Servicenämnden handlingar

Transkript

1 Servicenämnden handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Servicenämnden (1) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: Torsgatan 1 Sammanträdesdatum Tid: 15:15 Kl 10:00-11:30 Studiebesök Halmstad Direkt Kl 13:00-15:00 Utbildning internkontroll Ordförande: Maria Söderberg Sekreterare: Christel Rehmark 1 Val av protokollsjusterare 2 Godkännande av dagordning 3 * SE 2015/0132 Granskning Chefernas arbetssituation servicenämnden 4 * SE 2016/0102 Samrådsremiss Handlingsprogram för bostadsförsörjning 5 * SE 2016/0103 Remissmissiv - Handlingsprogram för skydd mot olyckor 6 SE 2016/0025 Anmälningsärenden HN 13 Återremiss avseende avveckling av Almgårdens äldreboende HN 14 Återremiss avseende avveckling av Hemgårdens äldreboende HN 15 Återremiss avseende avveckling av Patrikshills äldreboende HN 16 Återremiss avseende Bäckagårds äldreboende 7 SE 2016/0016 Information Fordonsboklut Vikarieanskaffning städ och måltidsservice * Personalföreträdare har rätt att delta vid behandling av ärendet

3 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2015/0132 Version: Beslutsorgan: Enhet: Mehzabeen Kamruddin E-post: Telefon: Svar till revisorerna med anledning av granskning, chefernas arbetssituation Förslag till beslut 1. Servicenämnden beslutar att lämna servicekontorets yttrande i sammanfattningen nedan till revisorerna. 2. Servicenämnden beslutar att rekommendera förvaltningen att fortsätta arbetet med att implementera ett Utvecklande Ledarskap på organisationsnivå och med att stimulera feedback mellan chefer och medarbetare. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska om kommunens ledarresurs används på ett ändamålsenligt sätt. Servicekontorets chefer inom städservice har intervjuats om - styrningen av deras uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig - förutsättningarna att fungera i chefsrollen och att genomföra uppdraget är tillräckliga - ledarpolicyn för Halmstads kommun och ledarprogrammet Utvecklande Ledarskap. I rapporten bedöms att ledarresurserna inom servicekontorets verksamhet städservice i allt väsentligt används ändamålsenligt. Styrningen av chefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig. Förutsättningarna för cheferna att fungera i sin chefsroll och förverkliga uppdraget är i allt väsentligt tillräckliga. Såväl revisorerna som de intervjuade cheferna ser att förhållningssättet Utvecklande Ledarskap behöver lyftas fram på organisationsnivå och att arbetet med att förbättra feedback mellan chefer och medarbetare bör fortsätta. 1

4 Ärendet Uppdrag Servicenämnden har ombetts att, senast den 15 april 2016, yttra sig över revisorernas granskningsrapport om chefernas arbetssituation. Bakgrund Revisorerna i Halmstads kommun har gett PwC i uppdrag att granska om kommunens ledarresurs används på ett ändamålsenligt sätt i nämnder och bolagsstyrelse. Kontrollmål för granskningen är - Är styrning av chefers uppdrag och verksamheten de ansvarar för tydlig? - Är förutsättningarna för chefer att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget tillräckliga? De chefsgrupper som har undersökts är Barn- och ungdomsnämnden förskolan Hemvårdsnämnden hemtjänst Servicenämnden städservice Teknik- och fritidsnämnden enhetschefer Halmstads Energi och Miljö AB - gruppchefer Granskningen har genomförts som gruppintervjuer av åtta chefer per förvaltning. Frågorna har handlat om kommunens personal- och ledarpolicy, om styrning från nämnderna, om förvaltningsorganisationen, delegationsordningen etc. I en avstämning av resultatet har fördjupade frågeställningar om HR-riktlinjen, dess avsnitt om Ledarskap och kommunens ledarskapsprogram Utvecklande Ledarskap. Analys, förslag och motivering De granskande revisorerna från PwC konstaterar i sin rapport att det finns skillnader mellan de olika nämnderna vad gäller styrning av verksamheten och chefernas förutsättningar. Orsaken föreslås vara att nämnder och förvaltningar i för stor utsträckning har format sitt interna ledarskap och förutsättningar för ledarskapet utan övergripande samverkan, utbyte och styrning. Revisorerna noterar att implementeringen av ett Utvecklande Ledarskap inte har genomförts fullt ut. De anser att inte bara enskilda chefer utan hela organisationen ska omfattas av satsningen på ledarskapet. Via diskussioner i ledningsgrupper, på arbetsplatsträffar etc kan ledarskapskulturen utvecklas. I rapporten bedöms att ledarresurserna inom servicekontorets verksamhet städservice i allt väsentligt används ändamålsenligt. Styrningen av chefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig. Förutsättningarna för cheferna att fungera i sin chefsroll och förverkliga uppdraget är i allt väsentligt tillräckliga. 2

5 Såväl städservice chefer som revisorerna lyfter fram förbättringspunkter: - Förhållningssättet Utvecklande Ledarskap behöver nyttjas på en strategisk och övergripande nivå i organisationen. - Ett nära och närvarande ledarskap med regelbunden feedback bör förbättras. Det gäller områdeschefer i förhållande till sin personal och verksamhetschefen i förhållande till sina områdeschefer. Servicekontoret föreslår servicenämnden svara revisorerna i Halmstads kommun enligt följande: Förhållningssättet Utvecklande Ledarskap skapar delaktighet och engagemang genom ledare som är ett föredöme, visar personlig omtanke och skapar inspiration och motivation. UL stimuleras inom servicekontoret bland annat genom de nya lönekriterier som kommunicerats under hösten och i medarbetarsamtal för Utöver en värdering av yrkesskicklighet och serviceförmåga ska chefer och medarbetare visa att de arbetar utifrån följande ledstjärnor: Mod och nytänkande Ansvarstagande Medkänsla Att ge feedback har varit en punkt i städservice områdechefers handlingsplan utifrån medarbetarenkäten 2014 och Detta ska gruppen arbeta vidare med genom att påminna och hjälpa varandra kontinuerligt. Ärendets beredning Inom kommunen Svaret har beretts av förvaltningschef Carl Westman, verksamhetschef Mehzabeen Kamruddin, städservice och HR-utvecklare Gunni S Heland. Andra grupper Fackliga organisationer Svaret har kommunicerats med förvaltningens samverkansgrupp. Lista över bilagor För servicekontoret Carl Westman Förvaltningschef 3

6

7 Revisionsrapport Chefernas arbetssituation styrning och förutsättningar Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Viktor Prytz November 2015 Halmstads kommun

8 Chefernas arbetssituation Innehåll SAMMANFATTNING 2 1. INLEDNING BAKGRUND GENOMFÖRANDE 3 2. IAKTTAGELSER BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN - FÖRSKOLECHEFER STYRNINGEN FÖRUTSÄTTNINGAR AVSTÄMNING HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB STYRNING FÖRUTSÄTTNINGAR AVSTÄMNING HEMVÅRDSNÄMNDEN - ENHETSCHEFER STYRNING FÖRUTSÄTTNINGAR AVSTÄMNING TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN ENHETSCHEFER STYRNING FÖRUTSÄTTNINGAR AVSTÄMNING SERVICENÄMNDEN OMRÅDESCHEFER STYRNING FÖRUTSÄTTNINGAR AVSTÄMNING REVISIONELL BEDÖMNING BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN FÖRSKOLAN HALMSTADS ENERGI OCH MILJÖ AB GRUPPCHEFER HEMVÅRDSNÄMNDEN HEMTJÄNST TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN ENHETSCHEFER SERVICENÄMNDEN STÄDSERVICE SAMMANFATTANDE KOMMENTARER 21 Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

9 Chefernas arbetssituation Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har i tidigare granskningar konstaterat att förändringarna av chefernas uppdrag och förutsättningar att vara chef varit av den omfattningen att det har förändrat innehållet i arbetet att vara chef. I denna granskning är revisionsfrågan: Används kommunens ledarresurs på ett ändamålsenligt sätt i nämnder och bolagsstyrelse? Följande kontrollmål ingår i granskningen: Är styrning av chefers uppdrag och verksamheten de ansvarar för tydlig? Är förutsättningarna för chefer att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget tillräckliga? Denna granskning avgränsas till förskolechefer inom Barn- och ungdomsnämnden förskolan, enhetschefer för hemtjänsten inom Hemvårdsnämnden, områdeschefer för städservice inom Servicenämnden, enhetschefer inom Teknik- och fritidsnämnden samt gruppchefer inom Halmstads Energi och Miljö AB. I sammanställningen nedan redovisar vi våra revisionella bedömningar för respektive nämnd och styrelse. Vi bygger våra svar på revisionsfrågan på bedömningarna av kontrollmålen för respektive nämnd. Underlaget för våra bedömningar och kommentarer redovisas i avsnittet revisionell bedömning. I följande tabell anges bedömningar av kontrollmålen för respektive nämnd och bolag. Nämnd/bolag Barn- och ungdomsnämnden Halmstads Energi och Miljö AB Revisionsfrågan: Kontrollmål: Kontrollmål: ändamålsenligt styrning förutsättningar Inte helt Inte fullt ut tydlig Inte fullt ut tillräckliga I allt väsentligt I allt väsentligt tydlig I allt väsentlig tillräckliga Hemvårdsnämnden Inte helt Tydlig Inte fullt ut tillräckliga Teknik- och fritidsnämnden I allt väsentligt Tydlig I allt väsentligt tillräckliga Servicenämnden I allt väsentligt Tydlig I allt väsentligt tillräckliga Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

10 Chefernas arbetssituation 1. Inledning 1.1. Bakgrund De operativa cheferna utgör en strategisk resurs i kommunen och deras arbetssituation har på många sätt betydelse för såväl verksamhetens effektivitet och kvalitet som personalens arbetsmiljö. Revisorerna har i tidigare granskningar av chefers arbetssituation konstaterat att förändringarna av chefernas uppdrag och förutsättningar att vara chef varit av den omfattningen att det har förändrar innehållet i arbetet att vara chef. Revisorerna har i bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra granskningen. Revisionsfrågan för denna granskning är: Används kommunens ledarresurs på ett ändamålsenligt sätt i nämnder och bolagsstyrelse? Revisionskriterierna för granskningen har hämtats ur Riktlinjerna för Halmstads kommuns personalpolitik för åren 2010 till 2014 samt Human Resources riktning vision 2020 samt tidigare granskningar av chefernas situation. Utifrån dessa har följande kontrollmål formulerats: Är styrning av chefers uppdrag och verksamheten de ansvarar för tydlig? Är förutsättningarna för chefer att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget tillräckliga? 1.2. Genomförande Denna granskning avgränsas till operativa chefer i följande nämnder och bolag. Barn- och ungdomsnämnden förskolan Hemvårdsnämnden hemtjänst Servicenämnden städservice Teknik- och fritidsnämnden enhetschefer Halmstads Energi och Miljö AB gruppchefer Granskningen har genomförts stegvis enligt följande: 1. Inledande orientering om kommunens personal- och ledarpolicy samt nämndernas/bolagens styrning, förvaltningsorganisation, delegationsordningen etc. 2. Gruppintervjuer med grupper bestående av åtta chefer inom respektive förvaltning/nämnd. Viktor Prytz och Bo Thörn intervjuade tillsammans förskolecheferna, cheferna för hemvårdsnämnden samt cheferna på HEM. Bo Thörn intervjuade cheferna på teknik- och fritidsnämnden samt servicenämnden. 3. Avstämning av resultat med grupperna med fördjupade frågeställningar om Human Resources - riktning vision 2020 (HR-riktlinjen), i synnerhet innehållet under rubriken Ledarskap samt kommunens ledarskapsprogram Utvecklande ledarskap (UL). 4. Respektive förvaltningschef/vd har tagit del av rapporten och getts möjlighet att lämna kommentarer. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

11 Chefernas arbetssituation 2. Iakttagelser I detta avsnitt summerar vi resultatet från gruppintervjuerna samt från de avstämningar av resultat med grupperna där också kommunens ledarpolicy diskuterades Barn- och ungdomsnämnden - förskolechefer Styrningen Förskolecheferna anser att det är komplicerat att balansera de statliga och kommunala uppdragen. Förskolecheferna är medvetna om uppdragen och arbetar lokalt med att tolka dem tillsammans och med sin personal. Det är svårt att förena uppdragen och ekonomin vad gäller barn i behov av stöd. Underskott som uppstår till följd av kostnader för barn i behov av stöd resulterar i att grundbemanningen sänks. Barn- och ungdomsförvaltningens vision Halmstad utbildar världsmedborgare. Vi lär tillsammans i meningsskapande sammanhang, i utmanande och utforskande miljöer. är utgångspunkt för några av förskolechefernas lokala planering och målsättning. Nämndens styrning utgår bland annat från fem huvudprocesser: Språk och kommunikation IKT i lärande Barn/elever i behov av särskilt stöd & barn/elever i behov av utmaningar Värdegrunden Utvecklad undervisning/synligt lärande Arbetet pågår med att ta fram konkreta mål för huvudprocesserna och några målbilder är klara. Förskolecheferna anser att det inte är tydligt vilka som är involverade i detta arbete samt att det hittills inte skett någon förankring till förskoleverksamheten. Vidare anser förskolecheferna att relationen mellan politiska mål och huvudprocesser inte är fullt ut tydlig. Förskolecheferna anser att de har ett friutrymme att konkretisera, prioritera och vikta bland målsättningarna och huvudprocesserna. Det har genomförts kompetensutveckling vad gäller det systematiska kvalitetsarbetet. Fokus ligger på den egna verksamheten och att uppföljningar ska levereras. Förskolecheferna har en tydlig roll i att ansvara för den egna verksamheten och att leda personalen. De anser att det finns lokala variationer och att förutsättningar på förskolorna är olika. De väljer därmed att gallra och prioritera i styrningsflödet för att anpassa det till den egna verksamheten. Målsättningar och processer kommuniceras från skolområdeschefer och förvaltningen till rektorer och förskolechefer. I skolområdena finns grupper med förskolechefer som reflekterar över uppdrag och prioriteringar. Förskolecheferna har medarbetarsamtal en gång per år med skolområdeschefen. På dessa tas individuella mål och prioriterad utveckling av verksamheten upp. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

12 Chefernas arbetssituation Förskolecheferna anger att frågor som rör grundskolan har stort utrymme på ledningsmöten inom skolområdet. De efterfrågar större utrymme och fler dialogtillfällen med överordnad chef med fokus på förskolan. Det är idag lättare att söka stöd hos kollegorna än hos skolområdeschefer, som anges vara överbelastade. Förskolecheferna anser att det som rapporteras inte når fram till ansvariga som därmed inte får en korrekt bild av förskolan. Det handlar t.ex. om konsekvensbeskrivningarna i samband med budgetarbetet. Förskolecheferna är inte säkra på att chefer i förvaltningen och huvudmanen är insatta i förskolans uppdrag, styrdokument och verksamheter. Det saknas ett tydligt sammanhang där detta lyfts och belyses. Förskolecheferna anser att det övergripande utvecklingsarbetet på områdes- och förvaltningsnivå präglas av generella analyser, vilka inte går att applicera på enheterna och barnen. Utveckling av verksamheten sker på enhetsnivå utan differentiering mellan avdelningarna Förutsättningar Förskolecheferna upplever att det finns en förväntan att de ska gå den statliga rektorsutbildningen. Det är vidare möjligt att gå förskolechefslyftet och kommunens ledarskapsutbildningar. Förskolecheferna efterfrågar gemensam kompetensutveckling kring barnkonsekvensanalyser och hur de ska hantera placeringar och mottagande av barn i förskolan i relation till barnens behov och förutsättningar. Förskolecheferna anser att behovet av stöd för att hantera ekonomin varierar och att de i större utsträckning kan behöva enskilda möten med ekonomer framför dagens gruppmöten. Förskolecheferna anger att det generellt är ett större fokus på grundskolan. Det gäller stöd inom IT, lokaler, ekonomi och utveckling samt stöddokument och rutiner som i stor utsträckning berör grundskolan. Barnens stödbehov har fått större uppmärksamhet än tidigare men det specialpedagogiska stödet är framförallt riktat till grundskolan. I förvaltningen finns 6 personer som är verksamhetsutvecklare. En av dem är riktad till förskolans verksamhet. Samtliga förskolechefer anger att arbetet har tillfälliga toppar, men att tiden kan tas ut som flextid. Det varierar mellan förskolechefer hur uppdragen och utvecklingsområden prioriteras. Det förekommer att delar väljs bort och som inte genomförs. De anser att det är svårt att vara närvarande ledare med ansvar för flera enheter och avdelningar med geografisk spridning. Personalfrågor, möten och medarbetarsamtal är svåra att hålla ihop och leda. Samtidigt saknas det ändamålsenliga mötesrum på flera förskolor vilket försvårar större möten med personalgruppen. Det genomförs regelbundna arbetsplatsträffar (APT), planeringsdagar och medarbetarsamtal där förskolecheferna träffar sin personal för ledning, planering och samtal. Det förekommer även spontana möten med personalen. Det är svårt att frigöra personal på dagtid för regelbundna möten för utvecklingsarbete och planering. Flera möten är förlagda på sena eftermiddagar eller kvällar. Förskolecheferna värnar mötena och är medvetna om begränsningarna. Förskolecheferna anser att det är svårt att få tid och kontinuitet i tankar och planering då dagarna präglas av avbrott och kortsiktiga åtgärder. De upplever att de har ett stort ansvar Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

13 Chefernas arbetssituation att organisera och prioritera sin verksamhet för att skapa tid och utrymme för planering och långsiktighet. Det finns inget stöd eller avlastning för detta. Utöver den egna verksamheten är det många förfrågningar från andra intressenter bl.a. förvaltningens team för kvalitet och utveckling, introducering av nya system inom IT och teknik samt rutiner och planer som ska uppdateras. Förskolecheferna har ett visst utbyte inom respektive skolområde och mindre inom hela kommunen. Förskolechefer ingår i några övergripande arbetsgrupper kring olika utvecklingsområden som förvaltningen leder Avstämning De deltagande cheferna på avstämningen anser att stora delar av det som HR-riktlinjen anger att kommunen ska erbjuda dem som chefer i stort stämmer. Det finns klart uttalade förväntningar och ett utrymme för att agera självständigt. Vissa stödfunktioner kunde vara bättre. Cheferna anser att stora delar av stödfunktionerna genererar mer arbete istället för att underlätta arbetet. Kvalitet och utveckling på förvaltningen lägger idag ut många uppgifter på förskolecheferna. Andra uppgifter är t.ex. införandet av nytt lönesystem och nytt schema för föräldrar. Den svåraste punkten är förutsättningar att vara tillgänglig, det vill säga möjligheterna för cheferna att ha tillgång till personalen på förskolorna för att kunna driva utvecklingsarbete. Cheferna anser att de har för många enheter och stora personalgrupper, vilket inte är optimala förutsättningar för utvecklingsarbetet. Förväntningarna är bra och realistiska men det är svårt att få tid till att kunna ta reda på medarbetarnas potential, som underlag för att stimulera och stödja medarbetarna i deras utveckling. Förskolecheferna har blivit erbjudna att går UL. Den feedback, i enkät till medarbetare och spegling från kursledning, som deltagarna får i UL är värdefull. Eftersom inte alla har gått UL är det svårt att se vilken skillnad som den leder till i förvaltningen. Det finns inga tankar idag om hur man på ett systematiskt sätt ska omsätta var och ens erfarenheter och kunskaper från UL i verksamheten. Chefs- och ledarfrågor diskuteras sällan i förvaltningen. Ibland förekommer diskussioner bland chefskollegor. Eventuellt kommer UL-stödjare att införas. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

14 Chefernas arbetssituation 2.2. Halmstads energi och Miljö AB Styrning Vd:n har tillsammans med styrelsen tagit fram övergripande mål för bolaget. Målsättningarna bryts ner på avdelningarna och på respektive enhet genom konkretiserade mål. HEM har en modell för att hantera de kortsiktiga och långsiktiga målsättningar som heter Strategihuset. De intervjuade cheferna anser att detta system har utvecklats mycket det senaste året men att det återstår att åsskådliggöra mål och aktiviteter på ett tydligt sätt i ledningssystemet. Cheferna med anknytning till HR och ekonomi anger att deras verksamheter är en stödverksamhet. Därför är det naturligt inte enkelt att ange aktiviteter i den egna verksamheten som har en direkt påverkan på HEM:s verksamhetsmål, till exempel ökad tillväxt. Avdelningen för marknad och försäljning har dock ett tydligt uppdrag med mål. Personalen och verksamheten är organiserad utifrån olika verksamhetsområden som styrs med mål och aktiviteter. Det finns ett matrisförhållande där verksamhetsområden (till exempel produktion och distribution) inte stämmer med affärerna (till exempel fjärrvärme). Det innebär att det finns överlappningar där flera verksamhetsområden är verksamma inom samma affär. Flera chefer anser att organisationen är problematisk. Ansvarsfördelningen blir otydlig, målsättningarna blir svepande och uppföljningen skärs inte enligt ansvaret utan enligt affären. Matrisorganisationen försvårar uppföljning och redovisning av utfall och resultat på olika projekt, affärer och områden. Cheferna är medvetna om problematiken och det pågår diskussioner om detta. Det finns en styrkedja inom HEM med tydliga roller och ansvar. På varje nivå finns det regelbundna möten i ledningsgrupper. Det finns även lunchmöten och utbyte över avdelningsgränserna sker regelbundet. Cheferna anser att detta är organiserade möten med tydligt fokus och tid över till vanliga samtal. Det förekommer flera samtal och kontakter över områdesgränserna. Det finns även chefsmöten med ren information och dagordning. Flera chefer anser att de nya lokalerna med öppna landskap har underlättat utbyte mellan cheferna. Vidare är det flera chefer som uttrycker att det är många möten som tar tid och administration. Detta har blivit bättre då det finns tydliga dagordningar och mötena har blivit färre. De kortsiktiga målen följs upp tre gånger per år. Det finns en aktivitetslista för målen som följs upp varje vecka på avdelningar/enheter vid ledningsmötena. Frekvens i uppföljningen varierar mellan verksamhetsområdena. Det sker en regelbunden återkoppling av aktiviteter till ledningen. Avdelningscheferna har regelbundna möten med sin chef. Vidare finns det standardpunkter på ledningsgruppernas dagordning som handlar om rapportering. Ekonomiresultat kommuniceras regelbundet. Matrisorganiseringen innebär vissa svårigheter att följa upp målen på verksamhetsnivå. Vidare innebär verksamhetens karaktär att uppföljningen från månad till månad fokuserar på aktiviteter och årets utfall inte går att prognostisera. Det finns flera IT-baserade system som ska stödja cheferna men stödet är inte enhetligt. Mycket data och information samlas i Excel-filer och Excel-system. Det finns inget CRM- Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

15 Chefernas arbetssituation system 1 och BI-system 2 finns inte helt uppbyggt. BI-systemet planeras vara på plats under Det pågår även planering för upphandling av ett CRM-system. Cheferna anser att marknads- och ekonomisystem inte har utvecklats i önskvärd takt eller omfattning. De tekniska systemen för verksamhetsdriften ligger långt fram och har hög standard. Vidare finns det bra IT-stöd för att hantera dessa system. Stödet från ekonomi och personalfrågor har utvecklats och cheferna får det stöd som efterfrågas. Cheferna anser att det finns möjligheter till kompetensutveckling. HEM har egna chefsutbildningar men det finns inget övergripande program längre, utan utbildningarna sker stötvis. Arbetsmiljöutbildning har genomförts Förutsättningar Samtliga intervjuade chefer anger att det ligger ett stort egenansvar att balansera arbetsveckan och inte arbeta för mycket. Arbetsbelastningen varierar över tid och det finns perioder då det är mycket att göra. Målsättningarna med fokus på aktiviteter skapar ett system där cheferna anser att de har svårt att sätta gränser vad gäller arbetsbelastningen. Målen är inte tydliga och cheferna vet inte hur långt de har nått. De anser att det är svårt att värdera tiden i förhållande till målen. Flera chefer anser att det är många möten och administration framför verksamhet och aktiviteter som ger resultat. Flera möten uppfattas som omfattande och ineffektiva. I flera sammanhang har det uppstått en beslutsvånda och en vilja att skapa koncensus när det egentligen inte behövs. Cheferna anser att det finns möjligheter att planera sin tid, göra avbrott i arbetet och medverka i förändringsarbeten genom att prioritera i konkurrens med andra arbetsuppgifter och dagliga frågor. På marknadsavdelningen saknas resurser för att utveckla och sälja samtidigt och i många sammanhang blir de reaktiva istället för proaktiva. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att utveckla verksamheten. Ett övergripande problem som cheferna lyfter fram är att det finns uppdrag för effektivisering och utveckling men att utvecklingen framförallt sker på uppdrag från beställare och externa aktörer. Utveckling på initiativ inom bolaget sker i mindre omfattning och det finns inga incitament eller möjligheter att ta risker i utvecklingen då kravet är att utveckling ska gå med vinst eller jämnt ut efter ett år. Cheferna försöker ha regelbundna månadsuppföljningar med medarbetare i grupp. APT genomförs och vissa enheter har veckomöten med personalen. Utöver de fysiska mötena har några chefer veckomail eller SharePoint-system för att nå ut med information till medarbetarna. Det gäller framförallt verksamheter som har spridda arbetsplatser t.ex. transport. Några enheter har dagliga morgonmöten mer personalen för att fånga aktuella frågor, veckovisa möten med projektörer samt byggmöte med entreprenörer. Samtliga chefer ser att deras arbetssituation kan utvecklas genom ett ökat och samordnat systemstöd för administrationen där flera underliggande system kommunicerar data mellan systemen. 1 Customer relationship management, CRM, omfattar styrning, organisering och administration av kunder och kundrelationer i ett företag. 2 System för att hantera information och genomföra analytiska processer Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

16 Chefernas arbetssituation Avstämning De deltagande cheferna på avstämningen har inte tidigare sett Human Resources - riktning vision 2020 (HR-riktlinjen) och innehållet under rubriken Ledarskap. De känner inte heller till kommunens ledarskapsprogram Utvecklande ledarskap (UL) och är därmed inte delaktiga i den utbildningen. Cheferna anser att det som kommunen vill erbjuda cheferna inom HR-riktlinjen i stora delar stämmer. Det finns vissa svårigheter att utveckla det personliga ledarskapet samt att ledarutvecklingsinsatserna inte samordnas i någon större utsträckning. Framförallt anser cheferna att det är svårt att vara tillgänglig ledare och chef för medarbetarna då mycket arbetstid ligger på operativa arbetsuppgifter. Förväntningarna i HR-riktlinjen är tydliga men även här kan det finnas svårigheter att uppfylla ledarskapsrollen då det operativa arbetet tränger undan ledarskapet. Inom några verksamhetsområden upplever cheferna att deras överordnande chef inte ger tillräckligt stöd i att vara ledare. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

17 Chefernas arbetssituation 2.3. Hemvårdsnämnden - enhetschefer Styrning Hemvårdsnämnden beslutar om mål som bryts ner på enhetsnivå under ledning av enhetscheferna. I processen brukar enheterna ha ett visst utbyte för att stämma av mål och målnivåer. Verksamhetsmålen stäms även av med närmaste chef. Cheferna anser att det behövs ett mellanled mellan nämndens mål och enheternas mål där nyckeltal och mål bryts ner och anpassas till den aktuella verksamheten. Det finns en årscykel, kallad Stjärnan, som visar årets processer inom olika verksamheter med fokus på ekonomi, personal, kvalitet, verksamhet. Årscykeln är grund för verksamhetsplanerna för varje enhet. Cheferna anser att det numera är tydligt vad som förväntas att verksamheterna ska utföra/genomföra. Det finns rapporter som visar prognoser, kvalitet, ekonomi mm. För verksamheten med hemtjänsten på natten tas det endast fram ekonomirapporter. Det genomförs uppföljningsmöten två gånger per år med fokus på HR, ekonomi och kvalitet. Cheferna anser att uppföljningen inte används till övergripande analyser för helheten i tillräcklig utsträckning. Det finns skriftligt uppdrag för samtliga enhetschefer som är framtaget Uppdraget och dess innehåll var inte känt hos eller har kommunicerats med samtliga chefer som vi intervjuade. Cheferna anser att uppdragsdokumentet inte har någon levande roll i verksamheten men att beskrivningarna i stort överensstämmer med vad de gör. Uppdragshandlingen används inte som utgångspunkt i medarbetarsamtalen med den närmaste chefen men innehållet berörs på olika sätt ändå. Arbetsmiljöansvaret är tydligt delegerat. Uppdraget och arbetsmiljöansvaret förändras inte när verksamheten eller uppdraget förändras. Cheferna anser att handlingarna är för generella och därmed inte realistiska i relation till den varierande omfattningen på uppdragen. Enhetscheferna anser att deras budgetansvar inte fullt ut motsvaras av befogenheter. De har litet handlingsutrymme för att anpassa verksamheter efter budget. Cheferna anser att uppföljning och rapportering inte visar på dessa brister fullt ut. Budgeten grundas på en schablonersättning per utförd insats utan tydlig relation till kundernas verkliga behov. Schablonersättningarna är ett relativt nytt arbetssätt i organisationen och cheferna har inte sett någon uppföljning av hur det fungerar. Det genomförs regelbundna informations- och styrningsmöten där enhetscheferna deltar. Verksamheterna är då uppdelade i olika områden och enhetscheferna inom hemtjänsten samlas inte gemensamt. Därmed nås enhetscheferna inte alltid av samma information och riktlinjer. Generellt anser cheferna att det finns många mötesforum och det saknas en tydlig struktur och dagordning för flera av dessa. Framförallt saknar cheferna en samlad styrning och ledning från närmaste chefen samt strukturerat utbyte med kollegor. Flera chefer uttrycker att det är svårt att kommunicera med närmaste chef om arbetssituationen i enheterna. Det är en svag återkoppling och stöd när det blir problem i verksamheten. Det har förekommit att enhetschefer har avsagt sitt arbetsmiljöansvar utan att få gehör för detta. Det genomförs årliga medarbetarsamtal med närmaste chef utifrån kommunens riktlinjer. Det diskuteras även eventuell kompetensutveckling. Det har genomförts kompetensut- Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

18 Chefernas arbetssituation vecklingsinsatser över längre tid för samtliga chefer. Det finns även en basutbildning för kommunens chefer samt Utvecklande ledarskap som flera har gått. Samtidigt upplever enhetscheferna att det inte finns tid till att gå någon längre kompetensutveckling Förutsättningar Enhetscheferna anser att det finns flera uppdrag och målsättningar som inte har någon förankring i budgeten. Det handlar bl.a. om nattpatrullen som inte har budget som överensstämmer med uppdragets omfattning. Det finns budget för 8 bilar med personal men det behövs 11 bilar med personal för att leverera service enligt uppdraget och behoven. En generell upplevelse hos cheferna är att mycket av styrningen och förväntningarna bygger på enhetschefernas lojalitet gentemot arbetsgivare och brukare. Lojaliteten utnyttjas i vissa sammanhang i för stor utsträckning vad gäller förutsättningarna att leda verksamheten på enhetsnivå. Det handlar bl.a. om otydligheter i styrning och information, antal medarbetarna och kunder samt bristande stöd. Enhetscheferna upplever till stor del att stödets omfattning och kvalitet beror på personliga relationer och egna kontaktvägar. Generellt anser cheferna att systematiken och rutinerna i flera stödfunktioner kan utvecklas, bland annat: - Det administrativa stödet för planering och samordning fördelas till enhetscheferna enligt ett fördelningssystem som inte uppfattas som tydligt. - Det finns inga tydliga demografiska prognoser eller underlag för att arbeta strategiskt långsiktigt, vilket enhetscheferna ska göra enligt uppdraget. - Det ekonomiska stödet utgörs i stora delar av uppföljning framför stöd i att hantera enheternas ekonomi. Samtidigt tar de ekonomiska frågorna mycket tid för enhetscheferna. - Det finns en bemanningsenhet för vikarieanskaffning. Kan den enheten inte hitta någon vikarie i systemet är enhetschefen ansvarig för att lösa vikariesituationen samtidigt som de arbetar i samma personalsystem som bemanningsenheten. Enhetscheferna upplever att det förekommer att bemanningsenheten har bristande framförhållning och service. Detta resulterar i en känsla av maktlöshet hos cheferna som inte får tag på personal till sina verksamheter, alternativt överbelägger befintlig personal. Det finns stora variationer rörande hur många medarbetare cheferna har. De intervjuade cheferna har i genomsnitt 30 medarbetare (20-40 medarbetare). Det förekommer även att cheferna har ansvar för flera olika verksamhetsgrenar vilket splittrar ledarskapet. Några chefer anser att de har för många medarbetare för att kunna leda verksamheten effektivt. I uppdragshandlingen ingår strategisk planering, förbättring och uppföljning vilket cheferna inte kan hantera då den dagliga verksamheten tränger undan det långsiktiga arbetet. Flera enhetschefer har ingen möjlighet att driva dessa frågor. De upplever att det är svårt att medverka i förändringsarbete då enhetscheferna är för fokuserade på det dagliga och akuta i verksamheten. Cheferna genomför årliga medarbetarsamtal samt APT fyra gånger per år. Det genomförs även personalmöten varannan eller var tredje vecka. Närheten till medarbetarna varierar mellan enhetscheferna beroende på vilken fysisk placering de har och hur de själva har satt sin agenda och nivå av närvaro. Enhetscheferna försöker få medarbetarna delaktiga i Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

19 Chefernas arbetssituation analyserna och skapa förståelse för roller och ansvar i verksamheten. Återkopplingen till medarbetarna har främst fokus på ekonomi och nyckeltal Avstämning De deltagande cheferna på avstämningen anser att stora delar av det som HR-riktlinjen anger att kommunen ska erbjuda dem som chefer inte stämmer. Det är främst de ekonomiska förväntningarna och uppdragen som är tydliga. Vision och övriga målsättningar har en svagare ställning. Det finns visserligen utrymme och befogenheter att fatta beslut men det förekommer frekvent att överordnad chef blandar sig i beslutsområden och detaljfrågor. Detta förfarande begränsar enhetschefernas befogenheter och riskerar att skapa förtroendeproblem. Cheferna anser att det finns möjligheter till utbildning och utbyte med andra chefer men att dessa insatser i flera sammanhang är för generella. De efterfrågar utbildningar som utgår från deras verksamheter. Förutsättningar att vara tillgängliga ledare för verksamhetsutveckling är begränsad då mycket tid går till att vara aktiv i dagliga verksamhetsfrågor. Förväntningarna i HR-riktlinjen är tydliga men svåra att leva upp till då flera förutsättningar saknas. Det handlar t.ex. om att vara engagerad, lyhörd och aktiv i utvecklingen av arbetsmiljön vilket försvåras genom för många medarbetare. Vidare är det begränsat utrymme för att arbeta med kommunikation kring mål, resurser och resultat samt aktivt söka möjlighet till personlig utveckling. Samtliga chefer känner till kommunens ledarskapsprogram Utvecklande ledarskap (UL) och några har gått eller håller på att gå utbildningen. Cheferna anser att UL framförallt har bidragit till den personliga utvecklingen och i mindre utsträckning till att förändra ledarskapet i verksamheten totalt. Vidare har UL som förhållningssätt inte kommunicerats till övriga medarbetare vilket innebär att de inte vet vad de kan förvänta sig av sina chefer. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

20 Chefernas arbetssituation 2.4. Teknik- och fritidsnämnden enhetschefer Styrning Den övergripande styrningen består av kommunens vision och mål samt det som nämnden har konkretiserat från dessa. I planeringdirektiv finns verksamhetsmål och aktiviteter. Dessa fungerar förutsatt att underlag och målsättningar används av förvaltningsledningen och de som arbetar med planering av verksamheten på förvaltningen. Vidare har verksamhetsmålen omsatts till uppdragsbeskrivning för verksamheterna. Uppdragsbeskrivningar gäller inte cheferna personligen utan verksamheten och tas fram av förvaltningen i samarbete med cheferna. Det är möjligt att ändra i uppdragsbeskrivningen genom dialog med överordnad avdelningschef. Detta innebär att ekonomi och personalstyrka anpassas till varandra. Utöver uppdragen finns det serviceåtaganden i förhållande till kunderna. Cheferna anser att deras ansvar och funktion framförallt avser driften och inte att vara delaktiga i de övergripande måldiskussionerna eller i utveckling av olika projekt. De är ibland involverade i att föreslå mätetal, vilket de anser är en viktig process. Cheferna anser vidare att deras uppdrag är renodlade mot verksamhet och drift framför administration. När granskningen görs har den nuvarande förvaltningsorganisationen funnits i ett halvt år. De intervjuade cheferna anser att organisationen är mycket tydlig med avgränsningar mellan olika områden och ledning från överordnade chefer. Tydligheten uppskattas men det har samtidigt skapats inlåsningar till följd av att flera chefer har mycket att göra med sin verksamhet och endast fokuserar på den. Cheferna efterfrågar en mötesstruktur där de kan ta tillvara varandras resurser och kompetenser för att skapa synergieffekter. I dag finns flera driftenheter men ingen struktur med återkommande gemensamma möten för driftcheferna för att föra ut information. Cheferna upplever att detta har resulterat i en sårbarhet där det är svårt att hjälpa varandra. Förvaltningen håller på att införa verksamhetsmöten där avdelningschefer träffar sina enhetschefer en gång per månad. Mötena kommer att handla om verksamhet, ekonomi och personal. Detta är uppskattat av enhetscheferna som anser att mötena är bra för planeringen och det gränsöverskridande samarbetet. Cheferna är generellt nöjda med det praktiska och sakliga stödet som finns. Det efterfrågar en högre kompetens vad gäller budget och ekonomi, ett mer utvecklat resonemang kring utfall och prognoser samt stöd till cheferna att ta fram åtgärder. Cheferna vill ha ett mer aktivt stöd i rehabfrågor. Cheferna utför idag uppgifter i det administrativa systemet Stratsys. De anser det självklart att vara delaktiga genom att leverera uppgifter till systemet, men anser att de inte ska använda systemet. Det är på fel nivå i organisationen och cheferna använder systemet för sällan för att göra det bra. Generellt är det mycket som delegeras till chefer utan de känner till sammanhanget för systemet. Cheferna anser att budgeten är ett viktigt styrmedel som har varit i fokus de senaste åren. De upplever vidare att detta fokus har skapat en försiktighet för att undvika risker och obehaget med att budgeten inte hålls. Det innebär att de undviker att arbeta med utvecklingsinsatser där riskerna är högre. Det finns även vissa oklarheter vad gäller budgetens Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

21 Chefernas arbetssituation innehåll och beräkningsunderlag då enhetscheferna inte har varit delaktiga i budgetarbetet. Ledningsgruppen (avdelningschefer och enhetschefer) träffas en gång i månaden. Vidare har de varierande antal APT med närmaste chef under året. Enhetscheferna upplever att deras chefer har förtroende för dem men att det behövs ytterligare kommunikationsyta mellan dem. I dagsläget är det budgeten som dominerar innehållet i de samtal och möten som genomförs. Återkoppling på uppdragsbeskrivningarna och målsättningar sker inte regelbundet och systematiskt. Förvaltningschefen har angett att enhetscheferna ska gå kommunens utbildningen Utvecklande ledarskap (UL). Det finns förväntningar på att enhetscheferna ska utgå från utvecklande ledarskap i sin relation till sina medarbetare. Samtidigt upplever enhetscheferna att deras chefer inte fullt ut utgår från UL i deras relation. Utöver UL upplever cheferna att de har frihet att kompetensutbilda sig efter egna behov Förutsättningar Enhetscheferna har omkring medarbetare. Under sommarperioden är anställda fler. De arbetar i regel mer än 40 timmar per vecka. Alla har inte kunnat ta ut detta i ledighet och det finns direktiv som anger att de inte får ta ut ledighet i hela dagar. Chefernas arbetstid är oreglerad, men de har inte fått en precisering av vad detta innebär. Det är inte klart vad som väger tyngst för cheferna när det gäller deras individuella lönesättning, till exempel antal medarbetare, budgetens storlek med mera. Tid för att planera arbetet skapas genom att stänga dörren och prioritera uppgifter. Cheferna vill vara mer tillgängliga för sin personal men upplever att tiden inte räcker. Utbyte med chefer på samma nivå sker inte i organiserad form idag. Cheferna efterfrågar en tydlig struktur för deras gemensamma möten. Vidare anser cheferna att gemensamma informationsmöten som gäller samtliga verksamheter i förvaltningen är viktig för att kunna ge medborgarna bästa möjliga service. Det finns nätverkskontakter mellan vissa chefer. Det finns idag ingen planerare för verksamheterna bad och idrott. Cheferna anser att de skulle kunna göra mer om det fanns resurser och utrymme för planering. I ett sådant arbete skulle eventuella samarbeten och synergieffekter kunna utvecklas. Cheferna genomför fem APT per år samt medarbetarsamtal. Mötena får ofta fokus på ekonomi och återkoppling. Cheferna arbetar aktivt med att bli bättre på återkoppling i förhållande till målen och personlig feedback. Utöver dessa genomförs veckomöten, gruppmöten och möten med gruppledarna i olika omfattning beroende på verksamhetens karaktär och antal anställda. Teknik- och fritid hyr lokaler av fastighetskontoret. Det finns gränsdragningslistor med fastighetskontoret, men det uppstår ändå diskussioner om fördelningen av kostnader. Teknik och fritid samarbetar också med kulturförvaltningen, destination Halmstad, servicekontoret och barn- och ungdomsförvaltningen. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

22 Chefernas arbetssituation Cheferna ser viktiga utvecklingsmöjligheter i att identifiera samverkansområden som kan skapa synergieffekter. Det behövs även en tydligare mötesstruktur samt att samtliga chefer lever upp till UL-konceptet Avstämning Utifrån skrivelserna i HR-riktlinjen om vad kommunen erbjuder cheferna anser de intervjuade framförallt kompetensutbildningar och uppbackning fungerar. De anser att tillgängligheten för medarbetarna är den svåraste delen vilket bl.a. beror på många administrativa uppgifter som cheferna ska hantera. De efterfrågar tid för att kunna göra medarbetarna delaktiga samt för att själva vara mer delaktiga. Ledardagarna i kommunen fungerar inte när det gäller utbyte om ledarskap. Inom förvaltningen är detta också begränsat även om förbättringar är på gång. Det efterfrågas en klar mötesstruktur inom förvaltningen, bland annat bör informationsutbyte och genomgångar när policyer ändras diskuteras gemensamt. I fråga om förväntningarna anser cheferna att det stämmer bra samt att de i stora delar har förutsättningar att uppfylla förväntningarna. De anser vidare att förväntningarna går hand i hand med UL och det finns förväntningar på att enhetscheferna ska utgå från utvecklande ledarskap i sin relation till sina medarbetare. Samtidigt upplever enhetscheferna att deras chefer inte fullt ut utgår från UL i deras relation. På ledningsmöten i förvaltningen behandlas mest frågor om ekonomi. För det mesta utövar ledningen ett konventionellt ledarskap med begränsade inslag av de aspekter som UL står för, bland annat personlig omtanke och motiverande ledarskap. Det är sällan som frågor om ledarskap tas upp till diskussion på ledningsmöten. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

23 Chefernas arbetssituation 2.5. Servicenämnden områdeschefer Styrning Varje chef har en individuell uppdragsbeskrivning som revideras årligen i samband med medarbetarsamtalet. Uppdragen skrivs under av områdeschef och verksamhetschef. I uppdraget framgår ansvaret för ekonomi, uppföljning av ekonomi och sjuktal, ansvar för rehab och arbetsmiljö, att vara skyddsombud samt att genomföra Delta-kalkyl (verktyg för planering av städarbetet). Cheferna anser att detta ger tydliga förväntningar samt att kraven och ansvaret är rimliga. Den övergripande styrningen består av nämndens verksamhetsplan som utvecklas av verksamhetscheferna som tar fram en serviceplan. Serviceplanen bryts därefter ner av områdescheferna för respektive områden. Cheferna anser att det är tydligt hur deras ekonomi med budget fungerar. Serviceförvaltningen säljer tjänster där varje uppdrag och objekt har intäkter och kostnader. Cheferna anser att de har ansvar för att budgeten hålls. Ansvar och styrning fungerar mycket bra och det är tydligt uppifrån och ner. Ytterligare tydlighet uppnås genom att serviceförvaltningen har avtal med ansvarsgränser med samtliga kunder. Områdescheferna anser att förvaltningens organisation är tydlig med ansvarsfördelning och kontaktytor. Det är tydligt vem de ska kontakta i olika frågor och sammanhang. Områdescheferna anser att stödet både praktiskt och sakligt är bra. Ekonomistödet består av tydliga rapporter och tillgängliga ekonomer. Ekonomin redovisas framförallt på övergripande nivå och enhetscheferna efterfrågar regelbundna individuella möten med ekonom för mer lokala avstämningar. Det personaladministrativa systemet Heroma med självrapportering fungerar bra och HR-funktion ger bra stöd. Cheferna kan följa sammanställning av sjuktalen från HR men kan även ta ut data på egen hand. Varje år mäts Nöjdkund-index där resultaten analyseras tillsammans med verksamhetschef. Det finns en nära kontakt mellan områdschefer och verksamhetschef då de är placerade på samma kontor. Större delen av cheferna har gått UL-utbildningarna och upplever att det inte är några svårigheter att få den kompetensutbildning de efterfrågar Förutsättningar Områdescheferna har mellan medarbetare. De anser att arbetsmängden är rimlig. De som jobbar 75 % har dock svårt att ta ut sin övertid. Vissa perioder är det mycket arbete, till exempel med planering inför sommaren och vid julen. För 2015 har det införts en gruppsamordnare som har underlättat arbetsmängden och detta ska utvidgas med en gruppsamordnare i varje grupp. Det innebär att områdescheferna inte behöver åka ut lika ofta till grupperna eftersom gruppsamordnarna kan vara en länk mellan cheferna och medarbetarna. Cheferna försöker i stor utsträckning vara tillgängliga och bidra till en kultur med öppna dörrar och hög tillgänglighet. Om det är mycket att göra en period kan cheferna sitta hemma, komma tidigt eller jobbar kväll. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

24 Chefernas arbetssituation Områdescheferna anser att de är delaktiga i utvecklingsarbetet och uppmuntras att vara med i omvärldsbevakning. Cheferna genomför APT, medarbetarsamtal och resultatsamtal (lön) med sina medarbetare. Gruppsamordnare träffas var 6:e vecka för utbyte och avstämningar. Cheferna genomför kontinuerliga möten för genomgång av kvalitetskontroller samt har telefon- och mejlkontakt med medarbetare. Medarbetarna är oftast del av de arbetslag på den arbetsplats de städar, till exempel inom en skola. Områdescheferna har gemensamt möte varannan vecka för kollegialt utbyte. De har en gemensam arbetsplats vilket underlättar ytterligare utbyte. Samtliga chefer på servicekontoret träffas 4 halvdagar per år, så kallade ledardagar. Det förekommer även att de deltar på nätverksträffar med chefer i hela kommunen som genomförs 2 gånger per år. Återkoppling till medarbetare sker vid APT och medarbetarsamtalen. Förvaltningen mäter Nöjd-medarbetar-index som blir ett underlag. Cheferna anser att de kan bli bättre på att återkoppla, till exempel från miljö- och hälsa. Verksamheten är vidare miljöcertifierad vilket innebär att de blir utvärderade regelbundet Avstämning Cheferna anser att HR-riktlinjen inte är ett levande dokument. Från början var det en hög ambition med bearbetning av ett kapitel i taget. Efterhand tillförs andra uppgifter som prioriterades högre. Med fokus på ledarskapet anser cheferna att det som kommunen erbjuder chefer i stort sett stämmer. Erfarenhetsutbytet mellan chefer sker mest inom den egna förvaltningen. De efterfrågar mer utbyte med chefer från fastighetsförvaltning och teknik och fritid i fråga om verksamhetsförändringar eller praktiska genomföranden. Cheferna anser att deras tillgänglighet har minskat sedan gruppchefer infördes. Chefsrollen har ändrat karaktär och innefattar idag mer administration. Personaladministrativa uppgifter, som sköts genom Heroma, har gjort att vissa uppgifter som utförs sällan idag sköts av cheferna. Det tar mycket tid vid varje tillfälle eftersom uppgiften görs vid få tillfällen. Generellt anser cheferna att det har blivit svårare att prioritera personalen framför administrativa processer och möten. Detta vill de förändra. I fråga om kommunens förväntningar anser cheferna att de kan bli bättre på feedback och träffa medarbetarna oftare. I fråga om feedback anser cheferna att även deras chef bör förbättra feedback till dem. Utbildningen i Utvecklande ledarskap har varit obligatorisk för nästan samtliga chefer. De chefer som har gått utbildningen uppskattar den personliga utvecklingen den har resulterat i genom enkätsvaren från medarbetarna och feedbacksamtalet med kursledningen. Cheferna ser inte att utbildningen har resulterat i några större förändringar på övergripande nivå eller organisationen. Redan innan utbildningen fanns ett fokus på delaktighet, motivation och kreativitet. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

25 Chefernas arbetssituation 3. Revisionell bedömning I detta avsnitt redovisar vi våra revisionella bedömningar för respektive nämnd och styrelse. Vi bygger vårt svar på bedömningarna av kontrollmålen för respektive nämnd och styrlser. Sist lämnar vi sammanfattande kommentarer Barn- och ungdomsnämnden förskolan Styrningen av förskolans verksamhet i kommunen anges av förskolecheferna vara komplicerad. Styrningen försvagas av att delaktigheten och förankringen från förskolan verkar vara bristfällig. Enligt vår bedömning behöver förskolechefer vara med delaktiga i att utveckla och forma styrningen om den ska få genomslag i verksamheten. Förskolecheferna anger idag att det finns ett fritt utrymme att själva prioritera och balansera kraven så att de anpassas till den egna verksamheten. Utrymmet för att diskutera förskoleverksamheten är begränsad. I granskningen har vi noterat att utrymmet för förskolans verksamhet sammantaget är begränsat inom förvaltningen. Exempel på detta är att utrymmet på ledningsgruppens möten inom skolområdena, att förvaltningens utvecklingsresurser för förskolans verksamhet är begränsad, att specialpedagoger för förskolans verksamhet är få, att det råder brist på gemensamma lokaler på förskolorna och att gemensam planeringstid för att möta personal på förskolorna är begränsade. Vår bedömning är att styrning och utvecklingsarbete försvåras av dessa förutsättningar. Vår bedömning av revisionsfrågan: Vi bedömer att nämndens ledarresurs inte helt används ändamålsenligt. Vår bedömning av kontrollmålen: Styrning av förskolechefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar är inte fullt ut tydlig. Förutsättningarna för chefer att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget är inte fullt ut tillräckliga Halmstads Energi och Miljö AB gruppchefer Halmstads Energi och Miljö AB har en tydlighet i styrningen där gemensamma mål bryts ner och där kort- och långsiktiga mål hanteras. I praktiken begränsas effekterna av styrningen genom organisationens utformning. I matrisorgansationen går verksamhetsområden och bolagets affärer in i varandra, vilket gör ansvarsförhållande oklara och uppföljningen svårare. Vi noterar samtidigt att det finns en medvenheten om detta och att diskussioner pågår för att renodla organisation och ansvarsförhållanden. IT är i vissa avseende inte utvecklade för att dessa ska kunna underlätta chefernas arbete och ge dem stöd i administration och i beslutsfattande. Mötesstrukturen är omfattande och, enligt cheferna, inte alltid effektiva. Det kan behövas fler möten på grund att matrisorganisationen skapar större behov av samordning. Chefer- Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

26 Chefernas arbetssituation na beskriver också att bolagets kultur präglas av försiktighet. Detta märks bland annat av att bolaget i begränsad omfattning bedriver projekt som initieras inom bolaget. Vår bedömning av revisionsfrågan: Vi bedömer att styrelsens ledarresurs i allt väsentligt används ändamålsenligt. Vår bedömning av kontrollmålen: Styrning av gruppchefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar är i allt väsentligt tydlig. Cheferna inom de kommunala bolagen omfattas av den HR-riktlinje som fullmäktiga har beslutat om. Vi rekommenderar att de nu gällande riktlinjerna förankras tydligt. Vi bedömer att förutsättningarna för cheferna att fungera i sin chefsroller och att förverkliga uppdraget i allt väsentligt är tillräckliga Hemvårdsnämnden hemtjänst Nämndens mål bryts ner och används för styrning av verksamheterna. Enligt cheferna är det möjligt att stärka styrningen med mål genom att anpassa dem mer till de olika verksamheterna. Det finns en uppdragsbeskrivning för cheferna men denna används inte systematiskt och har inte förmedlats till samtliga chefer. Uppdraget anses vara för generellt. Cheferna anger också att deras ansvar för budgeten inte står i relation till deras befogenheter samt att kommunikationen med ovanstående chefer om situationen i deras enheter är outvecklad. En aktiv användning av uppdrag till chefer skulle kunna fylla dessa brister. Mötestrukturen i förvaltningen stöder inte spridning av gemensam information och inte samverkan mellan chefer med ansvar för hemtjänsten. När det gäller enhetschefernas förutsättningar ger intervjuerna intryck av att det finns förväntningar att verksamheten ska fungera utan att förväntningarna omfattas av styrningen. Det finns en stor lojalitet hos de intervjuade cheferna samtidigt som styrning, uppdrag, bemanningsenhet, stöd och underlag inte underlättar deras arbete som chef i den utsträckning som behövs för ett aktivt och framåtriktat ledarskap. Cheferna inom hemtjänsten har relativt många medarbetare under sig och hantering av frågor för den dagliga verksamheten påkallar en stor del av chefernas uppmärksamhet. Framförallt gör dessa förutsättningar att framtids-och utvecklingsfrågor inte får utrymme. Enligt uppdragshandlingen ska enhetscheferna bland annat ägna tid åt förbättringar och uppföljningar. Vår bedömning av revisionsfrågan: Vi bedömer att nämndens ledarresurs inte helt används ändamålsenligt. Vår bedömning av kontrollmålen: Vi bedömer att styrning av enhetschefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig. Styrningen av verksamheten och ekonomin är dock motstridig, som exemplet från nattpatrullen visar. Vi bedömer att förutsättningarna för enhetscheferna att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget inte är fullt ut tillräckliga. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

27 Chefernas arbetssituation 3.4. Teknik- och fritidsnämnden enhetschefer Vi konstaterar att styrningen och organisationen är tydlig. Ansvaret är också tydligt där enhetscheferna främst har ansvar för driften i respektive enhet. Det starkaste styrmedlet uppges vara budgeten. Cheferna är nöjda med det stöd de får men önskar få tillgång till högre ekonomisk stöd. Mötesstrukturen i förvaltningen gör att spridningen av information ut till verksamheterna inte är enhetlig och möjligheterna för enhetscheferna att stödja är begränsade. Enligt intervjuerna har gränserna mellan olika verksamheter och mellan cheferna blivit för starka. Gränsöverskridande arbete och för stark uppmärksamhet på ekonomin gör att utvecklingsarbetet undviks. Cheferna anger att risktagandet i förvaltningen är lågt, dock ses införandet av verksamhetsmöten som positivt. Alla verksamheter har inte tillgång till utvecklingsresurser i form av planerare. Cheferna strävar efter att följa de värden som kommunens ledarutbildning UL utgår från. Dessa värden verkar, enligt granskningen, inte omfatta samtliga chefer i förvaltningen. Vår bedömning av revisionsfrågan: Vi bedömer att nämndens ledarresurs i allt väsentligt används ändamålsenligt. Vår bedömning av kontrollmålen: Vi bedömer att styrning av enhetschefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig. Vi bedömer att förutsättningarna för cheferna att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget i allt väsentligt är tillräckliga Servicenämnden städservice Nämndens mål bryts ner till mål för verksamheten som cheferna ansvar för. En uppdragsbeskrivning omarbetas varje år där cheferna är delaktiga i årliga revideringar. Uppdragen och styrningen uppfattas ge tydliga anvisningar med krav på och ansvar för cheferna. Det behov av stöd som cheferna har uppges fungera bra och vara tillräckligt. Cheferna har nära kontakt med sin överordnade chef och de har goda förutsättningar att samarbeta och stödja varandra sinsemellan. Tillsammans med införandet av gruppsamordnare ger det cheferna möjligheter att aktivt medverka till utveckling inom deras verksamhet. Vår bedömning av revisionsfrågan: Vi bedömer att nämndens ledarresurs i allt väsentligt används ändamålsenligt. Vår bedömning av kontrollmålen: Vi bedömer att styrning av chefernas uppdrag och verksamheten de ansvarar för är tydlig. Vi bedömer att förutsättningarna för cheferna att fungera i sin chefsroll och för att förverkliga uppdraget i allt väsentligt är tillräckliga. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

28 Styrning och uppdrag (0=otydiga, 10=tydliga) Chefernas arbetssituation 3.6. Sammanfattande kommentarer Vid avstämningen fick cheferna ta ställning till frågor som utgår från granskningens två kontrollmål. Svaren som cheferna gav var en sammanfattande uppfattning av diskussionerna som förts under gruppintervjuerna och avstämningen. Följande frågor ställdes med följande svarsalternativ: - Hur uppfattar ni styrningen av uppdrag och verksamhet ni ansvar för? (0=otydlig, 10=tydlig) - Hur ser ni på förutsättningarna att förverkliga uppdraget? (0=otillräckliga, 10=tillräckliga) Resultatet sammanfattas i diagrammet nedan Summering kontrollmål HEM Hemvården Service Teknik och fritid Barn- och ungdom Förutsättningar (0=otillräckliga, 10=tillräckliga) Med undantag för HEM så värderas chefernas förutsättningar lägre än styrningen. På samma sätt som chefernas egna bedömningar så har vi konstaterat att det finns skillnader mellan nämnderna vad gäller styrning av verksamhet samt chefernas förutsättningar. Det finns områdeschefer som har rimlig arbetsbörda, tydlig styrning och stöd för att klara sitt uppdrag. Det finns motsvarande chefer som saknar samtliga av dessa delar. Ytterligheterna kan vara tecken på att nämnder och förvaltningar i för stor utsträckning har format sitt interna ledarskap och förutsättningar för ledarskapet utan övergripande samverkan, utbyte och styrning. I våra träffar med cheferna har vi mött personer som är engagerade i sitt ledarskap och har en vilja att diskutera sitt ledarskap och förutsättningarna för att vara ledare. Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

29 Chefernas arbetssituation I denna granskning kan vi konstatera att en väl utformad mötesstruktur och ett kollegialt utbyte med chefer på motsvarande nivå i förvaltningsorganisationen är en viktig förutsättning för ett framåtsyftande utvecklingsarbete i förvaltningarna. Från intervjuerna kan vi notera att implementeringen av kommunens ledarpolicy och av UL inte genomförs fullt ut och uppföljande diskussioner inte sker i den omfattning som vore önskvärt. När det gäller UL så riktar sig utbildningen idag till var och en av de individer som deltar i utbildningen med syftet att de ska utveckla sitt ledarskap. Vi anser att genomförandet också ska avse organisationen och vara mer gemensam. Med det menar vi att det bör förekomma diskussioner i ledningsgrupper, på arbetsplatsträffar och i kollegiala möten om hur erfarenheter och kunskaper från UL ska tas tillvara och omsättas i verksamheten. UL bygger på kommunens ledarpolicy och kan vara ett verktyg för att diskutera och utveckla kulturen för ledarskapet i kommunen. Detta förutsätter gemensamma diskussioner, gemensamt synsätt och gemensamt språk. I intervjuerna återkom diskussionerna ofta till att omfattningen av återkoppling och uppföljning var bristfällig. Flera önskade att de hade förutsättningar att utöva ett mer närvarande och nära ledarskap. De ville ha möjlighet att oftare kunna genomföra återkopplingar till sina medarbetare och att de oftare kunde få återkoppling om sitt eget uppdrag och om sitt ledarskap. Flera av cheferna vill att det administrativa stödet förbättras. Vi har noterat att stödet till dem i ekonomiska frågor har ändrat karaktär. Från chefernas personliga möten med ekonomer där den egna verksamheten och ansvaret behandlades består stödet idag mer av ekonomisk information. I intervjugrupperna fanns 21 kvinnor och 9 män. En man och en kvinna hade 7 respektive 3 medarbetare som vi har valt att lägga utanför denna statistik. I genomsnitt hade kvinnorna 28 medarbetare (max 42, mini 13) och männen 20 medarbetare (max 35, mini 15). Vi gör vidare iakttagelsen att det främst är kvinnor med lång chefserfarenhet som arbetar inom de mjuka sektorerna det vill säga utbildning, hemvård och service. 16 november 2015 Uppdragsledare Bo Thörn Projektledare Carl-Magnus Stenehav Oktober av 22 Halmstads kommuns revisorer PwC

30 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0102 Version: Beslutsorgan: Enhet: Christel Rehmark E-post: Telefon: Remissvar angående Handlingsprogram för bostadsförsörjning KS 2014/018 Förslag till beslut 1. Servicenämnden föreslår att man i handlingsprogrammet belyser att det bör skapas laddmöjligheter för elbilar i samband med nybyggnation för att stimulera en ökning av fordon med låg miljöpåverkan. 2. Servicenämnden har i övrigt inget att erinra mot förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Sammanfattning Kommunstyrelsen fastställde uppdragsbeskrivning avseende Handlingsprogram för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Samhällsbyggnadskontoret har tillsammans med tjänstemän från stadskontoret, hemvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och HFAB tagit fram ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2016 att remittera förslaget till berörda instanser. 1

31 Förvaltningens förslag: Det ökande behovet av bostäder och den planerade byggnationen för att hantera detta ställer också krav på bra kommunikationsmöjligheter för de boende. För att få ett ekologiskt hållbart Halmstad krävs att fler boende har möjlighet att välja transportsätt med låg påverkan på miljön. Servicenämnden ansvarar för kommunens fordonshantering och har god insyn i området. Vi ser en ökande trend av elbilar både inom de kommunala verksamheterna men också på privatmarknaden. I handlingsprogrammet bör man belysa att det skapas laddmöjligheter för elbilar i samband med nybyggnation för att stimulera en ökning av fordon med låg miljöpåverkan. Servicenämnden har i övrigt inget att erinra mot förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning. Ärendet Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall riktlinjer för bostadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunfullmäktige antog nu gällande handlingsprogram för bostadsförsörjning KS fastställde uppdragsbeskrivning avseende Handlingsprogram för bostadsförsörjning Bakgrund Arbetet utgår från nu gällande Handlingsprogram för bostadsförsörjning med dess avgränsningar. Revideringen inriktas på en uppdatering av underlagsmaterialet, en anpassning till den nya översiktplanen som antogs 2014 och en översyn av de bostadspolitiska ambitionerna. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska kommunen vid planeringen av bostadsförsörjningen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig Analys, förslag och motivering Kommunens ambitioner om var och hur det byggs framgår av översiktsplanen vilken i sin tur grundas på Halmstads Vision med dess olika mål. Samhällsbyggnadskontoret har tagit fram ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Underlagsmaterial och prognoser är reviderade och uppdaterade i förhållande till det tidigare programmet. Dessutom har det tidigare kapitlet om riktlinjer för bostadsförsörjning omarbetats för att tydliggöra utmaningarna samt utgå från och fokusera mer på kommunens instrument för att trygga bostadsförsörjningen i kommunen. 2

32 Förvaltningens förslag: Det ökande behovet av bostäder och den planerade byggnationen för att hantera detta ställer också krav på bra kommunikationsmöjligheter för de boende. För att få ett ekologiskt hållbart Halmstad krävs att fler boende har möjlighet att välja transportsätt med låg påverkan på miljön. Servicenämnden ansvarar för kommunens fordonshantering och har god insyn i området. Vi ser en ökande trend av elbilar både inom de kommunala verksamheterna men också på privatmarknaden. I handlingsprogrammet bör man belysa att det skapas laddmöjligheter för elbilar i samband med nybyggnation för att stimulera en ökning av fordon med låg miljöpåverkan. Servicenämnden har i övrigt inget att erinra mot förslaget till Handlingsprogram för bostadsförsörjning. Konsekvenser Bostadsförsörjningen är viktig för såväl den enskilde som för samhällsutvecklingen. Handlingsprogrammet vill främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Syftet är ytterst att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunen ska inte och kan inte ensam förverkliga denna ambition. Bostadsförsörjningen är beroende av många aktörer i olika roller. Det finns en tendens till att alla skyller på varandra när målen inte nås. Genom en bred remiss av förslaget kan insynen och förståelsen för våra olika roller öka samtidigt som programmet kan kompletteras med värdefull information från andra aktörer. För servicekontorets del kan inga direkta konsekvenser utöver behovet av utbyggd laddningsinfrastruktur för elbilar skönjas av förslaget. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett inom förvaltningsstaben Andra grupper -- 3

33 Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Servicenämnden Carl Westman Förvaltningschef Christel Rehmark Administrativ chef 4

34 Dnr KS 2014/0148 Länsstyrelsen Halland m.fl. enligt sändlista REMISS Handlingsprogram för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skall varje kommun med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunstyrelsen i Halmstad har upprättat ett förslag till Handlingsprogram för bostadsförsörjning Kommunstyrelsen beslutade den 2 februari 2016 att remittera förslaget till berörda instanser enligt särskild sändlista. Eventuella synpunkter ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 30 april 2016 på adress kommunstyrelsen@halmstad.se. Internt i kommunen används adressen KS Diarium i Outlook. Under remisstiden finns förslaget tillgängligt på Halmstads kommuns web-plats samt i rådhuset. Frågor besvaras av planstrateg Sven Olof Nilsson, sven.olof.nilsson@halmstad.se eller planarkitekt Martina Pihl-Fritsi, martina.pihl-fritsi@halmstad.se. I tjänsten Sven Olof Nilsson Planstrateg

35 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Halmstads kommun

36 Framtaget av Samhällsbyggnadskontoret tillsammans med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen och HFAB. Bild på framsidan Nyréns arkitektkontor, framtagen i samband med Framtidsplan 2030 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

37 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 5 Lagstiftning Nationella och regionala mål och program Tillstånd och utveckling... 6 Läget i Sverige våren 2015 Läget i Halmstad 2015 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Behov och efterfrågan på småhustomter Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre Beskrivning av olika typer av boende för äldre Behov av särskilda boenden Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Instrument för att uppnå ambitionerna Utmaningar Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Bilaga Bostadsbyggandet Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan Fingerstrukturen- bebyggelseutveckling i fem stråk Bebyggelsen koncentreras till staden och serviceorterna Prioritera förtätning Funktionsblanda i homogena områden Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Områdesanalyser Stråk Norra kusten Staden Centrum Stråk Norr ut mellan skog och slätt Staden -Öster Stråk Nissans dalgång Staden - Snöstorp, Fyllinge Stråk Fylleåns dalgång Staden - Norr Stråk Södra kusten Staden -Väster Övriga kommunen Staden - Söndrum, Tylösand, Frösakull Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

38 Inledning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs också ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Även av lagstiftningen framgår att kommunen ska ha en väl genomtänkt strategi för hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av kommunen ska utvecklas. Kommunens ambitioner om var och hur vi bygger i kommunen framgår av översiktsplanen vilken i sin tur grundas på Halmstads Vision med dess olika mål. Hur dessa omsätts i handling framgår bl.a. av det årliga planeringsunderlaget OPUS, där de bostadsbyggnadsprojekt, som bedöms möjliga att bli genomförda under den närmaste treårsperioden redovisas. Bostadsförsörjningsprogrammet har en längre tidshorisont än OPUS och ska redovisa kommunens mål och ambitioner för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, samt kommunens planerade insatser för att nå dessa uppsatta mål. Programmet anger vilka områden som behöver prioriteras och vad kommunen ska göra för att skapa de bästa förutsättningarna för att alla invånare ska få tillgång till ett bra boende. Därtill formuleras ett antal ambitioner för boende och bostadsförsörjning i kommunen. Programmet i sin helhet bör i enlighet med lagstiftningen revideras en gång per mandatperiod, medan förteckningen över möjliga bostadsprojekt lämpligen ses över varje år i enlighet med de justeringar som görs i den s.k. projektkatalogen. Programmet ska både kunna utgöra ett underlag för kommunens agerande i bostadsfrågor, ge information till marknaden och allmänheten samt fungera som en utgångspunkt, när nya planeringsdirektiv och budget ska tas fram. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

39 Bakgrund Lagstiftning Bostadsbyggandet spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte bara för att människor ska ha någonstans att bo utan också för att ge form och gestalt åt städer och samhällen i enlighet med den politiska viljan. För att kommunen ska kunna utvecklas väl krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Om detta har Sveriges riksdag uttryckt sin mening genom lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Nationella och regionala mål och program I sin rekommendation till medlemstaterna riktar EU-kommissionen en varning för bostadssituationen i Sverige. Förutom den generella bristen på bostäder leder bristen till högre priser på bostäder vilket i sin tur ökar hushållens skuldsättning. OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development) och IMF (Internationella valutafonden) kommer till samma slutsatser i sina analyser. Regeringen har lagt fast ett övergripande mål för bostadspolitiken som kan ses som en utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen, även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringsförklaringen den 3 oktober 2014: Bostadspolitiken är en nationell angelägenhet. Bostadsbristen ska mötas med ökat bostadsbyggande, inte minst i hyresrätter. Region Halland har ett regionalt utvecklingsuppdrag att samordna och leda processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt. För att säkerställa att regionen har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling finns Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att skapa en mer attraktiv region år 2020 än år 2014 och dessa är gjorda utifrån en analys som visar riktningen. Tillväxtstrategin är framtagen utifrån en analys som pekar på olika strategiska vägval och beskrivs utifrån olika politikområden. Områden såsom näringsliv, kultur, infrastruktur och kollektivtrafik, skola och utbildning samt social hållbarhet. Inom varje område finns det ett antal prioriteringar som alla syftar till att Halland ska bli en än mer attraktiv region att leva, bo och arbeta i. Tillväxtstrategin bygger på det övergripande styrdokumentet Regionala utvecklingsstrategin (RUS) med visionen Halland - bästa livsplatsen med fokus att förverkliga bodrömmar, bygga företag med kunskap och skapa fördelar av läget. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

40 Tillstånd och utveckling Läget i Sverige våren 2015 Prognos för befolkningen År 2014 ökade folkmängden i Sverige med drygt personer. Det var fler än 2013, som då uppvisade den antalsmässigt största folkökningen på nästan 70 år. En fjärdedel av ökningen 2014 förklaras av ett födelseöverskott, medan resterande tre fjärdedelar hänförs till en nettoinvandring. Under 2014 sökte mer än personer asyl i Sverige. Antalet asylsökande var därmed fler än Totalt beviljades cirka asylsökande uppehållstillstånd under räknar SCB med en folkökning strax över , och för 2016 är prognosen nära personer. Sverige hade vid årsskiftet drygt invånare och förväntas, enligt SCB:s senaste prognos, passera 10 miljoner redan under År 2009 trodde SCB att den gränsen skulle passeras först år Behov av bostadsbyggande Boverket har i en nyligen publicerad rapport beräknat byggbehovet för perioden med utgångspunkt i den demografiska utvecklingen. Tas hänsyn till de senast reviderade befolkningsprognoserna och utfallet för bostadsbyggandet under behövs ett årligt tillskott på bostäder fram till Om man beaktar behovets ojämna fördelning över tid behövs istället ett årligt tillskott på bostäder under perioden fram till 2020, då hushållstillväxten förväntas vara som störst. Tre av fyra bostäder beräknas behöva byggas i de tre storstadsregionerna. Prognos för bostadsbyggandet Enligt Boverkets prognos för bostadsbyggandet 2015 och 2016 (daterad maj 2015) förväntas bostadsbyggandet fortsatt öka betydligt. Antalet påbörjade bostäder förväntas i år vara st och nästa år drygt st. Antalet påbörjade bostäder förväntas därmed öka med 18 procent 2015 och 8 procent Antal färdigställda bostäder under 2015 och 2016 förväntas vara nära Enligt prognosen färdigställs cirka bostäder under 2015 och cirka under 2016, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

41 Flerbostadshus Byggandet av flerbostadshus förväntas totalt öka med cirka 30 procent i årstakt från 2014 till 2016, medan byggandet av småhus ökar med cirka 20 procent. Byggandet av hyresrätter förväntas öka avsevärt, i synnerhet Boverkets prognos är att det påbörjas hyresrätter genom nybyggnad år 2015 och år Det innebär att antalet påbörjade hyresrätter genom nybyggnad ökar med nära 40 procent i årstakt från 2014 till Till det kan läggas tillskotten genom ombyggnader, där det räknas med nära hyresrätter respektive år. Boverket bedömer att bland annat ett ökat intresse bland förvaltare och byggföretag, höjda mål för allmännyttan på flera håll, mycket låga räntekostnader och låga alternativa avkastningar bidrar till att byggandet av hyresrätter nu ökar snabbt. Även statlig stimulans i form av investeringsstimulans, nyligen lanserad av regeringen, för hyresrätter och studentbostäder kan bidra till ett ökat byggande. Regeringen har även aviserat ytterligare stimulanser för bostadsbyggandet, bland annat ett stöd till byggande av äldrebostäder. Byggandet av bostadsrätter ökar med knappt 30 procent i årstakt från 2014 till 2016 enligt prognosen. Bostäder för studenter och unga Enligt SCB fanns drygt studentbostäder vid utgången av år Det var drygt fler än år Tre fjärdedelar av ökningen jämfört med förra året tillkom utanför storstadsregionerna. I 2015 års bostadsmarknadsenkät bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. Det är i huvudsak de större högskolekommunerna som uppger detta. Men efterfrågan avtar mot våren och sommaren. 32 kommuner anger att det finns ett överskott på studentbostäder under delar av året, vilket är en fördubbling jämfört med förra året. Antalet påbörjade studentbostäder har ökat avsevärt de senaste två åren. Under 2014 påbörjades preliminärt drygt studentbostäder genom nybyggnad, vilket kan jämföras med 500 under år Till detta kan läggas studentbostäder som tillkommer genom ombyggnader av främst lokaler. Boverket bedömer att antalet påbörjade studentbostäder kan komma att öka något under 2015, och att ökningen fortsätter under 2016, då bostäder påbörjas. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

42 Ungdomar är en av de grupper som har svårast att få en bostad. I årets bostadsmarknadsenkät uppgav 76 procent av landets kommuner att det saknas bostäder för ungdomar. Den huvudsakliga orsaken uppges vara att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen, och unga är de som har svårast att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadspriser Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, i genomsnitt för landet. Sett över en femårsperiod har dock priserna på bostadsrätter ökat betydligt snabbare. Den snabba prisökningen hänger samman med den uppåtgående konjunkturen, det mycket låga ränteläget och ett lågt utbud av bostäder, både vad gäller nyproduktion och andrahandsmarknad. Den kraftiga prisökning som vi sett under senare tid kan även delvis ha att göra med det tidigare föreslagna amorteringskravet. Tillbakablick år 2014 Det påbörjades cirka bostäder under 2014, inräknat nettotillskott genom ombyggnad, enligt Boverkets bedömning. Det är 22 procent fler än året före. Det påbörjades fler hyresrätter än bostadsrätter totalt sett, men fördelningen skiljer sig betydligt mellan regioner och kommuner. Under andra halvåret påbörjades preliminärt hela bostäder. Både nybyggnationen av flerbostadshus och av småhus ökade preliminärt med cirka 25 procent jämfört med år 2013, medan nettotillskotten genom ombyggnad minskade något. Byggandet av flerbostadshus är på de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet. Både nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter ökade med cirka 25 procent jämfört med året före. Preliminärt påbörjades nybyggnad av hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus. Till detta ska läggas nettotillskott genom ombyggnad, där uppgifter saknas om upplåtelseform i påbörjandestatistiken, men där större delen har varit hyresrätter historiskt sett. Det färdigställdes bostäder under 2014, varav cirka genom nybyggnad och netto genom ombyggnad. Det var cirka 2 procent fler än år Av de färdigställda bostäderna var 41 procent hyresrätter, 36 procent bostadsrätter och 23 procent äganderätter specialbostäder färdigställdes, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa var cirka bostäder för äldre eller personer med funktionsnedsättning och drygt studentbostäder. Antalet färdigställda studentbostäder fortsatte att öka markant. Läget i Halmstad 2015 Befolkningsutveckling i Halmstad Kommunen har sedan många år haft en jämn befolkningstillväxt med en genomsnittlig ökning på mellan 500 och 600 personer per år. De senaste åren har detta dock ökat till ca personer per år. Genom en stor ökning av flyktingmigranter under 2013 och 2014 ser vi nu ökningstal på mellan 1000 och personer per år. Det är i dagsläget svårt att säga om detta kommer att hålla i sig över tid, men ingenting pekar på att kommunens befolkningstakt ska minska till ett antal under personer per år under de närmaste åren. Dagens prognos pekar på en befolkning på personer år 2030 en ökning med personer jämfört med Den siffran innehåller emellertid ett stort antal osäkerhetsmoment där det viktigaste är Sveriges fortsatta flyktingmottagning och Halmstads andel av denna. I dagsläget finns dock inga uppenbara tecken på lägre befolkningstillväxt än prognos. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

43 Bostadsbestånd och byggande i Halmstad Antalet lägenheter totalt i kommunen uppgick år 2014 till , fördelat på i småhus, i flerbostadshus, är specialbostäder d v s särskilt boende eller studentboende och 653 lägenheter i övriga hus (vilket kan rör sig om fastigheter som inte är avsedda som bostäder). Bostadsbeståndet år 2014 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

44 Fram till sekelskiftet var andelen småhus större, men på senare år har byggandet till största delen utgjorts av flerbostadshus. Under perioden byggdes lägenheter i småhus, i genomsnitt 95 per år, medan nettotillskottet av lägenheter i flerbostadshus uppgick till eller 134 per år. Av dessa tillkom 214 respektive 428 efter Bostadsbyggandet Den dominerande upplåtelseformen i bostadsbeståndet är hyresrätt följt av enskilt ägande och drygt en tiondel av beståndet utgörs av bostadsrätt. Upplåtelseformer år 2014 Huvuddelen av bostadsbyggandet ( ), tre fjärdedelar, har skett i staden, främst i flerbostadshus. I övriga kommunen byggs till allra största delen småhus. Bostadsbyggandet, antal bostäder i småhus respektive flerbostadshus i staden och övriga kommunen, Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

45 Hushållens storlek i Halmstad Någon säker uppgift om hushållens storlek är svår att få tag på eftersom hushållsstatistik saknas sedan folk- och bostadsräkningen 1990, då antalet boende per hushåll var 2,17. Ett mer ungefärligt mått är då att i stället jämföra antalet invånare per bostad 1990 med förhållandet Det visar på en minskning från 2,15 till 2,11. I ett kortare tidsperspektiv ser vi en ökning från 2008 då förhållandet var 2,05 innevånare per lägenhet. Det är dock ännu tidigt att tala om ett trendbrott avseende hushållsstorlekarna och erfarenheter från övriga Sverige och internationellt pekar på minskade hushåll på längre sikt. I småhus är tätheten 2,7 personer per bostad och i flerbostadshus 1,6. Vilket gör 2,1 totalt. Av befolkningen i Halmstads kommun är 41 % boende i flerbostadshus, andelen har ökat med närmare 10 % sedan Drygt 70 % av alla inflyttade flyttar till flerbostadshus, fler och fler flyttar alltså till flerbostadshus. Rörligheten är även högre i flerbostadshus. Planberedskap För att möjliggöra ett byggande som svarar mot bostadsbehovet måste kommunen säkra tillgången på mark och ta fram detaljplaner i tillräcklig omfattning. För närvarande finns planlagd mark för omkring 2000 bostäder i hela kommunen. 40 procent av denna planlagda reserv finns i tätorterna utanför staden. Under 2015 beräknas detaljplaner för ytterligare drygt 800 bostäder antas eller vinna laga kraft. Merparten av dessa nya bostadsplaner återfinns i staden. Kommunen måste också förfoga över marken för att kunna säkerställa att det verkligen byggs. Av den idag planlagda markreserven för bostäder äger kommunen endast en knapp fjärdedel. Pågående detaljplaneläggning i hela kommunen på kommunal mark svarar mot cirka 1200 bostäder. I staden pågår planläggning på kommunal mark för bland annat två större bostadsområden, Ranagård och Fyllinge med sammanlagt lägenheter. Genom tomt- och småhuskön förmedlas alla kommunala stycketomter, men även vissa privatägda tomter samt nyproducerade gruppbyggda småhus, radhus och parhus. I den kommunala tomtkön finns för närvarande cirka 50 kommunalt ägda fribyggartomter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

46 Behov och efterfrågan Byggbehov av nya bostäder nationellt och lokalt Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är efterfrågan på bostäder större än tillgången. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än för orterna ute i kommunen och för landsbygden. Boverket har under 2015 arbetat fram en ny prognos för byggbehovet av nya bostäder, nationellt och regionallt, fram till rapport 2015:18 Behov av bostadsbyggande Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till Rapporten uppskattar att byggbehovet under de återstående 11 åren fram till 2025 nationellt är bostäder. Då bland annat hushållstillväxten är störst inledningsvis innebär det att fram till 2020 behövs byggas nya bostäder eller per år i genomsnitt. Med hjälp av prognoser för befolkningsutvecklingen från SCB och hushållens förändring beräknas en genomsnittlig hushållskvot (antal hushåll per capita). Denna kvot symboliserar egentligen folks benägenhet att bo tillsammans och varierar i olika åldersgrupper men enligt SCB och Boverkets beräkningar uppgår hushållskvoten till i genomsnitt 0,6 vilket motsvarar ca 1,7 person per hushåll. Denna kvot tar även i viss mån höjd för det uppdämda bostadsbehovet som finns till följd av att nyproduktionstakten varit lägre än behovet under de senare åren. I samma rapport beräknar Boverket utifrån SCB:s befolkningsprognoser att FA-område Halmstad (Falkenberg, Hylte, Laholm och Halmstad kommun) under åren har ett byggbehov om bostadseneheter, i genomsnitt 653 st per år. Dock bör noteras att denna beräkning är utifrån befolkningsprognoser som SBC gjort i samband med rapportens framtagande. SCB har därefter kommit med nya, avsevärt högre, befolkningsprognoser för vår region. Den senaste prognosen för Halmstad kommun, som pekar på en befolkningsökning med personer från 2014 till 2030, innebär med tillämpning av Boverkets hushållskvot om 0,6 hushåll per capita/ 1,7 personer per hushåll, en ökning i antal hushåll med Detta motsvarar ett årligt byggbehov om 892 bostadsenheter. Samtidigt konstaterar vi att den genomsnittliga hushållskvoten i Halmstad kommun i nuläget är något lägre än Boverkets framräknade kvot och ligger på 0,48/ 2,1 personer per hushåll. Detta kan ha flera olika orsaker, både att fler bor tillsammans på grund av svårigheten att få tag på bostad, men även att vi är lite mer traditionella i vår hushållsbildning och har färre singelhushåll. Med tillämpning av nuvarande hushållkvot (0,48) skulle vår prognosticerade befolkningsökning innebära ett byggbehov fram till 2030 om bostäder, årligen 714 bostäder. Det är rimligt att anta att den mer korrekta hushållskvoten för Halmstad kommun att tillämpa vid beräkningar om det kommande byggbehovet av bostäder skulle ligga någonstans mellan Boverkets beräkningar och den nuvarande kvoten för kommunen. Om vi utgår ifrån ett medelvärde av Boverkets hushållskvot och dagens Halmstad -kvot så skulle det innebära en ökning av antalet hushåll fram till 2030 om st. Det innebär att den årliga bostadsbyggnationen bör uppgå till drygt 800 stycken för att möta befolkningstillväxten och undvika att bostadsköerna växer ytterligare. Det framräknade byggbehovet avser både bostadsenheter i småhus och i flerbostadshus. Med utgångspunkt i det nuvarande mönstret där vi kan se att ca 70% av de inflyttade i kommunen i dagsläget efterfrågar bostäder i flerbostadshus innebär det ett årligt byggbehov om ca 560 lägenheter i flerbostadshus och ca 240 småhus. När vi diskuterar behov av bostäder bör vi också notera att bostadsbehovet även är efterfrågestyrt. Utbudet måste matcha befolkningens efterfrågan, vilket även Boverket noterar i sin utred- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

47 ning. I tillväxtregioner, som den Halmstad tillhör, gäller det att anpassa nybyggnationen vad gäller storlek, upplåtelseform, läge och prisklass till efterfrågan. Behov och efterfrågan på småhustomter Efterfrågan på småhustomter avspeglas i någon mån av tomtkön, som våren 2015 uppgår till ca personer. Alla är dock inte aktiva sökande, utan ca 25 % kan betraktas som passiva. Flertalet köande vill ha en tomt att bygga på, medan bara en liten del vill ha färdigbyggda småhus, delvis beroende på att kostnaden för ett färdigbyggt småhus oftast är ungefär densamma som vid självbygge och dessutom innebär mindre valmöjligheter. Efterfrågan är störst i Söndrum och i kustbandet, men en ökad efterfrågan finns även i ett par tätorter utanför centralorten. Årligen byggs också ett antal villor på privata tomter. Under 2014 lämnades 115 sådana bygglovsansökningar in. Behov och efterfrågan på lägenheter i flerbostadshus Av de befintliga hyresrätterna i kommunen äger det kommunala bostadsbolaget, HFAB, strax under hälften, och andra hälften ägs av större och mindre privata fastighetsägare. Efterfrågesituationen på lägenheter i flerbostadshus kan belysas genom uthyrningsstatistik. Siffrorna i detta avsnitt kommer från HFAB som en följd av att kommunen inte har tillgång till de privata hyresvärdarnas siffror, i de fall man använder sig av köpoängsystem. Antalet av HFAB uthyrda lägenheter per år har de senaste åren legat mellan 1360 och 1550 st men antalet är minskande och stannade för 2014 på 1273 st. Under de första fem månaderna 2015 hyrde HFAB ut 445 lgh, att jämföra med 519 st för motsvarande period 2014, studentbostäder, seniorlägenheter och nyproduktion undantaget. En förklaring till att antalet uthyrningar minskar på senare år är bristen på kommunalt ägda lägenheter. När det finns få lediga lägenheter på marknaden minskar möjligheten för människor att flytta inom orten och det boende man har värderas högre, människors rörlighet minskar vilket på sikt kan leda till att Halmstads utveckling hämmas. Studier och undersökningar avseende efterfrågan på olika typer och storlekar på bostäder är att betrakta som en färskvara då människors preferenser många gånger svänger över tid. Det är också ett vedertaget faktum att det finns en skillnad i hur man uppger att man avser agera och hur man verkligen agerar när man väl står inför fakta stated preference/valued preference. Med andra ord sagt så får man en bild av den verkliga efterfrågan om man studerar hur folk har agerat istället för att fråga hur man skulle reagera om man kommer i den aktuella situationen. En tydligare bild av efterfrågan kan man alltså få genom studier av antal intresseanmälningar per uthyrd lägenhet och det antal poäng (vilket motsvarar antal dagar i kön) som krävs för att teckna hyreskontrakt i olika områden. Antalet intresseanmälningar per lägenhet hos HFAB har ökat succesivt för varje år under den senaste fyraårsperioden och medelkötiden ökar med i snitt 6 månader per år under samma fyraårsperiod. Vid 2014 års utgång var medelkötiden för en lägenhet hos HFAB 6,7 år och vid halvårsskiftet 2015 hade den stigit till 7,9 år, i nivå med storstadsregionernas kötider. När man studerar intresseanmälningar per lägenhetsstorlek hos HFAB under det senaste ett och ett halvt året ser man att intresset tycks vara lika starkt för såväl 1:or, 2:or, 3:or som 4:or. Vi kan även konstatera att de dyraste mätt i antal köpoäng lägenheterna som förmedlas hos HFAB är 2:or, 3:or, 4:or och 5:or. Snittkötiden för att få kontrakt på till exempel en 4:a hos HFAB lig- Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

48 ger för 2014 på 8,7 år och för första halvåret 2015 på 10,7 år. Detta är dock ett snitt, det finns lägenheter som kostat betydligt kortare kötid och lägenheter som krävt betydligt längre kötid. Vid uthyrning av nyproduktion tillämpar inte HFAB köpoängsystem utan har arbetat enligt ett annat tillvägagångssätt för att ge alla intresserade samma möjlighet och även få en överskådlig uthyrningsperiod. Från 2012, fram till sommaren 2015 har bolaget nyproducerat och hyrt ut 325 lägenheter i olika lägen storlekar och prisklasser i kommunen. Samtliga av dessa lägenheter har varit uthyrda med minst ett år kvar till inflyttning, ibland upp till 14 månader i förväg vilket även det är ett bevis på den starka efterfrågan på bostäder i flerbostadshus. Faktorerna som belyses ovan i form av både minskat antal uthyrningar och därmed omsättning på befintliga lägenheter, medelkötider för att få lägenhetskontrakt, kötider per lägenhetsstorlek samt uthyrning av nyproduktion är alla indikationer på den mycket starka efterfrågan på lägenheter med hyresrätt i flerbostadshus och kan sägas vara ett uttryck för den brist på bostäder som råder i kommunen. För att på ett korrekt sätt möta behovet och efterfrågan på nya bostäder är det av stor vikt att det inte enbart produceras dyra lägenheter i mycket centrala lägen utan att det byggs på en variation av platser, med olika upplåtelseformer och i olika prisklasser - så väl i de centrala delarna i staden som i stadens ytterområden samt i tätorter, parallellt med varandra och att det sker på kommunens initiativ. HFAB har under de sista åren producerat hyresrätter i centrala delarna av staden och samtidigt i stadens ytterområden och tätorter. Erfarenheter dragna från de senaste åren är att olika människor föredrar olika produkter och att det ena inte konkurrerar ut det andra. Bland annat konstateras att den lite äldre delen av hyresgästerna föredrar nyproduktioner i ytterområde och mindre tätorter framför centrum. Orsaken därtill kan det bara spekuleras kring, men både en något lägre hyresnivå och ett något lugnare läge på bostaden kan här spela in. Ytterligare en attraktivitet kan vara möjligheten att bo kvar i sitt område eller sin hemort även efter att man sålt villan och flyttat till lägenhet. Förutsättningarna att kunna producera prisvärd nyproduktion är större i ytterområdena där kostnadsdrivande krav är något lägre, exempelvis kan parkeringsplatser inom området ersätta parkeringsgarage, markkostnaderna är lägre och grundläggningsförhållandena är enklare. Även korrigerande åtgärder på grund av buller samt markmiljö är mindre utanför de allra centralaste delarna av staden. Att nyproducera bostäder i en lägre prisklass är eftersträvansvärt men det finns dock en nedre kostnadsgräns. Detta i kombination med bruksvärdesprincipen medför att det kostar mer att bo i en nyproducerad lägenhet än att bo i en äldre lägenhet. Däremot visar flertal studier på att nyproduktion genererar flyttkedjor där den sista länken i kedjan är en friställd lägenhet i befintligt bestånd. På så sätt kan befolkningens efterfrågan på bostäder som varierar i storlek, läge och prisklass uppfyllas genom nyproduktion och flyttkedjor som genereras i samband med denna. Behov och efterfrågan på boende för studenter och unga vuxna I årets bostadsmarknadsenkät (Boverket) bedömer 27 av landets 43 högskolekommuner att det finns ett underskott av särskilda studentbostäder. I Halmstad har den tidigare bristen på bostäder för studenter byggts ikapp, och några ytterligare utpräglade studentbostäder behövs inte de närmaste åren. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

49 Enligt samma enkät är ungdomar en av de grupper som har det svårast att få en bostad då det råder brist på små och billiga lägenheter. I dagsläget finns det närmare 1200 studenterbostäder i Halmstad och sedan 2001 har det byggts närmare 1000 smålägenheter om ett rum med kök eller kokvrå. Det mesta av den nybyggnaden skedde dock innan finanskrisen Efter den avstannade byggandet, men har de senaste åren åter ökat något. Omfattningen är dock mindre än Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997 en nationell undersökning om unga vuxnas boende. Den undersökta gruppen består av unga vuxna mellan 20 och 27 år som får svara på frågor om hur de bor och hur de vill bo. Den senaste undersökningen gjordes under februari och mars 2015, då unga vuxna medverkade. Färre än hälften av Sveriges unga vuxna bor i egen bostad. Det finns en tydlig trend i utvecklingen där andelen som bor i egen bostad har minskat med cirka en procentenhet varje år. Samtidigt pekar trenden för dem som bor i osäkra upplåtelseformer och hos föräldrarna åt andra hållet. Där ökar andelarna med några procentenheter varje år, så mycket som vart femte ung vuxen bor kvar hos föräldrarna. Samtidigt som andelen unga vuxna som bor i egen bostad minskar, minskar också andelen unga vuxna som bor i hyresrätt. Andelen som bor i bostadsrätt går däremot åt motsatt riktning och ökar svagt. Vid frågan om vilken typ av boende man önskar är den populäraste boendeformen hyresrätt, och i 2015 års enkät uppger nästan 40% att de önskar bo i en hyresrätt. Men både bostadsrätt och eget hus har ökat något i popularitet. Det är troligt att många unga vuxna anpassar sina önskemål efter vad som är möjligt. I de delar av landet där förstahandkontrakt på en hyresrätt är mycket svåra att få för en ung vuxen så tenderar siffrorna att sjunka. Då väljs i stället en boendeform som är möjlig. Hyresrätten är ofta förenad med flera krav som unga vuxna inte alltid uppfyller. Det kan vara krav på fast inkomst, vissa inkomstnivåer, goda referenser och att man inte har betalningsanmärkningar. Det kan vara så att en del unga vuxna inte bedömer hyresrätten som bäst passande bara för att det är svårt att klara dessa krav och att köerna är alltför långa. På samma sätt kan dyra bostadsrätter och villor utelämnas som realistiska alternativ för boendet. Det blir vanligare att unga vuxna bor i mindre lägenheter. Andelarna som bor i ettor och tvåor ökar för varje mätning. Samtidigt minskar andelen som bor i bostäder som är större än två rum och kök. Trenden är alltså att unga tränger ihop sig i färre rum. Gällande önskemål på bostadens storlek är det enligt undersökningen två rum och kök den bostadsstorlek som är mest önskad, både hos åringarna och åringarna. Den yngre gruppen efterfrågar däremot ett rum och kök i högre utsträckning än den äldre gruppen, medan den äldre gruppen efterfrågar mer än två rum och kök i högre utsträckning. Storlekspreferenserna varierar också med civilstånd. Det är enligt undersökningen nationellt en stor skillnad mellan hur unga vuxna bor och hur de vill bo. Det är många fler som vill bo i hyresrätt, bostadsrätt och eget hus än som faktiskt gör det. Totalt sett bor unga vuxna i landet. I faktiska tal innebär skillnaderna följande: unga vuxna bor i egen hyresrätt vill göra det unga vuxna bor i egen bostadsrätt vill göra det unga vuxna bor i eget hus vill göra det. Totalt sett uppger undersökningen att nästan unga vuxna i Sverige vill ha en egen bostad men saknar det i dag. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

50 I Halmstad är soldater är ny grupp relativt unga som tillkommit på bostadsmarknaden. Sedan värnplikten ersatts med anställda soldater med längre tjänstgöringstid är boende på kasern inte ett långsiktigt alternativ. Detta skapar ytterligare efterfrågan på boende för unga. Unga vuxna som har beslut från socialtjänsten om stödinsatser i boendet, såsom ungbo, garantiboende och boendestöd, har även de behov av lämpliga mindre lägenheter. För unga vuxna med en funktionsnedsättning finns även kravet på tillgänglighet så att de kan leva ett aktivt och självständigt liv. Behov och efterfrågan av olika typer av boende för äldre I Halmstads kommun bor ungefär personer som är 65 år eller äldre. Majoriteten av dessa, personer bor i ordinära bostäder- så som villor, bostadsrätter och hyresrätter. Men inom begreppet ordinära boenden finns bostäder som riktar sig särskilt mot äldre. Drygt 500 personer bor i sk äldrelägenheter, f.d. servicelägenheter. Dessa lägenheter förmedlas sedan 1 januari 2015 utan biståndsbeslut till personer 75 år och äldre, som uppfyller minst ett av fyra uppsatta kriterier. Knappt 800 av kommunens äldre invånare bor i särskilt boende med heldygnsomsorg. Av dessa är den absoluta majoriteten 80 år eller äldre. Tillgänglighet i bostadsbeståndet har betydelse för äldres möjligheter att kunna leva ett aktivt liv och bibehålla viktiga funktioner. Genom att verka för att det finns tillgängliga ordinära bostäder kan behovet av särskilda boende minska. Vi ser en markant ökning av antalet äldre i grupperna år de närmaste åren. Fram till 2020 har gruppen ökat med ca personer. De första 40-talisterna fyller 80 år 2020 och då börjar gruppen år att öka kraftigt. Fram till dess har dock gruppen redan ökat med ca 500 personer från 2015 räknat. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Många i dessa åldersgrupper vill, och till och med behöver, flytta från sina villor och lägenheter till ett bekvämare boende. Stort fokus måste ligga på bra bostäder för dessa grupper så att de kan leva ett aktivt liv och skjuta upp ev. behov av plats på särskilt boenden w Vi ser en markant ökning av antalet äldre de närmaste åren. Ju längre fram i tiden vi kommer desto äldre blir den äldre delen av befolkningen och därmed också i större behov av vård och omsorg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

51 Behov av ordinära lägenheter för äldre Bra ordinära bostäder med god tillgänglighet, bostäder där man kan känna sig trygg och ha nära till ett socialt liv, ett aktivt liv och en hälsosam livsstil, motion och träning m m, är faktorer som innebär att man klarar sig lite längre själv och skjuter upp behovet av lägenhet i särskilt boende. Att planera så människor kan hitta rätt i ovan är en framgångsfaktor för äldreomsorgen och kommunen. Behov av funktionella lägenheter med extra service/trygghet Hemvårdsförvaltningen uppskattar att det behövs trygghetslägenheter eller motsvarande de närmaste 3-5 åren för att erbjuda äldre ett boende som skjuter upp behovet av ett särskilt boende med heldygnsomsorg. Augusti 2015 står drygt 250 personer i kö till Karl XI äldrelägenhetshus, vilket indikerar ett behov av lägenheter med extra trygghet. Behov av lägenheter i särskilt boende med heldygnsomsorg Halmstads kommun har genom införande av LOV Lagen om valfrihet, också bjudit in privata aktörer att bygga och erbjuda kommuninnevånarna särskilt boende i form av äldrebeonde i sina fastigheter. Kommunen råder därmed inte över antalet nya äldreboendelägenheter som byggs, men har det övergripande ansvaret för att tillräckligt antal lägenheter finns. Om lika stor andel av befolkningen behöver heldygnsomsorg 2030 som 2015, behövs drygt 400 nya lägenheter (varav cirka 85 korttidsplatser) på särskilda boenden fram till 2030, av rent demografiska skäl. Detta betyder behov av ytterligare ca sju nya äldreboenden till 2030 utöver vad som finns i dag 2015 eller som håller på att byggas. Bedömningen inkluderar att samtliga icke ändamålsenliga lägenheter avvecklas senast år Hur behovet exakt blir eller ligger i tiden är svårt att prognostisera. Kommunen måste därför ha god beredskap med lämpliga tomter att dela ut till LOV-entreprenörer eller för egen byggnation, där kommunen vill ha framtida äldreboenden. Kommunen måste ha investeringsberedskap om LOV-entreprenörer inte har intresse att bygga där/när behoven finns. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

52 Beskrivning av olika typer av boende för äldre Ordinära boenden Under denna kategori inryms dels vanliga bostäder som kan hyras/köpas på den öppna bostadsmarknaden utan biståndsbedömning eller annan särlagstiftning/särkrav (t ex hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt - upplåtelseformerna kan sedan riktas mot olika kundgrupper utifrån olika marknadsstrategiska eller sociala/samhälleliga skäl), dels funktionella bostäder med viss service som riktas till äldre, där kommunen, staten och/eller andra aktörer verkar för trygga boendealternativ för äldre. Vanliga bostäder riktade till äldre - några exempel: Seniorboende, 55 + och dylikt Begreppen används med många olika betydelser och med mycket olika innehåll. Gemensamt är oftast att lägenheter har god tillgänglighet och någon form av gemensam träffpunkt i huset. Lägenheterna är också förbehållna personer som uppnått en viss ålder. Plusboende Många fastighetsbolag har skapat en boendeform som man kallar plusboende. Med det menar man i grunden hyreslägenheter anpassade för lite äldre hyresgäster, samlade i utvalda hus eller trapphus. Lägenheterna ligger ofta i markplan eller har bra hissar och god tillgänglighet såväl inne i bostaden som i närområdet. Som hyresgäst har man ofta möjlighet att få hjälp med diverse tjänster i hushållet till fasta och avtalade priser. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Bogemenskap, kooperativ etc. Denna boendeform är inte så vanlig ännu i Sverige. Efterfrågan kan komma att öka bland äldre och blivande äldre som vill kunna påverka sitt boende på äldre dagar. I de fall som är kända har en förening bildats i förväg, dels för att kunna planera för den gemenskap hyresgästerna vill ha, dels för att få tag på en fastighetsägare/byggmästare som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Här handlar det om att gå samman med personer som har samma idé om boende och gemenskap. I Halmstads kommun är sådan boendeform inte i nuläget etablerad. Funktionella bostäder med viss service riktade till äldre några exempel: Utifrån bestämmelserna i 5 kap. SoL skall kommunen även verka för att äldre människor får goda bostäder och att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. I denna riktning har hemvårdsnämnden omvandlat f.d. servicehuslägenheter till äldrelägenheter. Äldrelägenheter Äldrelägenhet betraktas som ordinärt boende vilka hemvårdsnämnden har anvisningsrätt till. Äldrelägenheter är tänkta för de äldre som är i behov av hög trygghet och god tillgänglighet i ordinärt boende. Äldre som fyllt 75 år eller vid parförhållanden, någon vara 75 år eller äldre, kan utan biståndsbeslut ställa sig i kö till äldrelägenheter, om minst ett av följande kriterier uppfylls: Upplevd ensamhet och otrygghet Dålig eller olämplig boendemiljö Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

53 Stort behov av bostadsanpassning i nuvarande bostad Funktionshinder som varaktigt påverkar vardagen I anslutning till dessa lägenheter finns tillgång till gemensamma utrym, möjligheter att äta lunch, närhet till personal dagtid i vissa fall även nattetid. Trygghetsboende Begreppet används i många kommuner med det mest skiftande innehåll. Begreppet fick dock ny betydelse i och med Äldreboendedelegationens betänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) och regeringens beslut om investeringsbidrag till nybyggnad eller ombyggnad av vanliga lägenheter till trygghetsboende. Trygghetsboende är till för äldre som önskar ett tryggt boende i gemenskap med andra äldre. Regeringen menar att det behövs någon form av mellanboende mellan det ordinarie boendet och det särskilda boendet enligt koncept nedan: Lägenheterna kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt Lägenheterna skall upplåtas till personer som fyllt 70 år Utrymmen skall finnas för de boendes måltider, samvaro etc. Lägenheter och övriga utrymmen liksom utemiljö skall ha god tillgänglighet och fungera tryggt för personer med olika funktionshinder. Värd/värdinna skall finnas som dagligen kan stödja de boende vissa angivna tider och som initierar aktiviteter, sammankomster el dyl. Stödet till trygghetsbostäder har upphört 2015 men regeringen aviserar nya stödformer för hyresrätter och äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre - enligt socialtjänstlagen (SoL) Med särskilda boendeformer avses boende med heldygnsomsorg som kommunerna, enligt 5 kap. SoL, skall inrätta för äldre personer med behov av särskilt stöd. Inom begreppet särskilda boendeformer för äldre finns korttidsboende (tillfällig vistelse) samt äldreboende (permanent boende). Ansökan om korttidsboende och äldreboenden görs hos biståndshandläggaren som utreder och fattar beslut om rätt till sådant boende föreligger. Äldreboende Äldreboende kan drivas av kommunen med egen personal, på entreprenad eller tillhandahållas via LOV där privat vårdgivare bygger äldreboende och erbjuder vård. För personer på LOV - boenden betalar kommunen en förutbestämd vårdpeng till företaget. I moderna äldreboenden har den äldre en egen lägenhet om ca 30 kvm samt del i gemensamt kök, allrum etc. Kostnaden för den vård och omsorg, lokaler och dylikt som ingår i äldreboenden bekostas i stora drag av kommunen. Kostnaden för mat betalas av den enskilde enligt kommunens taxa. Hyra liksom vissa avgifter för vård- och omsorgsinsatser, upp till en särskild maxtaxa, betalas av den enskilde. Korttidsboende Korttidsboende för äldre har samma principiella utformning som äldreboende och kan inrymmas som en eller flera enheter i ett äldreboende. I behovsanalyser och planer för nyproduktion presenteras därför det samlade behovet av korttidsboende och äldreboende under begreppet särskilt boende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

54 Behov av särskilda boenden I samband med planering av särskilda boendeformer är det angeläget att tänka på geografisk spridning, då en del av syftet med särskilda boenden är just att grupper med funktionsnedsättning ska kunna bo och leva på samma villkor som och integrerade med övriga medborgare. Alltför många särskilda boenden i samma bostadsområde riskerar att motverka denna intention. Behov av boenden för asylsökanden och personer med uppehållstillstånd Som asylsökande (ca 0-10 månader) har man sitt boende på flyktingförläggningar. I Halmstad har vi i dagsläget 200 asylsökande på anläggningsboende. När man beviljats uppehållstillstånd behöver man ett eget boende för sig och eventuellt familj som kommer efter. Enligt avtal med Länsstyrelsen ska Halmstads kommun ordna med boende i kommunen för 90 personer/år, så kallade anvisningsplatser. Förra året (2014) resulterade det i fördelning av 23 lägenheter varav ca 1/3 var privata fastighetsägare och resterande 2/3 av lägenheterna var HFABs. I år (2015) har hittills 12 lägenheter föredelats, ingen från privat sida. I Halmstad har vi i dagsläget 100 personer med uppehållstillstånd som fortfarande bor på anläggningsboenden, då det inte finns tillräckligt med lägenheter att få tag i. Just nu finns i kommunen ca 200 personer i väntan på uppehållstillstånd och som senare kan komma att behöva bostad. Under hösten har Migrationsverket aviserat behov av nya anläggningsboenden samt förtätning av befintliga, vilket medför att antalet asylsökande kommer att stiga till ca 600 personer i kommunen. När Spenshult därefter öppnar tillkommer ytterligare personer. Tillströmningen av asylsökande kan inte ses som något tillfälligt utan förväntas fortsätta i ett antal år framöver. För ensamkommande flyktingbarn används HVB boenden och i så lång utsträckning som möjligt familjehemsplaceringar. Bostadssituationen för de ensamkommande flyktingbarnen är ansträngd då inflödet har varit högra än väntat. Migrationsverket räknade med att ca 3000 barn/ungdomar skulle komma till Sverige under Nu har prognosen skrivits upp till ca 9000 d v s en tredubbling. Halmstads kommun har fått en tilldelning högt utöver tänkt avtal, vilket låg på 30 personer för Bara under juli månad har socialförvaltningen tagit emot och placerat 40 ungdomar. Behovet av egna kommunala lokaler för boende är stora. Finns inga kommunala boenden tvingas kommunen köpa dyra externa platser för att möta behovet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

55 Kommunala ambitioner för boende och bostadsförsörjning Halmstads kommun vill skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i hållbara och goda boendemiljöer och bostäder. Halmstads kommun vill med de instrument som kommunen förfogar över, skapa förutsättningar för och i möjligaste mån säkerställa ett diversifierat och mångsidigt byggande och boende som svarar mot behov och efterfrågan. Kommunens ambitioner för boende och bostadsförsörjning grundat sig bland annat på Planeringsdirektiv och kommunens översiktsplan, Framtidsplan Kommunen redovisar sina mål för det framtida byggandet och boendet inom ramen för visionsstyrningsmodellen som kommunfullmäktige fastställde Syftet med modellen är att förenkla arbetet med planering, genomförande och uppföljning. Kommunfullmäktige beslutar årligen om planeringsdirektiv med budget. Av planeringsdirektivet framgår kommunfullmäktiges konkretiserade mål och prioriteringar för de tre närmaste åren samt budget per anslagsområde. Övergripande inriktning Bygga & Bo enligt Planeringsdirektiv : Kust, slätt, skog. Naturvärdena är stora och bebyggelsen harmonierar väl med dem. Bebyggelsen är ekologiskt hållbar, estetiskt tilltalande och bygger på en god, ibland unik och spektakulär, arkitektur. Bostäder, service och arbetsplatser fungerar som en helhet. Tillgången till bostäder är god i hela kommunen. Det omfattar alla upplåtelseformer, det är anpassat till olika åldrar och familjebildningar och ger förutsättningar för ett livslångt boende. Boendemiljöerna är utformade så att de gynnar ett aktivt liv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Behovet av mark för bostäder, näringsverksamhet och offentlig service är långsiktigt säkrat genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Byggklara tomter är en självklarhet. I juni 2015 antogs av kommunfullmäktige Planeringsdirektiv I detta Planeringsdirektiv redovisas istället för som tidigare målområden, där Bygga & Bo var en inriktning, tre politiska inriktningar: Utbildning, näringsliv & arbete, Socialt hållbar utveckling samt Ekologiskt hållbar utveckling. Gällande bostäder är det olika typer av särskilda bostäder som lyfts, så som asylboenden, äldreboenden, gruppbostäder och HVB-hem: Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett anslag som infördes i och med budgeten för 2015 och som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etableringen av asylboenden i Halmstad. I Halmstad ska det finnas ett varierat utbud av äldreboenden med olika typer av inriktningar och med olika huvudmän. Just nu har vi ett flertal privata aktörer som bygger nya boenden, men vi ser att det är viktigt att kommunen har beredskap att bygga på egen hand om det skulle finnas behov av det. Därför har vi i slutet av planperioden tagit höjd för att kommunen ska kunna skapa förutsättningar för ett nytt modernt äldreboende. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

56 Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: Projekt som främjar integration och social sammanhållning Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning. Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för (gruppbostäder och HVB-hem). Översiktsplanens utbyggnadsstrategier med särskild relevans för bostadsförsörjning redovisas i en bilaga till bostadsförsörjningsprogrammet. Instrument för att uppnå ambitionerna Kommuner förfogar över ett antal instrument för att nå uppsatta ambitioner gällande boende och bostadsbyggande: Genom kommunal översikts- och detaljplanering Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB Genom kommunala bostadsförmedlingar Genom kommunala hyresgarantier - Kommunal hyresgaranti innebär att en kommun kan gå i borgen för en hyresgäst som har tillräckligt god ekonomi för att ha ett eget boende, men som ändå har svårt att få en hyresrätt med besittningsskydd. Till exempel om personen är projektanställd och har regelbunden inkomst, men hyresvärden kräver en tillsvidareanställning för ett eget hyreskontrakt på en lägenhet. Utmaningar För att uppnå kommunens ambitioner gällande boende och bostadsbyggande ställs vi inför ett antal utmaningar. Snabbt växande befolkning Under de senaste åren har takten av inflyttning till kommunen ökat dramatiskt. Prognosen för de närmast kommande åren visar på en högre inflyttningstakt än tidigare år. Den största enskilda orsaken till den ökade inflyttningen är migration, dels med kommunplacerade asylsökande men även av invandrande som själva väljer att bosätta sig i Halmstad i ett eget boende. På nationell nivå spår man en ökad anhöriginvandring, främst av äldre släktingar, detta bedöms även gälla Halmstad. Totalt sett ser man att en föryngring av befolkningen i kommunen sker, då fler barnfamiljer än tidigare söker sig till Halmstads kommun, och då främst till staden. Övriga grupper av befolkningen ökar i ungefär samma takt som tidigare. Värt att notera är dock att gruppen äldre, över 85 år, är den grupp som ökar mest procentuellt sett och kommer år 2030 att utgöras av cirka 1500 fler individer än i dag. Tillgänglighet, antalet äldre ökar Då gruppen äldre, över 85 år, ökar kraftigt procentuellt sett, ökar även behovet av tillgängliga bostäder. Många lägenheter har idag brister i tillgänglighet. Mer än 60 % av lägenheterna i flerbostadshusen är inte tillgängliga för personer i rullstol och endast ca 20 % har god tillgänglighet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

57 Övriga är med svårighet tillgängliga. Det innebär att äldre och funktionshindrade bara med stora svårigheter kan bo kvar hemma. Bostadsbristen och kostnadsläget för nyproduktion gör det svårt för ekonomiskt svaga grupper att kunna byta till en lägenhet med god tillgänglighet. Generell bostadsbrist Precis som för andra tillväxt- och högskoleorter i Sverige är tillgången på bostäder lägre än efterfrågan. Den globala trenden av urbanisering visar sig även i Halmstad och trycket på staden är större än på orterna ute i kommunen och landsbygden. Urbana trenden Ensamhushållen forsätter att öka, vilket innebär ett fortsatt behov av mindre lägenheter främst i staden. Samtidigt syns en tendens att även Halmstad påverkas av den moderna urbaniseringstrenden, där unga familjer väljer att stanna kvar i de centrala delarna av staden även efter att man har fått barn. Dels beror det på en livsstilsförändring men även på grund av ekononomiska villkor. Detta innebär dels ett ökat behov av större lägenheter centralt samt ett ökat behov av förskolor och skolor i centrum. En del av den urbana trenden som tidigare har varit storstädernas signum, sprider sig även till medelstora städer - att vilja ha nära till allt! Genom att förtäta och funktionsblanda inom befintlig bebyggelsestruktur skapas en närhet för fler människor till arbete, service och fritidsaktiviteter. En tät stadsstruktur med blandade funktioner är ofta en attraktiv miljö med liv, rörelse och mötesplatser. Men en tät och blandad stad kan även innebära ökade störningar och konflikter exempelvis i form av buller. Dagvatten Problematik med att ta hand om dagvatten i befintliga bostadsområden, främst kustnära, försvårar för att det ska kunna tillföras nya bostäder inom dessa orter eller bostadsområden. I de områden där förtätning föreslås är det viktigt att inte dagvattenhanteringen blir ett hinder, i vissa lägen kan dagvattensystemet behöva dimensioneras upp för att möjliggöra ytterligare tillskott av bostäder. Inom områden där det förtätas bör dagvattenet fördröjas inom området och flödet från området begränsas till att inte överstiga dagens flöde. Bostadsproduktion i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga Kommunen har i översiktsplanen pekat ut bostäder i staden och i 11 serviceorter, vilka är belägna både längs kusten och i inlandet. I några av orterna och delar av staden är bebyggelsetrycket och efterfrågan att få bygga högre än i andra. Det är en utmaning i att få till bostäder i områden där marknadskrafterna inte är tillräckliga. Segregation Halmstads kommun präglas av en geografisk och socioekonomisk segregation. Det finns tydliga skillnader mellan var olika samhällsklasser bor. Det finns även tydliga skillnader i bosättningsmönster mellan dem som är utrikesfödda respektive födda i Sverige. Vissa bostadsområden i den västra delen av staden domineras kraftigt av hushåll som är högutbildade, arbetar som högre tjänstemän och där medelinkomsten är betydligt högre än kommungenomsnittet. Omvänd situation råder i den östra delen av staden där några bostadsområden präglas av större socioekonomisk utsatthet. Utanför staden är den norra kusten socioekonomiskt stark, medan det i ett par av orterna i inlandet så som Oskarström och Getinge råder större socioekonomisk utsatthet. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

58 Strävan är att komplettera med bostäder som ökar valfriheten och variationen i kommunen. I alla stadsdelar och orter kompletteras lämpligen befintligt bostadsutbud med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad och kommun. I tätorterna och stadens västra och kustnära delar dominerar bostäder i form av äganderätt i småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus med varierade upplåtelseformer. I östra delen av staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter och även dessa stadsdelar kompletteras lämpligen med bostäder som ger ökad valfrihet och variation. Nationellt sett har många års statliga satsningar för att minska boendesegregation och främja social integration inte nått de resultat som politiken har önskat, tvärtom talar mycket för att utvecklingen mot socioekonomiskt segregerade städer har accelererat på senare år, denna trend syns även i Halmstad. Integration är dock något som inte enbart kan lösas med hjälp av den fysiska planeringen och ett varierat bostadsutbud. Ansvaret för en integrerad stad och kommun ska ses som en gemensam angelägenhet över förvaltningsgränser och som ett samverkansuppdrag för kommun, näringsliv och föreningsverksamhet. I en enkel analys har kommunens olika statistikområden, s k nyckelkodområden, rangordnats med avseende på socioekonomisk resursstyrka dvs arbetslöshet (2013), ekonomiskt bistånd (2013), ohälsotal (2014), inkomst (2013), sysselsättningsgrad (2013) och utbildningsnivå (2014). Områden där bl.a. sysselsättningsgraden är hög och inkomsterna höga samtidigt som ohälsotalet är lågt, är socioekonomiskt resursstarka och får då en hög rankning, medan det omvända förhållandet gäller för områden med låg grad av sysselsättning, låg inkomst och höga ohälsotal osv. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

59 Hur Halmstads kommun ska arbeta för att uppnå ambitionerna med bostadsförsörjningen Genom kommunal översikts- och detaljplanering, Säkerställa en god planberedskap Planera för en årlig produktion av bostäder med utgångspunkt i att klara bostadsförsörjningen för den prognostiserade årliga befolkningsökningen samt inledningsvis ett visst uppdämt behov. Planlägga med bostäder enligt översiktsplanens utpekade utbyggnadsområden. Sträva efter att uppnå ett blandat utbud av bostadsbestånd och upplåtelser även områdesvis Genom en aktiv markpolitik och ett kommunalt markinnehav, Säkerställa förutsättningarna för en kontinuerlig bostadsproduktion genom strategiskt långsiktiga markförvärv Säkerställa att en stor del av produktionen kan ske på kommunal mark Säkerställa att utbyggnad i omvandlingsområden enligt översiktsplanen kan genomföras Säkerställa att produktion kan ske i samtliga serviceorter Överväga möjligheten att upplåta i form av tomträtt vid byggnation av hyresrätter Genom marköverlåtelse- och exploateringsavtal, I markanvisningsavtal för bostäder på kommunal mark införa en tidsbegränsning i form av ett sista datum dels för en komplett bygglovsansökan, dels ett sista datum för påbörjad byggnation. Skulle någon av dessa tider överskridas är avtalet förfallet. Vid exploatering på privat mark beakta behovet av specialbostäder (gruppboende, äldreboende etc) i exploateringsavtalet. Genom det kommunala bostadsbolaget HFAB, Svara för en kontinuerlig bostadsproduktion i kommunen Genom kommunala bostadsförmedlingar, Förmedla bostäder dels genom HFABs Torget, samt specialboende i form av äldrelägenheter (tidigare kallade lägenheter i servicehus). Övrigt, Bygga upp en kunskapsbank för att kontinuerligt ha överblick över vilka typer av boende som efterfrågas samt trendspaning framåt. Genomföra kartläggning om vilka stadsdelar och orter, som behöver bättre tillgänglighet samt tillgång till trygghetsboende och seniorboende. Kommunen ska engagera sig i att få till stånd bostäder till rimliga kostnader Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

60 Bilaga Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

61 Bostadsbyggandet För att kunna beskriva det bostadsbyggande som är möjligt på längre sikt, dvs. bortom de närmaste tre fyra åren, räcker det naturligtvis inte med att enbart se till det som ryms inom antagna och lagakraftvunna planer, utan då måste även de projekt, som pågående detaljplanearbeten kan komma att resultera i, beaktas, liksom projekt i översiktsplanen Framtidsplan 2030, samt idéer och propåer från fastighetsägare, byggare m.fl. som har en viss förankring. En aktuell sådan förteckning ser ut som i bilaga 1 Bostadsbyggandet Tabellen redovisar relevanta bostadsbyggnadsprojekt och det antal färdiga bostäder som kan produceras under kommande femårsperioder fram till år Den beräknade bostadsproduktionen slutar för stadens del på cirka bostäder och för hela kommunen på cirka bostäder. Tabellen visar också vad som beräknas vara planlagt 2015 samt det som under kommande femårsperioder bör planläggas fram till Mot bakgrund av det tidigare beräknade årliga behovet av 400 bostäder och den faktiska bostadsproduktionen på knappt 300 bostäder per år beräknas det kommande behovet i kommunen till cirka 700 lägenheter per år. För att tillgodose ett eventuellt uppdämt behov planeras dock för cirka 750 bostäder årligen fram till Den totala genomsnittliga bostadsproduktionen fram till 2030 blir då cirka 720 bostäder per år vilket i någon mån tänjer på den kapacitet som pekats ut i översiktsplanen. Flera av de områden som i översiktsplanen pekats ut som eventuell framtida utbyggnadsriktning efter 2030 behöver tas i anspråk under planperioden. En ökad bostadsproduktion fram till 2020 förutsätter också att de privata byggherrar som förfogar över den planlagda marken också verkligen bygger. Kommunstyrelsen gör årligen i december en översyn och uppdatering av förteckningen i bilaga 1 Bostadsbyggandet Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

62 Bostadsbyggandet Kommundel Objekt (B00)=Områdesnummer enligt ÖP År 2015 Planlagd mark Nya bostäder Siffrorna i tabellen avser antal bostäder Nya bostäder Planläggning Planläggning Planläggning Nya bostäder Centrum Nissastrand Söder, kv Borgen (B52) Söder, kv Bagaren (B52) Kilot Hjärtat Baronen Karl XI Valdemar Atterdag Söderkaj Tullkammarkajen (B53) Omvandlingsområde enl ÖP Bärnstenen Bakladdaren m fl (B54) Norra station Kattegattområdet Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Norr Slottsmöllans tegelbruk (B47) Sofieberg norra Sofieberg (B46) Sofieberg (B45) Folkparken (B48) Sofieberg öp-reserv efter Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Öster Kemisten (B49) Gasen Krusbäret Högskoleområdet Maratonvägen Häggen Omvandlingsområde enl ÖP Hertiginnan Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Snöstorp Snöstorps IP (B51) Vallås travet Fyllinge IV kvadranten (B55) Vallås centrum Vallås (B50) Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Väster Sporthallen Vårhem Ekipaget Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Söndrum Frösakull Kronolund (B37) Frösakull Fammarpsv (B38) Tallvik Trottaberg-Ranagård (B41) Söndrums centrum Frösakull (B38) Termometern Tylösand (B39) Hallägra (B43) Bäckagård/Tylösandsv (B42) Sandhamn (B40) G:a/Nya Tylösandsv (B44) Övrigt obebyggt Mindre förtätningobjekt* Staden Övrigt tillkommande Summa Summa staden * Förtätningsobjekt som omfattar max bostäder ** Små objekt, ej särskilt utpekade i översiktsplanen Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

63 Stråket Gullbrandstorp 9 6 Längs norra Gullbrandstorp (B10) kusten Gullbrandstorp (B11) Gullbrandstorp (B12) G-torp öp-reserv efter Harplinge Harplinge (B13) Harplinge (B15) 8 8 Harplinge (B14) Harplinge öp-reserv efter Haverdal Sandslätt Haverdal Haverdal (B5) Haverdal (B2) Haverdal (B3) Haverdal (B1) Haverdal (B6) Haverdal (B4) Haverdal (B7) 8 8 Haverdal 15: Steninge Steninge (B9) Steninge (B8) 6 6 Steninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Getinge 13 8 Norrut mellan Getinge (B23) skog och slätt Getinge (B24) Getinge (B22) Getinge (B21) Omvandlingsområde enl ÖP Kvibille 9 Kvibille (B20) Kvibille (B17) Kvibille (B18) Kvibille (B16) Kvibille (B19) Övriga orter enligt ÖP Förtätningobjekt** Stråket Längs Oskarström Nissans Oskarström (B28) dalgång Oskarström (B27) Oskarström (B29) Oskarström (B30) Åled Åled (B26) Åled (B25) 8 8 Omvandlingsområde enl ÖP Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Längs Simlångsdalen Fylleåns Simlångsdalen (B33) dalgång Simlångsdalen (B32) Simlångsdalen (B31) LIS-område Marbäck Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Stråket Eldsberga Längs södra Eldsberga (B35) kusten Eldsberga (B36) Trönninge Trönninge (B34) Trönninge öp-reserv efter Övriga orter enligt ÖP Förtätningsobjekt** Utom plan Summa Summa landsbygd Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

64 Totalt Hela kommunen genomsnitt per år Summa planlagda Summa bostäder Staden Landsbygd Hela kommunen genomsnitt per år Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

65 Utbyggnadsstrategi enligt översiktsplan Framtidsplan 2030 Fingerstrukturen bebyggelseutveckling i fem stråk Den övergripande visionen för kommunens framtida utbyggnadsstruktur bygger på fingerstråk med tätorter i rader likt pärlor på ett band ut från staden, där tätortsutveckling, offentlig och kommersiell service och kollektivtrafik koncentreras. Att bygga bostäder i staden och i serviceorterna längs stråken ger goda förutsättningar för effektiva transporter och en väl utvecklad kollektivtrafikförsörjning. Det ger också goda förutsättningar för befintlig service att utvecklas och leder till ett effektivt användande av den tekniska infrastrukturen, inte minst vatten- och avloppsnätet. Utvecklingen sker koncentrerat i orterna som hålls avgränsade från varandra. Att bygga i stråk medger att landskapet kan hållas fritt från bebyggelse mellan stråken. Det ger förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur och sammanhängande åkerarealer. Orter som är klart avgränsade från varandra innebär goda möjligheter för nära kontakt med landsbygden och nära till rekreationsområden. Kusten fortsätter att utvecklas, samtidigt som vissa kustpartier fredas från bebyggelse. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

66 Bebyggelse koncentreras till staden och till serviceorterna I staden och i alla orter i kommunen tillkommer ny bebyggelse främst genom förtätning. I staden och serviceorterna pekas även nya större sammanhängande områden med bostäder och verksamheter ut och orterna tillåts växa utanför befintliga tätortsgränser. Genom att peka ut i vilka orter det i första hand ska ske ett tillskott av bebyggelse kan utvecklingen koncentreras och positiva effekter på service och kollektivtrafik ge störst effekt. Fler bostäder och arbetsplatser ger förutsättningar för befolkningen att öka, vilket i sin tur kan stärka lokal handel samt kommersiell och offentlig service och ge ett ökat underlag till kollektivtrafiken. Serviceorter med förbättrad service stärker också den omgivande landsbygden och övriga närliggande orter. Det är även i serviceorterna som kommunala prioriteringar och satsningar i form av - skola, särskilda boenden, kvarboendemöjligheter för äldre samt hyreslägenheter i kommunal regi kommer att ske. Följande orter behandlas i översiktsplanen som serviceorter: Gullbrandstorp, Haverdal, Harplinge, Getinge, Kvibille, Oskarström, Åled, Simlångsdalen, Trönninge, Eldsberga och Steninge. Även Halmstad stad räknas i översiktsplanen som en serviceort, och kommunens förhållningssätt gentemot serviceorterna gäller även för staden. Från centrum utgår stadens fyra utvecklingsstråk dit kollektivtrafik och transporter koncentreras och utvecklingen av staden sker. Att främst bygga i centrum och koncentrerat längs huvudstråken ger ett ökat underlag för bättre gång- och cykelvägnät, en förbättrad kollektivtrafik och god sammanhållning av stadens olika delar. I centrum och i ett antal centrumnoder längs huvudstråken föreslås precis som i serviceorternas centrum en tätare bebyggelse och en koncentration av service. Centrumnoderna i staden är belägna längs kollektivtrafikstråk och längs stadens supercykelstråk. Prioritera förtätning En tät struktur där man fyller igen luckor eller bygger på befintliga byggnader, ökar exploateringsgraden och ger en god hushållning med marken och en möjlighet till ett effektivt nyttjande av redan utbyggd infrastruktur och offentlig service. Samtidigt är det en utmaning att prioritera förtätning framför att ta ny, obebyggd mark i anspråk. Vid förtätning finns oftast grannar som påtagligt berörs av de nya planerna. Därför är det extra viktigt att vara uppmärksam på de problem som kan uppkomma i form av buller eller andra störningar. Belastningen på befintlig infrastruktur ökar. Problem med dagvatten kan uppkomma när mark hårdgörs och bebyggs. Kapaciteten i befintligt ledningsnät för dricks- och spillvatten kan utgöra en begränsning för förtätning i staden. Det riskerar därför att kortsiktigt bli dyrare att förtäta än att bygga på till exempel åkermark, på grund av förlängda planprocesser och ökade kostnader för markberedning. För att en förtätning av Halmstad och kommunens tätorter ska ge ett positivt resultat, är det viktigt att tillgången till kvalitativa grönytor och kopplingar ut i landskapet säkras. Förtätning bör ske på olika sätt i olika delar av staden och kommunen. Förtätning kan ske i olika former, exempelvis genom att fylla lucktomter eller att ersätta gles bebyggelse med tätare. På vissa ställen kan det även vara möjligt att bebygga impedimentytor utmed vägar och järnväg. En annan form av förtätning är att bygga på höjden. Vad som är hög bebyggelse beror på omgivningen. I ett villaområde kan redan tre våningar upplevas som hög bebyggelse. I dessa områden bör den högre bebyggelsen främst placeras i ortens eller stadsdelens centrum, för att koncentrera befolkningen och på så sätt ge större underlag till närliggande service och kollektivtrafik. I centrala delar av staden eller storskaliga områden kan en byggnad komma upp i fler våningar innan den uppfattas som Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

67 hög. I renodlade bostadsområden med högre bebyggelse är det inte automatiskt lämpligt med ytterligare hög bebyggelse. Här kan det istället vara av stor vikt att en blandning och variation av bostadstyper skapas. Oavsett bebyggelsens höjd måste befolkade mötesplatser alltid prioriteras. Rörelser till och från byggnaden sker i markplanet vilket gör att den mänskliga skalan bör vara styrande även i utformning av högre hus. Funktionsblanda i homogena områden Funktionsuppdelade områden riskerar att blir obefolkade vissa tider på dygnet och kan därmed ge en känsla av otrygghet. En blandad fysisk miljö är en plats där människor genom att ha olika målpunkter i samma område passerar varandra och möts i det offentliga rummet. Ett aktivt offentligt rum med en social blandning bidrar till en attraktiv och trygg miljö. Funktionsblandning kan handla om allt från den stora skalan i form av en stadsdel ner till den lilla skalan i form av en fastighet. Vid såväl stadsförnyelse som nyplanering bör man aktivt jobba för att blanda funktioner och integrera olika trafikslag, för att vinna vissa av de kvalitéer som de centrala stadsdelarna bjuder, som möjlighet till spontana möten, liv och rörelse. Särskilt goda är förutsättningarna i områden med rörelsestråk och kopplingar till intilliggande områden och i områden med hög befolkningstäthet och mycket bebyggelse. Funktioner som med fördel kan blandas är: bostäder, dagligvaruhandel, detaljhandel, offentlig service, kontor och verksamheter som inte ger upphov till störningar. Precis som vid förtätning kan funktionsblandning vara förknippat med vissa svårigheter. En tät och blandad stad innebär att olika intressen kan krocka och att störningar och andra negativa konsekvenser måste hanteras på nya sätt. Att endast arbeta med skyddsavstånd för att klara riktvärden för störningar och risker kan innebära svårigheter att blanda vissa verksamheter med bostäder. Då kan andra åtgärder än avstånd användas för att uppnå gällande riktvärden och därigenom funktionsblandning. Ett brett bostadsutbud ger valfrihet och variation Vad olika människor finner attraktivt som livsmiljö och vilka önskemål man har på sitt boende beror mycket på i vilket skede av livet man är. I alla stadsdelar och orter ska befintligt bostadsutbud kompletteras med utgångspunkt att öka valmöjligheterna. Det är viktigt att en variation av bostäder såväl storlek, boendetyp som upplåtelseform - byggs som kompletterar det befintliga bostadsutbudet och skapar valfrihet, möjlighet till boendekarriär för unga och kvarboende även på äldre dar. Olika bostadstyper och upplåtelseformer i ett område kan också vara en faktor för att stärka integration och på så sätt skapa en mer sammanhållen stad. Behovet av trygga och tillgängliga bostäder för äldre är stort i Halmstad. Speciellt i de östra stadsdelarna är tillgängligheten låg. I tätorterna dominerar småhus och där finns ett behov av att komplettera med mindre lägenheter i flerbostadshus. I staden präglas några bostadsområden av en hög andel hyresrätter medan andra områden har en hög andel bostäder med äganderätt i form av småhus. Valmöjligheten i dessa områden är låg. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

68 Områdesanalyser Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

69 Stråk Norra kusten Gullbrandstorp Haverdal Harplinge Steninge Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,7 24 % 4 % ,3 32 % 6 % ,1 18 % 3 % ,3 32 % 3 % ,5 22 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 90 % 88 % 78 % 98 % 99 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 10/0/90 % 17/0/83 % 19/6/75 % 3/0/97 % 4/0/96 % Invånare per lägenhet 2,6 2,4 2,4 2,5 2,6 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Norra kusten är ett generellt sett mycket välmående område med högt socioekonomiskt index. Allra högst är värdena i Steninge. Befolkningens medelålder varierar mellan lite yngre i Harplinge och äldre i Steninge och Haverdal. Steninge och Havderdal har också bland de högsta andelarna i pensionsålder i kommunen. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Största andelen finns i Steninge och utanför serviceorterna medan Harplinge har något större andel bostäder flerbostadshus. Området präglas även av en mycket stor fritidhusbebyggelse. I Haverdal är i dagsläget cirka hälften av bostadsfastigheterna fritidshus. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Steninge och Haverdal. Utbyggnad i Haverdal begränsas till viss del av den dagvattenproblematik som finns på orten. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

70 Stråk Norrut mellan skog och slätt Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Getinge Kvibille Övriga stråket ,9 24 % 7 % % 37/4/58 % ,1 28 % 4 % % 11/8/81 % ,9 15 % 4 % % 8/0/92 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 2,8 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket mellan kust och slätt domineras av serviceorterna Getinge och Kvibille, men även i övriga stråket finns en ganska stor befolkning både på landsbygden och i Holms tätort. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och särskilt Getinge har ett lågt index. Befolkningens medelålder varierar mellan ungefär genomsnittlig i serviceorter och yngre i övriga stråket. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Getinge finns en relativt stor andel bostäder i flerbostadshus. Getinge har också en ganska stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i alla serviceorter i stråket, mest i Getinge. Kvibille har dock den största kapaciteten utöver det som redan är planlagt med utbyggnadsmöjligheter både österut och västerut. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

71 Stråk Nissans dalgång Åled 4201 Oskarström Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,0 19 % 3 % ,5 19 % 4 % ,0 19 % 4 % Antal lägenheter andel i småhus 88 % 63 % 95 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 12/0/88 % 40/3/57 % 16/0/84 % Invånare per lägenhet 2,7 2,3 2,1 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket Nissans dalgång domineras av befolkningsmässigt av Oskarström, men även Åled utgör en viktig serviceort. Endast en liten del av befolkningen bor utanför serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket lite svagare än kommunen i stort och såväl Oskarström som området utanför serviceorter har låga indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. Utanför serviceorterna är dock medelåldern lite högre. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Men i Oskarström finns drygt en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus. Oskarström har också en stor andel hyresrätter i sitt bostadsbestånd. Det finns antagna planer på utbyggnad i på flera platser i stråket. Mest i serviceorterna, men även en relativt stor del planlagda bostäder i övriga stråket. Även på sikt finns kapacitet för ytterligare bostäder och då främst i Oskarström och Åled. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

72 Stråk Fylleåns dalgång Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt Simlångsdalen ,8 28 % 10 % % 26/0/74 % Övriga stråket ,9 16 % 3 % % 1/0/99 % Invånare per lägenhet 2,2 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer Kapacitet därutöver, ca Stråket kring Fylleåns dalgång innehåller serviceorten Simlångsdalen, men flertalet boende återfinns utanför orten på landsbygden och i mindre orter som Skedala och Marbäck. Socioekonomiskt är stråket något starkare kommunen i stort, men Simlångsdalen ligger något lägre i indextal. Befolkningens medelålder är lite lägre än snittet för kommunen. I Simlångsdalen är dock medelåldern lite högre. Nästan 40 procent av befolkningen i i Simlångsdalen är över 65 år och hela 10 procent över 80. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i Simlångsdalen. Simlångsdalen har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. Det finns antagna planer på utbyggnad i framför allt Simlångsdalen, men på lite längre sikt finns kapacitet för bostäder även i övriga stråket och kanske framför allt i Marbäck. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

73 Stråk Södra kusten Trönninge Eldsberga Övriga stråket Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år ,2 19 % 4 % ,5 24 % 6 % ,1 19 % 3 % Antal lägenheter andel i småhus 82 % 84 % 100 % hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt 10/12/78 % 18/0/82 % 5/0/95 % Invånare per lägenhet 2,6 2,3 2,7 Socioekonomiskt index Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca Stråket längs södra kusten innehåller serviceorterna Trönninge och Eldsberga, men befolkning finns även i hög grad i områdena utanför själva serviceorterna. Socioekonomiskt är stråket ungefär som kommunen i stort, men kustområdet kring Laxvik och Påarp uppvisar ett något högre indextal. Befolkningens medelålder ligger ungefär i paritet med snittet för kommunen. Lite högre i Eldsberga. Majoriteten av bostäderna finns i småhus. Dock finns en del flerbostadshus i både Trönninge och Eldsberga. Serviceorterna har också mer blandade upplåtelseformer än stråket i stort med ungefär en fjärdedel av bostäderna i hyresrätt. De redan detaljplanelagda bostäderna återfinns främst i övriga orter. På sikt finns dock den större kapaciteten för fortsatt bostadsbyggande i Trönninge och Eldsberga. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

74 Övriga kommunen Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 21 % 4 % % 4/0/96 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer, ca Kapacitet därutöver, ca 100 Inga tydliga karaktäristika kan utskiljas. Åldersfördelningen visar en något äldre befolkning än genomsnittet. Man bor till 96 % i småhus med äganderätt och hushållen är relativt stora. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

75 Staden - Centrum Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 28 % 12 % % 74/20/6 % Invånare per lägenhet 1,5 Socioekonomiskt index 113 Kapacitet enl antagna planer 638 Kapacitet därutöver, ca 1430 lgh Kännetecknande för Centrum är den sneda åldersfördelningen där 12 % av befolkningen är över 80 år, jämfört med 6 % i kommunen totalt. Flerbostadshus är den helt dominerande hustypen med 93 % av lägenheterna, där hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen. Dock återfinns 21 % i bostadsrätt. Medan huvuddelen av bebyggelsen är av äldre datum, har en stark förnyelse skett under talet med närmare 1400 lägenheter framför allt i Gamletull och Söderkaj. Hushållen med den genomsnittliga storleken 1,5 invånare/lägenhet är minst i kommunen. Nissastrandsområdet byggs under de närmaste åren färdigt med ca 250 lägenheter. På Söder byggs 360 lägenheter och ytterligare 110 är planlagda för byggnation längre fram i perioden. I västra delen av Centrum finns också potential för ombyggnads- och förtätningsprojekt på lägenheter. Tullkammarkajen är nästa större exploateringsmöjlighet i centrala staden, som kan rymma minst 600 lägenheter. Genom förtätning kan ytterligare ca 200 lägenheter inrymmas i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

76 Staden - Öster Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,0 år 15 % 5 % % 78/12/10 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 56 Kapacitet, enl antagna planer 417 Kapacitet därutöver, ca 1520 lgh Öster är befolkningsmässigt den största av stadsdelarna. Cirka 1,8 invånare per lägenhet betyder att hushållen är små. Flerbostadshus är den allt dominerande hustypen med 88 % av lägenheterna, där 79 % upplåts med hyresrätt och 12 % med bostadsrätt. Eftersom många av lägenheterna är byggda i mitten av förra seklet, förvånar det inte att många idag är klassade som ej tillgängliga eller bara med svårighet tillgängliga, totalt rör det sig om ca lägenheter. Befolkningens medelålder är något lägre än kommunens och med en tendens till föryngring. Området har ett relativ lågt socioekonomiskt index. Utbyggnadskapaciteten i gällande och pågående planer är drygt 400 lägenheter, där Kemisten med ca 300 lägenheter är det största. På sikt kommer även högskoleområdet bebyggas 160 lägenheter. Översiktsplanen pekar också ut omvandlingsområden med närmare 1200 lägenheter. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

77 Staden - Snöstorp, Fyllinge Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,5 år 21 % 4 % % 39/16/45 % Invånare per lägenhet 2,3 Socioekonomiskt index 72 Kapacitet enl antagna planer 148 Kapacitet därutöver, ca 440 lgh Huvuddelen av lägenheterna är byggda under 1900-talets senare del och fördelas ungefär lika på småhus och flerbostadshus. Bostadsrätten är väl representerad med 20 % av flerbostadshusen och 14 % av småhusen, där också hyresrätt förekommer i 5 % av fallen. Hushållsstorlekarna är större än i Centrum och på Öster med 2,3 invånare per lägenhet. Befolkningen är yngre än genomsnittet för kommunen. Det socioekonomiska indexet är lågt. Stora arbetsplatser finns bl.a. på Fyllebro och Kistinge, men totalt sett är den förvärvsarbetande dagbefolkningen betydligt lägre än nattbefolkningen. Färdiga planer finns för 60 bostäder på Snöstorp IP och 45 på Vallåstravet. Under de närmast följande åren tillkommer även 300 bostäder i IV Kvadranten i Fyllinge och genom förtätningar på Vallås ytterligare 120 bostäder i området. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

78 Staden - Norr Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,6 år 14 % 4 % % 26/9/65 % Invånare per lägenhet 2,7 Socioekonomiskt index 126 Kapacitet enl antagna planer 374 Kapacitet därutöver, ca 1130 lgh Norr är ett i detta sammanhang ungt område och befolkningens medelålder är därför endast 38,6 år jämfört med kommunens 41,5. Andelen pensionärer är således låg, 18 %. Bebyggelsen utgörs till 71 % av småhus och den vanligaste upplåtelseformen är ägande. 9 % är bostadsrätt, huvudsakligen i småhus. Hushållen är jämförelsevis stora med 2,7 invånare per lägenhet. Området är resursstarkt d.v.s. det socioekonomiska indexet är högt. Området i norr har byggts ut kraftigt de senaste åren, men utbyggnaden fortsätter. Nu närmast finns planerad bostadsbyggnad vid Slottsmöllan och i Sofieberg totalt drygt 300 lägenheter. På längre sikt finns kapacitet för fortsatt utbyggnad på främst Sofieberg med närmare 1000 bostäder och Folkparken med cirka 150 bostäder. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

79 Staden - Väster Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,3 år 18 % 6 % % 59/18/23 % Invånare per lägenhet 1,8 Socioekonomiskt index 130 Kapacitet enl antagna planer 164 Kapacitet därutöver, ca 150 lgh Bebyggelsen består till ca 70 % av flerbostadshus byggda i mitten av förra seklet, vilket bl.a. innebär att ett stort antal lägenheter har dålig tillgänglighet. Vanligaste upplåtelseform är hyresrätt, medan bostadsrätt står för 17 %. Befolkningens medelålder är något högre än i kommunen, men en föryngring pågår sedan några år. Väster kan också beskrivas som ett resursstarkt område med ett lågt socioekonomiskt index. Antagna planer för området gäller framförallt Sporthallen med 50 lägenheter som kommer att byggas de närmaste åren. På sikt finns även planer 120 bostäder i Vårhem och Ekipaget. Ytterligare kan tillkomma genom förtätning och mindre projekt. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

80 Staden- Söndrum, Tylösand, Frösakull Antal invånare Medelålder 65+ år 80+ år Antal lägenheter andel i småhus hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt ,8 år 26 % 7 % % 21/11/68 % Invånare per lägenhet 2,4 Socioekonomiskt index 146 Kapacitet enl antagna planer 198 Kapacitet därutöver, ca 705 lgh Bebyggelsen i Söndrum och Tylösand domineras av småhus byggda under senare delen av talet. Därmed är eget ägande den vanligaste upplåtelseformen. Andelen bostadsrätter, 9 %, är lika med genomsnittet för kommunen medan hyresrätten med 22 % är betydligt lägre. Området har ett mycket högt socioekonomiskt index. Medelåldern i området är relativt hög och pensionärer utgör en tredjedel av alla invånare. Bostäder har byggts i hela området under de senaste åren. Nu finns antagna planer för drygt 100 nya bostäder i Frösakull och på några års sikt planeras 350 bostäder i Trottaberg-Ranagård och flera ytterligare projekt finns i framför allt Söndrum. Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

81 Handlingsprogram för bostadsförsörjning Version

82 1(3) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0103 Version: Beslutsorgan: Enhet: Michael Elofsson E-post: Telefon: Remissvar Handlingsprogram för skydd mot olyckor KS 2016/0123. Förslag till beslut 1. Servicenämnden föreslår att avsnitt Trafikolyckor, avsnittet Förslag på åtgärder, punkt nr 10 stryks. 2. Servicenämnden har i övrigt inget att erinra mot förslaget till Handlingsprogram för skydd mot olyckor KS 2016/0123. Sammanfattning Halmstads kommun har tagit fram ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ska en kommun ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet mot olyckor. Lagen om skydd mot olyckor säger vidare att samråd ska ske med de myndigheterna som kan ha väsentligt intresse i saken innan handlingsprogrammet antas. Kommunstyrelsen önskar nämndsyttrande samt protokollsutdrag senast Förvaltningen föreslår: Under avsnitt Trafikolyckor finns avsnittet Förslag på åtgärder. Punkt nr 10. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås och bälte till alla passagerare. Lagen föreskriver att man ej får köra med alkohol eller droger i kroppen. Ett sätt att avskräcka från att köra bil kan vara att installera alkolås i fordonet. Ett alkolås hindrar inte en förare som på grund av medicinering eller användande av droger har för avsikt 1

83 att köra bil i tjänsten. För att alkolåset ska bli effektivt behöver detta kopplas till en rapporteringsfunktion som är bemannad dygnet runt som kan ta hand om den identifierade personen som blåst positivt. Falkenbergs kommun har alkolås installerat i hälften av sin fordonsflotta. Under en 5 års period har man identifierat 1-2 personer som blåst positivt. Kostnadsmässigt innebär beslut om alkolåsinförande investering och montering av alkolås för Halmstads kommun ca 20,000 kr per fordon, förbrukningsmaterial och kalibrering ca 1,000 kr per år/fordon, urmontering av alkolås inför försäljning av fordon ca 1,000 kr. Sammantaget bör man räkna med 25,000 kr per fordon under en 5-års period. Totalt beräknas kostnaden bli (650 fordon) 16,25 miljoner kronor. När det gäller bälte till alla passagerare finns det lag på att fordonen ska vara utrustade med bälte åt alla passagerare. Alla fordon som köps in är med andra ord redan utrustade med detta. Förvaltningen föreslår att förslaget stryks då det finns lagar som styr framförande av fordon. Ett alkolås är inte garanti för att personer påverkade av mediciner och andra droger hindras från att köra ett fordon. Förvaltningen har i övrigt inget att erinra mot förslaget till Handlingsprogram för skydd mot olyckor Ärendet Lagen om skydd mot olyckor säger att ett nytt handlingsprogram för förebyggande arbete mot olyckor ska antas varje mandatperiod. Samråd ska ske med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst behandlas i ett särskilt ärende, varför denna remittering berör del 1-2. Ärendets beredning Handlingsprogrammet har tagits fram av stadskontorets avdelning för ledningsstöd. I arbetet har medarbetare från samtliga kommunens förvaltningar deltagit som sakkunniga. Även medarbetare från HFAB, Halmstad stadsnät, HEM och LBVA har inbjudits till expertgrupperna, tillsammans med medarbetare från polisen i Halland och Försäkringsförmedlarna FMIV. Förslag till beslut Förslag på handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten för svar senast den 21 mars

84 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett inom förvaltningsstaben Andra grupper -- Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL Lista över bilagor 1. KS 2016/0123: Protokollsutdrag - KLU 31 - Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2. Remissmissiv - Handlingsprogram för skydd mot olyckor 3. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor 4. Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, KS 2016/0123 För Servicekontoret Carl Westman Förvaltningschef Michael Elofsson Transportchef 3

85 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum KLU 31 KS 2016/0123 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskotts beslut: Förslag på handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten för svar senast den 21 mars Ärendet Lagen om skydd mot olyckor säger att ett nytt handlingsprogram för förebyggande arbete mot olyckor ska antas varje mandatperiod. Samråd ska ske med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor består av tre delar: en inledande del som beskriver ramen för handlingsprogrammet, en del om Halmstads kommuns olycksförebyggande verksamhet och en del om Halmstads kommuns operativa räddningstjänst. Handlingsprogrammets tredje del som hanterar operativ räddningstjänst behandlas i ett särskilt ärende, varför denna remittering berör del 1-2. Ärendets beredning Handlingsprogrammet har tagits fram av stadskontorets avdelning för ledningsstöd. I arbetet har medarbetare från samtliga kommunens förvaltningar deltagit som sakkunniga. Även medarbetare från HFAB, Halmstad stadsnät, HEM och LBVA har inbjudits till expertgrupperna, tillsammans med medarbetare från polisen i Halland och Försäkringsförmedlarna FMIV. Förslag till beslut Förslag på handlingsprogram för skydd mot olyckor remitteras till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser samt till Laholms kommun, Hylte kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Länsstyrelsen Hallands län, Region Halland, Räddningstjänsten Väst, polisen i Halland, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket samt Försvarsmakten för svar senast den 21 mars Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt förslag.

86 Vid protokollet Mikael Daxberg Justerat Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén

87 Antaget av kommunfullmäktige 2016-xx-xx

88 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Innehåll Del 1. Inledning Sammanfattning Juridiska förutsättningar Allmänt Generell riskbild... 8 Del 2. Olycksförebyggande verksamhet Olyckor som föranleder räddningstjänst Vardagsolyckor Naturolyckor Olyckor på grund av infrastruktursvikt Olyckor orsakade av kriminella handlingar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Del 3. Operativ räddningstjänst Relaterade dokument KS 2016/0123 Fastställd av kommunstyrelsen 2016-xx-xx och kommunfullmäktige 2016-xx-xx Detta styrdokument ska revideras för varje ny mandatperiod. 2

89 Del 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor anger att varje kommun ska ha ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Halmstads kommuns handlingsprogram består av tre delar: inledning, olycksförebyggande verksamhet samt operativ räddningstjänst. I den första, inledande delen av handlingsprogrammet beskrivs handlingsprogrammets förutsättningar. Mål, syfte, avgränsningar, juridiska förutsättningar, generell riskbild samt ansvar gällande de områden som handlingsprogrammet adresserar presenteras. Handlingsprogrammets andra del tar upp utmaningar inom olika områden som de kommunala verksamheterna står inför. Varje område presenteras som ett eget kapitel i vilka Halmstads kommuns ambition och inriktning på kommande års arbete inom det specifika området presenteras. Därefter följer förslag på aktiviteter samt indikatorer som preciserar verksamheternas arbete för att nå ambitionerna samt möjliggör uppföljning av ambitionerna. Vid förslag på aktiviteter anges ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse med fetmarkerad text. Till varje kapitel av handlingsprogrammets andra del finns bilagor med relaterat material, statistik och liknande. Handlingsprogrammets tredje del inleds med en presentation av tio utmaningar som definierats genom kommunala utredningar och analyser. Därefter beskrivs ambition och inriktning på Halmstads kommuns räddningstjänsts verksamhet för de åren över vilka handlingsprogrammet är aktuellt, kopplat till utmaningarna. Till ambition och inriktning är kopplat förslag på åtgärder för att uppnå ambitionen, samt indikatorer som möjliggör uppföljning. Därefter presenteras en redogörelse av Halmstads kommuns räddningstjänsts organisation samt operativa förmåga Mål Handlingsprogrammet lyfter fram utmaningar och visar de ambitioner och inriktningar som kommunen vill ge sitt säkerhetsarbete samt förslag på åtgärder. Det övergripande målet med handlingsprogrammet är att öka invånarnas trygghet och säkerhet, sänka antalet skadade och minska skadekostnaderna för människor, egendom och miljö. Genom ambitioner, inriktningar och åtgärder definierade i handlingsprogrammet skapas förutsättningar för de kommunala verksamheterna att skapa robusta system kapabla att stå emot externa påfrestningar. Genom robusta system kan Halmstads kommun leverera samhällstjänster till kommuninvånare och besökande även vid ansträngda situationer Syfte Ytterst syftar arbetet för skydd mot olyckor till att uppnå lagens krav på tillfredsställande och likvärdigt skydd för invånarna samt att räddningstjänsten ska kunna påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. För att uppnå detta syfte krävs samordning av nämnders och bolagsstyrelsers säkerhetsarbete. Handlingsprogrammet har flera syften eller funktioner: 3

90 1. Styrdokument som ska ange den politiska ambitionsnivån med kommunens arbete med skydd mot olyckor. 2. Utgöra stöd till de kommunala verksamheterna att konkretisera sitt arbete med skydd mot olyckor. 3. Information till invånarna om eget respektive kommunens ansvar för skydd mot olyckor Avgränsning En kommuns övergripande arbete med risker, sårbarheter och olyckor styrs i huvudsak av två olika lagar med tillhörande statliga föreskrifter: Lagen om kommuners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (LSO), 2003:778. Kommunens arbete enligt LEH beskrivs i två olika kommunala styrdokument; dels Risk- och sårbarhetsanalys för Halmstads kommun, dels Riktlinjer för Halmstads kommuns krisberedskap. I dessa dokument återfinns åtgärder kopplat till krisarbete. I riktlinjerna finns även en beskrivning av kommunens krisledningsorganisation. Kommunens arbete enligt LSO beskrivs i Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor. I detta dokument återfinns åtgärder kopplat till skydd mot olyckor samt räddningsinsatser. Delar av risk- och sårbarhetsanalyserna har använts som underlag för arbetet med handlingsprogrammet. 4

91 Ovan illustreras hur dessa lagrum samverkar och hur de tre kommunala styrdokumenten beskriver olika åtgärder vid olika händelsetyper. Skalan illustrera en intensifierande händelsetypsutvecklingen från ordinarie verksamhet, till störning/olycka/allvarlig händelse, till kris, till extraordinär händelse, till höjd beredskap och slutligen krig. 1.2 Juridiska förutsättningar Kommunens ansvar Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), 1 kap. 1 respektive 3 innehåller två nationella mål: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kravet att en kommun ska ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor regleras i Lag om skydd mot olyckor (2003:778), 3 kap. 3 : En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet regleras i 3 kap. 8 LSO: En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. 5

92 Vidare framgår i 3 kap. 1-2, 4 och 7 LSO om kommuners ansvar: För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. En kommun skall i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma skall gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen skall i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som skall rengöras enligt första stycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma skall gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst Den enskildes ansvar En förutsättning för handlingsprogrammet är att även enskilda personer har ett ansvar att förebygga och hantera olyckor. Det anges i 2 kap. 1-2 : Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Generellt gäller att den enskilde har ett grundläggande ansvar för sitt eget skydd och samhället griper in när den enskildes förmåga inte räcker till. Samhällets ansvar regleras i lagstiftning. Det är således samhällets uppgift att komplettera den enskildes ansvar där detta bedömts nödvändigt. 6

93 Även försäkringsbolagen ställer krav på den enskilde att förebygga skador och olyckor. Dessa krav, s.k. aktsamhetskrav, innebär att följa de regler och föreskrifter som finns i lag eller som meddelats av offentlig myndighet samt att använda sig av produkter som är godkända av aktuell myndighet. Då samhällets viktiga infrastruktur slås ut, drabbas många medborgare samtidigt. Det innebär att kommunen har små möjligheter att hjälpa den enskilde som därför måste förbereda sig och sitt hem för att klara en påfrestning själv. Det samhället prioriterar i dessa lägen är samhällsviktiga funktioner och livshotande situationer. 1.3 Allmänt Metod Att arbeta fram ett handlingsprogram för skydd mot olyckor är en omfattande process som bland annat innehåller följande moment: 1. Analys av föregående handlingsprogram och dess utfall. 2. En aktualisering av risk- och sårbarhetsanalysen för att den ska bli en utgångspunkt för arbetet med handlingsprogrammet. En förnyad risk- och sårbarhetsanalys fastställdes under 2015 av kommunfullmäktige. 3. Inventering av befintliga mål gällande området skydd mot olyckor. 4. Genomgång med kommunens förvaltningar och bolag av innehåll, ambitioner och förslag till åtgärder för att stärka skyddet mot olyckor. 5. Förankring av ett förslag till dokument hos andra myndigheter och företag som är berörda. 6. Remissbehandling i nämnder och bolagsstyrelser. 7. Beslut i kommunfullmäktige Del i verksamhetsstyrningen Handlingsprogrammet för skydd mot olyckor är ett styrdokument som ska beaktas i den årliga processen att ta fram kommunfullmäktiges planeringsdirektiv med budget samt i nästa skede att formulera nämndernas verksamhetsplaner. Det är då som ambitioner och förslag till åtgärder blir till mål och aktiviteter. Dessa följs sedan upp och utfallet redovisas varje tertial Ansvar Ansvaret för Halmstads kommuns arbete med skydd mot olyckor bygger på den ordinarie organisationens uppbyggnad. Varje nämnd och bolag har alltså inom sitt verksamhetsområde ansvar för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunfullmäktige beslutar om handlingsprogrammet samt om de delar som senare i processen blir en del av planeringsdirektivet. Berörda nämnder och styrelser ansvarar för sina respektive delar och hur de integreras i verksamhetsplanen. Kommunstyrelsen/stadskontoret har ett övergripande, sammanhållande ansvar för kommunens arbete med frågor om skydd mot olyckor samt av uppföljningen av arbetet. 7

94 1.3.4 Innehåll Handlingsprogrammet består av tre delar: 1. Inledning 2. Olycksförebyggande verksamhet 3. Operativ räddningstjänst De olycksförebyggande avsnitten är uppbyggda på ett enhetligt vis. Varje kapitel har följande struktur: 1. Utmaning beskriver kommunens utmaning i förhållande till området. 2. Ambitioner och inriktning visar vad kommunen vill uppnå. 3. Förslag på åtgärder svarar på frågan hur når vi dit? 4. Indikatorer ett antal nyckeltal som ska redovisas i uppföljningen av programmet. 5. Eget ansvar. 6. Relaterade dokument redovisar i de fall det är relevant andra kommunala dokument som har betydelse för delområdet, t.ex. handlingsprogram, riktlinjer. 7. Bilaga med fördjupad beskrivning av avsnittet samt tillhörande statistik (ligger sist i handlingsprogrammet) Kommunikation Innehållet i handlingsprogramet för skydd mot olyckor kommuniceras i sammanfattad form till invånarna via Vid särskilda behov publiceras mer specifik information. 1.4 Generell riskbild Den generella riskbilden avseende olyckor är mångfacetterad och innehåller allt från social oro och olyckor orsakade av kriminell handling till naturolyckor så som storm och översvämning. Skiljelinjen mellan olyckor och kriser/extraordinära händelser hämtas från lagstiftningen, där lagen om skydd mot olyckor reglerar det som berörs i detta handlingsprogram. Händelser klassade som extraordinära regleras av lagen om extraordinära händelser och hanteras inom kommunen av risk- och sårbarhetsanalysen. Vissa risker som definierats i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys kan leda till olyckor. Därför adresserar handlingsprogrammet till viss del samma risker som risk- och sårbarhetsanalysen gör. De risker som har identifierats och analyserats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys är: Natur- och väderrelaterade olycka: o Storm o Översvämning och skyfall o Ras, skred och erosion o Värmebölja o Klimatförändringar Annan olycka: o Utsläpp av kemikalier, farligt gods och farlig verksamhet o Utsläpp av radioaktivt ämne o Skogsbrand Teknisk infrastruktur: o Avbrott i elförsörjning o Avbrott i värme/kyla 8

95 o Avbrott i dricksvattenförsörjning o Avbrott i IT o Avbrott i transportsystem Antagonistiska hot och social oro: o Våldsbejakande extremism och skolskjutningar Vissa av ovanstående risker bedöms falla inom ramen för LSO (2003:778) och ingår därmed även i handlingsprogrammet för skydd mot olyckor. Andra risker faller inom andra lagrum, till exempel i LEH och regleras i andra kommunala styrande dokument. Utifrån ovanstående riskinventering har handlingsprogrammet delats upp i fem olika riskområden: olyckor som föranleder räddningstjänst, vardagsolyckor, naturolyckor, olyckor på grund av infrastruktursvikt samt olyckor orsakade av kriminella handlingar. I LSO (2003:778) står det att kommunen ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges mål för kommunens verksamhet och de risker som kan leda till räddningsinsatser. Risker som kan leda till räddningsinsatser tas upp i kapitel 2.1 olyckor som kan föranleda räddningstjänst. En vardagsolycka inträffar med hög sannolikhet och ger ofta stora konsekvenser och stort lidande för den enskilde. De vardagsolyckor som tas upp i handlingsprogrammet är barnolyckor samt fallolyckor, kapitel 2.2. I takt med klimatförändringarna förväntas Halmstads kommun drabbas av fler och mer omfattande extrema naturhändelser, vilket kan medföra naturolyckor. Dessa krävande omständigheter gör att Halmstads kommun måste planera och arbeta förebyggande för att anpassa kommunen inför dessa händelser. Detta för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen. I kapitel 2.3 presenteras Halmstads kommuns förebyggande arbete gällande naturolyckor. Kapitlet tar upp väderrelaterade olyckor så som skyfall och höga flöden, snöoväder samt värmeböljor. Det är i allmänhet staten och kommunerna som ansvarar för en fungerande infrastruktur. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat, fungerande IT- och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på de flesta människor och många samhällsviktiga funktioner slås ut. Halmstads kommuns förebyggande arbete kopplat till olyckor på grund av infrastruktursvikt presenteras i kapitel 2.4. De områden som tas upp är avloppssystem/dagvattensystem, dricksvattenförsörjning, elförsörjning samt fjärrvärme/fjärrkyla. En kriminell handling är något som enligt lagen ska bestraffas. Statistiken visar att brottsligheten ökar. I Sverige anmäls över en miljon brott varje år. Olyckor orsakade av kriminella handlingar upp i kapitel 2.5. De områden kommunen fokuserar på i detta handlingsprogram är våld i offentliga miljöer och i nära relationer samt hot och våld mot barn. Som samhällsviktig verksamhet tar risk- och sårbarhetsanalysen (2015) i första hand upp: Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg 9

96 Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning, ledningsfunktioner och stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter För information om generell riskbild kopplat till områden utanför lagen om skydd mot olyckor, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015). Del 2. Olycksförebyggande verksamhet 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst En räddningstjänstolycka är en händelse som kräver en insats av samhället och som oftast får en stor konsekvens för den drabbade. För att en olycka ska kräva ingripande av räddningstjänst krävs det enligt lagstiftningen (1 kap. 2 LSO) att fyra särskilda kriterier är uppfyllda: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnader för insatsen Omständigheterna i övrigt De räddningstjänstolyckor, som tas upp i detta kapitel och som kommunen planerar att arbeta förebyggande med under denna mandatperiod är bränder, olyckor i och vid vatten, trafikolyckor samt utsläpp av farligt ämne Bränder Bränder utgör en typ av olyckor som innebär risker för både allvarliga personskador och skador på egendom. Anlagda bränder utgör ett särskilt problemområde Utmaning Förebyggande arbete gällande bränder kan antingen handla om att förebygga anlagda bränder eller bränder som uppstår då enskilda är oförsiktiga med eld. Särskilt drabbade är svaga grupper som till exempel äldre. Halmstads kommun ska genom förebyggande verksamhet uppnå en nollvision vad gäller antalet anlagda bränder samt antalet omkomna i bränder Ambition och inriktning Minska antalet anlagda bränder Minska antalet omkomna och skadade i bränder Förslag på åtgärder 1. Personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, som är ute hos brukarna, ska ha kunskap om hur riskpersoner avseende brand identifieras (HN, SN, RN). 10

97 2. Skapa system för att sätta in brandskyddsåtgärder hos riskgrupper identifierade av personalgrupper inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen (RN, KS, HN, SN, UAN). 3. Information om bränder och brandsläckning samt övning i brandsläckning ska ges till kommunens elever (RN, BUN). 4. Räddningstjänsten samt kommunens riskhanteringsgrupp ska identifiera och föreslå tekniska lösningar i kommunens fastigheter för att på ett tidigt stadium kunna stoppa bränder (RN, FK). 5. Vid riktad nybyggnation för riskgrupper ska HFAB beakta lämplig brandskyddsnivå utifrån behov och förutsättningar (HFAB) Indikatorer 1. Antal dödsfall på grund av brand. 2. Utvecklade bränder per invånare. 3. Antal förmodat anlagda bränder Eget ansvar Den enskilde kan påverka hemmets brandsäkerhet genom att ha brandvarnare och brandsläckare och genom att allmänt vara försiktig med eld Olyckor i och vid vatten Utmaning Halmstads kommun har en lång kuststräcka, flera åar och sjöar samt flera badanläggningar. Simkunnigheten hos nya grupper som flyttar till staden är inte allmän. Med insikt om denna bakgrund ska Halmstads kommun skapa trygghet i och kring vatten samt sprida kunskap om riskerna Ambition och inriktning Antalet drunknade i Halmstads kommun ska minska. Alla elever i årskurs 5 ska vara simkunniga Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete (se bilaga) (BU, TE, RN). 2. Kommunen ska följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om utrustning för vattenlivräddning (RN, TE). 3. Kommunen ska ge föreningsbidrag till livräddarna (TE). 4. Kommunen ska bilda en samordningsgrupp för säkerhet i och vid vatten för att behandla aktuella händelser och framtida åtgärder (TE, berörda nämnder). 5. Information (särskilt gällande säkerhet) vid kommunala badanläggningar ska ha information på engelska och med fördel även på fler språk (TE) Indikatorer 1. Antal omkomna i drunkningsolyckor per år. 2. Andel simkunniga i årskurs Den enskildes ansvar 11

98 En stor del av de drunkningsolyckor som slutar i dödsfall involverar äldre män. Alkohol är ofta inblandat. Det är den enskildes ansvar att ha ett restriktivt förhållningssätt till alkohol, särskilt vid vistelse nära vatten. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningar inträffar oftast vid badplatser, isar och i kommunala eller privata dammar/pooler. Föräldrarna har ett uppsiktsansvar över sina barn då de vistas i publika badanläggningar. Vid båtfärd är det särskilt viktigt att enskilde att bruka sjövett. Transportstyrelsen har till exempel tagit fram föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:44) om sjövägsregler som är viktig att känna till vid färd på vatten. Att använda flytväst är ett både enkelt och billigt sätt att höja säkerheten på båten markant. Enligt plan- och bygglagen ska ägare av fasta pooler och dammar med ett djup större än 2 dm upprätta ett skydd mot drunkning. Även i Ordningslagen (1993:1617) framgår det att ägare av en anläggning (pool/damm) ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar Trafikolyckor Utmaning Halmstads befolkning ökar och därmed även trafikens volym på gatorna. Med detta i beaktande ska Halmstads kommuns arbete med trafiksäkerhet bedrivas i enlighet med nollvisionens 1 mål Ambition och inriktning Antalet skadade och omkomna i trafiken ska minska. Alla transporter i kommunens regi ska vara trafiksäkra Förslag på åtgärder 1. Kommunen ska bygga bort kända risker i trafiken, skapa säkrare korsningar, passager med mera (TE). 2. Kommunen ska löpande se över och ompröva gällande hastighetsbegränsningar (TE). 3. Underhåll av cykel- och gångbanor ska förbättras (TE). 4. Belysning vid cykel- och gångvägar ska förbättras (TE). 5. Barnens kunskap i trafiksäkerhet ska öka genom information, utbildning och övning (KS, BU, TE, UAN). 6. Alla skolor ska rikta informationsinsatser till eleverna för att öka cykelhjälmsanvändningen (BU, UAN). 7. Ett analysarbete om skolvägarnas säkerhet ska genomföras (TE, KS, BU, UAN). 8. Informationskampanjer/insatser om trafiksäkerhet ska genomföras och riktas till alla invånare (TE, KS, BU, UAN). 9. Kommunen ska aktivt påverka övriga väghållare för trafiksäkrare vägar (KS, TE). 10. Höga säkerhetskrav ska ställas på kommunens egna fordon bland annat i form av alkolås och bälte till alla passagerare (SE, beställande nämnd) Indikatorer 1 Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken. 12

99 1. Antalet skadade och omkomna uppdelat på olika trafikkategorier (på vägar där kommunen är väghållare). 2. Andel av cykelpassager där kommunen är väghållare som är hastighetssäkrade (motorfordon kan inte passera i mer än 30km/h). 3. Antal km separerad cykelbana/gångväg från motorfordon (både gällande längd och bredd på det separerade området). 4. Andel trafiksäkra 2 fordon under 3,5 ton i kommunens fordonspark Eget ansvar Den enskilde har ett stort ansvar att följa de trafikregler som gäller i kommunen, inte minst gällande hastighet samt att i stort visa försiktighet. Detta gäller bilister och även andra trafikanter som exempelvis cyklister. De fordon som används ska vara i gott skick. Den absolut viktigaste åtgärden av den enskilde, barn som vuxen, är att använda cykelhjälm och reflexer. Barn upp till 15 år är enligt trafikförordningen (1998:1276) skyldiga att använda cykelhjälm då de cyklar eller blir skjutsade i cykelbarnsits Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206) Utsläpp av farligt ämne För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människors liv och miljön har EU antagit Sevesodirektivet. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor Utmaning Halmstads kommuns geografiska placering innebär exponering för ett stort antal transporter av farligt gods på vägar, järnväg och sjötransporter. Oavsett detta ska kommunen utgöra en trygg och säker plats för dem som vistas där Ambition och inriktning Ingen ska skadas eller omkomma till följd av olycka med farligt ämne. Miljöskador ska inte uppkomma till följd av utsläpp av farligt ämne Förslag på åtgärder 1. Kartlägg flöden av farligt gods genom exempelvis lokal trafikräkning (TE, RN). 2. Överväg förbudszonens utformning och vidta åtgärder för att förhindra transporter på känsliga sträckor (KS, RN, TE). 3. Förbättra befintligt GIS-underlag för dels risk- och sårbarhetsobjekt, dels transportleder för farligt gods, genom att föra in skyddsavstånd (RN, BN). 4. Utred behovet att inom kommunen anordna en uppställningsplats för farligt godstransporter på väg (KS, TE, LBVA, RN, MN). 2 Kontrollpunkter: godkända däck, trepunktbälte på alla platser, bältespåminnare, krockkuddar och bältessträckare på förare och passagerarplats, ABS-bromsar. 13

100 5. Ta fram rutiner för efterarbete vid en olycka med farligt ämne för att minska miljömässiga följdeffekter (MN, RN, TE). 6. Informationsinsatser kring lokala leder för farligt gods riktade till berörda aktörer (RN) Indikatorer 1. Antalet tillbud respektive olyckor med farligt ämne i kommunen (anmälningar till miljönämnden samt Länsstyrelsen). 2. Antalet skadade och omkomna vid olyckor med farligt ämne Eget ansvar Då det gäller utsläpp av farliga ämnen är det den verksamhet som hanterar ämnet som har huvudansvaret. Den enskildes ansvar inskränker sig till att slå larm då en olycka har skett samt i ett sådant läge att följa myndigheternas anvisningar Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 2.2 Vardagsolyckor En vardagsolycka är en mindre händelse som har hög sannolikhet att inträffa i den enskildes naturliga miljö. De kräver inte självklart insatser från räddningstjänsten. Denna typ av olycka kan få stora konsekvenser för den enskilde och för samhällets samlade sjukvårdskostnader. Olyckor med oskyddade trafikanter (cyklister och fotgängare där även motorfordon är inblandat) ingår i avsnittet om olyckor som kräver räddningstjänst/trafikolyckor Barnolyckor Utmaning Halmstads kommun ska till exempel på förskolor, fritidshem och lekplatser erbjuda barnen utvecklande aktiviteter, utrustning och lekmiljöer. Samtidigt ska säkerheten vara hög och barn, föräldrar och personal ska känna sig trygga inför att ingen skadar sig Ambition och inriktning Antal olyckor med barn i kommunens verksamheter och lekplatser ska minska Förslag på åtgärder 1. Incidenter och skador kopplade till barn i den kommunala verksamheten ska rapporteras, registreras och sammanställas (KS, BU, FN, UAN, KN). 2. Personal som arbetar med barn ska ha kunskap om olycksbilden i den lokala miljön och använda denna kunskap för att förebygga olyckor (BU, UAN, KN). 3. Högre personaltäthet och mindre barngrupper ska skapa trygghet både för barnen och för personalen som ansvarar för verksamheten (BU). 4. Regelbundna besiktningar ska göras av lekmiljöerna, både utifrån åtgärder kopplade till underhållning och/eller säkerhet (FN, TE, BU, UAN). 5. Barns perspektiv ska tas med vid planering av bostadsområden (KS, BN, BU). 14

101 Indikatorer 1. Andel lekplatser som har säkerhetsbesiktigats. 2. Antalet utdömda och åtgärdade lekredskap i relation till anmärkningar enligt besiktningsprotokoll. 3. Antalet tillbud och olyckor vid förskola och skola Eget ansvar I den kommunala verksamheten har personalen ansvaret för barnens säkerhet. De flesta barnolycksfall sker i hemmiljö där föräldrarna har ansvaret Fallolyckor Fallolyckor är väldigt vanligt förekommande olyckor. De innebär stort lidande för den enskilde och höga kostnader för samhället Utmaning Andelen äldre-äldre 3 ökar i samhället. Äldre-äldre utgör en grupp med hög riskbenägenhet för fallolyckor. Halmstads kommun ska bidra till att riskgrupper och övriga invånare i sina naturliga miljöer inte exponeras för faktorer som kan förorsaka fallolyckor Ambition och inriktning Antalet fallolyckor i hemmet eller på kommunala institutioner ska minska. Antalet halkolyckor med gångtrafikanter ska minska Förslag på åtgärder 1. Aktivitet och träning bland äldre ska stimuleras (HN). 2. Personal, äldre och deras anhöriga ska ges möjlighet till information och utbildning kring fallolyckor (HN). 3. Äldres boendemiljöer ska inventeras utifrån risker för fallolyckor och som följd åtgärder rekommenderas/vidtas (HN). 4. Alla äldre ska få råd om hjälpmedel samt även tillgång till de hjälpmedel som de har behov av (HN). 5. Utemiljöer där gångtrafikanter och cyklister rör sig ska vara prioriterade att halkbekämpa (TE) Indikatorer 1. Antalet fall med skador i den kommunala äldreomsorgen. 2. Antalet fallolyckor med gångtrafikanter orsakade av halka Eget ansvar För att minska antalet fallolyckor kan enskilda och deras anhöriga ta till sig information om fallolyckor för att skapa trygga och säkra bostadsmiljöer. Fall- och halkolyckor utomhus inträffar främst vintertid till följd av halt väglag. Den enskilde har ansvar för att skotta och skapa halkfria trottoarer utanför sin fastighet inom detaljplanerat område. Detta enligt Renhållningslagen (1998:814). 3 Socialstyrelsen delar in gruppen äldre i tre ålderskategorier: äldre (65 eller äldre), yngre-äldre (65-79) samt äldre-äldre (80 eller äldre) 15

102 2.3 Naturolyckor Naturolycka definieras som en kraftig, plötslig och förstörande förändring i miljön utan direkt påverkan av människor. I ett framtida förändrat klimat bedöms de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanliga. Med utgångspunkt i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015) kan bland annat följande händelser ingå i natur- och väderrelaterade olyckor: 1. Storm med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 2. Skyfall samt höga flöden/översvämningar med ras, skred och erosion. 3. Snöoväder med ökad risk för infrastruktursvikt samt avbrott i transportsystem. 4. Värmebölja med ökad risk för bland annat skogsbränder och påfrestningar för gamla och sjuka. Stormar, skyfall och snöoväder är ofta kopplade till infrastruktursvikt som kan innebära avbrott i: 1. Elförsörjning 2. Värme/kyla 3. Dricksvattenförsörjning 4. IT 5. Transportsystem För en specificering av Halmstads kommuns samhällsviktiga verksamhet, se Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys (2015), s Väderrelaterade olyckor Under den senaste 10-årsperioden har Halmstad drabbats av stormar och snöoväder med infrastruktursvikt samt skyfall med översvämningar som har gett upphov till skador Utmaning Vädret kan inte direkt påverkas utan utmaningen är att göra samhället så robust som möjligt och med en förmåga att snabbt återhämta sig så att det klarar extrema väderpåfrestningar. All kommunal verksamhet som är känslig för infrastruktursvikt orsakade av väderförändringar ska ha en beredskap för hur viktiga verksamheter ska kunna upprätthållas i sådana krissituationer. Halmstads kommuns utmaning är att minimera skaderisken för människor vid väderrelaterade påfrestningar, samt säkerställa att samhällsviktiga verksamheter kan upprätthållas Ambition och inriktning Halmstads kommun ska vid väderrelaterade påfrestningar hantera de former av infrastruktursvikt som kan uppstå. Halmstads kommun ska vid väderrelaterade påfrestningar motverka skador på allmän/enskild egendom. I Halmstads kommuns samhällsplanering ska åtgärder vidtas så att samhällsviktig verksamhet kan bedrivas utan störning vid extrema väderpåfrestningar Förslag på åtgärder Allmänt 16

103 1. Alla förvaltningar och bolag ska ta fram en planering som visar hur verksamheten berörs av bortfall av ett eller flera system för kommunikation och hur sådana situationer ska hanteras (alla). 2. Alla förvaltningar och bolag ska ha en planering för evakuering av verksamheten vid händelser som innebär risk för olyckor (KS, RN, berörda nämnder). Skyfall och höga flöden 1. Inom ramen för det kommunala klimatanpassningsarbetet ska en ny översvämningskartering genomföras. Den ska ligga till grund för planering och tillståndshantering. Ur karteringen ska även framgå hur befintlig infrastruktur och bebyggelse påverkas av bland annat höga flöden/översvämning (KS). 2. Vid all nyprojektering/nybebyggelse ska hänsyn tas till översvämningsproblematiken (BN, KS). 3. Genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av översvämning i åarna i kommunen (KS, TE, LBVA, FN, HFAB). 4. Sandsäckar, mobila barriärer eller dylikt ska finnas tillgängliga för att möjliggöra initialt agerande mot översvämningar (RN, TE). 5. Vid anpassningar av befintlig kommunal bebyggelse ska hänsyn tas till rådande risker för skred (KS, BN, FN). 6. Ny bebyggelse ska inte lokaliseras till områden där det finns eller bedöms kunna uppstå risk för skred (KS, BN, FN). Snöoväder 1. Förbereda hur snöröjning ska prioriteras och genomföras (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vid svåra snöoväder (TE). 2. Prioritera (utifrån risk- och sårbarhetsanalys 2015) vilka verksamheter som ska kunna upprätthållas under snöoväder (berörda nämnder). Värmeböljor 1. Definiera vilka typer av fastigheter/verksamheter där kylanläggning ska användas vid värmebölja (KS, FK, HN, SN). 2. Inventera samt prioritera behovet av kylanläggningar i kommunala fastigheter (FN, HEM). 3. Höja kommunens operativa förmåga vid skogsbrand (RN) Indikatorer 1. Antalet avlidna och svårt skadade vid värmebölja. 2. Antalet utryckningar till skogsbrand. 3. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på enskild egendom. 4. Kostnader för skador kopplat till naturolycka på allmän egendom. 5. Andel kommunala förvaltningar/bolag som har alternativa kanaler för kommunikation vid ett bortfall av el, tele/it Den enskildes ansvar Allmänt Grunden för det egna skyddet är att hålla sig informerad om frågor som rör den egna säkerheten och den egna förmågan att klara en krissituation. 17

104 Hemberedskap betyder att kunna klara sig själv i en krissituation, till exempel vid ett långvarigt elavbrott i samband med storm eller snöoväder. Det är viktigt att säkra tillgången på mat, vatten och värme i sitt hem. Snö/is på tak Vid stora snömängder som samlas på tak är det den enskilde ägaren av en fastighet som ansvarar för att skotta taken så att byggnader inte rasar. Fastighetsägaren är också enligt Ordningslagen (1993:1617) skyldig att omedelbart ta bort is och snö från tak för att förhindra istappar och dessutom lätta på tyngden på taket. Översvämning De som bor i områden som löper risk att bli översvämmade har ansvar att skydda sig själv och sin egendom. Inte förrän det råder ett akut läge träder samhällets ansvar in och då är det ofta många som är drabbade samtidigt. Samhällets resurser räcker ofta inte till för att hjälpa den enskilde fastighetsägaren. Fastighetsägare bör: 1. Följa väderprognoserna. 2. Följa vattenståndet för att se när vattnet börjar stiga. 3. Vid behov skaffa pumpar och bygga tillfälliga barriärer. Värmebölja Vid värmebölja eller långa torrperioder kan det finnas begränsad tillgång på vatten. Då är det den enskildes ansvar att följa bevattningsförbud och eventuella vattenransoneringar Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Förstudie översvämningsåtgärder för Nissan och Suseån, Översvämningskarteringar. 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt I det här avsnittet behandlas olyckor kopplade till sviktande infrastruktur där själva infrastrukturens beskaffenhet orsakar olyckan, inte extrema yttre omständigheter Avloppssystem/dagvattensystem Utmaning Halmstad har ett av Sveriges längsta VA-nät i förhållande till antalet invånare. Staden och dess bebyggelse växer varje år. Gamla bostadsområden kan ha otillräckliga system för hantering av avlopps- och dagvatten. Utmaningen är att utveckla infrastrukturen i takt med behoven och undvika negativa konsekvenser av avlopps- och dagvatten på människor, miljö och egendom Ambition och inriktning Miljön i Halmstads kommun ska inte påverkas av brister i avlopps- och dagvattenhanteringen Förslag på åtgärder 18

105 1. Riskområden inventeras, förslag på åtgärder och dess kostnad tas fram samt åtgärderna sammanställas i en handlingsplan med prioriteringsordning (se dagvattenutredning/huvudmannaskapsutredning) (LBVA, KS). 2. Avlopps- och dagvattenhanteringen ska säkerställas tidigt i kommunens planprocess med särskild hänsyn till utvecklingen av vattennivåer i hav, vattendrag och sjöar (KS, LBVA) Indikatorer 1. Antal dagar per år med bräddning av avloppsvatten Eget ansvar Det är i allmänhet kommunen som ansvarar för utbyggnad och underhåll av infrastruktur. Enskilda ska undvika att belasta avlopps- och dagvattensystemen med olämpliga kemikalier Elförsörjning Utmaning Elförsörjningen i södra Sverige påverkas av att den huvudsakliga produktionen är förlagd till de norra delarna av landet. Överföringskapaciteten i ledningsnätet kan utgöra ett hinder. Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala verksamheter även vid elavbrott. I ett läge där enskilda och olika verksamheter är beroende av el ska kommunen skapa förutsättningar för trygg elförsörjning Ambition och inriktning Samhällsviktiga verksamheter ska kunna upprätthållas även vid händelse av elbortfall Förslag på åtgärder 1. Alla verksamheter med samhällsviktiga funktioner (definierade i Halmstads kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015) ska kunna hantera el- och telebortfall (berörda nämnder). 2. En inventering av behov av reservkraft i kommunen ska göras. Utifrån inventeringen ska strategier tas fram för reservkraftsförsörjning (KS, BN, RN, FN, HN, SN, LBVA, berörda nämnder). 3. En planering ska göras för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregat ska organiseras (RN, TE, berörda) Indikatorer 1. Antal tillfällen med elavbrott som har påverkat samhällsviktig verksamhet. 2. Andelen installerade reservkraftsaggregat utifrån behovsinventeringen Eget ansvar När elen försvinner på grund av ren infrastruktursvikt är den enskildes ansvar motsvarande det som gäller då elen bryts på grund av extrema yttre förhållanden Fjärrvärme/fjärrkyla Det finns många invånare och dessutom samhällsviktiga funktioner som är beroende av leverans av fjärrvärme/fjärrkyla. Tekniken är relativt stabil men ett avbrott riskerar att skapa stora konsekvenser om det sammanfaller med dåliga yttre omständigheter. Avbrott kan 19

106 förorsakas av störningar i produktionen eller i distributionen. Området är inte lika kartlagt som konsekvenserna av elavbrott är Utmaning Halmstads kommun behöver kunna hantera ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla som leder till en störning eller allvarlig händelse Ambition och inriktning Halmstads kommun ska ha kännedom om vilka samhällsviktiga verksamheter som berörs vid ett avbrott i leverans av fjärrvärme Förslag på åtgärder 1. En inventering/sammanställning av vilka kommunala fastigheter samt fastigheter där kommunen bedriver verksamhet som har fjärrvärme ska genomföras (FN, HEM). 2. Informationsmaterial ska tas fram kring fjärrvärmeanläggningarnas beroende av el (HEM). 3. En prioritering ska göras av vilka fastigheter/verksamheter som ska försörjas med alternativa system alternativt att verksamheten ska flyttas ifall fjärrvärmen slås ut (FN, alla utifrån respektive verksamhets behov) Indikatorer 1. Färdig utredning om prioritering av kommunala fastigheter att försörja med alternativa system vid ett avbrott i fjärrvärme/fjärrkyla Eget ansvar Olyckor orsakade av kriminella handlingar Risk- och sårbarhetsanalysen (2015) tar upp antagonistiska hot och social oro, våldsbejakande extremism, skolskjutningar med mera som företeelser som ökar människors känsla av bristande trygghet. Samtidigt visar statistiken att skador kopplade till våldsbrott minskar i Sverige (Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning 2015). I det här avsnittet behandlas våld i offentliga miljöer, i nära relationer och i offentlig verksamhet Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Våld är en företeelse som leder till olyckor/skador. Den stora majoriteten av både gärningspersoner och offer för våld i offentliga miljöer är unga män. Gällande våld i nära relationer visar en kartläggning att det är ungefär lika stora andel kvinnor som män (7,0 respektive 6,7 procent) som uppger att de blev utsatta för någon typ av psykiskt eller fysiskt våld av en aktuell eller tidigare partner minst en gång (2012). Det är dock vanligare att kvinnor uppger att de blev utsatta upprepade gånger. Det är också betydligt vanligare att kvinnor blir utsatta för grov misshandel som leder till behov av sjukvård (Brottsförebyggande rådet, 2014). 20

107 I planeringsdirektiv med budget framgår att Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor ska vara delaktiga i samhällslivet (mål 9, s. 33) Utmaning Företeelser som terrorism, våldsbejakande extremism, barnmisshandel och sexuellt våld samt allmän social oro får idag stor uppmärksamhet. Under sådana förutsättningar ska Halmstads kommun skapa trygga offentliga miljöer där människor inte behöver känna rädsla för att råka ut för våld i form av olaga hot, misshandel, rån eller våldtäkt Ambition och inriktning Antalet fall av våld i offentlig miljö ska minska. Antalet fall av våld i nära relationer ska minska Förslag på åtgärder 1. Halmstads kommun ska verka för ökad samverkan mellan alla aktörer som kan minska antalet våldsbrott. Enligt samverkansavtalet mellan kommunen, polismyndigheten och andra aktörer ska strategier utvecklas för ytterligare samverkan (KS). 2. Halmstads kommun ska ta ställning till fortsätt arbeta med drog- och alkoholförebyggande arbete (KS, SN). 3. Halmstads kommun ska ha en handlingsplan för att förebygga våldsbejakande extremism (KS, SN, UAN). 4. Kommunen ska kommunicera positiva exempel avseende den trygghet som finns i Halmstads kommun (KS) Indikatorer 1. Antalet polisanmälda våldsbrott i offentlig miljö. 2. Misshandel mot kvinna 18 år eller äldre i nära relation med offret. 3. Misshandel mot man 18 år eller äldre i nära relation med offret. 4. Resultat i Nöjd-Region-Index avseende trygghet Eget ansvar Hot och våld mot barn Halmstads kommun har ett särskilt ansvar för de barn som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och våld Utmaning Många barn växer upp i belastade sociala miljöer. I dessa fall blir den trygghet som kommunen kan erbjuda i sina verksamheter extra viktig. I miljöer där barn vistas ska de inte utsättas för hot, våld eller sexuellt våld. En av de stora utmaningarna framöver är att förhindra de brott (hot, ofredande, förtal med mera) som förekommer via sociala medier Ambition och inriktning 1. Barn och ungdomar ska känna sig trygga och säkra i de verksamheter som kommunen bedriver. 21

108 Förslag på åtgärder 1. Förebyggande insatser kopplade till kommunikation via sociala medier ska vara en del av skolornas värdegrundsarbete (BU, UAN). 2. Personalens kunskaper ska öka om hur man kan skapa trygghet för barn och ungdomar i olika kommunala verksamheter (BU, UAN, KN, KS, TE). 3. Kommunen ska stödja föreningslivet genom utbildningar o aktiviteter kring förebyggande av hot och våld (TE). 4. Barn och ungdomar ska erbjudas drogfria miljöer och arrangemang (BU, UAN, KN, TE) Indikatorer 1. Antalet polisanmälningar om hot och våld mot barn. 2. Antal polisanmälningar om sexuellt våld mot barn. 3. Resultat av LUPP och Elevbarometern angående hot och våld mot barn Eget ansvar Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Utmaning Skapa en trygg och säker kommun där invånarna vet hur man förebygger och hanterar en brandsituation så att ingen skall komma till skada Ambition och inriktning 1. Räddningstjänsten skall uppfylla kraven i LSO avseende tillsyn, information/ rådgivning, utbildning, rengöring/ sotning, brandskyddskontroll samt uppföljning och analys av olyckor Förslag på åtgärder 1. Inför varje verksamhetsår skall en informationsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN). 2. Räddningstjänsten skall, så långt det är möjligt, erbjuda de utbildningar som krävs för att den enskilda skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt LSO (RN). 3. Räddningstjänsten skall ha en långsiktlig plan för tillsynsverksamheten. Denna skall sedan brytas ner i årliga tillsynsplaner (RN). 4. Räddningstjänsten skall arbeta för att kvalitetssäkra tillsynen (RN). 5. Inför varje verksamhetsår skall en verksamhetsplan upprättas där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna skall sedan följas upp och utvärderas (RN) Indikatorer 1. Antal utbildade varje år. 2. Antal genomförda tillsyner. 3. Antal genomförda sotningar/ rengöringar och brandskyddskontroller Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. 22

109 Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Del 3. Operativ räddningstjänst Relaterade dokument Räddningsnämndens verksamhetsplan. Förebyggande avdelningens verksamhetsredovisning. Räddningsnämndens delegationsordning. Räddningschefens delegationsordning. Genomförda brand- och olycksutredningar. Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, teknik- och fritidsnämnden (TE 2015/0206). OBS del 3 ingår ej i detta utskick. 23

110 Halmstads kommun, stadskontoret Rådhuset, Halmstad Tel:

111 Bilaga Bakgrundstexter till Halmstads kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor, KS 2016/0123 Innehåll Bilaga kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Olyckor i och vid vatten Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne... 6 Bilaga kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Fallolyckor... 8 Bilaga kapitel 2.3 Naturolyckor Väderrelaterade olyckor... 9 Bilaga kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Elförsörjning Fjärrvärme/Fjärrkyla Bilaga kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Hot och våld mot barn Bilaga kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund Tillsyn Farlig verksamhet Information och rådgivning Sotning och brandskyddskontroll Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning)

112 Bilaga kapitel 2.1 Olyckor som föranleder räddningstjänst Bränder Allmänt I Sverige omkommer årligen drygt 100 personer i samband med bränder. Äldre personer och personer med sociala problem är tydligt överrepresenterade bland dessa. Mer än hälften av dem som omkommer i brand är över 65 år. De flesta dödsbränder sker i den egna bostaden. I Halmstad har inga personer omkommit till följd av brand under perioden Den demografiska utvecklingen visar att befolkningen blir allt äldre, samtidigt som de äldre förväntas klara sig längre hemma i sin egen bostad. Detta kan innebära en risk för ökning av antalet omkomna om inte särskilda åtgärder för att förstärka brandskyddet för denna grupp vidtas. Halmstad har under den senaste femårsperioden haft flera industribränder med rökutveckling som har utgjort en risk för befolkningen. Däremot har ingen omkommit eller skadats allvarligt i samband med en brand. Det brinner i stort sett dagligen i svenska skolor. Många av dessa bränder är anlagda. Kostnaderna är mycket höga även om hänsyn tas till ersättning från försäkringar. Vanligtvis finns det fyra orsaker till varför någon anlägger en brand: försäkringsbedrägeri hämnd döljande av ett annat brott skadegörelse När det gäller anlagda bränder i skolor är det nästan alltid förknippat med en önskan att åstadkomma skadegörelse. Forskning inom området visar tydligt på att anlagd brand är en av de sista ytterligheterna på missnöjesyttringar i skolan. Skogsbrand är inte särskilt vanligt förekommande men när de inträffar kan konsekvenserna bli mycket stora. Ofta kommer larm om skogsbrand först då den har fått rejält fäste. Väntade klimatförändringar med fler och längre värmeböljor kommer att öka riskerna för att skogsbränder bryter ut Olyckor i och vid vatten Allmänt I Sverige omkommer cirka 120 människor i drunkningsolyckor varje år. Den absoluta majoriteten av de drunknade är män, varav hälften av dessa är 50 år eller äldre. Alkohol är ofta inblandad. De förväntade klimatförändringarna tros medföra ökade temperaturer och flera och längre värmeböljor, vilket kommer att förlänga bad- och båtsäsongen. Drunkning är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan ett och sex år. Dessa drunkningsolyckor inträffar oftast vid badplatser, på isar eller i kommunala eller privata 2

113 dammar/pooler. En stor andel av barnen som drunknar har utomeuropeiskt ursprung. Det finns idag ett ökat behov bland både barn och vuxna av simskoleundervisning. Halmstads kommun erbjuder ett antal platser per år i simskola. Platserna är riktade främst till elever i årskurs 1-3 som har möjlighet att lära sig simma under skoltid. Därutöver finns flera föreningar som bedriver simskola varav vissa har kommunala bidrag. Sandstranden vid Tylösand och Frösakull är bland Sveriges absolut populäraste stränder med uppemot badande en solig sommardag. Utöver dessa finns flera andra välbesökta stränder i kommunen. Vid en del av dem är det tillfälligtvis svåra strömförhållanden i vattnen. Några av stränderna i Halmstad är under sommarmånaderna bevakade av Livräddarna i Tylösand. Halmstads kommun ska ha Svenska Livräddningssällskapets kriterier för en vattensäker kommun som utgångspunkt i sitt arbete: Kommunen ska i sitt handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) tydligt ange vem som har ansvar för samt målsättning med vattensäkerhetsfrågor. Detta gäller skötsel av materiel och anläggningar, information samt tillsyn enligt 5 kap. 1 LSO. En plan ska tas fram hur för hur angivna mål ska uppnås och ett kontinuerligt dokumenterat uppföljningsarbete ska bedrivas med inventering och hantering av risker. Skolan ska tydligt kunna dokumentera att man uppfyller läroplanens mål genom att: alla elever senast i slutet av det femte skolåret ska ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter på rygg och hantera nödsituationer vid vatten, ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. Alla elever ska senast i slutet av det nionde skolåret kunna hantera nödsituationer i och vid vatten, ha kunskaper i livräddande första hjälp. Häri ska även innefattas kunskap om Hjärtlungräddning, HLR. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnigheten och höjer säkerhetsmedvetandet hos vuxna. Här ska särskilt beaktas personer med särskilda behov. All berörd personal på badanläggningar som tillhör kommunen ska ha en adekvat säkerhetsutbildning så att man kan förhindra och avhjälpa olycksfall. Kommunen ska vidare aktivt arbeta för att personal på badanläggningar som inte tillhör kommunen har motsvarande kompetens. Kommunen ska aktivt på hemsidor, i simhallar och på andra sätt: - informera allmänt om vatten- och issäkerhet samt vikten av kunskap om detta, - säsongsanpassat informera om de särskilda risker som kan finnas i kommunen. I kommunen ska finnas minst en säkerhetsdepå för utlåning eller uthyrning av vattensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar Trafikolycka Allmänt Nollvisionen beträffande trafikolyckor lanserades 1995 och utgör grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. I juni 2009 beslutade riksdagen att ett nytt etappmål ska gälla för trafiksäkerheten på de svenska vägarna. Det innebär att antalet trafikdödade år 2020 inte får vara fler än 220. Det nya etappmålet innebär en halvering av antalet dödade i trafiken från 3

114 år 2007 till år Antalet allvarligt skadade i trafiken ska minska med en fjärdedel under samma period. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige ett av de länder som kommit längst i trafiksäkerhetsarbetet och med att få ner antalet dödade/skadade i trafiken. Höga hastigheter är den enskilt största faktorn till att människor skadas och dör i trafiken. I Halmstads kommun sker årligen ca 3-8 dödsolyckor med bilar inblandade, svåra olyckor och lindriga olyckor. Mörkertalet är stort då det gäller de lindrigare olyckorna. Merparten av trafikolyckorna med bilar sker på huvudvägnätet. Cyklister är tillsammans med fotgängare den trafikantgrupp som är mest utsatt för olyckor i trafiken. I gruppen oskyddade trafikanter brukar även mopedister och motorcyklister ingå. Av trafiksäkerhetsskäl och utifrån människans förmåga att tåla krockvåld har hastighetsgränserna 30 respektive 40 km/h införts i centralorten. Även Oskarström, Getinge och Kvibille har fått nya hastighetsgränser. Översyn av hastighetsgränser i övriga tätorter kommer utföras framöver, dock är det Trafikverket som utför förändringarna i fält då staten är väghållare och kommunen ansvarig för hastigheter inom tätbebyggt område. Om en gående blir påkörd av en bil i 30 km/tim är risken att bli dödad ca 10 %. Vid 40 km/h har risken att dödas drygt fördubblats till %. Vid 50 km/h har man små chanser att överleva en påkörning och risken att bli dödad är %. Hastigheten har stor påverkan på stoppsträckan och möjligheten att undvika eller minska konsekvenserna vid en eventuell trafikolycka. De flesta cykelolyckor är singelolyckor. Huvuddelen av cykelolyckorna inträffar utan att någon bil är inblandad. Vanliga orsaker är brister i den fysiska miljön som dålig utformning (lutning, kantsten, fasta föremål, skymd sikt) och drift (snö, is, hala löv, grus på asfalt) eller bristande underhåll (sprickor, hål, ojämn beläggning). Även kollisioner med andra cyklister eller fotgängare är vanligt. Nio av tio cyklister som dör i trafiken har skallskador. Vetenskapliga studier visar att hälften av dem kunde ha överlevt om de haft hjälm. Undersökningar visar att av Halmstadborna är det fler som aldrig eller mycket sällan använder cykelhjälm jämfört med övriga Sverige. De flesta cykelolyckorna inträffar under sommarhalvåret (april september). En stor andel av de drabbade är 17 år eller yngre, men även personer äldre än 65 år har höga skaderisker. Drygt 10 % av de som dör i trafiken är fotgängare. Fotgängare löper tio gånger högre risk att dödas i trafiken än bilister. Äldre och små barn löper störst risk att dödas eller skadas svårt. Merparten av skadade fotgängare har skadats i fall- och halkolyckor. Av dessa är knappt hälften personer över 65 år och en majoritet kvinnor. Fall- och halkolyckorna inträffar främst vintertid ofta till följd av halt väglag. Från Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/0206, , TE 87: Nuläge (2014) Sett till statistik från den nationella databasen för trafikolyckor, STRADA, sker omkring 300 trafikolyckor på Halmstads kommuns vägnät varje år. Detta är olyckor som rapporteras av polisen och/eller akutmottagningen på sjukhuset och som har lett till personskador. De 4

115 olyckor som inte kommer till polisens eller akutens kännedom kommer aldrig in i databasen, så det verkliga antalet trafikolyckor är sannolikt betydligt större. Den typ av trafikolycka som är vanligast i Halmstads kommuns vägnät är singelolycka med oskyddad trafikant, dvs. fotgängare, cyklist eller mopedist (moped klass II) (se figur 1). Figur 1: De typer av trafikolyckor som har skett i Halmstads kommuns vägnät under perioden Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Olyckor där cyklister och motorfordon kolliderar utgör också en stor andel av trafikolyckorna. Vad gäller denna typ av olycka har trenden varit positiv, och antalet olyckor har halverats under de senaste 10 åren (se figur 2). De olyckor som ökar mest är de där endast oskyddade trafikanter är inblandade, och bland dem är det singelolyckorna som ökar mest. Figur 2: Antalet olyckor med olika trafikantslag i Halmstads kommuns vägnät, åren Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter Sett till antalet människor som dödas eller skadas allvarligt är det svårt att se någon trend. Årligen skadas omkring tio personer allvarligt och en person mister livet i det kommunala vägnätet (se figur 3). År 2006 var det ovanligt många personer som fick allvarliga skador i 5

116 trafiken, 22 av dessa var oskyddade trafikanter i singelolyckor. Så många som 15 av dessa singelolyckor skedde under årets tre första månader och berodde på halka. Figur 3: Dödade (exkl. självmord) och allvarligt skadade i det kommunala vägnätet under perioden Observera att sjukvårdens bedömning av skadegrad står över polisens. Källa: STRADA, både polis- och sjukhusrapporter. De åsikter som kommer från allmänheten till teknik- och fritidsförvaltningen rörande trafiksäkerhet gäller ofta hastighetsöverträdelser i bostadsområden, vid skolor och vid förskolor. Många har önskemål om farthinder. Förutom att åtgärda befintliga trafiksäkerhetsbrister, måste vi ta hänsyn till den utveckling av trafiksystemet och av tätorterna, som fastslås i handlingsprogrammet för hållbara transporter från 2012 samt kommunens översiktsplan Framtidsplan 2030, som vann laga kraft i januari I handlingsprogrammet för hållbara transporter tar kommunen tydligt ställning för att prioritera gång, cykel, kollektivtrafik och bil i nämnd ordning. I handlingsprogrammet är det också beslutat att en gångplan ska tas fram Gångplanen ska fungera parallellt med trafiksäkerhetsplanen. Trafiksäkerhetsplanen är förenlig med den cykelplan som teknik- och fritidsförvaltningen jobbar efter sedan Relaterade dokument Handlingsprogram för hållbara transporter. Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Cykelplan, teknik- och fritidsförvaltningen Trafiksäkerhetsplan, TE 2015/ Utsläpp av farligt ämne Allmänt Utsläpp av farliga ämnen kan få allvarliga konsekvenser för liv, egendom och miljö. Följderna av denna typ av olyckor kan vara svåra att överblicka. Utsläpp av farligt ämne kan innebära mycket omfattande insatser som kan ställa en kommuns operativa förmåga på sin spets. Halmstads kommun har relativt få riskområden kopplade till industriell produktion i jämförelse med andra kommuner i landet av motsvarande storlek. Platser eller områden där 6

117 olycks- eller konsekvensrisken är högre är centrala plankorsningar intill bostadsområden, vattentäkter och andra miljömässigt värdefulla områden. Stora delar av centrala Halmstad utgör en förbudszon för farliga transporter bortsett från särskilt markerade leder. Transporter får dock ske till och från riskobjekt utan att de framförs på dessa leder. Störst risk utgör den transittrafik som förekommer på järnväg rakt genom kommunens centrala delar och på de större vägarna E 6, riksvägarna 25 och 26. Även hamnområdet och transportvägarna dit utgör potentiella hot mot säkerheten. Allvarliga olyckor med farligt gods och utsläpp av farligt ämne är sällsynta. Desto fler är de olyckor som inte har gett allvarliga konsekvenser men där situationen varit nära en större katastrof. Exempel på detta är: Tågolycka i Borlänge 2000: ett godståg med sammanlagt nio vagnar fyllda med cirka 450 ton gasol spårade ur. Trots den våldsamma urspårningen sprang ingen av vagnarna läck. Ett stort område i centrala staden fick spärras av och ca 700 personer fick evakueras under räddningsarbetet. Tankbilsolycka på E6 i höjd med Heberg 2007: en lastbil fattade eld på en viadukt. Lastbilschauffören omkom och fyra personer fick föras till sjukhus. Dock kunde olyckan ha fått avsevärt större konsekvenser då västkustbanan och en landsväg gick direkt under viadukten och det var mycket trafik på E6:an. Branden i Oceanhamnen i Halmstad 2012: ton konstgödsel gick upp i rök. Hade vindriktningen varit en annan hade eventuellt Halmstads innerstad behövt evakueras. Relaterade dokument Handlingsplan för hållbara transporter. Framtidsplan strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 7

118 Bilaga kapitel 2.2 Vardagsolyckor Barnolyckor Allmänt I Sverige inträffar varje år knappt redovisade olycksfall på lekplatser och skolgårdar bland barn i åldrarna 0-17 år. Olyckorna är så allvarliga att en akutmottagning behöver uppsökas. Fallolyckor från höjd är den vanligaste orsaken. Fast lekutrustning och andra fasta föremål som träd, stenar, staket utlöser orsakar flertalet av olycksfallen. De föremål som utlöser flest olyckshändelser på lekplatser är klätterställningar, gungor och rutschbanor samt aktiviteten pulkåkning. De senaste åren har kommunen besiktigat alla lekplatser både inom förskola/skola och offentliga lekplatser. Lekutrustning som dömts ut har plockats bort. Kommunen har valt att ta bort ett antal lekplatser och istället höjt standarden på de kvarvarande lekplatserna. I Halmstads kommun har tidigare inte funnits någon tillförlitlig statistik kring incidenter som drabbar barn i förskole- eller skolmiljö. Detta finns möjlighet att rätta till i och med att ett nytt incidentrapporteringssystem börjar användas. Bedömningen är att det inom förskola/skola behövs stora satsningar de närmaste åren för att uppnå en godtagbar säkerhetsstandard på motsvarande sätt som har skett på de offentliga lekplatserna. Färdiga checklistor för att skapa en barnsäkrare hemmiljö finns på Fallolyckor Allmänt Fallolyckor kan drabba alla men det är vanligast att äldre människor faller och risken ökar kraftigt med stigande ålder. Varje år söker mer än äldre personer vård efter att ha fallit. I Sverige dör varje dag flera personer över 65 år varje dag till följd av fallolyckor. Hemmet är en farlig miljö avseende fallolyckor, med till exempel glidande mattor och andra olycksrisker. Självklart finns även faktorer i utemiljön som halka, höga kanter och liknande som orsakar fall. Personliga faktorer som medicinering påverkar också. På det personliga planet orsakar en fallolycka mycket lidande och lång rehabilitering. Vårdekonomiskt är till exempel en höftledsfraktur också mycket krävande. En okomplicerad höftfraktur beräknas kosta cirka kr att hantera. Antalet personer som är 65 år eller äldre i Halmstads kommun utgör runt 20 % av kommunens befolkning vilket är något över genomsnittet i landet. Befolkningen håller sig friskare och lever längre än genomsnittet i landet. Antalet äldre i kommunen beräknas öka. Halmstads kommun ligger över det nationella genomsnittet när det gäller fallskador som medfört sjukhusvård bland invånare som är 80 år eller äldre. Kommunen placerar sig inom det här området sämst i länet och bland den sämsta fjärdedelen i landet. Delvis kan den lägre placeringen förklaras av en relativt högre andel riktigt gamla, det vill säga över 80 år. Information och checklistor finns hos hemvårds- och socialförvaltningen samt på 8

119 Bilaga kapitel 2.3 Naturolyckor Allmänt Klimatförändringarna innebär att risken för att naturolyckor inträffar ökar i framtiden. Klimatet har redan förändrats och under de senaste 100 åren har medeltemperaturen på jorden ökat med 0,7 C. Återkommande rapporter om krympande glaciärer och istäcken på Antarktis och Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster ger oss en inblick och förvarning för framtiden. SMHI beräknar att medeltemperaturen kommer att öka med 2 C, att nederbördsmängderna kommer öka med 10 % och att havsnivån kommer öka med en meter i Halland till år Detta ställer stora krav på anpassning av samhället för att minska risker och sårbarhet vid extremväder för att rädda liv och samhällsviktiga funktioner. Enligt beräkningar från SMHI:s nuvarande beräkningar finns inga indikationer på att vindhastigheterna kommer att öka i och med ett förändrat klimat eller att stormarna kan komma mer frekvent. Dock ökar risken för skador på infrastruktur till följd av storm i och med ett mildare och blötare klimat mindre utsträckning av tjäle i marken Väderrelaterade olyckor Allmänt I ett framtida förändrat klimat antas de extrema väderhändelserna bli både mer omfattande och vanligare. Sommartid kan Halmstad få ett varmare klimat med längre värmeböljor, ökade nederbördsmängder och intensivare skyfall. Vintertid kan stormarna ge större skador än tidigare, inte minst om de också kombineras med intensiv nederbörd. Storm Stormar drabbar västkusten återkommande i stort sett varje år. De kan leda vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar. Om ett varmare klimat bidrar till brist på tjäle och mer fuktig mark bidrar detta till stormens verkningar på skogen. Flera stormar eller orkaner har drabbat Halmstad under de senaste åren. Känsligheten har då tydligt visat sig. Elnätet har slagits ut i områden som är försörjda via luftledningar. Stora delar av telefonnätet på landsbygden har också havererat tillsammans med mobilnätet. Vattennivåerna i Nissan och Suseån har i vissa fall varit så höga att skador har uppstått på egendom. Stormvindar har gett omfattande träfällning med fara för människoliv, skador på egendom och begränsad framkomlighet i trafiken. Då stormar kombineras med kraftig nederbörd i form av regn eller snö kan förhållandena för invånarna bli mycket besvärliga. Svårigheter kan också uppstå att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Höga flöden/översvämning I Halmstads kommun finns utmed vattendragen Nissan och Suseån områden med bostäder, samhällsfunktioner, näringsverksamhet och infrastruktur där det föreligger översvämningsrisk. Mindre översvämningsrisk kan även finnas i kommunens övriga vattendrag; Skintan, Nyrebäcken, Genevadsån, Fylleån. 9

120 Under de senaste åren har både Nissan och Suseån svämmats över vid flera tillfällen. Detta har medfört att fastighetsägare drabbats och att kommunen har fått utföra ett omfattande arbete. Temporära vallar har byggts för att skydda bebyggelse och vissa förstärkningsåtgärder på ledningsnätet har vidtagits. Under våren 2010 utfördes en översvämningsstudie, vilken ledde fram till åtgärdsförslag för att skydda bland annat Getinge och Åled. Under tidigare översvämningar har problemen varit omfattande även i Oskarström och Sennan där dock inga studier har genomförts. I kommunen finns översiktliga översvämningskarteringar gjorda för Nissan 2014 och Suseån I bland annat den lokala klimat- och sårbarhetsutredningen påpekas ett behov av ny, mer detaljerad kartering. Det finns flera internationella modeller och beräkningar för hur mycket havsnivåerna i världen förväntas höjas som en följd av klimatförändringarna. Även om det finns en osäkerhet kring storleken på den förväntade höjningen, är det viktigt att ta hänsyn till den här faktorn för att skydda befintlig bebyggelse och vid planering av ny bebyggelse. Ras & skred I Sverige inträffar skred som omfattar mer är en hektar i genomsnitt med två till tre års mellanrum. De förväntade förändringarna i klimatet kan leda till fler översvämningar och skyfall vilket, tillsammans med erosionsbenägna branter ökar risken för ras- och skred. I mitten av 1990-talet utfördes en översiktlig skredriskkartering i Halmstads kommun. Det finns flera områden som är känsliga, bland annat områden i Snöstorp, Åled, Getinge, Trönninge och Sennan. För dessa områden begär byggnadsnämnden regelmässigt in en geologisk utredning som komplement till övriga handlingar i planärenden. Halmstads kommuns klimat- och sårbarhetsutredningen framhåller på att det finns ett stort behov av att få bättre kunskap om riskerna för ras och skred i kommunen. Den befintliga karteringen är endast gjord på mark som då var belägen inom detaljplanerat område. På nya områden är inga undersökningar gjorda. Snöoväder I södra Sverige växlar i regel köldperioderna med snö med milda perioder då snön smälter. Snön påverkar samhället genom trafikproblem samt extra belastning på tak, ledningar och på träd. Även avrinningen i vattendrag påverkas med risk för översvämningar som följd. Omfattande snöoväder ställer till stora problem i trafiken och kan därför också utgöra ett hinder för samhällsviktiga funktioner som hemtjänst. Detta ställer stora krav på den snöröjningsberedskap som Halmstads kommun och Trafikverket måste upprätthålla. Det är viktigt att känna till maximala snömängder för rätt dimensionering av till exempel hustak. I Halmstads kommun finns tre snözoner. Byggnader ska konstrueras för att klara olika snöbelastning beroende på vilken snözon de byggs i. Kraven i normerna har höjts sedan talet. Värmebölja 10

121 Fler och mer extrema värmeböljor kan förväntas på sikt och kommer att medför olika risker främst för personer med nedsatt hälsa och för barn. Även personer med psykiska funktionshinder inklusive demenssjukdomar är en riskgrupp då de kan ha svårt att uppfatta riskerna med värmen. Symptom som kan uppstå under extrema värmeböljor är bland annat uttorkning, ökat blodtryck och förvirring. I värsta fall kan dödsfall inträffa. En ökad dödlighet finns redan efter två dagars ihållande, extrem värme. En lokal klimat- och sårbarhetsutredning har visat att många förvaltningar och bolag ser ett behov av att kunna kyla sina lokaler redan idag. Detta behov står i konflikt med kommunens miljöambitioner. Längre värmeböljor kan orsaka vattenbrist med begränsad tillgång till dricksvatten och till släckningsvatten för räddningstjänsten. Den framtida tillgången på vatten behöver säkras. Skogsbrand I Halmstads kommun finns det hektar skog som täcker 50 % av kommunens yta. Det förväntade klimatförändringarnas varmare somrar innebär en ökad risk för skogsbränder. Brandsäsongen förväntas gradvis både att förlängas och att tidigareläggas i södra Sverige. Det ökar sannolikheten för fler skogsbränder och även fler samtidiga skogsbränder. Den här typen av bränder är en företeelse som hotar människoliv, bebyggelse, transporter och stora ekonomiska värden. Samtidigt är de en del av skogens naturliga kretslopp och gynnar svagare djur- och växtarter. Då risken för skogsbrand bedöms öka blir kommunala verksamheter i skogsområden mer utsatta. En skogsbrand kan medföra risk både för byggnader och för vägar som kan behöva stängas av. Brandröken kan orsaka problem över mycket stora områden. Vissa vård- och omsorgsverksamheter kan behöva evakueras vid en skogsbrand. Skogsbränder mer än vanliga bränder medför en stor utmaning för räddningstjänstens uthållighet genom att de kräver stora resurser och kan pågå under långa tidsperioder. Fler tips finns på Relaterade dokument Framtidsplan 2030 strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. 11

122 Bilaga kapitel 2.4 Olyckor på grund av infrastruktursvikt Avloppssystem/dagvattensystem Allmänt I Halmstads kommun består avloppsledningsnätet av ledningar avsedda för spillvatten respektive dagvatten samt så kallade kombinerade avloppsledningar med spill- och dagvatten i samma ledning. Strävan är att bygga bort de kombinerade avloppsledningarna och ersätta dem med så kallade duplikatsystem, det vill säga separata ledningar för spill- och dagvatten. Det befintliga ledningsnätet har vid flera tillfällen visat sig vara underdimensionerat. Överbelastning av systemet kan ge lokala problem vid vägtrummor och andra kulvertar med lokala översvämningar som följd. Bräddning av avloppsvatten blir ibland nödvändigt och kan föranleda till exempel badförbud. Förnyelsen av ledningsnätet är alldeles för långsam i förhållande till dess livslängd. Detta ökar risken för ledningsbrott. Ledningsnätet är i sig tillräckligt dimensionerat för spillvatten men det finns felaktiga anslutningar som medför att tillskottsvatten (dag- och dränvatten) tillförs. Konsekvensen blir bräddningar från ledningsnät och reningsverk, källaröversvämningar samt marköversvämningar med avloppsvatten som trycks upp från avloppsbrunnar. På Västra Strandens avloppsreningsverk finns särskild bräddvattenrening för att kunna rena avloppsvattnet vid höga flöden. Övriga avloppsreningsverk saknar detta men det finns bestämda strategier för styrning av processerna på avloppsreningsverken vid höga flöden. För att kunna hantera störningar i ledningsnätet finns ett antal katastrofpumpar. Vid ledningsbrott används dessa pumpar så att vattnet pumpas förbi den trasiga punkten. Vid översvämning kan pumparna användas för att pumpa spillvatten eller dagvatten. Behov kommer även att finnas av att säkra dagvattensystemen, så att inte befintlig bebyggelse översvämmas av bakåtströmmande vatten. Genom att förse ledningarna med backventil eller pumpar kan fastigheter skyddas mot bakåtströmmande vatten från dagvattenledningar Elförsörjning Elsystemet är uppbyggt av transformatorer, luftledningar och jordkablar. Sedan stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) har privata elbolag samt HEM Nät AB drivit projekt med nedgrävning av luftledningar. Ungefär 300 km luftledningar har grävts ner och mindre än 5 % återstår. Återstående luftledningar kommer att grävas ner där det är möjligt. HEM Nät AB har ca sex km luftledning kvar, fördelat på fyra högspänningslinjer samt några lågspänningslinjer. Fungerande elförsörjning är nyckeln till bl.a. värme, dricksvatten, mat och fungerande avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på invånarna och på de flesta kommunala verksamheter. Under de senaste åren har kommunen investerat i reservkraft för dricksvattenförsörjning. Kortare elavbrott, en till två dagar, kan hanteras om diesel till reservkraftverken finns tillgänglig. Dock saknas reservkraft på avloppsanläggningarna, vilket medför att bräddning av 12

123 avloppsvatten riskerar att ske utan rening i reningsverken via ledningsnätet. Det bedöms orealistiskt att driva hela Västra Strandens avloppsreningsverk med reservkraft. Rådhuset, BAS och samtliga deltidsbrandstationer har reservkraftsaggregat. På BAS klarar elaggregaten en vecka. Sedan behövs påfyllning av drivmedel. Kommunens tre nyaste äldreboendena har försetts med uttag för dieselaggregat. Aggregaten är mobila elkraftverk som klarar av att driva 50-75% av boendet. Inom sociala omsorgen och äldrevården är verksamheten svår att bedriva på ett tillfredställande sätt vid störningar i elförsörjningen. Exempelvis ställs verksamheter som är beroende av takliftar och hissar inför stora problem. Handlingsplaner för elavbrott finns emellertid. De interna trygghetslarmen har batteribackup och det externa trygghetslarmet är säkrat med ett dieselaggregat. Några av kommunens gruppbostäder har avancerad syrgas- och annan hälsovårdapparatur som de boende är helt beroende av. Diskussioner har förts om att skaffa reservaggregat för dessa gruppbostäder. Idag är tanken att de cirka tio brukare som är beroende av medicinsk utrustning som kräver el ska evakueras till äldreboenden i närheten. HEM Nät AB har tillgång till reservkraft för att reservmata vid haveri i elnät. Det finns ett mindre antal reservaggregat att ställa ut för att täcka några nätstationer. HEM Nät AB ingår i ett samverkansnät för storstörning. Det syftar till att hjälpa varandra vid behov vilket fungerar om inte samtliga är drabbade samtidigt. Halmstads stadsnät AB levererar ett lokalt fiberoptiskt bredbandsnät för all digital kommunikation som kan användas till Internet, TV och telefoni, men även till säkerhetstjänster, datatjänster och samhällstjänster. Vid till exempel elbortfall, vilket är den överlägset vanligaste störningen som Halmstads stadsnät AB utsätts för, riskerar Halmstad följande störningar: Störningar i tv-sändningar till cirka hushåll. Störningar i kabel-tv för ca hushåll i HFABs regi, plus ca hushåll som inte bor i HFABs bostäder. Störningar i mobiltelefonin för abonnenter till Tele2, Telenor, TDC och 3. Störningar i Region Hallands digitala röntgen. Störningar i samtliga kommunala digitala verksamhetssystem, vilket inkluderar intranätet Störningar i internet för kommunens verksamhet. Störningar för vissa styr- och reglersystem för ex. Laholmsbuktens VA. Störningar för internet för ca hushåll och ca 500 företag. En allvarlig följd av ovanstående risker är att spridning av samhällsinformation, till exempel varningar, blir avsevärt svårare att kommunicera till Halmstads invånare och besökare. På flygplatsen finns ett reservsystem i form av dieselaggregat samt ett reservkraftsförfarande där prioriteringar görs vid en krissituation. Tekniska kontoret har en drivmedelsanläggning med möjlighet till reservkraftsdrift och bland andra RT tankar där. 13

124 2.4.3 Fjärrvärme/Fjärrkyla Fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige startade för 60 år sedan och idag står den för mer än hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler. I Halmstad har det funnits fjärrvärme sedan % av fjärrvärmeproduktionen kommer från sopförbränningsanläggningen på Kristinehed, vilken även är en kraftvärmeanläggning, det vill säga kan producera både fjärrvärme och el. Produktion sker även i kraftvärmeverket Oceanen i hamnen. Där utgörs bränslet av skogsflis som hämtas från skogarna kring Halmstad. På Bäckagård och Vapnöhöjden finns också reservanläggningar. Klimatförändringarna kommer att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i framtiden kan den generella slutsatsen dras att behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper bli än större i framtiden. Fjärrvärmedistributionen är framförallt känslig för kraftiga nederbördsmängder, översvämningar och höga grundvattennivåer, samtliga faktorer som på sikt kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Höjd grundvattennivå eller dålig dränering kan leda till markförskjutningar som i sin tur kan orsaka att fjärrvärmerörens naturliga fixering försvinner med allvarliga mekaniska påfrestningar som följd. Flera förvaltningar och bolag uppger att störningar i fjärrvärmen kan påverka deras verksamheter. Samtliga äldreboenden värms med fjärrvärme. Daglig verksamhet, gruppbostäder, skolor, förskolor, Halmstads Teater, Halmstad City Airports flygledartorn samt flertalet lokaler för kontor och personalvård är helt eller delvis beroende av att fjärrvärmen fungerar. Vid långvariga störningar bedöms kommunens konstverk och böcker kunna skadas. Räddningstjänstens verksamhet kan påverkas om fjärrvärmen inte fungerar i och med att kommunens invånare kommer att börja värma sig på andra sätt, vilket gör att brandrisken ökar. Alla fjärrvärmeanläggningar och mottagningsanläggningar är beroende av elförsörjning för pumpar och reglerutrustning ska fungera. 14

125 Bilaga kapitel 2.5 Olyckor orsakade av kriminella handlingar Våld i offentliga miljöer och i nära relationer Allmänt Våld innebär att en person fysiskt angrips med eller utan tillhygge eller vapen. Begreppet våld innefattar här även sexuellt våld där främst kvinnors och barns utsatthet är värd att uppmärksamma. I Halmstad anmäls cirka misshandelsfall i offentliga miljöer varje år. Det finns ingen kunskap om hur stort mörkertalet kan vara. Trenden är att antalet anmälda misshandelsfall har minskat sedan De misshandelsfall som anmäls sker till stor del på helger i centrum av Halmstad. De flesta misshandelsfallen äger rum mellan kl Störst risk löper män mellan år och som själva är påverkade. Alkohol är nästan alltid med i bilden. Gängrelaterat våld har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Uppgörelser mellan kriminella gäng även med skjutningar har förekommit också i Halmstad. I samband med fotbollsmatcher har Halmstad också varit utsatt för det supportervåld som förekommer i ett antal klubbar. En misshandel innebär både ett psykiskt och fysiskt trauma för den drabbade. För samhällets del pekar nationalekonomiska beräkningar på kostnader runt kr för ett misshandelsfall 2. Samhällsproblemet våld i nära relationer har uppmärksammats mycket de senaste åren. Här är oftast kvinnor offren och indirekt barn som blir vittnen till sådana händelser. Varje år görs cirka 120 anmälningar om misshandel i nära relation i Halmstad (där personen är över 18 år). Vid tre av fyra anmälningar är offret kvinna. Det finns anledning att misstänka att det inom det här området finns ett betydande mörkertal. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Sedan 2013 har oron ökat för framför allt den våldsbejakande islamistiska extremismen. SÄPO uppskattar att cirka 300 personer har åkt till Sydvästasien för att delta i striderna på Daeshs (ISIS) sida. I Halmstads kommun finns invånare som har deltagit i dessa strider och som sympatiserar med de handlingar Daesh utför. Sedan 2014 har kommunen en arbetsgrupp som hanterar frågan om våldsbejakande extrimism. Halmstad har hittills varit förskonad från annan typ av extrimism Hot och våld mot barn Allmänt I Sverige utgör antalet anmälda misshandelsbrott mot barn nästan en fjärdedel (23 %) av samtliga anmälda misshandelsbrott. En trend mellan 2005 och 2014 är att antalet anmälningar av misshandel mot barn ökar, både i ålderskategorin 0-6 och Misshandel mot pojkar är 1 Siffran varierar 2014 anmäldes ca 300 misshandelsfall. 2 Gatuvåldets ekonomi, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, 2011 ( 15

126 överrepresenterat i statistiken (61 % av anmälda misshandelsbrott mot barn var riktat mot pojkar 2014). Barn kan drabbas av våldsbrott i hemmet, i skolan eller ute i samhället. Speciell uppmärksamhet har de senaste åren riktats dels mot barn som utsatts för sexuellt utnyttjande i förskolan, dels mot mobbning, hot, konflikter via nätet, något som sedan kan ge upphov till fysiskt våld. Under 2014 anmäldes i Halmstad 44 fall av olaga hot mot barn under 18 år, varav 17 gällde flickor och 27 gällde pojkar. Avseende ofredande anmäldes 45 fall under 2014, varav 32 gällde flickor och 13 pojkar. En undersökning (LUPP) gjord 2015 bland ungdomar i årskurs 8 på grundskolan samt årskurs 2 i gymnasieskolan i Halmstads kommun visar att: En stor andel av ungdomarna, som blivit mobbade eller utfrysta, uppger att de blivit det via internet/i mobilen, både i årskurs 8 i grundskolan och i årskurs 2 på gymnasiet. Ungdomarna i årskurs 8 upplever sig i högre grad ha blivit mobbade, utfrysta än ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet. Skolskjutningar och annat grövre våld är mycket ovanligt i svenska skolor. Det har dock förekommit skolmord även i Sverige men inte i Halmstad. Att motverka våld i skolan har ett stort samhällsintresse då konsekvenserna kan leda till risker för barnens liv och hälsa samt även till att grundläggande värden påverkas. Statistik LUPP 2015 Brottsförebyggande rådet,

127 Bilaga kapitel 2.6 Räddningstjänstens förebyggande verksamhet Bakgrund I ett samhälle som präglas av teknisk och social utveckling ska räddningstjänsten, i takt med denna, arbeta för att minska antalet omkomna, minska antalet skadade och sänka skadekostnaderna till följd av bränder. Syftet med den förebyggande verksamheten kan ses ur två aspekter: Identifiera och medvetandegöra risker och hot för beslutsfattare och allmänhet, så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att förebygga bränders uppkomst alt. minska dess konsekvenser. Stärka den enskildes förmåga att kunna hantera en olyckssituation. Arbetet ska ske genom nära samarbete med övriga delar av samhället. Räddningstjänstens förebyggande arbete sker huvudsakligen i tre faser. Information och rådgivning Första fasen är att medvetandegöra och stärka den enskilde. Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag (se bilaga 8A). Informations- och rådgivningsinsatserna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Tillsyn, rengöring och brandskyddskontroll Andra fasen är att följa upp att den enskilde har förstått och tagit sitt ansvar Räddningstjänsten utövar tillsyn på verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av denna. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Utmaningen är ett tryggt och säkert Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga och explosiva varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till utmaningen (se bilaga 8B). En farlig verksamhet enligt LSO är en verksamhet där en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. I Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, informera allmänheten om riskerna med anläggningarna samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse (se bilaga 8C). 17

128 Enligt LSO har kommunen ansvar för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. För rengöring/sotning tillämpar kommunen frister som är antagna i RN. Dessa inrymmer sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler. Även imkanaler i restauranger och andra storkök ingår under dessa bestämmelser. Kommunen medger egenrengöring/sotning på enskild fastighet efter en skriftlig ansökan till räddningstjänsten. Den sökande ska genom en egendeklaration intyga att rengöringen/ sotningen sker på ett betryggande sätt. Fastighetsägare kan även beviljas anlita annan behörig sotare än kommunens skorstenfejarmästare för egenrengöring/sotning. Uppföljning utförs av kommunens skorstensfejarmästare i samband med brandskyddskontroll. Är rengöringen inte tillfredsställande utförd dras tillståndet in. Kommunen ansvarar också för att ovanstående sotningsobjekt kontrolleras i brandförebyggande syfte genom brandskyddskontroller. Dessa sker enligt fastställda frister enligt MSBFS 2014:6 (se bilaga 8D). Uppföljning av olyckor Tredje fasen är för att följa upp de olyckor som ändå sker Ett uppdrag för räddningstjänsten är att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser organisationen larmats ut till. Syftet är att genomföra erfarenhetsåterföring och genom detta minska antalet framtida olyckor samt konsekvensen av dem. Arbetet utförs genom att systematiskt följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförd räddningsinsats samt att genomföra fördjupade brand- eller olycksutredningar. Fördjupade olycksutredningar genomförs vid omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år (se bilaga 8E) Tillsyn Sammanfattning Dokumentet beskriver hur tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens tillsynsverksamhet är ett tryggt och säkert Halmstad. Huvuduppgiften är att underlätta för den enskilde att uppfylla sina skyldigheter enligt nämnda lagstiftningar. Detta utförs genom information, rådgivning och tillsyn. Inför varje år upprättas en tillsynsplan. I denna redovisas vilken tillsyn som planeras under det kommande året. För den kommande mandatperioden ska räddningstjänsten speciellt arbeta med att utveckla följande två områden. Kvalitetssäkra tillsynen Systematisk erfarenhetsåterföring Tillsynsverksamhet Bakgrund och syfte Tillsyn bedrivs av räddningstjänsten och berör verksamheter, fastigheter och andra anläggningar inom kommunen. Tillsynen bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 18

129 och Lag om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Vid tillsyn kontrolleras efterlevnaden av nämnda lagar och de föreskrifter som meddelats med stöd av dessa. Tillsynsverksamheten inriktar sitt arbete speciellt till verksamheter där ett stort antal personer vistas samtidigt samt verksamheter där det finns ett hjälpbehov vid en utrymningssituation. Vid tillsyn kontrolleras att brandskyddet inom verksamheter och fastigheter är skäligt. Det övergripande målet är ett säkert och tryggt Halmstad. Genom att på det lokala planet verka för ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot brand och olyckor samt att med förebyggande åtgärder både förebygga och begränsa bränder och olyckor som kan orsakas av brandfarliga varor, arbetar räddningstjänsten för att leva upp till det övergripande målet. Syftet med verksamheten är att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO och LBE. Detta sker genom information, rådgivning och tillsyn. Arbetsmetodik och arbetsområde Förmåga och kompetens Behovet av kunskap varierar med vilken typ av ärende som ska handläggas eller vilken typ av verksamhet som det ska utföras tillsyn av. Lägsta kompetenskrav för att slutföra en tillsyn är kursen Tillsyn A eller annan likvärdig utbildning. Brandingenjörskompetens ska finnas inom förebyggande avdelningen eftersom staden har en komplicerad riskbild och i många sammanhang upprättas riskanalyser som behöver granskas och värderas av räddningstjänsten. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, , informationsträffar, media etc. Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Myndighetsutövning Myndighetsutövning i form av tillsyn utförs inom fyra lagstiftningsområden. Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 2 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 3 Lag om skydd mot olyckor 2 kap. 4 Lag om brandfarliga och explosiva varor Tillsynen utförs i huvudsak som en kontroll av det samlade brandskyddet som finns på enskilda verksamheter, byggnader eller anläggningar. Vid tillsynen av brandskyddet kontrolleras främst verksamhetens systematiska brandskyddsarbete och om den befintliga skyddsnivån är skälig. 19

130 Faktorer som ligger till grund för var tillsyn utförs är följande: Stor risk för eller stora konsekvenser vid brand Tidigare erfarenheter av verksamheten eller samma grupp av verksamheter. Behovet av systematiskt brandskyddsarbete Brister i brandskyddet enligt den skriftliga redogörelsen Ansökan om alkoholtillstånd Tillstånd att hantera brandfarliga varor Erfarenheter från olyckor och tillbud Tillsynen gällande efterlevnaden av Lag om brand och explosiva varor samordnas med tillsyn som utförs enligt Lag om skydd mot olyckor. Vid tillsyn av brandfarliga varor beaktas verksamhetens systematiska arbete med säkerheten. Det kontrolleras att villkor i lag, förordning, föreskrifter och tillstånd uppfylls. Förutom vid nyetableringar ska skriftlig redogörelse lämnas in vid större förändringar i verksamheten, vid ägarbyte eller när räddningstjänsten kräver det. Kommunen har i dagsläget inte för avsikt att meddela någon föreskrift angående när den skriftliga redogörelsen ska lämnas in på nytt. Utvecklingsområden Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla två områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Kvalitetssäkra tillsynen Bedömningskriterier för det systematiska brandskyddsarbetet har upprättats så att verksamheter kan jämföras med varandra. Systematisk erfarenhetsåterföring Erfarenhets utbyte mellan förebyggande och operativ verksamhet är en naturlig del av verksamheten. Rutiner och forum för ett systematiskt arbetssätt har utvecklats Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas som beskriver vilken tillsyn som ska genomföras under det kommande året. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Farlig verksamhet Sammanfattning En farlig verksamhet enligt lag (SFS 2004:778) om skydd mot olyckor (LSO) är en verksamhet som innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Länsstyrelsen beslutar om en verksamhet omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Halmstads kommun fanns det sex stycken verksamheter som omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 lag LSO. Tre av dessa omfattas även av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), varav två av den högre kravnivån. 20

131 Räddningstjänsten samordnar sin tillsyn med länsstyrelsen i den mån det är möjligt. Detta sker för anläggningarna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen. För dessa verksamheter ansvarar även kommunen för att upprätta planer för räddningsinsatser, öva samt informera allmänheten om riskerna som anläggningarna utövar samt hur allmänheten kan varnas och förväntas agera vid en olyckshändelse. Bakgrund och syfte I 2 kap. 4 i lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) återfinns vilka skyldigheter som gäller vid en farlig verksamhet. Farlig verksamhet innebär att en olycka på anläggningen kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Med allvarlig skada på människor menas dödsfall eller skador som kräver långvarig vård. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som kan ge allvarliga skador på människor eller miljö. Analysen bör syfta till att utreda i vilken omfattning anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen behöver hålla eller bekosta beredskap i form av personal eller egendom samt behovet att vidta andra åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Länsstyrelsen fattar, efter samråd med kommunen, beslut om vilka anläggningar som omfattas av skyldigheterna enligt LSO 2 kap. 4. Utöver farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4 där kommunen har tillsynsansvaret så involveras även kommunen i arbetet med anläggningar som omfattas av lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Anläggningar som omfattas av Sevesolagen indelas i två olika nivåer beroende på hanterade ämnen och mängder. Den lägre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den lägre kravnivån ska göra en anmälan till länsstyrelsen eller lämna motsvarande information vid tillståndsansökan. Utarbeta ett handlingsprogram som ska skickas till länsstyrelsen. Ta fram information till allmänheten som ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats. Den högre kravnivån innebär att: Verksamheter som hanterar farliga ämnen i mängder över den högre kravnivån måste tillståndsprövas enligt miljöbalken. Verksamheterna ska skriva en säkerhetsrapport, som bl.a. ska innehålla ett handlingsprogram, en intern plan för räddningsinsatser samt underlag till kommunens insatsplan, en redogörelse för genomfört samråd och uppgifter om de farliga ämnen som förekommer och i vilka mängder de finns. Slutligen ska information till allmänheten tas fram. Den ska finnas tillgänglig via kommunens webbplats och lämnas ut till den allmänhet det berör. 21

132 Kommunens skyldigheter för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att ge information till närboende avseende vilka risker som föreligger, hur allmänheten varnas samt hur de bör agera i händelse av en olycka. Kommunen ska även upprätta en plan för räddningsinsatser som ska förnyas och övas minst vart tredje år. Allmänheten ska ges möjlighet att ge synpunkter på planen. Arbetsmetodik och arbetsområde Verksamheter i Halmstads kommun Följande verksamheter omfattas av skyldigheter enligt LSO 2 kap. 4 eller Sevesolagstiftningen. Verksamhet Omfattas av OKQ8 AB, oljedepå på Oljevägen LSO 2:4 samt Seveso högre Swedegas AB, Naturgaslagret Skallen LSO 2:4 samt Seveso högre Sydkraft Thermal Power AB, värmekraftverk LSO 2:4 samt Seveso lägre Stena Recycling AB, Oljevägen LSO 2:4 Krönleins Bryggeri AB LSO 2:4 Halmstads Flygplats AB LSO 2:4 Samverkan Räddningstjänsten samverkar med Länsstyrelsen vid tillsyn av verksamheterna som tillhör den högre kravnivån enligt Sevesolagen. Kontinuerlig kontakt sker med alla angivna verksamheter vilket är ett sätt att arbeta för att minska riskerna. Planering och övning För verksamheterna som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen har kommunen upprättat planer för räddningsinsatser. Planen för insats på OKQ8:s oljedepå bygger på ett samarbete med Släckmedelscentralen (SMC). SMC förfogar över storskalig släckutrustning och finns på fyra olika platser i Sverige. Det är SMC i Göteborg och Malmö som blir aktuella för en insats i Halmstad. Planen för insats på Naturgaslagret Skallen bygger på att utrymma riskområdet och en passiv insats i övrigt. Räddningstjänsten är i stort behov av hjälp från Swedegas AB för att kunna hantera en allvarlig kemikalieolycka på Naturgaslagret. Inom Räddsam-N finns ett utökat operativt samarbete genom funktionen HILL (Hallands Integrerade Larm och Ledning) vilket innebär att resurser utöver de som finns tillgängliga i Halmstads kommun kan larmas till en olycka utan tidsfördröjning. Detta ger en förbättrad slagkraft mot allvarliga kemikalieolyckor. Delegation Enligt delegationsordning framgår vem som i kommunen får utföra tillsynen enligt aktuella lagstiftningar. Stöd till medborgaren Information och rådgivning sker i olika sammanhang och i olika former. Särskilt för Sevesoanläggningar i den högre kravnivån är att kommunen har skyldighet att lämna ut information till allmänheten och planer för räddningsinsatser som upprättas ställs ut för allmänhetens beskådan och möjlighet att lämna synpunkter. Myndighetsutövning 22

133 Myndighetsutövning från räddningstjänsten mot verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO om farlig verksamhet utförs inom två lagstiftningar, LSO och lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor under förutsättning av brandfarlig eller explosiv vara hanteras i tillståndspliktig mängd. Vid tillsyn av en farlig anläggning görs vanligen en genomgång av upprättad riskutredning och utifrån resultatet av den genomgången utförs sedan resten av tillsynen. Tillsynsverksamheten kan även bestå i att granska verksamheternas interna räddningsplaner vid övningar på företaget eller att öva på operativ samverkan mellan kommun och företag. Tillsynsverksamheten samordnas i möjligaste mån med andra myndigheter och deras tillsyn. Utvecklingsområden Arbete ska göras för att verksamheternas riskutredningar ska bli mer riktade mot kraven som ställs på en riskutredning upprättad enligt kraven i 2 kap. 4 LSO. Det är viktigt att riskutredningarna är transparenta och beskriver vilka åtgärder och resurser som behövs, utöver det som den kommunala räddningstjänsten förfogar över, för att risknivån ska hamna på en tolerabel nivå för människor och miljö. Information till allmänheten kring anläggningarna och dess risker bör samlas och presenteras så att kommuninvånarna enkelt kan ta del av informationen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att uppdatera insatsplanerna på verksamheterna samt informera allmänheten om de verksamheter som omfattas av den högre kravnivån enligt Sevesolagen enligt kraven som åligger kommunen. Tillsyn ska fortlöpande ske på anläggningarna. Räddningstjänstens operativa avdelning ska bli mer aktiv i övningar på de verksamheter som omfattas av kravet enligt 2 kap. 4 LSO Information och rådgivning Sammanfattning Dokumentet beskriver hur Halmstads kommun bedriver rådgivning och information för att underlätta för den enskilda att fullgöra sina skyldigheter enligt lag om skydd mot olyckor (LSO). Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. Information och rådgivning kan innebära både en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp och en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på kommunens hemsida, telefonrådgivning med mera. Bakgrund och syfte Enligt LSO är en kommun skyldig att ge information och rådgivning för att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. Informations- och rådgivningssituationerna ska ske utan att den enskildes egenansvar inskränks. Med den enskilde avses både enskilda medborgare och juridiska personer. 23

134 Syftet med information och rådgivning är att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt ansvar som följer av lagen. I detta inryms att nå upp till den nivå samhället ställer som krav på den enskilde. Arbetsmetodik och arbetsområde Information och rådgivning är ett led i att förebygga och förhindra olyckor. Om olyckan ändå inträffar ska det finnas en hög beredskap för att minska konsekvenserna för personer som bor och vistas i Halmstads kommun. Information och rådgivning kan betraktas som en bred kunskapsspridning till en utvald målgrupp. Detta kan ske genom utskick, konferenser, utbildningar, informationsannonser, öppet hus, information på stadens hemsida med mera. Information och rådgivning kan även betrakta som en direktinsats till den enskilde i en specifik frågeställning. Rådgivning kan vara av enklare karaktär i form av telefonrådgivning eller kortare möten etcetera. Informations- och rådgivningsrollen omfattar sådana frågor som är inom räddningstjänstens kompetensområden som är till för att underlätta för den enskilde att fullgöra sitt egenansvar enligt lag om skydd mot olyckor. Det kan även beröra frågeställningar som vid en olycka underlättar för insatspersonal och/eller minskar konsekvenserna av olyckan. All rådgivning till den enskilde i form av medborgaren samt enstaka kortare telefonrådgivningar till juridiska personer är kostnadsfri inom Halmstads kommun. För mer omfattande rådgivning till juridiska personer hänvisas till den privata marknaden. Informations- och rådgivningsinsatser i Halmstads kommun Information och rådgivning sker inom ett flertal verksamhetsområden. Räddningstjänsten bedriver en utbildningsverksamhet vars syfte är stärka den enskilde medborgarens möjlighet att förebygga olyckor samt att minska konsekvenserna av olyckor. Verksamheten riktar sig till alla som behöver utbildning för att kunna ingripa vid och förebygga alla typer av olyckor. Räddningstjänsten bedriver även en mycket framgångsrik skolbrandskyddsutbildning. Vi träffar skolungdomarna i 6års gruppen, 2, 5 och 8 klass. Utbildningen är anpassad för de olika åldersgrupperna. Syftet är att när ungdomarna ska få en god kunskap kring förebyggande brandskydd och hur de ska agera vid en ev. olycka. Inom myndighetsutövningen sker information och rådgivning i olika sammanhang och i olika former. Dagligen sker rådgivning via telefon eller besök på plats i ärende som rör privatpersoner, företag och andra verksamheter. Då det finns behov av information till större grupper sker detta genom utskick via post, e-post, informationsträffar, media etcetera. Även en del av de operativa enheternas arbetstid omfattar information och rådgivning. Behovet av information och rådgivning till den enskilde, kommer att styra en del av verksamheten för de operativa enheterna till att arbeta mer händelsebaserat. Det händelsebaserade arbetet kan till exempel innebära att riktad information ges i skolor/bostadsområde. 24

135 Halmstads kommuns hemsida är en naturlig informationskanal. Här finns möjlighet att hämta information, råd, exempel och blanketter. Denna informationskanal ska ständigt hållas uppdaterad. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en informationsplan där syfte, mål och ansvar för planerad information under det kommande året redovisas. Denna ska sedan följas upp och utvärderas Sotning och brandskyddskontroll Sammanfattning Dokumentet beskriver hur rengöring(sotning) och brandskyddskontroll i Halmstad är ordnad och planerad. Sotningsfristerna följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd MSBFS 2014:6. Sotning och brandskyddskontroll utförs i Halmstad av företaget Halmstads sotningsväsende AB. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt Bakgrund och syfte Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) (SFS 2003:778) med tillhörande förordning (SFS 2003:789) har kommunerna det övergripande ansvaret för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Mellan Halmstads kommun genom räddningsnämnden och Varbergs sotningsdistrikt Dick Hållden AB, har ett entreprenöravtal om sotning m.m. träffats. Avtalet löper ut Genom detta avtal förbinder sig entreprenören att utföra all föreskriven rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet, samt att även i övrigt följa föreskrifter i gällande lagar och förordningar och andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på sotningsverksamheten. Varbergs Sotningsdistrikt Dick Hållden AB ska föra register över byggnader och sotningspliktiga objekt samt ange tillämpliga sotningsfrister och de tider då sotningen har verkställts. Detta register ska tillhandahållas räddningsnämnden på anmodan. Kommunen får medge att fastighetsägare själv får utföra eller låta någon annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandsäkerhetssynpunkt betryggande sätt. Syftet med sotning och brandskyddskontroll är att bränder i anslutning till förbränningsanordningar och imkanaler förebyggas och förhindras på ett effektivt sätt. Rengöring (sotning) Enligt förordning om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) får kommunen meddela föreskrifter om hur ofta rengöring (sotning) ska ske. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) (MSBFS 2014:6) ger vägledning för kommunerna när sotningsfrister för olika typer av anläggningar ska fastställas. På följande sidor finns sotningsfristerna med beskrivande text. Räddningsnämnden fastställde dessa frister för Halmstads kommun

136 Sotningsfrister för eldstäder och andra fasta förbränningsanordningar med tillhörande rökkanaler Dessa föreskrifter trädde i kraft den 4 december Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare ska sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall ska, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser konventionella pannor. 2 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 1 ggr/år Avser pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 26

137 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov ska sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 3. Lokaleldstäder Om eldning sker i lokaleldstäder ska sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Avser eldstäder som eldas i mindre omfattning och som inte är den huvudsakliga källan för uppvärmning av det rum där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 3 år Eldstaden finns i ett fritidshus. 4. Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år I normalfallet. 1 ggr/år Imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. 5. Förändring av frist i ett enskilt fall Kommunen kan ändra fristen i ett enskilt fall om det är betingat av brandskyddsmässiga skäl. 6. Undantag Har eldning inte skett efter senaste rengöringen/sotningen behöver ny rengöring inte göras. Vid bestämmandet av nästa sotningstillfälle ska sotning dock anses gjord enligt gällande sotningsfrister. Egensotning I enlighet med LSO (3 kap. 4 ) får kommunen medge att en fastighetsägare utför sotning på den egna fastigheten. Vid prövning av ett eventuellt medgivande och om sotning kan ske på ett betryggande sätt ska kommunen beakta risksituationen, förbränningsanordningens komplexitet och den enskildes kunskap samt förutsättningar för uppgiften. Beslutet grundar sig på den sökandes intyg att denne har erforderlig kompetens, fysisk förmåga att arbeta på tak, erforderliga redskap för att klara av att sota själv samt att denne är ägare till aktuell fastighet. Skulle det vid brandskyddskontroll eller tillsyn visa sig att så inte är fallet återkallar kommunen medgivandet. Ansökansblankett om att i egenskap av fastighetsägare själv få 27

138 utföra sotning finns framtaget. Beslut om eventuell dispens tas av räddningsnämnden. Beslutanderätten är delegerad till räddningschefen, dess ställföreträdare och chef för förebyggande avdelningen, se delegationsordning. Brandskyddskontroll Enligt lagen om skydd mot olyckor, 3 kap 4, ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att det som enligt ovan ska rengöras liksom skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar även ska kontrolleras från brandskyddssynpunkt. Detsamma gäller även fasta förbränningsanordningar inrättande uteslutande för gas och därtill hörande avgaskanaler. I Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter och allmänna råd om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6) finns det bestämmelser för med vilka intervaller som brandskyddskontroll ska utföras. Här anges även vilken behörighet som gäller för den som utför brandskyddskontrollen. Kommunen kan inte föreskriva om andra kontrollfrister än vad som framgår av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Brandskyddskontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå vad som kontrollerats, vilka provningar som gjorts och resultatet av kontrollen. Målsättning, uppföljning och utvärdering Sotning och brandskyddskontroll ska genomföras enligt de av räddningsnämnden fastställda fristerna för sotning och de av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps fastställda fristerna för brandskyddskontroll. Entreprenör som kommunen har avtal med ansvarar för detta. Register över genomförd sotning och brandskyddskontroll samt vilka förelägganden och förbud som har meddelats upprättas av entreprenören. Entreprenören rapporterar till räddningsnämnden Lärande av olyckor (olycksorsak och olycksförloppsutredning) Sammanfattning Dokumentet beskriver hur arbetet med lärande av olyckor enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 är ordnad och planerad vid räddningstjänsten i Halmstad. Det övergripande målet för räddningstjänstens arbete med att undersöka olycksorsaker och olycksförlopp vid de räddningsinsatser vi larmats ut till, syftar till att minska antalet skadade och döda som följd av olyckor. Att minska konsekvenserna då olyckor ändå inträffar. Detta utförs genom att systematisk följa upp de händelserapporter som skrivs efter genomförda räddningsinsatser samt att genomföra fördjupade brand eller olycksutredningar efter genomförda räddningsinsatser. Inför varje år upprättas en verksamhetsplan. I denna redovisas vilka riktlinjer som gäller för aktuellt år och vilka teman som i förväg utgör extra intressanta områden att fördjupa arbetet med. Fördjupade utredningar görs i omkring 1 % av de drygt 1000 händelser som räddningstjänsten involveras i per år. Bakgrund och syfte Kommunen fick tydliggjort i och med lagstiftning 2004 (LSO) om att utreda olyckor. Lärande av olyckor är räddningstjänstens verksamhet inom kommunen vilka har till uppgift att verka inom olycksundersökningsområdet. Olycksundersökning bedrivs enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) 3 kap 10 efterföljande åtgärder. 28

139 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. Beträffande olycksundersökning rörande hur våra räddningsinsatser genomförts redovisas detta under den operativa delen i handlingsprogrammet. Syfte är att: minska antalet omkomna och skadade som följd av olyckor minska konsekvensen för människor, egendom och miljö då olyckor ändå inträffar. bidra till mer behovsanpassad tillsynsverksamhet inom kommunen bidra som underlag för planering av den operativa räddningstjänsten i kommunen bidra som underlag till räddningstjänstens externa utbildningsverksamhet bidra som underlag för handlingsprogram för skydd mot olyckor Arbetsmetodik och arbetsområde Räddningstjänsten arbetar utefter årligt lagda riktlinjer för att tydliggöra i vilken omfattning olycka typer av olyckor ska utredas. Vissa olyckor utreds bättre av andra aktörer med samma syfte som räddningstjänsten. Vissa olyckor utreds bäst av annan förvaltning inom kommunen. Vissa olyckor ska räddningstjänsten själva utreda. I de fall bedömning görs kan även vissa olyckor utredas av extern part såsom annan kommun eller annan kommuns räddningstjänst. I Halmstad har vi valt att arbeta utefter tre olika nivåer på olyckor. Nivå 1 är mindre okomplicerade olyckor, nivå 2 är allvarliga olyckor och nivå 3 är mycket allvarliga olyckor. Nivå 1 och 2 utreds normalt genom den händelserapport som ansvarigt brandbefäl genomför efter insats medan nivå 3 normalt utreds av speciell utredare eller grupp. Nivå 3 kan även utgöras av annan olycka som såväl ansvarigt befäl eller personal inom lärande av olyckor finner lämplig att kontrollera och följa upp mer djupgående. Exempel på olyckor som kan utredas Bränder Drunkningsolyckor- tillbud Trafikolyckor Arbetsplatsolyckor Olyckor med stor miljöpåverkan Ras Lärande av olyckor genomför också uppföljning av såväl statistik som erfarenheter i genomförda utredningar i syfte att förmedla informationen såväl internt inom räddningstjänsten och kommunen som till andra aktörer vilka är berörda. Utvecklingsområden Idag genomförs huvuddelen av våra olycksutredningar genom den händelserapport som ansvarigt befäl genomför efter räddningsinsats. Till detta kommer de fördjupade 29

140 olycksutredningar som särskilda olycksutredare genomför. Dessa rör såväl enskilda olyckor som ibland flera olyckor genom t.ex. större statistikrapporter. Olyckor, tillbud eller erfarenheter som inträffar utanför ovan beskrivna områden hamnar ofta i vårt avvikelserapportsystem. Räddningstjänsten ska under den kommande mandatperioden arbeta med att utveckla tre områden. Nedan beskrivs det tillstånd som man avser att uppnå: Ett mer effektivt sätt att olycksutreda Med några kortare fördjupade olycksutredningar bedöms ändå det mer väsentliga erfarenheterna fångas. Genom att genomföra fler kortare olycksutredningar skapas möjlighet att fånga de stora väsentliga erfarenheterna samtidigt som resurserna skapas för att genomföra punktinsatser med större fördjupade olycksutredningar där behovet bedöms finnas. Ett mer effektivt sätt att olycksutreda utgör målet. Ökad rättssäkerhet i rättsprocessen Polis och åklagare efterfrågar i samband med bränder så kallade spridningsutlåtanden. Räddningstjänsten måste säkerställa att vi kan möta detta behov på ett professionellt sätt. Såväl vid förfrågningar i samband med upprättande av en brottsanmälan som vid fortsatt förundersökningsarbete i samband med brottsutredning. Ökad rättsäkerhet i rättsprocessen utgör målet. Systematik för lärprocessen Erfarenhets utbyte inom egen organisation är en väsentlig del i utvecklingsarbetet för framtiden. Vi behöver utveckla en systematik för lärandet som spänner från uppföljning av händelser genom återkoppling vidare till beslut och slutligen implementering av lärdomar. Att samla lärandet från händelserapporter, olycksutredningar och avvikelserapporter i ett och samma system. Systematik för lärprocessen utgör målet. Målsättning, uppföljning och utvärdering Inför varje verksamhetsår upprättas en verksamhetsplan där syfte, mål och ansvar för kommande års lärande av olyckor tydliggörs. Denna ska sedan följas upp och utvärderas. 30

141 1(1) Tjänsteskrivelse Diarienummer: SE 2016/0024 Version: Beslutsorgan: Enhet: Christel Rehmark E-post: Telefon: Anmälningsärenden HN 13 Återremiss avseende avveckling av Almgårdens äldreboende HN 14 Återremiss avseende avveckling av Hemgårdens äldreboende HN 15 Återremiss avseende avveckling av Patrikshills äldreboende HN 16 Återremiss avseende Bäckagårds äldreboende 1