Servicetorn för Nederman

Transkript

1 Projekt i Utvecklingsmetodik MMKF01 Servicetorn för Nederman Projektgrupp 1:8 Rasmus Anderberg Michael Andersson Sofia Beets Ying Liu Marie Mattsson Handledare: Robert Bjärnemo

2 Sammanfattning Följande rapport är resultatet av en projektuppgift i kursen Utvecklingsmetodik MMKF01. Målet är att få insikt och kunskap gällande hur man går till väga för att planera och genomföra ett projekt på ett framgångsrikt vis. Detta ska göras genom ett uppdrag från Nederman. Uppgiften är att finna en ny lösning eller vidareutveckla deras existerande servicetorn som används i fordonsverkstäder idag. Servicetornet har som huvuduppgift att fungera för upphängning av vindor av olika slag och den största nackdelen med dagens lösning är den dyra fraktkostnaden som uppstår på grund av stor volym vid transport. Nedermans vision är att vara globala ledare av kompetens för eko-effektiva lösningar. De vill bidra till mindre utsläpp, hälsosammare arbete, en säkrare arbetsplats och en bättre kvalité. Målet är att i projektet utgå från Nederman och sedan arbeta för att finna en bra lösning och ett alternativ till servicetornet. Projektet delades upp i faser med olika huvudsyften efter Ulrich och Eppingers metod. För att få en bra grund att starta från identifierades först kundbehoven genom intervjuer och verkstadsbesök. Därefter kunde kraven sammanställas och en målspecifikation att arbeta mot utformas. Med hjälp av målspecifikationen och de utförda undersökningarna kunde sedan idéer på lösningsförslag genereras och ett antal koncept tas fram. Slutligen skedde värdering, vidareutveckling och val av ett slutligt koncept. Det framtagna konceptet är utformat för att kunna anpassas efter varje kund och vara en möjlig farmgångsrik produkt för Nederman. I

3 Innehåll 1 Inledning Nederman Uppdragsformulering Identifiering av kundbehov Introduktion och metod Kunderna Inför intervjuer Intervjuer Volvo lastvagnar Scania, Lund Malmö Lastvagnsservice, Malmö Ulrix Bil & Däckverkstad, Malmö Mechanum, Malmö Bil & Elteknik, Malmö Fosie bilverkstad, Malmö Intervju med Ingemar Nilsson, Vellinge Bilgruppen i Lund AB, Lund BilXperten, Lund P&B Bilvårdscenter AB, Lund Meca, Lund Bilia, Lund Mekonomen, Lund Åströms Motor, Lund Tolkning av rådata Hierarkisk indelning och relativ betydelse Reflektion av process och resultat Målspecifikation Behovsstrukturering Mätvärden och dess betydelse Mätvärden och relationen till behov i matrisform Benchmarking Benchmarkingtabell med värderingar av hur väl behoven uppfylls Slutliga målspecifikationer II

4 3.6 Slutsats och reflektion Konceptgenerering Specificerat problem Sök lösningar externt Sök lösningar internt Utforskning av lösningar systematiskt Upphängning av vindor Låg kostnad Extrafunktioner Förvaring Anpassning efter kundönskemål Undvika skador Konceptförslag Koncept A: Karusell Koncept B: Teleskop Koncept C: Lådtorn Koncept D: Linbana Koncept E: Ramverk Slutsats och reflektion Utvärdering och val av koncept Urvalsmatris Värdering av koncept Ranking av koncept Kombinering och förbättring av koncept Val av koncept Slutsats Kommentar kring ursprunglig tidplan och hur det blev Källhänvisning Bilaga 1 - Intervjuformulär Bilaga 2 - Intervjuresultat, svar på frågor Bilaga 3 - Tolkade kundbehov av uttalanden från intervjuer Bilaga 4 - Ursprunglig och slutgiltig tidplan III

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I detta projekt ska en ny variant eller lösning av Nedermans existerande servicetorn tas fram. Servicetornet som finns idag har en hög fraktkostnad på grund av en stor volym vid transporten. Målet är att utveckla en ny anordning som kan användas för upphängning av vindor och slangar till fordonsverkstäder. Bild 1.1 Nedermans existerande servicetorn Nederman Nederman grundades i Helsingborg 1944 av Philip Nederman för att inrikta sig på miljörening och miljöskydd i olika former. Företagets vision är numera att vara global kompetensledare inom lösningar för eko-effektiv produktion. Ekologisk effektivitet leder till mindre föroreningar, friskare medarbetare, mindre materialåtgång och säkrare arbetsplatser. Detta leder vidare till ekonomisk effektivitet på grund av effektivare produktion, högre kvalitet, bättre anseende, lägre miljöavgifter och en lockande arbetsplats. Till exempel kan en svetsare som arbetar utan skydd utsättas för kg svetsångor per år, vilket är mycket hälsovådligt. Nederman fokuserar på följande områden: svetsning, maskinbearbetning, fordonsverkstäder, akuträddning, smältverk, asfalt, komposit, biomassa, trä, krematorier, mineraler, medicin, avfallshantering, livsmedel och agrikultur. Nederman arbetar ofta med kundanpassade totallösningar. Tillverkning sker idag i Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Kanada, USA, Thailand och Kina. Indien och Brasilien är på gång. Alla fabriker är ISO 9001/14000-certifierade. Egen försäljning finns i 29 länder 1

6 och distributörer i 30 länder. Nederman listades på Stockholmsbörsen år köptes det danska företaget Dantherm Filtration upp, och samma år var omsättningen cirka två miljarder kronor. Antalet anställda är cirka 1450 personer. [0] 1.2 Metod Detta projekt kommer att följa processen som beskrivs i Product design and Development av Karl T. Ulrich samt Steven D. Eppinger (5th edition 2012). Ulrich och Eppinger beskriver processen från uppdraget ända till test av koncept och en vidareutvecklingsplan. I detta projekt kommer arbetet endast sträckas från ett uppdrag till utveckling av koncept. Detta leder till följande processteg för detta projekt: Uppdrag Identifiera Kundbehov Upprättande av Målspecifikationer Generering av Koncept Val och utvärdering av koncept Bild 1.2 Projektfaser 1.3 Uppdragsformulering I projektet är uppdragsformuleringen en startpunkt. Projektet och des huvuddelar beskrivs i korta drag. Tabell 1.1 Uppdragsformulering Produktbeskrivning Konkurrensfördelar Huvudmål Marknad Antaganden och Begränsningar Intressenter En ny design och utformning av Nedermans existerande Servicetorn En kundanpassad anordning för upphängning av vindor och slangar Utforma en produkt med utgång från Nedermans servicetorn Produkten ska kunna transporteras och fraktas till en så låg kostnad som möjligt (liten fraktvolym) Produkten ska matcha Nedermans existerande produktinriktning Verkstäder för tunga fordon som lastbilar/bussar Verkstäder för mindre fordon som personbilar Utrustningen ska passa ihop med Nedermans nuvarande produkter och gå att ansluta till standardiserade anslutningar för vindor och slangar. Nederman Tillverkare Transportföretag Slutkund och användare 2

7 2. Identifiering av kundbehov 2.1 Introduktion och metod För att skapa en framgångsrik produkt eller vara är det viktigt att fokusera på kundens behov. En riktigt bra produkt tillgodoser både behov som kunden själv uttalat önskar, men också sådant som man kanske inte tänker på vid en första anblick. Kanske används produkten inte bara till sitt huvudsyfte, utan extrafunktioner och flera användningsområden skulle kunna ge ett mervärde för kunden. Att identifiera kundbehoven är en process som beskrivs i fem steg i Product Design and Development av Ulrich och Eppinger. [1] 1. Samla rådata från kunder. 2. Tolka informationen från intervjuerna utifrån kundbehov. 3. Organisera behoven i hierarki med primär-, sekundär- och eventuellt tertiärbehov. 4. Bestäm betydelsen av behoven. 5. Reflektera över resultaten och processen. 2.2 Kunderna Den direkta kunden är Nederman, som har bett oss att utveckla ett nytt koncept på deras nuvarande servicetorn. Deras problem med konstruktionen de har idag är de dyra fraktkostnaderna och montering och installation av tornen i verkstäderna. Det främsta målet är att skapa en produkt som uppfyller dessa krav, men det krävs mer för att göra produkten attraktiv för Nedermans kunder. Därför är det av största vikt att söka information om hur produkten används och uppfattas idag av personer som arbetar dagligen med den. Vårt första steg mot detta var att identifiera vem som använder servicetorn eller liknande produkter idag. Verkstäder för tunga fordon som lastbilar och bussar, kom på tal redan under Nedermans presentation till oss. Det kändes då naturligt att även innefatta bilverkstäder i kundundersökningen eftersom dessa troligtvis använder sig av liknande produkter. Risken med att bredda målgruppen var att behoven skulle kunna skilja sig, inte bara mellan bil- och lastbilsverkstäder utan även mellan storleken på arbetsplatserna. Fördelen är att kunskapen om hur behoven skiljer sig ökar i takt med antalet utförda intervjuer och vi gjorde avvägningen att det var viktigare att få så mycket information som möjligt framför att bara rikta in oss på lastbilsverkstäderna som de självklara användarna av servicetorn. 2.3 Inför intervjuer Det finns olika sätt att införskaffa information om kundbehov. Ulrich och Eppinger tar upp tre olika tillvägagångssätt i beskrivningen av sin metod och de är: personliga intervjuer, fokusgrupper och observation av hur en liknande produkt används. Forskning har visat att man får ut lika mycket information från ett två timmar långt möte med en fokusgrupp som med två stycken en timme långa intervjuer. Mer resurser krävs för att anordna möten med fokusgrupper, varför vi valde att göra enskilda intervjuer istället då lika mycket information fås. [1] 3

8 Inför företagsbesöken utformades ett frågeformulär. Detta gjordes med utsikten att kunna få fram så mycket användbar information som möjligt vid varje intervju. För att kunna formge en produkt som tillgodoser användarens behov och önskemål i största möjliga mån ville vi veta hur servicetorn eller motsvarande utrustning används i det dagliga arbetet. Vad som är viktigt gällande utformning, användande, placering, kostnad, underhåll och annat som kan vara av betydelse. En del frågor var specifika, som frågor om vilka vindor som används och vilka arbetspositioner som används. Andra frågor var mer allmänna för att kunna ge information om saker vi kanske inte tänkt på i första hand. Exempel på det var uppmaningar till den intervjuade personen att berätta vad han tycker fungerar bra eller dåligt med den lösning de har idag. Se intervjufrågor, bilaga 1. Efter en del efterforskningar skapade vi en lista över verkstäder inom Malmö och Lund med adresser och kontaktuppgifter, som vi skulle försöka besöka. För att nå ut till så många som möjligt bestämdes det att vi i gruppen skulle dela på oss och försöka besöka verkstäderna var för sig eller i par. En annan fördel med att vara färre som intervjuar är att det känns mindre skräckinjagande för den som frågas ut och rollfördelningen blir tydligare. 2.4 Intervjuer Ett besök gjordes på Volvo tillsammans med en representant från Nederman. Förutom det besökte vi ytterligare 14 olika verkstäder. Gällande lastbilar och tyngre fordon besöktes utöver Volvo även Malmö Lastvagnsservice och Scania i Lund. Resterande verkstäder var främst riktade till personbilar. Verkstädernas storlek var mycket varierande. Från dem med bara plats för ett fåtal bilar som Bilxperten i Lund, till Bilia i Lund med stor kapacitet och en väsentligt större personalstyrka. Vi valde att besöka dessa olika ställen, både till storlek och fordonsinriktning, för att få en så övergripande och rättvisande bild av användandet av servicetorn och motsvarande produkter som möjligt. Med formuläret med intervjufrågor som underlag intervjuades personer på de olika företagen och de fick visa sina lokaler och utrustningar. Förutom att noga lyssna på svaren och vara öppna för även ickeverbal information från de intervjuade personerna undersökte vi också hur miljön såg ut, kände efter hur vi upplevde den allmänna atmosfären och tog fotografier för att minnas detaljer. I denna rapport har vi endast angett namn på de personer som givit sin tillåtelse för detta efter intervjuerna Volvo lastvagnar Besök avlagt Tillsammans med en representant från Nederman gjordes ett besök på Volvo. Vi fick en rundtur i lastbilsverkstaden och mycket information angående de olika rörsystemen som används. Verkstaden är uppbyggd efter de arbeten som ska utföras på lastbilarna. Det finns ett testområde som även kan användas som serviceplats och sedan finns ett stort rum som bara är till för service. I ännu en avdelning arbetar man bara med reparationer. De olika sektionerna behöver olika antal vindor och slangar, men trots det används samma sorts torn överallt. 4

9 I taket finns en rörlig telfer som förhindrar verkstaden att dra sina rörledningar via taket. En annan aspekt varför man inte vill hänga slangar och vindor från taket är att det finns risk för att höga fordon kör i dem. Nedermans representant berättade att ett problem som finns idag är att servicetornen levereras lackade och klara till platsen där verkstaden byggs. De monteras redan innan själva huset är färdigbyggt och riskeras därför att skadas under byggnationen. Innan de ens har börjat användas kan de alltså se slitna och smutsiga ut. För Nederman är det även viktigt att färgen ska gå att variera på tornen eftersom deras kunder ibland vill ha sin egen profil i sin verkstad. Bild 2.1 Ett av tornen på Volvo Lastvagnar Scania, Lund Intervju med Scanias kundmottagare, tidigare mekaniker Utförd Scania är en verkstad för lastbilar i södra Lund. För att vara anpassad till stora fordon består verkstaden av en stor rymlig lokal med högt till tak. Vindorna hänger på pelare mitt i verkstaden, gjorda för att nå från stående arbetsposition. Mannen som tar emot oss visar att vindorna sitter helt fast och inte kan vridas, detta tycker han är dåligt då det gör att slangarna slits och kan gå sönder av skavning om man råkar dra ut dem snett. Räckvidden för vindorna är meter och innehåller bland annat destillerat vatten, 3 sorters motorolja, bakaxelolja, olja för växellådor, spolarvätska, två 5

10 sorters fett och glykol. I verkstaden finns ett enskilt rum för all slags olja. Därifrån går ledningar ut till hela verkstaden via taket. Vi visade en bild på Nedermans nuvarande lösning. Första reaktionen från den intervjuade personen är positiv. Han berättar att de använde något liknande när han tidigare arbetat som mekaniker i Malmö under flera år. Han tycker att det är bra att ha alla vindor på samma ställe, avgasutsugen skulle dock vara bra att ha en bit bort. Han tycker speciellt mycket om avlastningsytan under vindorna. Ibland vill en kund bara ha 5 liter olja, då är det skönt att kunna ställa dunken på bänken under vindorna och inte behöva böja sig ner till golvet. För tunga bilbatterier som ska lyftas och smörjas vore det även bra med ett avlastningsbord. Kanske kunde denna bordsyta vara justerbar för att passa för alla i verkstaden och för olika behov och dunkstorlekar. Det ska inom en snar framtid ske en omfattande ombyggnation i verkstaden på Scania med hjälp av företaget Alentec Orion. I marken ska djupa gropar göras så att man kan arbeta med lastbilarna på ett säkert sätt underifrån. Just säkerheten betonas eftersom de arbetar med så pass stora fordon. Han berättar att de var med om en lastbilslyft som gav med sig, hela lastbilen välte åt ena hållet och en mekaniker var nära att hamna under fordonet. Den intervjuade berättar att det dock är en ganska styrd process att göra om verkstaden. Detta eftersom alla Scaniaverkstäder ska se liknande ut i Sverige, det ska vara rättvist och de ska hålla samma kvalité. Jämfört med en liten enskild verkstad i ett litet bolag är det alltså skillnad i vilka egna beslut och lösningar som kan användas. Beslut ska för Scania godkännas av huvudkontoret, ombyggnaden beräknas kosta miljoner kronor, det är enormt viktigt att det blir rätt från början. På Scaniaverkstaden arbetar ca 13 mekaniker. Där den intervjuade personen tidigare arbetade i Malmö arbetade upp till 25 mekaniker. Han berättar att en större verkstad är annorlunda på många sätt, det krävs mer samarbete och planering för att användandet av olika verktyg och vindor ska bli effektivt, så att kunder slipper vänta och de kan utföra sitt arbete snabbare. Bild 2.2 I en del av verkstaden förvarades alla vätskor i kannor och fat. 6

11 2.4.3 Malmö Lastvagnsservice, Malmö Intervju med ägaren på Malmö lastvagnsservice Utförd Ägaren tycker inte att det är en bra lösning med ett servicetorn på golvet för lastbilar och bussar eftersom att fordonen är väldigt långa. Det skulle ta för mycket plats, och avgasutsuget kan inte hänga på samma ställe som övriga vindor. Övriga vindor kan dock vara bra att ha samlade. Han berättar att bussar ibland kör på saker och ting i verkstaden, det är därför de är så repade längs sidorna. Bussarna är svåra att manövrera i trånga utrymmen. Systemet måste därför vara mer flexibelt, och helst hänga från taket. Avgasutsug bör sitta för sig själv längst bak. Det krävs många oljor till lastbilar; till bakaxel, växellåda, hydraulsystem och så vidare. Även fett används till smörjning på bussar och lastbilar (och amerikanska bilar tydligen). Vissa vindor kan flera mekaniker samsas om, och vissa behövs det flera av. Det är bra om vindorna kan rotera för att man ska kunna gå fritt längs hela fordonet, utan att de skaver emot upprullaren. Droppskydd under verktygen behövs av erfarenhet, och utrustningen ska gärna hålla för alltid. Ett datorsystem där mekaniker registrerar med personlig kod är önskvärt, eftersom nuvarande system i verkstaden är bristfälligt. Ägaren har haft en del problem med bristande faktureringsunderlag och har begärt skärpning ifrån sina mekaniker med rapporteringen. Ett automatiskt system skulle därför underlätta väsentligt. Tillbehör såsom sladdlampor är bra att ha Ulrix Bil & Däckverkstad, Malmö Intervju med verkstadschefen Utförd Det är en intressant idé med ett servicetorn men det verkar stort och klumpigt och verkstadschefen tycker att avgasrullen bör vara på ett annat ställe än vindorna. Nuvarande lösning är tryckluftsvindor som är utspridda och ett avgasutsug som finns vid porten. Olja finns på fat, med handmätare, och de som inte används lika ofta finns i dunkar. Verkstadschefen beklagar sig över att det numera krävs en stor mängd olika sorters oljor, förr kunde samma olja användas till de flesta motorer. Smörjfett används inte längre till bilar. Verkstadschefen tycker att det skulle vara bättre med samlade vindor som hänger ifrån taket, och systemet får gärna vara utbyggbart så att han själv kan välja vad som behövs. Det skulle också vara bra med mätare för alla vätskor, som registrerar använd mängd automatiskt Mechanum, Malmö Intervju med mekaniker Utförd Utrustningen som används idag kommer från Nederman, dock inget servicetorn. Mekanikern tycker att det är en bra idé att samla alla vindor på ett ställe, även avgasuttaget. Mechanum har avgasutsug 7

12 vid alla platser. Det är bra om utrustningen hänger i taket som den gör nu då den inte är i vägen. Ett servicetorn med en arbetsbänk på, hade tagit för mycket plats och risken är att man går in i det. Bilarnas dörrar hade blivit svåra att öppna fritt. Vissa slangar droppar men ett droppskydd hade man gått in i. Dessutom städar de varje dag, vilket måste gå lätt och smidigt. Servicetornet som det är nu hade tagit för mycket plats, mekanikerna går ofta under de hängande slangarna och vill ha fria utrymmen. Det är bra om möjlighet att välja utrustning själv och lägga till efter hand finns. Vindorna behöver inte rotera, mekanikerna menar att det inte ger någon fördel så som de använder slangarna. Det är noga att de inte får dras över eller på bilar. Det finns inget behov av fett eller sladdlampor, bilar smörjs inte med fett längre och man föredrar batterilampor utan kablar. Väldigt lite svetsning utförs i verkstaden och då endast på särskild plats. Datorsystemet hade gärna fått vara lättare att använda. Idag är det för mycket knappande för att få rätt mängder. I det stora hela är man dock nöjd med dagens lösning, förutom att slangarna droppar Bil & Elteknik, Malmö Intervju med bilmekaniker och ägare Utförd Bil & Elteknik har funnit sedan 2005 och ägs av mekanikern som intervjuades. De utför allmän service och reparation av alla motorfordon utom motorcyklar i verkstaden. Parti- och provisionshandel med reservdelar och tillbehör till alla motorfordon utom motorcyklar ingår också i deras verksamhetsfält. Bil & Elteknik är en liten verkstad med plats för ett par bilar åt gången. I verkstaden hänger vindorna ca 3 meter upp på väggen och användandet av vindorna mäts noga. Ägaren tycker vindorna sitter för lågt och skulle vilja att de satt på 6 meters höjd i stället för 3 meter som det är nu. Detta på grund av att de inte ska vara i vägen. Den intervjuade vill dock gärna samla alla vindor och slangar på samma ställe eftersom det skulle ge ett snabbare arbetsflöde. Svetsning förekommer i verkstaden. Livslängd skiljer sig väldigt mycket mellan olika verktyg men minst 10 år kan de räkna med. Verktygsförvaring vill den intervjuade gärna ha men allting måste synas, det vill säga de får inte ligga gömda i ett skåp. Detta på grund av att de inte vill slösa tid på att leta efter de rätta verktygen. Eluttag finns i tak och på väggen och belysning finns både på vägg och i taket runt bilen. Därför tycker den intervjuade personen att det är onödigt att ha eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet. Utrustningar rengörs med trasor och vanligt vatten och golvet torkas varje dag. Ägaren är inte helt nöjd med de lösningar de använder idag eftersom han tycker att den ena tar för mycket plats och den andra förhindrar öppnande av hela bilens framdörr när reparation pågår. 8

13 2.4.7 Fosie bilverkstad, Malmö Intervju med bilmekaniker och ägare Utförd Fosie bilverkstad grundades för 10 år sedan och ägs av bilmekanikern som intervjuades. År 2006, har bilverkstaden flyttats från Kvarnby bilskrotsområde till en större och trevligare lokal i Jägersroområdet. I verkstaden utförs det mesta, allt från att byta däck till alla typer av mekaniska reparationer och service på personbilar oavsett märke. Vindorna hänger på olika ställen i verkstaden. Vindorna sitter mellan 1,8 och 2 meter över golvet och ägaren tycker inte att vindor ska hänga så högt för att det blir svårt att nå dem. Anslutningen sitter fast i taket och den intervjuade är nöjd med det. Han vill gärna samla alla vindor och slangar på samma ställe för att det blir mer organiserat och enklare att nå allting. Den intervjuade vill också ha ett servicetorn med avlastningsytor och verktygsförvaring. Eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet anser han skulle kunna vara ett bra alternativ. Svetsning förekommer ibland i verkstaden när de svetsar avgasrör och reparerar fordon. De räknar med att utrustningen ska hålla minst 10 år och vissa verktyg kan hålla ännu längre. Utrustning rengörs med trasor och lacknafta och golvet städas med en sopmaskin varje dag. Ägaren är inte helt nöjd med den lösning de använder idag eftersom han tycker att de tar för mycket utrymme och det blir svårt att byta däck på en liten yta. Dessutom påverkar det säkerheten. Säkerheten tycker han är väldigt viktig och något vi verkligen borde tänka på när vi utvecklar vårt eget koncept Intervju med Ingemar Nilsson, Vellinge Intervju med bilmekaniker Utförd Ingemar Nilsson driver egen verkstad (21:ans Bil och Plåt) i anslutning till sitt hem och har arbetat på ett flertal andra bilverkstäder. Han tycker att ett servicetorn är en bra idé, det kan underlätta och effektivisera arbetet eftersom man har allt på ett ställe. Då skjuter man inte upp ett arbetsmoment för att det är omständligt att ta fram utrustningen, eller att den är placerad långt borta. Man slipper också de stora mängder spill som exempelvis oljehantering kan medföra. Det blir väldigt mycket extraarbete och många liter spill med fyraliters oljedunkar. Ingemar Nilsson vill gärna att servicetornet är uppbyggt av moduler så att man kan börja med ett antal, och sedan köpa till och montera själv när behovet ökar. Han poängterar att alla verkstäder har olika behov. Svetsning förekommer i vissa fall, men ändå relativt sällan i vanliga bilverkstäder. I veteranverkstäder görs det ofta, men det krävs olika svetstrådar och apparater till olika arbeten. Nilsson berättar att moderna bilar måste svetsas på särskilt vis för att inte rostskyddet ska förstöras. Det är därför ingen bra idé att bygga in svetsutrustning i tornet eftersom behoven skiftar så, men en utsugsslang för svetsgas är mycket bra att ha. Inbyggnad av svetsapparat fungerar bara om exakt samma svetsjobb alltid utförs. 9

14 Fett används inte alls längre i bilverkstäder, nya bilar smörjs inte alls på det viset. Ingemar Nilsson använder det då och då, eftersom han ofta reparerar veteranbilar. I verkstäder som endast sysslar med veteranbilar och veterantraktorer i stor utsträckning kan det vara en bra idé att ha en fettunna, eftersom det är omständigt att använda små handsprutor. Rent vatten används inte alls i bilverkstäder, men glykolblandat vatten behövs i två sorter; röd och blå. Sladdlampa och eluttag är önskvärda tillbehör. Mätare av förbrukning är bra att ha, både för att se hur mycket som går åt, och för att veta hur mycket som finns kvar i till exempel oljetunnan så att nybeställning kan göras i god tid för att undvika avbrott i verksamheten. Ingemar Nilsson vill inte att verktygen eller vindorna hänger över axelhöjd för att ergonomiska krav ska uppfyllas. Rygg och axlar tar lätt stryk om verktygen hänger högt upp. Ingemar Nilsson har inga estetiska krav, men tornet ska gå lätt att torka av med exempelvis thinner. Ytan bör därför vara blank. Angående stabilitet tycker Ingemar Nilsson att det är folkvett som gäller. Det är inte rimligt att förvänta sig att tornet klarar en påkörning eller alltför hårda tag. Avlastningsytor och bord är farligt och förbjudet, bland det värsta som finns i en verkstad. De blir bara fyllda av saker och skapar oreda tycker Ingemar. Tillbehör till servicetornet som till exempel utbytesmunstycken ska hänga på krokar och inget annat! Det är önskvärt att kunna rotera vindorna, särskilt om tornet är placerat mellan två bilplatser. Takmontering kan vara bra om möjlighet finns, det blir mycket lättare att hålla rent i verkstaden på så sätt. Väggmontering ger ingen fördel gentemot takmontering, så länge det är möjligt. Ingemar Nilsson tipsade även i slutet av intervjun om att aluminium inte bör kombineras med stål, eftersom ett galvaniskt element då bildas och aluminiumet kommer att förstöras Bilgruppen i Lund AB, Lund Intervju med Jonas Anderberg, systemtekniker Utförd Bilgruppen i Lund är en medelstor verkstad med snabb ruljans på reparationsobjekten. Vi fick en lång intervju med Jonas Anderberg på över en timme med många detaljerade beskrivningar av hans dagliga arbete och användning av utrustning jämförbar med Nedermans servicetorn. I verkstaden hänger vindorna ca 3-4 meter upp på väggen och munstyckena hänger ungefär 2 meter upp. Jonas Anderberg tycker att munstyckena sitter för högt upp för hans längd, han har svårt att nå dem. Slangarna kommer ut undertill på vindorna. De går ej att rotera, men det finns heller inget behov för detta då de bara används i motorhuven. Avgasutsug hänger i taket bakom bilen och det används sällan. För tillfället hänger slangen så långt ner att Jonas Anderberg slår huvudet i den. Trots att man delar på vindorna med vätskor mellan arbetsstationer är det sällan man krockar. För det mesta fyller man bara på den vätska som behövs och låter sedan slangarna rullas tillbaka. Jonas Anderberg berättade att ibland händer det att man tar fel slang på fel ställe, till exempel häller spolarvätska i oljan. Det skulle kunna vara aktuellt med olika färger på slangar eller olika utformning 10

15 på munstyckena för att minimera risken att man tar fel. Det sitter inga mätare direkt på munstyckena utan allt sköts digitalt via en dator, man knappar in bilsort och vilken olja som används så mäts rätt mängder upp automatiskt. Förutom vindorna används bromsvätska som finns i en behållare på hjul som med en elektrisk maskin sedan pumpas in i bilen. Maskinen behöver högt tryck, men den används ofta så Jonas Anderberg hade önskat att även den kunde sitta på väggen eller göras om till vinda. Det skulle framförallt finnas fler då man ofta måste vänta på någon annan i verkstaden som använder den. Bild 2.3 Vindan med tryckluft satt monterad på ett bordsben Bild 2.4 Droppskydd BilXperten, Lund Intervju med bilmekaniker Utförd BilXperten har en liten verkstad med plats för ett par bilar åt gången. Vindorna hänger utspritt på olika ställen, mekanikern anser att det hade blivit för klumpigt att ha dem samlade. De hänger alla en 11

16 bit upp på väggarna för att inte ta onödig plats. Man räknar med att utrustningen ska hålla länge, som ett exempel konstaterar han att avgasutblåset har hållit i 25 år. Det finns inga egentliga fria avlastningsytor i verkstaden, detta ser han inte som något problem. Verktygen finns på en vagn med bra ordning. Var fjortonde dag städas hela golvet med en sopmaskin, antingen vått eller torrt. En vanlig dammsugare tas fram när det behövs. Stora oljefat på ca 200 liter står på hjul och rullas fram vid användning, förbrukningen mäts noga. Mekanikern är nöjd med den lösning de använder idag och skulle inte vilja ändra på något. Han påpekar dock att han tycker att vår miljö och natur är väldigt viktig och något att tänka på vid utformning och användande av utrustningar som denna P&B Bilvårdscenter AB, Lund Intervju med bilmekaniker Utförd P&B Bilvårdscenter är skiljer sig lite gällande inriktning från de andra verkstäderna vi valde att besöka. P&B Bilvårdscenter är en liten verkstad som erbjuder exempelvis kemtvätt, lackering, luktsanering, impregnering, stenskottslagning och utförande av rostskydd. Denna verkstad behöver inget avgasutsug då de aldrig behöver ha bilarna igång. Något som ofta används är dock vindor med tryckluft, dessa hänger ca 3 meter upp i taket längs väggarna och mekanikern var nöjd med lösningen. Rörliga eluttag som hängde längs vajrar i taket användes flitigt och man undgick risken att kunna snubbla på dem tack vare den höga upphängningen. Arbetet med bilarna utfördes främst stående, ibland med hjälp av pallar för att kunna nå högre. En del arbete inuti bilarna förekom också. Persoliga skåp för verktyg fanns vid respektive arbetsstation och hade lås. På grund av verkstadens storlek och inriktning anser bilmekanikern inte att de skulle ha någon användning av ett servicetorn, han tycker om den lösning de har idag. Bild 2.5 Sladdar hänger längs vajrar i taket 12

17 Meca, Lund Intervju med teknisk expert Utförd Meca är en medelstor verkstad som reparerar bilar i månaden. Här får vindor och liknande utrustning inte inkräkta på golvytor. Kranar, domkrafter, vagnar, bord och liknande som tas fram måste kunna ta plats. Om man ska reparera en buss med takräcke, vill man inte slå i något eller kunna fastna, så utrustningen får hänga högt upp. En uppsättning vindor används för tre arbetsstationer samtidigt, annars skulle det bli för dyrt. Varje mekaniker drar i varje slang cirka 5 gånger per dag var. Mätare av vätskor finns direkt på munstyckena, allt är digitaliserat. Detta är mycket viktigt då vissa oljor kan kosta flera hundra kronor litern. Vindorna hänger dock svåråtkomligt i verkstaden idag, de har fått skapa en egen lösning med två spikar för att hålla vindorna på plats så att de inte krockar med ett skåp. Mekanikerna arbetar främst stående och ibland inuti bilarna. Deras utrustning rengörs i stort sett aldrig. Tätningar kan ibland behöva bytas för att undvika läckage. Belysningen i verkstaden är mycket viktig och eluttag är alltid en bristvara. När man tvättade alla lampor blev belysningen mycket bättre och det blev lättare att arbeta. De har även små bärbara lampor att använda, dessa kan hängas upp och är magnetiska så att de lätt kan sättas fast på och i bilar. Enda nackdelen är att man kan råka glömma kvar dessa lampor inuti bilarna då det inte finns någon sladd. Något som kan förbättras var verkstadens sammankopplade system för avgasutsug. Sätts systemet på sugs det alltså i alla slangar och trycket blir inte särskilt högt i var och en, det vore bättre om man kunde sätta igång en i taget. När vi visade en bild på Nedermans nuvarande servicetorn var den omedelbara reaktionen att det skulle ta alldeles för mycket plats och golvyta i deras verkstad. Bild 2.6 Provisoriskt droppskydd Bild 2.7 Munstycken fastsatta med spikar för att ge fri väg till skåpet 13

18 Bilia, Lund Intervju med Anders Jönsson, verkstadschef Utförd Bilia har en stor verkstad med inriktning på personbilar. 24 mekaniker, 4 plåtarbetare och 7 tjänstemän är anställda. I själva bilverkstaden är kunderna välkomna, det fanns betalningsstationer och datorer vid varje arbetsstation. Mekanikernas arbetsplats är alltså också Bilias ansikte utåt. Detta gör att bilverkstaden måste se ren och prydlig ut utan plotter och oreda. Så mycket som möjligt av Bilias utrustning hängde i taket för att underlätta städning och hålla golvytor rena. Rena golvytor är både praktiskt och snyggt. Mekanikerna arbetar främst stående och bilarna hissas upp. Anders Jönsson berättade att han önskade att även bilhissarna skulle kunna sänkas ned i golvet för att ge en helt fri golvyta i hela den stora verkstaden när man ska gå hem för dagen. Bilia mäter noga sin användning av olika oljor och vätskor, resterna skickas tillbaka till leverantören för att slippa onödiga kostnader. Slangarna som används bör tåla överkörning och de räknar med att utrustningen ska hålla länge. Anders Jönsson berättade att munstycken till slangar håller i 3-4 år, ledningar till vätskorna har aldrig bytts ut. En detalj att tänka på var att Anders påvisade att det inte alltid är så bra att vindorna kan rotera runt sin egen axel, vindor kan då krocka och stöta emot varandra. I verkstaden finns det rullbord för verktyg och avlastningsbord. Eluttag finns i tak och på väggen till varje station. Belysning finns i taket runt bilen och även lösa lampor som sätts i motorhuven. Verkstaden som de har idag är utformad i samarbete med Nederman, Anders Jönsson uppskattar att Nederman fixar installationer och reparationer. Mindre reparationer klarar de dock att utföra själva. Anders Jönsson är nöjd med den lösning de har idag, och tycker att det viktigaste är att kvalitén på deras utrustning är hög och de vill inte ha några stora eller klumpiga anordningar. Bild 2.8 Några vindor var rörliga runt en axel 14

19 Mekonomen, Lund Intervju med verkstadschef Utförd Mekonomen har en verkstad med plats för tio bilar åt gången. När vi kom möttes vi av en bucklig dörr och verkstadschefen berättade att de hade haft inbrott i verkstaden under natten. På verkstadsväggarna sitter vindor ca 3 meter upp. Vindorna skulle inte kunna sitta fast på billyftarna, de skulle i så fall riskera att repa lacken på bilarna om de skulle stöta emot. De har gärna slangarna utrullade för att spara tid vid användandet. Detta är dock inte bra då man kan snubbla eller köra över dem. Utrustningen rengörs när det hinns med, det vill säga sällan, och verkstadschefen anser att det ska upplevas som att utrustningen håller länge. Cirka 10 år om man är rädd om den. För verktyg använder de rullvagnar, verktyg som används mer sällan finns på en vägg längre bort. När det gäller estetiska önskemål för utrustningen vill han ha en stryktålig färg, något som inte rostar och håller länge. När vi visar en bild på Nedermans existerande servicetorn påpekar verkstadschefen att det direkt skulle bli spill på bänken från vindorna ovanför. I det stora hela är han nöjd med den lösning de har idag Åströms Motor, Lund Intervju med verkstadsarbetare Utförd Åströms Motor är en liten verkstad specialiserad på Citroën men reparerar även andra märken. Några pelare med vindor finns i verkstaden, verkstadsarbetaren berättar att det är viktigt att dessa är smala så att de inte tar för mycket plats och står i vägen. Mekanikerna arbetar främst stående, med bilar upphissade och vindor som man når genom att sträcka ut handen. Tryckluft är den viktigaste vindan då nästan alla verktyg kräver detta. De har fem utspridda vindor tryckluft, men bara en oljeslang som de delar på mellan stationerna. För oljan har de satellitavläsning. De betalar alltså inte för oljan förrän den används eller säljs. Tidigare köpte de in dyra tankar på 1500 liter, deras nuvarande lösning är mycket bättre ur kostnadssynpunkt. Personen som intervjuades berättar att de nyss köpt en ny billyft då det var billigare än att reparera den gamla. Den gamla hade fungerat i 8 år. Det han tycker är bäst med den lösning de har idag för sina vindor och slangar är att utrustningen är liten och smidig samt sitter på rätt höjd. 15

20 2.5 Tolkning av rådata Den information som fås från intervjuer måste tolkas och översättas till vad kunden egentligen har behov av eller önskar sig. Under en intervju sade exempelvis en man att man var tvungen att ha en uppsättning vindor för tre arbetsstationer eftersom det är dyrt att köpa fler. Behovet är inte nödvändigtvis att servicetornet ska kunna användas till flera arbetsstationer, utan att det ska gå att köpa till ett rimligt pris. Det som är viktigt att tänka på när man omformulerar behoven är att beskriva vad produkten ska göra, inte hur den ska göra det. Förslag på hur produkten ska tillgodose alla behov kommer senare i utvecklingsprocessen, än så länge ska bara funktionen definieras. Hur informationen och kommentarerna från intervjuerna har tolkats finns i bilaga Hierarkisk indelning och relativ betydelse För att underlätta fortsatt arbete med den information som dykt upp under intervjuerna, kan man sortera kundbehoven i undergrupper. Grupperingen bör ske efter hur kunden ser sina behov, inte hur produkten senare ska utformas. Varje grupp får sedan en rubrik som kopplar samman behoven i gruppen. Därefter bestäms vad som är primär-, sekundär- och tertiärbehov. I tabell 2.1 har behoven även graderats utefter vad kunderna tyckt varit viktigt, detta enligt steg fyra i Ulrich och Eppingers process. Hänsyn har tagits både till Nedermans och verkstädernas åsikter. 16

21 Tabell 2.1 Hierarkisk indelning och relativ betydelse Anordningen bör inte ta mycket plats. Anordningen bör vara lätt att hålla ren. *** Anordningen bör inte vara i vägen. ** Anordningen bör vara fri från spill. *** Anordningen bör inte vara skadlig för fordon. * Anordningen bör ej hindra städningsmöjligheter. *** Anordningen bör vara lättåtkomlig. ** Anordningen bör inte vara i vägen för fordonen. Man bör kunna komma åt allt som finns i anordningen. ** Anordningen bör lämna plats åt annan *** Anordningen bör erbjuda eluttag. utrustning. ** Anordningen bör inte blockera annan utrustning. ** Anordningen bör erbjuda lång räckvidd åt vissa verktyg. * Anordningen bör vara nära oljedepåerna. ** Anordningen bör ha torkmöjligheter. * Anordningen bör erbjuda lättillgängliga förvaringsmöjligheter. Anordningen bör vara utformad för använda arbetspositioner. * Anordningen kan erbjuda belysningsmöjligheter. *** Anordningen bör vara lättanvänd. * Verktygen bör vara lättillgängliga. *** Anordningen bör vara säker att använda. * Verktygsförvaringen bör vara låsbar och inte fast. ** Anordningen bör kunna ge flexibla möjligheter till val av arbetsposition. * Anordningen ska inte ge upphov till obekväma Anordningens vätskeförvaring ska vara lyft. *! Anordningen bör kunna användas med skyddskläder. Anordningen bör vara nära arbetsstationen där den behövs. ** Anordningen bör kunna användas till mer än en arbetsstation. lättåtkomlig * Vatten bör vara lättillgängligt. * Anordningen bör ha förvaring för spillolja Anordningen bör ha noggrann mätning av vätskor. ** Slangarna bör vara enkla att rulla tillbaka. ** Anordningen bör lätt ge rätt mängd vätskor. * Anordningen bör vara i närheten av arbetsytor. * Anordningen kan behöva erbjuda plats åt fler vindor av vissa sorter. *! Anordningens vindor bör vara tydligt markerade efter innehåll. Anordningens funktion är viktigare än hur den ser ut. *! Anordningen bör vara estetiskt tilltalande. Anordningen bör vara anpassningsbar för nya behov. *** Anordningen bör gå att anpassa efter kundens önskemål. ** Anordningen bör ha låg miljöpåverkan. * Anordningen bör vara tyst. Anordningen bör ha ett överkomligt pris. Anordningen bör tåla yttre påfrestningar. *** Anordningen bör kunna fraktas och installeras utan att skadas. *** Anordningen bör ej ta skada av *** Anordningen bör kunna installeras snabbt. verkstadsarbete. ** Anordningen bör kunna skydda sin utrustning. *** Anordningen bör kunna fraktas till låg kostnad. ** Anordningen bör vara lätt att reparera och byta ** Anordningen bör hålla länge. ut delar på. ** Anordningen bör ha en tålig yta. 17

22 2.7 Reflektion av process och resultat Intervjuer på många olika slags verkstäder visade sig vara en bra metod för att samla in information och åsikter från de som ska använda produkten i framtiden. Troligtvis hade det varit bättre om ännu fler intervjuer gjorts, men med den tid och budget som var till hands under det här projektet var detta inte möjligt. Valet fanns att försöka anordna möten med fokusgrupper men för vår del kändes det lättare att utföra personliga intervjuer och mycket bra kunskap har samlats in på det här sättet. Detta framförallt eftersom intervjuerna har utförts på arbetsplatser där produkterna används och mer än verbal information, som synintryck, har kunnat samlas in. Att vi fick tala med personer med olika befattningar vid intervjuerna är positivt. Detta gör att vi både fick åsikter från mekaniker som själva använder anordningarna, men också från högre chefer och ansvariga som är dem som i slutändan tar beslut och bestämmer hur verkstäderna ser ut. Det kan konstateras att detta är en mansdominerad industri men med arbetare i många olika åldrar som ska kunna använda samma utrustning. Det vi i efterhand borde ha gjort mer är att söka information om hur man arbetar och vad man använder i en verkstad före intervjufrågorna skrevs. Det upptäcktes nämligen snabbt att några frågor var onödiga och andra inte tillräckligt uttömmande. Svaren vi fick tolkades och sorterades sedan i en tabell, se bilaga 3. Här kan man välja att vara väldigt specifik med tolkningarna, men eftersom vi hade många påstående som liknade varandra valde vi att gruppera dem som liknade varandra för att kunna få en bättre överblick. Den information som saknas efter dessa undersökningar är hur livscykeln för ett servicetorn ser ut. Här hade det varit bra att utföra en mer noggrann intervju med Nederman för att få veta mer om materialval och tillverkning samt vad som händer efter att tornet slutar användas. Generella tankar som dök upp efter intervjuerna var att många bilverkstäder för personbilar och mindre fordon är negativt inställda till att ha slangarna upphängda på torn. Många uppfattar att ett torn tar upp för mycket plats på golvet och förhindrar rörligheten runt bilarna. Av de besökta bilverkstäderna hade majoriteten vindorna upphängda på väggarna. Andra lösningar var att hänga dem i taket eller på annan utrustning, som exempelvis billyftarna och på borden. Antalet vindor som användes skiljde sig inte signifikant mellan verkstäderna, oavsett arbetsplatsens storlek. Behovet av att ha avlastningsytor i anslutning till slangupphängningssystemen var många negativt inställda till, trots det hade många företag både skåp och bord under vindorna. Ett problem verkar dock vara att munstyckena till viss del läcker, vilket föranlett en del provisoriska lösningar som att ställa behållare under dem för att samla upp spillet. När de fick se en bild på Nedermans nuvarande servicetorn var reaktionerna lika varandra. Nästan alla påpekade att avgasutsuget satt på tornet jämte vindorna, vilket de ansåg vara opraktiskt. De menade att vätskorna och luften i slangarna främst används framtill på bilarna i motorhuven, varför de borde placeras nära fronten, medan avgasutsuget borde placeras bakom bilarna. På tornet finns idag andra finesser som inte heller riktar sig direkt till bilverkstäderna vilket gör att denna lösning inte är så attraktiv för dem. Lastbilsverkstädernas intryck av servicetornet skiljde sig på många sätt från bilverkstäderna. De kunde i större mån välja att ha servicetornet stående bredvid bilarna eftersom de inte behöver ha 18

23 plats för billyftar. Lastbilsverkstäderna har dessutom behov av ett större antal vindor än de som används på bilverkstäderna, vilket gör att en stor upphängningsanordning kan vara en lösning. En annan viktig aspekt är storleken på verkstadsbyggnaden. Lastbilsverkstäderna behöver ha högre i tak och verkar ofta sakna väggar i anslutning till arbetsplatsen vilket försvårar upphängningsmöjligheter. Bilverkstäderna å andra sidan hade ofta en takhöjd som möjliggjorde en upphängning från dessa medan golvytorna mer eller mindre behövde vara fria. Slutsatsen är att behoven skiljer sig mycket åt beroende på vilken typ av fordon som man arbetar med, inte bara gällande av antal vindor som används utan även i form av upphängningsbehov och monteringsmöjligheter. Det verkar dock skilja sig mindre mellan en stor bilverkstad och en liten, även om det är en större investering för ett litet företag att köpa in ett servicetorn. 19

24 3 Målspecifikation Efter att kundbehoven är undersökta ska en mer precis beskrivning av den kommande produkten tas fram. En specifikation består av en enhet och ett mätvärde. Målspecifikationen ska utreda precis vad produkten ska kunna göra och hur den ska göra det för att matcha kundens behov. Enligt Ulrich och Eppinger består målspecifikationsfasen av följande delar [1]: 1. Utforma en lista för mätvärden 2. Insamling av mätvärden och information från konkurrenter 3. Bestämma ideala och marginellt acceptabla värden 4. Reflektion över processen och resultatet 3.1 Behovsstrukturering För att strukturera behoven och ge dem ett nummer var att kunna hänvisa till gjordes en tabell. Behovens betydelse fick även ett värde efter den hierarkiska indelningen mellan ett och fem, där fem är den största betydelsen. Tabell 3.1 Behov Nr. Behov Betydelse 1 Anordningen bör ta liten plats. 5 2 Anordningen bör ej vara i vägen. 4 3 Anordningen bör ej kunna skada fordon. 4 4 Anordningen bör vara lättåtkomligt. 4 5 Anordningen bör ej vara i vägen för fordonen. 3 6 Anordningen bör lämna plats åt annan utrustning. 3 7 Anordningen bör ej blockera annan utrustning. 3 8 Anordningen bör vara nära oljedepåerna. 1 9 Anordningen bör vara utformad för använda arbetspositioner Anordningen bör vara lättanvänd Anordningen bör vara säker att använda Anordningen bör kunna ge flexibla möjligheter till val av arbetsposition Anordningen ska ej ge upphov till obekväma lyft Anordningen bör kunna användas med skyddskläder Anordningen bör vara nära arbetsstationen där den behövs Anordningen bör kunna användas till mer än en arbetsstation Anordningen bör se till att slangarna rullas in problemfritt Anordningen bör vara i närheten av arbetsytor Anordningen kan behöva erbjuda plats åt fler vindor av vissa sorter Anordningens vindor bör vara tydligt markerade efter innehåll Anordningens funktion är viktigare än hur den ser ut Anordningen bör vara estetiskt tilltalande Anordningen bör tåla yttre påfrestningar Anordningen bör ej ta skada av verkstadsarbete Anordningen bör kunna skydda sin utrustning Anordningen bör vara lätt att reparera och byta ut delar på Anordningen bör ha en tålig yta. 3 20

25 28 Anordningen bör vara lätt att hålla ren Anordningen bör vara fri från spill Anordningen bör ej hindra städningsmöjligheter Anordningens innehåll bör vara åtkomligt Anordningen bör erbjuda eluttag Anordningen bör erbjuda lång räckvidd åt vissa verktyg Anordningen bör ha torkmöjligheter Anordningen bör erbjuda lättillgängliga förvaringsmöjligheter Anordningen kan erbjuda belysningsmöjligheter Anordningens verktyg bör vara lättillgängliga Anordningens verktygsförvaring bör vara låsbar och inte immobil Anordningens vätskeförvaring ska vara lättåtkomlig Anordningen kan erbjuda tillgång till rent vatten Anordningen bör ha förvaring för spillolja Anordningen bör ha noggrann mätning av vätskor Anordningen bör enkelt ge rätt mängd vätskor Anordningen bör vara anpassningsbar för nya behov Anordningen bör gå att anpassa efter kundens önskemål Anordningen bör ha låg miljöpåverkan Anordningen bör vara tyst Anordningen bör ha ett överkomligt pris Anordningen bör kunna fraktas och installeras utan att skadas Anordningen bör kunna installeras snabbt Anordningen bör kunna fraktas till låg kostnad Anordningen bör hålla länge. 3 21

26 3.2 Mätvärden och dess betydelse En lista över mätvärden togs fram. Mätvärdena valdes för att kunna täcka alla identifierade behov. För att få tydliga värden att kunna jämföra med och sträva mot valdes i största möjliga mål inga subjektiva värden eller enheter. Vid värdering av betydelse värderades Nedermans egna behov högst. Detta eftersom detta är projektets huvudsyfte att lösa dessa problem. Därefter värderades behoven efter de krav och uttalade önskningar vi fått och läst ut genom de utförda intervjuerna. Tabell 3.2 Mätvärden Behovsnummer Mätvärde Betydelse Enhet 1 26, 49, 50 Installationstid 5 s 2 49 Vikt 3 kg 3 46, 49 Volym vid frakt 5 m 3 4 1, 2, 3, 5, 6, 7, 22, 44, 45 Volym färdigmonterad 3 m , 45, 52 Livslängd 3 år 6 17, 19, 20, 21, 40, 42, 44, 45, Vindantal 3 st 7 8, 43 Närhet till oljedepå 1 m 8 48 Tillverkningskostnad 3 sek 9 48, 51 Fraktkostnad 4 sek 10 9, 10, 17, 12, 21, 33, 37 Verktygsräckvidd 4 m 11 4, 9, 12, 15, 16 Antal arbetsstationer/anordning 2 st 12 18, 21 Avlastningsyta 1 m , 47 Ljudnivå 1 db 14 21, 31, 35, 38, 44, 45, Förvaringsutrymme 1 m , 41, 43, Läckage 2 m , 12, 13, 14, 21 Arbetshöjd 3 m 17 14, 23, 24, 25, 27 Stöttålighet 2 N 18 28, 29, 30, 34 Rengöringstid 1 s 19 32, 36, 44, 45 Antal eluttag 3 st 20 22, 48, 52, Pris 3 sek 22

27 3.2.1 Mätvärden och relationen till behov i matrisform Tabell 3.3 Mätvärden i matrisform 23

28 3.3 Benchmarking En benchmarkingtabell gjordes för att kunna jämföra värden med existerande produkter från konkurrenter. Eftersom det är en vidareutveckling och en ny design av en existerande produkt som ska göras togs Nedermans eget Servicetorn med i tabellen. Detta ger oss tydliga mätvärden att utgå från och sträva efter att förbättra. Det visade sig svårt att hitta produkter liknande servicetornet hos konkurrenter. Företaget Alentec Orion har dock en del liknande utrustning i sitt sortiment och är en konkurrent uttalad av Nederman, därför valdes två produkter från detta företag. Värdena i tabellen är uppskattningar som gjorts med hjälp av information från Nedermans och Orions produktkataloger och antaganden som gjorts av gruppmedlemmarna. [2], [3] Vikten på Nedermans servicetorn hittades i produktkatalogen och vikten på Orions servicetorn och servicepelare uppskattades sedan. Volymen, avlastningsytans area, förvaringsutrymmets volym och höjden har uppskattats med hjälp av mått på anordningarna och deras delar. Verktygsräckvidden hittades också i produktkatalogen men är olika lång för olika verktyg. Installationstiden är ett antagande där tanken är att en arbetsdag borde vara rimlig tid. Livslängden är också ett antagande att en anordning av denna typ borde hålla i minst 10 år. Närhet till oljedepå är ett antaganden och borde skilja sig från fall till fall. Antal arbetsstationer per anordning och rengöringstid är antaganden som gjorts beroende på hur anordningarna ser ut. Läckaget är uppskattat. För målspecifikationer gällande olika kostnader och pris har det varit svårt att få fram ett rättvisande värde. Nederman själva hade inte möjlighet att ge någon prisuppgift på sitt torn till oss och konkurrenterna visar inte heller detta på sina hemsidor. För att inte låsa sig vid dessa punkter valdes det att inte uppskatta något värde. Priset är egentligen en mycket avgörande faktor och något som det skulle behövas en korrekt uppgift för. Hade detta varit ett projekt där resultatet skulle bli en verklig produkt hade det varit nödvändigt att noga undersöka dessa värden. I detta projekt väljs det istället att jobba för en lösning som på alla vis möjliga skulle kunna bli mer kostnadseffektiv än både Nedermans egna torn och konkurrenternas motsvarigheter. Liknande svårigheter har uppstått när det gäller att uppskatta stöttåligheten. Vad som är klart är att tornet måste tåla normalt verkstadsarbete samt tyngder och krafter från utrustningen som tornet själv bär upp. För att inte riskera att välja ett alltför missvisande värde har även dessa mätvärdesfält lämnats tomma. Ljudnivån är antagen till att vara samma som i en genomsnittlig verkstad. [4] 24

29 Tabell 3.4 Benchmarking Behovsnummer Mätvärde Betydelse Enhet Nederman Servicetorn Orion Servicebåge 1 26, 49, 50 Installationstid 5 h Vikt 3 kg ( vindor) 3 46, 49 Volym vid frakt 5 m 3 2,85-3,12 2,87 3,15 4 1, 2, 3, 5, 6, 7, Volym färdigmonterad 3 m 3 2,85-3,12 2,87 3,15 22, 44, , 45, 52 Livslängd 3 år , 19, 20, 21, Vindantal 3 st , 42, 44, 45, 7 8, 43 Närhet till oljedepå 1 m Tillverkningskostnad 3 sek , 51 Fraktkostnad 4 sek , 10, 17, 12, Verktygsräckvidd 4 m , 33, , 9, 12, 15, 16 Antal 2 st arbetsstationer/anordning 12 18, 21 Avlastningsyta 1 m 2 1,2-1,76 1, , 47 Ljudnivå 1 db , 31, 35, 38, Förvaringsutrymme 1 m 3 0,18 0, , 45, 15 11, 41, 43, Läckage 2 cm , 12, 13, 14, Arbetshöjd 3 m 1,65 1,5 1, , 23, 24, 25, Stöttålighet 2 N , 29, 30, 34 Rengöringstid 1 h 0,5 0,5 0, , 36, 44, 45 Antal eluttag 3 st , 48, 52, Pris 3 sek Orion Servicepelare, stor Bild 3.1 Nedermans servicetorn Bild 3.2 Orions servicebåge Bild 3.3 Orions servicepelare, stor 25

30 3.4 Benchmarkingtabell med värderingar av hur väl behoven uppfylls För att se hur väl Nedermans existerande servicetorn och konkurrenternas produkter uppfyller de identifierade behoven gjordes en tabell med värderingar av detta. Vid framtagningen av denna tabell gjordes uppskattningar och antaganden genom att titta på de olika anordningarnas utseenden och specifikationer. När det till exempel bedömdes om anordningarna är i vägen eller ej, utgicks det från att Orions stora servicepelare är mer kompakt än Nedermans servicetorn och Orions servicebåge och därför borde vara mindre i vägen trots att dess totala volym är större än de andras. När ingen riktig information fanns tillgänglig gick vi på sunt förnuft. Om anordningarna inte hade varit säkra att använda hade de antagligen inte funnits kvar i sortimentet till exempel. De tre olika produkterna bedömdes uppfylla många utav behoven lika bra. Det skiljer sig dock på en del punkter. Nedermans anordning ligger i framkant gällande exempelvis noggrann mätning av vätskor, belysningsmöjligheter och att obekväma lyft undviks. Nedermans servicetorn är dock sämre gällande platsåtgång, hindrande av städningsmöjligheter och anpassningsbarhet efter kundens önskemål. Andra punkter att försöka förbättra är exempelvis tydlig markering av vindor, tillgång till eluttag och en minskad fraktkostnad. Tabell 3.5 Benchmarking med värderingar Nr. Behov Betydelse Nederman Servicetorn Orion Servicebåge Orion Servicepelare, stor 1 bör ta liten plats. 5 2 bör ej vara i vägen. 4 3 bör ej kunna skada 4 fordon. 4 bör vara lättåtkomligt. 4 5 bör ej vara i vägen för 3 fordonen. 6 bör lämna plats åt annan 3 utrustning. 7 bör ej blockera annan 3 utrustning. 8 bör vara nära 1 oljedepåerna. 9 bör vara utformad för 5 använda arbetspositioner. 10 bör vara lättanvänd bör vara säker att 5 använda. 12 bör kunna ge flexibla 4 möjligheter till val av arbetsposition. 13 ska ej ge upphov till obekväma lyft. 2 26

31 14 bör kunna användas med 1 skyddskläder. 15 bör vara nära 5 arbetsstationen där den behövs. 16 bör kunna användas till 3 mer än en arbetsstation. 17 bör se till att slangarna 3 rullas in problemfritt. 18 bör vara i närheten av 2 arbetsytor. 19 kan behöva erbjuda plats 1 åt fler vindor av vissa sorter. 20 vindor bör vara tydligt 2 markerade efter innehåll. 21 funktion är viktigare än 4 hur den ser ut. 22 bör vara estetiskt 2 tilltalande. 23 bör tåla yttre 5 påfrestningar. 24 bör ej ta skada av 5 verkstadsarbete. 25 bör kunna skydda sin 3 utrustning. 26 bör vara lätt att reparera 3 och byta ut delar på. 27 bör ha en tålig yta bör vara lätt att hålla ren bör vara fri från spill bör ej hindra 2 städningsmöjligheter. 31 innehåll bör vara 5 åtkomligt. 32 bör erbjuda eluttag bör erbjuda lång räckvidd 3 åt vissa verktyg. 34 bör ha torkmöjligheter bör erbjuda lättillgängliga 2 förvaringsmöjligheter. 36 kan erbjuda 1 belysningsmöjligheter. 37 verktyg bör vara 1 lättillgängliga. 38 verktygsförvaring bör 1 vara låsbar och inte immobil. 39 vätskeförvaring ska vara 4 lättåtkomlig. 40 kan erbjuda tillgång till rent vatten. 1 27

32 41 bör ha förvaring för 2 spillolja. 42 bör ha noggrann mätning 5 av vätskor. 43 bör enkelt ge rätt mängd 3 vätskor. 44 bör vara anpassningsbar 5 för nya behov. 45 bör gå att anpassa efter 5 kundens önskemål. 46 bör ha låg miljöpåverkan bör vara tyst bör ha ett överkomligt 5 pris. 49 bör kunna fraktas och 5 installeras utan att skadas. 50 bör kunna installeras 4 snabbt. 51 bör kunna fraktas till låg 4 kostnad. 52 bör hålla länge. 3 28

33 3.5 Slutliga målspecifikationer Vid framtagningen av denna de slutgiltiga specifikationerna beaktades värdena för Nedermans nuvarande servicetorn och för konkurrenternas alternativ. Vid valet av de marginella värdena har vi generellt sett till de nuvarande värdena och valt att ta det bästa eller marginellt mindre än det bästa värdet. Eftersom vi i konceptframtagningen kommer ta hänsyn till att volymen kan bli mindre än den nuvarande är det möjligt att vissa funktioner som nu finns kommer att få minskad betydelse i de nya koncepten, exempelvis avlastningsytan som vi gett ett marginellt värde på 1,0 m 2 vilket är mindre än den nuvarande. Vid valet av de ideala värdena är tanken att det ska bli bättre men ändå vara fullt rimliga värden. Tabell 3.6 Slutliga målspecifikationer Behovsnummer Mätvärde Betydelse Enhet Marginellt värde Idealt värde 1 26, 49, 50 Installationstid 5 h 8 < Vikt 3 kg , 49 Volym vid frakt 5 m 3 2,8 2,0 4 1, 2, 3, 5, 6, 7, 22, Volym färdigmonterad 3 m 3 2,8 2,5 44, , 45, 52 Livslängd 3 år , 19, 20, 21, 40, Vindantal 3 st , 44, 45, 7 8, 43 Närhet till oljedepå 1 m Tillverkningskostnad 3 sek , 51 Fraktkostnad 4 sek , 10, 17, 12, 21, Verktygsräckvidd 4 m , , 9, 12, 15, 16 Antal 2 st 2 4 arbetsstationer/anordning 12 18, 21 Avlastningsyta 1 m 2 1,0 1, , 47 Ljudnivå 1 db 80 < , 31, 35, 38, 44, Förvaringsutrymme 1 m 3 0, , 15 11, 41, 43, Läckage 2 cm , 12, 13, 14, 21 Arbetshöjd 3 m 1,7 1, , 23, 24, 25, 27 Stöttålighet 2 N 18 28, 29, 30, 34 Rengöringstid 1 h 0,5 0, , 36, 44, 45 Antal eluttag 3 st , 48, 52, Pris 3 sek

34 3.6 Slutsats och reflektion Målspecifikationen är viktig för att upprätta tydliga mätbara mål att sträva mot i utformningen och designen av produkten. Det är en stor osäkerhet i många utav konkurrenternas uppskattade mätvärden och det upptäcktes svårigheter i upprättandet av benchmarkingtabellen. Med hjälp av produktdokument från konkurrenter och egna antaganden med bakomliggande stöd fick uppskattningar göras i bästa mån möjligt. Det hade varit till stor fördel om prisuppgifter funnits för de olika anordningarna, nu valdes det att inte uppskatta några värden för detta för att inte hamna allt för snett i approximationerna. Det är klart att i ett verkligt projekt hade mycket vikt behövts läggas på dessa prisuppgifter för att kunna utveckla en hållbar och framgångsrik produkt. Vid upprättandet av de slutliga idealvärdena och de marginella värdena är det viktigt att fundera på om vi specificerat en vinnande produkt. Vid upprättandet av idealvärdena har Nedermans nuvarande servicetorn och konkurrenters produkter beaktats. Vid bestämmandet av målvärdena har man tittat på de nuvarande värdena och valt att ta det bästa eller marginellt mindre än det bästa värdet. Genom målspecifikationsfasen har nu tydliga mätbara och konkurrenskraftiga mål för produkten tagits fram, dessa kan nu användas i den kommande konceptgenereringsfasen för att kunna skapa en produkt som tillgodoser de identifierade behoven. 30

35 4 Konceptgenerering Ett produktkoncept är en ungefärlig beskrivning av tekniken, verkningssättet och utseendet av produkten. Konceptet ska tydligt kunna visa hur kundbehoven uppfylls. Konceptet kan visas genom skisser och figurer eller en tredimensionell modell. [1] Ulrich och Eppinger beskriver en femstegsmetod för konceptfasen: 1. Specificera problemet. Förstå problemet och dela upp det i delproblem. 2. Sök lösningar externt. 3. Sök lösningar internt. 4. Utforska lösningar systematiskt. 5. Reflektera över resultat och process. 4.1 Specificerat problem För att tydligt klargöra problemet betraktas åter uppdragsformuleringen från Nederman, tabellen över identifierade kundbehov samt den preliminära produktspecifikationen. Huvudproblemet att skapa en anordning för upphängning av vindor kan sedan delas upp i delproblem. För att strukturera problemen som ska lösas genom koncepten skrevs en tabell utformad likt en kort funktionsanalys. Identifierade delproblem, nödvändiga och önskade har som resultat av tidigare undersökningar och faser i projektet bestämts enligt följande: Tabell 4.1 specificerade problem Anordningen ska erbjuda upphängning/förvaring för vindor Anordningen ska vara till en låg kostnad Anordningen ska erbjuda extrautrustning (dator, lampor etc.) Anordningen ska erbjuda förvaring Anordningen ska erbjuda avlastningsyta Anordningen ska undvika skaderisker Anordningen ska vara anpassad efter varje specifik kund Nödvändigt Önskvärt Önskvärt Önskvärt Önskvärt Nödvändigt Önskvärt Det är naturligtvis viktigt att sedan gå tillbaka och titta på alla identifierade behov och den specifika produktspecifikationen för att sedan se att konceptet står sig i alla viktiga avseenden Avgasutsug Vid den kommande konceptgenereringen har upphängning av vindor valts som huvudfunktionen. I Nedermans ursprungliga servicetorn finns dock upphängningsplats för avgasutsug. Genom intervjuerna vid undersökning av kundbehoven framgick det dock att de allra flesta inte gillade idén att ha avgasutsuget på samma ställe som vindorna. Inte bara småbilsverkstäder utan även Scania som arbetar med lastbilar hade avgasutsugen på egen plats. Vindorna behövs främst framme vid motorhuven och avgasutsuget kopplas baktill på bilen och bör därför befinna sig där. För att kunna skapa en behändig anordning som tillgodoser kundernas behov i största möjliga mån och blir praktisk 31

36 att använda valdes det därför att inte ta med en upphängningsplats för avgasutsugen i koncepten. Tanken är att en separat hållare för endast avgasutsug får användas i verkstäderna. I många utav verkstäderna som besöktes vid intervjuerna hanterades avgasutsuget på detta vis och användarna var nöjda med denna lösning. 4.2 Sök lösningar externt Det är viktigt att söka lösningar externt för att se vilka lösningar som redan finns på marknaden och hur dessa anordningar liknande servicetorn fungerar idag. Information kan även finnas i litteratur, via internethemsidor eller från kunniga personer på området. Genom intervjuer och besök på verkstäder och benchmarking har detta genomförts redan i tidigare faser av projektet. Det har visat sig mycket positivt att redan tidigt i projektet söka information för att få så mycket kunskap som möjligt på området. Kunskapen gör att chansen att finna bra och hållbara koncept ökar Patentundersökning Det är viktigt att vara medveten om patent från konkurrenter inom den aktuella tekniken för att undvika att begå patentintrång. Existerande patent både från det egna företaget och från konkurrenter kan även vara till nytta i den egna nya produktutvecklingen. Patentpublikationerna beskriver tekniska lösningar i detalj, vilka användningsändamålen är och även problem som har upptäckts på området. Detta kan ge nya idéer och uppslag för nya produkter och vidareutveckling. Främst de svenska patent som finns inom området har undersökts för att få en överblick. Vid undersökningen av existerande patent var det tydligt att den största delen patent på området inte är i kraft idag. Detta kan bero på att det var över tjugo år sedan som patentansökan gjordes, eller så har företaget valt att inte betala vidare årsavgifter. Likväl är det intressant att titta på möjliga lösningar för nya infallsvinklar och idéer. Nederman har också ett antal egna patent som går att finna i den svenska patentdatabasen hos PRV. Både aktiva patent och patent som ej längre är i kraft från Nederman själv och från konkurrenter är intressanta och kan nyttjas för den pågående produktutvecklingen av servicetornet Exempel på Patent inom området Volvos Patent SE innefattar en anordning att använda vid avgasutsug. Avgasutsugets ände är flyttbart och slangen är upphängd på rullar. Patentet beviljades men är idag ej i kraft [5]. Bild 4.1 Patent SE

37 Patent SE av Anders Wallberg samt Gunnar Broms innefattar en Serviceenhet. Patentet beviljades och är idag inte längre i kraft. Den flyttbara serviceenheten är utformad för verkstadstekniskt arbete som exempelvis monteringar, underhåll och reparationsarbete. [6] Bild 4.2 Patent SE Exempel på patent från Nederman själv är Upprullningsanordning med bromsande elektrisk belastningsanordning SE samt Avgasslangupprullare SE som båda är i kraft idag. Patenten visar lösningar på praktiska anordningar för att rulla upp slangar. [7], [8] Bild 4.3 Patent SE Bild 4.4 Patent SE

38 4.3 Sök lösningar internt Genom egna kunskaper och kreativitet i gruppen ska koncept genereras. Metoder liknande brainstorming kan generera många idéer på både huvudproblem och delproblem. Kvantitet när det gäller idéer kan generera kvalitet. Det är betydelsefullt att inte för tidigt låsa sig vid uttänkta lösningar för att inte missa idéer som kanske hade varit bättre. 4.4 Utforskning av lösningar systematiskt För att utforma lösningar systematiskt diskuterades ett utav huvudproblemen i taget. Genom brainstorming togs idéer och lösningsförslag fram för varje problem. Dessa har sedan sammanfattats i listform enligt följande: Upphängning av vindor Detta är anordningens huvudfunktion och syfte. Det är viktigt att finna ett sätt att lättillgängligt hänga upp vindor. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta har tagits fram: Upphängning på lodrät balk o Fyrkantigt tvärsnitt o Runt tvärsnitt o Vindor hängs på alla sidor runt balken o Vindor hängs i olika höjd längs balken Upphängning på vågrät balk o Olika höjder på balkarna o Rak o Rektangulär, likt Nedermans torn o Triangulär, som ett platt pyramidtorn o Cirkulär Upphängning inuti tornet så att bara munstyckena sticker ut o Munstycken från sidan o Munstycken underifrån Vindor i lådor Vindor på en pelare som går att hissa upp och ned Vindor från golv Vindor från tak Vindor från vägg 34

39 4.4.2 Låg kostnad För att lyckas med uppgiften och uppdraget från Nederman är kostnaden en betydelsefull faktor. Fraktkostnaden för Nedermans existerande servicetorn är hög och målet är att sänka denna. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta: Fraktkostnad o Anordningen tillverkas på en plats nära kunden o Liten fraktvolym Delar av anordningen får plats inuti varandra Anordningen är hopfällbar Anordningen är stapelbar Platta delar att frakta Allt byggs på plats o Liten vikt Lätta material Liten Ramverk Ihålig Tillverkning o Profiler/strängpressat o Bockad plåt o Få delar o Lika delar o Få material o Billiga material o Tillverkningsland o Lite spill vid tillverkning Montering o Utfällbar anordning o Få lösa delar att sätta ihop o Montering görs av slutkund o Standardiserat Skruvar o Enkelt knäppförband o Anordningen är färdigmonterad vid leverans För att minimera kostnaden kan det vara framgångsrikt att finna synergier delfunktioner emellan och regenerera koncept för att minimera tillverkningskostnad och transportkostnad, detta med bibehållen kvalitet. Till exempel att samma komponent, material eller tillverkningsmetod kan upprepas och användas i flera delfunktioner. 35

40 4.4.3 Extrafunktioner För att uppfylla kundens behov bör anordningen kunna erbjuda en del extrafunktioner. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta har tagits fram: Lampor o Med sladd Som leder till eluttag Som sitter på vinda i upphängningsanordningen o Utan sladd o Monterade på anordningen o Monterad på anordningen med ställbar nacke Eluttag o På vinda o Direkt på tornet o Kan vara dolt Dator o Inbyggd o I en annan del av verkstaden o På bord o Saknas Oljefat o På plats i anordningen o I skåp o I öppet skåp o Lång ledning från anordning till depåer o En mobil lösning Mätning av vätskor o Med dator o Med anordning direkt på munstycken o Mätning via satellit o Mätning vid vätskecentral 36

41 4.4.4 Förvaring En del tillbehör och utrustning bör kunna förvaras i tornet på något vis. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta har tagits fram: Förvaring i låda o Med fack o Mobila/flyttbara En avlastningsyta o Hopfällbar o Utskjutbar o Fast o Mobil Skåp o Öppet/Hylla Horisontella plan Lutande plan Roterande o Stängt skåp Skjutdörr Vanlig dörr Dörr som dras nedåt Mobil, roterande Upphängningsanordning o Krokar o Med hjälp av magneter o Med linor o En verktygsvägg, ställning o Mobil lösning Skålar för förvaring Nät för att hålla utrustning Anpassning efter kundönskemål Efter intervjuer och verkstadsbesök har det visat sig mycket eftertraktat att kunna anpassa anordningen efter kundens specifika behov och önskemål. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta har tagits fram: Uppbyggd av moduler som kan sättas ihop efter behov Göra olika sorters anordningar Möjlighet att välja färg Utfällbara delar En anordning som fungerar för alla Varierande fastsättningsmöjligheter för samma produkt, som tak, golv och vägg Mobil lösning Fästen som möjliggör påbyggnad 37

42 4.4.6 Undvika skador Det är självkart att anordningen inte bör utgöra någon skaderisk för varken människor eller annan utrustning i verkstaden. Följande idéer och olika möjligheter för att göra detta har tagits fram: Miljövänlig anordning o Miljövänliga material o Inga gifter o Återvinning o Miljövänligt fraktsätt Inga vassa kanter/delar Undvika fallande föremål o Undvika lutande hyllplan o Ha kanter på hyllplanen som håller inne föremål Stabil fastsättning i golvet Undvika skador mot huvudet o Anordningen är över huvudhöjd o Anordningen är under huvudhöjd o Man kan ej gå under anordningen Undvika snubbelrisk o Benen står ej i vägen för passage o Anordningen står ej på golvet o Krockkuddar i golvet Inga ihåligheter som kroppsdelar kan fastna i Droppfri anordning o Uppsamlingsbehållare för vätskor Ergonomisk anordning o När man jobbar stående o När man jobbar inuti bilen o När man jobbar sittande o När man jobbar på knä Undvika klämrisk o Eventuella dörrar/lådor har skydd o Dörrar/lådor stänger sig själva Inga elektriska stötar 38

43 4.5 Konceptförslag Med hjälp av tidigare insamlad information tillsammans med idégenereringen skapades ett antal konceptförslag Koncept A: Karusell Ett runt torn med en ring som är roterbar och höj/sänkbart till två olika nivåer. Tack vare rotationsmöjligheten kan utrustningen utnyttjas från alla håll. De runda formerna ger en högre säkerhetsfaktor då det inte finns några vassa kanter som kan skada användaren. Ringen är uppbyggd av fyra delar som monteras på plats vilket ger möjlighet till mer kompakt frakt. I tornet finns två utrymmen som är möjliga att utrusta med t.ex. skåp eller dator. Bild 4.5 Koncept A, Karusell 39

44 4.5.2 Koncept B: Teleskop Tornets bas består av cylindrar eller lådor som kan fällas upp och ihop som ett teleskop. Kunden själv kan välja hur högt det ska bli. Att det är hopfällbart gör att det blir lätt att frakta eftersom volymen minimeras. Toppen är en lös halvcirkelformad del som monteras på toppen av tornet. Man ska även kunna montera två halvcirklar mot varandra så att de bildar en hel cirkel så att tornet blir tillgängligt från alla håll. För verkstäder med begränsat golvutrymme ska en halvcirkel kunna monteras direkt på väggen, utan torn. Vindorna hängs på halvcirkelns periferi. Tillval som skåp och hyllor ska vara möjligt att monteras på tornet i efterhand efter behov. Bild 4.6 Koncept B Servicetornet Teleskop med tillval 40

45 4.5.3 Koncept C: Lådtorn Tornet byggs upp av likformade lådor och kan på så vis utformas efter kundens önskemål. Vindor kan då placeras på olika höjd och avlastningsytor skulle kunna byggas ut. Denna anordning kan fraktas omonterad vilket borde ge en lägre kostnad. Vissa delar av lådorna skulle kunna användas som förvaringsutrymmen eller till annan utrustning. Bild 4.7 Koncept C, Lådtorn 41

46 4.5.4 Koncept D: Linbana Vindor skulle kunna hängas upp på långa linor som löper längs taket. Dessa skulle då kunna ta minimal plats och vara tillgängliga på många olika ställen i verkstaden. Vindorma skulle kunna dras i sidled och hissas upp och ner i vertikalled. Detta koncept skulle nog vara mest fördelaktisgt i mindre verkstäder med liten plats och mindre utrustningsbehov. Bild 4.8 Koncept D, Linbana 42

47 4.5.5 Koncept E: Ramverk Tornet byggs upp av ramverk vilket ger liten volym vid frakt och låg vikt. Ramverksmodulerna görs platta i olika längder och skruvas samman. Det är relativt lätt att tillverka olika modullängder. Trots god hållfasthet är dock inte utrustningen i tornet lika skyddad som i ett torn med solida väggar. Det kan också vara svårt att komma åt utrustningen inuti tornet beroende på hur ramverket ser ut. Bild 4.9 Koncept E, Ramverk 43

48 4. 6 Slutsats och reflektion För att göra det möjligt att finna ett hållbart koncept var det till en stor hjälp att tydligt formulera och specificera problemen som skulle lösas. Informationssökandet externt har i projektets tidigare delar gett oss en bra grund att utgå från. Det är inte självklart vilka huvudproblemen är, men studier av existerande anordningar och hur dessa används har hjälpt oss att identifiera behov och funktionskrav att utgå från. Patentundersökningen blev ett komplement till undersökning utav konkurrenters produkter från tidigare faser i projektet. Eftersom en uppfinning ska vara tekniskt avancerad och ha en uppfinningshöjd för att kunna patenteras är det troligen inte aktuellt att patentera ett helt servicetorn, ingående delar och detaljer skulle dock mycket väl kunna patenteras. Det är intressant i många avseenden att undersöka existerande patent. Förutom att inte riskera att begå patentintrång kan patenten ge nya infallsvinklar och idéer och Nedermans egna patent kan nyttjas. Internt söktes lösningar systematiskt genom idégenerering och brainstorming för varje huvudproblem. Det visade sig vara framgångsrikt att sitta flera personer tillsammans och försöka ta fram många olika idéer till varje problem. Genom att försöka vara så öppen och kreativ som möjligt kan många olika lösningar tas fram, det är viktigt att inte låsa sig vid ett förslag för tidigt i processen utan att utforska många olika möjligheter för att i slutändan komma fram till den bästa. Med hjälp av idégenereringen togs sedan fem olika konceptförslag fram. Koncepten beskrevs kortfattat tillsammans med beskrivande figurer. Hade projektet löpt under en längre tidsperiod hade det varit bra om ännu fler koncept hade tagits fram och om dessa hade utvecklats mer i detalj. På detta vis hade fler möjligheter kunnat undersökas och fler lösningar kunna utvecklats för att finna den bästa. 44

49 5 Utvärdering och val av koncept Ett antal koncept har nu tagits fram. Genom olika värderingsmetoder och kriterier kan dessa utvärderas och vidareutvecklas. Målet är att komma fram till ett koncept som svarar till uppdragsformuleringen samt kundens behov och önskemål. Ulrich och Eppinger beskriver en metod med sex steg för fasen [1]: 1. Skapa en urvalsmatris 2. Värdering av koncepten 3. Ranking av koncepten 4. Kombinering och förbättring av koncepten 5. Val av koncept 6. Reflektion över resultat och process 5.1 Urvalsmatris Tabell 5.1 Urvalsmatris Valkriterier A Karusell B Teleskop C Lådmoduler Koncept D Linbana E Ramverk F (referens) Nederman Upphängning/förvaring av vindor Låg kostnad Extrautrustning (dator, lampor etc.) Förvaring Avlastningsyta Skaderiskminimering Anpassningsbar till kund Summa Summa Summa Totalsumma Rangordning Fortsätta? Ja Förbättra Kombinera Nej Kombinera Ja Vid framtagningen av denna urvalsmatris har Nedermans nuvarande servicetorn använts som referens. Lösningarna för upphängning/förvaring av vindor bedöms som bättre än referensen för samtliga koncept eftersom det finns större möjligheter att anpassa exempelvis höjd och placering på tornet. Kostnaderna bedöms som lägre för alla utom koncept B eftersom de är möjliga att tillverka och transportera i delar. Koncept B bedöms som dyrare eftersom tillverkningen blir mer komplicerad då olika storlekar på teleskopets delar ska tillverkas. Extrautrustningen är i de flesta fall något som kan fås med i tornen men inte i högre utsträckning än referensen. Koncept C är mer anpassningsbart 45

50 när det gäller extrautrustning medan koncept D inte har någon möjlighet till extrautrustning alls. Förvaringsutrymmena bedömdes som bättre för koncept B och C och sämre för koncept D och E vid jämförelse med referensen. Avlastningsyta bedömdes som bättre för koncept C och sämre för koncept A, D och E. Skaderiskminimeringen bedömdes som bättre för koncept A på grund av dess runda former och bättre för koncept D på grund av att utrustningen inte är i vägen för det konceptet. Koncept C bedömdes som något mer osäkert än referensen på grund av risken för instabilitet vid olika konfigurationer av tornet. Möjligheterna till kundanpassning bedömdes som bättre för samtliga koncept förutom koncept D. Vid valet av vilka koncept som ska fortsättas med valdes koncept A på grund av rangordningen. Koncept B fick inga minus men hamnade ändå på plats 3 och därför finns stor potential till förbättring exempelvis när det gäller extrautrustning och avlastningsytor. Koncept C fick bäst rang men skulle kunna kombineras med koncept E för att få bättre skaderiskminimering och ännu lägre kostnad. 5.2 Värdering av koncept För att få en överblick sammanfattades de olika koncepten. Varje koncepts styrkor och svagheter diskuterades. Koncept A, Karusell Koncept A har fördelen att utrustningen är roterbar samt höj- och sänkbar, detta ger en större räckvidd för användaren. Tornet är säkert att använda och det finns möjlighet att addera extra utrustning efter kundens önskemål. Ringen fraktas i delar vilket ger en mindre fraktvolym och en lägre fraktkostnad. Tornet är ihåligt vilket ger lägre vikt och fraktkostnad. Ringarna kan tillverks i ett antal olika storlekar vilket ger större möjligheter för kunden att anpassa efter behov och hur många vindor som måste få plats. En nackdel är att det kan vara svårt att konstruera ett torn där utrustningen kan rotera. Det kan finnas risk för att slangar och vindor trasslar in sig i varandra. Tornet är på grund av sin storlek och kapacitet inte heller så lämpligt för små verkstäder. Koncept B, Teleskop Eftersom konstruktionen för koncept B går att fälla ihop kan fraktvolymen bli liten. Anordningen går att variera på många sätt efter verkstadens storlek och kundens önskemål. Beroende på hur många sektioner som fälls upp i teleskopet kan tornat göras olika högt, antalet vindor kan varieras efter önskemål högst upp på anordningen. Nackdelar med detta koncept är att monteringstiden skulle kunna komma att bli ganska lång och variera efter vilka tillval kunden har gjort. Basens konstruktion kan göra tornet vingligt och om inte hållbara fästen görs skulle det kunna finnas en risk att tornet fäller ihop sig självt. 46

51 Koncept C, Lådtorn Fördelarna med detta torn är att det har goda möjligheter att anpassas helt efter kundens önskemål. Antalet lådmoduler och hur i vilken formation de byggs ihop kan väljas. Anordningen fraktas omonterad vilket ger en låg kostnad. En nackdel är att hållfastheten och stabiliteten på anordningen kan bli sämre då det är uppbyggt av så många olika delar. Eftersom lådorna har en fast storlek skulle risken också kunna finnas att tornet blir väldigt stort om alla behov ska uppfyllas. En montering av för många delar kan också visa sig svår och komplex. Koncept D, Linbana Fördelarna med detta koncept är att tillgängligheten för vindorna ökar medan de tar upp så lite plats som möjligt. Golvytor blir fria vilket ger plats åt annan utrustning och fordon i verkstaden. Det blir även lätt att hålla rent på golvet. Denna lösning skulle främst passa i en mindre verkstad. Om många vindor hänger på samma ställe skulle det dock kunna bli rörigt. Det kan även vara jobbigt om en vinda som behövs hänger på andra sidan verkstaden. Linorna måste även hållas spända eller så bör en fästanordning skapas för att undvika att vindor glider iväg av sig själva. Koncept E, Ramverk En konstruktion av ramverk skapar hög stabilitet och hållfasthet. Med hjälp av en liten andel material kan ett fungerande torn tillverkas. Anordningen kan fraktas i delar vilket ger en mindre transportvolym och en lägre kostnad. En anordning av ramverk skulle kunna varieras i utformning och storlek vilket gör den anpassningsbar för olika kunder och behov. Trots god hållfasthet är dock inte utrustningen i ramverkstornet lika skyddad som i ett torn med solida väggar. Monteringstiden riskerar att bli lång och verkstaden skulle kunna se rörigare ut när all utrustning och alla slangar i tornet syns. 5.3 Ranking av koncept Vid ranking av de olika koncepten är det viktigt att se till hur kundbehoven och de olika kraven från målspecifikationen uppfylls. För att inte låsa sig till en idé var urvalsmatrisen till bra hjälp. I matrisen utföll jämförbara poäng för de olika koncepten och efter rangordningen kunde det bestämmas vilka koncept det skulle arbetas vidare med. Vid värderingen av de olika koncepten fortsatte diskussionen om dess olika egenskaper, både styrkor och svgheter. Efter dessa två steg bestämdes det att gå viare med koncept A, förbättra koncept B samt göra en kombination av koncept C och E. 47

52 5.4 Kombinering och förbättring av koncept Kombination av koncept C och E Efter urvalsmatrisen bestämdes det att en vidareutveckling skulle ske genom kombination av koncept C och E, lådmoduler tillsammans med ramverk. Stommen består av ett ramverk för hög stadga och hållfasthet. För att utrustningen som slangar ska vara skyddad, kläs ramverket sedan med lådliknande moduler. Dessa lådmoduler och fästanordningarna mellan modulerna blir tack vare ramverket inte lika utsatta för tung vikt och påfrestningar. Det blir alltså möjligt att tillverka dem tunnare och i ett billigare material än vad som hade behövts för koncept C med enbart lådmoduler. Tack vare uppbyggnaden blir det även möjligt att frakta denna konstruktion i delar och de kan då packas tätt för att uppnå en liten transportvolym. Konstruktionen får sedan monteras på plats i verkstaden. Bild 5.1 Koncept CE, Ramverk + lådtorn Förbättring av koncept B För att förbättra koncept B görs en vidareutveckling. Den cirkulära teleskåpsstommen gör att viss utrustning som en dator och datorskärm får svårt att få plats. Stommen utformas därför efter ett kvadratisk tvärsnitt. Detta gör också att det blir lättare att placera tornet mot en vägg om det skulle önskas. Den kvadratiska formen gör också att fler ihopfällda teleskop lättare kan fraktas tätt tillsammans och ovanpå varandra än vad en cirkulär form skulle gjort. Den kantiga formen följer även Nedermans linje tydligare och liknar andra produkter mer än den cirkulära. Genom behovsidentifieringen kom det under intervjuerna fram att öppna ytor föredrogs jäntemot stängda skåp där dörrarna troligen ändå bara skulle lämnas öppna konstant för att spara tid. För att kunna nå utrustning som dator och slangar inuti tornet skapas en lucka på ena sidan. Vid tornets fot skapas en liten plattform för möjlighet till fastsättning med skruvar eller bultar i verkstaden. En bra fastsättning ökar säkerheten i verkstaden. 48

53 För att ytterligare ge stadga åt konstruktionen kan ett ramverk integreras. Ett ramverk inuti teleskopet gör att slangar hålls på plats även när teleskopet är nedfällt eller ännu inte monterats. Koncept A Koncept A behålls enligt tidigare beskrivning. 5.5 Val av koncept För att kunna välja det bästa konceptet efter uppsatta kriterier gjordes en tabell. De olika kriterierna viktades efter hur betydelsefulla de anses vara och koncepten tilldelades poäng för varje punkt efter hur bra kriteriet uppfylldes. Till slut har en totalpoäng för varje koncept räknats ut och koncepten har rangordnats. Tabell 5.2 Konceptrankingmatris Koncept F (referens) A B+ CE Nederman Valkriterier Viktning Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Poäng Viktad poäng Upphängning/ 25 % 3 0, ,2 4 1 förvaring av vindor Låg kostnad 20 % 3 0,6 3 0,6 4 0,8 4 0,8 Extrautrustning 15 % 3 0,45 3 0,45 5 0,75 4 0,6 (dator, lampor etc.) Förvaring 5 % 3 0,15 3 0,15 4 0,2 5 0,25 Avlastningsyta 5 % 3 0,15 1 0,05 4 0,2 3 0,15 Skaderiskminimering 10 % 3 0,3 4 0,4 3 0,3 3 0,3 Anpassningsbar 20 % 3 0,4 3 0, ,8 till kund Totalpoäng Rangordning 3,0 4 3,25 3 4,45 1 3,9 2 Fortsätta? - Nej Ja Nej Det koncept som fick högst poäng är koncept B+ och det är detta koncept som kommer att vidareutvecklas. En stor fördel med koncept B+ är att det är anpassningsbart för olika behov, något som under kundbehovsundersökningarna visat sig vara viktigt. Teleskoputformningen ger möjlighet till att frakta anordningen hopfälld och därmed fås lägre fraktkostnader, något som ur Nedermans synvinkel är mycket önskvärt. Koncept A valdes inte eftersom ett torn med roterande utrustning hade varit för svårt att utveckla i förhållande till efterfrågan som hade funnits på ett torn av den typen. Det hade inte heller varit lika anpassningsbart. Trots att koncept CE tar mindre plats vid frakt och ger möjlighet för anpassning efter varje kund så är det en nackdel att ha så många mindre bitar. Många delar kan även bli dyrare vid tillverkning. 49

54 5.6 Valt koncept Teleskopet Bild 5.2 Slutgiltigt koncept: Teleskop Beskrivning Fördelen med konceptet Teleskopet är variationsmöjligheterna kunderna får. I huvudsak består tornet av en bas i form av en pelare och en topp där vindorna monteras, men utifrån kundens behov kan tornet förändras. Man får även plats med fler vindor än vad bild 5.2 visar. Namnet Teleskopet kommer från pelarens funktion. Den ursprungliga tanken var att denna ska gå att fällas upp som ett teleskop vid monteringen på den höjd som kunden önskar medan den vid frakt är hopfälld och då tar upp minimal volym. Stabiliteten hos tornet kan bli ett problem och i 5.3 visas fyra olika förslag på hur detta skulle gå att lösa. De tre första förslagen är främst inriktade på att hindra tornet från att fälla ihop sig själv vid belastning. Den första bilden illustrerar hur två stöd skjuts in för att hålla uppe tyngden av lådan ovanför. Låter man dessa stöd sticka ut utanför lådans kanter kan dessa användas som krokar för att hänga upp till 50

55 exempel verktyg. Den andra och tredje bilden visar hur inbyggda hållare och utskjutbara pinnar kan förhindra att tornet faller ihop. Den tredje bilden visar den idé som är närmst ett teleskops verkliga uppbyggnad. Den fjärde illustrationen är den som ger den mest stabila lösningen. Inuti pelaren finns ett ramverk som håller uppe all tyngd vilket leder till att lådorna som bygger upp teleksopets utsida inte utsätts för lika stora krafter. Ett problem som Nederman såg med tornen de säljer idag var att de ofta monterades före själva verkstadsbyggnaden stod färdig. Under byggnationen av huset står därför tornen oskyddade mot väder och skador från byggandet vilket kan innebära att tornen ser slitna och skadade ut redan innan de använts. Fördelen med det fjärde förslaget är att stommen i form av ramverket kan monteras i ett tidigt stadium tillsammans med slangar och rör medan utsidan kan dras på när risken för skador är mindre. Nackdelen är att frakvolymen ökar. Bild 5.3 Förslag 1-4 från vänster till höger Då kundbehoven identifierades märktes det att servicetorn främst behövdes i lastbilsverkstäder. Beroende på om reparation eller service utförs behövs olika många vindor. Därför har konceptet utvecklats så att två halvcirkelformade toppar kan monteras på samma bas och bilda en cirkel för att det dubbla antalet vindor ska få plats. Ena halvcirkeln skulle också kunna användas för upphängning av slang för avgasutsug om verkstaden så önskar, se bild 5.4. Bild 5.4 Cirkelformad topp 51

56 I vanliga bilverkstäder ville man helst undvika stora torn som tar upp golvutrymme. Därför ska det finnas en möjlighet att bara köpa den övre delen, utan pelare, för montering direkt på väggen, se bild 5.5. Bild 5.5 Halvcirkel på vägg Olika verkstäder har dessutom olika behov av avlastningsbord och förvaringsutrymmen. Därför finns detta som tillval i detta koncept. Bord kan exempelvis monteras över skarvarna mellan två lådor på pelaren och stödjas som illustrationen i bild 5.6 visar. Bild 5.6 Bordsytor på torn 52

57 Många som intervjuades tyckte att det hade varit bra att kunna mäta upp vätskor digitalt för att få exakt rätt mängd. I bild 5.2 finns därför en touchscreen inritad för att fylla detta behov. Datorn kan ha lokal kontroll över vätskorna i tornet för mekanikernas skull och vara kopplat till ett större system för att företaget ska få bättre känsla över var vätskorna går åt. Tanken är att pekskärmen ska fungera även om man har på sig skyddshandskar och ska gå att stänga av och på direkt på skärmen. Luckan under är bara till för större datorhaveri om man skulle behöva plocka ut datorn utan att riva ner hela tornet. Tornet tillverkas av stadig plåt och lackeras med en tålig slät yta efter kundens färgönskemål. Tack vare denna ytbehandling blir tornet mer motståndskraftigt mot yttre påverkan av vätskor och korrosion, det blir också lättare att torka av och hålla rent. Ur Nedermans synvinkel Jämfört med Nedermans torn kan det nya konceptet fraktas hopfällt till en mycket mindre volym. Nedermans största nackdel med det gamla tornet var en hög fraktkostnad, det nya konceptet skulle kunna ge an kraftig minskning av denna tack vare utformningen. Att delarna ändå fraktas samlat i varandra i teleskopform för pelardelen gör att installationen kan utföras smidigt och inte ta alltför lång tid. Konceptet passar även in i Nedermans nuvarande produktsortiment tack vare val av form, standardfärg, och upphängningsmöjligheter för de vindor som finns tillgängliga. Uppfyllande av målspecifikationen Det är viktigt att återgå till målspecifikationen för att se om det valda konceptet uppfyller de utsatta specifikationerna. Några utav de viktigaste kraven med förminska fraktkostnad och kortare installationstid förverkligas med det valda konceptet. Verktygsräckvidden kan göras lång tack vare långa slangar och arbetspositionen kan varieras när slangarna är utrullade. Tillverkningskostnaden kan hållas nere då inga alltför komplexa former och delar finns på anordningen. Anordningen blir tålig mot förslitning i verkstaden tack vare en lackerad yta. Denna färg kan även varieras i kulör sett till kundens önskemål. Konceptet erbjuder anpassning i varje enskild verkstad för en del utav målspecifikationerna, som exempelvis antal arbetsstationer per anordning samt närhet till oljedepå. Totalt kan det alltså konstateras att det slutgiltiga konceptet når upp till de utsatta målspecifikationerna på ett tillfredställande vis. Anpassningsbarhet Genom kundbehovsanalysen framgick det att anpassningsbarhet var en mycket viktig faktor för anordningen. Genom att välja hur många delar som fälls ut från teleskopdelen kan tornets höjd varieras. Man kan även välja om en eller två halvcirkeldelar för upphängning av vindor fastsätts överst på tornet. Två halvcirklar ger plats åt många olika vindor och ger räckvidd runt hela tornet. Används bara en halvcirkeldel kan istället tornet lätts ställas mot en vägg och passar för verkstäder med mindre utrustningsbehov. För verkstäder där det inte passar att installera utrustning från golvnivå kan enbart halvcirkeldelen användas. Denna kan sättas fast mot en vägg för en smidigt och lättåtkomlig upphängning av vindor. Tack vare dessa anpassningsmöjligheter och möjliga val kan både små och stor verkstäder täckas in i målgruppen, en större marknad ger en större möjlighet till god framgång. 53

58 5.7 Reflektion av resultat och process I denna fas skulle utvärdering och val av koncept ske. För att systematiskt gå tillväga visade sig urvalsmatrisen vara ett bra hjälpmedel. I värderingen diskuterades varje koncept, detta tillsammans med värderingen av koncepten avslöjade tillsammans de olika konceptens styrkor och svagheter. Urvalsmatrisen med en tydlig jämförelse med Nedermans ursprungliga servicetorn för varje egenskap minskar risken att man fäster sig vid en lösning som man lätt hittar fördelar med och glömmer nackdelarna för. Dessa utvärderingar ledde till idéer och uppslag för förbättringsmöjligheter, vidareutveckling och möjliga kombineringar mellan de olika koncepten. Efter att dessa förbättringar gjorts kunde sedan ett slutgiltigt val av koncept göras med hjälp av konceptrankingmatrisen. Betydelsen av att välja valkriterier och viktning av dessa blev tydlig. Viktingen gör att de mest betydelsefulla egenskaperna får ta plats och avgöra valet i den mån de borde. Det vidareutvecklade konceptet B visade sig få högst poäng och detta blev det valda konceptet tack vare goda egenskaper och funktioner. Ulrich och Eppingers metod gav oss ett systematiskt tillvägagångssätt för denna fas vilket ledde fram till ett slutgiltigt koncept med tillfredsställande egenskaper. Hade mer tid för projektet funnits kunde dock fler utav koncepten ha vidareutvecklats i större grad och fler kombinationer av olika koncept kunde ha gjorts. 54

59 6 Den fortsatta konceptutvecklingen Detta projekt omfattar endast utveckling fram till val av koncept och inte processens sista steg. Dessa steg hade varit test av koncept, bestämning av slutgiltiga specifikationer och planering av downstream development. Test av koncept Bestämma slutgiltiga specifikationer Planera Downstream Development Utvecklingsplan Bild 6.1 Fortsatta projektfaser Test av koncept kan enligt Ulrich och Eppinger göras i sju steg. Först definieras syftet med koncepttestet eftersom syftet gör att en så effektiv metod som möjligt kan tas fram för testet. Steg 2 är att välja ut en grupp för undersökning. Denna grupp bör motsvara produktens målgrupp och om flera målgrupper finns blir resultatet bäst om gruppen bestå av medlemmar från de olika målgrupperna. Gruppen kan vara olika stor och det finns olika för- och nackdelar med en liten respektive stor grupp, till exempel är en liten grupp bra för att samla in kvalitativ information medan en stor grupp är bra för kvantitativ information. Steg 3 är att välja vilken metod som ska användas för undersökningen. Det kan till exempel vara intervjuer över telefon, post, e-post, internetundersökningar eller ske öga-mot-öga. Nästa steg är att välja hur konceptet ska presenteras så bra som möjligt för undersökningsgruppen. Detta kan exempelvis ske verbalt, med skisser, fotografier, renderingar, storyboards eller video. Modeller av olika slag kan vara ett lämpligt sätt att presentera koncept, antingen en mock-up som endast visar produktens utseende eller en prototyp som visar hur produkten kommer att fungera. Simuleringar eller interaktiv multimedia är andra exempel på presentationsmetoder som kan användas. Det femte steget är att mäta responsen på undersökningen, där det vanligaste sättet är att använda en skala med fem steg: skulle definitivt köpa, skulle förmodligen köpa, skulle kanske eller kanske inte köpa, skulle förmodligen inte köpa och skulle definitivt inte köpa. Efter detta är nästa steg att tolka resultatet och sista steget är därefter är att reflektera över resultatet och processen. När koncepttestfasen är slutförd är nästa fas att bestämma produktens slutgiltiga specifikationer. Även om man har nått en slutgiltig produkt kan man fortsätta och planera så kallad downstream development, det vill säga en fortsatt utveckling av produkten. Utvecklingsplaner kan skapas och produktutvecklingen kan alltid arbetas vidare med. 55

60 7 Slutsats Syftet med detta projekt var att få insikt och kunskaper gällande arbete med utvecklingsmetodik genom olika metoder och tillvägagångssätt. På uppdrag av Nederman skulle ett nytt servicetorn utvecklas, genom projektet har slutligen ett koncept tagits fram som ett möjligt substitut till deras existerande servicetorn. Projektet har genomförts i faser efter den metodik som beskrivs i Ulrich och Eppingers litteratur. Detta har gett oss en strukturerad process att utgå från med alla betydelsefulla delar inkluderade. Rapporten har till huvuddel strukturerats efter de olika faserna som beskrivs av Ulrich och Eppinger. Den inledande fasen syftade till att identifiera kundbehoven. Ett flertal intervjuer och besök på olika slags fordonsverkstäder utfördes. Många hjälpsamma arbetare på de olika verkstäderna delade med sig av åsikter och beskrev hur deras utrustning fungerade. Tack vare denna omfattande insamling av information skapades en god grund att utgå från och kundbehoven kunde identifieras och specificeras. Det var sedan viktigt att komma fram till en målspecifikation för att tydligt beskriva funktioner och egenskaper hos den kommande produkten. Det visade sig var svårt att översätta en del kundbehov till mätbara enheter. Hur lättanvändbarhet kan beskrivas är ett exempel på något vi fick fundera över. Riktigt bra uppskattningar för mätvärden hade troligen krävt tester och försök med riktiga anordningar. För detta projekt fick i stället uppskattningar göras efter bästa förmåga. Tack vare målspecifikationen som togs fram kunde problemen tydliggöras på ett bättre sätt och uppgiften klargöras. Innan konceptgenereringen söktes sedan ytterligare information gällande konkurrenters produkter och existerande patent. För att sedan inte låsa sig vid en första idé visade det sig framgångsrikt att ta fram en stor mängd idéer till varje specificerat problem. Genom att nyttja kreativiteten och kunskaperna från varje gruppmedlem till största möjliga mån kunde sedan ett antal olika koncept tas fram. Det var en utmaning att hela tiden ha kundbehoven och målspecifikationerna i bakhuvudet samtidigt som nya lösningar och koncept skulle tas fram. Detta var förstås viktigt för att kunna utveckla en framgångsrik produkt som nådde upp till de fastställda kraven. Koncepten skulle i den sista fasen sedan värderas och vidareutvecklas innan det slutgiltiga skulle väljas. Tack vare värderingsmetoder kunde de olika koncepten rankas och förbättringsmöjligheter och kombinationsmöjligheter kunde identifieras och utföras. Svårigheter i att ta fram de bästa värderingsviktningarna för olika egenskaper och att ge rättvissa betyg och poäng för olika koncept visade sig tydligt. Genom att fundera över varje beslut och motivera varje val kunde ändå ett bra koncept till slut väljas. Vårt koncept uppfyller en stor del av de identifierade kundbehoven och de uppsatta målspecifikationerna. Tack vare utvecklade funktioner och egenskaper tror vi att vårt koncept skulle kunna visa sig bli framgångsrikt. Ett verkligt projekt hade fortsatt efter konceptgenereringsfasen. Tester av koncept, vidareutveckling av detaljer, bestämning av slutgiltiga specifikationer och förhoppningsvis start av tillverkning och försäljning om produkten visar sig vara hållbar. Själva projektrapporten har blivit något längre till sidantal och mer omfattande än vad som var beräknat från början. Till stor del beror detta på den stora mängd information som samlades in under den första fasen med identifikation av kundbehov. För att ta vara på all denna värdefulla kunskap 56

61 valdes det att ta med mycket information från gjorda intervjuer och undersökningar. Detta ökade möjligheterna att kunna skapa ett framgångsrikt koncept med fokus på kunderna och den miljö där produkten faktiskt ska användas. Det kan konstateras att många delar i projektet tagit mycket tid. Att göra bra undersökningar, riktiga analyser och komma fram till intelligenta slutsatser tar både kraft och tid. Noggrannhet i många utav projektets delar hjälper till att skapa ett framgångsrikt koncept. Vikten av ett gott samarbete i gruppen är också något att ha i åtanke för att nå ett bra resultat. Inför ett liknande projekt i framtiden skulle en mer detaljerad tidplan och en tydligare arbetsfördelning inom gruppen nog kunna vara till hjälp. Detta för att kunna arbeta än mer effektivt och strukturerat mot det utsatta målet. 7.1 Kommentar kring ursprunglig tidplan och hur det blev Den första arbetsveckan innehöll information om vårt uppdrag och tekniken gällande projektmetodik och tidplanen börjar därför på arbetsvecka 2. Den ursprungliga tidplanen var planerad för att lägga en arbetsvecka på informationssökning och runt två arbetsveckor vardera på identifikation av kundbehov, målspecifikation, konceptutveckling och konceptutvärdering där de olika delarna överlappade varandra. Rapportskrivning skulle ske parallellt med dessa under hela perioden och det var planerat att större delen av rapporten skulle vara färdigställd arbetsvecka 6. Det visade sig att den ursprungliga tidplanen inte stämde helt överens med den verkliga i och med att olika delar tog olika lång tid att utföra. Identifikation av kundbehov tog längre tid än uppskattat men informationen som togs fram gjorde att målspecifikation tog kortare tid att utföra än i den ursprungliga tidplanen. Att identifikationen av kundbehov drog ut på tiden gjorde att tidplanen försköts en vecka och konceptgenereringen därmed påbörjades arbetsvecka 5 i stället för en vecka tidigare som planerat. Konceptgenereringen tog lika lång tid att utföra som planerat och de koncept som togs fram utvärderades sedan under arbetsvecka 6. Att tidplanen blev förskjuten gjorde att även rapportskrivningen förskjutits något och mer tid fick läggas på detta under den sista arbetsveckan än planerat. Överlag så har själva projektet tagit mer tid än vad som förutsågs. Tid är alltid en bristvara och något man önskade att det fanns mer av. Se ursprunglig tidplan och slutlig tidplan bilaga 4. 57

62 Källhänvisning [0] PowerPoint-presentation, Åberg Lena, Introduction to Nederman, [1] Ulrich, Karl & Eppinger, Steven, (2012), Product Design and Development, McGraw Hill, (5th. ed.) Nederman och konkurrenter [2] Alentec Orion-produktkatalog, [3] Nederman produktkatalog, Arbetsmiljöverket [4] Arbetsmiljöverket, Fördjupning Störande ljudnivåer, , Patent [5] Patent- och registerstyrelsen, Fi, , [6] Patent SE , [7] Patent SE , [8] Patent SE , [9] Patent SE ,

63 Bilaga 1 - Intervjuformulär Att undersöka under intervjun: Hur ser miljön ut, belysning, golv, takhöjd, verkstadsstorlek etc. Ta gärna fotografier. 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) 10. Hur rengör ni er utrustning? 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? 59

64 Bilaga 2 - Intervjuresultat, svar på frågor Scania, Lund Intervju med kundmottagare på Scania och tidigare mekaniker Intervju utförd av Sofia Beets och Marie Mattsson 30 jan 2012 Sammanfattad av Marie Mattsson 30 jan Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! Scania har upphängda vindor på pelare mitt i verkstaden i nivå att nå stående, här finns även en del eluttag. Längs väggarna finns upprullade avgasutsugsrör. Slanglängderna är m. Det vore mycket positivt med vridbara vindor runt sin egen axel, han berättar hur de skavs mot varandra och slits och går sönder när man drar ut dem snett. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Tryckluft är det viktigaste, det finns en minst vinda med tryckluft per två stationer. Vindor som behövs är avgasutsug, tryckluft, destillerat vatten, 3 sorters motorolja, bakaxelolja, olja för växellådor, spolarvätska, 2 sorters fett, glykol. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) På Scania förekommer svetsning av utbildade personer för detta. En flyttbar utrustning används. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? De har ett litet enskilt oljerum med alla fetter och vätskor. De stora tunnorna rymmer liter. Härifrån går ledningar ut till verkstaden. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) Ja, det behövs. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Önskvärt på stående höjd så att man bara sträcker ut handen, så är det också nu. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Främst stående. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Den sitter från taket. 10. Hur rengör ni er utrustning? Verkstaden gör egen besiktning på sin utrustning minst en gång i halvåret och en besiktning och service från personer utifrån görs en gång per år. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Länge framöver, det är en stor investering med ny utrustning. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ja, utom avgasutsugen 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Vid arbetsstationerna finns nu låsbara skåp på hjul för verktygsförvaring, en per mekaniker. Det finns 60

65 även en stor vägg fylld av verktyg som inte används lika frekvent. De har också en så kallad service hörna med större maskiner och fler eluttag som inte alltid behöver användas. Vi visade en bild på Nedermans nuvarande lösning. Alberts första reaktion är positiv. Han berättar att de använde något liknande när han tidigare arbetat som mekaniker i Malmö under flera år. Han tycker att det är bra med alla vindor på samma ställe. Avgasutsugen skulle dock vara bra att ha en bit bort. Han tycker speciellt mycket om avlastningsytan under vindorna. Ibland vill en kund bara ha 5 liter olja, då är det skönt att kunna ställa dunken på bänken under vindorna, och inte behöva böja sig ner till golvet. För tunga bilbatterier som ska lyftas och smörjas vore det även bra med ett avlastningsbord. Kanske kunde denna bordsyta vara justerbar för att passa för alla i verkstaden och för olika behov och dunkstorlekar. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? I taket finns lysrör, även små lösa lampor används i verkstaden. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Det finns handfat en bit bort. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Det ska inom en snar framtid ske en omfattande ombyggnation i verkstaden med hjälp av företaget Orion. I marken ska djupa gropar göras så att man kan arbeta med lastbilarna på ett säkert sätt underifrån. Just säkerheten betonas eftersom de arbetar med så pass stora fordon. De var med om en lastbilslyft som gav med sig, hela lastbilen välte åt ena hållet och en mekaniker var nära att hamna under fordonet. Albert berättar att det dock är en ganska styrd process att göra om verkstaden, då alla Scaniaverkstäder ska se liknande ut i Sverige, det ska vara rättvist och hålla samma kvalité. Jämfört med en liten enskild verkstad i ett litet bolag är det alltså skillnad i vilka egna beslut och lösningar som kan användas. Beslut ska för Scania godkännas av huvudkontoret, ombyggnaden beräknas kosta miljoner kronor, det är alltså viktigt att det blir rätt. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? På Scaniaverkstaden arbetar ca 13 mekaniker. Där Albert arbetade i Malmö arbetade upp till 25 mekaniker. Han berättar att en större verkstad är annorlunda på många sätt, det krävs mer samarbete och planering för att användandet av olika verktyg och vindor ska bli effektivt så att kunder slipper vänta och de kan utföra sitt arbete snabbare. Malmö Lastvagnsservice Intervju med ägare Utförd av Michael Andersson och Rasmus Anderberg Sammanfattning: Det är ingen bra lösning med ett servicetorn på golvet för lastbilar och bussar för att fordonen är väldigt långa. Bussar kör gärna på saker och ting i verkstaden, det är därför de är så repade längs sidorna. Systemet måste vara mer flexibelt, och helst hänga från taket. Avgasutsug bör sitta för sig själv. Det krävs många oljor till lastbilar; bakaxel, växellåda, hydraul osv. Även fett används till smörjning på bussar och lastbilar (och amerikanska bilar tydligen). Det är bra om vindorna kan 61

66 rotera för att man ska kunna gå fritt längs hela fordonet. Droppskydd behövs, och utrustningen ska gärna hålla för alltid. Ett datorsystem där mekaniker registrerar med personlig kod är önskvärt. Kommentar Verkstaden var ganska mörk, högljudd och trång, en ogästvänlig miljö. Mekanikerna i hallen var inte intresserade av oss, men Per Nordqvist på kontoret svarade vänligt på alla våra frågor, och berättade även mer om verksamheten. Ulrix Bil & Däckverkstad, Malmö Utförd av Rasmus Anderberg och Michael Andersson Sammanfattning: Det är en intressant idé med servicetorn men det är stort och klumpigt och avgasrullen bör vara på ett annat ställe än vindorna. Hängande är bra. Dunkar används till vätskorna nu, skulle kanske vara bra med en mätare men inte nödvändigt. Mechanum, Malmö Intervju med mekniker och kollegor Utförd av Rasmus Anderberg och Michael Andersson. 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! Idag hänger vindorna i taket för att kunna nås stående. Plats för två bilar till varje set vindor. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Mycket lite svetsande, i princip inget i själva bilverkstaden. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Inget behov av fett. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) Idag är det för mycket knappande för att få rätt mängder, skulle vara bra med ett enklare system. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Vindorna hänger så att man når dem stående vilket är bra. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Främst stående. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Tak, vilket är bra eftersom den inte är i vägen då. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Eftersom den hänger i taket är den inte så utsatt 10. Hur rengör ni er utrustning? Torkar av den. 62

67 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ja det är en bra idé, även avgasutsuget. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Nej, dessa funktioner finns på andra ställen. Servicetornets arbetsbänk hade varit i vägen. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Nej, eluttag finns på andra ställen och stavlampor används. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Nej. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Det mesta fungerar bra. Utrustningen är inte i vägen, räckvidden är tillräcklig. Lagom höjd. 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? Droppfria handtag inte alltid droppfria. För mycket knappande för att få rätt mängder. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? Bli av med droppandet. Ett droppskydd hade kanske kunnat användas men risken är att det hade varit i vägen. Idag städar de varje dag. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? Nedermans servicetorn hade varit för brett. Bil & Elteknik, Malmö Intervju utförd av Ying Liu 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna När den väl har satts i strömuttaget, ansluter den med bilens avgasrör. Därefter startar bilen och börjar mäta. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? De har bara en och används för att mäta HC, CO, CO 2500 och Lambda. Dessa är miljökontrollvärden. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Ja, 2 st. blåa och fyrkantiga block och det sitter fast på taket. Det finns 5 olika nivåer. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? De förvarar gamla oljor i en stor tunna, sedan töms dem av ett annat företag. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) De är beredda att betala mer men de tror inte det behövs. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Den vindan som de har är gammal och den sitter ca 3 meter över golvet. Han vill ha en ny som kan sitta ännu högre, på ca 6 meter. 63

68 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Stående. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Taket och han är nöjd med det. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) På grund av att deras verkstad inte är så stor, förekommer ibland stötar, men det är inte så farligt. 10. Hur rengör ni er utrustning? De använder bara trasor med vanligt vatten. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Det skiljer sig från olika verktyg men minst 10 år kan de räkna med. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ja, det blir enklare att dra dem. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Ja, men kanske inte bord och skåp. Verktygsförvaring vill han gärna ha men allting måste synas, d.v.s. de får inte ligga i ett skåp. Detta på grund av att han inte vill slösa tid för leta efter rätt verktyg. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Nej, kanske inte för att de har lampor som sitter på väggar och tak. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Nej, de har 2 vaskar i verkstaden. 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Nej, det spelar ingen roll. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? De har 2 olika typer, se bilder. Den förste används till svetsning och reparation av bilens växelhus. Den andra används till reparation av bilens motor, bromsar, däckar och växellådan. Det är den som används mest i de flesta verkstäder. 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? Den första tar stor plats, och nackdelar för den andra utrustningen är att bilens framdörr inte går att öppnas helt för att tornet står i vägen och det är jobbigt att placera bilen i rätt plats. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? Vet inte. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? Nej. 64

69 Fosie Bilverkstad, Malmö Intervju utförd av Ying Liu 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! De används till luftslangar och eluttag. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? De har 2 st. En till luftslangar och en till eluttag. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Ja, svetsning förkommer när de svetsar avgasrör, reparerar bilar och gör bilservice. De använder portabel utrustning. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? De använder inte fett lika mycket som innan, så tunna behövs inte. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) Nej, det behövs inte. Men kanske det går bra om något speciellt ska mätas. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? 1,8 till 2 meter, det ska inte vara så högt. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Oftast stående. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? I tak, det är enklare att arbeta och golvet ska hålla så rent som möjligt. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Stötar förekommer ofta. 10. Hur rengör ni er utrustning? Det finns många sätt att rengöra utrustningen men de använder mest trasor med lacknafta på. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Livslängd är minst 10 år och de har använts i 6 år nu. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ja, det är mer organiserande och enklare att nå allting. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Ja. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Ja. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Nej, det behövs inte. Det är lite överdrivet tycker han. 65

70 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Nej, det spelar ingen roll. Blått och grönt samt grått är industriella färger och han tycker det går bra med dem. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Hela bilen kan förhöjas. 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? Det krävs stort utrymme och det blir svårt att byta däck. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? Han vet inte. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? Kanske om säkerhet. Han tycker vi har missat att fråga om eluttag och sladdar t.ex. hur de placeras. Dessutom tycker han att golvet måste hålla rent från olja för att inte bli slipprigt. Intervju med bilmekaniker Ingemar Nilsson, Vellinge utförd av Michael Andersson Sammanfattning: Ett servicetorn är en bra idé, det kan underlätta och effektivisera arbetet eftersom man har allt på ett ställe, och man skjuter inte upp ett arbetsmoment för att det är omständigt att ta fram utrustningen, eller att den är placerad långt borta. Man slipper också de stora mängder spill som t ex oljehantering kan medföra. Det blir väldigt mycket extraarbete och många liter spill med fyraliters oljedunkar. Det är högst önskvärt att servicetornet är uppbyggt av moduler så att man kan börja med ett antal, och sedan köper till och monterar själv när behovet ökar. Alla verkstäder har olika behov. Svetsning förekommer i vissa fall, men ändå relativt sällan i vanliga bilverkstäder. I veteranverkstäder ofta, men det krävs olika svetstrådar och apparater till olika arbeten. Moderna bilar måste svetsas på särskilt vis för att inte rostskyddet ska förstöras. Det är därför ingen bra idé att bygga in svetsutrustning i tornet eftersom behoven skiftar så, men utsugsslang är mycket bra att ha. Inbyggnad av svetsapparat fungerar bara om exakt samma svetsjobb alltid utförs. [Kan ändå vara svårt att veta måtten på utrustningen varför inbyggnad sällan är en bra idé.] Fett används inte alls längre i bilverkstäder, nya bilar smörjs inte alls på det viset. Lastbilar och bussar, vet ej. I verkstäder som sysslar med veteranbilar och veterantraktorer osv är det en bra idé att ha en fettunna, eftersom det är omständigt att använda små handsprutor. Mätare av förbrukning är bra, både för att se hur mycket som går åt, och för att veta hur mycket som finns kvar i t ex oljetunnan så att nybeställning kan göras i god tid för att undvika avbrott i verksamheten. Verktygen/vindorna bör inte hänga över axelhöjd för att ergonomiska krav ska uppfyllas. Rygg och axlar tar lätt stryk om verktygen hänger högt upp. Rent vatten används inte alls i bilverkstäder, men glykolblandat vatten behövs i två sorter; röd (Volkswagen bl a) och blå. Sladdlampa och eluttag önskvärda tillbehör. Inga estetiska krav, men tornet ska gå lätt att torka av med t ex thinner. [Ytan bör tåla alla förekommande vätskor i en verkstad.] Ytan bör därför vara blank. Angående stabilitet är det 66

71 folkvett som gäller. Det är inte rimligt att förvänta sig att tornet klarar en påkörning eller alltför hårda tag. Avlastningsytor och bord är farligt och förbjudet, bland det värsta som finns i en verkstad. De blir bara fyllda av saker och skapar oreda. Tillbehör till servicetornet som t ex utbytesmunstycken ska hänga på krokar. Det är önskvärt att kunna rotera vindorna, särskilt om tornet är placerat mellan två bilplatser. Takmontering kan vara bra om möjlighet finns, det blir mycket lättare att hålla rent i verkstaden på så sätt. Väggmontering ger ingen fördel gentemot takmontering (så länge det är möjligt). Tips: aluminium bör inte kombineras med stål, eftersom ett galvaniskt element då bildas och aluminiumet kommer att förstöras. Bilgruppen i Lund AB Intervju med Jonas Anderberg, systemtekniker Utförd av Marie Mattsson och Sofia Beets, Sammanfattad av Sofia Beets Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Per två bilar finns vindor för tre olika motoroljor, en spolarvätska och en för vanligt vatten. De hänger ca 3-4 m upp på väggen och munstyckena hänger ungefär 2 m upp. Jonas tycker att munstyckena sitter för högt upp för hans längd. Ibland behöver han fylla på dunkar med någon vätska, men det är kanske bara en gång i månaden. Vattenslangen används till allt, bland annat till att fylla på drickflaskan. Slangarna kommer ut undertill på vindorna. De går ej att rotera, men det finns heller inget behov för detta då de bara används i motorhuven. Tryckluft finns en för varje arbetsstation och sitter på arbetsbordets ben. Detta tycker Jonas är en väldigt bra höjd. Den används för verktyg och för att pumpa däck och ibland även inuti bilen för att blåsa och har längre slang än de andra vindorna. Det är sällan att man går in i den trots sin låga höjd. Vindan tryckluften sitter i går att vrida runt en axel vilket är bra eftersom den sitter på låg höjd och används runt om bilen. Avgasutsug hänger i taket bakom bilen. För tillfället hänger slangen så långt ner att man slår huvudet i den. Den används inte ofta. Trots att man delar på vindorna med vätskor är det sällan man krockar. För det mesta fyller man bara på den vätska som behövs och låter sedan slangarna rullas tillbaka. Ibland händer det att man tar fel slang på fel ställe, typ häller spolarvätska i oljan m m. Kan vara aktuellt med olika färger på slangar eller olika utformning på munstyckena. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Inte på stället där Jonas arbetar. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Smörjmedel finns i sprayflaskor, oljor finns i en tank i ett annat rum. Bromsvätska finns i en behållare på hjul som med en elektrisk maskin pumpas in i bilen. Maskinen måste alltså kopplas via eluttag och rullas tillbaka till sin plats efter användning (de har bara en i hela verkstaden). Maskinen behöver högt tryck, men den används ofta så Jonas hade önskat att även den 67

72 kunde sitta på väggen eller göras om till vinda. Det skulle framförallt finnas fler då man ofta måste vänta på någon annan som använder den. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) Allt sköts via en dator, det sitter alltså inga mätare på munstyckena. Man knappar in bilsort och vilken olja som används så mäts rätt mängder upp automatiskt. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Munstyckena hänger ca 2 meter upp, det är lite högt eftersom man måste sträcka sig. Rullarna sitter 3-4 meter upp. Tryckluft vid knähöjd. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Mest stående både runt om motorn och under bilen, ibland inuti bilen. Det finns möjlighet att sitta på justerbara pallar, men Jonas påstår att kollegorna hade mobbat en om man hade använt den vid andra fall än vid datorn. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Vägg och på bordets ben (bordet går att flytta, men görs sällan). 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Snubblar ofta på slangar då de brukar ligga framme under en längre tid. 10. Hur rengör ni er utrustning? Ingen rengöring av slangar och vindor. Bänken tvättas ibland av med fönsterputs eller något medel i sprayflaska, golvet sprayas med medel, skuras och sköljs av med vatten. Dammsugare används ibland inuti bilen som dras fram på hjul, finns totalt en i verkstaden och den finns inne på toaletten. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Jonas har arbetat i verkstaden sedan 2006 och sedan dess har ingen utrustning han använder bytts. Tryckluften är lite känsligare risk för läckage då de viks och dras längs golvet. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ja, men inte viktigt bra att ha oljeuppsamlaren under alla samtidigt. (se bild) 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Det är ont om förvaringsutrymmen, så de behövs. Varje person har en arbetsbänk och ett verktygsskåp som rullar bra eftersom man ibland arbetar på någon annans station. Hade varit bra att ha bättre ordning på verktygen i skåpen, men det kan vara en personlighetsgrej, enligt Jonas. Bra att ha öppna skåp, utan luckor eftersom de nog bara stått öppna (snubbelrisk). Helst ska allt vara flyttbart. Papper är bra att ha nära till hands och en stor soptunna används för skräp. Specialverktyg hänger på väggar i ett annat rum och tas fram vid behov, dålig ordning eftersom folk hänger dem fel. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Finns för lite eluttag, finns bara på väggen just nu, inget på lyften. Förgreningskablar används vilket gör att det ligger sladdar på golvet. Eluttagen används till maskinen för bromsvätska, laddning av 68

73 datorer, borrmaskiner etc. och till damsugaren. Man behöver fota koppla ur något för att koppla in något annat. Ficklampa utan sladd används och hålls i handen eller i munnen. Den är väldigt liten, vilket är bra eftersom den är smidig, men den tappas lätt bort. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Man tvättar händerna före lunch och innan man går hem, annars används inte kranen. 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Just nu är ytorna av lackad metall. Bra med blanka ytor lättare att rengöra framför skrovliga. Tror inte att alternativa material som plast eller trä kan vara bra. 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? Bromsvätskan som rullas mellan stationerna och används ofta. Skulle vilja ha den på en vägg. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? Tankar om servicetornet från Nederman är att det är stort och otympligt, inte bra med arbetsbänk mellan två pelare. Jonas vill ha en friare yta. Dålig anordning med ficklampa och avgasutsläpp. Slangar ska sitta fram, avgas bak och tryckluften behövs i mitten, på båda sidor. Tiden är väldigt begränsad och allt måste gå smidigt, man ska ej behöva leta efter saker. BilXperten, Lund Intervju med mekaniker, utförd Intervjuare Marie Mattson Sekreterare och sammanfattare Sofia Beets 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! Vindorna hänger inte alla på samma ställe, vilket enligt Bengt Axelsson inte heller är önskvärt, det är för klumpigt att ha allt på ett ställe. Se bilder. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Avgasutblås som sitter snett bakom bilen i taket och dras ned med ett snöre. El, tryckluft med mera som kommer från taket men sitter på väggen framför bilen. 20 m är räckvidden för slangarna och 8-9 m för avgasutblåset. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Svetsas sällan, ca 1-2 gånger i månaden. Själva svetsen är på hjul som rullar fram och avgasutblåset används som utsug för farliga svetsångor. Inget behov av att ha svetsutrustning på varje arbetsstation finns. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Olja i fat som rullar. 208 l. Kabel på 8 meter. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) De har en mätare som mäter förbrukning till oljefatet. Är önskvärt och används. 69

74 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? För uppenbar fråga för att ställa när man är i verkstaden och kan titta själv, uppskattningsvis 3 m över golvet. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Stående. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Vägg, önskvärt. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Eftersom utrustningen satt på väggen/i taket var denna fråga onödig. 10. Hur rengör ni er utrustning? Egentligen onödig fråga eftersom de endas hade vindor med slangar som inte rengörs. Dammsugare som används i bil och på golv behövs överallt och är portabel vilket är nödvändigt. 1 ggr i veckan till var 14e dag städar en sopmaskin golvet, antingen vått eller torrt. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Avgasutblåset har hållit i 25 år. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Egentligen inte, verktygen finns på en vagn med bra ordning. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Lysrör sitter i taket, extralampor används och är då bärbara som sätts i huven vid behov. Eluttag finns bland annat i billyften. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Inget behov av vask i närheten av servicetornet finns. I tvätthallen tvättar man både bilarna och händerna. 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Verkstaden saknade servicetorn, därför fanns inte heller något önskemål förutom att det skulle fylla sin funktion. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Allt. 18. Vad tycker du fungerar dåligt med den lösning ni har idag? Var nöjd med dagens lösning. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? Var nöjd med dagens lösning. 20. Övrigt Det viktigaste vid inköpet var funktionen. Tyckte även att miljön var väldigt viktig. 70

75 P&B bilvårdscenter AB, Lund intervju med mekaniker, utförd Intervjuare Marie Mattson Sekreterare och sammanfattare Sofia Beets (Mindre relevant för detta projekt då de mest utförde lackarbeten och andra bilvårdsarbeten) 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Behöver inget avgasutsug då de aldrig behöver ha bilarna igång. Vinda med tryckluft som hänger på väggen ca 3 meter upp ansågs väldigt bra. Eluttag som är rörliga längs vajrar hänger i taket inget att snubbla på. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Ingen svetsning förekommer. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Inget fett används. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Vindan med tryckluft satt ca 3 meter upp, bra höjd. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Ståendes. När vi besökte var det dock någon som låg i baksätet på en bil och tydligen kunde de jobba längs golvet, för Lennart Anderberg sa att de använde rullande pallar i denna arbetsposition. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Tryckluftsvindorna sitter på väggen, bra placering. 10. Hur rengör ni er utrustning? Rengörs bara vid behov. Är ej säker på vad det var som skulle rengöras. Fem stora dammsugare på hjul användes för bilens insida och golv. Önskemål från Lennart Anderberg var att de skulle gå att hänga upp på kvällen 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Använde bara tryckluft, andra vätskor som fönsterputs, polermedel och vax fanns i ett separat rum och fylldes på från dunkar. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Persoliga skåp hängde vid respektive arbetsstation och hade lås. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Eluttag berörs i fråga 2. Viktigt med bra ljus. Stor industrilampa fanns på en ställning med hjul som kunde flyttas vid behov. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Vask fanns i omklädningsrummen. Vatten användes för att tvätta bilarna, men det var före de kördes in i lokalen. 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Använder inget servicetorn och har inget behov för det. 71

76 Bilia, Lund Intervju med Anders Jönsson, verkstadschef, utförd Intervjuare Marie Mattson Sekreterare och sammanfattare Sofia Beets 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! Så mycket som möjligt hängs i taket och på väggar för att underlätta städning. Avgasslang sitter bakom bilen, slangar till motorn sitter framför, tryckluft finns både fram och bak. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Luft, vatten, spolarvätska (han nämnde fler, men jag hann inte skriva) verkar finnas till varje station, tryckluft finns både framför och bakom bilen. Utsug både för svets, avgaser och dammsugare (Bilia hade många olika delar inom verkstaden där svetsning inte förekom i alla delar och dammsugaranordningen var skiljde sig beroende på vad de skulle användas till). Slangarnas räckvidd är m. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) I vissa delar av verkstaden, bland annat plåt-delen. Portabelt, men har luftutsug på stationerna för giftiga gaser. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Olja fanns i en stor balja/container med en pump. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) Oljan mäts upp och rester skickas tillbaka till leverantören för att slippa onödiga kostnader. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Uppskattningsvis 2-3 meter upp, men vi frågade ej detta. Bör framgå av bilder. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Stående, bilarna hissas upp. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Tak, bra med fri golvyta. Ander Jönsson önskade även att lyftarna kunde sänkas ned i golvet så att golvet kunde bli helt platt. Varje mekaniker hade ansvar för betalning från sina kunder och hade dator och betalningsstation för detta syfte som borde sitta på väggen. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Utrustningen, typ slangar, tål att köras över. 10. Hur rengör ni er utrustning? Torkas av utvändigt, viktigt med renhet i verkstaden då de själva bjuder in sina kunder där. Den värsta smutsen på golvet sopas av mekanikerna, men det städas även av en städfirma flera gånger i veckan. 72

77 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? De ska hålla länge. Kompressorn (till vadå?) har bytts ut en gång sedan de byggdes -78 (?). Munstycken till slangar håller 3-4 år, ledningar till vätskorna har aldrig bytts ut. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Ett klart nej avgasutsug måste sitta bakom bilen medan de flesta andra slangar bör sitta framme vid motorn där de används. (Möjligt att dessa dock kan/bör sitta tillsammans). 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Just nu används rullbord för verktyg, finns även avlastningsbord. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Eluttag finns i tak och på väggen till varje station. Belysning finns i taket runt bilen och även lösa lampor som sätts i motorhuven. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Vatten finns i verkstaden, verkade ej finnas behov vid varje station. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Är nöjd med dagens lösning. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? För bättre effektivitet skulle det finnas fler ställen att hämta olja, just nu delar två eller fler mekaniker på oljefatet. 20. Övrigt Det är inte alltid bra att vindorna roterar runt en axel. 24 mekaniker, 4 plåtarbetare och 7 tjänstemän arbetar. Det viktigaste vid inköpet är kvalitén, det ska gå smidigt och det ska inte vara några stora klumpiga grejer. Verkstaden idag är utformad tillsammans med Nederman och det är bra att de fixar installationer och reparationer. Mindre reparationer kan de dock fixa själva. 73

78 Mekonomen, Lund Intervju med Verkstadschef, utförd 30 jan 2012 Intervju utförd av Sofia Beets Nedskriven och sammanfattad av Marie Mattsson Extra information: Dörren till verkstaden var bucklig då de haft inbrott under natten. Det finns plats för 10 bilar i verkstaden. 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! De har vindor på väggen. De har gärna slangarna utrullade för att spara tid vid användandet. Detta är dock inte bra då man kan snubbla/köra över den. Se första bilden! Ca 8 m slang behövs. Vindorna kan ej sitta på billyften då de skulle kunna stöta i bilar och skada lacken. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Tryckluft, olja. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Sällan, en gång varannan månad. Inget speciellt utsug finns, svetsutrustningen är på hjul. 4. Hur förvaras fett, har ni en stor tunna, var? Endast små behållare. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) För smörjmedel etc behövs inga mätare, de förbrukar detta i så pass små mängder. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? Stående höjd. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) Stående. Stege finns. 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Den bör vara tålig, de kan köra över sina slangar. 10. Hur rengör ni er utrustning? När det hinns med. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Ca 10 år, det ska upplevas som länge, beror på hur rädd man är om utrustningen. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? Nej. Avgasutsugen behövs baktill på bilen medan resten behövs vid bilens front, det vore opraktiskt att ha dem samlade. 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? De har rullvagnar med verktyg. Specialverktyg som används mer sällan finns på en vägg längre bort. 74

79 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Lysrör samt ficklampor används idag. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Det går bra att ha längre bort, för tvättmöjligheter. 16. Har du några estetiska önskemål, färg, yta? Stryktålig färg. Något stabilt som ej rostar. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Det mesta. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? Om Nedermans bänk använts skulle det bli spill på bänken då vindorna droppar. Åströms Motor, Lund Intervju med mekaniker Intervju utförd av Sofia Beets 30 jan 2012 Nedskriven och sammanfattad av Marie Mattsson 30 jan 2012 Åströms Motor är en liten verkstad specialiserad på Citroën men reparerar även andra märken. 1. Berätta hur användandet av vindor (och servicetorn) vanligen går till? Visa gärna! Några pelare med vindor finns i verkstaden, det är viktigt att dessa är smala så att de ej tar för mycket plats och står i vägen. 2. Vilka vindor används, hur många av varje? Hur ofta används de olika? Tryckluft är den viktigaste vindan då nästan alla verktyg kräver detta. De har fem utspridda vindor tryckluft, men bara en oljeslang som de delar på mellan stationerna. 3. Förekommer svetsning? Hur går detta till? (portabel utrustning, vilka slangar?) Det förekommer ingen svetsning i verkstaden, de har för dåliga utsugsmöjligheter för det. 5. Behövs en mätare av förbrukning? (är ni beredd att betala mer för detta?) För oljan har de satellitavläsning. De betalar alltså inte för oljan förrän den används eller säljs. Tidigare köpte de in dyra tankar på 1500 l, deras nuvarande lösning är mycket bättre ur kostnadssynpunkt. 6. På vilken höjd sitter era vindor, vilken höjd skulle du föredra? För stående arbete. 7. Vilka arbetspositioner används? (stående, på golv, etc. ) De arbetar främst stående, med bilar upphissade och vindor som man når genom att sträcka ut handen. 8. Sitter anslutningen fast i golv eller tak, vilket föredrar du? Tak. 75

80 9. Hur utsatt är er utrustning? (stötar, köra på den?) Relativt tålig bör den vara. 10. Hur rengör ni er utrustning? Utrustningen rengörs och smörjs ungefär en gång i kvartalet. Billyftarna inspekteras en gång per år. 11. Hur länge räknar ni med att utrustningen ska hålla? Tommy berättar att de nyss köpt en ny billyft då det var billigare än att reparera den gamla. Den gamla hade fungerat i 8 år. 12. Är det önskvärt att samla alla vindor och slangar på samma ställe? 13. Finns det önskemål för andra funktioner som avlastningsytor, bord, skåp, verktygsförvaring? Nej, bänkar finns. 14. Finns det behov av eluttag och/eller belysning i anknytning till servicetornet (slangarna)? Ja. 15. Finns det behov av en vask/ rinnande vatten i anknytning till servicetornet (slangarna)? Finns rinnande vatten en bit bort. 17. Vad tycker du fungerar bra med den lösning ni har idag? Liten och smidig, rätt höjd. 19. Vad skulle du vilja förändra med den lösning ni har idag? Ingenting. 20. Finns det något mer du vill tillägga, något du tycker vi har missat? För denna verkstad hade Nedermans servicetorn varit alldeles för stort och klumpigt. 76

81 Bilaga 3 - Tolkade kundbehov av uttalanden från intervjuer Typisk användning Kunduttalande Tryckluft behöver vi ofta. Vi har satellitavläsning för att slippa betala för olja som inte säljs. Tolkat kundbehov Anordningen kan behöva erbjuda plats till fler vindor av vissa sorter. Anordningen bör ha noggrann mätning av vätskor. Det är bra att veta hur mycket olja som finns när jag måste beställa ny. Det finns en larmgräns då det är dags att börja fylla på ny vätska från leverantören och en stoppgräns då det är omöjligt att ta ut mer vätska eftersom det finns risk att det kommer in luft i systemet. Vi arbetar ibland inuti bilen. Slangarna bör nå meter. Anordningen bör erbjuda lång räckvidd för vissa verktyg. Tryckluften finns både framför och bakom bilen. Slangar till lastbilar bör nå meter. Vi arbetar stående. Jag får ont i ryggen när verktygen är för högt upp. Anordningen bör vara utformad för använda arbetspositioner. Stege och pallar finns. Utrustningen har rätt höjd. Jag når inte vindorna utan att stå på tå. Jag vill ha tryckluften vid knähöjd. Jag vill nå vindor genom att sträcka ut handen. Vi använder bara slangarna till motorhuven. Avgasutsug hänger bakom bilen. Jag vill ha utrustningen i taket. Anordningen bör vara nära arbetsstationen där den behövs. Anordningen bör inte vara i vägen. Jag vill ha en vinda som kan sitta på 6 meters höjd i stället för 3 som det är nu. Jag måste ha utrymme för att byta däck. Om man ska reparera en buss med takräcke, vill man inte slå i något eller kunna fastna. 77

82 Vår utrustning sitter fast i väggen. Långa fordon måste få plats. Bilens framdörr går inte att öppna för att tornet står i vägen. Utrustningen ska vara relativt tålig. Tryckluften riskerar att läcka då den viks och dras mot golvet. Vi använder bänkar. Vi behöver eluttag i anslutning till utrustningen. Anordningen bör inte vara i vägen för fordonen. Anordningen bör ej ta skada av verkstadsarbete. Anordningen bör vara i närheten av arbetsytor. Anordningen bör erbjuda eluttag. Vi har för få eluttag. Eluttag är alltid en bristvara! Våra oljetunnor töms av ett annat företag. Bromsvätskemaskinen behöver högt tryck och används ofta. Gamla oljor förvaras i en stor tunna. Ibland råkar jag köra på utrustningen. Anordningens vätskeförvaring ska vara lättåtkomlig. Anordningen bör ha förvaring för spillolja. Anordningen bör tåla yttre påfrestningar. Vi kör över våra slangar. Fysiska stötar förekommer ofta. Slangar kan gå sönder om man drar ut dem snett. Vi tvättar med trasor och vanligt vatten. Anordningen bör vara lätt att hålla ren. Vi använder mest trasor med lacknafta. Det är bra med blanka ytor. Det är önskvärt att samla vindor och slangar på samma ställe. Anordningen bör vara lättåtkomlig. Vi når avgasutsuget med ett snöre i taket. Jag vill inte ha slangarna för högt upp. Jag använder vattenslangen till allt, t.ex. fylla på drickaflaskan. Vi rullar tillbaka slangarna när vi använt dem. 1 ggr i veckan till var 14e dag städar en sopmaskin golvet, antingen vått eller torrt. Säkerheten är viktig. Jag vill inte snubbla på slangarna. Kranar, domkrafter, vagnar, bord och liknande som tas fram måste kunna ta plats. Utrustningen är utsatt för damm. Vatten bör vara lättillgängligt. Slangarna bör vara enkla att rulla tillbaka. Anordningen bör ej hindra städningsmöjligheter. Anordningen bör vara säker att använda. Anordningen bör lämna plats åt annan utrustning. Anordningen bör kunna skydda sin utrustning. 78

83 Anordningens utformning Kunduttalande Servicetornet måste vara smalt. Om utrustningen hade haft luckor hade de stått öppna och man hade snubblat. Det är billigare att köpa ny utrustning än att reparera den gamla. Tolkat kundbehov Anordningen bör inte ta mycket plats. Anordningen bör erbjuda lättillgängliga förvaringsmöjligheter. Anordningen bör vara lätt att reparera och byta ut delar på. Små reparationer bör vi själva klara av, större bör vårt anlitade företag ta hand om. Tätningar kan ibland behöva bytas för att undvika läckage. Ledningarna är hellre i gummi eftersom det är svårt att byta metallrör som ligger i golvet. Det spelar ingen roll hur utrustningen ser ut. Trots att man delar på vindorna med vätskor är det sällan man krockar. Det är önskvärt att kunna rotera vindorna, särskilt om tornet är placerat mellan två bilplatser. Ibland händer det att man tar fel slang till fel ställe. Vi har markerat innehåll med text på markeringstejp. Vi har justerbara pallar som inte används utom till datorn. Kunderna rör sig i verkstaden. Gärna industriella färger som blått och grått. Vi använder lösa lampor. Det är högst önskvärt att servicetornet är uppbyggt av moduler så att man kan börja med ett antal, och sedan köper till och monterar själv när behovet ökar. Vindorna kan ej sitta på billyften då de skulle kunna stöta i bilar och skada lacken. Utrustningen ska ha en stryktålig färg och inte rosta. Det vore bra med en avlastningsyta under vindorna för att kunna ställa dunkar som ska fyllas på. Fett är väldigt klibbigt och sätter igen rören. Man låter därför inte ledningarna till fettunnorna bli längre än 40 meter. Anordningens funktion är viktigare än hur den ser ut. Anordningen bör kunna användas till mer än en arbetsstation. Anordningens vindor bör vara tydligt markerade efter innehåll. Anordningen bör kunna ge flexibla möjligheter till val av arbetsposition. Anordningen bör vara estetiskt tilltalande. Anordningen kan erbjuda belysningsmöjligheter. Anordningen bör vara anpassningsbar för nya behov. Anordningen bör inte vara skadlig för fordon. Anordningen bör ha en tålig yta. Anordningen ska inte ge obekväma lyft. Anordningen bör vara nära oljedepåerna. 79

84 Pappersrullar finns på tornen. Det går en kran i taket från vägg till vägg. Det är viktigt att färgerna på produkterna går att ändra efter kundernas krav eftersom de vill ha sin egen profil i sina verkstäder. Man måste på något sätt kunna komma in i tornet för att kunna reboota datorn. Anordningen bör ha torkmöjligheter. Anordningen bör inte blockera annan utrustning. Anordningen bör gå att anpassa efter kundens önskemål. Man bör kunna komma åt allt som finns i anordningen. Positivt med existerande utrustning Kunduttalande Utrustningen är lätt och smidig att använda. Vi räknar med att utrustningen håller i minst 10 år. Tolkat kundbehov Anordningen bör vara lättanvänd. Anordningen bör hålla länge. Avgasutblåset har hållit i 25 år. Negativt med existerande utrustning Kunduttalande Det skulle vara bra om datorn kan manövreras med handskar på. Droppfria handtag inte alltid droppfria. Tolkat kundbehov Anordningen bör kunna användas med skyddskläder. Anordningen bör vara fri från spill. Det är bra att ha oljeuppsamlaren under alla vindor samtidigt. Idag är det för mycket knappande för att få rätt mängder, det skulle vara bra med ett enklare system. Anordningen bör lätt ge rätt mängd vätskor. Övrigt Kunduttalande Miljön är viktig. En uppsättning vindor används för tre bilar, annars skulle det bli för dyrt. Tolkat kundbehov Anordningen bör ha låg miljöpåverkan. Anordningen bör ha ett överkomligt pris. Det är en stor investering med ny utrustning. 80

85 Vid arbetsstationerna finns nu låsbara, flyttbara skåp på hjul för verktygsförvaring, en per mekaniker. Jag vill inte behöva leta efter mina verktyg. Verktygsförvaringen bör vara låsbar och inte fast. Verktygen bör vara lättillgängliga. Det är bra att hänga verktyg på krokar. Vi vill inte ha en för bullrig miljö. Anordningen bör vara tyst. Nedermans behov Kunduttalande Tornen fraktas färdigmonterade. Vissa länder tar betalt per kubikmeter. Problemet med tornen idag är att de kommer lackade till stället där verkstaden ska byggas och monteras upp innan byggnaden står färdig. Tolkat kundbehov Anordningen bör kunna fraktas till låg kostnad. Anordningen bör kunna fraktas och installeras utan att skadas. Monteringen av allt på verkstaden tar ca 3 veckor, så att bygga tornet snabbt är mycket viktigt. Anordningen bör kunna installeras snabbt. 81

86 Bilaga 4 - Ursprunglig och slutgiltig tidplan Ursprunglig tidplan Slutgiltig tidplan s 82