VÄGEN OCH MARKÄGAREN Rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka

Transkript

1 VÄGEN OCH MARKÄGAREN Rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka

2 Vägen och markägaren Rättigheter, skyldigheter och möjligheter att påverka Vägen till en ny väg är lång. Från det att förstudien påbörjas fram till att den färdiga vägen invigs kan det gå många år. Det är mycket som ska utredas, informeras, diskuteras och beslutas. Med den här broschyren vill vi framför allt beskriva hur en arbetsplan utarbetas och berätta om dina möjligheter att påverka och framföra synpunkter när du är berörd av ett vägbygge, till exempel därför att du äger mark där vägen ska gå. Broschyren talar om vart du vänder dig för att föra fram synpunkter på arbetsplanen och hur du gör om du vill överklaga den. Den beskriver också rent allmänt den formella handläggningen när arbetsplanen upprättas och beslutas. Det är under arbetet med förstudien, vägutredningen och arbetsplanen som du har möjligheter att påverka. Se vidare i Vägverkets broschyr En väg blir till. En av möjligheterna att framföra synpunkter är vid markägarsammanträdet. Ett sådant möte ska enligt väglagen hållas under arbetsplanearbetet. Med hjälp av den här broschyren kan du förbereda dig på vad som kommer att hända på sammanträdet. Ta gärna med dig broschyren till markägarsammanträdet! 2 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

3 Vägverket och kommunerna är väghållare Det vi beskriver i den här broschyren gäller allmänna vägar. Vägverket är väghållare för de statliga vägarna, men även de flesta kommuner är väghållare för allmänna vägar. Det här är Vägverket Vägverket har ansvar för hur vägtransportsystemet utvecklas. Det innebär att vi förutom att utveckla och förvalta det statliga vägnätet även ska samordna, stödja och driva på övriga aktörer inom sektorn. Ansvaret innebär också att vi ska företräda staten i frågor som gäller vägtransportsystemets miljöpåverkan, trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet, effektivitet och bidrag till regional balans samt i frågor som rör väginformatik, fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning, yrkestrafik och tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet. Vägverkets generaldirektör och regioncheferna har ansvaret för den statliga väghållningen i landet. Vårt huvudkontor finns i Borlänge, och där finns även specialiststöd inom våra olika verksamhetsområden. Uppgiften att vara väghållningsmyndighet för de statliga vägarna är uppdelad på sju regioner med regionkontor i Luleå, Härnösand, Solna, Eskilstuna, Göteborg, Jönköping och Kristianstad. I uppdraget som väghållningsmyndighet ingår bland annat att ta fram arbetsplaner för byggande av nya vägar och broar. Arbetsplaner prövas och fastställs av Vägverkets huvudkontor i Borlänge, som i just den processen är en annan myndighet. Vägen till en väg kan vara lång Innan man börjar bygga en ny väg ska den planeras och projekteras. Vägplaneringen innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen, till exempel konsekvenserna för miljön, samhället och trafiksäkerheten, samt de ekonomiska och tekniska förutsättningarna. I vägprojekteringen bestämmer man i detalj hur vägen ska se ut: vägsträckning, vägtyp, bredd, höjdläge, vägutrustning och övrigt som behövs för vägens funktion. Man beskriver också vilka konsekvenser vägen får för markägarna, de närboende och andra berörda. Under både planering och projektering har Vägverket ett nära samarbete med andra myndigheter och organisationer och med allmänheten. De olika skedena är: vägplanering förstudie vägutredning vägprojektering arbetsplan bygghandling. VÄGEN OCH MARKÄGAREN 3

4 Din möjlighet att påverka planeringen Både förstudie och vägutredning ska diskuteras med bland annat allmänheten, intresseorganisationer, lokala samverkansorgan, länsstyrelsen och kommuner. Väghållningsmyndigheten går igenom de yttranden som har kommit in och tar sedan ställning till om och hur arbetet ska bedrivas. Ställningstagandet kan inte överklagas Se vidare i Vägverkets broschyr En väg blir till. Din möjlighet att påverka projekteringen Idéer och förslag till åtgärder presenteras vid ett eller fl era markägarsammanträden. Fastighetsägare och andra som anses ha ett väsentligt intresse i projektet har då möjlighet att framföra sina synpunkter. Planen ställs normalt ut, och i samband med det har alla som kan beröras av planen möjlighet att lämna synpunkter. Du kan vara berörd genom att du är markägare, har nyttjanderätt eller någon annan rättighet inom området, är ledningsägare eller har något annat intresse i området. Arbetsplaneskedet avslutas med att Vägverkets huvudkontor fastställer arbetsplanen (när det behövs). Fastställelsen innebär att väghållningsmyndigheten får tillstånd att bygga vägen och att ta marken i anspråk. Detta beslut kan överklagas till regeringen. Du kan även begära rättsprövning hos Regeringsrätten av regeringens beslut. Vägplanering Förstudie Förstudien är det första steget i planeringen av en ny väg och en utgångspunkt för det fortsatta arbetet. I förstudien beskrivs problem och brister. Den ska visa varför det kan behövas en ny väg, vad den nya vägen ska ha för funktion och vad den kan få för konsekvenser för människor, trafik och miljö. Den ska även redovisa vad som gjorts tidigare för att lösa problemet och ta upp alternativa lösningar enligt den så kallade fyrstegsprincipen 1. Därefter ska länsstyrelsen med förstudien och samrådsredogörelsen som underlag bedöma om projektet kan ge betydande miljöpåverkan. I vissa större projekt beslutar inte länsstyrelsen om detta, eftersom sådana projekt alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägutredning Vägutredningen ska leda fram till ett förslag på val av vägkorridor. En vägkorridor är ett område som den nya vägen ska finnas inom. Den kan ha varierande bredd. Ännu finns inte någon detaljerad väglinje beslutad. I vägutredningen föreslår vi även den trafiktekniska standarden och analyserar konsekvenserna för miljön, trafiksäkerheten och tillgängligheten. Vi ska utreda vilken påverkan förslaget får på vägsystemet i stort och på kollektivtrafiken. Dessutom ska de tekniska förutsättningarna för vägbygget klaras ut. Vi ska upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som länsstyrelsen ska godkänna. Hur förstudien och vägutredningen ska bedrivas regleras i väglagen, miljöbalken och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2007:223) om samråd och MKB. Vägutredningar upprättas normalt endast när det är aktuellt att ge en väg ny sträckning. För vissa större projekt ska lokaliseringen beslutas av regeringen, så kallad tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken. Vägprojektering Arbetsplan Arbetsplanen visar mera i detalj var vägen ska gå och hur den kommer att se ut. Den beskriver också hur vägen påverkar allmänna intressen och enskilda fastigheter och närboende. I planen ingår en miljökonsekvensbeskrivning, som ska godkännas av länsstyrelsen. Arbetsplanen beskriver vilket område som behövs för själva vägen och vilka områden som behövs tillfälligt under byggandet för exempelvis upplag och transportvägar. En viktig del är en förteckning över vem som äger marken eller har andra rättigheter där man planerar att dra vägen. Vad som ska ingå i arbetsplanen och när det behövs en arbetsplan är bestämt i väglagen. En arbetsplan krävs alltid när man bygger eller bygger om en allmän väg eller gör andra åtgärder som påverkar allmänna och enskilda intressen, även om ingen ny mark behövs. Bygghandling Bygghandlingen är en teknisk handling som krävs för att vägen ska kunna byggas. Den visar bland annat exakta utföranden för alla detaljer i anläggningen och vilka vägmarkeringar, skyltar, trafiksignaler och annan vägutrustning som ska finnas. Den beskriver också hur trafiken ska gå 1 Läs mer om fyrstegsprincipen i broschyren En väg blir till 4 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

5 under byggnadstiden, hur enskilda anslutningsvägar ska byggas, vilka ledningsomläggningar som behövs och var man kan lägga de jord- och bergmassor som blir över. När bygghandlingen är klar kan bygget starta. Då kontaktar väghållarens personal berörda markägare, nyttjanderättshavare och andra med rättighet till marken för att diskutera intrångsfrågor. Mätning och undersökningar på din mark Under planering och projektering av en väg kan vi behöva göra mätningar och undersökningar på din mark. Det får vi göra enligt väglagen. Vad säger väglagen om väghållarens rätt att projektera och beträda mark? Väghållningsmyndighet och av denna anlitade biträden är berättigade att få tillträde till fastighet för att verkställa mätning eller stakning, undersökning av grund eller annan förberedande åtgärd för byggande av väg. I trädgård, liknande plantering eller park får träd ej skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skada undvikas, om det är möjligt. (34 väglagen) Välkommen till markägarsammanträde! När projekteringen har hunnit så långt att ett förslag börjar ta form kallar väghållningsmyndigheten till markägarsammanträde. Det är någon av Vägverkets regionala enheter eller en kommun som är väghållningsmyndighet. Till sammanträdet kallar vi alla berörda markägare, kommunen och övriga som kan ha ett väsentligt intresse i projektet. Men du får gå dit även om du inte är direkt berörd utan bara intresserad. I många fall har sammanträdet föregåtts av information genom till exempel annonser i ortspressen, informationsmöten eller personliga besök. På det sättet vill vi ge dig insyn och möjlighet att framföra synpunkter så tidigt som möjligt. Det kan du göra oavsett om du är direkt berörd eller intresserad av någon annan anledning. Vid markägarsammanträdet lämnar vi en mer detaljerad och samlad information om hela vägprojektet och hur detta påverkar miljön och dig som enskild. Du har då tillfälle att framföra dina synpunkter och få dem antecknade i det protokoll som upprättas vid sammanträdet. Så här brukar ett markägarsammanträde gå till Sammanträdet börjar med upprop enligt en så kallad sakägarförteckning. Fastighetsägarna får då också ange om det finns någon som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet. Dessa personer lägger vi till i förteckningen. Andra personer som har kommit till sammanträdet antecknas också om de så önskar. Deltagarförteckningen läggs som en bilaga till protokollet. VÄGEN OCH MARKÄGAREN 5

6 Därefter berättar vi allmänt om hur man upprättar en arbetsplan och om den formella handläggningen. Här får du bland annat veta hur du kan framföra dina synpunkter och hur du bär dig åt om du vill överklaga ett beslut. Du får information om vad som gäller för vägbyggen enligt väglagen, vägkungörelsen, förvaltningslagen, miljöbalken, plan- och bygglagen m.m. Du får också tillfälle att fråga. Vi förklarar vad Vägverkets fastställelsebeslut innebär och hur vi handlägger frågor om ersättning och annat som inte ingår i fastställelsen. Vi presenterar vägförslaget med hjälp av kartor, ritningar, skisser, fotomontage, bildspel eller på annat sätt och beskriver förslagets olika delar kortfattat. Sedan motiverar vi den föreslagna vägsträckningen. Du får förklaring till vissa begrepp som väganordning, vägrätt och byggnadsfritt avstånd. Du får också information om vilka gamla vägsträckor som inte längre kommer att vara allmän väg när den nya vägen tagits i bruk och principerna för hur enskilda vägar får anslutas till den nya vägen. Du får möjlighet att fråga hur din fastighet kommer att beröras av den föreslagna vägen och du kan lägga fram önskemål och synpunkter. Det kan du göra under själva mötet när ordet är fritt, men du kan också göra det i ett enskilt samtal efter sammanträdet. Synpunkterna antecknas normalt i ett protokoll som följer med i arbetsplanen. Du har även möjlighet att återkomma lite senare med synpunkter, om det passar dig bättre. Frågor om hur stor ersättningen kan bli för mark och inlösta fastigheter kan vi i regel inte svara på än. Det beror på att ersättningens storlek bestäms vid den så kallade värdetidpunkten, det vill säga den dagen när väghållaren tar marken i anspråk med hjälp av en upprättad arbetsplan. Om någon sakägare vill att vägsträckningen ska ändras kan vi oftast redan vid sammanträdet reda ut vilka följder detta skulle få. Frågor om alternativa vägsträckningar kan ha behandlats tidigare i samråden under förstudie- och vägutredningsfasen. Om regeringen har tillåtlighetsprövat projektet är lokaliseringsfrågan om vald korridor redan avgjord. Vi tar också upp frågor som rör trafiksäkerhet, tillgänglighet, barriärer, hälsoeffekter, miljö, kostnader med mera. Vad säger väglagen? Vid byggande av väg skall tillses, att vägen får sådant läge och utförande att ändamålet med vägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. (13 väglagen) I vägkungörelsen står det bland annat att projekteringen ska göras så att intrång och olägenhet samt från fastighetsbildningssynpunkt olämplig vägsträckning såvitt möjligt undviks och att tillbörlig hänsyn tas till befi ntlig och blivande bebyggelse utmed vägen. Vilka samråd som behövs står i väglagen: Vid utarbetande av en arbetsplan skall samråd i fråga om vägens sträckning och vägförslagets utformning i övrigt ske med berörda fastighetsägare och myndigheter samt andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Samråd skall alltid ske med de miljövårdsmyndigheter som berörs. I de fall länsstyrelsen under förstudien har beslutat att vägprojektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, skall samråd ske enligt 6 kap. 4 första-tredje styckena miljöbalken och miljökonsekvensbedömning ske enligt 6 kap. 6 miljöbalken, om inte samråd skett enligt 14 b. Förfarandet enligt första stycket får efter omständigheterna förenklas i fråga om en arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser. Avser en arbetsplan endast ombyggnad av väg, får förfarandet enligt första stycket efter omständigheterna förenklas. Ägaren till en fastighet, som helt eller delvis skall tas i anspråk, skall dock alltid ges tillfälle att yttra sig. Det som har sagts nu skall även tillämpas på en arbetsplan som innefattar endast en ändring av planen för ett vägbyggnadsprojekt som ännu inte är färdigställt. (16 väglagen) 6 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

7 Arbetsplanen görs klar Efter markägarsammanträdet görs arbetsplanen klar. Väghållningsmyndigheten tar då i möjligaste mån hänsyn till de synpunkter som du och andra berörda har fört fram. Länsstyrelsen ska sedan godkänna MKB:n. Därefter kan arbetsplanen anses färdig, det vill säga den är upprättad, och den är därmed klar att ställas ut. Vad är en arbetsplan? Syftet med att upprätta en arbetsplan är att väghållaren av en allmän väg ska få tillstånd enligt väglagen att: bygga vägen ta marken i anspråk med vägrätt reglera väghållaransvaret, det vill säga redovisa vad som ska vara allmän väg och väganordning. Arbetsplanens innehåll En arbetsplan innehåller en beskrivning av den föreslagna vägen, kartor, ritningar, illustrationer, kostnadsberäkningar, samrådsredogörelse med protokoll från markägarsammanträden, sakägarförteckning med redovisning av det markbehov som berör varje sakägare, yttranden från berörda myndigheter m.m. Arbetsplanen innehåller också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), det vill säga en beskrivning av hur vägen och vägbygget påverkar miljön och människors hälsa och vilka skyddsåtgärder som behövs för att minska vägens påverkan på omgivningen. Beskrivning Beskrivningen sammanfattar syftet med vägprojektet, redovisar vägens standard, den föreslagna sträckningen, konsekvenserna för miljön, sambandet med den kommunala planeringen med mera. Den redovisar också vilka vägar som inte längre ska vara allmänna när den nya vägen är klar (indragning av väg). Av beskrivningen ska också framgå vilka av de skyddsåtgärder som redovisas i MKB och vilken övrig miljöanpassning som ska utföras och motiven för det. Ritningar Planritningarna redovisar vägens sträckning och vägområde för både den befintliga vägen och tillkommande områden. De områden som redovisas omfattar dels vägen, gång- och cykelvägar, broar och tunnlar, dels de ytor eller vägar som behövs under byggnadstiden för till exempel upplag och transportvägar. De redovisar även principlägen för nya enskilda väganslutningar, gamla anslutningar som föreslås stängas, gränser för fastigheter som berörs eller är belägna intill vägen samt vägdelar som föreslås bli indragna från allmänt underhåll. Om vägen ska förses med mitträcke redovisas även antalet körfält i olika riktningar samt förslag till var det ska finnas öppningar i räcket och möjligheter att vända. Profilritningarna redovisar markens kontur och vägens höjdläge samt läge för broar, större vägtrummor m.m. Detaljritningarna kan bland annat omfatta ritningar som visar vägens läge i tvärled, förslagsritningar på broar och ritningar över avvattning. VÄGEN OCH MARKÄGAREN 7

8 Vad säger väglagen om arbetsplanen? Innan en väg byggs, skall en arbetsplan upprättas. I arbetsplanen skall anges den mark eller det utrymme som behöver tas i anspråk för väganordningar och för att genomföra vägbyggnadsprojektet. Planen skall innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigt behövs för att genomföra projektet. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i arbetsplanen. (ur 15 väglagen) om tillfälligt utnyttjande av mark? Har det i en fastställd arbetsplan för ett vägbyggnadsprojekt avsatts mark eller annat utrymme i närheten av det vägområde som upptas i arbetsplanen och är marken eller utrymmet avsett för upplag eller liknande ändamål i samband med byggandet av vägen, skall nyttjanderätt till marken eller utrymmet upplåtas till väghållaren för den tid som har angetts i planen. (35 väglagen) Sakägarförteckning Sakägarförteckningen innehåller uppgifter om fastighetsbeteckning och ägare samt beräknat behov av ny eller tillkommande vägmark från varje berörd fastighet och markslag. En sakägarförteckning ska också innehålla uppgifter om kända nyttjanderättshavare (till exempel arrendatorer) och andra som har rättigheter till marken eller servitut. Uppgifter ska också finnas om dem som får en väsentligt förändrad situation, till exempel är eller kan bli bullerstörda, berörs av indragning av väg, får förändrad landskapsbild, berörs av nytt mitträcke eller berörs på annat sätt. I förteckningen ska även anges om mark ska tas i anspråk med inskränkt vägrätt. Marken kan vara ett område som väghållaren behöver, men som fastighetsägaren ändå får använda. Inskränkt vägrätt kan gälla för områden som skyddar delar av en väg- eller brokonstruktion som ligger under markytan eller markområden under broar. Även mark som behöver användas tillfälligt under byggnadstiden ska anges. Kommuner, andra myndigheter, lokala organ och sammanslutningar som kan komma att beröras ska också förtecknas. Arbetsplanen ställs ut Innan en arbetsplan kan fastställas ska ägare till berörda fastigheter, myndigheter och andra intressenter få tillfälle att lämna synpunkter på vägförslaget. Därför ska arbetsplanen tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) i normalfallet ställas ut för allmän granskning. I mindre projekt innebär utställningen bara att alla beskrivningar, MKB:n och ritningar finns tillgängliga. I stora projekt är utställningen mera omfattande och liknar mer vad man brukar kalla en utställning. Utställningen ska ge både dig som sakägare möjlighet att ta till vara din rätt och hjälpa till att skydda allmänna intressen. Bland annat måste markägarna bli uppmärksamma på vägrätten, som begränsar hur de får använda sin mark inom det tänkta vägområdet. Väghållningsmyndigheten bestämmer inom vilken tid anmärkningar mot planen och MKB:n kan lämnas. Normalt är det tre till fyra veckor, men tiden kan vara både kortare och längre. Synpunkter ska lämnas skriftligt till myndigheten. Under denna tid finns planen och MKB:n tillgängliga hos bland annat Vägverkets regionkontor och hos byggnadsnämnden (eller motsvarande) i berörd kommun. Den som vill kan också få läsa de synpunkter som kommit in. Om du är direkt berörd får du i ett rekommenderat brev veta var och när arbetsplanen ställs ut. Direkt berörd är du om mark som hör till din fastighet behövs för vägen eller för tunnelutrymme, om du har nyttjanderätt eller annan rättighet inom området för vägen, om du har servitut som berörs, om du använder en väg som ska dras in från allmänt underhåll eller om du blir bullerstörd, det vill säga ljudnivån kommer att ligga över de riktvärden som riksdagen har beslutat om för bostadsbebyggelse. I planen anger vi för varje fastighet den areal av olika markslag som vi beräknar kommer att behövas för vägen. Vi redovisar också om det tillfälligt behövs mark under byggnadstiden för upplag, transportvägar eller liknande. Enskilda vägar sköts i allmänhet av en vägsamfällighet, vägförening eller gemensamhetsanläggning. Det är denna som blir underrättad när en enskild väg är berörd, i stället för de delägande fastigheterna. 8 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

9 Vi går igenom synpunkterna Efter utställningen skriver väghållningsmyndigheten ett utlåtande där vi sammanställer och besvarar de synpunkter som har kommit in. Vi bedömer också om vägförslaget ska ändras med hänsyn till inkomna synpunkter. Svaren kan gälla både vägsträckningen, den tekniska utformningen och kostnader på grund av ändringar föranledda av synpunkterna. Synpunkter som gäller ersättning för intrång prövas inte i samband med fastställelsen utan behandlas senare i särskilda marklösenförhandlingar. Efter utställningen När arbetsplanen har varit utställd och länsstyrelsen yttrat sig om den överlämnar vi (det vill säga väghållningsmyndigheten) planen till Vägverkets huvudkontor med begäran om att arbetsplanen ska fastställas. Vi bifogar samrådsredogörelsen, de synpunkter som har kommit in vid utställningen samt vårt utlåtande över dessa synpunkter. De grundläggande förutsättningarna för att arbetsplanen ska kunna fastställas är att: länsstyrelsen stödjer planen vägen kommer att kunna byggas inom rimlig tid och till den kostnad som regeringen eller länsorganisationerna tidigare beslutat om Vägverkets huvudkontor godtar planen efter sin granskning och prövning. Vad säger väglagen om utställning av arbetsplan? Arbetsplanen med miljökonsekvensbeskrivning skall kungöras och hållas tillgänglig för allmänheten. En arbetsplan för väg, som är förutsatt i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, behöver inte ställas ut. Inte heller behöver en arbetsplan som avser endast ombyggnad av väg ställas ut, om mark eller annat utrymme inte behöver tas i anspråk med vägrätt eller för tillfälligt nyttjande eller om detta har medgetts skriftligen av berörda fastighetsägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitutsrätt. (ur 17 väglagen) Vägverkets huvudkontor beslutar om fastställelse och tar i sin prövning hänsyn till innehållet i MKB:n och resultatet av samråd och yttranden. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning om vägprojektet lämnas ärendet över till regeringen för beslut. Arbetsplanen fastställs Om du har lämnat synpunkter i samband med utställningen får du en möjlighet att yttra dig över utredningsmaterial som har kommit in senare, innan Vägverkets huvudkontor fattar beslut om fastställelse. Detta är bestämt i förvaltningslagen. Informationen om det nya utredningsmaterialet och möjligheten att lämna synpunkter kallas kommunikation. I kommunikationen får du veta vad som står i väghållningsmyndighetens skrivelse till Vägverkets huvudkontor och i utlåtandet över de synpunkter som framförts vid utställningen. Ibland tar vi även upp länsstyrelsens yttrande och andra handlingar som har kommit till senare. Kommunikationen går normalt till så att du som har framfört anmärkningar mot vägförslaget får kopior av handlingarna. Om du vill yttra dig ska du göra det till Vägverkets huvudkontor inom viss tid, vanligen tre veckor. Efter denna tid prövar Vägverkets huvudkontoret arbetsplanen och kontrollerar då bland annat att: vägen är förenlig med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken hänsyn har tagits till enskilda intressen (påverkan på fastigheter, tillgänglighet med mera) samt till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd, naturvård och kulturmiljö enligt väglagen ska man eftersträva en estetisk utformning VÄGEN OCH MARKÄGAREN 9

10 Vad säger väglagen om fastställelse av arbetsplan? Arbetsplan fastställs av Vägverket efter samråd med länsstyrelsen. Om Vägverket och länsstyrelsen har olika uppfattning, hänskjuts frågan om fastställelse av planen till regeringens prövning. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen samt resultatet av samråd och yttranden skall beaktas då arbetsplanen fastställs. Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan är förfallet, om inte inom fem år från utgången av det år, under vilket beslutet vann laga kraft, vägens sträckning har blivit i sin helhet tydligt utmärkt på marken och det i arbetsplanen angivna vägbyggnadsarbetet har påbörjats. Om synnerliga skäl föreligger, kan regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Vägverket förlänga tiden, varje gång med högst tre år. Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan eller en förlängning av giltighetstiden skall kungöras. (ur 18 väglagen) Vad säger väglagen om indragning av väg? En väg får dras in, om den efter tillkomsten av en ny väg eller av något annat skäl inte längre behövs för det allmänna och åtgärden medför endast ringa olägenhet för bygden. För att ordna väghållningen när en väg dras in skall väghållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149). (ur 25 väglagen) övriga samhällssektorers intressen har beaktats arbetsplanen uppfyller väglagens och miljöbalkens krav på lämplig lokalisering och andra hänsyn till människors hälsa och på miljön arbetsplanen innehåller projektanpassade slutsatser om vilka skadeförebyggande åtgärder och övrig miljöanpassning som behövs kompensationsåtgärder redovisas i de fall det krävs enligt miljöbalken miljökvalitetsnormer uppfylls (för närvarande luft, fisk- och musselvatten) de indragningar av vägar eller vägdelar från allmänt underhåll som föreslås kan anses motiverade hänsyn har tagits till barns, äldres och funktionshindrades behov. Vägverket prövar noga alla anmärkningar, synpunkter och yrkanden som förts fram vid utställningen och i samband med kommunikationen. Vid prövningen tar man dock inte upp frågor om marklösen, och inte heller frågor om läge och utformning av enskilda anslutningsvägar eller andra frågor som inte har direkt samband med den nya vägens sträckning och utformning. Fastställelsebeslutet innehåller bland annat: själva beslutet med eventuella villkor en beskrivning av vägprojektet en redogörelse av den formella handläggningen inkomna synpunkter med svar uppgifter om vilka skyddsåtgärder som ska vidtas motivering till beslutet. Om beslutet innebär att en väg eller vägdel ska dras in från allmänt underhåll ska det anges och motiveras särskilt. Alla som är upptagna i arbetsplanens sakägarförteckning och alla andra som yttrat sig vid utställningen får en kopia av beslutet. Beslutet kungörs också genom bland annat annonsering i ortspressen. Kommunala organ och statliga myndigheter underrättas genom kopia av beslutet. I fastställelsen prövas inte frågor om nya enskilda väganslutningar eller om ändringar eller stängningar av sådana anslutningar. För sådant krävs separata beslut. 10 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

11 Så här kan du överklaga beslutet Vägverkets fastställelsebeslut kan överklagas hos regeringen. Information om hur du gör om du vill överklaga får du tillsammans med beslutet. Du har rätt att överklaga om beslutet berör dig direkt och det går emot dig. Överklagandet sänder du till Vägverkets huvudkontor. Tänk på att det är viktigt att det kommer in i tid. Det måste komma fram senast den dag som angetts i informationen. I annat fall tas det inte upp till prövning, utan avvisas i ett särskilt beslut med stöd av förvaltningslagen. Du får en bekräftelse på att ditt överklagande har kommit in till Vägverket i rätt tid. Om överklagandet kommer in för sent får du i stället ett beslut om att det har avvisats. Överklagandet och övriga handlingar i ärendet överlämnas därefter till regeringen (Näringsdepartementet) tillsammans med ett yttrande från Vägverket. Om du har överklagat får du som regel möjlighet att yttra dig över vad Vägverket har sagt innan regeringen fattar beslut. Därefter prövar regeringen beslutet på nytt. Regeringens beslut sänds till alla som har överklagat Vägverkets beslut. Beslutet vinner laga kraft Ett fastställelsebeslut vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut, såvida ingen har överklagat beslutet. Om någon överklagar beslutet men regeringen avslår överklagandet, vinner beslutet laga kraft i och med regeringens beslut. Om regeringen godtar ett överklagande måste arbetsplanen arbetas om, helt eller delvis. Ett beslut om fastställelse av en arbetsplan gäller det år beslutet vann laga kraft samt fem kalenderår till. Det innebär att vägbyggnadsarbetet måste ha påbörjats inom denna tid. Tiden som beslutet är giltligt kan dock förlängas i högst tre år i taget, om det finns synnerliga skäl till detta. VÄGEN OCH MARKÄGAREN 11

12 Vägrätt Vägrätt innebär att väghållaren har rätt att använda den mark som behövs för vägen inom vägområdet. Vägrätten innebär också att väghållaren får ta till vara naturtillgångar, till exempel avverka skog och ta ut jord- och bergmassor inom vägområdet. Väghållaren får också bestämma hur marken ska användas, till exempel ge någon annan rätt att lägga ned ledningar inom vägområdet. Till vägområdet hör inte bara vägbanan utan också diken, slänter, bullerskydd, dagvattenmagasin med mera som har direkt koppling till vägen. Väghållaren kan också få vägrätt för en upp till 2 meter bred markremsa utanför diken och slänter. I vissa fall, främst vid vägar i skogsmark, kan en så kallad säkerhetszon anges i stället. Denna kan vara upp till 14 meter bred. Sådana remsor och zoner ska motiveras särskilt i arbetsplanen. Vägrätten uppkommer när väghållaren tar marken i anspråk efter att arbetsplanen har vunnit laga kraft. Vid mindre ombyggnader och driftåtgärder behöver arbetsplanen inte alltid ställas ut och fastställas. Då uppkommer vägrätten när arbetsplanen har upprättats och fastighetsägaren, nyttjanderättshavaren eller någon annan som har rättigheter att använda marken har tecknat avtal om marktillträdet med väghållaren. Förutsättningen är att väghållaren och fastighetsägaren är överens om väglinjen, behovet av mark, m.m. Avtalet kan också innehålla en ekonomisk uppgörelse mellan parterna. En arbetsplan måste dock alltid finnas, och samråd måste alltid ske på samma sätt som i större projekt. Om länsstyrelsen har bedömt att vägbygget kan antas medföra betydande miljöpåverkan krävs alltid att arbetsplanen ställs ut och fastställs. Inom detaljplanelagt område, där kommunen är huvudman för allmänna platser, använder man inte vägrätt för att få tillgång till mark. I stället löser kommunen in marken med äganderätt och upplåter den till staten, när det är den som är väghållare. Enligt plan- och bygglagen har kommunen rätt och skyldighet att lösa in mark som ska användas till allmän plats (till exempel gator och allmänna vägar). Det innebär att kommunen kan tvångsinlösa mark om det inte går att nå en frivillig uppgörelse med fastighetsägaren. Gator inom detaljplanelagda områden är inte allmän väg när en kommun är väghållare. Då gäller enbart reglerna enligt plan- och bygglagen (PBL). När staten är väghållare inom ett detaljplanelagt område gäller både väglagen och PBL. 12 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

13 Vad säger väglagen om vägrätt? Vägrätt innefattar rätt för väghållaren att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för väg, trots den rätt som någon annan kan ha till fastigheten. I den mån någon inskränkning inte har gjorts i arbetsplanen eller i ett beslut om förändring av enskild väg till allmän, ger vägrätt även i övrigt väghållaren rätt att i fastighetsägarens ställe 1. bestämma över markens eller utrymmets användning under den tid vägrätten består, och 2. tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. (30 väglagen) Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar mark eller annat utrymme för väg i anspråk med stöd av en upprättad och, i fall då så behövs, fastställd arbetsplan. Vägrätt uppkommer även genom att väghållaren övertar mark eller annat utrymme med stöd av beslut om enskild vägs förändring till allmän. Mark eller annat utrymme skall anses ha tagits i anspråk för väg, när vägens sträckning över fastigheten tydligt har utmärkts på marken och det vägarbete som anges i arbetsplanen har påbörjats inom fastigheten. Om utmärkning enligt andra stycket inte lämpligen kan göras, skall mark eller annat utrymme anses ha tagits i anspråk när marken eller utrymmet har angetts i en arbetsplan och det vägarbete som anges i planen har påbörjats inom fastigheten. (31 väglagen) Vägrätt upphör när vägen dras in. Väghållaren är skyldig att i den omfattning det behövs ställa i ordning vägområdet och vidta åtgärder för att förebygga att områdets skick vållar störningar och olägenheter i framtiden. Väghållaren får föra bort vad som har anbringats inom vägområdet för vägändamål, om inte länsstyrelsen bestämmer annat med hänsyn till att fråga har uppkommit om markens eller utrymmets användning som enskild väg. (ur 18 väglagen) Vad som inte har förts bort inom ett år efter det att vägen dragits in tillfaller fastighetens ägare. Länsstyrelsen kan förlänga tiden, om särskilda skäl föreligger. (32 väglagen) VÄGEN OCH MARKÄGAREN 13

14 Vad säger väglagen om anslutningen av en enskild väg till en allmän väg? Kommunikation ska ske före beslut enligt 17 förvaltningslagen. En enskild körväg får inte anslutas till en allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Inte heller får utan sådant tillstånd en enskild körvägs anslutning till en allmän väg ändras. Vad som sagts nu gäller också i fråga om sådana utfarter från fastigheter och sådana bryggor som kan användas för körtrafi k. (ur 39 väglagen) Om det är nödvändigt med hänsyn till trafi ksäkerheten eller framkomligheten på en allmän väg, kan väghållningsmyndigheten förordna att en enskild vägs anslutning till den allmänna vägen skall spärras av eller ändras och verkställa förordnandet. Detta gäller också för utfarter från fastigheter och bryggor. (ur 40 väglagen) Dina formella möjligheter att påverka en sammanställning Väglagen, vägkungörelsen, miljöbalken och förvaltningslagen anger i detalj vilka formella möjligheter du har att framföra din mening i en vägfråga under planprocessen. Dessutom finns regler i Vägverkets föreskrifter om samråd och MKB m.m. om att du kan framföra synpunkter muntligt eller skriftligt vid samråd och informationsmöten. Väghållningsmyndigheten är skyldig att samråda under både planerings- och projekteringsfasen. Vägverkets regionkontor och huvudkontor står givetvis alltid till tjänst om du vill ha information i frågor om vägar. Tillfällen att påverka i planprocessen: Tillfälle Form Till vem PLANERINGSFASEN Samråd Muntligt eller Väghållningsförstudie skriftligt myndigheten Samråd Muntligt eller Väghållningsi ev. vägutredning skriftligt myndigheten PROJEKTERINGSFASEN Markägar- Muntligt Väghållningssammanträde (kan kompletteras myndigheten skriftligt) Protokollförs Utställning Skriftligt Väghållningsmyndigheten Kommunikation Skriftligt Vägverkets huvudkontor Efter Vägverkets Skriftligt Regeringen fastställelsebeslut överklagande (sänds till Vägverkets huvudkontor) Kommunikation Skriftligt Regeringen 14 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

15 Har jag rätt till ersättning? Reglerna för ersättning i samband med ett vägbygge finns i väglagen. Du som äger en fastighet har rätt till ersättning för mark som tas i anspråk och för de flesta andra skador som uppstår i samband med ett vägbygge. Även den som har nyttjanderätt eller någon annan särskild rätt till en fastighet kan ha rätt till ersättning. Vi strävar efter att planera så att inte mer mark än nödvändigt behöver tas i anspråk för ett vägbygge och så att omgivningen ska påverkas så lite som möjligt av vägen. Mindre skador kan många gånger åtgärdas i samband med vägbygget. Huvudparten av skadorna ersätts dock med pengar. Vad säger väglagen om markersättning och inlösen? Har väghållare fått vägrätt, är fastighetens ägare berättigad att av väghållaren få intrångsersättning och ersättning för annan skada till följd av vägens byggande eller användande, om det inte har avtalats eller uppenbarligen förutsatts att ersättning inte skall lämnas. Samma rätt till ersättning har en innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastigheten, om rätten inte har upplåtits efter det att marken eller utrymmet togs i anspråk. På ersättningen skall det betalas ränta enligt räntelagen (1975:635) från den dag då marken eller utrymmet togs i anspråk till och med den dag då betalning skall ske. (ur 55 väglagen) Uppstår till följd av att väg drages fram över fastighet synnerligt men för fastigheten eller del därav, skall väghållaren lösa det område som lider sådant men, om ägaren begär det. (ur 56 väglagen) Har överenskommelse inte träffats om ersättning eller om inlösen skall den som vill göra anspråk på ersättning eller fordra inlösen väcka talan vid den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten eller anordningen är belägen. Även väghållaren kan på samma sätt påkalla prövning av ersättning som tillkommer fastighetsägare eller annan sakägare. (ur 66 väglagen) VÄGEN OCH MARKÄGAREN 15

16 Överenskommelse om ersättning Väghållarens personal kommer att kontakta var och en av markägarna och andra som har någon rättighet (nyttjanderättshavare, servitut eller någon annan särskild rättighet i fastigheten) för att diskutera ersättning. Målet är att nå en frivillig överenskommelse. Huvudregeln är att fastighetsägaren efter vägbygget ska vara i samma ekonomiska läge som före vägbygget. Ersättningen ska därför motsvara minskningen i marknadsvärde för fastigheten. Vissa undantag finns jämför expropriationslagen (1972:719) 4 kap. 2 och 3. Vi ersätter även andra ekonomiska skador som inte har effekt på marknadsvärdet. Dit hör till exempel flyttkostnader och vissa kostnadsökningar för företag som bedrivs på en fastighet. När väghållaren och fastighetsägaren har kommit överens om ersättningens storlek skriver vi ett avtal om ersättningen. Det gör vi i allmänhet inte förrän vi kan överblicka de faktorer som inverkar. Om väghållaren och fastighetsägaren inte kan komma överens om ersättningen får en av parterna ansöka om stämning i fastighetsdomstolen för att pröva ersättningsfrågan. Vägbygget får dock genomföras även om det pågår en tvist om ersättningen. Hur stor ersättningen blir bestäms utifrån förhållandena vid den dagen när väghållaren tar marken i anspråk med stöd av arbetsplan, den så kallade värdetidpunkten. Intrång i skogsmark eller jordbruksmark Vid intrång i skogs- eller jordbruksmark bedömer Vägverket ersättningen med stöd av särskilda normer. Normerna används som generella hjälpmedel för beräkning av ersättning. Enligt skogsnormen kan markägaren få ersättning för bland annat mark, tillväxtförlust och framtida storm- och torkskador. Vägrätten innebär att väghållaren har rätt att avverka skogen. Normalt kommer dock väghållaren och fastighetsägaren överens om hur avverkningen ska gå till. Ett sätt är att väghållaren löser in skogen och avverkar den. Ett annat sätt är att fastighetsägaren själv sköter avverkningen. Han eller hon kan då få ersättning om avverkningen blir fördyrad. Enligt jordbruksnormen kan man få ersättning för mark, men också för sådant som gör det svårare att bruka marken, till exempel att avståndet till ägorna blir längre, att man måste passera vägen för att komma till sina ägor, att man måste flytta stängsel eller sätta upp mera stängsel eller att man får svårare att komma åt betesmarken. När får jag ersättningen? Ersättningen får du i pengar som ett engångsbelopp snarast möjligt efter att vi har kommit överens. Är det fråga om större summor betalas ofta en del av ersättningen ut som förskott. Ersättning för skador som uppkommit under projekteringen, till exempel på växande gröda och skog, får du ut snarast möjligt. Rätten för väghållaren att utföra projektering och beträda mark framgår av väglagen (se sidan 5). 16 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

17 Bygghandlingen ger underlag för att börja bygga Arbetsplanen är ofta inte tillräckligt detaljerad för att man ska kunna bygga vägen direkt med hjälp av den. I bygghandlingen beräknar vi detaljer som fler höjdmått på vägytan, stödmurar och kantstöd samt exakt placering av sådant som brunnar, staket och häckar. Eventuellt kan det då behövas ytterligare fältarbeten. Meddelanden om undersökningar får du antingen genom personlig kontakt eller med brev. I mindre vägprojekt kan denna fråga tas upp redan vid markägarsammanträdet. Skulle det uppstå skador vid dessa undersökningar betalar vi ersättning snarast möjligt, liksom för skador vid den tidigare projekteringen. Vid dessa kompletterande undersökningar kan det framkomma nya uppgifter som innebär att markbehovet förändras. I så fall ska detta anges i en reviderad arbetsplan för att vägrätt ska uppkomma. Förhandlingarna om ersättning för bland annat mark och byggnader inom vägområdet börjar normalt när det finns ett beslut om byggstart. I många fall tar dock Vägverkets markförhandlare kontakt med berörda markägare redan i ett tidigt skede. När byggstarten närmar sig meddelas du som markägare per brev att väghållaren beräknar att ta marken i anspråk med vägrätt från ett visst datum. Enligt väglagen börjar vägrätten gälla så snart vägens sträckning tydligt har märkts ut och arbeten som anges i arbetsplanen påbörjats på fastigheten. Det gäller även om det då inte finns en uppgörelse om ersättning. Vad händer sedan? Det vi nu har beskrivit är i stort vad som sker under planeringen och projekteringen av en allmän väg, i samband med fastställelsen och inför byggstarten. Samråd, information och andra kontakter fortsätter vi med även under själva byggskedet. Detta beskriver vi dock inte i denna broschyr. Vad säger väglagen om byggande av en väg? Inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser får väg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för marks bebyggande eller användning än som avses i första stycket skall väg byggas så, att syftet med bestämmelserna inte motverkas. (ur 14 väglagen) Byggande av väg får påbörjas först sedan arbetsplan har upprättats och, när det behövs, har blivit fastställd. (19 väglagen) När en väg byggs får endast oväsentlig avvikelse göras från arbetsplanen. Om en sådan avvikelse görs i fråga om den mark eller det utrymme som enligt arbetsplanen skulle tas i anspråk för vägen, skall detta utan dröjsmål anmärkas i ett tillägg till planen. (20 väglagen) Om byggandet av en allmän väg medför att en enskild väg behöver byggas eller att ändrade förhållanden uppstår som väsentligt inverkar på väghållningen för en sådan väg, skall väghållaren, om det behövs, påkalla förrättning enligt anläggningslagen (1973:1149) för att ordna den enskilda väghållningen. (20a väglagen) VÄGEN OCH MARKÄGAREN 17

18 18 VÄGEN OCH MARKÄGAREN

19 Har du frågor? Hör gärna av dig till oss på Vägverket om du har frågor. Även kommunen kan ge kompletterande uppgifter, framför allt om vägbyggen inom en tätort. Vägverkets väghållningsmyndigheter Region Norr Box Luleå Telefon: Telefax: Region Mitt Box Härnösand Telefon: Telefax: Region Mälardalen Box Eskilstuna Telefon: Telefax: Region Stockholm Solna Telefon: Telefax: Region Väst Göteborg Telefon: Telefax: Region Sydöst Jönköping Telefon: Telefax: Region Skåne Box Kristianstad Telefon: Telefax: Vägverket Borlänge Telefon: Texttelefon: Telefax: Observera att drygt 200 kommuner är egna väghållare av allmän väg. I egenskap av väghållningsmyndighet agerar de på samma sätt som Vägverkets regionala kontor. VÄGEN OCH MARKÄGAREN 19

20 Vägverket Borlänge Telefon Fax Texttelefon VÄGVERKET. BEST.NR OKTOBER PRODUKTION: ATELJÉN, VÄGVERKET. TRYCK: INTELLECTA STRÅLINS. 20 VÄGEN OCH MARKÄGAREN