Flying Team against Violence

Transkript

1 SAMMANFATTNING Flying Team against Violence Bekämpning av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor Riktlinjer, goda exempel och framgångsfaktorer i Cypern, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Turkiet

2 FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE Bekämpning av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor Riktlinjer, goda exempel och framgångsfaktorer i Cypern, Tyskland, Nederländerna, Sverige Sammanfattning

3 KOLOFON Släppt av: Flying Team against Violence ett samarbetsprojekt mellan: ALMAeuropa (Sverige) Bağımsız Kadın Derneği (Autonomous Women s Association) (Turkiet) Foundation Welsaen (Nederländerna) Foundation Kezban (Nederländerna) Mediterranean Institute of Gender Studies (MIGS) (Cypern) MOVISIE (Nederländerna) Papatya/Türkisch-Deutscher Frauenverein (Tyskland) Upphovsman: MOVISIE Medförfattare: organisationerna i projektet Flying Team against Violence Redaktör: Emilin Lap Vertalingen Layout: Suggestie & Illusie Den sammanfattande EU-rapporten är tillgänglig (från augusti 2012) på engelska, holländska, tyska och turkiska, och kan hämtas från samarbetsorganisationernas respektive webbplatser. MOVISIE, Utrecht, juni 2012 Finansiering: Daphne Funding, Europakommissionen Ansvarsfriskrivning: Denna publikation har tagits fram med finansiellt stöd från Europakommissionens Daphne III-program. Innehållet i denna publikation är helt och hållet MOVISIEs ansvar och kan på inget sätt antas spegla Europakommissionens åsikter.

4 Innehållsförteckning Kapitel Inledning Skadliga traditionella sedvänjor Gräsrotsorganisationer och NGOers roller Det europeiska projektet Flying Team against Violence Rapportens utformning...4 Kapitel Definitioner Vikten av definitioner Skillnader och likheter Ett urval av definitioner...7 Kapitel Regeringspolicy och utförande: erfarenheter och utmaningar Likheter och skillnader Politik och åtgärder i deltagarländerna...13 Kapitel Framgångsfaktorer i goda exempel Grundläggande förutsättningar för goda exempel och bra metoder Framgångsfaktorer i goda exempel...21 Kapitel Fem goda exempel De fem utvalda Fem goda exempel...26 Kapitel Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer...41 Adresser...45

5 Kapitel 1 Inledning 1.1. Skadliga traditionella sedvänjor Många kvinnor och män och pojkar och flickor i Europa är offer, eller riskerar att bli offer, för skadliga traditionella sedvänjor som hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap. De tillhör ofta men inte enbart invandrar- och flyktinggrupper från Turkiet, Marocko, Irak, Iran, Afghanistan eller Somalia. Denna grupp löper också risk att skickas på korrigeringsresor till sitt (eller föräldrarnas) hemland, där de tvingas till giftermål eller i andra fall därför att föräldrarna anser att de bör få en strängare, mer traditionell uppfostran i hemlandet. Våld mot och förtryck av kvinnor, flickor och pojkar, homosexuella, bisexuella och transpersoner börjar ofta i offrets egen familj och samhällsgrupp och utgår från föråldrade traditioner och patriarkala åsikter om mäns och kvinnors roller och sexualitet. Inom dessa moraliska ramar har individen liten frihet att själv välja partner och bestämma hur de vill leva, eftersom de riskerar att utsättas för våld eller uteslutas ur familjen. Dessutom känner familjemedlemmar sig ibland tvingade till att använda våld på grund av det sociala trycket i samhället; de riskerar själva social utfrysning om de inte klarar av att kontrollera och säkerställa enskilda familjemedlemmars hedersamma uppträdande. För att bekämpa hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och/eller korrigeringsresor måste yrkesverksamma ha genomgått relevant utbildning. Tillräckliga resurser för offren i form av skyddshem, socialt skyddsnät, samt en effektiv lagföring är avgörande. Det är dock minst lika viktigt att få till stånd en förändring av mentalitet och agerande inom familjesystemet och samhället, för att uppnå att förtryckande normer diskuteras och förkastas, och för att se till att traditioner och beteenden som gör flickor och kvinnor (och pojkar och män) till offer för våld och förtryck och kränker deras mänskliga rättigheter avskaffas. Det finns ett behov av verktyg för egenmakt och motståndskraft, både för att individer ska våga stå upp mot sina familjer och för att föräldrar ska kunna stå emot samhällets tryck. Slutligen har problemen med hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor en internationell komponent, då många invandrarfamiljer lever i exil och fortfarande har starka band till släktingar och grupper i hemlandet. Därför kräver dessa frågor internationella insatser. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 1

6 1.2. Gräsrotsorganisationer och NGOers roller Verklig och hållbar förändring kommer från samspelet mellan offentliga hjälpsystem och samhällsgrupper, men den genomgripande förändringen av familjesystemets mentalitet och agerande måste komma inifrån de berörda grupperna. Och så sker! Många gräsrotsorganisationer, kvinnoorganisationer och icke-statliga organisationer arbetar framgångsrikt för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. De försöker stärka och hjälpa sina kamrater för att skydda dem från våld och förtryck, och göra det möjligt för dem att skydda sig själva. De spelar också en viktig roll i att ge offren stöd. Många offer tvekar att vända sig till socialtjänst eller andra inrättningar eftersom de ofta känner sig missförstådda eller otillräckligt hjälpta. För dem tycks gräsrotsorganisationernas volontärer mycket mer förstående och lätta att prata med. Volontärerna kan (tillsammans med personer med invandrarbakgrund och interkulturella medlare) spela en viktig roll som mellanhand mellan socialtjänst och övriga. I många europeiska länder organiserar gräsrotsorganisationer, kvinnoorganisationer och ickestatliga organisationer (NGOer) en rad åtgärder i kampen mot hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Gräsrotsorganisationer och NGOer arbetar i huvudsak med volontärer och får endast liten och i regel tillfällig finansiering. Det ger dem små möjligheter att organisera långsiktiga och strukturerade åtgärder; att utbilda och stödja (nya) volontärer; att beskriva och offentliggöra sina rön, sina verktyg, goda exempel och metoder; att utbyta resultat, erfarenheter och frågor med systerorganisationer, särskilt på en europeisk nivå. Således går mycket kunskap och praktisk erfarenhet förlorad längs vägen. Följaktligen tvingas nya organisationer återuppfinna hjulet, vilket innebär en ständig förlust av expertis, energi, tid och pengar Det europeiska projektet Flying Team against Violence I januari 2011 inledde MOVISIE och de nederländska stiftelserna Welsaen och Kezban det europeiska projektet Flying Team against Violence Bekämpning av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Följande partners anslöt sig: ALMAeuropa (Sverige), Mediterranean Institute of Gender Studies (Cypern) och Papatya/Türkisch-Deutscher Frauenverein (Tyskland). Utöver de europeiska deltagarna lockade projektet till sig en partner från Turkiet, hemland för en av de största invandrargrupperna i Europa. Fram till 2012 var den turkiska partnern Kalkinma Atoyesi (Development Workshop). Vår nya turkiska partner, Bağımsız Kadın Derneği (Autonomous Women s Association), anslöt sig officiellt i februari Projektet finansieras av Europeiska kommissionens finansieringsprogram Daphne. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 2

7 Flying Team against Violence främjar gräsrotsorganisationer och NGOers aktiviteter för att avskaffa skadliga traditionella sedvänjor som hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Huvudmålet är ökad uppmärksamhet och stöd till dessa organisationers arbete. Deras arbete är oändligt värdefullt och mestadels ouppmärksammat. Utöver detta ämnar projektet att ena relevanta organisationer i ett internationellt nätverk för att lära av varandra, utveckla arbetsmetoder och stärka sina positioner genom att gå samman. Ytterligare ett projektmål är att informera olika intressenter, politiker och beslutsfattare om gräsrotsorganisationer och NGOers arbete. Vid projektets slut kommer gräsrotsorganisationer och NGOers rekommendationer för framgångsrik och hållbar bekämpning av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor att presenteras för regionala, nationella och europeiska politiker och beslutsfattare. Flying Team against Violence för samman goda exempel från gräsrotsorganisationer och NGOer. Betoningen ligger på att arbeta från grunden" med förändringar som görs inom invandrar- och flyktinggrupper; på gräsrotsorganisationer och NGOers arbete för att åstadkomma dessa förändringar; och på samarbetet mellan gräsrotsorganisationer och offentliga hjälpsystem. För projektet ombads varje Flying Team-partner att skriva en nationell rapport om situationen i sina respektive länder. Rapporterna innehåller beskrivningar av ett flertal goda exempel och en förteckning över framgångsfaktorer. Huvudfokus ligger på medvetenhetshöjande aktiviteter som utmanar skadliga traditionella sedvänjor, eller som bygger egenmakt och uthållighet mot (grupp-) förtryck och våld. I rapporterna ges också en bild av nationella attityder och riktlinjer för hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap, korrigeringsresor och invandring, inklusive landets politiska klimat. Rönen i rapporterna baseras på projektets partners erfarenheter (från arbetet), intervjuer med gräsrotsorganisationer och skrivbordsundersökningar. Alla rapporter är skrivna på respektive lands språk (rapporten från Cypern är på engelska) och publiceras på respektive partners webbplats. Den Europeiska rapporten du har framför dig är en sammanfattning av de fem ländernas rapporter. För att brett sprida projektets slutsatser har en verktygslåda tagits fram med fem goda exempel, ett exempel från varje land, samt en förteckning över framgångsfaktorer. Flying Team kommer att presentera verktygslådan vid de nationella möten som kommer hållas i alla deltagarländer (utom Turkiet) under Flying Team består av representanter för gräsrotsorganisationer och NGOer, en person från varje land. Gräsrotsorganisationer, NGOer och andra intressenter, beslutsfattare och politiker kommer bjudas in för att närvara. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 3

8 1.4. Rapportens utformning I kapitel två diskuteras definitionerna av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor, samt vikten av att ha tydliga definitioner. Projektdeltagarna fann att alla deltagarländerna använder olika begrepp och definitioner. Kapitel tre sammanfattar den nationella diskursen och politiken gällande hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap, korrigeringsresor och invandring, inklusive det politiska klimatet i deltagarländerna. I kapitel fyra diskuteras förutsättningar och framgångsfaktorer. Dessa förutsättningar och framgångsfaktorer baseras på intervjuer med personer som arbetar inom gräsrotsorganisationer och NGOer. Trots skillnader mellan sociala och politiska förhållanden i länderna, var svaren väldigt likartade. Kapitel fem ger beskrivningar av fem goda exempel, ett från varje deltagarland. Tre av exemplen beskriver projekt som fokuserar på medvetenhet och utbildning; två beskriver projekt som riktar sig särskilt till unga som är i fara på grund av att deras familjer ogillar deras livsstil, varav ett projekt riktar sig till flickor och unga kvinnor, och det andra till HBT-personer (homo- och bisexuella och transpersoner). Slutligen ges i det sista kapitlet rekommendationer och slutsatser. Rekommendationerna är utformade särskilt för gräsrotsorganisationer och NGOer, nationella beslutsfattare och andra intressenter, samt europeiska beslutsfattare. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 4

9 Kapitel 2 Definitioner Hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor är oroväckande frågor i deltagarländerna. Men har begreppen samma innebörd i alla dessa länder, med deras varierande språk och politiska och sociala förhållanden? Verkligheten visar att definitioner och perspektiv varierar och att i vissa länder saknas specifika definitioner helt och hållet. Det behöver dock inte betyda att det saknas riktlinjer mot denna typ av våld. Vidare tycks vissa myndigheter använda andra definitioner än vad gräsrotsorganisationer och NGOer i samma land gör Vikten av definitioner I många avseenden är det viktigt att arbeta med tydliga definitioner. Tydliga begrepp är avgörande, både för att identifiera och för att känna igen olika typer av våld. Ett stort hinder i kampen mot hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor är att vissa specifika inslag i våldet förnekas eller tonas ner. För det första har det en negativ (och farlig) inverkan på, inte bara enda person, utan hela den sociala miljön kring denna person. Utöver detta finns bakgrunden till problemet: övertygelsen att hålla fast vid traditionella könsroller och önskan att kontrollera människors sexualitet. Alla måste lyda strikt stereotypa och könsbetingade sexuella normer. Förnekande och trivialisering förhindrar regeringar från att (se behovet av att) utveckla en effektiv policy. Det förhindrar också offer, förövare eller kringstående att påbörja en diskussion eller debatt om våldet, och utveckla (kollektiva) lösningar och strategier. Sammanfattningsvis är tydliga definitioner nödvändiga för att kunna undersöka våldets natur och omfattning, för att kunna utveckla riktlinjer och sedermera övervaka, utvärdera och anpassa dessa riktlinjer Skillnader och likheter Genus- och människorättsperspektiv Tillvägagångssätt och diskurs inom ett land och inom regeringar skiljer sig ofta från kvinno- och gräsrotsorganisationers perspektiv. Många av deltagarländernas regeringar (utom Sveriges) har inte antagit ett tydligt genus- eller människorättsperspektiv, och tar i sina analyser inte hänsyn till de bakomliggande orsakerna till våld, patriarkala strukturer, ojämlikhet mellan könen och intolerans mot sexuella olikheter. Men för de flesta gräsrotsorganisationer och Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 5

10 NGOer är det enda sättet för att nå framgång och hållbara lösningar att utgå från just ett genus- och människorättsperspektiv (individens rättigheter). Hedersrelaterat våld I Cypern används begreppet hedersrelaterat våld inte som sådant. Brott som begås i hederns namn klassificeras inte och de som arbetar med dessa problem använder inte begreppet hedersrelaterat våld. De flesta fall av hedersrelaterat våld betraktas som våld i hemmet. Länderna använder följande arbetstermer: våld i hemmet, våld mot kvinnor, övergrepp mot barn, sexövergrepp, våldtäkt och ibland även människohandel. Denna situation utgör troligen huvudorsaken till bristen på uppgifter om specifika former av skadliga traditionella sedvänjor. De flesta feministiska kvinnoorganisationer i Turkiet avvisar benämningen hedersrelaterat våld eftersom de menar att ordet heder används av såväl samhälle som av domare som en rättighet eller ursäkt för våld eller mord. Den turkiska regeringen använder begreppen civilbrott eller traditionsmord, men ofta endast vid fall av våld i kurdiska samhällen. I Sverige, Tyskland och Nederländerna är begreppet hedersrelaterat våld relativt vanligt. Organisationer gör ett strategiskt val av de begrepp som de föredrar, antingen med politiska motiv eller för att bättre nå fram till sin tänkta målgrupp. Exempelvis används oftast begreppet våld i hemmet inom förebyggande arbete, men i den politiska sfären är hedersrelaterat våld det rådande begreppet. Flying Teams svenska partner föredrar starkt begreppet "hedersrelaterat våld framför begreppet våld i hemmet, eftersom jämlikhet mellan könen inte automatiskt leder till acceptans för sexuell mångfald (acceptansen av HBT-personer). En återkommande diskussion mellan projektets partnerorganisationer är den om terminologi. I de nordeuropeiska länderna (Sverige, Nederländerna och Tyskland) är begreppet hedersrelaterat våld vanligt och förordas aktivt av många gräsrotsorganisationer och NGOer. Däremot ogillas begreppet av vissa grupper i Nederländerna och Tyskland på grund av den redan negativa stigmatiseringen av invandrare och flyktingar i det europeiska samhället, medan problemen helt enkelt inte erkänns och diskuteras i en del andra slutna och strängt konservativa grupper (som ortodoxa kristna, romer och sinti). I Turkiet är det i huvudsak feministorganisationer som invänder mot begreppet. Enligt dem har våld ingenting med "heder" att göra, och bör därmed inte användas som ett juridiskt berättigande att utöva våld. De föredrar begrepp som våld mot kvinnor eller skadliga traditionella sedvänjor, för att huvudsakligen betona kampen mot kvinnors sociala, ekonomiska och politiska ojämställdhet. I Cypern använder organisationer betydligt oftare begreppen våld i hemmet och våld mot kvinnor än begreppet hedersrelaterat våld. Men motståndet mot dess användning är mycket mindre, och en av Flying Teams cypriotiska projektpartners rekommendationer är att regeringen utarbetar en tydlig definition av hedersrelaterat våld. Tvångsäktenskap Uppfattningen av begreppet tvångsäktenskap skiljer sig mellan varje deltagarland. Även om begreppet har liknande definitioner (påtryckningar för giftermål) så kan förståelsen för och fokuseringen på problemet variera. I Cypern benämns tvångsäktenskap oftast som skenäktenskap (som kan vara frivilliga eller ofrivilliga), och uppfattas som politiskt motiverade eller falska äktenskap gjorda med avsikt att erhålla ett uppehållstillstånd. Ibland hänger frågan Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 6

11 om tvångsäktenskap samman med människosmuggling. I Nederländerna, Tyskland och Sverige är påtryckningar den utmärkande egenskapen för tvångsäktenskap. I alla länderna finns en pågående diskussion om hur man objektivt ska definiera eller tillämpa begreppet tvångsäktenskap för att kunna skilja mellan arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap. I Turkiet innefattar tvångsäktenskap mestadels barnäktenskap och religiöst motiverade äktenskap (ofta med en avsevärd ålderskillnad makarna emellan). Ekonomiska, sociala och traditionella orsaker (inklusive heder) utgör bakgrunden till denna vanligt förekommande sedvänja. Korrigeringsresor (övergivning) Bortsett från Nederländerna så använder inte många länder begreppet korrigeringsresor (eller övergivning) som ett officiellt fenomen. Däremot ser Flying Team-projektets deltagarländer att problemet existerar i invandrargrupper. I Nederländerna ses korrigeringsresor som en typ av våld i hemmet, i likhet med hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap. I Tyskland används vanligen begreppet bortförande i sammanhang där flickor med invandrarbakgrund skickas, eller hotas med att skickas, av sina föräldrar till sitt (eller föräldrarnas) hemland, för att styra flickornas beteende. Begreppet hänger samman med hedersrelaterat våld och/eller tvångsäktenskap. I en turkisk kontext är korrigeringsresor ett nytt begrepp, men det finns en slående likhet med situationen för turkiska kvinnor som lämnas av sina män som flyttar (till en annan del av landet eller utomlands) för att arbeta, och som efter en tid upphör att skicka pengar till familjen. Kvinnan känner sig övergiven eftersom hon är ekonomiskt beroende av sin man. På grund av det sociala trycket är det dock i princip omöjligt att få en skilsmässa och gifta sig med en annan man. Den stora skillnaden mellan europeiska och turkiska förhållanden är kvinnor och barns juridiska ställning. I den europeiska kontexten utgör den beroende partens uppehållsrättsliga status en stor del av problemet, och förhindrar kvinnor och barn att återvända till Europa på egen hand. I den turkiska kontexten ligger problemet i huvudsak i kvinnors ekonomiska beroendeställning och svårigheterna att (socialt och juridiskt) få en skilsmässa. Likheten mellan problemen består i att tvingas leva i en viss situation mot sin vilja Ett urval av definitioner Nedan ger vi definitioner på alla de olika begreppen utifrån allmänt vedertagna definitioner från deltagarländerna i Flying Team against Violence -projektet. För att täcka in så många som möjligt av de ovan nämnda skillnaderna, har vi utöver definitioner av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor valt att inkludera definitioner av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Våld mot kvinnor Våld mot kvinnor inbegriper samtliga könsbaserade våldshandlingar som resulterar i, eller kan resultera i, fysiska, sexuella eller psykologiska skador eller lidanden för kvinnor, inklusive hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt berövande av frihet, oavsett om det sker Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 7

12 offentligt eller i den privata sfären (FN:s kvinnokonvention - The Convention to Eliminate All Forms of Discrimination (CEDAW), 1979) Våld i hemmet Våld i hemmet inbegriper alla handlingar, försummelser eller beteenden, som orsakar fysiska, sexuella eller psykiska skador för en familjemedlem orsakad av en annan familjemedlem. Familjemedlemmar är: (ex-)partner; föräldrar; barn och/eller andra släktingar och personer som lever samman med de tidigare nämnda personerna. Exempel på våld i hemmet är partnermisshandel, övergrepp mot och försummelse av barn, övergrepp mot äldre. Våld i hemmet kallas ibland även familjevåld eller våld i nära relationer. Det innefattar hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor (övergivning). Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld avser psykiska eller fysiska övergrepp inom patriarkala familjestrukturer/grupper/samhällen som utförs särskilt, men inte enbart, mot kvinnor och flickor, som ses som bärare av familjens heder. Pojkar och homosexuella, bisexuella och transpersoner förekommer också som offer. Våldet grundar sig i det patriarkala behovet att kontrollera kvinnors sexualitet. Kollektivets åsikter och sociala tryck är starkt bidragande orsaker till problemet. Eftersom kvinnor hålls ansvariga för barnens utbildning är det ofta de som straffas när familjens heder hotar att svärtas ner av rykten. En följd är att övriga kvinnor i familjen ibland deltar i förtrycket, och till och med i våldet. Heder har sina rötter i konservativa kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. Det finns en stark tro på oskuld och kyskhet, och familjens rykte och goda namn i samhället beror till stor del på det faktiska eller påstådda beteendet hos familjens kvinnliga medlemmar. Disciplin och kontroll handlar om allt från begränsningar i det dagliga livet, som val av kläder, socialt liv och rörelsefrihet, till livsavgörande val som utbildning, arbete, giftermål och skilsmässa. I dess mest extrema form kan den hårda kontrollen leda till både hot om våld och faktiskt våld, inklusive mord. Tvångsäktenskap Tvångsäktenskap är handlingen att tvinga en flicka/kvinna eller pojke/man till giftermål. Det centrala begreppet är påtryckningar. Det finns en skala från milda påtryckningar i form av social och psykisk press, till att tvinga en son eller dotter till giftermål genom hot om fysiskt eller psykiskt våld. Påtryckarna är mestadels föräldrar eller andra släktingar, från såväl offrets som den utvalda partnerns familjer Barnäktenskap Barnäktenskap: Äktenskap där ena parten är yngre än 18 år (16 i Tyskland). Under tiden innan giftermålet har barnet ofta utsatts för stark press, inklusive olaga tvång. I vissa länder omnämns olaga tvång i definitionen. Korrigeringsresor (övergivning) Korrigeringsresor (eller övergivning) avser fall där en familj skickar en eller flera familjemedlemmar till det tidigare hemlandet, eller lämnar dem där under en längre tid (mestadels under lov och ledigheter), samtidigt beslagtar deras pass och uppehållstillstånd Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 8

13 för att förhindra att de återvänder till det nya hemlandet. Det finns flera kända anledningar: offret utgör ett hot mot familjens heder genom sitt agerande, och genom att anförtro offret till far- och morföräldrar eller andra släktingars omsorg hoppas familjen att han eller hon ska uppfostras mer strängt och traditionellt. Ibland avser de män som överger sina fruar (och/eller deras barn) i hemlandet att gifta sig med någon annan. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 9

14 Kapitel 3 Regeringspolicy och utförande: erfarenheter och utmaningar Samtliga av projektets partnerorganisationer samlade in data genom skrivbordsundersökningar och intervjuer med gräsrotsorganisationer och NGOer som arbetar med hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Vissa partners ställde även frågor till beslutsfattare. Den centrala frågan var: hur ser den politiska och sociala diskursen ut på respektive område och vad gör man åt problemen? Detta kapitel beskriver kortfattat diskursen i de olika EU-staterna och deras riktlinjer angående hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Det inbegriper: likheter och skillnader mellan de fem deltagarländerna, den senaste tidens utveckling, policy kontra praktik, gräsrotsorganisationer och NGOers insatser och synpunkter. Först beskriver vi likheterna och skillnaderna i politiskt klimat och tillvägagångssätt, följt av en kort beskrivning av läget i respektive land. Fullständiga beskrivningar av läget i deltagarländerna läggs fram i de nationella rapporterna som publiceras på Flying Team against Violence-projektets partners webbplatser. Vid slutet av 2012 kommer de nationella rapporterna att finnas tillgängliga online på engelska Likheter och skillnader Tack vare ihållande insatser från gräsrotsorganisationer och NGOer finns frågorna om hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap på den offentliga och politiska dagordningen i de flesta av deltagarländerna. Det finns dock många internationella skillnader i fråga om (mängden av) uppmärksamhet, definitioner av problemen och typen av åtgärder. Stigmatisering I de flesta länder utövar stigmatisering ett betydande inflytande på erkännandet av, debatt och politik rörande hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. På ett eller annat sätt har gräsrotsorganisationer och NGOer kämpat med frågan om hur man i offentlighet och politik ska angripa och fortsätta ta itu med dessa problem utan att de förvandlas till muslimfrågor, och utan att brännmärka offren som besvärliga och/eller ömkansvärda och/eller kostsamma invånare, och förövarna som bakåtsträvande medborgare. För detta har NGOer och regeringar olika strategier. För att undvika negativ stigmatisering talar vissa endast om våld i hemmet, medan andra anser att det är viktigt att uttryckligen fastställa de specifika Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 10

15 aspekterna på hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor för att betona behovet av ett specifikt tillvägagångssätt. Inget av länderna har lyckats med att helt förhindra stigmatisering. I de flesta av de europeiska deltagarländerna förknippas hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor enbart med invandrare och flyktingar från icke västerländska länder, och tillskrivs antaganden om bakåtsträvande kulturer, islamiska sedvänjor eller både och. På det sättet analyseras problemet bara på ytan och eventuella åtgärder kan förbli ineffektiva. En analys av dessa frågor kan aldrig bli fullständig utan att man tar hänsyn till skadliga traditionella sedvänjors ursprung, som är rotade i konservativa uppfattningar om män och kvinnors roller, sexualitet, förhållande/äktenskap, barn, samt i beroendet och det sociala trycket inom små isolerade samhällen eller samhällsgrupper. Om man inte tar hänsyn till dessa aspekter kommer problemen inte att kunna förstås och hanteras på ett lämpligt sätt. För offer för hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap eller korrigeringsresor kan stigmatisering leda till en rädsla att dela med sig av sina problem, vilket minskar möjligheten till individuella eller gemensamma lösningar. I Sverige ligger problemet huvudsakligen i driften av skyddshem och omvårdnadsinrättningar. Relativt nyligen hävdade dessa aktörer att företeelsen med tvångsäktenskap var relativt vanlig i denna målgrupp och att det inte fanns någon anledning att invända mot eller förkasta det. Denna form av kulturrelativism bröt starkt mot den svenska regeringspolitiken. I Cypern och i Turkiet är hedersbegreppet mycket viktigt socialt. Det är inte, som i Västeuropa, något som bara är viktigt för specifika invandrar- och flyktinggrupper. I Turkiet var heder som motiv till mord ett skäl för lindrigare dom, liknande crime passionel i fransk lagstiftning för många år sedan. Efter påtryckningar från EU ändrades Turkiets lagstiftning. Nu leder hedersrelaterat våld (definierat som civilbrott, vilket betyder traditionellt våld) till strängare straff. Det fastställs endast om det finns bevis för att våldet beslutades och godkändes av hela familjen. I Turkiet är stigmatiseringen mycket specifik: hedersrelaterat våld påstås endast existera i det kurdiska samhället; det är närmast etniskt betingat, som om andra turkiska grupper aldrig upplevt samma sak. Det är en av anledningarna till att feministiska kvinnoorganisationer i Turkiet ersätter begreppet hedersrelaterat våld med våld mot kvinnor, och huvudsakligen strävar efter jämlikhet mellan könen och kvinnors (ekonomiska) oberoende av män. I nordeuropeiska länder har gräsrotsorganisationer och NGOers inflytande på regeringspolitiken varit relativt framgångsrikt, men under de senaste åren har den sociala och politiska debatten om invandring, mestadels i media, blivit hårdare, mer stigmatiserande och islamofobisk. Europas finanskris har trängt undan debatten om invandring och integration. Den nuvarande offentliga och politiska debatten är betydligt mer fokuserad på ekonomi, EU, euro, pengar och arbetslöshet. Tillvägagångssätt Vissa länder har en omfattande och enhetlig strategi för hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor, inklusive förebyggande, omsorg, skyddshem och strafflag. Andra länder har mycket få eller inga riktlinjer alls för att hantera problemen. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 11

16 Ett av huvudmålen för gräsrotsorganisationer och NGOer inom området, är att specifika riktlinjer tas fram eller förbättras. De har även för avsikt att specifikt stödja organisationer och NGOer som arbetar för att åstadkomma förändringar i sina samhällsgrupper och som motarbetas av konservativa gräsrotsorganisationer bland invandrare. Både Sverige och Nederländerna har särskilda riktlinjer angående hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap. Nederländernas policy är del av ett program riktat mot våld i hemmet, men med specifika mål och åtgärder. Genusaspekterna på våld i hemmet och hedersrelaterat våld är inte tillräckligt uppmärksammade på grund av valet av terminologi. I Nederländerna är korrigeringsresor en viktig fråga på den politiska dagordningen. I Tyskland finns ingen tydlig distinktion mellan riktlinjer för våld i hemmet och hedersrelaterat våld, men det finns specifika riktlinjer för tvångsäktenskap med särskilt anpassade program och specifika mål. I Cypern och Turkiet faller hedersrelaterat våld/tvångsäktenskap under riktlinjerna för våld i hemmet, men i båda länderna faller problemen huvudsakligen under familjelagstiftningen och benämns därför som familjevåld. I Cypern faller tvångsäktenskap under äktenskapslagen, som fastställer att båda parternas fria samtycke inte kan godkännas när, och om, någon av parterna har utsatts för påtryckningar eller tvingats till giftermål på grund av heder". I Cypern har utlännings- och migrationslagen även en särskild paragraf angående skenäktenskap, vilken har visat sig vara betydelsefull för problemet med tvångsäktenskap inom ramarna för människohandel. Sedermera faller de specifika aspekterna av ojämlikhet mellan könen bort och i princip tjänar politiken till att skydda familjen och barnen som en helhet. I Turkiet och Cypern är frågan om våld mot kvinnor svår att föra fram i politiken. Nationella (robusta) riktlinjer medför inte automatiskt ett adekvat sätt att hantera problemen. Den tillgängliga vården lever (ännu) inte alltid upp till kraven på "lämplighet" eller "tillgänglighet", eller så saknas tillräckligt uppföljningsstöd efter ingripanden. Det är faktiskt mer eller mindre sant för alla deltagarländer. Dessutom borde samtliga länder erbjuda mer och bättre professionell utbildning. I Sverige är olika verkställares idéer och kompetenser inte alltid förenliga. Turkiet har nationella riktlinjer mot hedersrelaterat våld som säger att skyddshem ska finnas tillgängliga i samtliga provinser, men den lokala administrationen är på många platser ovillig att följa dessa riktlinjer. Strafflagstiftning I alla deltagarländer pågår diskussioner om kriminalisering av hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Man är överens om att kriminalisering kommer få en starkt normerande effekt: detta beteende är inte acceptabelt. Att tillämpa en sådan lag är däremot mycket svårt, eftersom våld och påtryckningar oftast sker inom familjen. Tvångsäktenskap är ett brott i alla länder, men det har knappast förkommit några åtal. Diskussionen gäller operationaliseringen av tvångsäktenskap, hur det ska bevisas och hur man ska hantera det faktum att offer måste polisanmäla sina föräldrar. Lagstiftning, invandring och människohandel Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 12

17 I alla europeiska länder begränsas invandring i lag. Regeringar använder ofta riktlinjer mot hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap för att begränsa invandring. I Cypern används även lagar mot människohandel för detta syfte. Alla gräsrotsorganisationer och NGOer motsätter sig riktlinjernas användning för sådana syften. De ser det som en orättfärdig tillämpning av lagstiftningen. Dessutom löser det ingenting, kränker offrens rättigheter och förstärker stigmatiseringen av invandrare. Utveckling av nya riktlinjer I Sverige ges allt större uppmärksamhet för homosexuella, bisexuella och transpersoner inom invandrargrupper som hotas på grunda av sin sexuella läggning. I Nederländerna synliggörs denna grupp allt mer i regeringens politik, liksom den har gjorts, under en tid av ett flertal intresseorganisationer. De andra länderna ägnar endast liten eller ingen uppmärksamhet åt denna grupp, varken på myndighets- eller organisationsnivå. Tack vare några få gräsrotsorganisationers starka lobbyarbete är Nederländerna det enda landet med specifikt utformade riktlinjer om korrigeringsresor. Fenomenet med korrigeringsresor är känt i hela Europa, men har inte blivit ett vanligt tema för utformning av riktlinjer. Projektet Flying Team against Violence är här för att ändra på det Politik och åtgärder i deltagarländerna Här följer kortfattade beskrivningar av deltagarländernas politik och riktlinjer. Mer information finns tillgänglig i de nationella rapporterna. 1. Cypern Cypern har ingen lagstiftning som specifikt inriktar sig på hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Den cypriotiska regeringen tar våld i hemmet som en form av våld mot kvinnor på stort allvar, och de har ett relativt omfattande juridiskt ramverk. Detta ramverk innefattar dock inte andra former av våld, som hedersrelaterat våld (och/eller tvångsäktenskap) och andra skadliga traditionella sedvänjor och deras koppling till (o)jämlikhet mellan könen, sociala normer och stereotyper. I Cypern registreras inte hedersmord som sådana utan betraktas i regel som våld i hemmet eller mord. Heder är ett sätt att rättfärdiga ojämlikhet mellan könen i patriarkala samhällen vilket normaliserar våld mot kvinnor och flickor, inom och utom familjen. Heder används för att fördöma socialt oacceptabla sexuella förbindelser, antingen en maka som har en otrohetsaffär, en dotter som har en pojkvän utan sin faders medgivande, eller en son eller dotter med homosexuell läggning. Trots bristen på systematiska data om förekomsten av alla typer av könsbaserat våld, i de grekiska och turkcypriotiska grupperna, så existerar hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap, halvpåtvingade äktenskap eller arrangerade giftermål troligen i olika former i Cypern och 1 Landsrapporterna kan hämtas från projektets partners respektive webbplatser. Se adresslistan i slutet av rapporten. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 13

18 påverkar kvinnor och män från alla typer av socioekonomiska förhållanden, med invandrarkvinnor och HBT-personer i en extra utsatt position. Det finns ingen lag som specifikt kriminaliserar tvångsäktenskap. Däremot finns det möjligheter i civil- och strafflag som kan tjäna till att förhindra och bekämpa tvångsäktenskap och skenäktenskap inom ramarna för människohandel (Art.154 i Brottsbalken, Äktenskapslagen 104 (I) från 2003, Cyperns Utlännings- och migrationslag L. 29(I)/2009). I fall av familjeåterförening är åldern 21 satt som en absolut gräns för inresa till Cypern för makar i enlighet med Rådets Direktiv 2003/86/EG från 22 september De har ofta hävdats att strikta åldersgränser för familjeåterförening också ger ett verktyg för att förhindra tvångsäktenskap. Cyperns lagstiftning bör, trots senaste tidens förbättringar, uppgraderas, förnyas och noga övervakas eftersom nuvarande lagar inte på ett adekvat sätt täcker andra former av könsbaserat våld, inklusive hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap. Utöver detta så är lagarna bristfälligt verkställda. Riktlinjer och lagstiftning rörande könsbaserat våld måste innefatta en rad av våldsformer: våld i hemmet, sexuella övergrepp inklusive våldtäkt, sexuella trakasserier, olaga förföljelse (stalkning), hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och människohandel. I området som administreras av Turkcyprioter är det rättsliga ramverket för våld mot kvinnor mycket begränsat. Lagen förbjuder inte uttryckligen hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap eller korrigeringsresor. Våld i hemmet är ett brott som faller under allmänt överfall/våld/misshandel i brottsbalken och familjelagen omfattar inget av dessa problem. Anmälningsfrekvensen för våld mot kvinnor är i allmänhet låg. Trots ett flertal aktiva NGOer inom kvinnorättsområdet finns ingen särskild offentlig organisation för att hantera problemet och inte heller skyddshem (privata eller statliga) för att stödja offer för könsbaserat våld. Det finns stora luckor i systemet för brottsofferstöd. För det första finns inga specialiserade och lättillgängliga tjänster för invandrarkvinnor som är lyhörda för genus- och kulturella frågor. Brottsofferstödet i Cypern är framför allt utformat för att ge stöd åt offer för våld i hemmet och människohandel. Det finns ingen systematisk utbildning av yrkesverksamma i någon sektor som arbetar med frågor rörande våld mot kvinnor, inklusive polis, välfärd, rättsväsende och hälsovård. Tyskland Kvinnors situation i invandrargrupper är en ofta uppmärksammad fråga i diskussionen om integration (eller dess misslyckande). Fall av hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap framförs å ena sidan som tecken eller bevis på misslyckad integration och å andra sidan trivialiseras de som enskilda händelser som kunde ske i vilken dysfunktionell familj som helst beroende på vem som framför åsikten. Korrigeringsresor problematiseras inom ramarna för så kallade semesterbröllop eller bortförande till hemlandet som en sista utväg för föräldrar som försöker kontrollera sina döttrar eller få dem på rätt spår. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 14

19 Trots flera uppmärksammade hedersmord så är hedersrelaterat våld inte ett speciellt framträdande ämne i allmän och politisk debatt eller politik, samtidigt som NGOer inom området, som Terre des Femmes, Papatya och andra, arbetar hårt för att etablera begreppet. Anledningen till det skulle kunna vara att begreppet hedersrelaterat våld är alltför abstrakt, men även rädslan för att vara politiskt inkorrekt eller råka ge näring åt rasistiska fördomar genom att lägga fram ytterligare en kategori av våld. Den allmänna debatten fokuserar på hedersmord å ena sidan och tvångsäktenskap å andra sidan. En faktisk studie på uppdrag av regeringen lades fram hösten 2011 och angav otroliga 3443 fall av tvångsäktenskap under ett år. Detta antal var överraskande högt, även för yrkesverksamma som arbetar med problemet. Studien fokuserade endast på kända fall av tvångsäktenskap, den uppskattade mängden av oanmälda fall togs inte med i beräkningen. Efter en lång debatt i mars 2011 blev tvångsäktenskap ett särskilt definierat brott (fängelse mellan sex månader och fem år). Innan dess sågs tvångsäktenskap som grovt olaga tvång. Den nya lagstiftningen säkerställer att den som tvingas till äktenskap eller giftermål i utlandet inte förlorar sin tyska uppehållsrätt. Att försöka föra någon utomlands för tvångsäktenskap (så kallade semesterbröllop) är nu straffbart eftersom den nya lagstiftningen definierar brottet på ett tidigt stadium, redan innan ett formellt bröllop har ägt rum. Trots dessa förbättringar användes den nya lagstiftningen åter för att begränsa invandring till Tyskland. Brottsofferstöd ges på nationell nivå och flera delstater har egna program för skyddshem, utbildning, stödkedjor, etc. Nederländerna Migrationsministern bjöd, efter ett fall av hedersrelaterat våld i en turkisk-kurdisk familj 1999, in flera paraplyorganisationer för invandrare att dela med sig av sina förslag till möjliga lösningar och för att organisera debatt inom deras samhällsgrupper om denna typ av våld. Efter det hamnade frågan om hedersrelaterat våld på den allmänna och politiska dagordningen 2003, tack vare NGOer som TransAct, en viss gymnasieskola och några gräsrotsorganisationer. Vissa politiker och diverse medieaktörer avfärdade problemet med hedersrelaterat våld som medeltida sedvänjor som inte hör hemma i nederländskt samhälle och kultur och att den enkla slutsatsen borde vara att sådant folk därmed inte förtjänade att få vistas i Nederländerna. Det ledde till att många invandrare tvekade att öppet kännas vid och/eller diskutera problem kring hedersrelaterat våld. Detta var dock inte den allmänna åsikten bland politiker och beslutsfattare. Ett mellandepartementligt program, Hedersrelaterat våld, lade 2005 fram enhetliga riktlinjer och strategier i samråd med invandrarorganisationer och NGOer. Programmet samordnades av justitiedepartementet och involverade departementen för boende, samhälle och integration, samt departementet för hälsa, välfärd och idrott. Målet var att så långt som möjligt integrera hedersrelaterat våld i övergripande strategier och diskussioner kring våld i hemmet, genom att använda begreppet våld i beroendeförhållanden. Med detta avsåg det mellandepartementliga programmet att förebygga stigmatisering av invandrare. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 15

20 Åtgärderna mot hedersrelaterat våld fokuserade på juridiska åtgärder, information och yrkeskompetens för riktlinjer och insatser, särskilda skyddshem, samarbete mellan institutioner och förebyggande arbete. Särskilt inom området för förebyggande arbete spelade invandrarorganisationer en viktig roll, med målet att förändra mentaliteten och attityder inom sina respektive samhällsgrupper med hänsyn till hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor. Vidare gjordes insatser för offer för tvångsäktenskap och korrigeringsresor (information, förslag att införliva tvångsäktenskap i brottsbalken, möjlighet för övergivna kvinnor och barn att återvända till Nederländerna för att ansöka om ett nytt uppehållstillstånd). Det mellandepartementliga programmet Hedersrelaterat våld avslutades i december Sedan dess kan flera förändringar ses i strategierna mot hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap och korrigeringsresor; det ändrades från nationella till lokala riktlinjer, från förebyggande till undanröjande och från specifika till allmänna riktlinjer. Sverige Till följd av händelser (mord), aktiviteter och kampanjer från NGOer och gräsrotsorganisationer hamnade hedersrelaterat våld på den allmänna och politiska dagordningen. Till en början låg fokus enbart på kvinnliga offer. Sedan några år erkänns även (unga) män och pojkar som offer för hedersrelaterat våld (inklusive de som tvingas att utöva hedersrelaterat våld) publicerade Ungdomsstyrelsen en rapport om hedersrelaterat våld ( Gift mot sin vilja ). Innehållet i rapporten övertygade delvis regeringen att ta fram tydligare riktlinjer och tillsätta större resurser i kampen mot hedersrelaterat våld. Alla myndigheter och offentliga inrättningar, polisen, domstolsväsendet, skolan, sjukhusen, socialtjänsten och till och med utbildning för barnmorskor inkluderar nu hedersrelaterat våld som ett nytt viktigt inslag i sina utbildningsprogram. Hedersrelaterat våld och tvångsäktenskap är nu del av de grundläggande riktlinjerna för alla som arbetar i den svenska offentliga sektorn. I maj 2012 presenteras slutsatserna från en särskild utredning om tvångsäktenskap och frågan om huruvida tvångsäktenskap ska införas i den svenska brottsbalken inkluderade den svenska regeringen information om tvångsäktenskap och hur man ska agera på det svenska utrikesdepartementets webbplats. Denna utveckling är helt i linje med andra myndigheter och deras direkta inkludering av hedersrelaterat våld i all extern kommunikation. En fortlöpande debatt i Sverige är om hedersrelaterat våld ska införlivas i lagstiftningen om hatbrott. Det finns indikationer på att det kan finnas en riksdagsmajoritet för att inkludera åtminstone tvångsäktenskap och relaterade handlingar i brottsbalken. Den nationella regeringen lanserar många projekt och riktlinjer om hedersrelaterat våld. Men det är inte alla organ (som hälsovård och Ungdomsstyrelsen) och politiska riktlinjer som stämmer överens på en nationell nivå. Vissa lokala myndigheter invänder mot den gemensamma strategin och genomför inte alla åtgärder som föreslås centralt. Skillnader mellan politiker och tjänstemäns mål skapar ett vakuum där riktlinjer inte tillämpas fullt ut eller till och med förkastas. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 16

21 Den 24 maj 2012 lade Göran Lambertz, justitieråd i högsta domstolen, fram sina förslag till förändringar i lagstiftningen om tvångsäktenskap. Förslagen är mycket genomgripande och till synes alla svenska politiska partier är positiva. Rapporten konstaterar att det är omöjligt att ge exakta siffror, men 2011 uppskattades att minst personer utsattes i Sverige för uppenbar risk att giftas bort mot sin vilja. Under samma år skickades minst sexton personer till utlandet och kvarhölls med avsikten att tvinga dem till giftermål. Rapporten ger ett antal förslag på förbättringar av skyddet mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra ofrivilliga äktenskap. Några av rekommendationerna är: Möjligheten till särskilda undantag för personer under 18 år att gifta sig ska tas bort. Barnäktenskap kriminaliseras. Det är olagligt att gifta sig med barn eller ta initiativ till eller anordna tidiga äktenskap. Även ett flertal äktenskapsliknande förhållanden (s.k. informella äktenskap) som inte är juridiskt giltiga omfattas av det nya lagförslaget. En möjlighet till särskilt straff för tvångsäktenskap (inklusive informella äktenskap ) införs. Det rekommenderade maxstraffet är fyra års fängelse. Inrättandet av ett permanent nationellt kompetensteam för att övervaka, samordna och främja insatser för bekämpning av tvångsäktenskap och barnäktenskap och även hedersrelaterat våld. Huvudman för kompetensteamet är Länsstyrelsen i Östergötland, som har omfattande praktisk erfarenhet av arbete inom området. Socialstyrelsen ges i uppdrag att initiera särskilda tillsynsinsatser inom området för tvångsäktenskap och barnäktenskap, som ska utföras av den kommunala socialtjänsten. Tydliga krav ställs på trossamfund som utför bröllopsceremonier och på personer som vill bli auktoriserade vigselförrättare i ett trossamfund. Vigseltillståndet måste kräva att trossamfund och vigselförrättare förhindrar religiösa tvångsäktenskap eller barnäktenskap. Nämnden för statligt stöd till trossamfund bör föra regelbunden dialog med trossamfund angående barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det ska utarbetas en rekommenderad metod för familjearbete i akuta situationer. Turkiet Arbetet för att bekämpa våld mot kvinnor påbörjades på 1980-talet med kvinnor och kvinnoorganisationer som genomförde olika aktiviteter och kampanjer. Kampen institutionaliserades på 1990-talet med juridiska konstruktioner och bestämmelser. Lag nr om skyddet av familjen, som ursprungligen antogs 1998 med tillägg 2007 och 2011, är en viktig milstolpe i skyddet av kvinnliga offer för våld i hemmet, inklusive hedersrelaterat våld. Kvinnor påbörjade arbete med staten i olika projekt och i forskning. Skyddshem etablerades i statens regi, dock inte tillräckligt för att kunna hantera det stora behovet. Några skyddshem förverkligades genom frivilla insatser av kvinnoorganisationer genomfördes en studie av våld mot kvinnor och barn och hedersmord. Förslag lades fram för undanröjandet av alla former av våld mot kvinnor som en statlig policy och mellaninstitutionell samverkan för att genomföra möjliga lösningar. Men inget föreläggande om att förslagen ska genomföras har gjorts och gjorda åtaganden har inte ännu förverkligats. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 17

22 De senaste 5 till 6 åren tycks det som att våld mot kvinnor har ökat och erkänns i större utsträckning av myndigheter och allmänhet. Emellertid talar NGOer och kvinnoorganisationer om mord snarare än hedersrelaterat våld. Hedersrelaterade brott finns inte nämnda i några omfattande juridiska definitioner. På senare tid har tvångsäktenskap och tidiga äktenskap fått allt större uppmärksamhet, särskilt till följd av en omfattande uppmärksamhet i media. Tyvärr fokuserar nya regeringsförslag inte på att stärka kvinnors ställning, snarare tvärtom. Korrigeringsresor (övergivning) tas inte upp specifikt, men kvinnoorganisationer har antytt att de arbetar med de negativa följderna av korrigeringsresor. Sammanfattande rapport FLYING TEAM AGAINST VIOLENCE 18