Slutrapport 1 (10) Datum Version 1.0 Dnr LK/ Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten. Slutrapport

Transkript

1 Slutrapport 1 (10) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Slutrapport Projekt: Sex och samlevnadsundervisning, SeSam, till personal på HBV-hem för ensamkommande flyktingungdomar, år (insats 01.01) Projektledare: Tomas Kaimukilwa Ojala Projektägare: Lisa Brunzell, Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten

2 LANDSTINGETS KANSLI Slutrapport 2 (10) 1. Sammanfattning Projektet har bedrivits i Värmland under åren och startades utifrån identifierade behov på kommunernas HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. Genom utbildningsinsatser har personal på HVB-hemmen fått ökad kunskap inom området sex- och samlevnad. Samtalsledare har sedan haft samtalsgrupper med ungdomar för att på så sätt öka deras möjlighet till grundläggande kunskap inom området. Lokalt nätverksarbete har etablerats mellan aktörer och verksamheter som har olika ansvar för ungdomarna, exempelvis skola, vårdcentral, ungdomsmottagning och HVB-hem. Projektet har finansierats av statsbidrag för hiv- och STI-preventiva insatser som beviljats av Folkhälsomyndigheten. 2. Grundläggande information Syfte med projektet Projektet har syftat till att Bakgrund skapa trygghet hos personalen i rollen att prata om sex- och samlevnad och hiv-prevention med ensamkommande flyktingungdomar flyktingungdomarna ska ha möjlighet till grundläggande kunskap gällande sex och samlevnad och hiv-prevention Styrdokument Det länsgemensamma arbetet utgår från Strategi för hiv- och STI förebyggande arbete i Värmland, Strategins övergripande mål är att minska antal fall av hiv/sti i Värmland och därigenom medverka till att begränsa spridningen av hiv och andra sexuellt överförbara infektioner i enlighet med regeringens (Proposition 2005/06:60). I strategin finns totalt sex delmål, varav detta projekt bidrar till måluppfyllelse i två av dessa; - Utvecklat samarbete inom hiv/sti-prevention i Värmland - Ökad förståelse och kunskap hos ensamkommande flyktingungdomar för en trygg och säker sexualitet Till strategin finns en genomförandeplan med aktiviteter till de sex delmålen. Statsbidrag för hiv och STI-preventiva insatser Under flera år har kommuner, landsting och frivilligorganisationer haft möjlighet att söka statsbidrag för hiv och STI-preventiva insatser från Folkhälsomyndigheten. Detta har gjorts gemensamt för Värmland och ett av de länsgemensamma projekten har varit detta. Under de senaste åren har cirka 4 6 projekt beviljats statsbidrag i Värmland. Behov vid HVB-hem År 2013 uppmärksammade enhetscheferna på HVB-hemmen för ensamkommande asylsökande flyktingungdomar i Värmland att det var jämförelsevis stora skillnader gällande samtal om respekt, jämställdhet och kärlek med flyktingungdomarna. Kunskapsdifferensen var dessutom stor mellan flyktingungdomarna. Följande behov identifierades i Värmland; 1 Strategidokument och genomförandeplan

3 Slutrapport 3 (10) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten - Ensamkommande flyktingungdomar är en riskutsatt grupp när det bland annat gäller hiv och STI - Ensamkommande flyktingungdomar har samma rättighet till kunskap inom sex och samlevnad oavsett vilket HVB-hem de bor i - Personal vid HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar har behov av ökade kunskaper inom sex- och samlevnad År kartlade Brian Unis, Karlstads universitet, via en tvärsnittsstudie (1), behovet av kunskap och handledning i kunskapsområdet sex- och samlevnad hos personer som arbetar med ensamkommande ungdomar. Ett annat syfte med studien var att utvärdera en utbildningsinsats som var riktad mot denna personalkategori. HVB-hemspersonalens bakgrund Den formella kompetensen hos personalen på HVB-hemmen är bred: exempelvis socionom, pedagog, behandlingsassistent, undersköterska. Många HVB-hem anställer också medarbetare med andra kompetenser, exempelvis att de själva har en invandringsbakgrund. Att visa flyktingungdomarna vikten av jämställdhet gör att många HVB-hem anställer personer av olika kön och i olika åldrar. 2. Finansiering av projektet Statsbidrag för hiv- och STI-preventiva insatser Projektet har beviljats statsbidrag för hiv och STI-preventiva insatser under tre år, Statsbidraget styrs av en förordning 2 och beviljas av Folkhälsomyndigheten. Aktuellt utvecklingsområde för projektet har under de tre åren varit Migranter ensamkommande flyktingungdomar på HVB-hem. Beviljade statsbidrag för projektet År Kronor Tjänst projektledare procent procent procent Totalt kronor Egeninsatsen från medverkande HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar i Värmland har varit eventuella kostnader för vikarier då personalen medverkat vid utbildningstillfällen och andra träffar. 3. Projektgenomförande År 1, 2014 Första mötet för projektgruppen var december Efter ytterligare ett möte två månader senare var övergripande planeringen för projektet klar. Utbildningen av samtalsledare på HVB-hemmen planera- 2 Förordning (2013:666) om statsbidrag till landsting och vissa kommuner för insatser mot hivinfektion

4 LANDSTINGETS KANSLI Slutrapport 4 (10) des under året då det hade kommit flertal förfrågningar till ungdomsmottagningarna gällande grundläggande sex och samlevnadkunskap. Del av projektgruppen fick i uppdrag att ta fram frågor till kartläggningen. Undersökningen utfördes med syfte att identifiera behov, befintlig kunskap, möjliga samtalsledare i personalgruppen av olika kön samt möjligheter att delta i projektet. Detta utgjorde grunden för fortsatt projektplanering Utöver det, även önskades återkoppling kring följande temaområden; - Kunskap om sex- och samlevnad kan bidra till ett mer jämställt tänkande - Sex och samlevnad är viktigt inom integrationsarbetet - Pedagogisk kunskap är meriterande men intresset att utbilda sig till samtalsledare väger tyngre Undersökningen visade bland annat att det behövs samtalsledare i varje HVB-hem och att personalen stödjer tanken om samtalsledare av olika kön. Första kartläggningen gjordes i mars 2014 anonymt via en webbenkät. Vid den tidpunkten fanns 16 HVB-hem för flyktingungdomar i Värmland. 81 svar inkom varav 27 ville bli samtalsledare. I mars 2015 utbildades 11 personal från fem kommuner (grupp A, som också kallas pilotkommuner nedan). Inledningsvis inhämtades även erfarenheter och kunskaper från Malmö stad (socialförvaltningen) och Järva mansmottagning, Stockholm, exempelvis via studiebesök. De sistnämnda hade dokumenterat deras projekt: "Sex och samlevnad i en annan värld" (2). Tack vare deras kunskap och erfarenheter föddes tanken att hela personalgrupperna på HVB-hemmen skulle bli inspirerade till detta projekt via en gemensam inspirationsdag. År 2, 2015 Utifrån kartläggningsresultaten 2014 fick samtlig personal från de utvalda HVB-hemmen erbjudande om att delta i inspirationsdagar, detta för att personal ska ha en gemensam grund inför det fortsatta utvecklingsarbetet inom sex- och samlevnadsområdet. Samtalsledarnas grundutbildning anordnades under ett internat och därefter skulle få möjlighet till ökad kunskap en förmiddag per månad via fortbildning. Andra kartläggningen, även den via en anonym webbenkät, gjordes i maj Då hade HVB-hemmen dubblerats till följd av att fler ensamkommande flyktingungdomar sökte sig till vårt land. 133 HVB-hemspersonal lämnade svar och 63 av dessa ville bli samtalsledare. Om någon var intresserad av att bli utbildad till samtalsledare så skulle man svara med namn och kontaktuppgifter i slutet av länken. Därefter fick samordnarna/enhetscheferna besluta om vilka som skulle utbildas till samtalsledare. Under 2015 utbildades två omgångar med samtalsledare, grupp A och B, från HVB-hem i totalt 12 kommuner och därefter ovan nämnda fortbildning. Samtalsledarna fick därefter handledning 1 gång per termin. Utvärdering av utbildningsinsatser och den handledning de fick visar på mycket bra betyg. Inför respektive HVB-hems deltagande arrangerades en lokal träff och följande aktörer/verksamheter inbjöds; skola, elevhälsa, asylsköterska på vårdcentral, ungdomsmottagning och HVB-hem. Samtalsledarutbildningen och deltagarnas uppfattning och nyttan av den, följdes upp under hösten. I samverkan med två socionomstuderande, vid Karlstads universitetet, publicerades en C-uppsats med

5 Slutrapport 5 (10) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten titeln Att utbildas till samtalsledare, Nyutbildade samtalsledares upplevelser av sin utbildning i projektet SESAM och sitt arbete på HVB-hem (3). Samtalsledarna hade fått mycket nya kunskaper, både baskunskap inom området sex och samlevnad och kunskap om olika kulturer och religioner. De kände sig tryggare i svaren de ger ungdomarna då deras kunskaper nu är mer vetenskapliga. Några kände sig osäkra i sin nya roll som samtalsledare och behövde mera tydliga verktyg för att hantera gruppsamtalen. Det efterlystes mer kunskap kring hur man för ett samtal och leder en grupp. Tack vare resultaten i uppsatsen fick projektutbildarna veta vad som var bra och vad som kunde förbättras, vilket man utnyttjade resterande tiden och till kommande grupper som utbildades År 3, 2016 Ytterligare 44 samtalsledare utbildades i 3 olika grupper under år 2016, grupp C, D och E, där de fyra kvarvarande kommunerna ingick. De kommuner som redan hade samtalsledare fick möjlighet att få flera och därav blev antalet 44 samtalsledare detta sista projektår. Fortbildningarna pågick kontinuerligt. Se nedan under "projektets innehåll" gällande fortbildningarnas innehåll. Planering inför att arbetet ska kunna fortsätta att utvecklas och fortgå utan statsbidrag undersöktes och kontakter togs med Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Projektets innehåll och målgrupp Projektets målgrupp har varit personal på HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar och framförallt utsedda samtalsledare. Dessa i sin tur förmedlade vidare sina kunskaper till ungdomarna på HVB-hemmen. Projektet innehöll fem olika delar varav lokalt samarbete, fortbildning och handledning var återkommande. Samtalsledare i varje grupp, A-E, fortsatte att träffas i samma gruppkonstellation under hela projekttiden. Sista halvåret 2016 utbildades flera grupper samtidigt för att des skulle få ta del av så mycket som möjligt innan projektet avslutades. 1. Innan samtalsledarna fick sin grundutbildning inbjöds hela arbetsgruppen på respektive HVB-hem till en inspirationsdag. Där fick de reflektera över vissa uppgifter i grupper över kommungränserna en halvdag och utöver det lyssna på ett föredrag. Sammanlagt 221 HVB-hemspersonal deltog och deltagarna gav i snitt 4 av 5 möjliga i betyg. 2. Grundutbildning: Ett inledande internat över två dagar i grundläggande kunskaper i sex och samlevnad på högstadienivå. Materialet kom nästan uteslutande från umo.se som ex innefattade kön, relationer, psykisk ohälsa, sexualitet, jämställdhet, HBTQ, graviditet, abort, könssjukdomar och normer. 3. Lokala nätverksträffar har initierats i samtliga 16 värmländska kommuner mellan aktuella HVB-hem, asylsköterska, ungdomsmottagning, skola och elevhälsa inom det hiv- och STI-preventiva arbetet. Syftet med träffarna var att öka lokal samverkan samt att de vuxna runt flyktingungdomarna ska vara beredda på frågor och reaktioner när samtalsledarna börjar prata om sex och samlevnad på HVB-hemmet. Utöver detta även utnyttja varandras kunskap och kompetens. Det har visat sig att flyktingungdomarna uppskattar när personal från skolan hälsat på HVB-hemmen och vice versa. Oavsett funktion så finns de viktiga vuxna runt ungdomarna. 4. Fortbildning genomfördes (förmiddagar vid ett tillfälle/månad) av externa föreläsare inom följande områden; jämställdhet, integration, FN:s konvention om barnets rättigheter, hedersstrukturer, motiverande samtal samt en heldag arrangerad av länsstyrelsen; "barn, genus och prevention". Workshops genomfördes av externa föreläsare inom normkritik och "Manlighet, migration, etnicitet och sexualitet". Projektledaren föreläste om könsstympning, pedagogiska tips, självmord, sex och religion, kunskap och olika tolkningar om islam, maskulinitet i förändring, hormoners inverkan i tonåren,

6 LANDSTINGETS KANSLI Slutrapport 6 (10) fördjupning gällande hiv med utgångspunkt från Folkhälsomyndighetens nationella informationsinsats Hiv idag 3. I samband med fortbildningsdagarna framkom vid upprepade tillfällen behovet av generellt erfarenhetsutbyte. Fortbildningsdagarna hade alltid ett tema (se ovan) och utöver det skapades tid för avstämning motsvarande minuter per tillfälle från mars 2015 till december Oftast var grupperna vid dessa tillfällen max 15 personer från olika HVB-hem. 5. Handledning erbjöds av extern handledare en gång per termin tillsammans med den ursprungliga gruppen som man gjorde grundutbildningen ihop med. Uppdraget till handledaren, men även syftet för samtalsledarna, var att samtalsledarna skulle få delge varandra erfarenhetsutbyte samt få vägledning i hur man i samtal möter och stärker ungdomars naturliga nyfikenhet kring sex- och samlevnad. I samband med fortbildning och handledning utnyttjades och också möjligheten till erfarenhets- och kunskapsutbyte inom området och inom övergripande uppdrag och arbetsuppgifter generellt. Behovet av reflektion i det vardagliga arbetet på respektive HVB-hem var oerhört viktigt, visade det sig, och bör uppmärksammas mera. Genom att delge framgångsfaktorer i vardagen gav samtalsledarna tips på gynnsamma arbetssätt. 4. Projektorganisation Projektledare: Tomas Kaimukilwa Ojala, barn- och ungdomssjuksköterska, projektanställd vid Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten, Projektgrupp: Kerstin Karlsten, enhetschef, vårdcentralen Filipstad, Lena Persson skolsköterska Eda kommun, May Bjerklund, skolchef Årjängs kommun, Veronica Svensson Penttinen, HVB-hemmet Fridhem Forshaga kommun (år 1), Anosh Ghasrifard, HVB-hemmet Fridhem Forshaga kommun (år 1) och enhetschef HVB hem Heden, Hagfors kommun (år 2-3). Projektutbildare: Tomas Kaimukilwa Ojala, organisatör och huvudansvarig, samt Anosh Ghasrifard, som utbildade även inom området integration. Projektägare: Lisa Brunzell, hiv- och STI-samordnare och folkhälsostrateg vid Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten. Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten inom Landstinget i Värmland ansvarar för ansökan, administration, budget, uppföljning och återrapportering av för aktuellt statsbidrag. Sammansättning av projektgruppen En framgångsfaktor var bredden av kompetens i projektgruppen. I praktiken genomfördes endast två gemensamma fysiska möten i början där vi lade grunden till hela projektet. Projektledaren skulle samarbeta med Anosh Ghasrifard i samband med grundutbildningen och vid några fortbildningar. Därefter höll projektledaren projektgruppen informerad kontinuerligt. De sistnämnda spred informationen vidare till länets skolchefer, skolsköterskor, enhetschefer vid vårdcentraler. Dessutom ingick två HVBhemspersonal med stor erfarenhet av flyktingungdomar i projektgruppen. En av dem fick under projekttiden uppdrag som enhetschef för flyktingungdomar i en värmländsk kommun. 5. Projektresultat Sammanfattning av resultat 3

7 Slutrapport 7 (10) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten Samtliga delmål och mål uppfylldes under år Nedanstående mål, delmål samt förväntat resultat utgår från ansökan om statsbidrag för hiv och STIpreventiva insatser där projektet beviljats statsbidrag av Folkhälsomyndigheten. Mål 2014 Genomföra kartläggning med syfte att undersöka behov, intresse och resurser hos HVB-hemspersonalen för att identifiera vilka som kan bli de första samtalsledarna som utbildas (pilotkommuner) o Resultat; 81 svaranden i kartläggningen varav 27 av HVB-hemspersonalen som ville bli samtalsledare Initierat lokala träffar för pilotkommunernas elevhälsa, pedagoger, ungdomsmottagningar, asylsköterskor och personal på HVB-hemmen som syftar till att starta gemensamma diskussioner inom området o Resultat; I de lokala nätverksträffarna i 5 kommuner deltog 40 personer av olika yrkeskategorier, som arbetar runt flyktingungdomarna Planera samtalsledarutbildning o Resultat; Planeringen genomfördes av projektledaren. Vissa delar valdes utifrån rekommendationer från Järva mansmottagning i Rinkeby och Malmö stad. Mål 2015 Genomföra samtalsledarutbildning för blivande samtalsledare i 12 av länets 16 kommuner o Resultat; 25 samtalsledare från 12 kommuner utbildades. Förbättrat lokalt samarbete mellan skola, ungdomsmottagning och HVB-hem när det gäller sex- och samlevnadsundervisning för ensamkommande flyktingungdomar o Resultat; I de lokala nätverksträffarna i 6 kommuner deltog 54 personer av olika yrkeskategorier, som arbetar runt flyktingungdomarna. Ambassadörer rekryteras som goda exempel (ensamkommande flyktingungdomar som fått uppehållstillstånd och som varit några år i Sverige) o Resultat; Tanken var god gällande ambassadörer. Flera var intresserade men "ambassadörerna" var vetgiriga och fortsatte utbilda sig eller flyttade till några större städer pga. ex arbete. Mål 2016: Att samtliga 16 kommuner i Värmland för ensamkommande asylsökande flyktingungdomar har två utbildade samtalsledare av olika kön Att flyktingungdomarna får möjlighet till kunskap inom områdena sex- och samlevnad och hivprevention Delmål 1 3 har följts upp med hjälp av en webbenkät under sista kvartalet, där samtalsledare och samordnare/enhetschef vid respektive boende uppmanades att svara gemensamt för boendet.

8 LANDSTINGETS KANSLI Slutrapport 8 (10) Delmål 1 Samtliga 16 kommuner i Värmland, har vid HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar två utbildade samtalsledare av olika kön och i slutet av 2016 o Indikator - Antal kommuner i länet som har 2 utbildade samtalsledare på HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar. o Resultat - Under 2015 utbildades 25 samtalsledare och under 2016 utbildades 44 samtalsledare. Dessa är fördelade på olika boenden i länets samtliga 16 kommuner. Delmål 2 Utbildningsinsatserna, inom sex-och samlevnad, till blivande samtalsledare på HVB-hem för ensamkommande flyktingungdomar, har behovsanpassats o Indikator - Samtliga återkommande fortbildningstillfällen för samtalsledare följs upp och förbättras kontinuerligt under o Resultat från webbenkät -Samtalsledarna bedömer i stor utsträckning att utbildningsinsatserna är anpassade efter behovet. Kommentar; varje utbildningsinsats som anordnats har följts upp var för sig för att vid behov kunna förbättra och eller/förtydliga innehållet för den aktuella målgruppen. Delmål 3 Lokalt samarbete är upparbetat i samtliga 16 värmländska kommuner mellan aktuella HVB-hem, asylsköterska, ungdomsmottagning, skola och elevhälsa inom det hiv- och STI-preventiva arbetet o Indikator - Lokala och regelbundna uppföljningsträffar har genomförts under 2015 och 2016 o Resultat från webbenkät - Mer än 50 procent av kommunerna ses vid ett tillfälle per termin medan andra ses vid ett tillfälle per läsår. Ytterligare insatser som gynnar målgruppen ensamkommande flyktingungdomar FoU Välfärd Värmland Under hösten 2016 arrangerade FoU Välfärd Värmland, Karlstads universitet, en fyradagarsutbildning utifrån initiativ från värmlandskommunerna. Behov av att försöka skapa en gemensam kunskapsgrund för personalen på HVB-hemmen fanns. Utbildningen förmedlade kunskap och skapade utrymme för reflektion och dialog inom några för verksamheten viktiga områden: kulturkompetens, asylprocessen, psykiskt trauma, samtalsmetodik och social dokumentation. För personalen fanns också möjligheter att få träffas över kommungränserna för att utbyta erfarenheter och skapa nya kontakter. Tanken med utbildningen var att förbättra förutsättningarna för ett gott omhändertagande av ensamkommande barn/ungdomar i Värmland samt att skapa förutsättningar för att personalen vid HVB-hem för ensamkommande i Värmland ska känna sig säkrare och tryggare i sin professionella roll. Målgruppen var personal och deras närmsta chefer på HVB-hem för ensamkommande i Värmland. Region Värmland Region Värmland driver projektet Ungdomsmottagningarna och psykisk hälsa 2016 vilket syftar till att förbättra ungas psykiska hälsa i Värmland. Projektet finansieras genom socialdepartementets och Sveriges kommuner och landstings överenskommelse "Psykisk hälsa 2016". En av aktiviteterna är att genomföra en informationsinsats för föräldrar på SFI, svenska för invandrare, och har barn i målgruppen

9 Slutrapport 9 (10) Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten i länets 16 kommuner. Syftet med aktiviteten är att sänka tröskeln och göra ungdomsmottagningarna mer tillgängliga för unga som inte växt upp i Sverige. En bonus blir de studenter som själva är i målgruppen. Ungdomsmottagningar är ett specifikt svenskt fenomen som arbetar utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, mänskliga rättigheter och SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). SKL - Män och jämställdhet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har under 2016 genomfört en satsning inom området maskulinitet och jämställdhet 4. Landstinget i Värmland beviljades medel inom ramen för pågående jämställdhetsarbete och en gemensam spridningskonferens/utbildning arrangerades Målgruppen för insatsen var personal kommun- och landstingspersonal som möte flyktingungdomar och temat var mänskliga rättigheter, jämställdhet, etnicitet och migration och rätten till god hälsa. De utbildade samtalsledarna inom projektet medverkade och ansvarande bland annat för reflekterande samtal utifrån kulturella genusskillnader. Totalt deltog drygt 330 deltagare. Plattform Värmland, ensamkommande barn. Målet med projektet är att skapa en gemensam plattform kring kompetensutveckling och arbetssätt för de kommunala HVB-verksamheterna i länet. Projektet har beviljats medel under från Länsstyrelsen Värmland och drivs av Forshaga kommun. Effekterna av projektet förväntas bli att - kommunerna samordnas kring välfungerande arbetssätt med god kvalitet vad beträffar till exempel den dagliga verksamheten i boendena, dokumentation, genomförandeplaner, krishantering, praktiskt mottagande, utslussning i egenförsörjning med mera - en ökad samsyn och koordinering kring kompetensutveckling och generell kompetens för boendepersonal. Detta ska leda till att kommunerna på ett mer resurseffektivt sätt kan rikta den årliga kompetensförsörjningsbudgeten för varje medarbetare samt mer ändamålsenligt anordna utbildningsinsatser för boendepersonal genom strukturerad samverkan. Umo.se och Youmo.se En hemsida gällande hälsa för ungdomar, har uppmärksammat kunskapsbrist hos många flyktingungdomar och därför pågår just nu ett intensivt arbete med att översätta all information till engelska, somaliska, arabiska, persiska och tigrinja. Hemsidan beräknas vara färdigt hösten 2017 och den översatta hemsidan kommer då att kallas youmo.se. 6. Framtid Redan vid projektstart förankrades, hos samverkanspartners och ingående parter, att projektet enbart kunde drivas med stöd av statsbidrag för hiv- och STI-preventiva insatser under tre år samt att landstinget inte längre kunde driva en fortsättning. I övrigt kommer generella insatser att göras för att utveckla kvaliteten på HVB-hem. Inga samlade specifika insatser inom sex- och samlevnadsområdet är aktuella. 4 SKL

10 LANDSTINGETS KANSLI Slutrapport 10 (10) Samtalsledarnas egna initiativ I samband med avslutningen valde samtalsledarna själva att boka datum för att ses regionalt (3 5 kommuner) några tillfällen per år samt alla kommuner gemensamt skulle träffas årligen. Samtalsledarna har en sluten grupp på Facebook där de kommunicerar och delger tips till varandra. 7. Källor och material 1. Behov av kunskap och handledning hos personal som arbetar med ensamkommande ungdomar i kunskapsområdet sex- och samlevnad samt utvärdering av en utbildningsinsats. Brian Unis, Christina Sällström, Karlstads universitet Sex och samlevnad i en annan värld. Järva mansmottagning, LAFA och Stockholms stad, Att utbildas till samtalsledare. Nyutbildade samtalsledares upplevelser av sin utbildning i projektet SESAM och sitt arbete på HVB-hem. Sara Björklund, Hanna Persson, C-uppsats inom socionomprogrammet, Karlstads universitet, Text=false&sf=all