Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland 2012 Minnesanteckningar från träff 2 BLÅTT VATTEN

Transkript

1 Förstudie om Regional vattenplanering på Gotland 2012 Minnesanteckningar från träff 2 BLÅTT VATTEN Närvarande: se deltagarförteckning sist i anteckningarna. Inledning Mötesledare Karin Fager hälsade alla välkomna. Presentation av deltagarna Kort repetition av syftet med förstudien, förra mötet och mötets gemensamma förhållningsregler (se anteckningar från träff 1) samt underlag för detta möte. Påmindes om dialog och de olika perspektiv som ska belysas samt att tema-mötena utgör underlag för fortsatta möten och övrigt arbete efter förstudien. Östersjön kommer att tas upp på tema GRÖNT vatten. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) om förstudien Mats Svensson, uppkopplad från Göteborg, svarade på frågor kring vattenplanering. Denna förstudie är ett kort projekt med stort mål och man hoppas på en fortsättning. Gotland har valts ut som pilotområde med hänsyn till de speciella förutsättningarna som råder här: sprickig berggrund, tunna jordlager, klimat, tidvis vattenbrist, litet nederbördsunderlag, intensiv utdikning och fluktuerande befolkning. Olika vattenrelaterade problem kan uppmärksammas tidigare på Gotland än på andra håll i landet. Eftersom region och län sammanfaller geografiskt borde samverkan ha goda förutsättningar att fungera bättre kring t.ex. övergödning och vattenskyddsområden. Kostnader för vattentjänster togs upp. Prissättning är det viktigaste styrmedlet för att styra vattenkonsumtion i Europa. I Sverige är priset för vatten lågt och ses kanske inte som en ändlig resurs. Man kan se frågan om prissättning kopplat till ekosystemtjänster och en offensiv miljöpolitik. På Gotland, med intensivt jordbruk, ojämn fördelning av vatten och konkurrerande intressen, skulle man kunna belysa hur prissättning kan användas. Vattenplanering i förhållande till annan planering: Översiktsplanering (ÖP) handlar om markanvändning. Vatten som begränsad resurs och infrastruktur behöver inkluderas i ÖP och FÖP (fördjupad översiktsplan) för att kunna möta framtidens vattenbrist i samhället. I nuläget finns inga lagkrav på vattenplanering (jfr lagstadgad avfallsplan) utan nuvarande förslag bygger på frivillighet. Det finns dock många fördelar att inkludera vattenplaneringen i den ordinarie planeringen. Den yttre gränsen för den kommunala/regionala planeringen bör vara kustzonen (ingår i vattendirektivet). Föreläsningar Gotlands grundvatten Peter Dahlqvist arbetar med grundvattenfrågor och vattenförsörjningsplaner vid Statens Geologiska Undersökningar, SGU, i Lund.

2 I dag tas 8 Mm 3 (miljoner kubikmeter) vatten ut per år på Gotland, fördelat på 50 % kommunalt och 50 % enskilt. Frågan om det är vattenbrist på Gotland eller inte: Sett utifrån nettonederbörden 500 Mm 3 per år finns det tillräckligt med vatten. Ca 95 % av det vattnet rör sig dock ytligt och Gotland har generellt dålig lagringskapacitet. Kvar finns 25 Mm 3 att fördela och av detta kan 12 Mm 3 tas tillvara. God planering behövs för att kunna utvinna ytterligare 3-4 Mm 3 från vattentäkter på strategiska platser. Vilka områden kan väljas utifrån motstående intressen, hänsyn till kvalitet mm? Kan man använda nedlagda kalkbrott som reservoarer? Ett bra underlag behövs och långsiktiga beslut. I Danmark finns ett system för prissättning där pengarna går tillbaka till förbättringsåtgärder. Det är viktigt att förankra, synliggöra och prioritera frågorna om vattenförekomster med hänsyn till andra intressen. Fördelen med vattenförsörjningsplaner är att de är långsiktiga och i slutänden innebär ett fortsatt billigt dricksvatten. I SGU:s rapport 2009:24 kan man läsa mer om arbetsgången vid arbetet med vattenförsörjningsplaner. I Skåne har man bildat grundvattenråd (jfr lokala vattenråd) som jobbar på frivillig basis. Berggrunden på Gotland: i randområden, med större sprickfrekvens, till kalkstensområden bör större grundvattenuttag kunna göras. En karta över grundvattentillgångar på Gotland håller på att tas fram. Det finns mycket data på SGU och mer data kan tas fram i samarbete med andra. Flygmätningar och markgeofysiska mätningar har gjorts de senaste åren. SGU planerar även fördjupade studier av saltvattengränsen, kartläggning av mäktighet och utbredning av grundvattenförande lager, karstområden och övergång kalksten/märgel. Vattenbrist, grundvattens värde och vattenskyddsområden Håkan Djurberg, konsult AkvaNovum, har arbetat länge med grundvattenfrågor på Gotland. Rapporter finns framtagna för arbetet med Visby vattenskyddsområde (vso): Riskanalys konsekvensbedömning för Visby vattenskyddsområde. Rapporten tar upp riskanalys, regelverk, konsekvensbedömning och hur detta förhåller sig till Naturvårdsverkets allmänna råd. Inom Visby vattenskyddsområde finns ca 3600 fastighetsägare. Metodiken går ut på att identifiera föroreningspotential (riskinventering, klassning) och sårbarhet (vertikal/täthet och horisontell/avstånd till vattentäkt). Man har gått igenom miljöfarlig verksamhet, vägar, förorenade områden, bekämpningsmedelanvändning, enskilda avlopp mm. Utifrån konsekvensbedömningen har man justerat nuvarande gränser för vattenskyddsområde. Man har tittat på hur olika verksamheter påverkas av föreslagna föreskrifter, hur stor blir inskränkningen och uppnås skyddsbehovet av vattentäkten? Restriktionerna är mildare i sekundär zon. I övrigt är något strängare än Naturvårdsverkets allmänna råd vad gäller nya utsläpp från enskilt avlopp och bergvärme med hänsyn till berggrundens beskaffenhet. Vid frågan om det är vattenbrist eller inte blandar man ihop att den årliga avrinningen är större än vattenbehovet med slutsatsen att det inte råder generell vattenbrist. Tid och plats är parametrar som definierar vattenbrist. Det finns inte tillräckligt med vatten i magasinen just på ställen och tider där/när det behövs. Problemen med vattenbristen är att bl.a. uttagskapaciteten är låg i brunnar, magasinsvolymen liten, saltvatteninträngning, förekomst av bor, hög sårbarhet och användning av bekämpningsmedel. Det krävs resurser för att bygga bort vattenbristen och tidsödande att öppna nya vattentäkter. Arbetet med vattenskyddsområde för Bästeträsk påbörjas inom kort. Att Visby tagit så lång tid beror på att det ligger nära en stad, många berörda, ersättningsfrågor, man kunde ha arbetat på ett annat sätt för att snabbare komma till avslut.

3 Hur jobbar med vattenfrågor? Jan von Wachenfeldt, ledningskontoret Se bifogad karta. Det finns en långsiktig plan för VA-försörjning (vatten och avlopp). Nuvarande plan revideras och ska ut på remiss. VA-planeringen kom igång i början av 2000-talet och en årlig budget på 50 miljoner avsattes. Man bestämde också att lösningarna i första hand ska vara storskaliga, i andra hand gemensamma och sista hand enskilda. Nu finns en utvecklad teknik för avsaltning i större skala och diskussion pågår om att försörja det norra nätet med avsaltat vatten från Slite. VAplanen revideras vart fjärde år och är nära kopplad till ÖP (översiktsplanering). Orsaken till storskaliga lösningar och avsaltning är skydd av grundvatten. I de områden där fördjupade översiktsplaner tas fram finns inget utrymme för storskalighet. Här tas istället särskilda utredningar fram. Här pekar man på möjligheter att sluta kretslopp. Fråga om Burgsviken och gamla dåliga reningsverk: mindre reningsverk tas bort och kopplas till det större nätet. Jonas Aaw, teknikförvaltningen Det finns kunder som betjänas av drygt 30 vattentäkter på 25 ställen på ön. Planering sker utifrån värsta scenario och uttagen kalibreras utifrån tillgång och efterfrågan, särskilt sommartid när nederbörden är liten och uttaget stort. Många vattentäkter är påverkade och det finns stora problem med förhöjda borvärden. Membranteknik används för att ta bort bor (Valleviken, Fårö, Martebo, Burs), d.v.s. samma teknik som för avsaltning/rening av havsvatten. Bor finns naturligt i berggrunden. Har också genomförts ett pilotprojekt med nanoteknik vid lasarettet. Alla råvattentäkter ska kontrolleras avseende virus och partiklar utöver bakterier. Grundvattenproduktion är inte att betrakta som billig på Gotland. Fråga om varför avsaltningsanläggningen skulle ligga i just Slite: maxuttag i Slite vattentäkt redan idag, bra genomströmning utanför Slite och bra infrastruktur för påkoppling på norra nätet. Grundvatten alltid korrosivt, detta slipper man med avsaltat vatten. Täktverksamhet och vatten hot eller möjlighet? Kerstin Nyberg, miljöchef Cementa Täktverksamhet innebär en omfattande samråds- och tillståndsprocess och att verksamheten regleras i domar. Cementa har tillstånd att pumpa ut vatten och har för detta ett kontrollprogram samt andra mätprogram. Bolaget har ställt en ekonomisk säkerhet och är skyldig att efterbehandla täkterna efter avslutad verksamhet. Kerstin visade en schematisk bild över täktområdet med omnejd. Flera riksintressen och samhällsintressen ska vägas samman i prövningen. Cementen är en närproducerad produkt i sammanhanget. Mycket vatten pumpas ut från brotten (relikt vatten, grundvatten, förhöjda kvävehalter). I dag finns en processvattendamm motsvarande m 3. Ska på sikt vattenfylla Västra brottet (5 milj m 3 ). Hur kan Cementa härigenom bidra med vatten? Dammen kan användas för

4 kylvatten/rökgasrening istället för det vatten som nu avleds från Spillingsån till Spillingsdammen. Denna damm kan då användas till annat. Man kan tänka sig att skapa nytt ytvattenmagasin för bevattning, råvattenproduktion mm. Vad gäller efterbehandling är tanken att återskapa biotoper, skapa nya och ge förutsättningar för friluftslivet. Västra brottet börjar vattenfyllas om ca 2 år och kommer att blir en 25 m djup damm om 5-10 år. Viss saltvatteninträngning sker varför dammbotten tätas med lera. Bolaget vill ha synpunkter på bra lösningar som kan tillgodose flera intressen. Gruppdiskussioner och prioritering Som en inledning på diskussioner i grupper presenterade Sofia Scholler en sammanställning från förra träffens gruppdiskussioner. Arbetsgruppen hade delat in frågorna i tre kategorier: produktion, påverkan och samarbeten och politik Underlag för diskussion - se bilaga 1. Sex grupper arbetade vidare med att enas om tre frågor som måste finnas med i en vattenplan för Gotland. Detta blir ett underlag till fortsatt arbetet och kommer också att föras fram som viktiga vattenfrågor på Gotland, bland annat till detta projekts styrgrupp RegSam. Presentation från grupperna Grupp 1 Tillgång till vatten av god kvalitet och kvantitet: grundvatten, avsaltning, Tingstäde/Bästeträsk. Samarbete mellan alla aktörer Information och dialog, göra medborgarna medvetna om situationen Grupp 2 Membranrening: jämföra rening av olika vatten Reservoarer: naturliga eller gamla täkter Vattenskyddsområde snabbare handläggning, långsiktighet Grupp 3 Tillgång till vatten: grundvatten, avsaltning. Långsiktigt och klimathänsyn. Skydda vatten - vattenskyddsområden Samarbete Grupp 4 Säkra tillgång genom vattenskyddsområde, membranteknik Sträva åt samma håll fortsatt samarbete Avloppsfrågan ur dricksvattenperspektiv Grupp 5 Kartlägga resursen oavsett ursprung (inkl. grundvatten, ytvatten och avsaltning) Kartlägga behov och hot mot kvalitet och kvantitet Samverkan, förankring, kunskapsspridning - ta fram gemensamt kunskapsunderlag Grupp 6 Ökad hushållning, hålla kvar vatten i landskapet Avgifta kretsloppen Mer samråd: genvägar för att undvika juridiska processer.

5 Projektets arbetsgrupp sammanfattade efter mötet gruppernas prioriteringar till att det handlar om: - Tillgång på vatten kvalitet och kvantitet - Samarbeten - Skydd av vatten vattenskyddsområde - Öka kunskap och sprida information - Negativ påverkan på vatten inklusive avlopp Diskussion om arbetssätt Diskussion med talpinne kort sammanfattning Svårt att välja ut vissa frågor. Många är viktiga och det behövs en helhetssyn. Fråga om kadmiumhalt i kalkstenen: sammanställning från jordprov och växter pågår. Finns naturligt i den odlade jorden och inte bara som tillfört via konstgödsel. LRF påpekar att bevattningsvatten inte tas från grundvatten. Frågorna rör stort och smått, vilka metoder är egentligen realistiska? SGU: Viktigt att tidigt bestämma skala, hur djupt man ska gå och vad som ska belysas. I förstudien testar vi hur man kan jobba med helhetssyn. Vi ska i nuläget identifiera perspektiv för att komma framåt men inte lösa problemen. Det ekonomiska perspektivet kan vi bortse ifrån i nuläget. Målsättningen bör vara att det finns bra vatten, teknik och ekonomi en annan fråga. Behov av resursinventering: kunskap, samarbete, vidare perspektiv. Hur ser samordningen ut mellan riksintressen för kalkindustrin och skydd av grundvatten och vad är SGU:s roll? har fått i uppdrag av HaV att redovisa förslag på riksintresse för dricksvattenförsörjning under Vore bra med historiskt underlag. Det går att ta fram arealer för våtmarker historiskt (Katarina Amér). Hur mycket vatten används till dricksvatten och hur mycket till övrigt? Tokigt att rena till dricksvattenkvalitet när vi spolar ut det mesta. 3-5 liter dricksvatten går åt per dag. Arbetsgruppen tar med sig prioriteringarna från dagens diskussioner till det fortsatta arbetet. Avslutning Sammanfattning av avslutande runda om dagens möte. Mötet präglades av god stämning och stort engagemang. Bra idé att samla så många. Mycket kunskap delges. SGU borde peka ut riksintresse för vatten. Grundvatten fortfarande viktigaste renvattenresursen för lång tid framöver. Bra med pilotstudie men för lite tid att diskutera. Bra om man kan skapa nya nätverk och bra om frågorna når fram till politiken. Fördjupning behövs, roliga och svåra utmaningar. Bra med diskussioner i smågrupper, många gemensamma ståndpunkter. Många kompetenser möts och bra föredrag. Spännande lösningar har presenterats under dagen vad gäller membranteknik, och efterbehandling. Småtrist att vi är så överrens!

6 Hopp om att ett prestigelöst och gränslöst samarbete kan komma till stånd. Högaktuella frågor och till nytta för pågående arbete. Vatten prioriterat på pappret, nu dags att göra något. Frågorna skapar engagemang, bra arbetsform. Nödvändigt med gruppmöten för att komma framåt. Många gemensamma ståndpunkter kanske beror på att representationen i första hand är från det offentliga? Bredden är vinsten och SGU vill fortsätta medverka i arbetet. Viktigt att prata om GRÖNT vatten som inte har några advokater. Måste lösa konflikten mellan grönt och blått vatten. Bra att prata med de olika vattenråden för olika avrinningsområdena eftersom de har så olika förutsättningar. Synd om det skulle bli en hyllvärmare. Bra möte och upplägg med föredrag och grupparbeten. Nästa möte tema GRÖNT vatten avhandlas Nästa gång ses vi den 23 januari kl , på, Visborgsallén 4, Lokal: Bläcku Deltagarförteckning Harriet Lihnell Mats Hedström Tommy Gardell Matias Swartling Bo Björkman Frida Brunner Magnus Pettersson Sten Reutervik Torun Stening Jonas Aaw Jonas Nilsson Anders Lekander Birgitta Kallings Christer Bruzelius Ingmar Danielsson Lars Vallin Lennart Niklasson Hans Hägsarfwe Kerstin Nyberg Patrik Rönnbäck Anders Nissling Roland Rodebjer Ulf Smedberg Jan Larsson Daniel Heilborn Petter Engström Matilda Thyresson Henrik Johansson Katarina Amér Peter Landergren Miljö- och hälsoskyddnämnden Miljö- och hälsoskyddnämnden Tekniska nämnden Tekniska nämnden Byggnadsnämnden (ej närvarande) Naturskyddsföreningen Gotland Hushållningssällskapet (ej närvarande) Destination Gotland (ej närvarande) Skogsstyrelsen Sportfiskarna Gotlands vattenråd Mästermyrs vattenavledningsföretag Cementa Högskolan på Gotland/UU, SWEDESD (ej närvarande) Högskolan på Gotland/Uppsala Universitet (ej närvarande) LRF Fiskeområde Gotland Forum Östersjön (ej närvarande) Naturskyddsföreningen Gotland LRF (via länk) (ej närvarande)

7 Frida Eklund Lisa Palmér Lena Kulander Kalle Nyberg Ulf Lavergren Mats Svensson Peter Dahlqvist Håkan Djurberg Arbetsgrupp: Maria Breineder Jan von Wachenfeldt Jimmy Holpers Karin Fager Emilie Vejlens Sofia Scholler Havs-och vattenmyndigheten (via länk) SGU (föreläsare) AkvaNovum (föreläsare)