Tema Hantverkare i Vaajma

Transkript

1 Fokus: hantverkare i vaajma sid Lierne i front på strikkebølgen Tidningen Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Nyheter sid 4 6 Ska bli enklare att arbeta i flera länder nr 2/2013 Projektledaren har ordet sid 2 Jobb och boende är avgörande för att kunna försörja sig. Bolystprojektet ska få folk att trivas i Lierne fokus: Hur får vi ungdomarna att stanna i, sid Tema Hantverkare i bor uppvisar stor talang och entreprenörskap sid

2 Innehåll Invånarantalet ökar i Goda förutsättningar för bredband 6. Stort varsel på Gelab i Gäddede Nu kan det bli enklare att arbeta i flera länder Ett väldigt lyckat Flyktinglopp ordnar Fjällfiskefestival Transitleder for snøskoter Polaris besökte Åkersjön Det här är på gång i projekten Annonser Evenemang FOKUS: Hur får vi ungdomar att stanna i FOKUS: Hantverkare i Sørli Bygg AS - en viktig brikke projektledaren har ordet En stor del av ungdomarna väljer att flytta från glesbygden. Ingen större nyhet. Så har det sett ut i årtionden och trenden verkar hålla i sig. Men många väljer också att bo kvar i glesbygden. Vilka är drivkrafterna och vad är det som påverkar och avgör när ungdomarna gör sina val? Är det något som kan påverkas och hur kan näringsliv, offentligheten och det ideella underlätta och skapa möjligheter för fler att bo och verka i? Egentligen är det rätt enkelt. Se till att möjligheterna för unga att bo, arbeta och leva ett rikt liv är större inom området än utanför. Om förutsättningar och utvecklingen är starkare innanför än utanför finns ingen anledning att välja något annat alternativ. Lätt att säga, svårt att genomföra. Frågan är dock viktig att ha med sig eftersom globaliseringen gjort att vi konkurrerar med hela världen när det gäller platser att bo på. Med detta menar jag inte att alla ungdomar ska bo kvar i. Jag menar att unga lika naturligt ska vilja välja att bo, verka och utvecklas i som någon annan plats, och att upplevs som attraktivt för unga som inte är uppväxta i regionen. Regionprojektet jobbar hårt för att detta ska bli möjligt. En viktig pusselbit i det arbetet handlar om de normer, attityder och bilder vi skapar och förmedlar till våra barn, ungdomar men även oss vuxna. Vi har alla ett ansvar att bryta de normer och attityder som begränsar våra möjligheter, och förstärka de attityder som hjälper oss att utvecklas. erbjuder ett internationellt konkurrenskraftigt liv för den som tycker om och prioriterar ett rikt natur- och friluftsliv samt de aktiviteter som kan knytas till detta. Dagens unga anser att jobbet är inte allt!. Många söker möjligheter för att leva ut sin livsstil. Därtill har vi en hälsotrend som fortfarande är på uppgång. Arbetsgivare som erbjuder friskvård och prioriterar sin personal och deras hälsa har goda förutsättningar att attrahera välutbildade arbetstagare framöver. har här stora fördelar. Natur- och friluftsprofilen är en fantastisk möjlighet som skapar attraktion, men alla i bär inte på friluftsgenen. Många unga som väljer att flytta gör det för att de upplever sina chanser att lyckas med de intressen och kunskaper de har som större någon annanstans. Här måste näringsliv, offentlighet och ideella krafter samverka för att skapa fler möjligheter för dessa. En alltför homogen befolkning riskerar att stagnera och att utveckling uteblir. Den generella bild jag har av ungdomarna som antingen bor i eller som kommer från, är att de har en positiv bild av sin hemort! Det vill gärna få anledningar att hålla sig i regionen och det är en grundförutsättning i sig för att alternativet att bo i området ska vara aktuellt. Men det räcker inte. Jobb och boende är avgörande för att kunna försörja sig och grundläggande för om man kan stanna/flytta hem eller inte. Möjligheten till sommarjobb, helgjobb, sommarlovsentreprenör etc är därför viktiga som ingång i en allt tuffare arbetsmarknad, likaså möjlighet till boende utifrån ungas behov och plånböcker. Men vem är jag att påstå allt det här? Vissa kanske tycker att jag är helt fel ute. Vad tycker du? Jag vill uppmana alla ungdomar, vuxna, företagare, politiker, föreningar, fritidshusägare och alla som på något sätt har ett hjärta i att hålla dialogen levande. Det finns ett stort engagemang i regionen och för en region med stora avstånd är nätet ett fantastiskt komplement till mötesplats med tillgänglighet dygnet runt, och här kan alla delta! Jag ser därför fram emot att vi ses på facebook.com/vaajma. Ullis Johansson Delprojektledare Ungdom Kontakt Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Anna Jonasson anna.jonasson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Micke Jonsson micke@edgeandemotion.se Tfn: 0046 (0) Ulrika Johansson ullis@edgeandemotion.se Tfn: 0046 (0) Tommy Ottosson tommy.ottosson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) pernilla.hermansson@stromsund.se Tfn: 0046 (0) VAAJMA nr 2/2013 Adresser Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Regionprojekt Box Strömsund Erika Selander erika.selander@stromsund.se Tfn: 0046 (0) Om Tidningen Tidningen ges ut av Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Grafisk formgivare: Erika Selander Redaktör: Erika Selander Redaktion: Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin, Erika Selander, Lars Arne Krukhaug,, Ole Harald Kveli, Håkon Arntsen Vissa av texterna i Tidningen produceras av Interreg-projektet Nyheter och information över gränsen. Tipsa redaktionen! Tfn: Mail: redaktion@vaajma.com Mer info: Utgivning februari Deadline: 24/1 25 april Deadline: 4/4 19 juni Deadline: 29/5 26 september Deadline: 5/9 14 november Deadline: 24/10 Gilla oss på Facebook! vaajma

3 nyheter Under 2012 visade statistiken att antalet invånare i har ökat, ett resultat som glädjer många. Foto: Privat Invånarantalet ökar i -området vaajma ökade antalet invånare med två personer under fjolåret. Statistiken visar på ett trendbrott. För första gången på 50 år ser vi en stabilisering i befolkningsutvecklingen, säger Kjell Schive, norsk huvudprojektledare i Regionprojekt. För en tid sedan presenterade Statistiska Centralbyrån och dess norska motsvarighet befolkningssiffrorna för Och det ser bra ut för s del. Visserligen ökar inte befolkningen med mer än två personer, men siffrorna visar ändå på ett trendbrott. På norsk sida har vi sett en kontinuerlig nedgång i befolkningen sedan mitten på 1960-talet men nu kan vi istället se en betydligt stabilare utveckling. Det är svårt att sia om orsakerna och om framtiden, men nu ska vi glädjas åt de här siffrorna, säger norske huvudprojektledaren Kjell Schive. I och med detta har Regionprojekt uppfyllt ett av sina delmål: Att vända den negativa befolkningsutvecklingen och på sikt öka invånarantalet i området. Røyrvik är den kommun som har bäst utveckling med nio nya invånare. Här har man satsat på en trygg uppväxtmiljö och prioriterar näringslivsutveckling. Befolkningen i Røyrvik minskade betydligt då gruvan i Joma lades ned Nu står man bättre rustad, menar kommunchefen Ole Jørgen Rødøy. Kommunal infrastrukturbygging og satsing på en videreutvikling av det eksisterende næringslivet har bidratt til en stabilisering av innbyggertallet i kommunen. Oppbygging av økt gründer og etableringskompetanse, samt støtte til videre kompetansebygging, har også gitt positive virkninger. Økt fokus på næringsutvikling koblet opp mot kompetanse, forsknings- og utviklingsmiljø vil være viktig i den videre utvikling. Kommunen har utarbeidet en langsiktig næringsstrategi fram mot 2023, med tanke på å gjøre næringslivet enda bedre rustet til å møte nye utfordringer, säger han och fortsätter: Et tettere og godt samarbeid med våre nabokommuner, på begge sider av riksgrensen, vil bidra til en positiv utvikling og vekst i regionen. Edith Valfridsson, ny Bolystkoordinator i Lierne kommune, menar att arbetet med att värna om befolkningen som redan finns i området samt att arbeta för att locka nya invånare är mycket viktigt. Vi håller just nu på att skapa en ny hemsida för att bättre kunna marknadsföra kommunen och området. Här ska alla möjligheter inom jobb och boende lyftas fram. Samtidigt vill vi etablera samarbete med andra inflyttarprojekt i närkommunerna för att skapa bättre förutsättningar i vårt arbete, säger Valfridsson. FAKTA Siffrorna kommun för kommun: Nettoinflyttning (inflyttning minus utflyttning) 2012 Lierne - 1 Røyrvik + 9 Hotagen - 7 Frostviken + 1 = + 2 Dessa tal innefattar inte födda och döda. När det gäller befolkningsutvecklingen får vi lite olika tal beroende på vilka perioder som jämförs: Lierne 2011/ Lierne Røyrvik 2011/ Røyrvik Frostviken 2011/ Frostviken Hotagen 2011/2012 okänt Hotagen Siffrorna för Hotagen inkluderar även Lillholmsjö Källa: SCB & SSB VAAJMA nr 2/2013 3

4 nyheter Goda förutsättningar för bredband i Gelab i Gäddede har varslat stora delar av personalen och om varslet träder i kraft påverkar det hela samhället negativt. Foto: Privat Stort varsel på Gelab Den förstudie som AXEG gjort visar att det finns goda förutsättningar för utbyggnad av bredbandsnät i. vaajma Det finns mycket goda förutsättningar för en utbyggnad av ett framtidssäkert bredbandsnät i de norra delarna av området. Det framgår av den förstudie som AXEG AB har gjort på uppdrag av Regionprojekt. Konsultföretaget AXEG AB har på uppdrag av Regionprojekt gjort en förstudie där de utifrån dagsläget undersökt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för en utbyggnad av en framtidssäker bredbandslösning för de norra delarna av. Det innebär området Frostvikens församling, Røyrviks kommun och norra delarna av Lierne kommun. Flera olika förslag på dragning av fibernät i presenteras i förstudien. Vår förstudie visar att det finns goda förutsättningar för utbyggnad av ett fibernät i norra. Men en utbyggnad är beroende av flera intressenters agerande och många faktorer är svåra att förutse, säger Per Trostemo på AXEG AB. Idag finns ett fast fibernät i endast fram till Gäddede. Den vita fläcken i är området norr om Gäddede med förhållandevis stora byar som Jorm och Stora Blåsjön. Att förbinda Gäddede och Klimpfjäll, en sträcka på cirka elva mil, med fiber skulle möjliggöra ett kraftfullt bredband till byarna längs vägen. På den norska sidan är förutsättningarna bättre tack vare NTE:s planerade fiberdragning. AC Net, ett nätbolag som samägs av kommunerna i Västerbotten, har visat stort intresse för att knyta samman Klimpfjäll och Gäddede för att få bättre redundans (säkerhet) i sitt nät. Vilhelmina Minerals har också visat intresse för detta eftersom företaget behöver fibernät vid en eventuell återöppning av gruvan i Stekenjokk. Både AC Net och Vilhelmina Minerals kan tänka sig att gå in finansiellt och stötta en dragning mellan Klimpfjäll och Gäddede. Men det är många pusselbitar som måste falla på plats innan vi har kommit så långt. Nu är det viktigt att projektet och kommunerna omgående tar de beslut som behövs för att kunna fortsätta arbetet. Det är oerhört viktigt att processen inte stannar av, säger Trostemo. Mattias Strömqvist, bredbandssamordnare på Strömsunds kommun arbetar nu vidare med frågan. I slutet av mars tog kommunstyrelsen beslut om att ansöka om delägarskap Foto:Privat i ServaNet, ett kommunägt stadsnät där flera kustkommuner ingår. Kommunfullmäktige tar slutgiltigt beslut i frågan den 24 april och det beslutet kan bli avgörande för fiberdragningen i. Att gå med i ServaNet innebär helt nya möjligheter. Det är en stabil och trovärdig aktör som kan öppna nya dörrar och har bra kontakter med bland annat Trafikverket och Postoch Telestyrelsen. För invånarnas del skulle ett delägarskap vara det absolut bästa eftersom ingen annan aktör vill verka i området, säger Mattias Strömqvist. LÄS MER: Vi lägger alltid ut senaste nytt på vaajma.com Gäddede 20 av de cirka 30 anställda på Gelab i Gäddede är varslade om uppsägning. Ett hårt slag för samhället där elektronikföretaget är största arbetsgivaren. Om de förlorar sina jobb påverkas inte bara de anställda negativt utan hela samhället i stort kan komma att påverkas, säger Anders Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun. Gäddede Elektronik AB började sin verksamhet i Frostviken Med en specialitet inom elektronik, kretskort, kablage och antenntillverkning var man under en period ett av Norrlands största elektronikföretag. För ett år sedan köptes Gelab av Fredrik Dyfverman som också är vd. Sammanlagt jobbar cirka 120 personer på företaget, varav ett 30-tal i Gäddede. 20 av dessa är nu varslade om uppsägning. Orsaken är enligt Dyfverman att företaget anpassar sig till en ny strategi och siktar in sig på mindre och mellanstora kunder i Norden. Det råder givetvis oro på Gelab just nu. Skulle de sägas upp är det ett hårt slag inte bara för de anställda utan troligen för samhället i stort. Om människor tvingas flytta från Frostviken påverkar det samhällsstrukturen, säger Anders En orkester över gränsen Orkestern Grenslåt har bildats tack vare gränsprojektet. Foto:Privat Blomberg, näringslivschef i Strömsunds kommun. Strömsunds utvecklingsbolag håller tillsammans med kommunen löpande kontakt med Gelab. En handlingsplan har tagits fram, men vad den innehåller vill Blomberg inte närmare gå in på. Generellt kan man säga att ju mer samhälliga intressen det ligger i en näringslivsfråga ju större möjligheter har man att ifrån en kommun stötta med direkta insatser, säger han. Händelser som hotar sysselsättningen i ett mindre avgränsat område är oroande, menar Blomberg. Som en följd av gränsprojektet har en ny orkester bildats. Vad sägs om Grenslåt med Björnar Holand från Nordli (dragspel), Jan Totland från Sörli (gitarr), Birger Håpnes från Snåsa (bas) och Lars- Håkan Eriksson från Norderåsen (fiol). De spelar helst musik inspirerad av bröderna Lindqvist. Grenslåt uppträdde första gången på Go fotfestivalen på Rica Många är beroende av varandra, inte minst av varandras näringsverksamheter. Turismen torde ha en utvecklingspotential och där vet vi att flera jobbar i området för en positiv utveckling. Närheten till Norge, och de möjligheter som därigenom uppstår, är också intressant för Frostviken och kommunen i övrigt, säger han. Tommie Jirhed, svensk huvudprojektledare för Regionprojekt hoppas på en lösning. Gelab är oerhört viktigt för Frostviken och hela -området. Samtidigt måste vi komma ihåg att vi har många företag i området som alla tillsammans bidrar till utveckling och framtidstro. Nu måste vi stå starka, säger han. Hell, Stjördal den februari tillsammans med Norges främsta gammaldansorkestrar. De kommer även att finnas med på Gla`musikfestivalen i Hallen den juli. Elisabeth Björklund kh Föllingebygdens församling Lyssna till Grenslåt den 10 juli kl på Sommarmusikcaféet i Gunnarvattnet. Där medverkar även Toril Gustavsen med sång och gitarr. 4 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/2013 5

5 Nyheter FOKUS: gränshinder Enklere å arbeide i flere land Fra starten i Nordli, et stort felt tar fatt på flere kilometer med jevn stigning. Foto: Åse Skjelbred Hals Lyckat Flyktinglopp Årets Flyktningerenn ble et av de mest vellykkede. Stabilt pent vær og et uproblematisk føre gjorde turen over Muruhatten til en fornøyelse både lørdag og søndag. Lørdag fikk vi også en lokal vinner, da Ole Jørgen Bruvoll gikk inn til en klar seier i juniorklassen. Litt betenkelig er det dog at han var Hjemmefavoritten Ole Jørgen Bruvoll med seierskransen i juniorklassen. Her med Hallvard Riseth Fjone og Jonas Austmo. eneste løper fra arrangørklubbene i den klassen. I damer, junior stilte det 3 jenter fra Lierne IL. Veteranene som ble presentert i forrige, klarte også i år brasene. Både Gunnar Elvseth og Reidar Kjeldvik gjennomførte i flott stil. Også søndag var forholdene helt perfekte. John Kristian Dahl gikk store deler av løpet i front, og gikk inn til seier. I dameklassen var Astrid Slind ganske klar vinner. Den lokale favoritten, Laila Kveli, gikk det 75 km lange Åreloppet dagen i forveien, men gjennomførte i fin stil til 3.plass. Leder i arrangementskomiteen, Eva Westum Kveli, kan melde om fornøyde arrangører. Tallet på deltakere ble i underkant av Det er litt mindre enn i fjor. Forsøket med å friste med gratis startkontigent ved verving av 3 nye løpere ga ikke den store effekten. Ordningen vil likevel bli gjentatt neste år, forteller Eva. Etter målgang blir alle løperne tatt godt imot. Blide og sevicevennlige medhjelpere deler ut drikke og tar hånd om deg. Fine forhold sørget for at Røde Kors-mannskapet nærmest ble arbeidsløs. Parkeringsvaktene ved lørdagens startområde hadde en langt triveligere jobb i år enn under fjorårets renn. Parkeringa og busstransporten fungerte perfekt. Den nye speakerbua på Gäddede fungerte også bra, både som speakerbu og som arena for premieutdelinga. Arrangørene vil rette en stor takk til alle som bidro til at hele helga ble vellykket. Det er mange, både unge og eldre, som utfører en stor innsats. Vi hadde håpet på litt fullere sal på Nordli samfunnshus under åpninga, og fortsatt er det plass for flere løpere i løypa, sier Eva Westum Kveli og håper at spesielt svenskene kan mønstre flere løpere neste år. Ole Harald Kveli Nya regler ska göra det lättare att arbeta över gränsen. Inntil 2. februar 2013 har det vært slik at personer bosatt i et EU/EØS-land og med arbeid i to eller flere medlemsland for forskjellige arbeidsgivere, skulle være sosialforsikret i bostedslandet selv om bare en uvesentlig del av arbeidet ble utført i bostedslandet. Dette medførte at norske arbeidsgivere måtte betale svensk arbeidsgiveravgift også for den norske delen av inntekten dersom arbeidstakeren hadde inntekt på begge sider av grensen. Takket være en revidering av gjeldende EU-forordning (nr. 883/2004) er det nå enklere for personer som er bosatt i et EU/EØS-land å ha en uvesentlig del av inntekten i bostedslandet uten å flytte sosialforsikringen fra hovedarbeidslandet til bostedslandet. Hva som ligger i en uvesentlig del er i øyeblikket noe uklart, men 25 prosent er antydet. Det betyr at vedkommende arbeidstaker kan være omfattet av norsk lovgivning dersom arbeidsgiver har forretningsadresse i Norge. Dette gjelder også dersom arbeidstakeren har forskjellig arbeidsgiver i bostedslandet og hovedarbeidslandet. Endringen har også bestemmelser om en overgangsperiode på inntil 10 år for personer som var berørt av den tidligere hovedregelen. Berørte arbeidstakere kan imidlertid søke om at overgangsperioden ikke skal gjelde for ham/henne. Dette gjelder spesielt for personer som arbeider for flere arbeidsgivere i de to land. Reglene er enda ikke endelig utformet, og anbefaler berørte arbeidstakere og arbeidsgivere å ta kontakt med NAV for nærmere informasjon om de nye bestemmelsene. Det lokale NAVkontoret kan så ta konkrete saker opp rette vedkommende i NAV. Dette er en sak som en rekke be- Foto: Erika Selander drifter og organisasjoner har arbeidet med i en årrekke. Regionprosjektet engasjerte seg i saken allerede i 2009, og det er gledelig at saken nå er løst. Endringen gjelder for hele EU/ EØS-området, og spesielt i vil endringen berøre en rekke arbeidstakere som har deltidsjobb og inntekt for flere arbeidsgivere både i Sverige og Norge. Endringen betyr også at norske arbeidsgivere kan betale norsk arbeidsgiveravgift istedenfor svensk arbeidsgiveravgift. Det siste vil bety en vesentlig kostnadsbesparelse for arbeidsgiverne i regionen. Kjell Schive 6 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/2013 7

6 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Ungdomsrådet på väg till Slovakien på ungdomsutbyte. I Slovakien håller man på att skapa en Moramodell med bland annat en från staden i Dalarna. Demokratidag efter inspiration Foto: Privat Varje år arrangerar Mora kommun en Demokratidag, där ungdomarna har möjlighet till inflytande över viktiga frågor som rör utvecklingen i kommunen. Bra dialog med ungdomar en överlevnadsfråga Så jobbar Mora kommun med ungdomsfrågor Mora För fyra år sedan blev Mora kommun utnämnd till Årets Ungdomskommun. Ett hårt och målmedvetet arbete låg bakom utmärkelsen. Men det är absolut nödvändigt, det är lite av en överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är oerhört viktigt att ungdomar känner sig delaktiga och får möjlighet att påverka sin egen framtid, säger Åke Nyström, ungdomssamordnare i kommunen. Sedan början av 2000-talet har Mora kommun arbetat målinriktat med att skapa dialog med ungdomarna och ge dem inflytande över viktiga frågor när det gäller kommunens utveckling. Åke Nyström är ungdomssamordnare och den som håller i arbetet som inte varit lätt alla gånger. Ungdomsstyrelsens utnämning till Årets Ungdomskommun 2009 gav ett kvitto på att insatserna varit framgångsrika och lett till förändring i kommunen. Redan från början stod det klart att detta inte skulle vara en förvaltningsfråga utan något som skulle beröra HELA kommunen. Alla skulle vara delaktiga. Det har inneburit ett delvis nytt tanke- och förhållningssätt vilket varit en utmaning för många. Ta bara en sådan sak som att lära sig att aktivt lyssna på ungdomarna, säger Nyström. Framgångsreceptet har varit att ha ett långsiktigt strategiskt tänkande. Flera olika dialogforum har skapats för att fånga upp så många ungdomar som möjligt. I Mora kommun finns idag mellan 4000 och 4500 personer mellan 0 och 20 år. Varje år arrangeras en Demokratidag för de mellan 9 och 19 år. Flera Elevrådsdagar hålls också, de ger möjlighet för alla barn och ungdomar att komma till tals i specifika frågor. Det vi har märkt genom det här arbetet är att delar man ut ansvar, då tar ungdomarna ansvaret. Jag upplever inte att det har varit svårt att få ungdomar att engagera sig. Men sedan är det naturligtvis så att vissa Åke Nyström. frågor är mer intressanta än andra, säger Nyström. Han menar att det är oerhört värdefullt att skapa utrymme för inflytande för ungdomar. Att skapa positiva bilder av sin hemkommun som en bra plats att växa upp och bo på kan vara avgörande för om man stannar kvar eller flyttar. Det är absolut nödvändigt att låta ungdomarna vara med, det är lite av en överlevnadsfråga för glesbygdskommuner. Det är oerhört viktigt att ungdomar känner sig delaktiga och får möjlighet att påverka sin egen framtid. Dessutom förbättrar det kommunens eller områdets varumärke och stärker förtroendet för politiker och tjänstemän, säger Nyström. Mora kommun har märkt flera positiva saker sedan de påbörjade sin ungdomssatsning: Valdeltagandet bland förstagångsväljare steg med 14 procent i förra valet, sedan ungdomarna fått tycka till om kollektivtrafiken har resandet ökat med 11 procent vilket också inneburit att kostnaden sjunkit. Genom att ge ungdomarna möjligheten att påverka har de också lärt sig att deras engagemang gör nytta och faktiskt kan förändra saker och ting. Dialogen i sig kostar ingenting, men i slutändan kan den få stora effekter. Jag tror absolut att ungdomarna har fått en mer positiv bild av Mora kommun, säger Åke Nyström. Fakta Åkes bästa tips för bättre dialog med ungdomar. 1. Grunden i en bra ungdomsdialog bottnar i att politikerna måste bestämma sig för vad de vill. Är de beredd att släppa in ungdomarna och se vinsten med det? 2. Fråga ungdomarna hur de är villiga att engagera sig. Vilka forum är intressanta? 3. Skapa en samsyn i verksamheten kring att detta är viktigt att jobba med. Alla måste sträva åt samma håll. 4. Var uthålliga i ert arbete! På finns det mer att läsa om Mora kommuns satsning mot ungdomar. En nygjord förstudie om ungdomar och vad som driver dem att stanna kvar i hembygden eller flytta finns att läsa på regionjamtland.se. 8 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/2013 9

7 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Nytt projekt ska få fler att bo och trivas i Lierne Jentetrioen i prosjektgruppa. Merete Gjertsås, Edith Valfridsson og Inger Karine Aagård. Foto: Ole Harald Kveli Rita og Reidar Rødli med barna Milla og Maiken trives godt i Lierne. Å få flest mulig til å bo, arbeide og trives i -området har vært et overordna mål for området i mange år. Ny satsning i Lierne er bolyst-prosjektet der Edith Bruvoll Valfridsson er primus motor. Som en forløper til bolyst-prosjektet jobbet Edith Bruvoll Valfridsson i 2012 med forprosjektet Innflytterkoordinator i en 25 % stilling i Lierne kommune. Hennes hovedoppgave der var å være i kontakt med personer som har kommet flyttende til bygda i perioden , og sammen forme rollen til Bolystkoordinator. Hun gjennomførte intervju med 32 personer i forbindelse med dette. Politikerne i Lierne besluttet å søke om midler til videreføring av Ediths arbeid. Med 50 % tilskudd fra Nord-Trøndelag fylkeskommune, 40 % fra kommunen og 10 % som egeninnsats ble prosjektet Bolyst Lierne iverksatt i 2013 med Edith som bolyst-koordinator. Sammen med seg i prosjektgruppa har hun Inger Karine Aagård fra Lierne fritid, Merete Gjertsås fra sevicetorget og næringskonsulent Kjell Urshals. Prosjektet skal gå over 2 år. I tillegg til fortsatt arbeid opp mot innflyttere skal prosjektet også ha fokus på innbyggere i forhold til å stimulere til trivsels- og inkluderingstiltak. Prosjektgruppen har følgende resultatmål for prosjektperioden: Interessenter av Lierne/ nye innbyggere har egen kontaktperson, Bolystkoordinator. Vi vil utvikle ei hjemmeside som skal belyse muligheter ved arbeid/ bolig/ fritid/ skole og barnehage/ aktiviteter Vi vil gjennomføre prosessarbeide internt rundt vår rolle som serviceinstans. Vi ønsker å samarbeide med næringsliv for å synliggjøre arbeidsmuligheter i Lierne, samt vise fremtidsbilde over arbeidsmuligheter. Vi vil utarbeide oversikt over tilgjengelige bo-muligheter i Lierne. Vi vil stimulere til trivsels- og inkluderingstiltak. Edith Bruvoll Valfridsson. Vi vil gjennomføre tiltaket Bo i Lierne? Vi vil gjennomføre tiltaket 10-årsjubileum. Vi vil samarbeide med nabokom- muner ifth gjensidig utveksling av arbeids- og bomuligheter. Edith er ansatt i 100 prosent stilling i prosjektperioden. Vi spør Edith om hva som er de viktigste gjøremålene hennes. Jeg tar kontakt med alle innflyttere som kommer og kartlegger ønsker de måtte ha. Videre orienterer jeg om de fritidsaktivitetne som finns og i det hele synliggjøre det positive som finns i bygda. Kartlegge behovet for språkopplæring og sette i gang språkkurs. I disse dager er det 8 personer som starter med norskkurs. Hun mener rollen som kontaktperson er den viktigste. Jeg må være oppdatert på jobber som finns og tilgjengelige bomuligheter. Et av tiltakene er å gjennomføre 10-årsjubileum. Alle elever som gikk ut ungdomsskola i Lierne for 10 år siden blir invitert til ei samling der det sosiale er sterkt vektlagt. Samtidig innformerer vi om arbeidmuligheter og annet fra Lierne i håp om at det kan øke muligheten for at de vil bosette seg i kommunen, sier hun. Kjell Urshals er næringskonsulent og deltaker i prosjektgruppen. Han har vært med på flere liknende opplegg og mener det er stimulerende for å holde trykket oppe, at slike prosesser kjøres med jevne mellomrom. Han forteller om god stemning i gruppa og stor vilje til å lykkes. Flere innbyggere vil gjøre at det blir bedre for alle. to som har satt pris på å bli ønsket velkommen til bygda er Rita Totsås og Reidar Bolling Rødli. De ble presentert i for et par år siden og er i ferd med å bygge egen bolig i Lierne. Reidar vokste opp på Byåsen i Trondheim, men hadde mange turer til Lierne i barndommen. Rita hadde hele sin oppvekst i bygda. I 2005 flyttet de sammen i Trondheim, men hadde hele tiden et ønske om å bosette seg i Lierne. Begge mener at oppveksten for barn er mye bedre her. De har nå 2 barn, Milla på 3 år og Maiken på et halvt år. Reidar har lang yrkespraksis innen økonomi og startet i 2004 KL-regnskap, Solsiden. Selv om han nå har flyttet fra byen har han den samme jobben og de samme kundene. Han driver nå sitt firma fra kontor i 2.etage av ICA-butikken i Nordli og mener det fungerer utmerket. Flott natur kombinert medfølelsen av ro er av de tingene han verdsetter høyt. Det å ha nærhet til den flotte naturen er viktig. Rita har hele tiden følt seg som vaskeekte Libygg selv om hun syntes det var fint å prøve bylivet en periode. Hun har fått seg jobb og er fornøyd med tilværelsen. De vil begge anbefale andre å gjøre som dem og hadde gjerne sett at flere barnefamilier kom flyttende til Lierne. Med dagens muligheter innen data er det mange som kan gjøre som Reidar og ta med seg jobben og bosette seg her. Ole Harald Kveli 10 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

8 fokus: hur får vi ungdomarna att stanna i vaajma? Universitetsbyene stjeler ungdommenne Med mindre det skjer en radikal omlegging av statlig politikk vil vi bare se en forsterket utvikling hvor ungdom i økende grad søker de store byene og dermed forlater bygdene. Leirset har liten tro på at de sentrale myndigheter vil ta grep. Han viser til at den rødgrønne regjering nå har sittet i snart åtte år, og likevel ikke klart å gjøre noe med problemet. Det eneste som har kommet av mottiltak, er et statlige Distriktssenteret i Steinkjer. Tiltakene som er gjort fra denne regjerings side, er som en dråpe i havet, selv om Senterpartiet har hatt kommunalministeren hele tiden, Det er et paradoks at mens Høyre og Victor Norman satt i posisjon, så ble en rekke statlige arbeidsplasser flyttet ut, bl.a. Luftfartstilsynet til Bodø. Bente Estil uttrykker stor begeistring for anlegget i Lierne. Foto: Ole Harald Kveli Ungdomarnas önskan blir verklighet Det må til en helt annen statlig politikk om ungdom igjen skal finne interssante jobber i distriktskommunene, påpeker høyskolelektor Espen Leirset. Foto: Håkon Arntsen Ungdommen i Indre Namdal forlater heimbygda, utdanner seg, og blir boende i universitetsbyene, især Trondheim. Norsk institutt for by og regionforskning har sammenlignet antall unge mellom år i årene 2002 og Mens Norge har en gjennomsnittlig vekst i antall unge mellom år på 20 prosent, så har Trondheim har en vekst på hele 47 prosent fra 2002 til Oslo og Tromsø har begge 37 prosent økning, mens Bergen ligger på 36 prosent. Utviklingen i de minste kommunene i Nord-Trøndelag er stikk motsatt, med nedgang i ungdomskullene, og spesielt er nedgangen stor i Indre Namdal sammenlignet med den nasjonale veksten. Lierne har 6 prosent færre ungdommer i aldersgruppen i 2012 i forhold til i 2002, men Røyrvik har hele 19 prosent færre unge. Ungdomskullet i Namsskogan går tilbake med 14 prosent, mens Høylandet mister hele 35 prosent. De store kommunene i Nord- Trøndelag har vekst, men stort sett lavere enn landsgjennomsnittet. Levanger har pluss 24 prosent, Stjørdal 21, Steinkjer 19, Namsos 18, og Verdal 13 prosent. Undersøkelser viser at unge ikke bare drar til universitetene for å utdanne seg. Hele 60 prosent tar seg jobb og blir boende i universitetsbyene etter utdannelse. Høyskolelektor ved Høgskolen i Nord-Trøndelag, Espen Leirset, er sterkt bekymret for hva han ser. Det er veldig alvorlig utvikling. Sjansene er liten for at de små kommunene kan klare seg i framtiden, ikke minst gjelder det Indre Namdal, sier Leirset. I og med at ungdommen flytter ut, især ungdom som tar høyere utdannelse. Han ser heller ikke noen nærliggende løsning. Lokale tiltak synes å ha liten virkning. Under Stoltenberg har distriktene blitt fratatt statlige arbeidsplasser, eksempelvis innen skatt. Det er lite å stille opp så lenge man tror at god styring best skjer gjennom sentralisering. Vi ser det tydelig ved at statlige arbeidsplasser flyttes ut, og legges til de store byene, først og fremst Oslo, hevder Leirset. Espen Leirset mener sentraliseringskreftene er enormt omfattende, ikke bare i Norge og Sverige. Han viser også til at studentene er langt mer internasjonalt rettet enn hva de var for en generasjon siden. Det er en sterk internasjonal bølge fra Kina til Lierne, hvor de unge søker seg til de store byene. En student i Nord-Trøndelag i dag er derfor mer kjent og orientert på Manhattan, enn han er om Snåsa. Sannsynlig har han vært på Manhattan før han har vært i Snåsa. Tror du kommunesammenslåing vil bremse ungdomsflukten i Nord-Trøndelag? Nei. Dette er først og fremst et spørsmål om hvor ungdom finner interessante jobber. Det vil ikke skapes flere jobber ved kommunesammenslåing, snare tvert om, svarer Leirset. Håkon Arntsen lierne På bakgrunn av et gjentatt ønske fra ungdomskonferansen i 3 år om kunstgressbane ble det i 2009 sett på mulighetene for et slikt anlegg ved Stortangen. Etter en del vurderinger fram og tilbakke kom Lierne IL fram til at det var riktig å se på en helhetlig anleggsplan for hele kommunen. Et utgangspunkt var at fordelene med å lokalisere mest mulig i nærheten av Liernehallen var store. Den satte Lierne IL ned en arbeidsgruppe som skulle se på en helhetsplan for Stortangen idrettsområde inklusiv lysløypa. I tillegg skulle man ende opp med en framdriftsplan for alle idretts- og nærmiljøanlegg for hele bygda. Gruppa besto av: Bente Estil (ski), Karl Audun Fagerli (fotball), Lillian Bergli (friidrett), Anita Lundgren (sandvolleyball) og Jon Pedersen ( leke- og aktivitetsområde knyttet til skola. Gruppa har etter 5 møter kommet fram til følgende framdriftsplan og tippemiddelsøknad: Idrettsanlegg: Sprintløype ved Stortangen i 2013 Kunstgressbane ved Stortangen i 2013 Friidrettsanlegg ved Stortangen i 2013 Lysløype ved Stortangen i 2014 Kunstgressbane i Mebygda i 2015 Friidrettsanlegg i Mebygda i Nærmiljøanlegg: Skileikanlegg ved Stortangen i 2013 Sandvolleyballbane ved Stortangen i 2013 Leke- og aktivitetsområde ved Stortangen i 2013 Orienteringskart i Tunnsjø i 2015 Orienteingskart ved Stortangen i 2016 Med unntak av lysløypa blir dette kommunale anlegg, men idretten selv er ansvarlig for å skaffe midler til bygginga. Totalkostnanden for alle anlegg blir på 16.5 mill kr. Av dette er det søkt om spillemidler på 6,7 mill. kr. Idretten selv må skaffe 1.9 mill. kr og vil i løpet av april ha det på plass i følge Siw Elinor Aagård. Planene for 2013 vil ha en kostnad på ca. 8.mill. kr. I følge økonomisjefen i Lierne kommune vil utgiftene for kommune inkl. rentetap bli 283,000,- kroner i Endelig igangsettingsvedtak skal avgjøres på kommunestyremøte den 7.mai. Bente Estil deltok i arbeidsgruppa som representant for ski, og uttrykker stor begeistring for anlegget. Det å få samlet så mange tilbud i nærheten av Liernehallen er helt unikt og en situasjon mange misunner oss, sier Bente. Der har vi både dusjmuligheter, kjøkken og rom til disposisjon for flere aktiviteter. Hun er også opptatt av å få lysløypa i godkjent tilstand igjen. Den plannerade anläggningen i Lierne. Leder i Lierne IL, Siw Elinor Aagård, er opptatt av å få fram at planen er en plan for hele bygda. Grunnen til at mye av planen først blir realisert ved Stortangen er at når man først er i gang der, vil det være fornuftig å ta alt som berører det området samtidig, sier hun. Hvis disse planene lar seg realisere, i tillegg til å ha skiløypene rundt om i bygda oppkjørte, vil kommunen få et fantastisk godt tilbud innen idretts- og fritidsliv. Ole Harald Kveli Illustration: Privat 12 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

9 Nyheter nyheter Gästundersökning skapar nya möjligheter till utveckling lanserar en egen fiskefestival och hoppas det ska hjälpa till att utveckla besöksnäringen inom området. Foto: Svante Harström Fiskefestival i Den juli lanserar sin egen Fiskefestival. Vi har otroligt fina fiskevatten och många möjligheter att utveckla besöksnäringen inom det här området och det tänker vi ta vara på, säger Anna Jonasson i turismprojektet. Den juli är det alltså premiär för s egen Fiskefestival. Fyra dagar med arrangemang runt om i regionen. Tanken bakom festivalen är att lyfta fram och marknadsföra de fina förutsättningar som finns. Det finns många fina fiskevatten i. Vi ska gräva där vi står och ta tillvara det som finns i området. Här finns en stor utvecklingspotential och både ung som gammal kan vara med. Vi har mycket idéer och vill satsa på detta som ett led i att öka områdets attraktivitet, säger Anna Jonasson, projektledare i turism- och näringslivsgruppen. Just nu pågår förberedelserna och flera arrangemang i området är redan klara. Bland annat blir det Familjedagar i både Rörvattnet och vid Kvesjön i Kvelia. I Frostviken och Røyrvik planeras också särskilda arrangemang. I Hotagen blir det invigning av ett handikappvänligt fiskevatten. Att fiskeupplevelser är en reseanledning för att besöka Destination står klart, på hemsidan finns sedan en tid färdiga fiskepaket-resor till området. I Hotagen vill jag lyfta fram ett positivt samarbete och det är Hotagenkortet, ett gemensamt fiskekort för hela området. Det är något av en önskedröm att kunna skapa för hela a-området, säger Jonasson. läs mer på Facebook! Här lägger vi ut den senaste informationen om Fiskefestivalen facebook.com/vaajma En gästundersökning som genomförts i Ansättfjällen ska hjälpa till att utveckla området. Hotagen En gästundersökning har genomförts i Ansättfjällen som ska ligga till grund för det framtida utvecklingsarbetet i området. Det är bra att få svart på vitt vad våra besökare tycker är bra och dåligt. Dessutom tror jag att svaren också ger en indikation på hur vi bör arbeta i övriga delar av, säger Anna Jonasson i turismgruppen. Regionprojekt och Krokoms kommun, med Turistkompaniet i spetsen, är initiativtagare och medfinansiärer till gästundersökningen i Ansättfjällen som innefattar Lillholmsjö till Valsjöbyn inklusive Åkersjön, Bakvattnet och Jänsmässholmen. Insatsen är viktig för att få klara besked kring vilka målgrupper som besöker området och hur de ser på aktiviteter och serviceutbud. Gästundersökning har genomförts som en webbenkät av företaget Nord- Analys. Vi har riktat in oss på två grupper: fritidshusägare och dagsbesökare som har fått enkäten via mejl. Två studenter har också funnits på strategiska platser i området för att få kontakt med de som rest till området över dagen, säger Anneli Åman, ansvarig för Turistkompaniet i Krokom. Det är tio år sedan en liknande undersökning genomfördes i området som har mellan 700 och 800 fritidshusägare. Idag har vi dålig koll på vilka våra gäster är och vad de vill uppleva i Ansätten. En sådan här undersökning ger en bra nulägesbeskrivning och är värdefull för vårt och föreningen Ansättfjällens framtida arbete med destinationsutveckling i området, säger Åman. Anna Jonasson i Regionprojekt s turismgrupp håller med och tror samtidigt att undersökningen kan ge viktig fingervisning även när det gäller utvecklingsarbetet i övriga -området. Här har vi mycket matnyttig information att hämta som kan bli ett lyft och en ledstjärna för hela området, säger hon. Foto: Anneli Åman Undersökningen är en viktig del i utveklingsarbetet. 14 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

10 Fokus: Hantverkare i Satsar på konstglas Rut Magnusson är ägare till butiken Fjällbjörken design i Bakvattnet där hon säljer många av sina hantverk. Foto: Per Lindahl Eva Björnrun från Bakvattnet har hållit på med hantverk i många år och satsar allra mest på konstglas av hög kvalitet. Foto: Per Lindahl Populär hantverksbutik i Bakvattnet Hotagen Varje torsdag träffas ett tiotal personer, unga och gamla från byarna Åkersjön, Bakvattnet och Vallrun. Alla har ett intresse av olika slags hantverk. En i gruppen är Eva Björnrun från Bakvattnet. Hennes konsthantverk har under närmare 20 år varit både slöjd och keramik, men det som hon satsat allra mest på är konstglas. Jag köper bland annat ett glas som heter Bullseye, som ursprungligen kommer från USA, och är både dyrt och av hög kvalité berättar Eva. Hon har under de här åren haft en verkstad i Åkersjön, men är på väg att sätta upp en ny verkstad på familjens gård i Bakvattnet. På gården har hon en liten stuga där hon visar upp sina verk. Den stugan vill jag också beteckna som en inspirationsstuga, menar hon. När man kommer in i den lilla inspirationsstugan ser man både konst- och bruksglas. Fat och skålar passar nog till matborden eller som en ostbricka. De mer eleganta glasprodukter kan nog mer passa som konstverk i vardagsrummen. Jag tycker fortfarande det är väldigt trevligt att ha det här som en hobby, berättar Eva. De mesta av hennes glaskonst har hittills hamnat hos släkt och vänner. Det enda som jag vill ha betalt för när det gäller mina bekanta är kostnaden för materialet som jag använder. Men det blir förstås en och annan direkt försäljning också. Jag har än så länge inte satsat på reklam. Jag ligger lite lågt, säger Eva. Eva berättar att hon har några idéer för att utveckla nya produkter. Jag hoppas förstås att det kan betyda ökad försäljning i framtiden. Från gården produceras det också några andra hantverk. Maken Krister gör trevliga solstolar. Nyligen sålde jag några av stolarna till ett kafé i Åre, berättar han. Per Lindahl Hotagen Det har nu gått drygt 30 år sedan Rut Magnusson startade sin butik Fjällbjörkens hemslöjd i Bakvattnet. Förutom egna textila hantverk var det också många slöjdares hantverk som fanns i hennes butik under de första åren. I dag är det till stor del bara hennes egna färgstarka, textila konsthantverk som finns i den trevliga butiken. Hon har ändrat företagets namn till Fjällbjörken design. De färgstarka ranorna (bildvävnader som man hänger på väggen) i ullgarn är en av företagets mest framgångsrika produkter. Växtfärgningen av ullgarn har ju varit basen under många år för Ruts produktioner. Man kan ju undra hur många timmar hon har suttit i sin ateljé och vävt de många ranorna. Jag kan fortfarande glädja mig åt bra försäljning av mina produkter, berättar Rut. För några år sedan bestämde sig Rut för att satsa på nya trender och därmed några nya produkter. Hon byggde upp en keramikverkstad, som nu ger nya alster i butiken. Vaser i stengods och roliga älgar i keramik är några av de nya trevliga produkterna. Nu finns det både produkter i lera och textil i butiken, säger Rut. Nytt i butiken är också tyger i olika mönster som Rut själv designat och som trycks hos Frösö handtryck. Flera tyger finns som metervara. En del finns som dukar. Gardiner har tryckts på halvlinne och finns i flera färger. En ny produkt är också vadmalskuddar. Under åren har hon också engagerat sig i turismens utvecklingsfrågor blev hon Årets turistföretagare i länet. En viktig uppgift för mig är att leda guidade blomstervandringar till Ansätten. Fjällfloran är ett stort intresse, berättar hon. Per Lindahl De handgjoda ranorna är en av butikens mest framgångsrika produkter. 16 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

11 FOKUS: Hantverkare i vaajma Lierne er i front på strikkebølgen Edel Marie Storaunet foran egetprodusert garn. Foto: Ole Harald Kveli Ingvill Freland på et av mange vakre bilder i boka Eventyrstrikk. Foto: Privat Lierne Strikking er mer populært enn noen gang. Det har to Lierne-jenter bidratt med i stor grad. Edel Marie Storaunet og Ingvill Freland har hver for seg oppnådd stor suksess. Edel Marie Storaunet driver garnog strikkebutikken Knitting.no i kjelleren i ICA-butikken i Nordli sentrum. Hun kan melde om en stadig stigende interesse for strikking og er innehaver av et av landets mest varierte tilbud på garnfronten. Jeg har et rikt utvalg av garn, og satser først og fremst på naturfiber. Noe av garnet er basert på lokal ullproduksjon der jeg selv har vært med hele veien. Sortering, vasking, karding, spinning og farging før jeg konstruerer en oppskrift og strikker det ferdige produktet, for så å vise det på catwalken. Det gir en god følelse, sier Edel. Salg av garn i butikken og på nett er hovedgesjeften. Jeg var nok en av de første som hadde garnbutikk på nett. Interessen for strikking har jeg hatt så lenge jeg husker. Drivkrafta er gleden med å utfolde seg kunstnerisk, samtidig som man ivaretar gamle tradisjoner, sier hun. Den som har sett både kjoler, gensere og hodeplagg ser fort at vi har med en kunstnersjel å gjøre. Disse spesielle produktene har vakt begeistring over hele landet. Dette har ført til at Edel har blitt plukket ut for å delta på den prestisjetunge Oslo Fashion Awards i 3 år. Dette er et show som viser norske motebutikker og der en landsomfattende jury plukker ut 10 norske designere hvert år. Å få delta på dette er en stor ære og det er ikke mange som har hatt den gleden i 3 år på rad. Det er en stor inspirasjon å få vise seg fram på en større arena, sier Edel. En av flere hendige og moderne rokker som Edel tidvis bruker. Med fem barn og mann med egen bedrift er det nesten utrolig hva Edel har fått tid til, og hun sier hun bruker all ledig tid på strikkebedriften som ble etablert som egen bedrift i Etter å ha bodd på flere plasser i oppveksten, kom hun fast til Lierne i 2000 og følte da at hun kom heim. Egen produksjon er det blitt mindre av enn ønskelig, men hun lager oppskrifter som blir presentert på egen blogg som blir sett av mange i hele landet, og også utenom landets grenser. Strikkemiljøet er spesielt trivelig og man styrer lett unna intriger og andre problemer i kontakt med likesinnede. I vinterhalvåret ber jeg inn til strikkekafe et par ganger i måneden. Jeg har vært rundt om i Trøndelag på slike strikkekafeer og over alt kommet til et trivelig miljø, sier Edel Marie som håper at alle oppskriftene en gang kan samles og bli utgitt som egen bok. Inntil da kan du finne mer på og blogg: Ingvill Freland med boka Eventyrstrikk. Foto: Kjetil Formo Ingvill Freland er den andre Li-tausa som har bidratt med å sette Lierne på strikkekartet. I november 2012 fikk hun sin store drøm realisert med å utgi en egen strikkebok: Eventyrstrikk. Det skjedde etter mange år med strikking og designing. Allerede som 5 6-åring lærte hun seg å bruke strikkepinnene. Læremestere var gommo Kristina og mamma. I 11-årsalderen var den første selvstrikkede genseren et faktum. Jeg begynte tidlig å drømme om å leve av å være kreativ, produsere design og levere mønster. Etter å ha vært innom flere yrkesretninger i utdanningen havnet jeg bestandig tilbake til det som handlet om strikking. I 2005 var jeg med i Alkimisten (Et 2-årig etablererkurs i regi av Innovasjon Norge). I starten satset hun mest på barnestrikk og produserte en mengde mønster for salg og etablerte bedriften: Strikkekista. Markedet var lite og det ble ikke det helt store resultatet. En forespørsel til forlaget Cappelen om utgivelse av bok ble avvist. De ville satse på damestrikk og Ingvill følte da en resingnasjon. Tilfeldigheter førte henne da til Embla Forlag som hun oppdaget holdt til på Steinkjer. Der var responsen svært positiv og ved hjelp av stor egeninnsats og mange gode venner hadde hun etter hvert stort nok materiale for å realisere drømmen om egen bok. Eventyrstrikk ble resultatet. Det er en meget vakker bok med mange kreative mønstre på fantasifulle og spesielle kjoler, tunikaer. votter m.m. Boka er rikt illustrert med flotte bilder. Modellene som er brukt er også lokale, og vi får et innblikk i Liernes flotte natur. I dag er førsteopplaget på eks. snart solgt over hele landet. Ingvill har for tiden foreldrepermisjon, men har en dag i uka på aktivitetsentret. Det er også viktig å få med seg strikkekveldene hver onsdag der 6-12 strikkeglade damer møtes og har det kjempetrivelig. Det virker som stikking er inn i tiden og at stadig flere er opptatt av å lære om stikking, sier Ingvill Freland. Når kommer neste bok? Den kommer faktisk i slutten av 2013 i samarbeid med andre i bransjen. Feminint tilbehør er arbeidtittelen. Ole Harald Kveli 18 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

12 Fokus: hantverkare i vaajma Doris hantverk speglar hennes bakgrund Doris tillverkar många olika slags produkter. Här ses en sittlapp i renskinn. jag tänka lite nytt. Jag gör mycket på beställning, bland annat gardinerna till Sameföreningshuset i Ankarede. Målet är att kunna leva på mitt hantverk fullt ut. Signe Jonasson från Blåsjön visar stolt upp en rosa mössa i goretex som Doris har gjort. Trycket med renspår är ett typiskt tecken på Doris produkter. Foto: Anna Jonasson Än så länge är hon inte riktigt där, men tycker att förutsättningarna för att kunna lyckas som hantverkare i finns. Många av produkterna säljs inom närområdet, men Doris har även återförsäljare i bland annat Östersund, Jokkmokk och Funäsdalen. Framöver vill jag satsa på en hemsida för att kunna marknadsföra mig mer, säger hon. Att föra den samiska traditionen vidare är mycket viktigt, tycker Doris. Hemma pratas det till exempel bara samiska. Det ser jag som en självklarhet. Ibland förstår inte barnen varför vi ska prata två språk, men jag vill att de får med sig sitt samiska ursprung, säger Doris Rensberg. Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av få i området som producerar samiskt hantverk. Foto: Lotta Falk Frostviken Doris Rensberg i Blåsjöfallet är en av många hantverkare i. För henne är det ett sätt att leva i harmoni med sitt ursprung som same. Att jobba med hantverk är att föra traditionen vidare och samtidigt få möjlighet att vara aktiv inom renskötseln, säger hon. Doris Rensberg kommer ursprungligen från Härjedalen men kärleken förde henne till Frostviken för över tio år sedan. Idag har hon man och tre barn. Långa perioder är hon ensam med barnen då maken är borta och sköter renarna. Tanken på att starta något eget har funnits länge och för en tid sedan tog hon steget. Jag såg en efterfrågan och sedan är det inte helt lätt att få tag på jobb här. I min familj har vi en lång tradition av hantverk och jag har nu möjligheten att själv styra över när jag arbetar och inte. Så mycket som möjligt vill även jag vara aktiv inom renskötseln, säger Doris. Idag är hon relativt ensam i området om att producera samiskt hantverk. Bland annat gör hon sittdynor i renskinn, skoband och mössor med foder av shetlandsull och med tryck som till exempel djurspår, snöflingor, älgar och renar. Hon gör även örhängen, armband, skinnväskor och vill gärna lära sig att tillverka näbbkängor. En del arbeten utförs även i skinn och päls, Doris har gått i skola hos Karin Vasara, sömmerska med egen ateljé i Kiruna. Jag halkar in på lite olika saker. Allt jag gör har sitt ursprung i det samiska men samtidigt försöker Lørdag 20. juli og søndag 21. juli i Lierne. Utstillere inviteres herved til å melde seg på årets Li-Martna! Påmeldingsskjema og mer informasjon kan fås ved direkte henvendelse eller på vår hjemmeside Li-Martnan, Lierne Fritid 7882 Nordli Tlf: Faks: E-post: aase@liernefritid.no 20 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

13 nyheter Nya transittleder for snøscooter nyheter Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter. Foto: Privat Den norske regjeringen åpner for transittleder for snøscooter mellom Norge og Sverige og mer scootertrafikk i utmark. Dette vil bli resultatet av den norske regjeringens forslag til ny motorferdsellov. I tillegg til økt rekreasjonskjøring som en del av utmarksnæringen åpnes det for scootersafari langs godkjente løyper. Kommuner som grenser mot Sverige får mulighet til å etablere løyper som fører til løypenettet i nabolandet. Det er en sak som Regionprosjektet har arbeidet med i 2 år. Prosjektet har søkt om tre løyper fra Lierne/Røyrvik over riksgrensen. Nå synes det som om dette vil bli en realitet. Forslaget fra regjeringen innebærer også at 40 kommuner gis anledning til å opprette løyper for rekreasjonskjøring i perioden 2014 til Kommunene må søke om å delta i forsøksordningen, og det er en forutsetning at kommunen ligger i det distriktspolitiske virkeområdet. Ordningen skal evalueres i Kommuner som inngår i ordningen kan beslutte opprettelse av løyper gjennom arealplanlegging etter reglene i plan- og bygningsloven. Nærmere vilkår og rammer for planleggingen framgår av motorferdselsregelverket. Det skal være forbud mot løyper i bestemte områder, for eksempel verneområder. Vårt håp var at kommunene skulle få forvaltningsansvaret allerede nå. Men med den nye ordningen og åpningen mot Sverige har vi kommet et godt stykke på vei. Ordningen vil få stor betydning for utviklingen av reiselivet i regionen. Det vil også gi flere mennesker adgang til naturen noe som vil bidra positivt for innbyggernes livskvalitet. Regjerningens forslag skal nå på en høringsrunde før det legges frem for Stortinget. De største opposisjonspartiene har lenge vært positive til forslaget, og når det nå er oppnådd enighet i regjeringen, forventes det positivt vedtak i Stortinget og at ordningen trer i kraft fra Kjell Schive Eierne John Olav Vestgård og Mads Håvard Fagerstrand foran det ombygde fjøset. Foto: Ole Harald Kveli Lifjellet Samdrift DA ble til Nordli Totaktservice AS Lierne Lierne største fjøs ombygd til salgssted og verksted. Etter at storfjøset på Skjeldbred ble tømt for kyr for et par år siden har det stått tom. Fredag 15. mars var det duket for nytt liv i de store lokalitetene. Mads Håvard Fagerstrand (75 %) og John Olav Vestgård (25 %) kjøpte bygningen av samdrifta. Etter å ha kjøpt, innredet og bygd om lokalene for nærmere 4 mill. kroner, står det nå en flott butikk klar for salg av snøscootere, snøfresere, motorsager, plenklippere og mye annet. De satser også på salg av dekk og batteri for de fleste kjøretøy. I tillegg er det en stor hall til disposisjon for egenservice på skogsmaskiner og lastebiler. Det er også muligheter for de med personbiler å leie lokalene. Håpet framover er at det skal bli lov å kjøre snøscooter direkte fra plassen og inn på det svenske løypenettet. Hvis det blir tilfelle kan de ta i mot scooteren etter en tur, oppbevare den og klargjøre den for neste tur. Både Mads Håvard og John Olav er fornøyd med at det igjen er liv i fjøset. Ole Harald Kveli Melkegrava er utskiftet til utsalgssted. Her med Mads Håvard bak skranken. Polaris annordnade ett evenemang i Åkersjön där besökarna kunde provköra nästa års nya skotrar. Åkersjön Några veckor i mars i år genomfördes ett av de största arrangemangen någonsin på Hotell Fjällgården i Åkersjön. Det internationella storföretaget Polaris invaderade hotellet med återförsäljare och chefer från tio länder inom snöskoterbranschen. Från morgon till kväll handlade det om att provköra nästa års nya skotrar. Konferenser och mötesplatser hölls förstås vid flera tillfällen under dagarna. Visningarna av skotrarnas tillbehör och kläder blev också en viktig del av dagarna i Åkersjön. Vi kunde notera 800 gästnätter under de här veckorna, säger en minst sagt glad hotellägare, Kent Halvarsson. Från USA kom ett 25-tal anställda inom Polaris. De var verkligt intresserade av hur vi i Skandinavien har utvecklat våra skandinaviska skotrar. Det är helt annorlunda förutsättningar för skotrarna i Nordamerika, berättar Kent. Per Lindahl Foto: Per Lindahl Skoterevent drog besökare från hela världen Kent Halvarsson och Espen Skaar. Det fanns även några fyrhjulingar att testköra under arrangemanget på hotellet i Åkersjön. 22 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

14 Fokus: Projektnytt Det här är på gång i projekten Ungdom Tidigare delprojektledare för ungdom och skola, Edith Valfridsson, har slutat i projektet och jobbar numera med bolystfrågor i Lierne kommun. Vi säger grattis till Lierne kommun och önskar Edith all lycka till med de frågorna som är oerhört viktiga för regionen. Nya delprojektledare är Ullis Johansson (ungdom) och Micke Jonsson (skola). Ullis och Micke jobbar till vardags i det egna bolaget Edge and Emotion, med fokus på just projekt- och processledning. Båda två har lång erfarenhet av att jobba med ungdomar och interregprojekt och driver nu sedan 1 februari i år delprojekten Ungdom respektive Skola. I ungdomsprojektet ser vi att fler och fler initiativ till samverkan över gränsen kommer från er som jobbar med ungdomsverksamhet i. Ungdomsklubb i Lierne (8 mars), Swingkurs i Röyrvik (8 maj) och Danshelg i Gäddede (14-16 juni)! Jättekul tycker vi från projektet! Fortsätt med det! För den som vill ha mer information om detta, kontakta Ullis (ullis@edgeandemotion.se) som kan koppla ihop er med ansvarig inom respektive aktivitet. Under perioden januari till mars har Mia Börjesson (handledare och inspiratör i hälsofrämjande psykosocialt arbete) varit i Lierne och inspirerat både föräldrar och skolpersonal. Deltagarna var väldigt nöjda. I samband med Flyktinglop- FAKTA n Projektgruppen består av Doris Anette Fagerli Sundvik (ungdomskoordinator, Lierne kommun), Louise Öhnstedt (ungdomskultursamordnare, Krokoms kommun), Barbro Larbring-Rönngren (kultursekreterare, Strömsund) och Elin Jansson Fiskum (ungdomsledare, Røyrvik kommun). Delprojektledare är Ullis Johansson. pet fanns arbetsgruppen för ungdom samt politiker från kommunerna på plats för att prata med ungdomar med koppling till och se om, vad och hur de är intresserad av att ha dialog och information om vad som händer i området. Det blev en mötesplats under lättsamma former där vi fick kontakt med cirka unga människor som alla är positiva till sin hembygd. För dem är det intressant att ha en kanal in och veta vad som händer i området. Som första ingång tänker vi använda och marknadsföra facebook.se/vaajma för detta ändamål. Ni som har boende, sommarjobb, helgjobb och andra erbjudanden till ungdomarna i regionen får gärna berätta om detta på facebook.com/ vaajma. Kommunerna har under perioden också följt upp de teman som aktualiserades i samband med ungdomskonferensen i höstas. 12 april var satt som deadline för politikerna att återkoppla till ungdomarna vad som gjorts sedan konferensen. Vi får följa upp detta i nästa nummer av. Resultaten kommer också att publiceras på kommunernas hemsidor och facebook.com/vaajma. Ullis Johansson Ekonomisk tillväxt Mycket i vårt delprojekt handlar just nu om förberedelser inför sommaren. Inom destination förbereder vi för fjällfiskefestival som kommer att genomföras juli. Det kommer att vara en långhelg fylld med aktiviteter för fiskeintresserade i alla åldrar. Familjedag i Rörvattnet och vid Kvesjön, invigning av handikappanpassat fiskevatten samt ett specialfiskekort i Frostviken som endast gäller den helgen. Alla som vill delta med aktiviteter är välkomna att höra av sig. För att marknadsföra området på ett bra sätt samarbetar vi med informationsprojektet. Vi ska utveckla hemsidan och trycka en broschyr som beskriver. Vi har kopplat instagram till vår hemsida och facebooksida vilket innebär att alla kan tagga sina foton där med #vaajma. Hemsidan blir mer levande när fler fotar, gå gärna in och titta! Vi kommer även i år att trycka Sommarprogrammet som presenterar aktiviteter dag för dag under sommaren.vi har skickat ut ett nyhetsbrev till bussresearrangörer med tips på resor i. Vi kommer att följa upp nyhetsbrevet under våren. 22 augusti bjuder vi in till det andra Pe-Torsa seminariet tillsammans med Pe-Torsa vel. Tema för årets seminarium är Humor och hälsa. Arbetsgruppen genomför under våren intervjuer med företag för att kunna kartlägga arbetsmarknadsläget i. Det är en tuff tid för flera av våra största arbetsgivare men vi ser också att det finns möjligheter och företag som ökar och söker speciella kompetenser. Vi har FAKTA n Projektet består av: Delprojektledare Anna Jonasson, Anna-Carin Svedén, Krokoms kommun, Kjell Urdshals, Lierne Naeringsselskap, Frank Aspnes, Røyrvik kommun, Anna Gillgren, Strömsunds kommun, Anders Blomberg, Strömsunds kommun. Referensgrupp: Representanter från turismnäringen, utsedda av de lokala turistorganisationerna Lierne fritid, Ansättfjällen, Röyrvik fritid och Frostviksfjäll. under tidigare kartläggning sett att många av företagen är intresserade av att anställa fler om rätt kompetens söker. Vi ska därför försöka hitta metoder för hur vi kan knyta kontakter mellan arbetsgivare och potentiella inflyttare. Inför sommaren söker vi Sommarlovsentreprenörer. Vi kommer precis som förra året att genomföra en liten informationsturné bland högstadieskolorna. Alla ungdomar år som är intresserade av att driva en egen verksamhet under sommaren är välkomna att höra av sig för mer information. Antalet platser är begränsat. som vandringsdestination!? På ett möte med dem som arbetar med vandring och leder i sätter vi upp nya mål. Vi ska hitta den röda tråden som gör att vandringsturister får tips om leder i hela. Tydliga beskrivningar av leder som gör att man lätt kan rekommendera varandras utbud. Anna Jonasson Information Framtagande av informationsbroschyr, förbättringar på hemsidan och mer aktiva insatser på Facebook. Det är några av aktiviteterna som pågår i informationsprojektet just nu. Nästa nummer av Tidningen utkommer den 19 juni och fram till dess pågår febril aktivitet med andra saker. Bland annat håller vi på att ta fram en informationsbroschyr om Regionprojekt. Denna ska användas som en del i marknadsföringen av området och tanken är att den ska kunna användas även när projektet är slut. Förbättringar på hemsidan är också på gång för att göra den mer anpassad för marknadsföringen Destination. Vi behöver lyfta fram våra paketresor och framför allt destinationen som helhet på ett Skola Med en ny projektledare fortsätter skolprojektet att undersöka möjligheten till distansutbildningar i. Gruppen har också planer på att se över om det finns möjlighet för syokonsulenter och karriersrådgiver att samarbeta över gränsen. bättre och mer lockande sätt. När det gäller Facebook håller vi på att ta fram riktlinjer för hur vi kan använda mediet på ett bättre och mer slagkraftigt sätt än idag för att nå ut med vårt budskap och skapa intresse för området. Inom kort väntar vi också på att utredningen kring hur Tidningen kan göras om till en kommersiell tidning ska bli klar. FAKTA n Projektgruppen består av: (projektledare, 20 procent), Erika Selander (biträdande projektledare), Gerd Sjöberg (Strömsund), Åsa Sjödin (Krokom), Lars Arne Krukhaug (Røyrvik), Ole Harald Kveli (Lierne). Externa skribenter: Håkon Arntsen, Per Lindahl. Micke Jonsson på Edge & Emotion i Östersund är ny projektledare för skolprojektet sedan en tid tillbaka. Micke är rutinerad som projektledare och har jobbat med bland annat VM och världscupen i skidskytte i Östersund samt med destinationsutveckling av Bydalsfjällen. Det här är ett nytt och spännande uppdrag jag ser fram emot. Det finns många områden att arbeta med och framför allt utveckla inom, säger Jonsson. Han håller just nu på att sätta sig in i arbetet. Bland annat kommer skolgruppen att fortsätta undersöka möjligheten till distansutbildningar. Ett nytt grepp är planerna på att försöka få till stånd ett samarbete mellan syokonsulenter och karriersrådgiver i området. Ett sådant samarbete skulle på ett tydligt sätt koppla ihop skola och näringsliv som är två viktiga bitar för att kunna utveckla regionen, säger Micke Jonsson. Hälsa, sjukvård, omsorg Vi arbetar oförtrutet för att på olika sätt öka tillgängligheten inom sjukvård, omsorg. Samt för att bibehålla kvaliteten på ett så gränslöst vis det går. Det senaste försöket att öka tillgänglighet vad gäller röntgen och mammografi blev dock inte som vi hoppats. Jämtlands läns landsting, och dess norska motsvarighet, såg vare sig medicinska eller ekonomiska fördelar med förslaget, på grung av det nuvarande befolkningsunderlaget. En ökad tursim i området skulle dock kunna öppna dörren för ett etablerande av röntgen inom. Folkhälsoområdet är viktigt för vår nuvarande och framtida hälsa och välmående. Vi har haft möte med företrädare för samtliga kommuner vad gäller detta och man har också från respektive kommun tagit fram insatser man anser viktiga. Vi möttes i mitten av april för att se hur vi kan samverka med bland annat olika resurser eller om vi kan hitta insatser som kan vara gemensamma för hela. Att få till en läkarsamverkan är av stor vikt och det vi hittills fått FAKTA FAKTA n Projektgruppen består av: Tommy Ottosson (delprojektledare), Barbro Blom (chef Närvård Frostviken- Strömsunds kommun), Cristine Persson (ordf socialnämnden Krokoms kommun), Elin Schive (omsorgssjef Lierne kommun), Anne Brit Röst (omsorgssjef Röyrviks kommun). fram visar att vi kan ha en fungerande form för detta under hösten Innan sommaren startar vi även arbetet med att hitta former för samverkan inom hemtjänst och hemsjukvård. Det rör sig stadigt och tveklöst framåt. Tommy Ottosson Tommy Ottosson, delprojektledare. Foto: Tommie Jirhed n Arbeidsgruppen består av Micke Jonsson (projektledare), Patrik Lundgren (oppvekstsjef og kultursjef, Lierne Kommune), Odd Einar Haugen (oppvekstsjef, Røyrvik kommune), Kajsa Eklund (verksamhetssjef barn- og utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) og Hans Olof Carlsson (kvalitetsutvecklare, barn- och utbildningsförvaltningen Strömsunds kommun) /Lars Boberg (förvaltningschef, Strömsunds kommun). Arbeidsgruppas referansegruppe består av rektor/ass rektor fra hver enkelt skole i regionen. 24 VAAJMA nr 2/2013 VAAJMA nr 2/

15 Annonser Feriearbete för ungdomar Under sommaren erbjuds ungdomar som bor i Strömsunds kommun att jobba inom kommunens verksamheter. I första hand ges arbete till gymnasielever år 1 2 och i andra hand till de ungdomar som gått ut nian. Ansökan senast 30 april på eller på den ansökningsblankett som delats ut på skolorna. Besked om platser meddelas senast 30 maj. Information: Jessica Lindholm eller Kundtjänst Ansökan skickas till: Strömsunds kommun, Kundtjänst, Feriearbeten, Box 500, Strömsund. Nya regler för Befrielse av sopavgift Strömsunds kommun har antagit nya renhållningsföreskrifter som börjar gälla 1 april I och med detta införs nya regler för befrielse från grundavgift för en fastighet. Befrielse beviljas endast för fastighet som bedöms som otjänlig att användas för boende och där inget hushållsavfall uppkommer. Ansökan ska skriftligen lämnas till kommunstyrelsen minst en månad innan befrielsen ska börja gälla och medges för maximalt tre år i taget. Beviljad befrielse från grundavgift som medgetts före 1 april 2013 påverkas inte av dessa föreskrifter. Renhållningsordningen med föreskrifter finns att läsa på vår hemsida Det skjer i Røyrvik Februar Røyrvikhælg - Vinterferie April Røyrvikhælg - Vintersesongslutt Juni Bærflækkdagan 9. August Børgefjell Nasjonalpark 50 år September Røyrvikhælg - Jakt, fiske og friluftsliv November Røyrvikhælg - Førjulsmarked Ansökan ska skickas till Teknik- och serviceförvaltningen, Box 500, Strömsund. (DANCE IT) Dansehelg i gäddede For dansere klasse streetdance og hiphop instruktører fra namsos under ledelse av koreograf ina dahl Gratis ring eller send sms for påmelding Ann Kvemo: / Ann Öhlén: / innen onsdag 8.mai oppgi navn, alder og hjemkommune Oppmøte i Saga Gäddede lørdag 11.mai kl: Danseklasser: lørdag kl: søndag kl: åpen visning i Saga søndag kl: PilgrimsHotellet i Gäddede: - Valborgsfirande 30 april! Dj Mats Almegård, från radioprogrammet Elektroniskt i SR2. Fri entré! Stanna på Hotellet för 200 kr/natt inkl. frukost! - Musikfest: Electric Pilgrim juni, Gudrun Gut, Systraskap samt medverkande från Electrotribe i Berlin! Förköp: webb, PilgrimsHotellet eller Turistbyrån TV3 programmet från Hotellgäddede-tiden visas 25/4! Förra sommaren bytte vi namn till PilgrimsHotellet. Efter det har detta hänt: * Svenska Dagbladet har skrivit om PilgrimsHotellet som en av sju upptäckter i sommar Sverige * Friskis & Svettis lanserar resepaket till Gäddede, PilgrimsHotellet. * Ett ökat antal resenärer söker sig hit för en inre och yttre pilgrimsvandring, i ett oexploaterat vildmarksområde,! * Restaurantgäster som återkommer för perfekt tillagad röding & renfilé och för god service. - Varje gästnatt & besökare i betyder något för alla som bor och besöker området. Vad tycker du? Svara gärna på vår facebook. PilgrimsHotellet - Vägen är målet. Vi har 60 bäddar i enkel-, dubbelrum, stugor & lägenheter. Vi har även handikappanpassade och djurtillåtna rum. I restaurang Pilgrim strävar vi efter att servera lokalproducerade läckerheter med omtanke till miljö, natur och glada djur. Tfn: +46 (0) E-post: info@pilgrimshotellet.se Facebook: Webb: Välkommen till Gäddede 26 VAAJMA nr 2/2013

16 Evenemang För mer information kontakta turistbyråerna Krokom Røyrvik Gäddede Lierne april. Røyrvik helg, sesongavslutning. 30 april. Valborgsmässofirande i Valsjöbyn med majbrasa, mat och pub i Varglyan. Information/Bokning Maritha Grelson april. Valborgsmässofirande i Frostviken. Gäddede, Jorm, Blåsjön. 30 april kl Traditionsenligt valborgsfirande i Flykälen. Majbrasa i skön gemenskap! Vi startar med mat, lotterier, och lite musik. Brasan tänds kl Film 26 april. Kino, Røyrvik Samfunnshus. 30 april kl Offentlig fest, Gudøyvangen grendehus. 4 maj kl Retreat på Häggblomman i Häggsjövik Information info@haggblomman. com. Auktion 4 maj kl Auksjon, Gudøyvangen grendehus. Kyrkligt 10 maj kl Gudstjeneste, Røyrvik kirke. 12 maj kl Pårørende/vennekveld, Røyrvik. Kyrkligt 17 maj kl Gudstjeneste, Røyrvik kirke. Kyrkligt 25 maj kl Konfirmasjonsgudstjeneste, Røyrvik kirke. Kyrkligt 2 juni kl Gudstjeneste, Røyrvik kirke. Kyrkligt 11 juni kl Gudstjeneste, Røyrvik omsorgssenter. Sport 16 juni. Folkrace-tävling i Föllinge. Information/Bokning Lennart Dahlin juni. Midsommarfirande Valsjöbyn. Midsommarafton med fotboll och grillning vid Rengsfallet. Information/Bokning Maritha Grelson tel juni. Midsommarfirande i Frostviken. Gäddede, Jormvattnet, Stora Blåsjön. Natur 21 juni. Midsommarnattsvandring Ansätten. Bokas i förväg. Rut Magnusson Marknad juni. Bærflækkdagan Med reservation för eventuella förändringar Vilken service tycker du är viktigast att värna i vårt område? Renate Greiner, Namskogen Jeg handlar på Gäddede idag og syns det er viktig med olike typer av butikker. Restauranger som man kan spise på er også viktig. Plus mulighet att tank opp bilen, mackarna må bli kvar! Emma-Karin Broman, Nordli Jag har just flyttat till Nordli från Göteborg. Min mamma bor i Nordli, så jag tänkte att jag provar att flytta dit jag med. Hittills trivs jag väldigt bra! Viktig service för mig i den här bygden är att det finns både svenska och norska bibliotek inom räckhåll. Jag har just fixat lånekort här på Gäddede bibliotek, här kommer jag nog att bli stammis! Renate Greiner. Emma-Karin Broman. Thomas Karlsson, Strömsund Jag jobbar här under veckorna med skogsavverkning åt Holmen Skog, men bor i Ström. När man är här i Gäddede finns det inget matställe som har öppet rätt tider. Det vore perfekt med något som öppnar klockan 9, då vill folk som jag äta lunch. Men det klart, det hänger ju på kundunderlaget. Campingen finns ju alltid, där kan de som tur är fixa det mesta. Annars tänker jag att viktig service i glesbygd är att det finns en mack och att det fungerar med bussgods. Thomas Karlsson. Tore Johansen, Abelvaer Jeg trenger bankomat, det er viktig her og hjemme! Tyck till på Facebook! Vad är viktig för dig? Gå in på vår Facebooksida och berätta! facebook.com/vaajma Tore Johansen. Läs mer nyheter från Lierne och Røyrvik: Li-Nytt Tidningen samarbetar med Radio Krokom VAAJMA nr 2/

17 Morten Elvseth og Svein Gjertsås foran firmabygget. Foto: Ole Harald Kveli Sørli Bygg en viktig brikke i området Lierne Bolyst-prosjektet har som et av målene å tilby bomuligheter for nye innflyttere. Sørli Bygg AS kan ordne tomter både for fast boliger og fritidsboliger. Vi har fått regulert et boligfelt i Sørli med tomter som kan benyttes både til boligformål og til hyttebygging, forteller daglig leder Svein Gjertsås. I dette feltet, som heter Hovden, er det også mulig og forandre bruken fra fritidsbolig til bolig, og omvendt. Vi disponerer også et hyttefelt på Eidesmoen og er behjelpelig med å ordne byggesøknad og tegninger for de som ønsker å realisere sine byggeplaner, sier han. Sørli Bygg AS startet sin virksomhet i Støvika i 1986 med Sigbjørn Gjertsås som deleier og daglig leder. I 1998 ble hele bedriften flyttet til tomta til Mørkved-saga ved Eidet og et nytt bygg ble satt opp. I 2008 ble Lierne Mesterbygg AS, som består av Morten Elvseth, Terje Homo og Svein Gjertsås, eier av aksjene. De fortsatte med omsetning av alle slags byggevarer og har nå utvidet virksomheten med å selge hvitevarer. De har også et utvalg av jakt- og fritidsklær. I tillegg til salgsvirksomheten sysselsetter bedriften snekkere, som tar på seg både store og små byggeprosjekter. Morten Elvseth påpeker viktigheten av å stadig være i utvikling. Både hytteeiere og fastboende har hatt stor nytte av virksomheten til Sørli Bygg. Vi merker stor interesse for en del varer også fra svensk side. Det er først og fremst gass og maling som er populært for de fra den andre siden av grensen, forteller Morten. Han håper alle med byggeplaner i området kommer innom og ser hva de har å tilby. Ole Harald Kveli Butikksjef Bjørn Ove Bergli foran avdelingen for fritidsklær. Du har just läst en tidning från: En investering för framtiden Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Strömsunds kommun Fylkeskommune Fylkeskommune EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden