VÄGLAGEN. ett planeringsverktyg

Transkript

1 VÄGLAGEN ett planeringsverktyg

2 Titel: Väglagen - ett planeringsverktyg Utgivningsdatum: April 2007 Utgivare: Vägverket, förvaltningsrätt Omslag: Ateljén, Vägverket Foto: Vägverket Tryck: Vägverket, Borlänge ISSN:

3 VÄGLAGEN - ett planeringsverktyg Väglagen 1971:948 Vägkungörelsen 1971:954 Formell vägplanering med checklista på VVFS om samråd och miljökonsekvensbeskrivning m.m. INNEHÅLL Väglagen Vägkungörelsen Handboken Allmänna bestämmelser 1 3a Väghållning moment 0 Byggande av väg 10 20a 9 38 moment 0-5 Enskild vägs förändring till allmän väg m m Drift av väg moment 0 Vägrätt moment 4-5 Tillfälligt upplåtande av mark m m Ordnings- och säkerhetsföreskrifter a moment a - Ersättning m m Ansvar, handräckning, överklagande m m

4 VÄGLAGEN 1971:948 (se formell handbok kap 0) Vad är syftet med planeringsprocessen och upprättad arbetsplan och vilket resultat skall uppnås? Syftet: En komplett genomgången demokratisk process och dokumentation med förstudie, vägutredning om det behövs, samt arbetsplan, där formen för processen och arbetsplanens kvalitet godkänns i ett fastställelsebeslut, ger väghållaren av allmän väg (stat såväl som av regeringen utsedd kommun): tillstånd att få bygga vägen möjlighet till markåtkomst med vägrätt en handling som reglerar väghållaransvaret, dvs vad i projektet ska utgöra allmän väg och väganordning. Resultatet: Genom att väghållningsmyndigheten följer den lagstadgade processen med dokumenterade samråd och upprättade handlingar som innehåller det som väglagen, vägkungörelsen och Vägverkets föreskrifter (VVFS) om miljökonsekvensbeskrivningar och samråd i de olika planerings- och projekteringsskedena anger, samt anpassade relevanta uppgifter om projektet enligt gällande handböcker, uppnår man det resultat som kan förväntas av berörda enskilda, allmänhet och myndigheter. Den upprättade arbetsplanen ska uppfylla kravet att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad och att hänsyn tas till stads- och landskapsbild samt till natur- och kulturvärden. Av de olika handlingarna ska kunna utläsas mål och syfte med projektet och att samhällsnyttan är större än de intrång och olägenheter projektet åstadkommer. väghållningsmyndigheten ansvar för att föreskrivna skadeförebyggande åtgärder och övrig miljöhänsyn inarbetas i projektets bygghandlingar (VVFS). Vägverkets roll: En fastställelseprövning är i det sammanhanget en central prövning av att projektet uppfyller väglagens krav och ryms inom angiven finansiering. 4

5 VÄGLAGEN 1971:948 allmänna bestämmelser 1 Allmän vägs uppkomst: anläggs enligt denna lag förändras till allmän av hävd (ansågs som allmän vid förstatligandet 1944) Allmänna 1-3a bestämmelser 1 Allmän väg upphör: när den dras in (kräver ett formellt beslut) när en kommun är väghållare och vägen upplåts till allmänt begagnande som gata när kommunen övertar väghållningen för gata, tillika allmän väg Allmänna 22, 23, 4 - bestämmelser 25 5

6 VÄGLAGEN 1971:948 allmänna bestämmelser 2 Väganordning Är en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Exempel: Vägbana Dike Slänt Säkerhetszon (sidoområde) Bro, trumma Rastplats, parkeringsplats, busshållplats Vägmärke Vägbelysning Gång- och cykelväg Bullerskydd (i anslutning till annan väganordning) Tryckbank Viltstängsel Anordning för rening av vägdagvatten Ventilationsanordning för tunnel Kantremsa, max 2,0 m Till väg ansluten brygga Färja med färjeläge Allmänna best , 5-6

7 7

8 VÄGLAGEN 1971:948 allmänna bestämmelser 3 Vägområde Den mark eller utrymme som tagits i anspråk för väganordningar Allmänna bestämmelser 3 a (väglagens koppling till miljöbalken) Vid prövning av ärenden enligt denna lag skall 2-4 kap, 5 kap 3 och 16 kap 5 miljöbalken tillämpas. Upprättande av arbetsplan enligt denna lag skall därvid jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Exempel: Allmänna hänsynsreglerna (2 kap). Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden (3 kap). Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet (4 kap). Miljökvalitetsnormerna (5 kap. 3 och 16 kap. 5 ). Allmänna 3 a - bestämmelser se även VVFS 8

9 MILJÖBALKEN 1998:808 Miljöbalkens mål Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En hållbar utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Miljöbalken allmänt 3a - 9

10 VÄGLAGEN 1971:948 väghållning 4 (En av de två s k portalparagraferna ) Väghållningen omfattar: Byggande av väg Drift av väg Tillbörlig hänsyn skall tas till: Allmänna intressen (enligt lag - trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö) Enskilda intressen (praxis - barriär, tillgänglighet, fastighetsbildning m.m.) En estetisk utformning skall eftersträvas. Byggande av väg Moment Drift av väg 26 - Moment

11 11

12 VÄGLAGEN 1971:948 väghållning 5 och 6 Väghållare enligt väglagen: Staten Kommunen Väghållarens skyldigheter och rättigheter regleras enligt väglagen Ändring av väghållare enligt väglagen: Ny kommunal väghållare regeringen Ändrad väghållning - Vägverket Väghållare Moment 0.2 Ändrad väghållning

13 VÄGLAGEN 1971:948 väghållning Gränsväghållningsområde Rv1 Övergripande väg (Rv 1-99 pr. Lv ) a,s Detaljplan, kommunalt huvudmannaskap Lv 512 g,k a,k a,s g,k Lv 513 a,s a,s,g a,k a,s a,s,g a,s Detaljplan, enskilt huvudmannaskap Se även stödjande dokument PM väg eller gata eller både och a= allmän väg s= statlig väghållning k= kommunal väghållning g= gata enl PBL 13

14 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 10 Anläggning av ny väg Omläggning av väg i ny sträckning Ombyggnad av väg Byggande av väg 10-20a 9-38 Moment Anläggning av ny 10 Moment väg Omläggning av väg i 10 Moment ny sträckning Ombyggnad av väg 10 Moment

15 Matris för markåtkomst för allmän väg Väglagen Förstudie Vägutredning Arbetsplan Samråd MKB1 Utställelse Fastställelse Frivillig vägrätt Tillämpa MB Kommentarer 1. Anläggning 10 Ja Ja3 Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 2. Omläggning (helt eller delvis ny sträckning) 10 Ja Ja3 Ja Ja Ja Ja Ja - Ja 3. Ombyggnad 10 - normalt Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja - Ja Ja Nej Ja Ja Ja Behövs ej - markåtkomst klar 2,4 Behövs ej 2, 4 4. Förbättring 26 & 28 - ny mark behövs 28 Ja Nej Ja (28 ) Ja Ja Behövs normalt inte - ny mark behövs ej 26 Nej Nej Nej Behövs ej 5 Behövs normalt inte Behövs normalt inte Nej Nej - Ja Ja4 Ja Fastställelse är alltid rätt Ja4 Ja Fastställelse är alltid rätt 1 MKB:n skall alltid godkännas av länsstyrelsen. 2 Endast vid smärre markintrång, i stort oförändrad trafiksituation och inga motstående intressen. I annat fall behövs utställelse och fastställelse. 3 När alternativa vägsträckningar behöver studeras. 4 Vid betydande miljöpåverkan krävs alltid utställelse och fastställelse. 5 Samråd med länsstyrelsen och kommunens tillsynsmyndighet (miljönämnd) rekommenderas om befintliga vägslänter berörs. Behövs alltid om MB 7-12 kap. berörs. 15

16 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Omläggning = fastställelse Fastställelse behövs alltid vid omläggning av väg för att få tillstånd att bygga och för att vägrätt ska uppkomma. I samma beslut hanteras också frågan om behövlig indragning så att väghållningsansvaret ändras och vägrätten upphör, 1 och 32 väglagen. Omläggning är det när det finns ett markområde mellan nytt och gammalt vägområde oavsett om den gamla vägen avses att rivas upp eller behållas. Bef. väg Ny väg Vid tillkommande markbehov: Ange alltid befintligt vägområde Vid mitträckesvägar och inget nytt markbehov: Ange alltid befintligt vägområde 16

17 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Ombyggnad med indragning Det är indragning även när en mindre del av det gamla vägområdet blir kvar utanför nytt vägområdesbehov, oavsett om marken avses att rivas upp eller ska behållas. Ett beslut om indragning behövs alltid för att den gamla vägrätten och väghållningsansvaret ska upphöra. Ett indragningsbeslut kan bara fattas av Vägverkets huvudkontor. Berörs ombyggnadsprojektet av indragning är det lämpligt att Vägverket också fastställer arbetsplanen. 17

18 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 13 (En av de två s k portalparagraferna ) Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Byggande av väg 10-20a 26 Moment

19 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 14 Väg får inte byggas i strid mot : Detaljplan (mindre avvikelse får göras) Områdesbestämmelser (mindre avvikelse får göras) Naturvårdsföreskrifter (undantag får ske vid särskilda skäl) Andra särskilda bestämmelser (undantag får ske vid särskilda skäl) Byggande av väg 10-20a Moment Detaljplan och områdesbest. enligt PBL 14 Moment och

20 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 14 a Förstudie Klarlägger förutsättningarna för fortsatt planering inklusive inriktning och omfattning av kommande arbete. Klarlägger om vägutredning erfordras. Upprättas i samråd enligt 6 kap. 4 MB med: Länsstyrelser Självstyrelseorgan / samverkansorgan (ex. Region Skåne) Kommuner/tillsynsmyndigheten Ideella föreningar för natur- och miljöskydd Den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd Efter samrådet beslutar länsstyrelsen om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan medför utställelse och fastställelse. Vidare gäller Vägverkets föreskrifter, VVFS, om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m m Förstudie 14a Moment 1 Lst beslut om bet. Moment 1.4 miljöpåverkan se även VVFS 20

21 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 14 b Vägutredning Upprättas om alternativa korridorer behöver studeras. Utgör underlag för val av korridor och trafikteknisk standard. Jämförelse ska ske mellan: olika alternativa korridorer 0-alternativet (ingen åtgärd) 0-plus-alternativet (förbättring) olika trafiktekniska standarder En vägutredning skall innehålla: En MKB De uppgifter som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. MKB:n skall godkännas av berörda länsstyrelser före utställelse. MKB:n skall beakta kraven i miljöbalken, 6 kap. samt Vägverkets föreskrifter, VVFS, om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. Vägutredningen med MKB skall ställas ut vid betydande miljöpåverkan. (Är det inte betydande miljöpåverkan krävs formellt ingen utställelse av vägutredning, men det är att rekommendera.) Vägutredning 14 b Moment 2 Lst godk. av MKB 14 b Moment 2.4 Utställelse av Moment 2.6 vägutredn. se även VVFS 21

22 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg 14 c Tillåtlighetsprövning Vissa projekt skall tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap miljöbalken. Prövningsunderlaget utgörs av en upprättad vägutredning med tillhörande MKB enligt 14 b väglagen. Väghållningsmyndigheten överlämnar ärendet till Vägverket. Vägverket bereder ärendet åt Miljödepartementet genom remissförfarande. Vägverket överlämnar med eget yttrande ärendet till regeringen för beslut. Dessutom gäller Vägverkets föreskrifter, VVFS, om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m m Tillåtlighetsprövn. 14 c Moment 3 se även VVFS Regeringens tillåtlighetsprövning Miljöbalkens bestämmelser, kap 17 Motorvägar och motortrafikleder samt andra vägar med minst fyra körfält och en sträckning av minst 10 km (även breddning) Regeringen kan avstå från prövning Regeringen kan även pröva andra vägprojekt av betydande omfattning eller som blir av ingripande slag) Tillåtlighetsprövning 14c Moment 3 22

23 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplanens innehåll Enligt 15 väglagen Erforderlig mark eller utrymme för väganordningar Miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap miljöbalken Det som framgår av Vägverkets föreskrifter, VVFS, om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m.m. I övrigt erforderliga uppgifter för att genomföra projektet Enligt 25 vägkungörelsen Förteckning över kända ägare, nyttjanderättshavare eller andra med särskild rätt till fastigheter där mark eller utrymme tas i anspråk. Redovisning ska även ske vad gäller: Eventuell inskränkt vägrätt Eventuell tillfällig nyttjanderätt Projektets kostnader Enligt 26 vägkungörelsen När en arbetsplan upprättas gäller att den utarbetas med sådan noggrannhet att den i sin helhet kan följas utan att annat än oväsentlig avvikelse behöver göras. Innehåll enl. väglagen Moment 4.5 Förteckning sakägare Moment 4.12 och Inskränkt vägrätt 30 Tillfällig nyttjanderätt Kostnader 25 23

24 24

25 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplanens innehåll Försättsblad Beskrivning inkl miljökonsekvensbeskrivning och gestaltningsprogram Sakägarförteckning med mark- eller utrymmesbehov Redovisning av samråd inkl protokoll från sakägarsammanträdet och samrådsredogörelse i övrigt Kostnadssammanställning Översiktskarta / orienteringskarta Planritningar Erforderliga profilritningar Typsektioner Översiktsplaner / detaljplaner / områdesbestämmelser Tekniska PM / konsekvensbeskrivningar Förslagsritningar / skisser bro Tvärsektioner, perspektivbilder, Fotomontage, 3D-modeller, illustrationer Handlingar inför fastställelseprövning se Handboken moment 4.9 Innehåll enligt Moment 4.5 väglagen Handlingar inför Moment 4.9 prövning se även VVFS 25

26 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplan - genomförande Sammanställning av underlag från tidigare skeden Väghållningsmyndigheten skissar på förslag Samråd (bl. a. sakägarsammanträde) Sammanställning av MKB och samrådsredogörelse Länsstyrelsen godkänner MKB Arbetsplanen färdigställs Ställningstagande Eventuell utställelse Eventuell revidering mht inkomna synpunkter Väghållningsmyndighetens begäran om fastställelse efter att länsstyrelsens tillstyrkt projektet (inkl ev revideringar) Vägverket kommunicerar Vägverket beslutar (ev. överlämnande till regeringen) Beslut expedieras (kungörs) Bevakning av överklagan Inget överklagande Laga kraft Överklagande till Vägverket Ev. avvisning eller omprövning Vägverket överlämnar överklagandet till regeringen Regeringen kommunicerar Regeringen beslutar Innehåll Väglagen Vägkungörelsen Handboken Arbetsplan Moment 4 Fastställelseprövning Moment 5 se även VVFS 26

27 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplanens samrådsparter Enligt 16 väglagen Fastighetsägare Myndigheter Andra som har väsentligt intresse i projektet (t.ex. berörda av indragning, ändrad landskapsbild, buller etc) Miljövårdsmyndigheter Ev. utökad samrådskrets där miljökonsekvenserna beskrivs utförligare om detta inte har skett i vägutredningen Samrådet får efter omständigheterna förenklas vid ombyggnad av väg Enligt 27 vägkungörelsen Länsstyrelsen Andra myndigheter som berörs Lokala organ som har väsentligt intresse i projektet Sammanslutningar med väsentligt intresse i projektet Berörda kommuner och kända sakägare ska ges tillfälle till ett sammanträde på platsen Dessutom gäller Vägverkets föreskrifter, VVFS, om samråd och miljökonsekvensbeskrivningar m m Samrådsparter / se även VVFS 27

28 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Utställelse av arbetsplan Enligt 17 väglagen och 30 och 30 a vägkungörelsen Kungöras i tidning Hållas tillgänglig för allmänheten Viss tid för att lämna synpunkter till väghållningsmyndigheten Utställd hos väghållningsmyndigheten (statliga och kommunala) samt hos byggnadsnämnd eller stadsbyggnadskontor (eller motsvarande) Synpunkterna skall finnas tillgängliga hos väghållningsmyndigheten under utställelsetiden. Underrättelser sänds till: kända fastighetsägare och övriga rättighetsinnehavare ledningsrättsinnehavare övriga med ett väsentligt intresse (bullerstörda, indragning etc) kommuner myndigheter som berörs lokala organ med väsentligt intresse sammanslutningar med väsentligt intresse ev. närliggande kommuner Underrättelsen till berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare skall innehålla information om vilken mark som tas i anspråk och att ett laga kraftvunnet beslut medför skyldighet att upplåta den redovisade marken mot ersättning. Underrättelsen till dessa direkt berörda skall postas i rekommenderad försändelse (bör även ske till övriga med ett väsentligt intresse). Delgivning får i vissa fall användas för samfälld mark med flera ägare eller okänd delägarkrets. Utställelse av arbetspl och 30 a Moment 4.6 Underrättelse 30a Moment Sakägarförteckning 25 Moment

29 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Fastställelse av arbetsplan Enligt 18 väglagen och enligt vägkungörelsen Vägverket fastställer efter samråd med länsstyrelsen Om Vägverket och länsstyrelsen är oense överlämnas ärendet till regeringen Krav för fastställelse är godtagbar handling och tillräcklig aktualitet (MKB samt resultatet av samråd och yttranden ska ha beaktas eller kommenterats) Fastställelse kan underlåtas i vissa fall om projektet INTE medför betydande miljöpåverkan: o Vid ombyggnad helt inom detaljplan/områdesbest och inget förändrat väghållaransvar är aktuellt o Vid ombyggnads- eller förbättrings-/ förstärkningsprojekt av mindre omfattning och markåtkomsten klar och ingen gammal vägmark överges (i så fall krävs ett indragningsbeslut) OBS! Anläggnings- och omläggningprojekt samt alla projekt som medför betydande miljöpåverkan ska alltid ställas ut och fastställas. Beslutet ska kungöras Beslutet har begränsad giltighetstid (5 år) + laga kraftåret Beslutet kan förlängas (högst 3 år) synnerliga skäl krävs Fastställelse. av Moment 5 arbetsplan Underrättelse Moment 5 29

30 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplan reglerade tider i processen 27 vägkungörelsen: Kallelse till sakägarsammanträde ska postas minst 14 dagar före mötet. Om outredd samfällighet berörs ska även kungörelsen införas 14 dagar före. 16, 17 och 19 delgivningslagen (1970:428): Kungörelsedelgivning anses mottaget den tionde dagen efter beslut, om kungörelsedelgivning meddelats på rätt sätt. Enligt förvaltningslagen: Kommunikationstid, 17. Överklagandetid (3 veckor), 23. Utställelsetiden bestäms av väghållningsmyndigheten. Kommunikationstiden bestäms av prövande myndighet. Arbetsplan - genomförande Moment 4 Sakägarsammanträde Moment och Utställelse och 30a Moment 4.6 Arbetsplan Moment 5 fastställelse Kungörelsedelgivn. Moment

31 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Hur snabbar vi upp genomförandet? Med väl fungerande samrådsrutiner, dokumentation och samrådsredogörelse Med ett öppet och ödmjukt arbetssätt Med kvalitét i handlingarna. Slutsatser och ställningstagande Kontinuitet i genomförandet Förenklad process i vissa fall: För att få tillstånd att bygga väg och få möjlighet till vägrätt krävs alltid komplett förstudie, godkänd MKB och en upprättad arbetsplan Vid ombyggnad kan markåtkomst i vissa fall få ske utan fastställelse (jämför sid 36) Utställelse är alltid rätt Fastställelse när så erfordras Arbetsplan - Moment 4 genomförande se även VVFS 31

32 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplan Viktigaste målgruppen för arbetsplanen är allmänheten och fastighetsägarna utforma handlingarna med hänsyn till detta genom: Tydliga och lättlästa kartor. Erforderliga teckenförklaringar på kartorna. Åskådliggör påverkan vid hus och andra känsliga ställen genom tvärsektioner, fotomontage eller liknande. Undvik svåra facktermer och förkortningar. Arbetsplanen ska omfatta vad som är väsentligt utlämna ovidkommande information. Lämna tydlig hänvisning till viss person/vissa personer för ev. frågor vid utställelsen. 32

33 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Arbetsplaner Vanliga motiv för överklaganden Arealintrång på tomt Arealintrång på annan mark Störningar genom buller, avgaser, vibrationer, damm. Försämrad utsikt, landskapspåverkan Utfartsfrågor Marklösen, ersättning Dålig lösning utred på nytt Effekter på miljön, exempelvis vattentäkt Intrång i rekreationsområden Intrång i strandskyddsområden Förbifart är negativ för byn, affärer Indragning av nuvarande väg Affektionsvärde Intrång i riksintressen Säkerhet för oskyddade trafikanter Dålig samhällsplanering Försämrad jakt Brister i formell handläggning Strider mot Europakonventionen 33

34 VÄGLAGEN 1971:948 drift av väg 26 och 28 Väg skall hållas i ett för samfärdseln tillfredsställande skick genom underhåll, reparation och andra åtgärder. Till drift räknas även serviceåtgärder och förbättringsåtgärder. Exempel enligt 45 vägkungörelsen: Servicearbeten är bl a plogning, halkbekämpning, mindre reparationer samt hyvling och dammbindning av grusvägar. Underhållsarbeten är bl a förnyelse av slitlager och vägmarkeringar samt dikning (rensning till ursprungligt djup). Förbättringsåtgärder genom smärre åtg som beläggning av grusväg, bärighetsförstärkning samt punktåtgärder för ökad TS Renhållning är att sopa, ta bort skräp och smuts samt ogräs. Andra åtgärder som behövs för att hålla vägen i tillfredsställande skick. Arbetsplan ska upprättas för driftåtgärd om ytterligare mark erfordras (Förstudie och MKB erfordras 28 väglagen). Regeringen kan bestämma att avgift får tas ut på väg 29 väglagen Färjor och rörliga broar turlistor resp. föreskrifter (Väghållningsmyndigheten beslutar i vissa fall efter samråd med Vägverket) Vägverket centralt kan besluta om inskränkt drift vid särskilda skäl ex. snöröjning om behovet är litet. Renhållning Förbättringsåtgärder Moment Ytterligare mark erf. för driftåtgärd 28 Moment Moment 4.5 Avgift får tas ut på 29 - väg Färjor och rörliga broar 46-34

35 VÄGLAGEN 1971:948 drift av väg/byggande av väg Ombyggnad utan fastställelse = upprättad arbetsplan med markåtkomst för eventuell tillkommande mark klar (helt inom befintligt vägområde eller genom frivillig vägrättsupplåtelse) Får undantagsvis ske vid ombyggnad som inte påverkar enskilda eller allmänna intressen eller ger förändrad trafiksituation. 100% gammalt vägområde behövs för den nya vägens bestånd, drift och brukande. OBS! Om någon del av det gamla vägområdet hamnar utanför nytt markbehov ska indragning ske = beslutas av Vägverket. 35

36 VÄGLAGEN 1971:948 drift av väg/byggande av väg Fastställa arbetsplan eller inte Vägrätt uppkommer med stöd av upprättad arbetsplan. Att fastställa arbetsplan är alltid rätt. Fastställelse erfordras alltid för Anläggning av ny väg och väganordning Omläggning av väg i ny sträckning Projekt med betydande miljöpåverkan Arbetsplan som inte fastställs kan användas vid Ombyggnad av väg Förbättring av väg (driftåtgärd enligt 28 väglagen) Detta kräver undertecknat avtal om marktillträde från samtliga berörda fastighetsägare, nyttjanderättshavare och andra rättighetsinnehavare innan vägbygget får påbörjas. Fastställelse bör ändå väljas av bl a resursskäl. 36

37 VÄGLAGEN 1971:948 områdesbestämmelser väg inom detaljplan/ Viktiga punkter för arbetsplan inom detaljplan Huvudmannaskap för allmän platsmark Inom eller utom kommunalt väghållningsområde Överensstämmelse mellan arbetsplan och detaljplan Ingen vägrätt vid kommunalt huvudmannaskap Förtida tillträde/ markförvärv erfordras före byggstart av gata tillika allmän väg VV betalar skälig markersättning exkl kommunens administrativa kostnader. Vägen får inte ha överstandard, i så fall får kommunen stå för merkostnaderna. 37

38 VÄGLAGEN 1971:948 områdesbestämmelser väg inom detaljplan/ Samband mellan statlig och kommunal planering 38

39 VÄGLAGEN 1971:948 väg inom detaljplan/ områdesbestämmelser PLAN och BYGGLAGEN 1987:10 Huvudmannaskap för allmänna platser Huvudmannaskap för allmänna platser i en detaljplan ska antingen vara kommunalt eller enskilt. Bakgrunden är bland annat att flera regler av tvingande karaktär är konstruerade utifrån att blandning av olika huvudmannaskap inte förekommer. PBL 5 kap. 4 ; Om kommunen inte skall vara huvudman för allmänna platser inom planområdet skall detta anges i planen. I de fallen bör planen inte innehålla någon bestämmelse om vem/vilka som skall vara väghållare. Tilltänkta väghållare (anläggningssamfälligheter) bör däremot anges i genomförandebeskrivningen. Motiv för enskilt huvudmannaskap anges i planbeskrivningen. PBL 6 kap. 26 ; Kommunen skall vara huvudman för allmänna platser om det inte finns särskilda skäl för annat. Kommunens huvudmannaskap är således huvudregel. Kommunen bör dock kunna avsäga sig ansvaret i områden med t.ex. fritidsbebyggelse. Stadsplan = dp med kommunalt huvudmannaskap. Byggnadsplan = dp med enskilt huvudmannaskap. Detaljplan 7, 14 och 10 Moment

40 VÄGLAGEN 1971:948 PBL 1987:10 byggande av väg Arbetsplan detaljplan under mark Kvartersmark Fastighetsbildning/ Servitut servitut vid dp Inskränkt vägrätt utanför dp Skyddszon 3D-fastighet / differentierad markanvändning Kommunalt huvudmannaskap Kommunen tillhandahåller mark för väghållning inom allmän platsmark AP / DP får inte strida mot varandra AP / DP tas fram parallellt Vägrätt uppkommer inte enligt väglagen Differentierad markanvändning beskrivs i detaljplan Vägtunnel - allmän platsmark eller kvartersmark, inskränkningar - genomförandebeskrivning i DP Vägtunnel utanför plangräns inskränkt vägrätt illustreras Om allmän väg planeras inom upphävd DP ska arbetsplanen ställas ut enligt väglagen Detaljplan 16, 17, 18 - Moment och 33 40

41 VÄGLAGEN 1971:948 väg inom detaljplan/ områdesbestämmelser Möjliga förenklingar enligt väglagen 16 andra stycket Samrådet får efter omständigheterna förenklas för väg som är förutsatt i detaljplan eller i områdesbestämmelser. 17 andra stycket En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut. (Dessa detaljplaner bör då inte vara äldre än fyra-fem år). sista stycket:...om projektet medför betydande miljöpåverkan gäller alltid krav på utställelse. 18 Arbetsplan fastställs av Vägverket. Om projektet avser ombyggnad som inte medför betydande miljöpåverkan behöver fastställelse inte ske. Detaljplan 16, 17 - Moment och 18 41

42 42

43 VÄGLAGEN 1971:948 väghållning/vägrätt väg inom detaljplan/ områdesbestämmelser 7 När staten är väghållare inom område med detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats, skall kommunen tillhandahålla marken 33 Ingen vägrätt erhålls inom detaljplan med kommunalt huvudmannaskap för allmän plats. 43

44 VÄGLAGEN 1971:948 vägrätt Vägrätten är en stark rättighet som står äganderätten nära. Den är starkare än äganderätten och kan inte exproprieras. När vägrätten har uppkommit gäller den för obestämd tid. Vägrätten uppkommer när mark tas i anspråk med stöd av upprättad, och när så behövs, fastställd arbetsplan (vägområdet i sin helhet tydligt utmärkt på marken och arbetena påbörjats). Vägrätt kan även uppkomma genom att väghållaren övertar mark eller annat utrymme med stöd av beslut om förändring av enskild väg till allmän. Väghållaransvar och vägrätt upphör när vägen dras in. Vägrätt upphör även när allmän platsmark, inom ny detaljplan med kommunalt huvudmannaskap, har tagits i anspråk för avsett ändamål och fastighetsbildning påbörjats. Vägrätt Moment 4-5 Upprättad arbetsplan Moment 4 Fastställd arbetsplan Moment 5 44

45 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Inskränkt vägrätt Områden kan avse utsidan av bullerskyddsvallar, tryckbankar och andra grundförstärkningsåtgärder, eventuell landskapsanpassning, områden för utloppsledning, å- eller bäckomgrävning, mark under broar m.m. Se figur. I arbetsplanen skall redovisas inskränkning i vägrätten när det gäller att bestämma över markens användning samt tillgodogöra sig alster och andra tillgångar ur marken. Denna rätt tillfaller annars väghållaren. Tillfällig nyttjanderätt under byggnadstiden En arbetsplan ska ange den mark eller det utrymme som behövs för att kunna genomföra vägprojektet. Det kan även gälla områden som behövs tillfälligt enligt 35 väglagen och sedan återlämnas till fastighetsägaren. Det kan avse områden som ska tillgodose tillfälliga behov under byggnadsarbetenas gång, dvs av kortvarig karaktär. Det kan gälla tillfälliga upplagsplatser, etableringsplatser, uppställningsplatser för maskiner, mark eller befintlig enskild väg som transportväg etc. Genom fastställelseprocessen uppkommer denna rätt som tvångsrätt vid laga kraft. Byggande av väg 30, Moment

46 VÄGLAGEN 1971:948 byggande av väg Vägrätt Exempel på möjliga fall att använda inskränkt vägrätt: Mark för tryckbankar Mark för bergtunnel Mark för åomgrävning/bäckomgrävning Mark för trumutlopp/inlopp Mark under bro Mark vid sneda pålar (se figurer) Mark för ledning till damm för rening av vägdagvatten (utloppsledning). Eventuell ny pålning Befintlig pålning 46

47 47

48 VÄGLAGEN 1971:948 säkerhetsföreskrifter ordnings- och Ev. röjning 4,7m OBS! Jättebilligt KÖP Tunga huset *) (48) (40) 44 Vägområde *) 12 m generellt, men upp till 50 m från vägområde om länsstyrelsen beslutat så. 39 utfart tillstånd krävs av väghållningsmyndigheten för anslutning av enskild väg 40 spärrning stängning av anslutande enskild väg till allmän väg 43 inom vägområde ej byggnader eller annat (ex strålkastare) till men för TS och drift 44 ledningar längs och tvärs mark / luft 45 inte åtgärder som påverkar vägkroppen eller ljusanordning som försämrar för trafiken 46 reklamskyltar alltid upp till 50 m från vägområde 47 byggnader utan bygglov som påverkar TS m *) 48 inte försvåra för vägändamål gäller från laga kraft tills marken tagits i anspråk 53 träd och grenar intill vägområde gäller även åtgärder för att begränsa eller motverka skada och olägenhet för människors hälsa eller omgivning eller till skydd för miljön 48

49 VÄGLAGEN 1971:948 ordnings- och säkerhetsföreskrifter Inom vägområdet Väghållningsmyndigheten beslutar Utanför vägområdet Länsstyrelsen beslutar (utanför detaljplan) 39 Utfart 40 Avspärrning inte vid detaljplan 41 Trafikföreskrifter 43 Byggnader, tillbyggnader, åtgärder för TS och drift 44 Ledningar 48 1:a stycket. Byggnader, anläggningar, åtgärder innan mark tas i anspråk Byggnader, anläggningar eller åtgärder som ger olägenhet för driften 2. Ljusanordningar som stör TS 46 Skyltar och jämförligt inom 50 m 47 Byggnader m m inom 12 m och utanför sikttrianglarna 75 m vm-vm 48 2:a stycket Byggnader, anläggningar, åtgärder 52 Föreläggande vid ändrade förhållanden 53 Träd och buskar avlägsnas eller kvistas väglagen gäller inte vid bygglovsplikt 49

50 VÄGLAGEN 1971:948 förändringsärenden Väglagen Vägkungörelsen Beslutas av Ny kommun väghållare Förändring av kommuns väghållningsområde Enskild väg till allmän Gata tillika allmän väg Inrättande av särskild vinterväg Indragning av allmän väg 5 Regeringen 6 Vägverket Vägverket / Länsstyrelsen 23 Vägverket 24 Vägverket Vägverket Arbetet med ny handbok förändringsärenden pågår. 50

51 lotta

52 Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Fax: