Regeringens proposition 2009/10:100

Transkript

1 Regeringens proposition 2009/10: års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer

2

3 Regeringens proposition 2009/10: års ekonomiska vårproposition Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av den ekonomiska politikens huvuduppgifter och en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och reformutrymmet, en uppföljning av statsbudgeten samt en bedömning av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

4

5 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Sammanfattning av förslag och inriktning för den ekonomiska politiken Sveriges väg ur krisen Övergripande mål för den ekonomiska politiken Politik för tillväxt och sysselsättning Politiken ska bidra till att välfärden kommer alla till del Politiken ska bidra till makroekonomisk stabilitet Återhämtningen blir allt tydligare Omvärlden är på väg upp ur den djupa svackan Mer stabila finansmarknader Konsumerande hushåll viktiga för återhämtningen Arbetsmarknadssituationen inte så allvarlig som tidigare befarats Risker i prognosen Starkare offentliga finanser Läget i de offentliga finanserna Tillbaka till överskott Regeringens politik för tillväxt och full sysselsättning Krisens lärdomar Behov av en välavvägd utfasning av stöd och stimulanser Utgångspunkter för satsningarna i denna proposition Satsningar i denna proposition Utmaningar för politiken i ett längre tidsperspektiv Ekonomiska effekter av regeringens politik Den ekonomiska politikens huvuduppgifter Den ekonomiska politikens huvuduppgifter och medel Politiken ska skapa förutsättningar för en hög uthållig tillväxt och sysselsättning Politiken ska bidra till ökad välfärd för hela befolkningen Politiken ska bidra till makroekonomisk stabilitet Det budgetpolitiska ramverket Regeringens översyn av det budgetpolitiska ramverket Överskottsmålets funktion och ställning stärks Utgiftstaket har gjorts obligatoriskt

6 4.3.3 Utredning om att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln Ett finanspolitiskt råd har inrättats Översyn av budgetlagen Uppföljning av sysselsättningspolitiken Högre sysselsättning leder till ökad välfärd Utvecklingen på arbetsmarknaden Allvarligt läge på arbetsmarknaden men en vändning i sikte Hur ser utvecklingen ut för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden? Arbetskraftsefterfrågan har bottnat Regeringens strategi för högre sysselsättning Regeringens långsiktiga strategi för ökad sysselsättning Regeringens strategi i kristider Har regeringens politik avsedd effekt? Indikationer på om politiken leder till ett varaktigt minskat utanförskap Indikationer på om reformerna inom sjukförsäkringen har avsedd effekt Indikationer på om regeringens arbetsmarknadspolitik har avsedd effekt Indikationer på om arbetsmarknadens anpassningsförmåga har förbättrats Regeringens bedömning är att politiken har avsedd effekt Åtgärder för högre sysselsättning som aviseras i denna proposition Det fortsatta arbetet Den makroekonomiska utvecklingen Global och finansiell ekonomi Svensk efterfrågan och produktion Efterfrågeutvecklingen Produktionsutvecklingen Arbetsmarknad, löner och inflation Arbetsmarknad Löner Inflation Risker och alternativscenarier Riskbilden Alternativscenario 1: Svagare internationell utveckling Alternativscenario 2: Större effekt av regeringens politik Inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Skattekvoten Statsbudgetens inkomster Skatteinkomster Övriga inkomster

7 7.3 Vissa skattefrågor Ytterligare skattesänkning för pensionärer Slopad revisionsplikt för mindre företag Bättre skattemässiga förutsättningar för biogas och landansluten el till fartyg i hamn Utökad möjlighet till kontantredovisning av mervärdesskatt Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk Höjd stämpelskatt på fastigheter för juridiska personer Skattefrihet för alkolås i förmånsbilar Offentligfinansiella effekter Utgifter Den offentliga sektorn Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Staten Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgifter Förändring av takbegränsade utgifter Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Den offentliga sektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemet Kommuner och landsting Statens finansiella sparande Utgifts- och inkomstförändringar Reformer sedan budgetpropositionen för Förändringar jämfört med föregående år Statsbudgetens saldo Skuldutvecklingen och den ekonomiska ställningen Den ekonomiska ställningen är stark Skuldutvecklingen Stora underskott i offentliga finanserna i EU Uppföljning av de budgetpolitiska målen samt bedömning av reformutrymme och utgiftstak Kriterier för en väl avvägd finanspolitik Principer för avstämning av finanspolitiken mot överskottsmålet Principer för avstämning av finanspolitiken mot utgiftstaket Uppföljning av överskottsmålet Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen Framåtblickande analys av måluppfyllelsen Bedömning av reformutrymmet Finanspolitikens inriktning Uppföljning av utgiftstaket för staten samt bedömning av utgiftstak för 2013 och Uppföljning av utgiftstaket för staten Bedömning av utgiftstak för staten 2013 och Uppföljning av god ekonomisk hushållning och det kommunala balanskravet

8 11 Uppföljning av statens inkomster, utgifter och den offentliga sektorns finansiella sparande Statsbudgetens inkomster Prognosen i förhållande till budgetpropositionen för 2010 och statsbudgeten för Uppföljning av statsbudgetens inkomster för 2008 och Statsbudgetens utgifter och takbegränsade utgifter Utgiftsprognos Utgiftsprognos jämfört med budgetpropositionen för Sammanställning av stödåtgärder som vidtagits i samband med finanskrisen Statsbudgetens saldo Den offentliga sektorns finansiella sparande Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Vad menas med att finanspolitiken är hållbar och hur kan det bedömas? Det skattefinansierade välfärdsåtagandet är omfattande i Sverige Den förväntade demografiska utvecklingen i Sverige Utvecklingen av de offentliga finanserna i några scenarier Oförändrat beteende och standard Faktorer som försvagar finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Faktorer som förbättrar finanspolitikens långsiktiga hållbarhet Är finanspolitiken långsiktigt hållbar? Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden Ny instansordning för vissa ärenden enligt plan- och bygglagen Viss verksamhet inom migrationsområdet vid utlandsmyndigheterna Myndighet för skydd av barn och unga från skadlig mediepåverkan Taltidningsnämndens uppgifter Försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning Domstolarnas handläggning av ärenden m.m Hantering av äktenskapsregistret Förvaltning av Estoniasamlingen Sveriges förpliktelser som medlem i FN:s organisation för industriell utveckling Viss forskningsverksamhet inom smittskyddsområdet Vissa verksamheter inom kultur- och medieområdet för personer med funktionsnedsättning m.m Filmarkivet i Grängesberg Vissa handikappåtgärder inom folkbildningen Ny gränsälvskommission Sveriges IT-incidentcentrum Ny myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor

9 Bilagor Bilaga 1Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 3 Analys av utgiftsutvecklingen Bilaga 4 Fördelningspolitisk redogörelse Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april

10 Tabellförteckning 3.1 Nyckeltal och offentliga finanser Nyckeltal Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Finansiellt sparande samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Tidigare beslutade temporära stimulansåtgärder Regeringens åtgärder Effekter av regeringens politik på sikt Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden fördelat på arbetskraftstillhörighet, förändring mellan 4:e kvartalet 2008 och 4:e kvartalet Antal personer (tusental) som blivit sysselsatta samt jobbchanser (procent) mellan 3:e och 4:e kvartalet 2008 respektive 3:e och 4:e kvartalet Antal personer som lämnar sjukfrånvaro mellan 3:e och 4:e kvartalet 2006 respektive 3:e och 4:e kvartalet Nyckeltal Försörjningsbalans Näringslivets produktion Arbetsmarknad Sysselsättning i olika sektorer Löner och inflation Nyckeltal, alternativscenario 1 med svagare internationell utveckling Nyckeltal, alternativscenario 2 med större effekt av regeringens politik Totala skatteintäkter jämfört med prognosen i budgetpropositionen för Skatt på arbete Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatt på företagsvinster Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Skatt på konsumtion och insatsvaror Skattekvot Skattekvoten i OECD-länderna Statsbudgetens inkomster Skattesänkning i kronor per år genom aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag för personer som är 65 år eller äldre vid 2011 års början, vid olika inkomst- och kommunalskattenivåer Total skattesänkning i kronor per år till följd av det förhöjda grundavdraget (steg 1 och 2) och aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag (steg 3) för olika inkomstnivåer vid genomsnittlig kommunalskatt (31,56 procent) Offentligfinansiella effekter av ändrade skatteregler. Bruttoeffekt år 2011, periodiserad nettoeffekt år samt varaktig effekt

11 7.14 Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år Den offentliga sektorns utgifter Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter Utgifter för kommuner och landsting Statens utgifter Statens utgifter i statsbudgeten och i nationalräkenskaperna Utgifter på statsbudgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter Helårsekvivalenter, år, i vissa ersättningssystem Utgifter per utgiftsområde Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år Utgiftsförändringar i förhållande till föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och nu föreslagna reformer och finansieringar Volymer inom olika transfereringssystem Den konsoliderade offentliga sektorns finanser Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen) Kommunsektorns finanser Utveckling av skatter och statsbidrag Statens finanser Statens finansiella sparande och budgetsaldo Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för forts. Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för forts. Beslutade, föreslagna samt aviserade utgifts- och inkomstförändringar efter budgetpropositionen för Utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer inklusive finansieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Bidrag till den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens förändring Förändringen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskild Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Indikatorer för impuls till efterfrågan Ursprungligt och faktiskt utgiftstak Utgiftstak för staten Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2010 samt statsbudgeten för 2008, 2009 och Takbegränsade utgifter Beräknad förändring av anslagsbehållningar Utgifter 2009 och Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för Volymprognoser

12 11.8 Stödåtgärder vidtagna efter budgetpropositionen för Statsbudgetens utfall Förändring av statsbudgetens saldo jämfört med budgetpropositionen för Aktuell prognos och förändringar jämfört med budgetpropositionen för Äldrekvoter i olika befolkningsscenarier Äldrekvoter i olika länder, 2000 och Nyckeltal för arbetsmarknaden S2-indikatorn i de olika scenarierna EU-kommissionens bedömning av S

13 Diagramförteckning 3.1 BNP-tillväxt i euroområdet och USA Svensk BNP Arbetslöshetsprognoser för Indikatorprognos för antalet sysselsatta Faktisk och förväntad sysselsättningsutveckling i tjänstesektorn Finansiellt sparande och BNP-gap Långtidsinskrivna ungdomar (15 24 år) vid Arbetsförmedlingen Hinder för företagande Antal personer i åldrarna år som försörjs med sociala ersättningar och bidrag Konjunkturrensat mått över antalet personer som försörjs med sociala ersättningar och bidrag Effekter av regeringens politik på justerad disponibel inkomst för olika inkomstgrupper Arbetskraft, sysselsättning och personer i arbete, år Sjukfrånvarande, år Varsel och arbetslöshet, år Antalet kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd per månad fördelat på inskrivningstid Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på inskrivningstid i arbetslöshet och i program med aktivitetsstöd Antalet långtidsinskrivna arbetslösa per invånare och län, procentuell förändring mellan 4:e kvartalet 2008 och 4:e kvartalet Huvudsaklig verksamhet för personer utanför arbetskraften, år Antalet sysselsatta, år Kvarstående arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd med en inskrivningstid på mer än två år, per månad, fördelat på olika grupper Nyinskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen per månad fördelat på olika grupper Utflöde till osubventionerat arbete per månad, fördelat på olika grupper, för personer inskrivna i arbetslöshet och program med aktivitetsstöd Lediga jobb per kvartal fördelat på sektor Personer (mätt som helårsekvivalenter) som får ersättning från vissa trygghetssystem Varaktig sysselsättning med och utan regeringens politik, år Personer (mätt som helårsekvivalenter) som får ersättningar från vissa trygghetssystem Personer som får ersättning från vissa trygghetssystem fördelat på ersättningsperiodens längd Personer med sjukpenning fördelat på sjukdomslängd Flöden mellan sjukpenning och ersättning vid arbetslöshet

14 5.20 Inflöde, utflöde och nettoförändring av antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning Genomsnittlig sökaktivitet för arbetslösa och programdeltagare Kvarstående personer i nystartsjobb Sysselsättning under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Arbetskraft under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Arbetslöshet under nuvarande lågkonjunktur och under 1990-talskrisen Svensk BNP BNP-gap Export av varor och tjänster Hushållens egna sparande Hushållens konsumtion och konsumentförtroendet Kapacitetsutnyttjandet i industrin och totala investeringar Bostadsinvesteringar Näringslivets produktion BNP, arbetade timmar och sysselsatta Sysselsättningsgap Sysselsättning i kommunalt finansierad verksamhet Arbetskraften och sysselsatta Arbetslöshet Sysselsättningsgap och timlön i näringslivet Reallön och nominell lön KPI, KPIF och KPIF exklusive energi Inhemsk och importerad inflation BNP-tillväxt Arbetslöshet Totala skatteintäkter Prognosrevideringar av totala skatteintäkter sedan 2008 års ekonomiska vårproposition Prognosfel för totala skatteintäkter Lönesumma, transfereringar och skatteunderlag Arbetade timmar, timlön och lönesumma Transfereringsinkomster som andel av inkomst av tjänst Antal personer som betalar statlig inkomstskatt Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetsprisindex Mervärdesskatteintäkter från bygg och maskininvesteringar Hushållens konsumtion i löpande priser och underliggande intäkter från mervärdesskatt Skattekvot Grundavdrag i kronor per år för personer som är 65 år eller äldre vid 2011 års början enligt gällande regler (grå linje) samt enligt aviserat förslag om ytterligare förhöjt grundavdrag (svart linje) Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter Ändamålsfördelade konsumtionsutgifter för kommuner och landsting Utvecklingen av skolan, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården Kommunal konsumtion, Sociala naturaförmåner, Arbetslöshet och sjukpenningdagar (inkl. sjuklön) Offentliga sektorns finansiella sparande och arbetslöshet Utvecklingen av kommunsektorns finanser

15 9.3 Utvecklingen av det ekonomiska resultatet före extra ordinära poster i kommuner och landsting Statsbudgetens saldo Den offentliga sektorns tillgångar och skulder Den offentliga sektorns kapitalstock Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Statsskuldens utveckling Den offentliga sektorns finansiella sparande Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Tekniskt justerat utgiftstak och takbegränsade utgifter Kommunsektorns resultat och finansiella sparande De offentliga utgifterna efter ändamål, Inbetalda skatter och erhållna transfereringar och offentliga tjänster i genomsnitt vid olika åldrar, Offentliga nettoutgifter per ålder, Genomsnittlig användning av offentlig konsumtion fördelat efter ändamål och ålder Demografisk framskrivning av offentlig konsumtion Offentlig konsumtion Förändring i folkmängden efter ålder, Försörjningskvoter Försörjningskvoter i olika demografiska scenarier Förändringen av befolkningen i åldrarna år jämfört med år 2010 efter ursprung Primära och totala offentliga utgifter och inkomster i scenariot med oförändrat beteende Ålderspension per person 65 år och äldre Finansiellt och primärt sparande i scenariot med oförändrat beteende Offentlig konsumtion Finansiellt sparande i olika scenarier Arbetade timmar per person i åldern år Arbetade timmar i offentlig sektor

16

17 1 Förslag till riksdagsbeslut

18

19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 3), 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (avsnitt 2.1), 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt ), 4. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 8 Migration (avsnitt ), 5. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 6. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 7. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt ), 8. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt ), 9. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution (avsnitt ), 10. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 11. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 7 Internationellt bistånd respektive utgiftsområde 24 Näringsliv (avsnitt ), 12. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 19

20 13. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt ), 14. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 15. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid respektive utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsutbildning (avsnitt ), 16. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (avsnitt ), 17. godkänner de föreslagna ändringarna av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 22 Kommunikationer respektive utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap (avsnitt ), 18. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt ). 20

21 2 Lagförslag

22

23 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1059) om statsbudgeten dels att rubriken närmast för 39 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 36 a och 39, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 36 a Regeringen ska vid minst två tillfällen under budgetåret redovisa för riksdagen hur det mål som avses i 39 uppnås. Utgiftstak och utgiftsramar Budgetpolitiska mål 39 1 Regeringen ska till riksdagen lämna förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmål). Denna lag träder i kraft den 1 augusti Tidigare 39 upphävd genom 2001:

24

25 3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

26

27 3 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken 3.1 Sammanfattning av förslag och inriktning för den ekonomiska politiken Sverige är på väg ur den värsta internationella ekonomiska krisen sedan depressionen på talet. Ansvarslös hantering av riskfyllda finansiella affärer och brister i regelverk och tillsyn utlöste en djup global lågkonjunktur med fallande produktion, minskad internationell handel och hög arbetslöshet. De flesta av världens länder påverkades samtidigt och kraftigt. Sverige, som är ett litet och handelsberoende land, drabbades av ett BNP-fall på nära 5 procent under Regeringen har satt arbetslinjen och jobben främst även under krisen. Genom en ansvarsfull finanspolitik och starka offentliga finanser har krisen kunnat mötas med en bred och kraftfull politik för att stabilisera finansmarknaderna, dämpa fallet i produktionen och sysselsättningen samt värna välfärdens kärna. Tack vare Sveriges starka position före krisen har regeringen kunnat föra den kanske mest expansiva politiken i OECD-området utan att äventyra de offentliga finanserna. Återhämtningen i ekonomin ser nu ut att komma tidigare och bli starkare än vad regeringen bedömde i budgetpropositionen för Åtskilligt pekar på att Sverige kan komma att klara krisen bättre än många andra länder. Regeringen prioriterar nu att minska krisens ofärdseffekter. Krisen har drabbat hushåll och företag hårt. Människor har förlorat jobbet och blivit arbetslösa, andra har fått sänkta inkomster. Pensionärer och barnfamiljer är särskilt utsatta. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Därmed ökar de disponibla inkomsterna för de flesta pensionärshushållen trots att lågkonjunkturen medför sänkta pensioner genom den s.k. balanseringen av ålderspensionssystemet. Familjer med flera barn har ofta en låg ekonomisk standard med små marginaler. De riskerar att halka efter i krisens spår. Regeringen föreslår därför att barnbidragets flerbarnstillägg höjs. Det avgörande är nu att säkra att jobben kommer tidigt i återhämtningen och att flaskhalsar inte hindrar en stark och snabb sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten har stigit i krisens spår och det är centralt att hindra att den biter sig fast på en hög nivå. De redan omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna föreslås förstärkas ytterligare. Äldre som drabbats av arbetslöshet under krisen kan få det särskilt svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Kvalificeringstiden för nystartsjobb för äldre förslås därför att kortas ned från 12 till 6 månader. Därutöver föreslås riktade insatser för skolungdomar. För att ytterligare stärka sysselsättningen tidigareläggs vissa infrastrukturåtgärder. Riktade insatser föreslås också till Västra Götalandsregionen som särskilt påverkats av krisen. Satsningar görs också på fler och växande företag och ökad produktivitet. Regeringen förslår att revisionsplikten för mindre företag slopas i syfte att minska företagens administrativa börda. Därtill förenklas momsredovisningen. 27