är istället på delområdesnivån som man kan uppfatta tillhörighet och tydliga geografiska gränser i staden. Delområdena är sinsemellan olika, vilket ger variation och mångfald inom stadsdelarna. Som boende och verksam är det antagligen främst delområdena man känner tillhörighet till. Varierande identitet De tio stadsdelarna erbjuder olika innehåll och kvaliteter. De lokala sammanhang som man upplever som boende, verksam eller besökare i en stadsdel är delvis beroende av platsens rumsliga sammanhang. Det är vare sig möjligt eller önskvärt att bygga upp sammanhållna stadsbyggnadsidentiteter på stadsdelsnivå. Områden med positiv identitet bidrar till att göra Malmö attraktivt. Gamla staden, Rörsjöstaden, Davidshall, Möllevången, Sofielund, Mellanheden, Kirseberg och Gamla Limhamn är exempel på delar av staden där den byggda miljön uppvisar tydlig karaktär och där boende engagerar sig i lokala föreningar och liknande. I sådana delområden kan den positiva identitet ytterligare förstärkas. 266 Kastanjegården Kartan visar några exempel på delområden i Malmö. Av de tio administrativa stadsdelarna är det antagligen bara Oxie som av boende upplevs som naturligt och tydligt avgränsad. I stället är det delområdena och delar av dessa som man känner tillhörighet till. I stadsdelar med problem och svårigheter av olika slag kan det i vissa fall vara nödvändigt att bryta ned en negativ identitet. Det kan handla om segregation eller byggda miljöer som inte är utformade för ett fungerande socialt liv. Lokala delaktighet och förankring är en viktig utgångspunkt för sådant förändringsarbete, och de boende besitter erfarenhet och kompetens som kan tillvaratas i förändringsprocessen. Stadsdelsbeskrivningar På följande sidor beskrivs stadsdelarnas nuvarande förhållanden och karaktär. Kännetecken för respektive stadsdel lyfts fram och då i första hand frågor som är intressanta inom stadsbyggnad och översiktlig planering. Därefter redovisas ett antal angelägna frågeställningar inför den framtida utvecklingen. Beskrivningarna är disponerade under nedanstående sju rubriker.

4 N Kartan ovan visar de båda lager som kommunen är indelad i. Delområdena är de geografiskt och historiskt uppfattbara delarna, och stadsdelarna den politiska och administrativa nivån för delar av komunens service. Huvudsaklig karaktär Stadsmiljön för respektive stadsdel beskrivs under denna rubrik. Stadsdelens fysiska egenskaper är betydelsefulla för staden i många avseenden. Trivsamma gator, torg och allmänna platser gör staden intressant att bo, arbeta och bedriva verksamhet i och att besöka som turist. Stadsutbyggnad och stadsomvandling ska inriktas mot förstärkning av Malmös stadskvaliteter och regionala bebyggelsetradition. Platser som är särskilt angelägna att förbättra är stadens entréer, stationsområden och huvudgator. Bebyggelse Malmö är en för svenska förhållanden tätbebyggd stad där stadsdel följer på stadsdel utan att skiljas av naturområden. I Malmö är det kanalerna och större park- och trafikstråk som ger staden dess struktur. De äldsta delarna av staden har kvar ett kvarters- och gatunät som förankrar staden i historien. Områden tillkomna fram till och med 1950-talet har ofta miljökvaliteter med hushöjder och husgrupperingar som gör att dessa stadsdelar upplevs som trivsamma, till skillnad från många och 1970-talsområden. Befolkning Malmö har en befolkning som är ojämnt fördelad på åldersgrupper. De äldre och de yngre dominerar samtidigt som en föryngringsprocess är på gång. Nästan var tredje malmöbo har utländsk bakgrund. Utbildningsnivån är lägre i Malmö än i kranskommunerna. Utbildningsnivån i olika stadsdelar är mycket olika. När det gäller eftergymnasial utbildning ligger de två västra stadsdelarna samt centrum betydligt över staden som helhet. Några stadsdelar är mera ensidigt sammansatta än andra. 267

5 Service Grundservice som livsmedelsaffärer, skolor och förskolor finns oftast inom gång- och cykelavstånd från bostäderna. De mindre butiks- och servicecentra som finns i stadsdelarna har minskat i betydelse. I stället görs allt större del av inköpen i närbutiker eller i stormarknader. Arbetsplatser Malmös näringslivsstruktur är i stark omvandling. Många stora industrier har försvunnit under de senaste decennierna. Kvar finns främst de arbetsplatser som är knutna till servicenäringarna, handel och offentliga inrättningar. Samtidigt håller ett nytt kunskapsbaserat näringsliv och en högskola med platser på att växa fram. Parker och grönytor Parker och andra grönytor fungerar på olika sätt miljöförbättrande, för rening av luft och vatten och för rekreation. Malmö är en grön stad, nästan överallt är det nära till parker och andra bostadsnära grönområden. Dessutom är oftast bostadsområdena i sig rikligt planterade. Trafik Stadens gatunät med många stora och breda gator gör det lätt att ta sig fram med bil, och gatorna inbjuder genom sin utformning till höga hastigheter. Samtidigt är cykelvägnätet väl utbyggt och det är många som cyklar. Invånarantal Fosie Centrum Hyllie Limh-Bunkef S Innerstaden V Innerstaden Rosengård Husie Kirseberg Oxie Barnhushåll Oxie Rosengård Limh-Bunkef Husie Fosie Hyllie Malmö Kirseberg Centrum S Innerstaden V Innerstaden % De centrala stadsdelarna har lägst andel barnhushåll. Exempelvis ligger V Innerstaden långt under genomsnittet för Malmö. Oxie, som har 88 % småhus, har flest barnfamiljshushåll. 268

6 Pensionärshushåll V Innerstaden Hyllie Limh-Bunkef Malmö S Innerstaden Kirseberg Fosie Centrum Husie Rosengård Oxie % Andelen pensionärshushåll i stadsdelarna varierar inte lika mycket som andelen barnfamiljer. Även i detta avseende utgör Oxie och V Innerstaden ytterligheter. Eftergymnasial utbildning V Innerstaden Limh-Bunkef Centrum Malmö Husie S Innerstaden Kirseberg Hyllie Oxie Fosie Rosengård % De två västra stadsdelarna samt Centrum har betydligt större andel personer med eftergymnasial utbildning. Rosengård och Fosie ligger betydligt under. Även Oxie, som är ett småhusområde, ligger betydligt under genomsnittet. Förvärvsarbetande Oxie Limh-Bunkeflo Husie V Innerstaden Kirseberg Centrum Malmö Hyllie Fosie S Innerstaden Rosengård % Rosengård ligger mycket lågt vad avser andelen förvärvsarbetande av befolkningen. Även S Innerstaden och Fosie ligger under genomsnittet. 269

7 Centrum Befolkning Med närmare invånare är Centrum Malmös befolkningsmässigt näst största stadsdel. Andelen stora lägenheter är långt under genomsnittet för kommunen som helhet. Centrum är också den stadsdel som har minst andel barnfamiljer och störst andel ensamhushåll. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Centrum rymmer en stor andel citypräglade servicefunktioner, privata och offentliga institutioner, kultur- och nöjesinrättningar och därutöver en ganska stor andel bostäder. Här finns länsresidenset och andra administrativa och kulturella institutioner som gör staden till regionens huvudcentrum, stadens stora muséer, konsthall, teatrar m m samt service som vänder sig till hela kommunen. Här finns också de stora torgen och andra viktiga träffpunkter. Stadens historiska centrum erbjuder många vackra och trivsamma miljöer med stort bevarandevärde. Koncentrationen och blandningen av olika funktioner ger stadsdelen dess liv, och blandningen av bostäder och arbetsplatser skapar aktivitet både på dagar och kvällar. Utelivet har på senare år blivit mer intensivt med serveringar, pubar och kaféer. Bebyggelse Stadsdelen Centrum omfattar den medeltida stadskärnan, stadsdelar tillkomna kring sekelskiftet bl a Rörsjöstaden och 1920-talsmiljöerna kring Davidshallstorg och S:t Knuts torg. I stadsdelen ingår också industriområdet Sorgenfri samt det tidiga funkisområdet Ellstorp. Från de senaste decennierna finns exempel på många varsamma restaureringar av äldre byggnader och på nya hus som har anpassats till omkringliggande miljöer. Till stadsdel Centrum räknas även hamnområdet, som utgör halva stadsdelens yta. Här finns moderna och effektiva hamnanläggningar och stora områden för industri- och lagerverksamheter men även gamla hamndelar med åldrad bebyggelse och stora obebyggda arealer. Service I stadsdelen finns ett stort utbud av butiker som riktar sig såväl till den egna befolkningen som till inpendlare och andra besökande. Triangeln, Caroli City och Värnhemstorget är tre områden med stort utbud av handel. I övrigt är butikerna koncentrerade till handelsstråket från Möllevångstorget via Triangelnområdet, Södergatan, Östergatan och fram till Värnhemstorget. Arbetsplatser I Centrum dominerar arbetsplatser inom kontor, handel och service. I cityområdet finns c:a arbetstillfällen. I stadsdelens östra del ligger verksamhetsområdet västra Sorgenfri, som genomgår en period av omvandling och förnyelse. Detsamma gäller VÄS, det stora långvårdssjukhuset som successivt avvecklas. Hamnen tillhör stadens största arbetsplatser med c:a arbetstillfällen. Grönområden I stadsdelen finns Malmös äldsta parker, den romantiskt inspirerade Kungsparken från 1870-talet och Slottsparken som brukar kallas landets första moderna stadspark. Dessa parker har stora kvaliteter och utnyttjas intensivt av hela stadens befolkning. Här arrangeras stora evenemang som konserter och den årliga Folkfesten. Stadsdel Centrum har vattenkontakt dels via kanalen, dels i hamnen och längs Scaniaparken på Västra hamnen. I de östra delarna av Centrum är det mer ont om grönområden. För dessa delar är Rörsjöparken och den trädplanterade Kungsgatan av stort värde. Trafik De många bilarna i city orsakar olyckor, luftföroreningar, buller och trängsel m m, särskilt på de största infartsgatorna. De större gatorna utgör även barriärer för gående och cyklister. Några av de på 1960-talet breddade gatustråken har miljöförbättrats med trädplanteringar och bättre utrymme för cyklister. Gågatorna är ombyggda och har vitaliserat centrumområdet. I Inre hamnen vid Skeppsbrokajen angör Köpenhamnsbåtarna. Kajerna är idag inhängnade och ger ett trist intryck. Centralstationens bangårdsområde skär av staden från hamnen. 270

8 VÄSTRA HAMNEN Kockums kranen Skeppsbrokajen Scaniaparken MALMÖHUS Slotts- och Kungsparken DAVIDSHALL Lilla torg Gustav Adolfs Torg Centralstationen Drottningtorget Östergatan S:t Petri kyrka Stortorget Södergatan LUGNET Davidshalls torg Scandic hotell GAMLA STADEN Triangeln RÖRSJÖSTADEN SLUSSEN Ö.Förstadsgatan S:t Pauli kyrka VÄSTRA SORGENFRI S:t Knuts torg ÖSTERVÄRN VÄRNHEM Värnhemstorget ELLSTORP Värnhems Sjukhus SORGENFRI INDUSTRI- OMRÅDE KATRINE LUND RÅDMANS- VÅNGEN Möllevångstorget Centrum Stadsdelsgräns Hamnen m 500 N Delområdesgräns OLJEHAMNEN Verksamhetsområde Landmärken Torg Affärsstråk invånare läg. i flerfam.hus 40 läg. i småhus arbetsplatser 23 inv/ha MELLERSTA HAMNEN FRIHAMNEN ÖSTRA HAMNEN 271

9 Framtida möjligheter Bygg färdigt i city Malmös centrumområde har på senare år genomgått förändringar som gjort stadsdelen mer trivsam att bo och leva i. Gator, torg och parker har på olika sätt gjorts vackrare och mer inbjudande till socialt liv. Allt fler väljer att bo kvar i centrum. Samtidigt kvarstår en rad angelägna förändringar och förbättringar. Bl a är det angeläget att bebygga de kvarvarande rivningstomterna i city med bebyggelse i en skala som anpassas till omgivningen. Drottningtorget och Värnhemstorget kan få torghandel och andra aktiviteter. Kanalstråket kring Gamla staden kan göras mer användbart för sociala aktiviteter. En park till de östra delarna kan övervägas vid omvandling av Sorgenfri industriområde. Det är också viktigt att skapa bra lekmiljöer för barn. Attraktiva stadsdelar i hamnen I hamnen, där stora markområden idag ligger mer eller mindre outnyttjade, kommer de centrala delarna att omvandlas och utvecklas till mycket attraktiva stadsdelar för bostäder, verksamheter, utbildning och rekreation när hamnverksamheten flyttar norrut till mer moderna anläggningar (se avsnitten Västra hamnen, Universitetsholmen och Nyhamnen sid 64-69). Etableringen av högskolan är påbörjad. Parkområden, nya kanaler och ett nytt strukturerande vägnät kommer att förändra områdets karaktär. För att hamnområdet ska ges bra samband med den befintliga staden krävs att bangårdsområdets barriär mellan hamnen och Gamla staden överbryggas. Levande cityområde Även andra områden i stadsdel Centrum är i stort behov av förnyelse och rymmer möjligheter att omvandlas till attraktiva stadsdelar. Delar av Sorgenfri verksamhetsområde kan ges en blandning av arbetsplatser och bostäder i kvartersbebyggelse kring täta gaturum, torg och en stadsdelspark. Området kring citytunnelstationen Triangeln kommer att ändra karaktär när fler människor får anledning att söka sig hit. Norra infarten och de avrivna tomterna i Östervärn skall bebyggas och ställas i ordning till en välkomnande entré. På så sätt förbättras också sambanden med stadsdelen Kirseberg. Förnyelse av gamla industriområden och lokalisering av kraftigt trafikalstrande verksamheter till lämpliga lägen är andra exempel på önskvärda förändringar av stadsdelens innehåll. Förbättra trafikmiljön Biltrafiken orsakar många miljö- och trafiksäkerhetsproblem i Centrum. Det är angeläget att på olika sätt förbättra situationen. I samband med omvandlingen av Västra hamnen skulle en vägtunnel mellan Västra hamnen och Inre hamnen minska det annars uppkomna trafiktrycket kring Centralstationen. Citytunneln kommer att ge goda förutsättningar för fler att åka kollektivt till arbetet, men den kommer också att innebära fler cyklist- och fotgängarrörelser vid stationerna. Även de nya centrala exploateringarna kommer att öka antalet oskyddade trafikanter i stadsmiljön då dessa till stor del kommer att gå eller cykla till centrum. Detta gör att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt trafiksäkerhetsaspekterna vid framtida förändringar i stadsdelen. I stadsdelen finns många gator som behöver byggas om för att bli vackrare och trevligare att vistas i, både för bilister och fotgängare. Djäknegatan och Södra Förstadsgatan är exempel på sådana gator. Även Norra Vallgatan, Östergatan, Östra Farmvägen m fl bör åtgärdas. Det saknas också ett antal angelägna cykellänkar, inte minst till tågstationerna. Storgatan byggs om med ny gatubeläggning, cykelställ och bänkar. Kanalslänterna vid Södertull omvandlas med trappavsatser ner till vattnet. Södra Promenaden aktiveras med uteserveringar. I samband med bostadsmässan Bo01 kommer delar av Västra hamnen att omvandlas till blandad stadsbebyggelse med vattenkontakt längs kajer och nya kanaler. 272

10 Centrum m 500 N Angelägen ombyggnad av gaturum Entrée till Citytunnel Önskvärt med förbättrad kontakt Omvandlingsområde / Utbyggnadsområde Reservat för vägförbindelse Utveckla torghandel och andra aktiviteter

11 Södra Innerstaden enpersonshushåll. Endast 10 % av hushållen har barn. Även för äldre i området saknas det lämpliga bostäder i tillräcklig utsträckning. Service Stadsdelens service finns dels i den traditionella kvartersstaden kring Möllevångstorget, Bergsgatan och Södra Förstadsgatan, dels i Mobilias köpcentrum. Utbudet av affärer är mycket stort och omfattar förutom den vanliga dagligvaruhandeln en hel rad butiker med specialutbud. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Södra innerstaden kännetecknas av ett blandat innehåll med bostäder, arbetsplatser, service, butiker och kultur. Liksom i stadsdel Centrum finns här överordnade regionala funktioner, bl a bussterminalen Södervärn och Universitetssjukhuset MAS som också är en betydande arbetsplats. Det är tätt mellan pubarna och restaurangerna, och här finns några av de populäraste nöjesinrättningarna med musik och teater. Liksom i stadsdel Centrum är koncentrationen och blandningen av olika slags funktioner både en kvalitet och en källa till konflikter för de boende. Boendemiljön blir inte lika lugn och ostörd som i mer ensidiga stadsdelar. Bebyggelse Södra Innerstaden omfattar delområden med olika karaktär: Möllevångens tätbebyggda kvartersstad, Sorgenfri med bostadsbebyggelse från 1920-talet, småskalig bostadsbebyggelse i norra och södra Sofielund, Sofielunds verksamhetsområde och MAS sjukhusområde. Här finns många väl sammanhållna bebyggelsemiljöer och vackra gaturum. Delområdena är vart och ett tydliga exponenter för sin tid. Möllevångstorget är stadsdelens centrum, dagtid som salutorg och kvällstid med pubar, restauranger och omfattande nöjesutbud. Befolkning Södra Innerstaden är Malmös mest tätbefolkade stadsdel. Många människor bor här på liten yta, och stor omflyttning bland hushållen medför stort slitage. I bostadsbeståndet är det de små lägenheterna som dominerar, och andelen stora lägenheter en mycket liten. Befolkningen är blandad med stor andel ungdomar och invandrare och många Arbetsplatser Det finns många arbetsplatser i Södra Innerstaden, framförallt inom handel och service. Universitetssjukhuset MAS sysselsätter omkring personer. Två stora bagerier bidrar till att göra stadsdelen levande och varierad. Medeonområdet söder om MAS är Malmös motsvarighet till forskarbyn med samma namn i Lund. Här finns idag c:a 350 arbetsplatser inom framför allt medicinsk forskning. Grönområden Det är ont om större samlade grönområden i Södra Innerstaden. Nöjesfältet Folkets Park med sin hundraåriga vegetation är därför en tillgång när det gäller att förse stadsdelen med lummig grönska. Ytterligare några mindre parker finns i stadsdelen. Trafik Liksom i Centrum är biltrafiken ett stort miljö- och trafiksäkerhetsproblem i Södra Innerstaden. Många av Malmös viktigaste infarter passerar genom stadsdelen. Det innebär också att det sker många trafikolyckor i området. Gatornas bredd och utformning gör att många av dem upplevs som betydande barriärer. Detta gäller särskilt Nobelvägen på sträckan Nobeltorget Dalaplan. De upprustningar som gjorts av gatumiljöerna, framför allt kring Möllevångstorget, har gett bättre plats för uteserveringar, trädplanteringar, cykelbanor och bredare trottoarer. Bussterminalen Södervärn har stor betydelse för stadsdelens och Malmös kollektivtrafik. 274

12 VÄSTRA SORGENFRI Folkets Park Amiralsgatan Universitetssjukhuset MAS ALLMÄNNA SJUKHUSET MÖLLEVÅNGEN Bussterminal SÖDERVÄRN Dalaplan Möllevångstorget Vattentorn Nobelvägen NORRA SOFIELUND Lantmannagatan Nobeltorget ÖSTRA SORGENFRI ANNELUND SOFIELUNDS INDUSTRIOMRÅDE FLENSBURG SÖDRA SOFIELUND Ystadvägen Medeon LÖNNGÅRDEN Mobilia Södra Innerstaden m N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Landmärken Torg inv läg. i flerfam.hus 300 läg. i småhus arbetsplatser 101 inv/ha 275

13 Framtida möjligheter Bebyggelsetillskott Södra Innerstaden har endast ett fåtal områden där det kan bli aktuellt med ny bebyggelse. Det är framförallt i Södra Sofielunds industriområde och verksamhets- och stormarknadsområdet kring Mobilia som det finns möjligheter att förnya och förtäta. Här kan det bli aktuellt att bygga ganska tät, blandad stadsbebyggelse. Detaljplan finns också för utbyggnad av Medeon till det dubbla. Olika slags hushåll Stadsdelen bör göras mer attraktiv för olika slags hushåll. I samband med framtida förnyelse och nybyggnad bör området kompletteras med en del stora och exklusiva lägenheter, något som saknas idag. Vid förnyelse bör också delområdenas individuella identiteter tas tillvara och förstärkas. Bättre grönområden Både när det gäller storlek och kvalitet på grönområden är stadsdelen dåligt försörjd. Södra Innerstaden bör på olika sätt göras grönare, och det vore önskvärt med ett nytt grönområde i stadsdelen. I en stadsdel av denna karaktär kan också de breda gaturummen göras grönare. Kanske kan även delar av Folkets Park göras mer tillgängliga. Det pågående arbetet med att göra bostadskvarterens gårdar grönare är också angeläget att driva vidare. Vackrare och säkrare trafikmiljö Det är angeläget att rusta upp området kring Dalaplan, entrén till staden från söder. Trafikleden Trelleborgsvägen når dit, och därifrån leds trafiken vidare in mot staden via stora gator som Nobelvägen och Södra Förstadsgatan Bergsgatan. Även gatorna från öster, Ystadvägen och Lönngatan, är i stort behov av att byggas om till vackrare gaturum. Liksom i stadsdelen Centrum signalerar olyckssituationen tydligt att trafiksäkerhetsåtgärder måste vidtas. Citytunnelstationen Triangeln strax nordväst om stadsdelsgränsen kommer ytterligare att öka antalet oskyddade trafikanter i området. Å andra sidan får pendlarna bättre resmöjligheter när station Triangeln öppnas vilket kan möjliggöra att biltrafiken minskar. I gatumiljön kan åtgärder vidtas för att skapa ett lugnare tempo. Chokladfabriken kan bli ett kulturcentrum för hela Malmö med konstnärsateljéer, teaterlokaler ochandra utåtriktade aktiviteter (ill: Alan Morall). Trelleborgsvägen norr om Stadiongatan är i behov av upprustning för att minska barriäreffekten (skiss: Elinor Lövgren). Södra Förstadsgatan är ett bra exempel på hur nedslitna gatumiljöer kan omvandlas med breda gångbanor, trädplanteringar m m. Dalaplan är i behov av upprustning och omvandling till en mer attraktiv plats. 276

14 De grönområden som finns, rustas upp och kan sedan utnyttjas bättre Mazettifabriken blir ett kulturcentrum vägen Nobeltorget Varbergs plan omvandlad till temalekplats Nobelvägen Amiralsgatan S.Förstadsgatan Medeon kan byggas ut till dubbel storlek Citytunnel Dalaplan Ystadvägen Lönngatan Trelleborgs- Södra Innerstaden Mobilia-området kan förnyas och förtätas Förnyelse i Sofielund m N Angelägen ombyggnad av gaturum Torg i behov av upprustning Omvandlingsområde/ Utbyggnadsområde Entrée till Citytunnel Önskvärt med förbättrad kontakt 18* 277

15 Västra Innerstaden Befolkning Västra Innerstadens flerfamiljshus rymmer ofta små lägenheter. Enpersonshushåll är vanliga, och medelåldern är högre än för staden som helhet. En föryngringsprocess pågår i samband med att äldre flyttar ut och ungdomar och barnfamiljer flyttar in. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Västra Innerstaden rymmer till största delen attraktiva bostadsområden i den del av Malmö där den slutna kvartersstaden successivt ersätts av upplöst funktionalistisk lamellhusstad. Här finns några av Malmös vackraste flerfamiljshusområden. Dessa kvarter är över lag estetiskt mycket genomarbetade, och raden av niovåningshus i mjuk linje utmed Ribersborgsstranden bildar en av Malmös vackraste stadssilhuetter. En unik tillgång i stadsdelen är dess flera kilometer långa strandpromenad. Även den vackert gestaltade Pildammsparken är av stort värde. De generösa park- och rekreationsstråken utgör stadsdelens mötespunkter. Kring Kronprinsen finns några huvudgator med butiksstråk som ger stadsdelen storstadskänsla med ett stort utbud av affärer och serviceinrättningar. I fonden av paradgatan Fersens väg ligger Malmö Stadsteater. I stadsdelen ligger också Malmö idrottsplats, ofta benämnd Gamla idrottsplatsen, som är på väg att förnyas och åter tas i bruk som evenemangsarena för idrotten. Service Det finns god tillgång på butiker och service i och kring Kronprinsen, längs Regementsgatan, Mariedalsvägen och Kronborgsvägen Köpenhamnsvägen. Utbudet av privatpraktiserande läkare och annan vård är omfattande. I stadsdelen finns även en stor högstadieskola och en skola för kommunal vuxenutbildning. Arbetsplatser Sydkrafts huvudkontor och stadsdelskontoret är två stora arbetsplatser i stadsdelen. I övrigt finns ett stort antal mindre verksamheter. Grönområden Utöver Pildammsparken och Ribersborg finns i stadsdelen Rönneholmsparken och Mellanhedsparken. I flera av bostadsområdena är planteringar och stora träd vanliga och även bostadskvarteren bidrar på så sätt till stadsdelens gröna intryck. Trafik Jämfört med många andra stadsdelar är trafiktempot i Västra Innerstaden förhållandevis lugnt och trafikmängderna måttliga. Det finns dock några breda gator med mycket trafik som utgör kraftiga barriärer, framför allt Mariedalsvägen och Regementsgatan. Stadsdelen erbjuder goda cykelmöjligheter mot centrum. Bebyggelse Västra Innerstadens bebyggelse består dels av det som brukar benämnas upplöst kvarterstad, dels av villabebyggelse. Allmänt kända bostadsområden är Ribershus med lamellhusen utmed kusten, Stjärnhusen vid Mellanhedsparken, Friluftsstadens radhuslängor och Potatisåkern med dess exklusiva lägenheter. Längs Limhamnsvägen finns stadens förnämsta villor. Omkring 80 % av bostäderna är byggda före 1960, 2/3 under perioden Rönneholmsparken erbjuder vistelse i grön miljö mitt i stadsdelen. Byggnaden fungerar som samlingsplats för diverse aktiviteter. 278

16 Mariedalsvägen Kallbadhus Rönneholmsparken Potatisåkern Limhamnsvägen FRIDHEM Ribershus RIBERSBORG Fridhemstorget Regementsgatan Stjärnhusen MELLAN- HEDEN Mellanhedsparken Ribersborgsstranden Frilufts- VÄSTERVÅNG staden RÖNNE- HOLM Pildammsparken Köpenhamnsvägen DAMMFRI Slotts- och Kungsparken Höghus HÄST- KRON- HAGEN PRINSEN FÅGEL- BACKEN KRON- BORG John Ericssons väg Kronborgsvägen Fersens väg TEATERN Stadsteatern Vattentorn Västra Innerstaden m 500 N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Landmärken Affärsstråk Torg invånare läg. i flerfam.hus 600 läg. i småhus arbetsplatser 67 inv/ha 279

17 Framtida möjligheter Stora lägenheter Stadsdelen rymmer få utbyggnadsmöjligheter även om en del förtätning av bebyggelsen kan komma att ske. I stadsdelens flerfamiljshus är det brist på större lägenheter, vilket kan motivera sammanläggning av mindre lägenheter till större i samband med upprustningar. Genom att minska vissa gators körbanebredd kan gångbanorna breddas, träd planteras och i vissa fall separata cykelbanor ställas i ordning. Estetiska förbättringar på gatorna kan bidra till att sänka trafiktempot. Exempel på sådana gator är Regementsgatan, Kronborgsvägen och Tessins väg. Med mindre trafik och lägre hastighet mildras också gatornas barriäreffekt. Mötesplatser Ribersborgsstranden är en mötesplats för hela Malmös befolkning. Pildammsparken kan utvecklas med mer naturlika och förvildade inslag. Fridhemstorget kan omformas till en mötesplats och ett salutorg med sittgrupper, träd och planteringar. Förändrad trafiksituation När Västra hamnen exploateras kommer trafikmängderna att öka på många gator i Västra Innerstaden, framför allt på Mariedalsvägen och Regementsgatan. Åtgärder för att öka säkerheten längs dessa gator blir då ännu viktigare. Detta gäller särskilt korsningen vid Kronprinsen där stadsdelen har sitt kommersiella centrum. Dammfriskolan har ett stort upptagningsområde med ungdomar från stadsdel Centrum vilka dagligen måste passera de stora gatorna. Fridhemstorget kan med något ändrad utformning ges fler inslag av sociala funktioner och aktiviteter, t ex salutorg och uteservering. Ribersborg med kilometerlång sandstrand och öppna gröna fält skall bibehållas som viktig mötesplats och rekreationsstråk. 280

18 Mariedalsvägen VÄSTRA HAMNEN Ribersborgsstranden Tessins väg Regementsgatan Kronprinsen Kronborgsvägen Fridhemstorget Pildammsparken Västra Innerstaden m 500 N Torg som bör miljöförbättras Ombyggnad av gaturum Uppgång till Citytunnel Önskvärt med förbättrad kontakt 281

19 Limhamn-Bunkeflo Befolkning Befolkningens sammansättning skiljer sig något från genomsnittet i Malmö. Den typiska familjen i stadsdelen är en kärnfamilj med föräldrar i årsåldern och ett eller två barn. Närmare 30 % av hushållen har barn mellan 0 och 15 år, och här finns också många pensionärshushåll. De vuxna i arbetsför ålder är äldre än genomsnittet för hela staden. Både kvinnor och män har en hög förvärvsfrekvens. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Limhamn Bunkeflo omfattar tätbebyggelsen i Limhamn samt de fristående tätorterna Bunkeflostrand, Klagshamn och Tygelsjö med kringliggande jordbruksområden. Limhamn, Bunkeflo och Tygelsjö var tidigare egna kommuner, och de har i viss utsträckning bevarat sina individuella särdrag. Limhamns centrum har en tydlig småstadskaraktär med flerfamiljshus blandat med småhus. Kalkbrottet och Lernacken är mycket speciella inslag i stadsdelen. Med sin närhet till havet och stranden erbjuder stadsdelen goda möjligheter till rekreativa verksamheter. Bebyggelse I Limhamn består bebyggelsen huvudsakligen av en- och tvåfamiljshus från olika tider samt främst kring Linnégatan flerfamiljshus i tre våningar med butiker i bottenvåningen. De äldsta delarnas bebyggelse- och gatustruktur minner om tiden som fiskeläge och brukssamhälle. Bunkeflostrand består dels av en nordlig del utmed Klagshamnsvägen med individuellt utformad villabebyggelse från tidigt 1900-tal, dels av mer ensartad villabebyggelse tillkommen under talen. Klagshamn består av bebyggelse kring det vattenfyllda Klagshamns kalkbrott samt spridd bebyggelse längs Klagshamnsvägen. Tygelsjö vid gamla landsvägen Malmö Vellinge har en vacker historisk bykärna och runt denna en krans av villabebyggelse från och 1970-talen. I stadsdelen ligger även byarna Västra Klagstorp, Skumparp, Vintrie och Bunkeflo. Service Limhamns centrum har ett betydande och mångsidigt utbud av handel och service. Detta stadsdelscentrum har stor dragningskraft även på boende i Bunkeflostrand och Klagshamn. Det finns ett stort behov av samlings- och aktivitetslokaler för ungdomar. Arbetsplatser I Limhamn Bunkeflo finns verksamhetsområdena Limhamns hamn och Annetorp med c:a sysselsatta. I och kring Limhamns centrum finns omkring arbetstillfällen inom handel, service och administration. Totalt sett finns det ett underskott på verksamhetsområden inom stadsdelen. Grönområden Kuststräckan från Lernacken och söderut är Malmös i särklass viktigaste naturområde. Där finns såväl ett känsligt marskland som välutvecklade strandängar med rik växtlighet. Sibbarpsfältet ger Limhamn en förnämlig kontakt med havet. Limhamns industriområde utgör en barriär i det annars sammanhängande gröna Kuststråket. I stadsdelen finns också tre större småbåtshamnar, de stora koloniträdgårdsområdena Strandhem och Elinelund, ridskolor, campingplats och skyttebanor. Trafik Biltätheten i stadsdelen är stor. De boende i Bunkeflostrand och Tygelsjö har framfört önskemål om dämpad genomfartstrafik. Även Limhamns centrum behöver ses över från trafiksäkerhetssynpunkt, och en upprustning av Järnvägsgatan är angelägen. Yttre Ringvägen från Öresundsbrons landfäste på Lernacken genomkorsar stadsdelen i öst-västlig riktning. Passager byggs för att minska barriäreffekten, bl a en c:a 60 meter bred ekopassage för att bibehålla kontakt mellan Pildammsstråket och slätt- och kustlandskapet. 282

20 Småbåtshamn Höghus Ön Limhamns LIMHAMNS BELLEVUE industrihamnområde NYA OMRÅDE BELLEVUE GAMLA SmåbåtsLinné hamn gatalimhamn ROSENn VÅNG höghus ANNETORP HYLLIEDJUPADAL SIBBARP BY Öresundsbron Lernacken KALKBROTTET ELINELUND VINTRIE BUNKEFLOSTRAND Yttre Ringvägen NAFFENTORP Strandhem gen nsvä sham Klag SmåbåtsKlagshamnshamn udden SKUMPARP VÄSTRA KLAGSTORP KLAGSHAMN Tygelsjö kyrka TYGELSJÖ VÅNG TYGELSJÖ BY 0 Limhamn-Bunkeflo 1 2 km N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Verksamhetsområde Affärsstråk 283 Landmärken invånare läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 6 inv/ha

21 Framtida möjligheter Utbyggnadsområden Limhamn Bunkeflo har stora områden som är möjliga att bebygga, och detta är en del av Malmö där boende kan erbjudas relativt god kontakt med natur och öppet landskap. I Bunkeflostrand, Klagshamn, Tygelsjö och delar av Hyllievång kommer nya områden för småhus att växa fram. Här finns även äldre verksamhetsområden som kan omvandlas och utnyttjas för ny bebyggelse. Stadsdelen kan kompletteras med uppskattningsvis lägenheter och arbetsplatser. Hyllievång Hyllievång planeras för blandad stadsbebyggelse. Områdets södra delar är belägna i Limhamn Bunkeflo. Dessa delar kommer att byggas ut med småhus och längs Yttre Ringvägen och Pildammsvägen med verksamheter, totalt c:a bostäder och arbetsplatser (se sid 78). Svågertorp Svågertorp kommer att bli ett attraktivt verksamhetsområde. Svågertorp blir det första som trafikanter söderifrån möter av Malmö och blir tydligt exponerat mot Yttre Ringvägen. Här kommer höga krav att ställas på bebyggelsens estetiska kvalitet (se sid 84). Limhamns hamn- och industriområde Den norra delen av Limhamns hamn- och industriområde föreslås bli förnyat med såväl bostäder som kontor och liknande verksamheter. Närheten till havet och hamnbassängen bidrar till områdets attraktivitet. På sikt bör även övriga delar av området omvandlas. Den norra delen av Ön kommer i huvudsak att bebyggas med bostäder. Sambandet mellan Ribersborg och Sibbarp förbättras med gångförbindelser och vegetation (se sid 70). Kalkbrottet I Limhamns kalkbrott har brytningen upphört. Kring brottet planeras nya bostäder och arbetsplatser. Arbetsplatserna kommer att bli ett viktigt komplement till stadsdelen som i övrigt har ont om verksamhetsområden (se sid 72). Bunkeflostrand Bunkeflostrand kan byggas ut och fördubblas i storlek till invånare. Nya områden skall ha trädgårdsstadens karaktär med relativt låg bebyggelse och mycket vegetation. Det är också önskvärt med ett visst inslag av verksamheter. Det ökade invånarantalet ger underlag för utökad service i ett centrumområde där även andra typer av småföretag kan etablera sig. Bunkeflostrand kan därmed utvecklas till en mer mångsidig ort med starkare identitet (se sid 74). Tygelsjö V Klagstorp Tygelsjö och Västra Klagstorp kan kompletteras så att invånarantalet fördubblas till Den nya bebyggelsen skall lyfta fram de kvaliteter som finns i den gamla bykärnan med gatuhus och friliggande hus på relativt stora tomter (se sid 86). Klagshamn Klagshamn planeras att fyrdubblas i storlek och därmed rymma cirka boende. Nya områden skall bygga vidare på den befintliga äldre bebyggelsens kvaliteter (se sid 76). Förstärkt service Utbyggnaden av tätorterna söder om Limhamn och exploateringen vid Kalkbrottet kommer att stärka underlaget för service både lokalt och i Limhamns centrum. Järnvägsgatan och Linnégatan, Limhamns affärsgata, måste i samband härmed ges en trafiksäkrare och mer estetiskt tilltalande utformning. Grönområden Lernacken kommer att omvandlas till ett rekreationsområde med varierande inslag av grönska och vackra vyer över hav och land. Ett öst-västligt grönstråk Lernackestråket dras parallellt med Yttre Ringvägen via Lindängelund mot Oxie. Pildammsstråket, som länkas vidare söderut under Yttre Ringvägen till Bunkeflostrand, skall öka den biologiska mångfalden i landskapet med vatten som ett centralt tema. Ny infrastruktur En förlängning av Lorensborgsgatan söderut till Klagshamn skulle erbjuda klagshamnsborna en bättre förbindelse till Yttre Ringvägen och in mot Malmö centrum. Då skulle också trafiken från den nya bebyggelsen i mindre grad komma att belasta Klagshamnsvägen genom Bunkeflostrand. Vid fortsatt utbyggnad av Tygelsjö och Klagstorp skall den gamla landsvägen genom byarna miljöprioriteras. Framtida reservat Vissa möjligheter till framtida förbättringar av infrastrukturen i Limhamn Bunkeflo bör säkerställas. Två alternativa reservat för järnvägsstation hålls vid Öresundsbanan söder om Kalkbrottet. Med järnvägsanknytning skulle Limhamn Bunkeflo få en betydligt bättre regional kollektivtrafikförsörjning. Vintrie trafikplats är den västligaste trafikplatsen längs Yttre Ringvägen. Önskemål har framförts om ytterligare en trafikplats väster om denna. För att i framtiden göra detta fysiskt möjligt lämnas alternativa reservat för en sådan vid Kalkbrottsgatan och vid Gottorpsvägen. Reservat lämnas även för en anslutning mellan Yttre Ringvägen och Pildammsvägen. 284

22 0 Limhamn-Bunkeflo 1 2 km N Omvandlingsområde / Utbyggnadsområde Verksamhetsområde Angelägen ombyggnad av gaturum Reservat för spåranslutning och station Reservat för trafikplatser vid Yttre Ringvägen Önskvärt med förbättrad kontakt 285

23 Hyllie Service Flerfamiljshusområdena i Hyllie har sin service grupperad kring små torg. Det finns inget tydligt överordnat stadsdelscentrum i stadsdelen, men Mobilia köpcentrum intill stadsdelsgränsen i nordost har kommit att fungera som centrum för de södra stadsdelarna och ger Hyllie tillgång till ett stort serviceutbud. På senare år har också bilorienterad volymhandel etablerats på delar av mässområdet vid Stadiongatan. Nuvarande förhållanden Huvudsaklig karaktär Stadsdelen Hyllie sträcker sig från John Ericssons väg söderut ungefär till Almviksvägen. Den norra halvan av stadsdelen är tätbebyggd medan den södra utgörs av jordbrukslandskap. Bebyggelsen i Hyllie består till största delen av bostadshus. Det stora parkstråket från Pildammsparken söderut delar bebyggelsen i två nord-sydliga band, med höghus närmast det gröna stråket och småhus längre bort. Utmed Stadiongatan, vid stadionområdet och mässhallarna, finns numera bilorienterad handel. Idrottsanläggningarna i stadionområdet ger stadsdelen ett område fyllt med fritidsaktiviteter. Vid sidan av Malmö stadion och de höghus som omger parkstråket är också Hyllie vattentorn en tydlig symbol för stadsdelen. Bebyggelse Stadsdelen rymmer i huvudsak flerfamiljshus varav hälften är bostadsrätter. I stadsdelen finns därutöver småhusbebyggelse, dels i äldre områden med stora uppväxta tomter, dels i grupphusområden från och 1980-talen. Flerfamiljshusen kom till under miljonprogramåren på och 1970-talen. I stadsdelens södra del är gränsen skarp mellan bebyggelse och landsbygd. Arbetsplatser Det finns förhållandevis få arbetsplatser i stadsdelen. Förutom kommunens offentliga service finns ett antal kontorsverksamheter och handel i anslutning till Stadionområdet och längs Stadiongatan. Grönområden Det stora grönstråk som börjar i Pildammsparken fortsätter söderut genom Hyllie via stadionområdet till Ärtholmens koloniområde och Kroksbäcksparken. Söder om Kroksbäck, där Kroksbäcksparken slutar, ligger Bellevuestadion med de stora inomhushallarna för racketsporter. Söder därom tar åkerlandskapet vid. En stor del av stadsdelen utgörs av landsbygd. Trafik Stadsdelens huvudvägnät bildar ett tydligt rutnätsmönster. Vägarnas barriärverkan gör att bebyggelsen indelas i tydliga och avskilda enklaver. De två nord-sydliga vägarna Lorensborgsgatan och Pildammsvägen har gaturum med långa avstånd mellan fasadlinjerna. Tillsammans med det nord-sydliga grönstråket förstärker vägarna stadsdelens lamellika struktur. Befolkning Det finns förhållandevis många pensionärer i Hyllie. I övrigt är befolkningssammansättningen i stadsdelen relativt lik Malmös, vilket bl a innebär att närmare hälften av hushållen är enpersonshushåll. Hyllie vattentorn är en tydlig symbol för stadsdelen. 286

24 SOLBACKEN Idrottsstadion BELLEVUE- GÅRDEN KROKS- BÄCK Lorensborgsgatan LORENS- BORG KROKS- BÄCKS- PARKEN HOLMA STADION Stadiongatan ÄRTHOLMEN SÖDER- TORP BORG- MÄSTARE- GÅRDEN GRÖN- DAL KULLADAL Trelleborgsvägen Hyllie vattentorn Inre Ringvägen HYLLIEVÅNG Pildammsvägen LINDEBORG Yttre Ringvägen Hyllie m N Stadsdelsgräns Delområdesgräns Landmärken invånare läg. i flerfam.hus läg. i småhus arbetsplatser 37 inv/ha 287

25 Framtida möjligheter Utbyggnadsområden På Hyllievång finns ett stor utbyggnadsområde för bostäder, arbetsplatser och servicefunktioner varav den norra delen ligger i stadsdelen Hyllie. Området närmast Hyllie vattentorn och den planerade Citytunnelstationen får en roll som överordnat och sammanbindande centrum för kringliggande områden. Förutom den service som behövs för att tillgodose det nya stadsområdets behov är det bl a aktuellt att här bygga en gymnasieskola. Med ett centrum på Hyllievång kan Hyllie utvecklas till en stadsdel med tydligare identitet (se sid 78). Bostadsområdena kring Hyllievång, såväl miljonprogramområden som grupphusområden, är relativt ensartade till sin karaktär. Utbyggnaden på Hyllievång ger möjligheter att komplettera stadsdelen med en mer varierad stadsmiljö med blandning av bostäder, arbetsplatser och service. Inslag av småhusbebyggelse kan bli ett attraktivt komplement till nuvarande bostadsbestånd. I anslutning till den nya bebyggelsen på Hyllievång kommer också ett öst-västligt grönstråk till Lernacken att anläggas. Ny infrastruktur Citytunneln kommer att få en station i Hyllievång. Södra Hyllie kommer därigenom att erbjudas en avsevärt förbättrad regional kollektivtrafik. Lorensborgsgatan kommer att förlängas och kopplas till Yttre Ringvägen. En stor del av den trafik från Öresundsförbindelsen som skall till Malmö kommer därför att passera genom stadsdelen. I samband med utbyggnaden måste vägen utformas så att dess barriärverkan minimeras. Hyllie genomkorsas av många breda och hårt trafikerade vägar. De breda gaturummen gör det både möjligt och önskvärt att försköna dem. Lorensborgsgatan och Stadiongatan är exempel så sådana gator. Den del av Hyllievång som är belägen i stadsdelen Hyllie kan komma att inrymma c:a bostäder och c:a arbetstillfällen. Verksamheter Med Citytunnelstationen på Hyllievång blir stadsdelen lätt att nå från hela regionen. Hyllievång bör bli intressant för etablering av verksamheter med många sysselsatta och stort upptagningsområde. Grönområden Pildammsstråkets fortsättning söderut ska ges höga miljökvaliteter och fungera både som rekrationsstråk och naturstråk för växt- och djurliv med inslag av dammar för rening av dagvatten. På så sätt kommer grönstråket att bidra både till ekologisk anpassning och till att skapa intressanta boendemiljöer. Det är viktigt att parkstråket utformas så att det upplevs som föreningslänk mellan kringliggande stadsdelarna och inte som en åtskiljande barriär. En trädplanterad boulevard genom Hyllievång binder samman stadsdelarna Holma, Kroksbäck och Lindeborg. Ekostråkets förlängning ger välbehövliga tillskott av gröna miljöer i stadsdelen och goda betingelser för växt- och djurliv. 288

26 Stadiongatan Lorensborgsgatan Citytunneln Pildammsstråkets förlängning förlängning Lorensborgsgatans Annetorpsvägen Ny Citytunnelstation Hyllievång Blandad stadsbebyggelse Trelleborgsvägen Lernackenstråket Yttre Ringvägen Hyllie m N