Bögar med hiv slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder.
|
|
- Stig Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bögar med hiv slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder. INTEGRERING AV HIVPOSITIVA I RFSLs ARBETE
2 Integrering av hivpositiva i det hivpreventiva arbetet RFSL riktar sitt hivförebyggande arbete till män som har sex med män (MSM), dvs homo- och bisexuella män och andra män som har sex med män. VI OCH DOM Från hivepidemins början och en bit in på nittiotalet upplevde RFSL en vi och dom mentalitet i gaysamhället. Vi var de osmittade och dom de smittade. Den kunde ta sig uttryck i att hivnegativa bögar inte trodde att hivpositiva vistades på samma träffställen som andra bögar. Antingen fanns hivsmittade personer på kamratföreningar som Posithiva Gruppen eller så var man så sjuk att man var inlagd på sjukhus. Att hivpositiva män knöt sexuella kontakter på samma träffställen som hivnegativa män kunde många inte ens tänka sig. Om hivpositiva bögar ändå hade sex så var det med andra hivpositiva trodde man. Och skulle det ändå vara så att man träffade en hivpositiv partner förväntades det att han skulle berätta om sin hiv och samtidigt ta hela ansvaret för att praktisera säkrare sex. HIVPREVENTION RIKTAD TILL HIVNEGATIVA Hivpositiva homosexuella män har inte alltid känt att RFSLs hivpreventiva arbete riktats också till dem. Budskapen har tolkats som att man ska skydda sig mot smitta underförstått att man ska akta sig för/undvika hivpositiva män. En annan tolkning har varit att man värnar mer om den hivnegatives hälsa än om den hivpositives. SYNLIGGÖRA HIVPOSITIVA 1995 tog RFSLs hivkansli initiativ till att bättre integrera hivpositivas behov och erfarenheter i verksamheten. Man betonade vikten av att hivpositiva homo- och bisexuella män skulle synliggöras i gaysamhället och att hivpositiva på ett tydligare sätt skulle engageras i det hivpreventiva arbetet. En öppet hivpositiv medarbetare anställdes den 1 mars 1995 och en referensgrupp av hivpositiva bildades som ett bollplank.
3 Från kris till vardag ur ett hivpositivt perspektiv Uttrycket från kris till vardag kan användas för att beskriva hur situationen förändrats för hivpositiva sedan kombinationsbehandling HAART (Highly Active Anti Retroviral Treatments) togs i bruk i Sverige KRIS Före kombinationsbehandlingarna levde man med vetskapen att inga effektiva behandlingar fanns och att insjuknande och död i aids statistiskt sett skulle inträffa år efter smittotillfället. Till detta kom rädslan för utanförskap och stigmatisering om det kom fram att man var hivpositiv. Hivnegativa personer å sin sida levde med rädslan för att smittas eller att ens hivpositive partner skulle få aids och dö. VARDAG Introduktionen av kombinationsbehandlingen 1996 ledde till att andra och delvis nya behov växte fram. Och det är denna nya vardag som projektet integrering av hivpositiva har inriktat sig på, nämligen att utforma det fortsatta hivpreventiva arbetet efter de radikalt förändrade förutsättningarna. När man började med medicinering innan kombinationsbehandlingarna fanns, betydde det att infektionen hade accelererat och att insjuknande och död var nära förestående. Behandlingen sattes in först när man fått symtom på sin sjukdom. Med kombinationsbehandlingen var det tvärtom börja behandling tidigt och gärna innan man fått några som helst symtom. Med eller mot sin vilja konfronterades man med sjukdomen långt innan man fått symtom och blev påmind om den i större grad än tidigare. Man var sjuk fast man kände sig frisk. Tack vare kombinationsbehandlingarna mådde hivpositiva generellt både fysiskt och psykiskt bättre. Infektionens förlopp bromsades och insjuknande och död i aids minskade drastiskt. Läkarna visade sina patienter siffror och diagram där immunsystemet återhämtade sig och virusmängden i blodet sjönk. Många personer med hiv talade om att man fått en ny chans eller ett nytt liv. Men det innebar inte att andra problem man brottades med
4 automatiskt försvann. Från att ha varit inriktad på att dö skulle man ställa in sig på att leva igen. En mental kullerbytta. Andra svårigheter i samband med HAART är medicinföljsamheten och att finna motivation att ta sina mediciner vid rätt tidpunkt och ha rätt kosthållning. Missade doser kan leda inebära att virusnivåerna ökar. Det i sin tur kan leda till resistensutveckling och därmed minskade möjligheter till en effektiv behandling. STRESSFAKTORER SOM PÅVERKAR Förutom att man lever med en livshotande sjukdom kan också hivbehandlingen leda till underliggande stress som påverkar vardagen och livsvillkoren på olika sätt. Det kan vara krav som man ställer på sig själv eller som man upplever från omgivningen t ex: Omställningen från att ha betraktats som potentiellt död i aids till att ses som en person med nästan vilken kronisk sjukdom som helst. Nu är boten här nu kan ni leva ett normalt liv! Kravet när man startar sin behandling att hålla fast vid den, inte avbryta den och inte missa några doser. Oro över behandlingens effekter; kortsiktiga och långsiktiga biverk ningar. Hur länge kommer behandlingen att vara verksam? Oro att tvingas återgå till arbetslivet om man är långtidssjukskriven, har sjukbidrag eller sjukpension. Nu när du blivit så frisk ska du väl börja arbeta. Känslan av att ligga samhället till last. Det kan gälla medicinkostnaden eller det faktum att man trots behandlingen inte är så frisk, varken psykiskt eller fysiskt, att man kan återgå till arbetslivet. Ytterligare börda när läkaren mer än tidigare betonar vikten av säkrare sex mellan två hivpositiva personer. Risk föreligger för överföring av medicinresistenta virus och andra aggressiva virusstammar. Förstärkt oro över att den hivnegative partnern kan bli smittad inte bara av hiv utan också risken att viruset är resistent. Det kan försämra möjligheten till en effektiv behandling. Praktiserande av säkrare sex som följd av minskade virusmängder i blodet. Mindre smittsam? Förutom nya frågeställningar som kombinationsbehandlingarna lett till finns också tidigare komplikationer kvar. Det tydligaste exemplet är smittskyddslagstiftningen med förhållningsregler och konsekvenserna av dessa om man inte följer dem.
5 STÄRKA, INFORMERA, INKLUDERA När man får sitt hivpositiva besked har man behov av olika typer av information. En systematiserad förmedling gör att man slipper leta reda på information på egen hand. RFSLs erfarenhet är att det känns bättre att få möjlighet till information tillsammans med andra hivpositiva. Och att någon hivpositiv är med och leder verksamheten. Betydelsen av samtal mellan hivnegativa och hivpositiva är viktig för utvecklingen av det hivpreventiva arbetet. Frågor om hiv, säkrare sex, liv, död, kärlek och konsekvenser av kombinationsbehandling. Projektet kom att arbeta med att stärka det sexuella välbefinnandet hos hivpositiva MSM. informera och utbilda hivnegativa MSM om hivpositiva MSMs levnadsvillkor. inkludera hivpositiva på ett självklart sätt i det fortlöpande hivpreventiva arbetet på utbildningar, konferenser, i informationsmaterial med mera. En positiv bieffekt av projektet blev också att den breda allmänheten fick kunskap om hivpositivas levnadsvillkor genom intervjuer i dagspress och TV-program som gjordes med projektledaren under perioden SÄRSKILDA INSATSER INOM RAMEN FÖR PROJEKTET På följande sidor ges olika exempel på metoder och tillvägagångssätt som RFSL använder sig av för att nå målgruppen; workhops, seminarier, annonsering, informationsmaterial med mera.
6 KURSER OCH SEMINARIER Kärlek, sex & hiv Workshopen Kärlek, sex och hiv är ett samarbetsprojekt mellan RFSLs hivkansli, RFSL-Rådgivningarna i Skåne och Stockholm samt Posithiva Gruppen. Behov Utgångspunkten för projektet är hivpositiva homo- och bisexuella mäns särskilda behov. I flera rapporter betonas svårigheter med ensamhet, isolering, problem med relationer och sexualitet bland hivpositiva. Brist på öppna och ärliga relationer till omgivningen inklusive behandlande läkare är ytterligare komplikationer. Detta finns bland annat beskrivet i RFHPs rapport Psykosocialt stöd till hivpositiva av Lena Almvik-Gustavssen, 1997 och Psykhälsans rapport Var tog den lustfyllda sexualiteten vägen av Mikael Westrell, Deltagare Seminariet baserades på processinriktade övningar och samtal. För att alla i gruppen skulle få möjlighet att komma till tals begränsades deltagarantalet till högst 14 deltagare. Mål Att ge en möjlighet för hivpositiva homo- eller bisexuella män att starta och stimulera en process hos gruppen och de enskilda att fokusera på möjligheter och egna behov Tid Helpension på mindre kursgård ett veckoslut fredag söndag. Start fredag med lunch och avslutning söndag eftermiddag. Metod Psykodynamiska övningar, massage, kroppsuppfattningsövningar, diskussioner. Centralt genom hela helgen är bekräftelse av den enskildes resurser att definiera sin situation och egen kraft att finna lösningar på egna problem och frågeställningar
7 Detta sker genom bekräftelse av behov egenvärde egna resurser förmåga att sätta och flytta egna gränser övning i att se och respektera andras gränser Sammanfattning Kärlek, sex & hiv-seminarierna har visat betydelsen av möten där enbart hivpositiva homosexuella män deltagit. vad det betyder att kursledarna själva är homosexuella och någon av dem också öppet hivpositiv vikten av en plattform där man utan oro för konsekvenser törs prata om till exempel svårigheter med att informera om sin hivstatus och om varför man inte alltid praktiserar säkrare sex. Frågeställningar som många deltagare inte vågar prata om med sin behandlande läkare eller kurator HAART-skola, Highly Active Anti Retroviral Treatment Bakgrund Sedan kombinationsbehandlingarna började användas i Sverige 1996 har det kommit fram särskilda behov och önskemål från hivpositiva själva. Det som för den utomstående kan tyckas självklart, nämligen att med hull och hår och utan ifrågasättande ta sin behandling och vara glad för de framsteg som gjorts, är för den hivpositive inte alltid lika enkelt. Hivbehandling med proteashämmare får i olika grad psykologiska konsekvenser. Omställningen beskrivs ibland som en mental kullerbytta där man tvingas ställa om sitt liv. Från att ha betraktats som potentiellt död i aids blir man plötsligt inkastad i ett normalt liv med ålderspension som det slutliga målet. Andra tankar är; vilka biverkningar kan man räkna med, hur länge håller de i sig och hur vet man att behandlingen är så bra som den behandlande läkaren säger? Och hur ska man bära sig åt för att inte glömma ta tabletterna? På olika kurser och weekendseminarier arrangerade av RFSL och Posithiva Gruppen, har det kommit fram att det finns behov av mer
8 kunskap och information kring kombinationsbehandling. Under våren 1998 diskuterade RFSL, Venhälsan och Posithiva Gruppen hur man skulle kunna möta dessa behov. Hur kan man hjälpa den enskilt hivpositive att fatta beslut att fortsätta en påbörjad behandling, besluta när det är lämpligt att starta, eller helt och hållet avstå? Jo, genom ökad kunskap och information förmedlad i ett antal seminarieträffar där deltagarna uppmuntras till större delaktighet i sin behandling och samtidigt blir mer motiverade att fatta beslut kring den. Projektet fick namnet HAART-skola (Highly Active Anti Retroviral Treatments) och vi valde att rikta oss till hivpositiva som går på Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm. Genomförande Seminarierna hölls i Posithiva Gruppens lokaler. Varje kväll leddes av en läkare, en sjuksköterska och en värd (hivpositiv). Fyra pass á tre timmar. Antalet deltagare maximerades till 8-10 personer för att alla skulle få möjlighet att lära känna varandra och komma till tals. Som grundmaterial producerades Heart to HAART en broschyr om hivinfektion och hur mediciner och behandling fungerar. Innehåll Första kvällen: Deltagarpresentation och förväntningar. Hivhistorik och hivinfektionens förlopp. Andra kvällen: Behandlingsprinciper. Information om vilka preparat som finns tillgängliga, biverkningar och effekter som kan uppstå samt olika kombinationsmöjligheter. Tredje kvällen: Långtidsbiverkningar, hur påverkar behandlingarna vårt dagliga liv? Fjärde kvällen: Framtiden Hur påverkar en HAART-behandling våra liv, sexualitet, arbete och så vidare. Upplägg Kvällarna var upplagda i föreläsningsform med möjlighet för deltagarna att avbryta och ställa frågor. I mindre grupper diskuterades problemställningar och hur man kunde lösa dessa. Exempel; för- och nackdelar med kombinationsbehandling, olika knep för att inte glömma bort att ta sin medicin vid vissa tidpunkter. Efter varje träff gjordes en utvärdering. Sammanfattning HAART-behandling ställer krav både på patienten och den behandlande läkaren. HAART-behandling uppmuntrar till att aktivt delta och ha inflytande över den medicinska hivbehandlingen. Skolan skapar ett bra samarbete mellan patient och behandlande läkare, vilket är en förutsättning för en lyckad behandling (Patient Empowerment).
9 Genom HAART-skolan har RFSL erfarit att samtal, jämföra och dela med sig av egna och ta del av andras erfarenheter främjar välbefinnande och livskvalitet att det är en viktig del i det hivpreventiva arbetet att ta del av hivpositivas erfarenheter Att HAART-skolan är ett bra exempel på att man utifrån människors egna behov, upplevelser och uttalade önskemål kan ge verktyg att gå vidare i livet. I det här fallet att hantera sin hivinfektion och eventuella kombinationsbehandling En lyckad behandling uppnås genom utbildning och kontinuerlig information om hivinfektionen, behandlingar, biverkningar, kostråd och preparatens verkan Workshop - snack om sex, relationer & raggning Bakgrund Många hivpositiva män som har sex med män måste hantera olika problem som uppkommer på grund av hivinfektionen. Ett av dem är sexlivet. (Med livet i Fokus strategier hos kvinnor och män med hiv för att återerövra livskvalitet, Lena Nilsson-Schönnesson, rapport nr 2001:8 FHI och Vart tog den lustfyllda sexualiteten vägen, Mikael Westrell, 1997) Svårigheter som hivpositiva MSM beskriver kan bland annat vara att berätta för sin partner om sin smitta (informationsplikten) rädslan för avståndstagande och hur man hanterar en sådan situation ingen att prata med om man haft oskyddat sex eller kondomhaveri att inte veta hur man ska hantera sexlusten som kommit tillbaka efter det att man startat kombinationsbehandling smittsamhet vid kombinationsbehandling Genomförande 8 timmar under en helgdag. Antalet deltagare maximerades till att omfatta högst 12 personer för att alla skulle få möjlighet att lära känna varandra och komma till tals. 1 gruppledare som själv är hivpositiv och homosexuell man. Slutsats Genom att skapa mötesplatser där man kan samtala och diskutera med andra i samma situation får gruppen förutsättningar att hantera problem-
10 ställningar som kan uppstå i sexlivet. Exempel på det kan vara relationer, säkrare sex och raggning. Genom att få reda på mer om hur hivpositiva homo- och bisexuella mäns sexliv fungerar får RFSL kunskap som är användbar i det hivpreventiva arbetet. Att berätta eller inte berätta Bakgrund Hivpositiva personer är enligt svensk smittskyddslagstiftning skyldiga att berätta för sina sexpartner om sin hivsmitta innan man har sex. Samtidigt som man egentligen vill berätta är det inte alltid man gör det, trots förhållningsregler och goda föresatser. Det skapar ångest och oro som uttrycker sig i att man upplever sig som en brottsling att man känner sig misslyckad för att man inte vågade berätta rädsla att partnern ska få kännedom om smittan och anmäla eller sprida ryktet på stan att man inte alltid praktiserar säkrare sex Ytterligare andra avstår helt från nära relationer därför att man på förhand vet att man inte kommer att berätta om sin hiv. Målsättning Skapa en plattform där hivpositiva kan samtala, diskutera, dela erfarenheter kring problemställningen Konkretisera problemställningens hinder och ge möjlighet till reflektion kring varför man berättar/inte berättar samt konsekvenserna av detta Hämta inspiration och få vägledning till att fatta egna beslut Ge praktiska verktyg till att hantera problematiken, en större trygghet i kommande sexuella relationer och praktiserandet av säkrare sex Målgrupp Hivpositiva homo- och bisexuella män. Genomförande Workshop omfattande 3 timmar där också ledaren är hivpositiv. En broschyr Att berätta eller inte berätta har tagits fram och distribuerats till hivpositivas kamrat- och stödföreningar, hivkuratorer, mottagningar för hivpositiva, RFSLs avdelningar och andra träffställen där män som
11 har sex med män möts. ANNONSERING I GAYMEDIA I RFSLs arbete med säkrare sex- och hivannonser ingår att föra in hivpositiva där det är relevant. Det har skett kontinuerligt alltsedan projektet integrering av hivpositiva startade. Målgruppen för annonseringen har varierat. Ibland har det varit annonser som framställt både hivpositiva och hivnegativa och ibland annonser riktade enbart till målgruppen hivpositiva homo- och bisexuella män. Här följer några exempel. Jag skulle aldrig Men det gör du 1996 publicerades kampanjen Jag skulle aldrig Men det gör du. Målgruppen var välidentifierade homo- och bisexuella män med budskapet att hivpositiva har sex också med hivnegativa även, om den förmodat hivnegative genomsnittsbögen förnekar eller inte fattar att så är fallet i verkligheten. Rubrikerna för de fyra annonserna var: 1 Jag skulle aldrig kyssa en hivpositiv men det gör du 2 Jag skulle aldrig suga en hivpositiv men det gör du 3 Jag skulle aldrig knulla en hivpositiv men det gör du 4 Hivpositiva och hivnegativa har sex med varandra varje dag Kampanjen bestod av två sidor där första sidan var ett helsidesfoto associerat till ovanstående teman samt texten Jag skulle aldrig Andra sidan började med texten Men det gör du och en bild på glidmedel och kondomer. Därefter följde ett säkrare sexbudskap som var anpassat till de olika annonserna. Annonserna infördes vid fyra tillfällen i RFSLs tidning KomUt och i gaytidningen QX. Det finns ingen bot mot hiv bara bromsmediciner I annonsen beskrivs hur kombinationsbehandlingen fungerar, när den sätts in och negativa och positiva effekter av behandlingen. Vidare finns resonemang kring virusmängd och huruvida smittsamheten minskar eller ej hos personer under behandling. Att du är hivnegativ gör dig inte moraliskt överlägsen 2001 publicerades annonsen i RFSLs tidning Kom Ut. Annonsen bestod av en bild på en öppet hivpositiv homosexuell man med texten: Bögar slåss på två fronter. En mot viruset. En mot omgivningens attityder.
12 Att lyfta fram hivpositivas särskilda livsvillkor genom helsidesannonser i gaypress är en del av synliggörandet. Det bidrar också till ökad insikt och kunskap bland andra homosexuella.
13 Med den annonsen ville RFSL lyfta fram hivpositivas speciella levnadsvillkor. Förutom att leva med en dödlig sjukdom med allt vad det kan innebära, tvingas man också att leva med diskriminering, utanförskap och negativa attityder från samhället. Jag bryr mig och har sex I samband med Världsaidsdagen 2001 producerades annonsen för RFSLs tidning KomUt, med texten: Det finns folk som tror att man lever i celibat bara för att man har hiv. Jag har valt en annan väg. Till den som inte tror att säkrare sex räcker för att man ska kunna ta vem man vill, säger jag: Bullshit! Syftet var att uppmärksamma hivnegativa bögar på att kondom fungerar samtidigt som den ger ett skydd mot hiv och är en möjlighet att ha sex med killar som har hiv Visa att hivpositiva har sex och tar sitt ansvar det vill säga praktiserar säkrare sex I annonsen fanns också en text kring de vanligaste smittvägarna och hur man skyddar sig och sin partner när det gäller hiv.
14 INFORMATIONSMATERIAL Säkrare sex för hivpositiva bögar Om överföring av könssjukdomar, resistenta virusstammar och vikten att skydda sig och sin partner. Publicerad på RFSLs hemsida AbPos, Heart to HAART En guide för att underlätta behandling av hivinfektion, Bara för att det finns mediciner behöver man inte chansa RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet, Att berätta eller inte berätta En guide kring saker att tänka på innan man berättar om sin hiv för en tilltänkt partner, Focus Hiv 8-sidig skrift som gavs ut som bilaga 1997 i RFSLs tidning KomUt och gaytidningen QX. Bilagan fokuserar på de nya hivbehandlingarna och konsekvenserna av dessa för hivpositiva och hivnegativa, säkrare sex, medicinföljsamhet, psykologiska effekter av att få livet tillbaka. Focus Hälsa En 16-sidig tidning om lesbiska och bögars hälsa som gavs ut 2000 som bilaga i KomUt och QX. Tidningen distribuerades också till relevanta kliniker och mottagningar inom den allmänna hälso- och sjukvården. Hivpositivas situation uppmärksammades genom en artikel om HAARTbehandlingen och hur hivpositiva patienter själva kan ta kontroll över sin situation genom att delta i RFSL och Venhälsans HAART-skola. Två broschyrer i fickformat som distribueras i ett specialdesignat broschyrställ på RFSLs lokalavdelningar och andra träffpunkter för homooch bisexuella män.
15 ÖVRIGT Krönikor i RFSLs medlemstidning KomUt I Kom Ut har projektledaren haft en återkommande krönika, där han tagit upp tankar, problem eller händelser ur ett hivpositivt perspektiv. Totalt har ett 40-tal krönikor producerats. Personliga möten på RFSLs avdelningar Projektledaren har besökt RFSLs avdelningar och här har det personliga mötet varit den viktigaste ingångspunkten. Det har visat sig ha stor betydelse för det hivpreventiva arbetet och enskilda personer att man kan spegla och diskutera kring frågor om hiv, säkrare sex, liv, död, kärlek och eventuella konsekvenser av kombinationsbehandling med en hivpositiv. För många var det första gången man träffade och kunde prata med någon som var hivpositiv. Forum för hivpositiva på Internet I Sverige finns ett flertal kamratföreningar för personer med hiv. En del homo- och bisexuella män vill eller kan av olika skäl inte vara med i föreningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Många bor utanför storstadsregionerna och möjligheten att träffa andra personer med hiv är liten eller obefintlig. För att tillhandahålla relevant information skapades sajten Absolutely Positive på RFSLs hemsida där man kan hämta specialriktad information om exempelvis säkrare sex, sexuell hälsa, mediciner och behandling. Dessutom startades AbPos mailinglist. Bakgrunden till mailinglistan var att göra det möjligt också för hivpositiva homo- och bisexuella män utanför storstadsregionerna att dela med sig och lyssna till andras erfarenheter, tankar, känslor, åsikter och kunskaper. Aktiviteten på listan varierar över tid och har idag år medlemmar. Föreläsningar Samhällets intresse för hivpositiva personers levnadsvillkor har varierat under projektets gång. Även här har det personliga mötet varit av avgörande betydelse. Projektledaren har deltagit i konferenser och haft föreläsningar för bland annat personal som arbetar med ungdomar, sjukvårdspersonal, kuratorer och andra professionella hivarbetare.
16 Exempel på träffar där hivpositiva kan mötas för samtal kring problemställningar och lyssna till varandras erfarenheter. Projektet har prioriterat att synliggöra hivpositiva bögar i gruppen homo- och bisexuella män och kvinnor. Ett ganska litet antal skolor har besökts, trots att efterfrågan tidvis varit stor. Projektet har i dessa fall istället hänvisat till Posithiva Gruppen, Riksförbundet för hivpositiva (RFHP) och Noaks Ark. Radio, TV och dagspress Intresset från TV, dagspress och radio har tidvis varit stort men minskat något under senaste åren. Projektledaren har vid ett stort antal tillfällen deltagit och fungerat som språkrör för gruppen hivpositiva i Sverige.
17 Sammanfattning av insaterna Den hivpositive befinner sig alltjämt i en svår situation. Genom olika typer av kurser, seminarier och workshops får hivpositiva homo- och bisexuella män möjlighet att ta tag i problemställningar och situationer som man inte alltid själv ser spegla sig i andra hivpositiva homosexuella mäns situation dela med sig av andras erfarenheter skaffa information och kunskap på olika områden Målsättningen med det arbete som utförts inom ramen för projektet har varit att ge hivpositiva homo- och bisexuella män verktyg till att ta kontroll över sina liv, ta tillvara egna resurser, ställa krav på vård och omsorg och att inte låta sig att bli ett offer bara för att man råkar ha hiv. Ett stort antal hivpositiva bögar har deltagit i RFSLs kurser, konferenser och referensgrupper. Det är tack vare deras kunskap, erfarenhet och generositet som det har varit möjligt att inkludera och synliggöra gruppens särskilda livsvillkor i det hivpreventiva arbetet. Walter Heidkampf, projektledare
18 RFSL 2003 RFSL Hivkansli, Sveavägen 57-59, Stockholm Postadress: Box 350, Stockholm Tel
VADVARJE KILLE BÖR VETA
Box 350 10126 Stockholm 08 7360211 hivkansli@rfsl.se www.rfsl.se produktionsdatum: september 2000 VADVARJE KILLE BÖR VETA Säkrare sex för män som har sex med män VAD ÄR OSÄKER SEX? Osäker sex är analsex
Läs merBARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA. RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet
BARA FÖR ATT DET FINNS MEDICINER BEHÖVER MAN INTE CHANSA RFSL om hiv, behandlingar och smittsamhet HUR HAR HIVMEDICINERNA FÖRÄNDRAT VÅRA ATTITYDER TILL SÄKRARE SEX? När det ständigt kommer nya hoppfulla
Läs merAtt berätta eller inte berätta.
Att berätta eller inte berätta. Inledning: Walter Heidkampf Handläggare hiv & hälsa, RFSL Ställningstaganden kring att berätta eller inte berätta om vår hivstatus blir en del av livet från den dagen vi
Läs merJag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning
Jag var 20 år när jag smittades av HIV Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar.
Läs merVET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN
VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått
Läs merVad är hiv? Hur märks hiv? Testa dig här! Tystnadsplikt. Anonymitet
Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Immunförsvaret skyddar mot infektioner, förstörs det blir man sjuk. Hivinfektionen är en långsam sjukdomsprocess. Man kan känna sig frisk
Läs merDeltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern. PARTNER-studien
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-positiva partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merEtt liv med hiv. Vård och behandling av hiv och aids. Kontroll på hivinfektionen VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010
Ett liv med hiv 2 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Vård och behandling av hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset,
Läs merRFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS
LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS Kontaktuppgifter Den enklaste vägen till RFSL går via vår hemsida www.rfsl.se. Där finner du allt värt att veta om RFSL såsom principprogram, kommande
Läs merHiv idag är inte som hiv igår - världsaidsdagen 2015 Tips på filmer, lektioner och hemsidor.
Hiv idag är inte som hiv igår - världsaidsdagen 2015 Tips på filmer, lektioner och hemsidor. Hiv idag är inte som hiv igår. Det är mottot för Folkhälsomyndighetens hivkampanj. Hiv idag är verkligen inte
Läs merPARTNER-studien. Det är en europeisk studie som kommer att omfatta cirka 950 manliga homosexuella par.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merTråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,
Läs merKlamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Läs merPARTNER-studien. Du har bjudits in för att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merFråan kris till vardag
o Fråan kris till vardag Till dig som nyligen fatt hiv På ett eller annat sätt kommer livet att förändras efter ett hivpositivt besked, men är inte ett öde värre än döden. Det betyder inte att förminska
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merSamtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet
Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du
Läs merHIV/AIDS - ett globalt perspektiv
HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit
Läs merAllt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation.
Allt du behöver veta om hiv - på en halvtimme. Texter till PowerPoint-presentation. Folkhälsomyndighetens kampanj om hiv har som motto Hiv idag är inte som hiv igår. Syftet med kampanjen är att öka kunskapen
Läs merVad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus
Läs merAtt prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs
Ungdomar lyssnar på en kamratutbildare som talar om hiv/aids under en lektion i gymnasiet i Umzimkhulu. Att prata om hiv och aids är inte alltid lätt men fakta behövs Apple! Buller och brak, springande
Läs merKÖNSSJUKDOMAR. Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen
KÖNSSJUKDOMAR Hiv-stiftelsen / Hiv-stödcentralen SEXUELL HÄLSA Kärlek, sexualitet och sex hör till människans liv. Den sexuella hälsan är en viktig del av ens hälsa och livskvalitet. Alla har rätt att
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merGrundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Grundutbildning STI-smittspårning 150526 HIV Per Hagstam Smittskydd Skåne Vad är HIV (humant immunbrist virus)? Retrovirus Lagras i kroppens arvsmassa Läker inte ut spontant Relativt låg smittsamhet Sjukdom
Läs merGRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA
INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt
Läs merSmittsamhet och hiv-behandling idag
Smittsamhet och hiv-behandling idag Anna Mia Ekström Professor, specialistläkare Karolinska Institutet Global Health, HIV/AIDS & SRHR research group & Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merMän som har sex med män MSM
Män som har sex med män MSM Definition: Män som har sex med män (MSM) är en samlingsbeteckning på män som har sexuellt umgänge med andra män (oberoende av sexuell läggning). Begreppet omfattar därmed män
Läs merFråga, lyssna, var intresserad
Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:
Läs mer3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat
Din bakgrund 1. Hur gammal är du? år 2. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat 4. Vilken
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merVad är hiv? Men hiv och aids är inte samma sak. Mediciner gör att du som har hiv kan leva ett långt liv och må bra.
Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Du kan få eller ge
Läs merSyfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning
HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV MEDLEMSENKÄT
SAMMANSTÄLLNING AV MEDLEMSENKÄT 2017 2 POSITHIVA GRUPPEN 3 Medlemsenkäten skickades ut i januari 2018 till Posithiva Gruppens ordinarie medlemmar (hivpositiva män som har sex med män) som valt att ta emot
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merSånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.
Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merVid vilka sexuella praktiker kan en överföring av hiv ske och vid vilka sexuella praktiker kan det inte ske?
Vid vilka sexuella praktiker kan en överföring av hiv ske och vid vilka sexuella praktiker kan det inte ske? Ingen sannolikhet för överföring. Ingen sannolikhet för överföring. Ingen sannolikhet för överföring.
Läs merInformation om hiv. och var du kan testa dig i Värmland
Information om hiv och var du kan testa dig i Värmland Allmänt Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som man har i blodet att förstöras. Dessa vita blodkroppar
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs mer2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Läs merMina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.
Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:
Läs merFRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet
FRAMTID ADLON konferens 2014-11-5 och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet Organisation 2. 2014-11-11 Bisexuella kvinnor mår sämst och är mest utsatta Med dålig allmän hälsa och framför allt
Läs merLÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET
LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att
Läs merProjektplan för WAD-nätverket 2015
Projektplan för WAD-nätverket 2015 Datum: 2014-12-11 1. Bakgrund 2. Syfte, huvudmål och delmål 3. Omfattning och avgränsningar 4. Samverkan och beroende av andra projekt 5. Perspektiv som bör beaktas 6.
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merBarn med hivinfektion
Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn
Läs merTar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd
Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets
Läs merBEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?
BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,
Läs merPARTNER-studien. Du har tillfrågats om att delta i den här studien eftersom du är den HIV-negativa partnern i förhållandet.
Deltagarinformation och informerat samtycke för den HIV-negativa partnern PARTNER-studien PARTNER-studien är en studie som riktar sig till par där: (i) den ena partnern är HIV-positiv och den andra är
Läs merRapport projektet En hemlighet känd av många
Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers
Läs merFeriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merEn snabblektion om homo-, bi- och transpersoner. Av Nils Granath
HBT En snabblektion om homo-, bi- och transpersoner Av Nils Granath Varför jag valt att göra en faktabroschyr om HBT: Jag heter Nils Granath och som skolinformatör för RFSL Sundsvall har jag mött många
Läs merMedverkande: Emilie 16 år, från Kramfors Niklas 21 år, från Stockholm. Medverkande: Johan Roger Farzad Louise Lisa Camilla. Medverkande: Sonja Samir
om könssjukdomar Redan i Bibeln står det om gonorré och på 1600-talet hade en tredjedel av alla människor i Paris sjukdomen syfilis. Då försökte man skydda sig med djurtarmar, linnetrasor och senare med
Läs merWORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
Läs merTråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar
Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar
Läs merGRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV MAN
INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:104 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:16 av Jerry Adbo (S) om förebyggande åtgärder för spridning av HIV Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Läs merVAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?
KORT OM SEX VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG? Vår sexualitet ger oss möjlighet till fantastiska upplevelser. Vi kan ha sex av en mängd olika skäl: närhet, lust, kåthet, kärlek, passion, ömhet, spänning och nyfikenhet.
Läs mer[ALLA. )Välbehandlad. }Allas rätt OSS! UTAN OSS BERÖRS AV HIV INGET. till bästa möjliga hälsa! RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV
(MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER SOM LEVER MED HIV }Allas rätt till bästa möjliga hälsa! TESTNING OCH BEHANDLING ÄR BÄSTA PREVENTION [ALLA BERÖRS AV HIV! INGET OM OSS UTAN OSS! )Välbehandlad hiv överförs
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merBRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR
BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merTryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för
Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merTill dig som börjat med Tivicay
Till dig som börjat med Tivicay (dolutegravir) Läs bipacksedeln noga innan du använder Tivicay. PATIENTINFORMATION Introduktion Du har fått denna broschyr eftersom du kommer att använda Tivicay och andra
Läs merSpegeln. RFSL Norrköpings medlemstidning. Nummer 4-2006 Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.
Sida 1 Redaktör & ansvarig utgivare Veronika Augustsson veronika.augustsson@norrkoping.rfsl.se Styrelsen har ordet... 1 Lavinartad spridning...1 Samkönat partnervåld... 1 Rockfesten... 2 HBT-filmtävlingen
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merLotsen LIVS. Lotsen IVS. Lotsen. Många kriser klarar man av själv, men ibland LIVS. Lotsen. LIVS Lotsen
Många kriser klarar man av själv, men ibland känner man sig ganska ensam med sin oro och sina frågor. Det är inte säkert att man har vänner eller släktingar på nära håll som kan hjälpa till och finnas
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merÄldreprojektet. finansierat av Arvsfonden Birgitta Björndahl Maria Granholm
Äldreprojektet finansierat av Arvsfonden 2016-2019 Birgitta Björndahl Maria Granholm 2018-02-20 Äldreprojektet Syfte med projektet Förbättra livskvalitén för äldre personer som lever med hiv i Sverige
Läs mer2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se
Maja Österlund maja.osterlund@sll.se Vikten av god sexuell hälsa En god grund för att komma igång Tips och metoder för att prata sexualitet, relationer och normer God sexuell och reproduktiv hälsa är en
Läs merMän som har sex med män
Smittskydd Västra Götaland 2016-11-10 Män som har sex med män En stor del av den inhemska överföringen av hiv, gonorré och syfilis sker via sex mellan män. Män som har sex med män (MSM) är därför en prioriterad
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merHiv på institution. - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor. Torkel Richert, Malmö högskola
Hiv på institution - Ett projekt med syfte att öka kunskapen om och minska spridningen av blodsmittor Torkel Richert, Malmö högskola Projektmål Nå ut med information till ett stort antal personer vilka
Läs merMentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Läs merHiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika
Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se
Läs merSEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen
SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merABC om HBT. Tisdag 26 augusti
ABC om HBT Tisdag 26 augusti Hbt-historia 1944 1972 1979 1995 1999 2001 2003 2005 2008 2009 2013 1944: Avkriminalisering 1972: Prövning ny könstillhörighet 1979: Avpatologisering 1995: Partnerskapslagen
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merUtvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans
Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under
Läs merMSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014
MSM-enkäten Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten 2013 2014 Ansvarig: Kunskapsnätverket hiv/sti Norr Handläggare: Maria Lindgren 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MSM-enkäten
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merUnika RFSL UNIKA RFSL 2.1. Version 1.0
UNIKA RFSL 2 2.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 2.1 Lärdomar från tidigare arbete sid 4 2.2 Harm reduction sid 5 2.3 Sexualiteten sid 6 2.4 Hbt-kompetens sid 7 2.5 Empowerment och sexualpolitik sid
Läs merVerksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne
Verksamhetsplan 2013 Noaks Ark Skåne Noaks Ark Skåne En del av Riksförbundet Noaks Ark 2 Innehåll 1. Styrelsen berättar s. 3 2. Om Noaks Ark Skåne s. 4 2.1 Vår vision s. 4 2.2 Vår långsiktiga strategi
Läs merPatientinformation. idag och imorgon. Sjukhusbiblioteken i Region Skåne. Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015
Patientinformation idag och imorgon Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Medicinska bibliotekskonferensen Stockholm 17 april 2015 Sjukhusbiblioteken i Region Skåne Sjukhusbiblioteket med Patientutbildningscentrum
Läs merSOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN RESERAPPORT. Bakgrund. Konferensen i sammandrag. Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 RESERAPPORT Bakgrund Stadens hiv/aids-samordnare deltog i Världsaidskonferensen i Mexico City som genomfördes
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2011:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa en nollvision för hiv i Stockholms läns landsting
1 (3) FÖRSLAG 2012:57 LS 1106-0926 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att införa en nollvision för hiv i Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd:
Läs merHÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.
ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och
Läs merAtt leva med. Narkolepsi
Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur
Läs merBryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa
Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av
Läs merGRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV KVINNA
INSTRUKTIONER FÖR STUDIEPERSONAL: När studiedeltagarna ska börja i studien måste de fylla i detta grundläggande formulär. Var god kontrollera att du delar ut rätt frågeformulär. När formuläret är ifyllt
Läs merHur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara
Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN
ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan
Läs mer