Vattnets tre tillstånd
|
|
- Patrik Falk
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försök till Växjö Nr Namn 1 K Vattnets tre faser, fast, flytande, gas 2 B Örats egenskaper med anatomsik modell, mät ljudnivåer med ljudslang, stämgafflar och dudacap. Koppla enhet och ljudnivå. 3 B Ögats egenskaper med anatomisk modell, mät olika lampors ljusintensitet LED halogen lågenergi samt "vanlig" glödlampa 4 B Hjärtat, med anatomisk modell samt funktionsmodell. Se ett blodpreparat i mikroskopet. Mät EKG, hjärtfrekvens och blodtryck. 5 F Vakuumförsök med Marshmallows. Mätning av tryck. 6 K Försök med olika indikatorer surt och basiskt. Mät ph-värdet. 7 K Vem är surast i klassen? 8 B Fotosyntes. Mät spenatens CO2 och 02 i ett slutet kärl. 9 B Muskler i handen. Se en anatomisk modell av handens muskler och mät muskelstyrkan i handen samt fingertoppar med en handdynamometer. 10 F Värmeförsök med doppvärmare och vatten 11 F Magnetism, vilka ämnen är magnetiska och vilka är det inte? Visa magnetens nord och sydpol med magnetfältsgivare. 12 K Försök med blandning surt och basiskt. Mät ph-värdet 13 F Ellära, gör olika kopplingar samt mät Spänning och ström. 14 B En varm hand. Mät med temperaturgivare. 15 F Friktion mät kraften med dynamometer eller kraftgivare. 16 B Vattendragsundersökning mät grumlighet CO2 och O2 17 B Maskandning mät CO2 samt O2 18 F Läge tid diagram gå och få upp din graf 19 F Vilka sockor är varmast? Mät temperaturen. 20 K Filtrering avdunstning.
2 Vattnets tre tillstånd Centralt innehåll Lgr 11Kemi 4-6: Vattnets egenskaper och kretslopp. Vad händer? Teori: Vatten kan anta 3 olika former, fast, flytande och gasform. När vatten temperaturen i vatten ökar, ökar hastigheten på vattenmolekylerna. När is hettas upp blir svängningarna kraftigare och kraftigare på molekylerna. De blir till slut så kraftiga att molekylerna sliter sig loss Är lösningen från sina platser sur eller och basisk? börjar röra sig om varandra. Om man fortsätter uppvärmningen till 100 grader får vissa av molekylerna får så hög hastighet att de lämnar vattenytan. Då bildas vattenånga. Detta kallas för avdunstning. Om vi fortsätter värma vattnet får fler molekyler så hög fart att de också avdunstar. När vattnets temperatur nått +100grader Häll sedan i kokar en liten vattnet. mängd Temperaturen citronsyralösning på vattnet med hjälp blir aldrig av den mer andra än detta pipetten. utan (OBS! all värme Var som sedan noga med tillförs att går inte åt blanda till att ihop ge molekylerna pipetterna.) så Skaka hög om. hastighet att de kan lämna vätskan. Om vattnet kokar tillräckligt länge förångas allt. När vatten ångan kyls ner återgår vattnet till flytande form och om man fortsätter avkylningen ner under 0 grader övergår vattnet till fast form. Vad händer? Vatten, is och vattenånga är samma ämne. Vattenmolekylen är hela tiden likadan. Om vattenångan får svalna blir den till vatten igen och om vi fryser vattnet så blir det till is. Detta innebär att det inte är någon kemisk reaktion som sker utan en fysikalisk omvandling. Ett fast ämne som blir vätska smälter. En vätska som blir gas kokar eller förångas och en gas som blir vätska kondenserar. När vätskan blir fast stelnar den. Olika ämnen har olika smältpunkt och kokpunkt.
3 Du behöver: kolv med sidorör, kork, provrör, glasbägare, glasrör, gummislang(10 cm), elektrobrännare, stativ, muff, klämmare, isbitar av färgat vatten. Tillvägagångssätt: Ställ upp utrustningen. Sätt på brännaren och låt den vara på en stund. Vad händer? Varför blir det så och vad kallas den form vattnet nu får? Låt vattnet koka en stund. Vad händer? Varför blir det så och vad kallas den form vattnet nu får? Låt vattnet koka tills allt försvunnit. Vad händer när vattenångan tar sig ner genom slangen in i provröret? Varför blir det så och vad kallas det?
4 Om du fortsätter att kyla vattnet ner till under 0 grader, vad händer då? Vad kallas denna form av vatten?
5 Ljud Detta ska vi arbeta med under arbetsområdet optik: Örats namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat. Hörselskador, buller. Historiska upptäckter. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Detta ska du lära dig: Känna till örats delar och dess funktion. Känna till fenomen i vardagen som ex. buller, tinnitus. Känna till olika begrepp kring ljud så som frekvens, hastighet, ljudvågor, decibel, svängning. Känna till hur ljud förflyttar sig och sprider sig i luft, vakuum, fasta ämnen och i vätskor. Hur vi kommunicerar med hjälp av ljud på olika vis. Du kommer att bli bedömd på följande punkter: Att du kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Att du kan jämföra dina och andras resultat och då kan föra enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidra med förslag som kan förbättra undersökningen. Att du med hjälp av text och bild kan göra enkla dokumentationer av dina undersökningar. Att ha förståelse för personer med hörselnedsättning och hur samhället kan anpassas efter dem. Att du känner till örats delar samt hur du på bästa sätt skyddar din hörsel.
6 Lektionsplanering Lektion 1: Att förstå det vi hör. Att beskriva det vi upplever. Att kunna jämföra resultaten. Hur klarar sig personer med hörselnedsättning i samhället? Lektion 2: Örats delar. Hur det ser ut på in- och utsidan samt delarnas funktion. Ytteroch innerörats delar. Hur vår hörsel och hjärna samarbetar för att förstå det vi ser. Ljudeffekter, viskleken. Lektion 3 & 4: Ljudets egenskaper i luft, fasta ämnen och i vätskor. Laboration med trådtelefon. Vattenslang Olika vattennivå i glasflaskor Resonans Lektion 5 Prov på örats delar samt skriva några punkter där du förklarar hur ljud uppstår och hur örat fungerar samt något om hörselskador.
7 Ögat Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering funktion och samverkan. Teori: Ögat är det sinnesorgan som vi får flest intryck genom. Ögat fungerar ungefär som en kamera genom att ögat fångar upp ljus som reflekteras från omgivningen. Ögat bryter ljusstrålarna och de samlas ihop och träffar näthinnan där de omvandlas till nervimpulser som via synnerven skickas till hjärnan där hjärnan bearbetar och tolkar informationen till bilder. Du behöver: Modell av ögat, lärobok i biologi samt ev. dator med internetuppkoppling. Tillvägagångssätt: Börja med att sätta ut namnen på ögats delar nedan. Ta sedan reda på så mycket du kan om ögats olika delar och skriv en kort faktatext om deras funktioner och hur de samverkar för att vi ska kunna se. Se till att få med något om varje del som finns med på bilden nedan.
8 :
9 Undersökning med mikroskop Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Fakta: I ett mikroskop använder man sig av två (eller fler) linser för att skapa en förstorad bild av ett föremål. Man använder fler än en lins för att få en klarare bild. Om man skulle använda sig av endast en jättestark lins skulle man få en förvriden bild. I moderna mikroskop använder man okular för att minska förvridningen av bilden. För att få en bra bild i mikroskopet brukar man lysa upp föremålet underifrån. Detta ger mer ljus på föremålet, vilket gör att man ser det tydligare i mikroskopet. Man kan också använda en kamera för att ta bilder genom mikroskopet. Du behöver: ett mikroskop,objektglas, täckglas, salt, socker, hårstrå, tyg, papper. Tillvägagångssätt: Placera vart och ett av salt, socker, hårstrå, tyg och papper på varsitt objektglas. Lägg över täckglaset. Ta nu ett och ett av glasen och placera dem i mikroskopet. Hur många gångers förstoring använde du för att se bra? Ta reda på vad mikroskopets delar heter och rita pilar och skriv namnen på dem nedan.
10
11 Hjärtat Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering funktion och samverkan. Teori: Hjärtat är kroppens viktigaste organ. Hjärtat håller igång vårt blodomlopp som ser till att transportera syre och näring till våra celler samt transporterar bort koldioxid och annat avfall. Hjärtat är egentligen en stor muskel som fungerar som en pump genom att elektriska signaler från hjärnan får hjärtat att regelbundet dra ihop sig. Ett friskt hjärta vilar sig aldrig, inte ens när vi sover. Du behöver: Modell av ett hjärta, lärobok i biologi samt ev. dator med internetuppkoppling. Tillvägagångssätt: Börja med att sätta ut namnen på hjärtats delar nedan. Ta sedan reda på så mycket du kan om hjärtats olika delar och skriv en kort faktatext om deras funktioner och hur de samverkar för att vi ska kunna leva. Se till att få med något om varje del som finns med på bilden nedan.
12 :
13 Vakuumförsök med Marshmallows Centralt innehåll Lgr -11 NO 1-3: Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. Teori: Vakuum är ett fysikaliskt uttryck för ett begränsat utrymme som inte innehåller någon materia alls. Ordet vakuum kommer från det latinska ordet vacua som betyder tom. Ett totalt vakuum är omöjligt att skapa men det vi i vardagligt tal kallar vakuum är ett tillstånd då vi kraftigt sänkt lufttrycket i ett utrymme till mindre än en tusendel av lufttrycket i atmosfären. Du behöver: Vakuumpump, glaskolv med propp och ventil, plastsklang att fästa mellan vakuumpumpen och ventilen, färska minimarshmallows, andra sorters godis, t.ex. Gott & Blandat och Ahlgrens bilar. Tillvägagångssätt: Häll i ca 20 minimarshmallows. Sätt på korken. Nu ska du snart koppla på vakuumpumpen på burken men innan du gör det ska du skriva ner vad du tror kommer att hända med Marshmallowsen? Tror du de blir mindre eller större? Koppla därefter på vakuumpumpen på kolven och sug ut så mycket luft det går. Vad händer?
14 Varför tror du att det blir så? Vad tror du händer när du väl släpper in luft i kolven igen? Släpp nu in luft i kolven igen och se efter vad som hänt och jämför det med hur det såg ut innan du sög ut luften. Är det någon skillnad och i så fall vad tror du det är som åstadkommit skillnaden? Gör nu om försöket med annat godis eller annat material och jämför vad som händer. Skriv ner dina iakttagelser på ett lösblad eller i din anteckningsbok.
15 Försök med olika indikatorer Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Fakta: Alla lösningar kan delas in i antingen sura lösningar, basiska lösningar eller neutrala lösningar. Det är lösningens ph-värde som bestämmer om lösningen är sur, basisk eller neutral. Sura lösningar har ett ph-värde som är mindre än 7, basiska lösningar har ett ph-värde som är större än 7 och neutrala lösningar har ett ph-värde som är 7. För att bestämma om en lösning är sur eller basisk måste man ta hjälp av andra ämnen, man kan alltså inte bestämma det genom att t.ex. se eller lukta på en lösning. Det ämne man använder för att bestämma om en lösning är sur eller basisk kallas för en indikator. Man kan använda många olika ämnen som indikator men det finns några ämnen som är lämpligare att använda än andra. Dessa ämnen är t.ex. Lackmus, Fenoftalein och BTB (bromtymolblått). Lackmus använder man genom sk. lackmuspapper. Blått lackmuspapper färgas rött om det doppas i en sur lösning och rött lackmuspapper färgas blått om det doppas i en basisk lösning. Du behöver: provrörsställ, 6 provrör, glasstav, natriumkarbonatlösning, citronsyralösning, destillerat vatten, 2 st. pipetter och en märkpenna. Tillvägagångssätt: Häll ca 1 cm citronsyralösning, 1 cm natriumkarbonatlösning och 1 cm destillerat vatten i två rör för varje lösning. Numrera provrören och ställ dem i provrörsstället. Fukta en bit rött lackmuspapper och en bit blått lackmuspapper med destillerat vatten. Doppa sedan glasstaven i citronsyralösningen och sätt en droppe på varje lackmuspapper. Se efter hur färgen ändras på de båda lackmuspapperen. Skölj glasstaven noga och sätt sedan en droppe natriumkarbonatlösning på nya fuktade lackmuspapper. Häll sedan ett par droppar Fenoftalein i ett provrör med citronsyralösning, ett med natriumkarbonatlösning och ett med destillerat vatten.
16 Gör likadant i de två återstående provrören men använd då i stället BTB-lösning. Citronsyralösning Natriumkarbonat Dest. vatten Färg på rött lackmuspapper Färg på blått lackmuspapper Färg med Fenoftalein Färg med BTB Vilka slutsatser kan du dra av försöket och hur kom du fram till dem? Skriv på löspapper eller i din anteckningsbok.
17 Vem är surast i klassen? Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Teori: Vad man äter och hur ofta man äter har stor betydelse för hur dina tänder mår. Vissa av bakterierna i munnen lever på socker och omvandlar sockret till syra som fräter på tänderna. ph-värdet i munnen är normalt neutralt, d.v.s. 7. När man äter något med socker i sänks phvärdet i munnen. Om ph-värdet sänks under 5,7 börjar tandytan lösas upp. Om tänderna får vila mellan måltiderna så hinner saliven reparera de små skadorna som syran åstadkommit. Du behöver: Universalindikatorremsor. Ge varje elev en liten bit universalindikatorpapper och instruera dem att samla ordentligt med saliv i munnen. Be dem därefter doppa pappret i saliven och sedan jämföra färgen på pappret med skalan på universalindikatorns ask. Var det någon som indikerade för surt ph? Vad kan det bero på? Gör om försöket direkt efter lunchen och se om värdena förändras. Diskutera vad eleverna ätit och hur det kan påverka ph-värdet i munnen.
18 Andning och fotosyntes Centralt innehåll Lgr -11 Biologi 4-6: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Teori: När djur och människor andas förbrukar vi syrgas och druvsocker och ger ifrån oss koldioxid. Denna process kallas frö cellandning. Växterna förbrukar i stället koldioxid och druvsocker och omvandlar det till syrgas med hjälp av vatten och solljus. Denna process kallas för fotosyntes. Utan fotosyntesen skulle all syrgas på jorden ta slut och vi skulle kvävas av all koldioxid som vi andas ut. Om man lägger ex. färska spenatblad i en sluten behållare kan man mäta hur syrgas- och koldioxidhalterna i burken. Du behöver: Dator med LoggerPro, LabQuest, syrgasprob, koldioxidprob, något som du kan täcka behållaren med så att det blir helt mörkt ex. en mörk filt, behållare med hål för båda proberna samt färsk bladspenat.
19 Tillvägagångssätt: Börja med att lägga i spenatbladen i behållaren och sätt på locket. Stoppa sedan i proberna i hålen i locket. Koppla syrgasproben och koldioxidproben till LabQuesten och anslut den till datorn. Kalibrera dina prober om det behövs. Ange mättiden till 20 min med 15 mätningar per sekund. Placera ditt kärl i solen. Därefter trycker du på Start-knappen. Efter 20 min avslutas mätningen automatiskt. Efter 20 minuter, när mätningen är färdig, gör du det helt mörkt för växterna genom att t ex lägga ett mörkt tyg över kärlet. Tryck start och välj spara senaste resultat. Nu registreras i stället förändringarna i mörker. Efter ytterligare 20 minuter ser du resultatet av ditt experiment i mörker. Jämför de båda graferna, den i ljus och den i mörker för såväl syre som koldioxid. Vilka slutsatser kan du dra av graferna? Vad är det som händer i burken när det är ljust? Vad är det som händer i burken när det är mörkt? Vad kallas dessa två processer? Beskriv dessa processer genom att med ord och bild förklara hur de går till.
20 Värmeförsök med doppvärmare och vatten Centralt innehåll Lgr -11 Kemi 4-6: Vattnets egenskaper och kretslopp. Matematik 4-6: Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar. Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Teori: När vattentemperaturen i vatten ökar, ökar hastigheten på vattenmolekylerna. Vissa av molekylerna får så hög hastighet att de lämnar vattenytan. Då bildas vattenånga. Detta kallas för avdunstning. Om vi fortsätter värma vattnet får fler molekyler så hög fart att de också avdunstar. När vattnets temperatur nått +100grader kokar vattnet. Temperaturen på vattnet blir aldrig mer än detta utan all värme som sedan tillförs går åt till att ge molekylerna så hög hastighet att de kan lämna vätskan. Om vattnet kokar tillräckligt länge förångas allt. Du behöver: doppvärmare, bägare (1000 ml), termometer, tidtagarur. Tillvägagångssätt: Häll i 600 ml kallt vatten i bägaren. Ställ i doppvärmaren och termometern i bägaren. Läs av temperaturen på vattnet innan du sätter på doppvärmaren. Svara sedan på följande frågor: Kommer vattnet att börja bli varmt direkt eller dröjer det en stund innan man ser att temperaturen ökar (och i så fall varför)?
21 Hur kommer temperaturökningen att se ut; först långsam sedan allt snabbare eller först snabbt sedan allt långsammare eller på något annat sätt? Hur varmt kommer vattnet att vara om 25 minuter? Hur varmt skulle det kunna bli om vi fortsätter värma ytterligare en timme? Sätt nu på doppvärmaren och läs av temperaturen 1gång i minuten under 20 min. Anteckna resultatet i tabellen på nästa sida.
22 Tid Temperatur När du skrivit in alla resultaten i tabellen så använd mätvärdena till att göra ett linjediagram på ett rutat papper. Vad händer när vattnet uppnått 100 grader? Varför tror du att det är så och vad händer sedan?
23 Magnetism Centralt innehåll Lgr -11 Fysik 4-6: Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Teori: Magnetism är ett fenomen med vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter, d.v.s. drar åt sig eller stöter bort andra material. Magnetiska stenar har under alla tider fascinerat människan och redan i antikens Grekland bröt man malm med sådana egenskaper i ett område som heter Magnesia och som fått ge namnet till magnetismen. Svartmalm (magnetit) som är en av Sveriges vanligaste järnmalmer är naturligt magnetisk. En magnet har alltid en nordände och en sydände. Man kallar ändarna så eftersom en magnet alltid strävar efter att ställa in sig mot jordens magnetiska nord- och sydpol om den läggs i en rörlig hållare. T.ex. i en kompass. Om man delar en magnet i två delar får de två nya magneterna var sin nord- och syd ände. Du behöver: Stavmagnet, materialprovsats. Innan du börjar testa vilka material som är magnetiska försök att gissa vilka du tror är magnetiska och anteckna dem nedan.
24 Testa nu de olika materialen i materialsatsen och anteckna om du hade rätt eller fel. Material 1. Järn 2. Mässing 3. Aluminium 4. Koppar 5. Bly 6. Stål 7. Zink 8. Plastpolyeten 9. Nylon 10. Gummi 11. Plexiglas 12. PVC 13. Kork 14. Kol 15. Ylle 16. Bomull 17. Glas 18. Wellpapp 19. Trä 20. Nickel Magnetiskt Icke magnetiskt
25 Försök med blandning av surt och basiskt. Centralt innehåll Lgr 11 Kemi 4 6: Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Teori: Alla lösningar kan delas in i antingen sura lösningar, basiska lösningar eller neutrala lösningar. Det är lösningens ph-värde som bestämmer om lösningen är sur, basisk eller neutral. Sura lösningar har ett ph-värde som är mindre än 7, basiska lösningar har ett ph-värde som är större än 7 och neutrala lösningar har ett ph-värde som är 7. Om man blandar en sur lösning med en basisk i lämpliga mängder får man en neutral lösning. En sur lösning färgas gul när man tillsätter BTB, en neutral lösning färgas grön och en basisk lösning färgas blå. Du behöver: provrörsställ, 2 pipetter, 3 provrör, citronsyralösning, natriumkarbonatlösning, BTB. Tillvägagångssätt: Sätt tre provrör i ett provrörsställ och fyll det högra provröret till hälften med citronsyralösning och fyll sedan det vänstra provröret till hälften med natriumkarbonatlösning. Häll sedan med hjälp av den ena pipetten över ca 2 cm natriumkarbonatlösning i det mittersta och häll sedan i tre droppar BTB. Vad händer? Är lösningen sur eller basisk?
26 Häll sedan i en liten mängd citronsyralösning med hjälp av den andra pipetten. (OBS! Var noga med att inte blanda ihop pipetterna.) Skaka om. Vad händer? Fortsätt hälla i ytterst små mänger citronsyralösning tills lösningen blir grön. Vad har nu hänt med lösningens ph-värde? Vad händer med lösningen om man häller i för mycket citronsyralösning? Hur kan man neutralisera lösningen om man hällt i för mycket citronsyra?
27 1 Grundläggande ellära Mtrl: Materiellåda art nr 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade. Kan du koppla på mer än ett sätt? Räcker det med en sladd? Hur gör du då? Lampan lyser när det går ström genom lampan.
28 2 2. Kan du få lampan att lysa om du använder en järntråd och en sladd, istället för två sladdar? Prova. Försök sedan med plasttråd (fisklina), koppartråd, tunt snöre i stället för järntråden. Går det till och med att använda två trådar och inte alls någon sladd. Skriv ned vad ni fann: Det ni nu har funnit beror på att järn och koppar är metaller och metaller leder ström.
29 3 3. I lådan finns batterier och lampor i särskilda hållare. Ett batteri som ser ut så här ritar man så här och en glödlampa som ser ut så här ritas så här Det finns också sladdar med kontakter. De kallas banankontakter. Koppla ihop en lampa med ett batteri så att den lyser. Nu måste du förstås använda två sladdar. Du använder en bricka med en lampa och du ser att den är märkt med bilden för en lampa. På brickan finns också 2 små rör, som kallas uttag. Sladdarnas kontakter sätter man i sådana uttag. Den andra brickan är lite högre och har märket för ett batteri. De kopplas ihop så här. Sladd Sladd Kopplingen kan då ritas så här: Sladd Sladd (Sladden ritas ofta som ett U men den behöver inte läggas så) Skruva ur lampan. Vad händer? Strömmen genom lampan bryts då lampan skruvas ur.
30 4 Vi kan jämföra med en vattenpump och ett vattenhjul, t.ex. ett kvarnhjul. Pump Vattenhjul Vatten Så länge vatten pumpas runt så dras vattenhjulet runt. Om pumpen stannar eller det blir stopp i en ledning så slutar vattenhjulet att gå runt. Rita in med blå färg hur vattnet rinner i ledningarna. I vår koppling med batteriet och lampan är det batteriet som är pump och pumpar ström genom lampan.
31 5 4. Det finns även strömbrytare i lådan. En strömbrytare markeras så här Koppla in en strömbrytare så att du kan tända och släcka lampan med strömbrytaren. Du behöver en sladd till. Så här kopplar du ihop delarna. Sätt först ena änden av en sladd i batteriets ena uttag och sladdens andra ände i strömbrytarens ena uttag. Fortsätt sedan med nästa sladd från strömbrytarens andra uttag till det ena uttaget på lampan. Den sista sladden går från lampans andra uttag till batteriets andra uttag. Man kan då rita så här Rita lampan gul i kopplingen här ovanför. Hur många sladdar behövs för kopplingen? Tryck ned kontakten på strömbrytaren. Vad händer? Släpp kontakten. Vad händer? Varför tror du att det kallas strömbrytare?
32 6 5. Byt ut strömbrytaren mot en andra lampa så att du alltså har två lampor och ett batteri. Om man ritar så ser det ut så här: Lyser de båda lamporna lika starkt? Lyser de starkare eller svagare än när det bara var en lampa inkopplad? Om du inte minns hur starkt en ensam lampa lyser kan du koppla en lampa till batteriet som på sidan 3. Vad händer om du skruvar ur en lampa? Detta kallas att seriekoppla lamporna. Det går då lika stor ström genom lamporna - de lyser lika starkt. Tänk på jämförelsen med pump och vattenhjul. Nu har vi två vattenhjul efter varandra. Om pumpen stannar eller vi stänger någon ledning så slutar båda hjulen att snurra. Pump Vattenhjul
33 7 6. Försök koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka lamporna med den. Nu behöver du en sladd till. Du behöver alltså fyra sladdar till den här kopplingen. Din koppling kan se ut så här. Kan du tända och släcka lamporna med strömbrytaren? Hur gör du då? Om vi kopplar in en kran i vattenledningen så kan vi stoppa vattnet. Den kan vi rita så här Rita in i bilden med pumpen och vattenhjulen var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du stänger kranen. Pump Vattenhjul
34 8 7. Tag bort strömbrytaren och försök koppla lamporna så att de lyser lika starkt som när du bara hade en lampa. Du måste koppla ena änden av båda lamporna till batteriets + och andra änden till -. Så här kan man rita kopplingen: Och så här kopplar man: Eller så här: Lyser lamporna lika starkt eller lyser en starkare än den andra? Så här skulle det se ut om vi jämförde med vattenpumpen: Rita in i bilden ovanför var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du stänger kranen. Koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka båda lamporna. Då behöver du en sladd till. Tänk efter var vi skulle stoppa vattnet för att få båda vattenhjulen att stanna. I den här uppgiften är lamporna kopplade bredvid varandra - det kallas att de är parallellkopplade. Lika lampor, som är parallellkopplade, lyser lika starkt.
35 9 8. Vi fortsätter med lamporna kopplade som i uppgift 7. Var skulle du sätta en kran för att stänga av vattnet till det ena hjulet men låta vattnet forsa förbi det andra hjulet så att det fortsätter att snurra? Rita in en kran i bilden och fyll i med blå färg hur vattnet rinner i ledningen. Placera en strömbrytare i din koppling så att du kan stänga av strömmen till en lampa men låta den fortsätta genom den andra lampan. Rita färdig kopplingen. Tag en sladd och en strömbrytare till. Koppla så att den ena tänder och släcker en lampa. Den andra gör detsamma med den andra lampan. Rita in hur du kopplade.
36 10 9. Här skall du ha ett batteri, 3 lampor och 4 sladdar. Seriekoppla lamporna. Om du inte minns vad som menas med seriekoppling så kan du gå tillbaka till sidan 6. Vad händer om du skruvar ur en eller två lampor? Det går inte fram någon ström då man skruvar ur en lampa eller drar ur en kontakt. Tag bort en lampa och en sladd så att du har två lampor som lyser. Vi kallar dem nr 1 och nr 2. Koppla den tredje lampan, nr 3, parallellt med nr 2 som du redan kopplat in. Då behöver en sladd till. Om du kopplat rätt lyser alla tre lamporna. Så här ser det ut Lyser de lika starkt? Vilken lyser starkast? Om du skruvar ur lampa 1 så slocknar alla lamporna. Prova. Vad händer om du skruvar ur en av de båda andra?
37 I lådan finns strömbrytare med tre uttag att sätta sladdens banankontakt i. Vi skall nu använda en sådan strömbrytare i stället för en av lamporna. Sladden från batteriet kopplar vi till uttaget i mitten. Det heter C. Från A drar vi en sladd till en av lamporna och sedan en ny sladd till batteriets andra uttag. Från B gör vi på samma sätt med den andra lampan. Så här ser kopplingen ut. A C B Men så här kopplar vi sladdar Eller så här Vad händer om du ställer strömbrytarens arm först mot A och sedan mot B?
38 Ibland vill man ha 2 strömbrytare till en lampa. Ofta har man kopplat belysningen i en trappa så att man kan tända och släcka med en strömbrytare högst upp och en längst ned. Det kallas därför en trappkoppling. Till en sådan koppling behöver du ett batteri, en lampa, 2 st strömbrytare av samma sort som du använde på förra sidan och 5 st sladdar. Kopplingen ser ut så här: A A C B B C Du kan lätt kontrollera att lampan kan tändas och släckas med vilken som helst av strömbrytarna. Försök förklara varför det fungerar så:
39 I en påse i lådan finns 1 meter av en tunn järntråd och i en annan påse 1 meter av en tjockare tråd. Fäst den tunna tråden på plattan med två klämmor på uttagen. Trådens ena ände skall fästas i den ena uttaget och den andra änden i den andra uttaget. Klämmorna kallas krokodilklämmor. Varför tror du att de fått ett sådant namn? Seriekoppla ett batteri och en lampa med den tunna tråden. Hur starkt lyser nu lampan? Byt till den tjocka tråden. Lyser lampan starkare eller svagare nu? Du minns väl att lampan lyser starkare när det går mera ström genom den? Att lampan lyser olika starkt beror på något som kallas resistans (eller ibland motstånd). Vi kan säga att tråden gör motstånd mot strömmen och därför lyser inte lampan så starkt. Resistansen är större i en tunn tråd än den är i en tjock tråd. Låt strömmen gå genom båda trådarna efter varandra innan den går genom lampan. Hur lyser lampan nu? Vad har alltså hänt med strömmen? Koppla trådarna parallellt istället. Lamporna 2 och 3 i kopplingen i uppgift 6 är kopplade parallellt. Hur lyser lampan nu? Strömmen genom lampan blir mindre om man kopplar den i serie med trådarna men större om man kopplar trådarna parallellt.
40 I radioapparater, bandspelare, datorer och många andra apparater finns motstånd (resistorer). Vi vet nu att sådana kan användas för att minska den elektriska strömmen. I en koppling brukar ett motstånd ritas så här: Rektangeln markerar själva motståndet och strecken på sidorna ledningarna till och från motståndet. I din låda hittar du några motstånd markerade 1 och 3,3. Motstånd mäts i (ohm, uttalas åm) precis som du mäter din vikt i kg och anger priser i kr. Koppla ihop batteriet, motståndet på 1 och lampan i serie (efter varandra). Om du tar bort tråden du använde förut så kan du sätta fast motståndet med klämmorna. Det kan ritas så här: Lyser lampan lika starkt som när du hade någon av trådarna i stället för motståndet? Koppla även in det andra motståndet i serie med det första, så här: Hur lyser lampan nu? Koppla med en sladd förbi motstånden, så här: Händer det något med lampan?
41 15 Det beror på att strömmen lättare går fram genom kopplingstrådarna som är tjocka och inte så lätt genom motstånden, som liknar de tunna trådarna vi hade förut. Nu kopplar vi även motstånden parallellt före lampan, så här: Blir strömmen större eller mindre än då vi hade ett motstånd? Det beror på att det går lite ström genom varje motstånd och den sammanlagda strömmen går sedan genom lampan.
42 I lådan finns även ett motstånd som kallas skjutmotstånd. Det kallas ibland även potentiometer och består av en tråd lindad på en liten rulle. Man kan föra en spak längs rullen och alltså koppla in mer eller mindre av tråden. Skjutmotståndet ritas ofta så här: Det finns tre uttag för banankontakter på plattan med skjutmotståndet. Spaken är som du ser kopplad till uttaget i mitten. I bilden är det uttaget med pilen. Koppla in skjutmotståndet i stället för motstånden i uppgift 13, så här: Vad händer med lampan om du flyttar spaken längs rullen? Hur har då strömmen genom lampan ändrats? Ett skjutmotstånd kan man alltså använda för att ändra strömmen lite (så det inte syns på lampan) eller mycket. Ett annat sätt att koppla lampan och skjutmotståndet är detta: Prova även den kopplingen. Fungerar den på samma sätt?
43 15. I den sista uppgiften skall du försöka koppla två lampor och skjutmotståndet till batteriet. Om du flyttar spaken längs rullen så skall den ena lampan lysa starkare och den andra svagare. Om du flyttar spaken så långt som möjligt åt det ena hållet skall en lampa slockna medan den andra lyser fullt. Om du flyttar så långt som möjligt åt det andra hållet så skall det bli tvärtom. 17
44 1 Ellära för mellanstadiet. Mtrl: Materiellåda art nr 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade. Kan du koppla på mer än ett sätt? ja, man kan byta plats mellan + och - Räcker det med en sladd? ja Hur gör du då? jag håller lampan med dess botten mot batteriets ena pol, t.ex +-sidan av batteriet. Lampan lyser när det går ström genom lampan.
45 2 2. Kan du få lampan att lysa om du använder en järntråd och en sladd, istället för två sladdar? Prova. Försök sedan med plasttråd (fisklina), koppartråd, sytråd i stället för järntråden. Går det till och med att använda två trådar och inte alls någon sladd. Skriv ned vad ni fann: Det fungerar bra med järntråd eller koppartråd men inte med de andra. Alla metaller leder ström mer eller mindre bra. Det andra materialen är däremot dåliga ledare för elektrisk ström. Det går även bra med 2 metalltrådar. Det ni nu har funnit beror på att järn och koppar är metaller och metaller leder ström.
46 3 3. I lådan finns batterier och lampor i särskilda hållare. Ett batteri som ser ut så här ritar man så här och en glödlampa som ser ut så här ritas så här Det finns också sladdar med kontakter. De kallas banankontakter. Koppla ihop en lampa med ett batteri så att den lyser. Nu måste du förstås använda två sladdar. Du använder en bricka med en lampa och du ser att den är märkt med bilden för en lampa. På brickan finns också 2 små rör, som kallas uttag. Sladdarnas kontakter sätter man i sådana uttag. Den andra brickan är lite högre och har märket för ett batteri. De kopplas ihop så här. Sladd Sladd Kopplingen kan då ritas så här: Sladd Sladd (Sladden ritas ofta som ett U men den behöver inte läggas så) Skruva ur lampan. Vad händer? Den slocknar Strömmen genom lampan bryts då lampan skruvas ur.
47 4 Vi kan jämföra med en vattenpump och ett vattenhjul, t.ex. ett kvarnhjul. Pump Vattenhjul Så länge vatten pumpas runt så dras vattenhjulet runt. Om pumpen stannar eller det blir stopp i en ledning så slutar vattenhjulet att gå runt. Rita in med blå färg hur vattnet rinner i ledningarna. I vår koppling med batteriet och lampan är det batteriet som är pump och pumpar ström genom lampan.
48 5 4. Det finns även strömbrytare i lådan. En strömbrytare markeras så här Koppla in en strömbrytare så att du kan tända och släcka lampan med strömbrytaren. Du behöver en sladd till. Så här kopplar du ihop delarna. Sätt först ena änden av en sladd i batteriets ena uttag och sladdens andra ände i strömbrytarens ena uttag. Fortsätt sedan med nästa sladd från strömbrytarens andra uttag till det ena uttaget på lampan. Den sista sladden går från lampans andra uttag till batteriets andra uttag. Man kan då rita så här Rita lampan gul i kopplingen här ovanför. Hur många sladdar behövs för kopplingen? 3 st Tryck ned kontakten på strömbrytaren. Vad händer? Lampan tänds och lyser Släpp kontakten. Vad händer? Lampan slocknar Varför tror du att det kallas strömbrytare? Den används för att bryta strömmen
49 6 5. Byt ut strömbrytaren mot en andra lampa så att du alltså har två lampor och ett batteri. Om man ritar så ser det ut så här: Lyser de båda lamporna lika starkt? Ja, det gör de (samma typ 1,5 V) Lyser de starkare eller svagare än när det bara var en lampa inkopplad? Om du inte minns hur starkt en ensam lampa lyser kan du koppla en lampa till batteriet som på sidan 3. De lyser svagare. (Beroende på att spänningen bara blir 0,75V för varje lampa). Vad händer om du skruvar ur en lampa? Båda slocknar Detta kallas att seriekoppla lamporna. Det går då lika stor ström genom lamporna - de lyser lika starkt. Tänk på jämförelsen med pump och vattenhjul. Nu har vi två vattenhjul efter varandra. Om pumpen stannar eller vi stänger någon ledning så slutar båda hjulen att snurra. Pump Vattenhjul
50 7 6. Försök koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka lamporna med den. Nu behöver du en sladd till. Du behöver alltså fyra sladdar till den här kopplingen. Din koppling kan se ut så här. Kan du tända och släcka lamporna med strömbrytaren? Hur gör du då? Om man trycker ned kontakten i strömbrytaren tänds lamporna, om den släpps slocknar de Om vi kopplar in en kran i vattenledningen så kan vi stoppa vattnet. Det kan vi rita så här Rita in i bilden med pumpen och vattenhjulen var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du stänger kranen. här (eller någon annanstans i kretsen) Pump Vattenhjul
51 8 7. Tag bort strömbrytaren och försök koppla lamporna så att de lyser lika starkt som när du bara hade en lampa. Du måste koppla ena änden av båda lamporna till batteriets + och andra änden till -. Så här kan man rita kopplingen: Och så här kopplar man: Eller så här: Lyser lamporna lika starkt eller lyser en starkare än den andra? De lyser lika starkt (Båda får spänningen 1,5V) Så här skulle det se ut om vi jämförde med vattenpumpen: här eller här Rita in i bilden ovanför var du skulle placera en kran så att båda hjulen stannar om du stänger kranen. Koppla in strömbrytaren så att du kan tända och släcka båda lamporna. Då behöver du en sladd till. Tänk efter var vi skulle stoppa vattnet för att få båda vattenhjulen att stanna. I den här uppgiften är lamporna kopplade bredvid varandra - det kallas att de är parallellkopplade. Lika lampor, som är parallellkopplade, lyser lika starkt.
52 9 8. Vi fortsätter med lamporna kopplade som i uppgift 7. Var skulle du sätta en kran för att stänga av vattnet till det ena hjulet men låta vattnet forsa förbi det andra hjulet så att det fortsätter att snurra? Rita in en kran i bilden och fyll i med blå färg hur vattnet rinner i ledningen. Placera en strömbrytare i din koppling så att du kan stänga av strömmen till en lampa men låta den fortsätta genom den andra lampan. Rita färdig kopplingen. Tag en sladd och en strömbrytare till. Koppla så att den ena tänder och släcker en lampa. Den andra gör detsamma med den andra lampan. Rita in hur du kopplade. Brytarna kan även placeras under lamporna
53 10 9. Här skall du ha ett batteri, 3 lampor och 4 sladdar. Seriekoppla lamporna. Om du inte minns vad som menas med seriekoppling så kan du gå tillbaka till sidan 6. Vad händer om du skruvar ur en eller två lampor? Alla lamporna slocknar Det går inte fram någon ström då man skruvar ur en lampa eller drar ur en kontakt. Tag bort en lampa och en sladd så att du har två lampor som lyser. Vi kallar dem nr 1 och nr 2. Koppla den tredje lampan, nr 3, parallellt med nr 2 som du redan kopplat in. Då behöver en sladd till. Om du kopplat rätt lyser alla tre lamporna. Så här ser det ut Lyser de lika starkt? Nej, de lyser inte lika starkt (2 och 3 lyser lika starkt) Vilken lyser starkast? Lampa nr 1 lyser starkast (strömmen genom 1 delas av 2 och 3) Om du skruvar ur lampa 1 så slocknar alla lamporna. Prova. Vad händer om du skruvar ur en av de båda andra? Den som skruvas ur slocknar och de andra båda lyser lika starkt
54 I lådan finns strömbrytare med tre uttag att sätta sladdens banankontakt i. Vi skall nu använda en sådan strömbrytare i stället för en av lamporna. Sladden från batteriet kopplar vi till uttaget i mitten. Det heter C. Från A drar vi en sladd till en av lamporna och sedan en ny sladd till batteriets andra uttag. Från B gör vi på samma sätt med den andra lampan. Så här ser kopplingen ut. A C B Men så här kopplar vi sladdar Eller så här Vad händer om du ställer strömbrytarens arm mot A och sedan mot B? Då den ställs mot A lyser den lampa som är kopplad via A men inte den andra. Då den ställs mot B blir det tvärtom
55 Ibland vill man ha 2 strömbrytare till en lampa. Ofta har man kopplat belysningen i en trappa så att man kan tända och släcka med en strömbrytare högst upp och en längst ned. Det kallas därför en trappkoppling. Till en sådan koppling behöver du ett batteri, en lampa, 2 st strömbrytare av samma sort som du använde på förra sidan och 5 st sladdar. Kopplingen ser ut så här: A A C B B C Du kan lätt kontrollera att lampan kan tändas och släckas med vilken som helst av brytarna. Försök förklara varför det fungerar så: Om båda brytarna står mot A går strömmen genom ledningen AA och vidare genom lampan. Vi har vad som brukar kallas en sluten krets. Om endera strömbrytaren slås över till läget B (med den andra kvar i A) så har vi inte längre en sluten krets. Lampan slocknar alltså. Genom att föra över den andra till läget B, eller den första tillbaka till A så tänds lampan igen.
56 I en påse i lådan finns 1 meter av en tunn järntråd och i en annan påse 1 meter av en tjockare tråd. Fäst den tunna tråden på plattan med två klämmor på uttagen. Trådens ena ände skall fästas i den ena uttaget och den andra änden i den andra uttaget. Klämmorna kallas krokodilklämmor. Varför tror du att de fått ett sådant namn? Seriekoppla ett batteri och en lampa med den tunna tråden. Klämmans tänder ser ut som en tänderna hos en krokodil Hur starkt lyser nu lampan? Den lyser svagt Byt till den tjocka tråden. Lyser lampan starkare eller svagare nu? Starkare Du minns väl att lampan lyser starkare när det går mera ström genom den? Att lampan lyser olika starkt beror på något som kallas resistans (eller ibland motstånd). Vi kan säga att tråden gör motstånd mot strömmen och därför lyser inte lampan så starkt. Resistansen är större i en tunn tråd än den är i en tjock tråd. Låt strömmen gå genom båda trådarna efter varandra innan den går genom lampan. Hur lyser lampan nu? Mycket svagt. Vad har alltså hänt med strömmen? Den har minskat Koppla trådarna parallellt istället. Lamporna 2 och 3 i kopplingen i uppgift 6 är kopplade parallellt. Hur lyser lampan nu? Starkare än när vi hade en tråd. Strömmen genom lampan blir mindre om man kopplar den i serie med trådarna men större om man kopplar trådarna parallellt.
57 I radioapparater, bandspelare, datorer och många andra apparater finns motstånd (resistorer). Vi vet nu att sådana kan användas för att minska den elektriska strömmen. I en koppling brukar ett motstånd ritas så här: Rektangeln markerar själva motståndet och strecken på sidorna ledningarna till och från motståndet. I din låda hittar du några motstånd markerade 1 Ω och 3,3 Ω. Motstånd mäts i Ω (ohm, uttalas åm) precis som du mäter din vikt i kg och anger priser i kr. Koppla ihop batteriet, motståndet på 1 Ω och lampan i serie (efter varandra). Om du tar bort tråden du använde förut så kan du sätta fast motståndet med klämmorna. Det kan ritas så här: Lyser lampan lika starkt som när du hade någon av trådarna i stället för motståndet? Ja, ungefär lika starkt som med den tjocka tråden. Koppla även in det andra motståndet i serie med det första, så här: Hur lyser lampan nu? Ännu svagare Koppla med en sladd förbi motstånden, så här: Händer det något med lampan? Ja, nu lyser den med full styrka
58 15 Det beror på att strömmen lättare går fram genom kopplingstrådarna som är tjocka och inte så lätt genom motstånden, som liknar de tunna trådarna vi hade förut. Nu kopplar vi även motstånden parallellt före lampan, så här: Blir strömmen större eller mindre än då vi hade ett motstånd? Den blir större Det beror på att det går lite ström genom varje motstånd och den sammanlagda strömmen går sedan genom lampan.
59 I lådan finns även ett motstånd som kallas skjutmotstånd. Det kallas ibland även potentiometer och består av en tråd lindad på en liten rulle. Man kan föra en spak längs rullen och alltså koppla in mer eller mindre av tråden. Skjutmotståndet ritas ofta så här: Det finns tre uttag för banankontakter på plattan med skjutmotståndet. Spaken är som du ser kopplad till uttaget i mitten. I bilden är det uttaget med pilen. Koppla in skjutmotståndet i stället för motstånden i uppgift 13, så här: D A Vad händer med lampan om du flyttar spaken längs rullen? Man kan ändra ljusstyrkan Om den rörliga kontakten, D, flyttas till kanten A slocknar lampan. Hur har då strömmen genom lampan ändrats? Strömmen ökar eller minskar beroende på åt vilket håll man flyttar spaken. Ett skjutmotstånd kan man alltså använda för att ändra strömmen lite (så det inte syns på lampan) eller mycket. Ett annat sätt att koppla lampan och skjutmotståndet är detta: B A D Prova även den kopplingen. Fungerar den på samma sätt? Ja
60 I den sista uppgiften skall du försöka koppla två lampor och skjutmotståndet till batteriet. Om du flyttar spaken längs rullen så skall den ena lampan lysa starkare och den andra svagare. Om du flyttar spaken så långt som möjligt åt det ena hållet skall en lampa slockna medan den andra lyser fullt. Om du flyttar så långt som möjligt åt det andra hållet så skall det bli tvärtom. Skjutmotståndet fungerar som en spänningsdelare. När ratten står i mittenläget får varje lampa spänningen 0,75 V och lyser alltså svagt. I ändlägena blir spänningen 1,5V över en lampa och 0 V över den andra, som inte alls lyser.
61 Namn Datum En varm hand I denna laboration ska ni arbeta i grupp. Ni ska mäta temperaturen på era handflator. I processen kommer ni att lära er att använda en Go!Temp och Logger Lite-programmet. MÅL I det här experimentet kommer du att: Använd en Go! Temp att mäta temperatur med. Beräkna temperaturen i genomsnitt. Jämföra resultat. MATERIAL Dator med Logger Lite Go!Temp bägare vatten Pappershanddukar Bild 1 Middle School Science with Vernier 1-1
62 En varm hand Tillvägagångs sätt 1. Anslut Go!Tempen till din dator. LabQuest 1 2. Starta Logger Lite-programmet. Välj Nytt på Arkiv-menyn. 3. I programmet väljer du Experiment och ändrar datainsamlingens längd till 60 sekunder. 4. Mät temperaturen i handflatan. a. Börja insamlingen av uppgifter. b. Plocka upp Go! Tempen och håll spetsen i handflatan som visas i bild 1. Datainsamlingen kommer att avslutas när 60 sekunder har gått. 5. Anteckna den högsta temperaturen för var och en i gruppen. 6. Förbered Go! Tempen för nästa körning. Kyl Go! Tempen genom att placera den i en bägare med rumstempererat vatten tills temperaturen nått temperaturen hos vattnet. Temperaturen hos Go! Tempen visas på skärmen. b. Använd en pappershandduk för att torka Go! Tempen. Var noga med att inte värma sonden när du torkar den. 7. Upprepa steg 4 6 för varje person i din grupp. DATA Elevens namn Högsta temperatur C C C C Gruppens genomsnittstemperatur C 1-2 Middle School Science with Vernier
63 Name Date Dataanalys 1. Beräkna din grupps genomsnitt för högsta temperatur. Anteckna resultatet i tabellen ovanför. 2. Hur mycket skiljde sig resultaten mellan dina gruppkompisar? 3. Vem hade den varmaste handen? Fördjupning 1. Beräkna högsta genomsnittstemperaturen för hela klassen. Middle School Science with Vernier 1-3
64 Friktionsförsök Centralt innehåll Lgr -11 Fysik så 4-6: Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Fakta: När vi är ute och går eller ska åka bil på vintern är det ibland väldigt halt men om vi gör samma sak på sommaren är det inte halt. Detta beror på att olika underlag har olika friktion, d.v.s. har olika glidförmåga. Is har en yta som är väldigt slät och i och med det minskar friktionen medans bar asfalt har en rugglig yta som ger hög friktion. En yta i sig innebär inte friktion förrän den möter en annan yta, t.ex. skorna du går i eller däcken på bilen. För att öka friktionen på vintern brukar man ha mer mönster på skosulorna och på bildäcken. Ju grövre mönster desto större friktion. Dubbarna på vinterdäcken ökar också friktionen och vallan på skidorna gör att friktionen minskar eftersom ytan blir slätare. När du åker ner för en rutschbana går det olika fort beroende på hur ren rutschbanan är och vad du har på dig. Detta beror också på friktionen.
65 Du behöver: 1 friktionskloss, 1 dynamometer Tillvägagångssätt: Ta fram en friktionskloss och en dynamometer. Dra klossens olika sidor mot underlaget genom att fästa den vid dynamometern och släpa den över en plan yta, t.ex. ett bord. Anteckna i tabellen hur många N (Newton) det behövs för att klossen ska börja röra sig. Gör om försöket med alla sidorna på klossen. Bord Golv Trä Plast Skinn Sandpapper Var det någon skillnad mellan resultaten för de olika sidorna på klossen? Vad beror det på? Var det någon skillnad beroende på vilket underlag du drog klossen över? Vad beror det på?
66 Vattendragsundersökning Centralt innehåll biologi så 4-6: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Teori: Alla växter och djur behöver koldioxid och vatten för att kunna leva men det räcker inte. De behöver mycket annat och särskilt viktigt är det med fosfor och kväve i någon form. Om vi odlar utan att tillföra kväve- och fosfor i någon form blir inte resultatet så bra. När man släpper ut för mycket näring i vattendrag kallas det för övergödning. Oftast beror detta på att det finns för mycket kväve eller fosfor i vattnet. Utsläppen kommer oftast från avloppsvatten eller Du behöver: avrinning Vattendragsbricka, från jordbruk i närheten. artböcker. Gödsel från jordbruket innehåller fosfor och kväve. Även bilar och kraftverk bidrar till att vattendragen blir övergödda genom att de släpper ut kväveoxider. Tillvägagångssätt: Hämta vattenprov från det vattendrag som du ska undersöka. Häll i provet I i övergödda vattendragsbrickan vattendrag och bildas börja det därefter alltmer att växter försöka och identifiera alger. När vilka växtdelarna organismer dör som sjunker finns de i ner till vattnet. botten. Sortera När växtdelarna arterna enligt bryts anvisningarna ner används på mer vattendragsbrickan. och mer syre vilket leder till att syret på botten minskar. Efterhand som syret minskar så minskar också djurlivet tills det bara finns bakterier Vilka organismer som inte hittar är beroende du? av syre kvar. Dessa bakterier tillverkar giftigt svavelväte som gör att vattnet börjar lukta illa vilket leder till att fiskar och andra djur ger sig av till friskare vatten. För att kontrollera hur vattendragen mår kan man mäta ph-värdet, kontrollera halten av kväve och fosfor samt undersöka hur mycket syre det finns i vattnet. ph-värdet påverkas av det så kallade kolsyrasystemet och varierar därför under dygnet så att ph är lite högre på kvällen än på morgonen. I trakter med kalkrik berggrund ligger ph-värdena i sjöar och vattendrag över 8, medan näringsfattiga skogssjöar kan ha ett normalt ph på 6. Försurade sjöar kan ha ph-värden ner mot 4. De första biologiska skadorna i sjöar och vattendrag sker redan vid ett ph-värde strax under 6,0. Vid ph 5,4 och mindre är alkaliniteten noll och sjön är allvarligt hotad av försurning. Under ph 5,0 kan oftast inte någon annan fiskpopulation än ål överleva i längden.
Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.
1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Kemi. Vatten och Luft
Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa
Vad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el
Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.
Fotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Materia Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Lokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Sortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Statisk elektricitet och elektrisk ström
Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters
Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.
TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson
Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska
Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Kemi Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och
grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Facit till 38 No-försök
Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,
Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?
Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten
KROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.
Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,
Säkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Vatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla
Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.
rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla
a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar
DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar
Karl Johans skola Åk 6 MATERIA
MATERIA Vad är materia? Överallt omkring dig finns det massor av föremål som du kan se eller känna på. De kan bestå av olika material som sten, trä, järn, koppar, guld, plast eller annat. Oavsett vilket
Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Vattenpass, vattenlås, vattenhjul
Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6
Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den
Värmelära. Fysik åk 8
Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar
Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Kretsar kring el årskurs 4-6
Pedagogisk planering för tema Kretsar kring el årskurs 46 Syfte Kretsar kring el är ett tema som handlar om elektricitet. Både om hur den framställs och kommer till oss genom två hål i väggen, och om hur
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018
Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet
Elektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i
Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum
Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.
Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig
NO 1-6 BIOLOGI År 1-3 Djur redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig känna igen och namnge några av våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar,
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Hemlaboration 4 A (Norrköping)
Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet
Undersökningar och experiment
Undersökningar och experiment Utan berggrunden inget liv! Vad behöver växter för att överleva? Svar: ljus, koldioxid, vatten och näring. Berggrunden är den som förser växterna med mineralnäring. Man kan
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Facit till Testa dig själv 3.1
Facit till Testa dig själv 3.1 1. En atom består av en positivt laddad atomkärna och negativt laddade elektroner. 2. a) Negativ laddning b) Positiv laddning 3. a) De stöter bort, repellerar, varandra.
Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Hur man gör en laboration
Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs
Mål med temat vad är ljud?
Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar
Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Elektricitet studieuppgifter med lösning.
Elektricitet studieuppgifter med lösning. 1. Vad behöver man minst för att tillverka ett batteri? Två olika metaller och en syra eller saltlösning. 2. Vad var det som gjorde batteriet till en så banbrytande
Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite
Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på
LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Magnetism och elektromagnetism
Teknikområde Magnetism och elektromagnetism Magneter upptäcktes i staden Magnesia i Grekland. Magneter kan dra till sig föremål som innehåller mycket järn (eller kobolt eller nickel). Man kan tex. använda
LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper
Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera
1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING
1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle
Lärarinformation (Avancerad laboration)
Lärarinformation (Avancerad laboration) Dykreflexen: Hur påverkas din hjärtfrekvens av dykning? Introduktion: När marina däggdjur dyker så håller de sig under vatten under lång tid. För att göra detta
Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3
Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Resistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Delprov A3 och Delprov B
Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra
PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM
Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen
Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1
Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att
Titrera. Pär Leijonhufvud
Titrera Pär Leijonhufvud 2018-02-21 Titrering är en grupp metoder för att bestämma en mängd av något. Den vanligaste formen i skolan är en volymetrisk titrering, när man blandar två ämnen och noggrant
Förmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i