Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn

Transkript

1 Gränsnytt Gunnar Heibring är på många sätt engagerad i sin hembygds utveckling. Foto: Per Lindahl NABON. Gunnar ser många fördelar i Valsjöbyn Jag har aldrig haft en tanke på att flytta tillbaka till min födelsestad Göteborg under mina snart 35 år i Jämtland. Det säger Gunnar Heibring, som i slutet på 70-talet flyttade med sina föräldrar och brodern Lasse till Valsjöbyn. Familjen hade köpt matserveringen Valsjöbaren som de drev under ett antal år. Något senare byggde och startade de båda bröderna Valsjöbyns fjällhotell bestämde sig Gunnar definitivt för att bosätta sig i Valsjöbyn. Han hade träffat sin blivande fru Doris. Nu väcktes Gunnars stora engagemang för sin nya hembygds utveckling och han köpte sitt första skogsskifte: Vi behövde mycket ved för att värma upp fjällhotellet. Det var en av anledningarna till första skogsköpet. Sedan blev jag mer och mer intresserad av skogsbruket och blev en bit in på 90-talet invald i Norrskogs lokala förening. I slutet på 90-talet såldes hotellet i Valsjöbyn och Gunnar fick möjlighet att gå två gedigna skogsutbildningar, 2002 blev han invald i Norrskogs huvudstyrelse och 2007 blev han dess styrelseordförande. Jag brinner för skogen och dess resurser. Den ger sysselsättning, engagemang för bygden och investeringar. Jag konstaterar hur skogsägarna här i bygden är aktiva och tar ett stort ansvar för att sköta sitt ägande. Norrskog har medlemmar i Mellannorrland. De äger över en miljon hektar skogsmark. Vi har också tre orter i vårt område som förädlar skogsråvaran; Sikås, Hissmofors och Östavall, berättar Gunnar. Turismen med tyngdpunkt på fisket är ett annat område som engagerat Gunnar. Han är ordförande i Valsjöns fiskevårdsförening och även aktiv i Turismkompaniet, som ägs av turistföretagare i Krokom med stöd från kommunen. Fisket är den här bygdens stora resurs inom turismen. Vi har ett unikt antal oreglerade vatten, det gäller både Norge och Sverige. Fisket är varierat och av hög kvalité. Ett gemensamt fiskekort i Hotagenbygden har gett ett bra resultat. Nu har vi även funderingar på att satsa på ett fiskekort efter hela Fiskevägen, berättar han. Själv är han turistföretagare i liten skala, med en uthyrningsstuga intill bostaden. Inom kort står ytterligare en stuga klar, bara ett stenkast från sjön Rengen. Gunnar har självklart också engagerat sig i det gränsprojekt som just nu pågår i de fyra kommunerna på båda sidor gränsen. Sverige behöver definitivt en förbättrad landsbygdspolitik. I 60 år har vi i Sverige försökt oss på olika glesbygdsstöd och andra insatser utan att få någon påtaglig och långsiktig förändring. Vi måste tänka nytt. Vi kan också lära en hel del av Norge, menar han och fortsätter: Jag hoppas att vi kan få bli ett försöksområde där vi får testa nya idéer som gör det lättare att utveckla resurserna på båda sidor gränsen. Gränsen finns inte för oss som bor här. Det är mer myndigheterna som har en gräns mellan Norge och Sverige, säger Gunnar Heibring. n Per Lindahl Läs hela artikeln: Du har just läst en tidning från: En investering för framtiden Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Lierne kommune Krokoms kommun Røyrvik kommune Strömsunds kommun NORD-TRØNDELAG Sør Trøndelag Nord Trøndelag FYLKESKOMMUNE Fylkeskommune Fylkeskommune EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

2 Extra! Tema gränshinder Gränsnytt Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt apr 2011 Lierne, Hotagen, Frostviken, Røyrvik Mona Johansson bor i Gäddede och jobbar på Sandvika barnehage i Nordli. Hon är en av många gränsgångare. Foto: Jorunn Granheim Extra temasidor: Så påverkar gränshindren Samhall lämnar byn n Samhall flyttar sin verksamhet från Häggsjövik. Personalen som arbetat på industrienheten tvingas nu pendla till Änge cirka sju mil enkel väg. sid 4 5 a V n Hur påverkas människor och företag av gränshinder och hur jobbar politiker, organisationer och Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt för att bryta ned dem? Det är några av frågeställningarna som tas upp i detta nummer av Gränsnytt. Möt bland annat Björn Andersson i Hotagen som tvingades sluta på Lierne Bakeri på grund av att de svenska och norska regelverken inte harmonierar och läs om Fahlströms bygg som ser både problem och möjligheter som företagare i gränsfjällen. sid Røyrvik får ny skola n 18 miljoner norska kronor är det beräknat att ombyggnationen av Røyrvik skole kommer att kosta. Bygget beräknas vara klart till sommaren. sid 8 9 Läs fler nyheter på

3 Lika förutsättningar för alla är viktigt Oavsett dagens problem i gränstvister mellan våra system måste lagstiftarna arbeta på ett sätt som motverkar nya gränshinder. skulle ge oss; fri rörlighet och en större arbetsmarknad. Det handlar ofta om att problem uppkommer när något mindre positivt händer, sjukdom eller arbetslöshet. Då startar tvisten mellan de nationella systemen. Inte alltid, mycket är reglerat och tydligt, men tyvärr inte allt. Det är trots allt så att våra socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik är nationellt utformade. Det var inte många som tänkte gränsöverskridande när lagar och regler stiftades. Alla länder tänker lika lite på just denna nya förändring i människors beteende, detta trots EU-medlemskap och en tydlig politisk vilja till en större rörlighet. Fortfarande arbetar lagstiftarna mycket instängt i nationellt tänk och tradition även när det gäller implementering av EU-direktiv. För dessa gränspendlare är det dock inte alltid så lätt. De är dagens entreprenörer i ett gränsöverskridande förverkligande av det som EU-medlemskapet Foto: preciouspeople.se Nordiska Ministerrådets Gränshinderforum har under sitt arbete envist återkommit till just denna fråga. Oavsett dagens problem i gränstvister mellan våra system måste lagstiftarna arbeta på ett sätt som motverkar nya gränshinder. Annars riskerar vi att lösa ett och samtidigt få två nya. Speciellt i fallet Sverige, Danmark och Finland borde detta inte vara omöjligt eftersom alla tre är medlemmar i EU. Samma direktiv ska beslutas samtidigt och de anpassningar som görs av de nationella parlamenten kan då göras på liknande sätt. Detta är kanske det viktigaste budskapet för framtiden för att skapa bättre förutsättningar för våra medborgare att söka arbete var de vill samtidigt som de väljer att bo var de vill även om det råkar bli på varje sida om en nationsgräns. Camp Vaajma Samhall flyttar & ny satsning för unga 6 7. Medvetna val: Lene Beate Gåsbakk Nybygging i Røyrvik. Extra TEMA: Gränshinder Tolv fullmatade sidor där vi belyser olika typer av gränshinder och hur de påverkar människor och företag i gränsfjällen Projektnytt Fördjupning: Skolprojektet. 26. Ungdomssida. 27. Samiska nationaldagen Företaget: CFC Joma Bilteknikk Annonser. Evenemang. Nabon: Gunnar Heibring. Utgivning februari Deadline: 21 januari Gränsnytt Mitt-SkandinaviSk 7 april Deadline: 18 mars Pia Kinhult Svensk representant, Nordiska ministerrådet, Gränshinderforum t ReGionpRojekt nov 2010 Gabriella Mellergårdh: Lierne, Hotagen, Frostviken, är Hemlängtan min ständiga sid 2 följeslagare. Røyrvik Hermansson För många är detta än mer komplicerat. Det är många i våra gränsregioner som inte hittar sitt arbete i Sverige utan på andra sidan gränsen i Finland, Norge eller Danmark. Att arbeta utomlands har vi gjort i alla tider, men ofta har det handlat om att flytta till ett annat land. Idag är det mer och mer vanligt att vi hittar arbetet på andra sidan gränsen men väljer och har möjlighet att bo kvar på den svenska sidan av gränsen. Med tanke på vikten av att alla kommer i arbete så är detta något mycket positivt. Det betyder i många fall också att mindre samhällen och byar kan ha kvar ett liv och invånare Foto: Pernilla D et har blivit mycket tydligt att människors rörlighet har ökat och arbetsmarknaderna radikalt förändrat karaktär. Förändringen har pågått långsamt under många år. Den är både en del av en urbanisering som pågår överallt och den globalisering av ekonomin som blivit vardag för näringslivet. De nuvarande länen bestod för tjugo år sedan av ett flertal arbetsmarknadsregioner medan dessa gränser idag går över mer än en länsgräns. Att bo i en kommun och arbeta i en annan är nog det vanligaste för de flesta. Om detta sedan också innebär att varje dag röra sig över en regiongräns tror jag inte många funderar över. Om det inte blir tydligt därför att bussen eller tåget inte tar mig dit jag vill. Innehåll INSIDAN nde GGiva sko rälutb nsyte nytt Duon bakom En tidning 9 juni Deadline: 20 maj samarbetar över Vaajma mycket för gränsen betyder och är både lärare från skolor i gränstrakten på undervisningen. Det n Att Mitt-Skan och kvaliteten både trivselndinaviskt år och mellan om. Regionpr har samarbetat i flera elever överens och Tunnsjønojekt utökat utbytet. Skolorna i Jorm på senare tidnr 1/10 Ditløv, 10 år. Sørli har man säger Line Elise Valsjöbyn och nsprojekt sid 4 att träffa kompisarna, Det är kul.eu Läs fler nyheter Westberg Victoria Gränsnytt ges ut av Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Total upplaga: ex. Tryckeri: Lenanders Grafiska AB, Kalmar Ansvarig utgivare: Anders Andersson Redaktör/grafisk formgivare: Redaktion: Jorunn Granheim, Lars Arne Krukhaug, Gerd Sjöberg, Åsa Sjödin,. Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden 2 Gränsnytt april 2011 En investering för framtiden 21 juli Deadline: 23 juni Foto: Mer om projektet och kommunerna som deltar: NYHETE R. Ansättfjäl nytt sama len i rbete Nysatsnin gar i Børg efjell n Ny snökanon, ansvarig ny chef gefjellsentpå restaurang och ny eret nysatsar.en. Børsid 10 Läs Gräns n Ett nytt Ansättfjäl samarbets avtal mellan i Krokom len och Turistkom paniet framtiden. ska ge muskler hemsida Bland annat inför för området ska en Samarbete arbetas ny bli bättre fram. t kan hjälpa på att arbeta samordna, oss att och utveckla samtill en Ansättfjäl än n Ny än vad mer attraktiv len fjällpark, den destination studiebesö danskurse Magnusso redan är, säger n i Bakvattne och givandek hos företag r, Rut möte t. sid tinget. på lands10 Läs mer en på om projektsid. 5, 9, 11 och 14. nytt och StenArne brinn er Frost för viken Det händ i proje er kten fler nyhet er på webb en sproj Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Box Strömsund Midt-Skandinavisk Regionprosjekt Lierne Kommune 7882 Nordli Kjell Schive, huvudprojektledare kjell.schive@lierne.kommune.no Tfn: Tommie Jirhed, huvudprojektledare tommie.jirhed@stromsund.se Tfn: 0046 (0) n Sten-Arne Enarsson Gäddede i har åkt tinglopp 42 Flykbrinner och 8 Vasalopp. för i allmänhet skidsporte Han n och. Sedan en av eldsjälarna 1970-talet idrott överskrida är han bakom nde långloppstden gräns Den har skapat ävlingen. över gränsen, fina vänskapsb säger han. sid and 8 ekt.eu 6 oktober Deadline: 16 september 8 december Deadline: 18 november Gränsnytts redaktion: 0046 (0) info@gransprojekt.eu Valsjöbyn sid 6 i förskolan Vikebo har barnen på sid Vilka jultraditioner mer. om det och mycket Rötviken? Läs n aren: Jag att varakommer ute på mycket fältet. sid 12 FLER Söker hus i sid 3 Julspecial rojekt.eu Nye projektled på Jann frisyree fixar ny r i Tunn a sjøn sid 5

4 NYHETER Mitt-Skandinavis Regionprojekt Vandring och storslagna vyer kan vara något av det som väntar deltagarna på nya Camp Vaajma som kommer att anordnas någonstans i gränsfjällen i början av augusti. Foto: Marit Hellan Camp Vaajma ny spännande satsning I början av augusti genomförs ett helt nytt evenemang i gränsfjällen, Camp Vaajma ett läger för ungdomar. Vi kommer att leva vildmarksliv och utmana varandra och oss själva, säger Mats Falk i ungdomsprojektet. Idén att skapa ett Camp Vaajma föddes i samband med att regionens nya namn Vaajma, The heart of Scandinavia, tillkännagavs. Mats Falk, projektledare i ungdomsgruppen, och den då nya projektmedarbetaren Doris Sundvik från Lierne satt och pratade om arbetet med ungdomarna i regionen och plötsligt hade ett helt nytt koncept tagit form. Den 5 7 augusti ska det prövas då första Camp Vaajma anordnas någonstans i gränsfjällen. Grundidén är att bjuda in högstadieungdomar och äldre från regionen till tre innehållsrika dagar då vi lever vildmarksliv och utmanar både varandra och oss själva. Genom spännande aktiviteter ska vi stärka självkänslan och växa som personer samtidigt som vi har jättekul tillsammans i gruppen, säger Mats Falk. Han är lite hemlighetsfull, för allt kring Camp Vaajma ska inte avslöjas. Konceptet är i sin linda, men utvecklingsmöjligheterna och användningsområdena är många tror Mats Falk. I år tänker vi bjuda in ungdomar från regionen. Det vore fantastiskt om några av dessa ungdomar nästa år kan kliva in som ledare. Då har vi skapat nya jobbtillfällen som är oerhört värdefulla, säger han. Visionen framöver är att locka ungdomar från andra områden i Sverige och Norge, även företag skulle kunna använda sig av konceptet, enligt Falk. Det går att göra mycket, teambuilding för företag till exempel. Företag skulle också kunna använda sig av Camp Vaajma för att genomföra olika typer av utbildningar. Koncept et känns väldigt enkelt att bearbeta och ändra form och upplägg på. Det blir vad man gör det till vilket är bra, säger han. Inför sommarens camp hoppas han och kulturgruppen, som också är involverad i satsningen, att många ungdomar nappar på idén. Men antalet som får plats kommer att bli begränsat. Vi tror starkt på det här och tror det kan vara en kul grej. Samtidigt är det ett bra sätt att marknadsföra Vaajma, säger Mats Falk. n Gränsnytt april

5 NYHETER Anna Jonasson, näringslivsprojektet, och Mats Falk, ungdomsprojektet, satsar gemensamt på konceptet Sommarlovsentreprenörer. Foto: De vill skapa jobb för unga Förra året var nära 800 ungdomar sommarlovsentreprenörer. I år får ungdomarna i gränsfjällen chansen att driva ett eget företag under lovet. I ungdomsenkäten, som ungdomsprojektet genomförde ifjol, framkom att intresset att starta eget företag är stort bland ungdomarna i gränsfjällen. Inför sommaren satsar därför näringslivsprojektet och ungdomsprojektet på konceptet Sommarlovsentreprenörer. Det ger ungdomarna chansen att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att driva ett eget företag som sommarjobb. Ifjol deltog 800 ungdomar i Sverige i satsningen. Vi tror mycket på det här, och eftersom ungdomarna visat så stort intresse känns det både roligt och viktigt att tillgodose deras önskemål. Vår förhoppning är att väcka entreprenören inom dem, säger Anna Jonasson och Mats Falk. De båda är inte bara initiativtagare, de kommer även att vara handledare för ungdomarna, eftersom de har den pedagogiska utbildningen som krävs och även har erfarenhet från eget företagande. Satsningen vänder sig till alla intresserade ungdomar mellan 13 och 19 år, finns plats över är det öppet även för andra åldrar. De intresserade bjuds in till en kickoff där de under kreativa former får skapa sin affärsidé. Ungdomarna försäkras och får ett startbidrag på kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. Genomförandet utvärderas och ungdomarna får information om vilka sätt och vilket stöd som finns ifall de vill driva sina affärsidéer vidare. Vår förhoppning är att få med 20 intresserade ungdomar från gränsfjällen och hitta lika många lokala företag som kan ställa upp som mentorer och gå in med startsumman på kronor, säger Mats Falk. n Vill du bli sommarlovsentreprenör eller mentor? Anmäl ert intresse till: Anna Jonasson, , anna.jonasson@stromsund.se Mats Falk, , mats.falk@stromsund.se Gunilla Sahlin och Mats Andersson mitt bland de ödsligt tomma flytta verksamheten från byn. Häggsjövik Det börjar bli tomt på lagerhyllorna på Samhall i Häggsjövik. Istället för att göra kablage och armaturer tvingas personalen packa ned hela verksamheten i flyttlådor. Det känns otroligt trist, det har varit en lyx att få jobba på hemmaplan, säger produktionssamordnaren Mats Andersson. När Samhalls industrienhet i Häggsjövik var som störst under 1990-talet sysselsatte verksamheten tio till tolv personer. När beskedet om nedläggningen kom i november förra året var sju personer direkt berörda. Idag är två av dem långtidssjukskrivna, en har gått över till enheten tjänster och service och en har redan börjat i Änge. Vi tre som är kvar förflyttas nu till enheten i Änge, och får mellan sju och åtta mil att pendla enkel väg varje dag. Det känns naturligtvis inte roligt när vi har haft max en mil under alla år, säger produktionssamordnaren Mats Andersson som bor i Rötviken. Han är besviken över att Samhall nu tar sin hand ifrån Häggsjövik. Personalen på plats har själva fått ombesörja alla frakter av material till de enheter som ska ta över Häggsjöviks produktion, Storuman och Svenstavik. Till vår största kund har vi tillverkat ljusarmaturer till flygplatser. Mer information:

6 NYHETER Svårt att växa i Häggsjövik Samhall i Häggsjövik flyttar sin verksamhet från byn. Omstruktureringen innebär att en handfull personer måste omplaceras. Vi ser inga möjligheter att kunna växa i Häggsjövik, säger industrichefen Micael Wengman. hyllorna på Samhalls industrienhet i Häggsjövik. De är inte glada över Samhalls beslut att Foto: mister Samhall Samhall har varit en viktig arbetsplats i området. Den tillverkningen tar nu Svenstavik över och jag kommer att hjälpa dem med uppstarten. Vår tillverkning av kablage tar Storuman över, säger Mats Andersson. Vid de näst intill tomma lagerhyllorna står Gunilla Sahlin. Vid Gränsnytts besök i början av mars har hon redan packat ned det mesta och nu ser det ödsligt ut i den stora, fräscha lokalen. Så fort allt är nedplockat kommer personalen att börja i Änge. Gunilla bor bara några hus bort och har jobbat på Samhall sedan 1996 då både hon och Mats började. Hon ser inte fram emot den långa pendlingen som förflyttningen till Änge innebär. Jag ska vara där i tre månader på prov så får vi se hur det går. Det är ju omöjligt att säga något innan. Vad jag förstår är det en helt annan typ av enhet där, mer smutsig. Här har det varit rent och städat, men där får man väl gå i arbetsoverall. Samtidigt får vi fler arbetskompisar där så det kanske bli bra. Men visst känns det tråkigt, jag har verkligen trivts här, säger hon. Både Gunilla och Mats hoppas att det kan bli nytt liv i lokalerna. De är ense om att Samhall har betytt mycket för området, som största arbetsplatsen i Hotagsbygden har här funnits personal från både Valsjöbyn och Ottsjön utanför Föllinge under årens lopp. Samhall har varit en viktig arbetsgivare och möjligheten att få jobba på hemmaplan har varit en lyx, säger de. n Anledningarna till att Samhall tagit beslutet att flytta verksamheten från Häggsjövik är flera. Enheten är liten och därmed sårbar, när beskedet kom i höstas berördes sju personer av omstruktureringen. Idag är tre kvar, inklusive samordningschefen, som kommer att omplaceras. Vi vill kunna utveckla vår verksamhet och värna våra kundrelationer och vi ser ingen möjlighet att kunna göra det på den lilla enheten i Häggsjövik, säger industrichefen Micael Wengman. Men varför inte anställa fler i Häggsjövik för att kunna utveckla verksamheten? Nej, det är inte aktuellt. Lokalerna är för små och det finns inga andra som är lämpliga. Flytten innebär nu alltså att de tre kommer att omplaceras. Anställda på Samhall kan nämligen inte sägas upp. De ska börja på enheten i Änge, sju åtta mil bort. Samtidigt undersöker vi möjligheten att hitta arbetsplatser som ligger närmare, säger Micael Wengman. Det blir lång pendling. Hur tror du det påverkar de anställda? Det är klart, är man van att ha max en mil till jobbet så blir det en omställning. Men jag tror inte de kommer att påverkas negativt, säger han. Lokalen ska nu säljas. Eventuellt kan det finnas några intressenter, säger Micael Wengman. Samhall, som ägs av staten, är ett av Sveriges största företag med anställda på 250 orter i landet. Grunden för verksamheten är Riksdagens uppdrag att skapa utvecklande jobb för personer med funktionsnedsättning. n Gränsnytt april

7 MEDVETNA VAL Lene Beate Gåsbakk den positive, engasjerte og målbeviste tausa og naprapaten fra Lierne som fikk pris for beste kvinnelige praktiker og pris for beste norske eksamensarbeid. Hendene viktigest i Lene Beates jobb Hvem er Lene Beate Gåsbakk? Jeg er ei 26 år gammel taus og kommer fra Sørli i Lierne. Ble til jul ferdig med 4-års utdannelse ved Sveriges Naprapathøgskole. Har tidligere tatt befalsutdannelse og jobbet i hæren. Er positiv, engasjert og målbevisst. Glad i natur/friluftsliv, liker fysisk trening og utfordringer. Hva er Naprapati? Naprapati er en manuell behandlingsform som tar sikte på å normalisere dysfunksjoner i bevegelsesapparatet. Som naprapat bruker man hendene for å diagnostisere, behandle og rehabilitere ulike typer funksjonsforstyrrelser og smertetilstander i muskel- og leddsystem som igjen påvirker nervesystemet. Naprapati er satt sammen av det tsjekkiske ordet napravit som betyr å korrigere og det greske ordet pathos som betyr lidelse. Naprapati betyr altså å korrigere årsak til lidelsen, sier Lene Beate. Innenfor naprapatiens behandlingssystem er manipulasjon, mobilisering, massasje, muskeltøying, og triggerpunktsbehandling hovedelementene. Disse metodene blir ofte benyttet i kombinasjon for størst mulig effekt. I noen tilfeller setter jeg også nåler, dry needling, et kurs jeg har tatt utenfor skolen. I dag går jeg også kurs innenfor enkelte områder som interesserer litt mer. Jeg tror det er viktig å kjenne at man ikke er helt utlært, men stadig vil utvikle seg selv og sine ferdigheter, sier Lene Beate. Hun har alltid hatt et ønske om et yrke hvor hun kan jobbe med mennesker og kunne hjelpe andre. Årsaken til at jeg valgte naprapatyrket var mest på grunn av anbefalinger fra bekjente som gikk på skolen eller som hadde tatt utdannelsen tidligere. Valget på Stockholm som studiested var enkelt da det kun finnes skole der, i Finland og i Chicago. Selv visste hun ikke så mye hva naprapati gikk ut på, men etter å ha fått sett og lært litt om hvordan naprapatene tenker og jobber var hun ikke i tvil om hvilken vei hun skulle gå. Jeg må innrømme at det i starten var tungt å legge fra seg de grønne klærne og sette seg på skolebenken igjen, men i dag angrer jeg ikke et sekund på at jeg valgte denne yrkesretningen. Jeg ser hvor mye vi kan hjelpe mennesker med muskel- og leddplager, og naprapati som yrkesgruppe blir større og større. I tillegg har det også gitt meg en spennende og variert hverdag, sier Lene Beate. I dag jobber hun på Heimdal helsehus i Trondheim sammen med naprapat Terje Lillemark. Terje sitter med mye kunnskap og erfaring og jeg er glad for å ha fått muligheten til å starte et samarbeid med han. Det har også åpnet dører for å jobbe mer innenfor idrettens verden, noe jeg synes er veldig interessant, sier Lene Beate. Hun jobber også en del hjemme i Lierne på Finnlistuggu ved Lierne bakeri og behovet for behandling øker stadig. Dette tror hun selv er på grunn av at folk nå har litt mer kunnskap om hva naprapatene gjør og hva de kan hjelpe til med. Pasienter kommer både fra Grong, Snåsa, og Sverige. Det ser jeg som veldig positivt. Positivt er det også at jeg har fått et samarbeid sammen med fysioterapeutene her i Lierne. Fortsetter det slik ser man muligheten til å kunne starte noe her hjemme også. Hvilke planer har du for fremtiden? Er Lierne en aktuell arbeidsplass for deg? Hvordan fremtiden ser ut er det vanskelig å svare mer konkret på nå, vi får se hvordan jobben utvikler seg både i Trondheim og i Lierne, men som alltid er jo borte bra, men hjemme best, sier Lene Beate Gåsbakk. Uansett tror hun at naprapatutannelsen kommer til å gi henne mange muligheter fremover. n Jorunn Granheim Naprapaten Lene Beate Gåsbakk tar hand om pasient Thor Birger Østnor. Foto: Jorunn Granheim 6 Gränsnytt april 2011

8 Den 30 maj besöker författaren Kristina Mattsson projektområdet. Hon har skrivit boken Landet utanför ett reportage om Sverige bortom storstaden. Tanken är att hennes föreläsning ska bli startskottet på en diskussion om landsbygdens framtid. För första gången i världshistorien bor idag fler människor i städer än på landsbygden. Orter kommer att dö ut. Även större samhällen. Det är en förändring med stora och okända konsekvenser. MEDVETNA VAL Känd författare ska skapa debatt Så skriver författarinnan och journalisten Kristina Mattsson i sin bok Landet utanför ett reportage om Sverige bortom storstaden. I boken har hon bland annat gjort nedslag i Lierne kommune och skriver också en del om Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt. Den 30 maj är hon inbjuden av projektet för att föreläsa tanken är att föreläsningen sedan ska bli startskottet på en diskussion om landsbygdens framtid. Vår förhoppning är att många politiker ska komma eftersom flertalet av de frågor vi brottas med i projektet inte är unika utan landsbygdspolitiska. Men diskussionen är angelägen även för tjänstemän på länsstyrelsen, fylkeskommun, engagerade byalag/byföreningar, intresserade i allmänheten och projektmedarbetare, säger Anna Jonasson i näringslivsgruppen. Hur landsbygden ska överleva, och vad som kan göras för att underlätta för människor och företag även utanför storstaden, är några av de frågeställningar som projekt et nu hoppas ska diskuteras under Kristina Mattssons besök. Jag hoppas att vi ska ta initiativ och vara med i den debatt om landsbygden som verkar vara på gång. Då kanske vi har någon möjlighet att bli ett pilotområde, säger Anna Jonasson. n Kretsmesterskap og Børgefjellsprinten Røyrvik idrettsforening (RIF) har i de to siste årene vært arrangør av avslutningsrennet i NAkarusellen. Nytt av året er at de også skal arrangere KM (kretsmesterskap) i samme løypene, og det på samme helg! Spennende og utfordrende. Nye traseer skal lages og godkjennes. Med to så store arrangement samme helg kreves det ett stort apparat med masse frivillige, sier Nina Øie Devik, leder for RIF. Børgefjellsprinten er som navnet sies en sprint, hvilke øvelser og hvilken stil gås det i KM? Det er deltakere fra 10 år og oppover, og derfor blir det forskjellige lengder på løypene. Det gås i klassisk og distansene spenner fra 1 km for de minste til 30 km for seniorene. Skjønner det er store oppgaver i skiløypene, men det er vel andre oppgaver som gir utfordringer? Mangel på overnatting i Røyrvik gjør at RIF må drifte gjestegården den helga. Det er en stor utfordring, men en del kompetente folk har allerede sagt seg villig til å stille opp så vi ser lyst på det. Det er vel ikke nok med innsats bare fra RIF sine medlemmer? Hvis alle medlemmene stiller opp hjelper det stort. Men vi trenger også hjelp fra andre sambygdinger. Men like viktig er at mange stiller opp som publikum og heier på deltakerne. n Lars Arne Krukhaug Gränsnytt april

9 NYHETER Träff ska lotsa företagare rätt Den 7 april arrangerar näringslivsgruppen ett seminarium med temat Försäljning av varor och tjänster över gränsen. Det är mycket att tänka på när det gäller att importera och exportera varor och tjänster över gränsen. Och behovet av ökad kunskap är stor. Därför arrangerar nu näringslivsgruppen inom Mitt- Skandinaviskt Regionprojekt ett seminarium på temat torsdagen den 7 april mellan klockan och på Lierne Gjestegård. Inbjudna är, förutom företagarna, representanter från svenska och norska tullen och Skatteverket. Förmodligen är det ganska unikt att vi lyckas samla representanter från dessa myndigheter så det gäller att ta tillfället i akt. Vi hoppas att många företag i regionen tar den här chansen, säger projektledaren i näringslivs- Planer på samiskt hotell n Det finns planer på att bygga en samisk boendeanläggning i Frostvikenområdet. Sweco har tillsammans med Nordanalys och Syre fått uppdraget att utveckla ett koncept och göra en konsekvensanalys. De ska även ta fram en affärsplan. Den 16 mars hölls ett uppstartsmöte i Gäddede där Sweco och Nordanalys fanns på plats tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från samebyarna, länsstyrelsen, Strömsunds kommun och lokala intressenter. Idén att bygga en samisk boendeanläggning har kommit till inom Projekt Frostviken samebyarnas utveckling ett utvecklingsprojekt som drivs inom samebyarna Voernese, Ohredahke och Raedtievarie med Gaaltije som projektägare. Syftet med denna del av projektet är att se om det ökade intresset för naturbaserad turism, gruppen Anna Jonasson. Under dagen kommer bland annat följande att tas upp: n Vad krävs för att företagare ska komma igång med sin försäljning över gränsen? n Hur gör man? n Vilka blanketter ska fyllas i? n Vad kostar det? Tanken är att företagen efter dagens slut har en god överblick över vad som krävs för att de ska komma igång med sin försäljning och har kunskapen som behövs för att börja importera/exportera, säger Anna Jonasson. Förutom information från tullen och Skatteverket finns det även möjlighet att i förväg boka enskilda möten med representanter från dessa myndigheter. På plats finns även kommunernas näringslivsutvecklare. n kombinerat med ett unikt samiskt kulturarv, öppnar för en möjlighet att skapa ett exklusivt hotell med en genuin samisk design och inriktning, säger projektledaren Kerstin Angantyr Nordfjäll. Bredbandsplaner utreds vidare n Huvudprojektledningen initierade tidigare i år ett möte kring bredbandsutbyggnad. Nu fortskrider utredningen och utredarna tittar på en tillfällig lösning i Gäddede där Gelab ska kunna få bättre kommunikationsmöjligheter. Utredarna, OneOT, jobbar också med att få till ett teknikmöte med Jämtkraft och NTE. Detta för att konkretisera fiberutbyggnad mellan Rötviken och Valsjöbyn, säger huvudprojektledaren Tommie Jirhed. OneOT har också fått ett utökat uppdrag av Strömsunds kommun gällande en bredbandsutbyggnad sträckan Gäddede Stora Blåsjön. Ny skole I fjorhøst startet endelig bygging av ny skole i Røyrvik. Dvs. den eldste delen, 59-fløya, og mellombygget skulle vike plass for nyere og moderne lokaler. 18 millioner var satt av til utbyggingen og så langt ser det ut som at budsjettet holder. 59-fløya hadde både skolekjøkken, sløydsal, tekstilforming og klasserom for mellomtrinnet (5 7 klasse), så riving av fløya betydde store utfordringer for å finne løsninger i gjenværende bygg. I tillegg hadde mellombygget fungert som gjennomgang mellom ungdomskolen/gymnastikkbygget og småskolen/administrasjonsbygget. Med dette borte måtte logistikken mellom byggene arrangeres slik at det ikke kom i konflikt med byggeplass og biltrafikken som passerer skolen. Odd Einar Haugen, oppvekstsjef og rektor, forteller at det har gått overraskende bra. Forventningene om nye lokaler har nok vært en motiverende faktor og både lærere og elever har hatt en positiv innstilling og vist stor tilpasningsevne i denne perioden. For at det blir en ny flott skole er det ikke tvil om, sier han. Odd Einar viser tegninger og forteller om de nye lokalene som etter hvert skal stå ferdig. Og det er planen at allerede til Bærflækkdagen i år skal den nye skolen stå der i all sin prakt. Når Odd Einar omtaler det som ny skole, er det virkelig det, selv om store deler av bygningsmassen fortsatt står der. Det nye mellombygget som skal binde sammen ungdomsfløya og småskolen vil bli skolens nye storstue. I tillegg til ny sløyd- og tekstilformingssal vil det bli både nytt musikkrom og kombinert fellesrom og kantine. Planmessig er det tilrettelagt slik at musikkrommet og fellesrom/kantine kan kobles sammen slik at det kan brukes til konserter, teater og lignende. Bygginga er på gang. Planen er at Odd Einar Haugen. Selv om det forsvinner noen k l a s s e r o m når 59-fløya er borte vil ombygging av både ungd o m s f l ø y a og småskolen/adminis trasjonsbygget være tilstrekkelig til å huse dagens 54 elever og fremtidige elever. Bl.a. forsvinner datarommet da det legges opp til datautstyr i alle klasserom. Og med andre ombygginger blir det plass nok til alle. Det legges opp til en form for tredeling av skolen, 1 4, 5 7, og 8 10 får egne fløyer med egne innganger. I tillegg vil skolen som før 8 Gränsnytt april 2011

10 NYHETER byggs i Røyrvik Så här skriver vår ungdomsreporter om skolbygget I Røyrvik bygges det nå nytt mellombygg på skolen. Den gamle 59-fløya var ikke godkjent for verken inneklima eller brannsikkerhet, og måtte derfor rives. De siste åra har bygningen blitt brukt på dispensasjon. Under dette bygningsprosjektet har det vært litt kaotisk å gå på skol en, men ikke så mye som vi trodde det kom til Anne Marte Olsen. å bli. Siden skolen på en måte ble delt i to, er ungdomsskolen adskilt fra resten. allerede til Bærflækkdagen i år skal den nye skolen stå der i all sin prakt. Foto: Lars Arne Krukhaug Det at skolekjøkkenet lå i det bygget som ble revet, har vært litt synd siden vi på ungdomsskolen har hatt mat- og helse år i år, men med provisoriske ordninger har det gått utrolig greit allikevel. Nytt skolekjøkken med kantine vil utgjøre en forskjell fra gammelt til nytt bygg, og kantina vil gjøre at det blir mer samhold i oss når vi spiser. Det skal også bli musikkrom i det nye bygget. huse SFO og bibliotek, sier Odd Einar Haugen. Universell utforming har vært sterkt prioritert i planleggingen. I tillegg til heis mellom etasjene blir det bygd rullestolramper overalt hvor det er nivåforskjeller mellom byggene. Det er også lagt opp til en ren skole. Dvs. at eleven først kommer inn til ett omkledningsrom hvor de skifter om til inneklær og innesko før de fortsetter innover til sine respektive klasserom. Hensikten er å skape ett renere innemiljø. Så til høsten starter nye og gamle elever opp med helt ny skole. Da vil Røyrvik skole framstå som ett praktbygg i kommunen. Vi ønsker både elever og lærere lykke til! n Lars Arne Krukhaug 59-fløya. Illustrasjon av nye skolen sett fra sørsiden. Foto: PDN/Røyrvik kommune 10. klassen gleder seg over at det bygges ny skole, men synes selv det er synd at de ikke får gå på den. Vi tror ikke det blir store forandringer med tanke på skolegangen vår, men selvsagt har det mye å si med et nytt mellombygg! Det er ganske utrolig hvor bra alt egentlig har gått. Fotballbanen ble borte da den var innenfor byggeområdet, men hva gjør vel ikke ungdomsskolen da? Jo da, setter opp små mål på bussplassen, og vips så har vi en provisorisk fotballbane... Det er synd at det koster så mye å bygge ny skole, men går dette riktig vei, tror jeg det vil få en positiv virkning for Røyrvik. Hvis alt går som det skal, vil den nye skolen være ferdig til månedsskifte juni-juli. n Anne Marte Olsen Gränsnytt april

11 TEMA GRÄNSHINDER Mitt-Skandinaviskt Regionprojekt Skillnaderna i de norska och svenska systemen kan ibland ställa till svårigheter när det gäller mobiliteten och samarbetet över gränsen. De olika höga arbetsgivaravgifterna är ett exempel. Momsen som måste betalas vid import och export av arbetsmaskiner ett annat. Läs mer om gränshinder på följande temasidor. Svårt uppdrag att riva gränshinder Huvudprojektet jobbar framför allt för att bryta ned tre gränshinder: de höga kostnaderna vid import och export av arbetsmaskiner, de stora skillnaderna i arbetsgivaravgifter samt krånglet vid export/import samt vidareförädling av renkött. Huvudprojektledarna arbetar nu på flera fronter för att lösa de problem som människor och företag stöter på i gränstrakterna. Det handlar om olika höga arbetsgivaravgifter som gör det svårt för svenska företag att konkurrera om arbetskraft och om momsinbetalningar vid import och export av arbetsmaskiner ett regelverk som ställer höga likviditetskrav på entreprenören. Ska man föra in en arbetsmaskin med ett värde på till exempel 1 miljon kronor måste den förtullas. Det betyder i praktiken att momsen, kronor, måste betalas före gränspasseringen. Vi tittar också på de krångliga reglerna vid import/export samt vidareförädling av renkött samt lagstiftningen i de båda länderna inom den offentliga sektorn som gör att vårt arbete inte kommer framåt. Bland annat inom hälsa- och sjukvård och inom skola där delprojekten har planer på utökat samarbete över gränsen, säger Kjell Schive. I slutet av 2009 uppvaktades svenska regeringen i hopp om att göra svenska delen av projektet till ett försöksområde med kraftigt reducerad arbetsgivaravgift. Idag är både svenska socialdepartementet och norska finansdepartementet uppvaktade i frågan. Projektet har även skickat in en skrivelse till Tullverket och Tullvesenet rörande import, export och vidareförädling av renkött. Där vill man få svar på hur gällande regelverk ser ut för import/export av levande ren, hela slaktkroppar och vidareförädlat renkött i projektområdet. Vi vill också ha svar på hur vi kan gå vidare med en eventuell ansökan om dispens från gällande regelverk för att kunna skapa den flexibilitet som rennäringen och renslakterier/ vidareförädlingsanläggningar i regionen efterfrågar. Vi jobbar hårt med dessa frågor men det handlar om tunga politiska processer och frågor som inte går att lösa på de tre år projektet varit igång. Därför arbetar vi nu för ett fortsättningsprojekt, säger svenske projektledaren Tommie Jirhed. EU-förordningen 883/2004 som kom förra året öppnar upp för lösningar när det gäller arbetsgivaravgiften, men problemet är att förordningen än så länge inte är ratificerad i Norge. Men den sätter press på myndigheterna och vi jobbar nu med att få till stånd ett möte med svenska försäkringskassan, socialdepartementet, norska NAV och norska finansdepartementet för att försöka få dem att ändra praxis och etablera en försöksregion i vårt område, säger Kjell Schive. För att dessa gränshinder ska kunna brytas ned tror både Schive och Jirhed att det måste till ett ökat politiskt entreprenörskap, det vill säga att politikerna i större mån än idag vågar fatta mer radikala beslut för att främja utvecklingen i glest befolkade områden: De ändringar som vi vill åstadkomma för till exempel gränsgångare och företag berör kanske ett par hundra människor. Det är väl helt enkelt så att frågorna därför inte anses som tillräckligt aktuella för rikspolitikerna. Våra lokala politiker måste framöver mer aktivt börja uppvakta dem för att våra önskemål ska komma med på den politiska agendan, säger de. n 10 Gränsnytt april 2011

12 TEMA GRÄNSHINDER Exempel på skillnader i svenska och norska systemen Sverige och Norge har olika system när det gäller skatt, pension, föräldrapenning, sjukpenning med mera. Tänker du ta jobb i det andra landet finns många saker att tänka på. Är du gränsgångare gäller också speciella regler. Här redovisas översiktligt några av skillnaderna mellan de svenska och norska systemen. Kom ihåg! Denna sida är bara en översikt och ger inte fullständig information om lagar och regelverk. Ta alltid kontakt med rätt myndighet för att få korrekta uppgifter om vad som gäller i just DITT fall! Socialförsäkringssystem Arbetslöshetsförsäkring Sverige: Den svenska socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, vid ålderdom och till barnfamiljer. Socialförsäkringen är individbaserad och betalas via skatten. Läs mer på och Norge: Den norska socialförsäkringen administreras av NAV, det norska Arbets- och välfärdsverket. Försäkringen, kallad folketrygden, betalas via skatten och ger rätt till bland annant alders-, etterlatte- og uførepensjon, stønad ved yrkesskade, stønad til enslige forsørgere, medisinsk stonad ved sykdom, skade og svangerskap/nedkomst. Läs mer på Generellt om socialförsäkring Normalt är du socialförsäkrad i det land där du bor. Om du däremot arbetar i ett annat land än där du är bosatt, är huvudregeln att du är socialförsäkrad i det land där du arbetar, men undantag finns. Sverige: För att få rätt till arbetslöshetsersättning krävs medlemskap i A-kassa. Du måste också anmäla dig till Arbetsförmedlingen och aktivt söka jobb. Ersättning fås i högst 300 dagar, högsta ersättningen är 680 kr/dag. Arbetslöshetsersättning betalas ut i två olika former, grundbelopp eller inkomstrelaterad ersättning. Grundbelopp utgår från hur mycket du har arbetat och inte hur mycket du har tjänat. Inkomstrelaterad ersättning utgår också från din tidigare inkomst. Läs mer på Arbetsgivaravgifter Norge: I Norge är du automatiskt arbetslöshetsförsäkrad genom skatten. Hovedvilkårene for å få dagpenger er at du har fått redusert arbeidstiden din med minst 50 prosent (minst 40 prosent dersom du er permittert). Har fått utbetalt arbeidsinntekt på minst kr i siste avsluttede kalenderår eller minst kr i løpet av de siste 3 avsluttede kalenderårene og att du er registrert som arbeidssøker. Du kan få dagpenger i 104 uker. Begrenset til 52 uker ved permittering. Läs mer på Så fungerar pensionen om du arbetat i flera länder Om du har tillhört socialförsäkringen i flera nordiska länder kan du som ålderspensionär eller pensionär på grund av arbetsoförmåga få pension från vart och ett av dessa länder. Ersättning vid sjukdom Sverige: Första dagen du är sjuk är en karensdag, då ges ingen sjuklön. Följande två veckor betalar arbetsgivaren sjuklön om du har rätt till sådan (du ska ha anställts för minst en månad eller ha arbetat sammanhängande i 14 dagar). Ersättningen motsvarar 80 procent av lönen. Är du sjuk längre än två veckor krävs läkarintyg och Försäkringskassan betalar sjuklönen. Varje land betalar ut sin pension enligt sina egna regler och åldersgränser. Du bör själv ta reda på vilka åldersgränser och regler som gäller. Läs mer på Norge: I Norge tillämpas inte karensdag. Man kan vara sjuk utan läkarintyg fyra gånger tre dagar/år (egenmelding). Arbetsgivaren betalar sjukpenning de första 16 dagarna, därefter kan du få ersättning från NAV upp till ett år, eller i vissa fall längre. En god del bedrifter, privat og offentlige, gjelder både Røyrvik og Lierne kommue er såkalte IA-bedrifter (IA = inkluderende arbeidsliv). Det betyr at de har spesielle forpliktelser overfor både arbeidstakerne men også forpliktelser/samarbeid med NAV-arbeidslivssenter. I tillegg til tilrettelegging på arbeidsplassen ved sykdom, oppfølging av arbeidstakere ved sykdom så er kanskje det vesentlige at en arbeidstaker kan ta ut 24 egenmeldingsdager pr. år, fra 1 dag til maks 8 dager i ett strekk. Sverige: Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Den svenska arbetsgivaravgiften för år 2011 är 31,42 procent av lönesumman. Vissa områden i Sverige är regionala stödområden (stödet gäller dock inte för alla typer av verksamheter) med lägre arbetsgivaravgifter. Här ingår bland annat Strömsunds och Krokoms kommuner. Läs mer på Gränsgångarregeln När det gäller skatter gäller särskilda regler för gränsgångare, gränsgångarregeln: Gränsgångare är personer som bor i Sverige eller Norge i en kommun som gränsar till det andra landet och arbetar i en gränskommun på andra sidan av gränsen. Speciella regler gäller för gränsgångare. Om du är gränsgångare ska du bara betala skatt på din inkomst i Sverige/Norge, där du är bosatt. Ett villkor är att du regelmässigt vistas i din fasta bostad minst två dagar per vecka med en övernattning. Med dag avses också del av dag. Norge: I Norge deles trygdeavgiften mellom arbeidsgiver og arbeidstaker. F.eks. i Lierne er det arbeidsgiver som betaler 5,1% + at arbeidstaker betaler 7,8% av brutto lønnsinntekt. Läs mer på a V Grafik: Gerd Sjöberg Läs mer på Läs mer på Läs mer på Gränsnytt april

13 TEMA GRÄNSHINDER Exportrådet ger hjälp till företag Exportrådets uppgift är att hjälpa de företag som vill etablera sig i grannlandet. Organisationen har kontor över hela världen och i Oslo finns åtta medarbetare. Efter flera års kraftig tillväxt har Norge idag en av de starkaste ekonomierna i världen och omkring 2600 svenska företag har valt att etablera sig här. Exportrådets uppgift är att hjälpa de företag som vill etablera sig i grannlandet. Organisationen har kontor över hela världen och i Oslo finns åtta medarbetare. Inför en etablering är det viktigt att tänka på att regelverk, affärskultur och marknadskrav samt det faktum att Norge inte är medlem i EU menar Magnus Dahlin på Oslo-kontoret. Det finns helt klart pengar att tjäna för svenska företag i Norge. Moms- och tullprocedurerna kring import och export är det flest företag tycker är svårt. Där tycker jag det borde gå att göra en överenskommelse mellan de nordiska länderna, säger han. n Läs mer: Hallå Norden vill öka rörligheten n Hallo Norden er Nordisk ministerråds informasjonstjeneste. Formålet er å gjøre det enklere for privatpersoner å bevege seg i Norden. Dette skal skje gjennom å gi informasjon til privatpersoner slik at det blir lettere å flytte og studere i et nordisk naboland. Hallå Norden spelar en viktig roll i Nordiska ministerrådets arbete med eliminering av gränshinder mellan de nordiska länderna, säger Johan Lindblad som jobbar med gränshinderfrågor på Nordiska ministerrådet. Läs mer: norden-for-deg Christina Olsson är en av rådgivarna på Grensetjänsten i Morokulien. Varje år kommer personalen i exempel gränspendling och företagsetablering över gränsen. Grensetjänsten Varje månad kommer Grensetjänsten i kontakt med omkring personer som har frågor kring gränspendling, företagsetablering eller studier över gränsen. Det är viktigt att man tar reda på vilka regler som gäller i båda länderna innan man tackar ja till ett arbete i Sverige eller Norge, säger rådgivaren Christina Olsson. Grensetjänstens uppdrag är att täcka både Sveriges och Norges behov av information och rådgivning i samband med arbetspendling, företagsetablering, flytt eller studier över gränsen. Grensetjänsten har även till uppgift att synliggöra gränshinder och föreslå lösningar på dessa. På Grensetjänsten, som ligger på gränsen mellan Värmland och Hedmark, jobbar fem rådgivare. Varje månad vänder sig omkring personer hit för att få hjälp, rådgivarna är också ofta ute och föreläser. Generellt kan man säga att kunskapen kring vilka regler som gäller och vad man bör tänka på när man arbetspendlar eller flyttar till det andra landet för att jobba är ganska låg. Att ta ett jobb i det andra landet är inget problem, men det är viktigt att man tar reda på vilka regler som gäller. Systemen i de två länderna är olika, säger rådgivaren Christina Olsson. Grensetjänsten representerar cirka 22 olika myndigheter och organisationer på svenska och norska sidan och rådgivarna har stor kunskap om vad man bör tänka på som gränsgångare. Det viktiga att komma ihåg, enligt Christina Olsson, är att det är du själv som har ansvaret för att kolla upp vad som gäller och för att ansöka om och fylla i alla papper som krävs. Om du flyttar till det andra landet, eller om du arbetspendlar, måste du anmäla det till en rad myndigheter och du kanske ska registreras i det 12 Gränsnytt april 2011

14 Grensetjänstens bästa råd Tänk på det här när du ska börja jobba i det andra landet. Vilka myndigheter du ska meddela beror på om du fått jobb i Sverige eller Norge. Jobb i Norge/kontakta dessa myndigheter i Sverige: n Försäkringskassan. Meddela att du jobbar i ett annat land. n A-kassa och fackförbund. Meddela att du börjar jobba i Norge. n Lokala Skatteverket i Sverige. Ge besked om att du har ny arbetsgivare och vart du ska jobba. n Arbetsförmedlingen. Meddela om du är arbetssökande. Jobb i Norge/kontakta dessa myndigheter i Norge: n Skatteetaten i den kommun du ska jobba. Vad gäller för dig? Här ansöker du också om norskt personnummer, D-nummer. Ta med dig giltigt pass eller stämplat personbevis + foto ID. På samma kontor söker du också skattekort om du ska skatta till Norge. n Din arbetsgivare ska anmäla dig i norska socialförsäkringen, (norsk Forsakringskassa). Ta reda på vilka socialförsäkringsregler som gäller för dig om du flyttar eller jobbar i Norge. Mer info: n Skaffa ett konto i norsk bank. n Tullen införsel av bil utrustning mm. Mer info: n Har arbetsgivaren försäkringar som gäller för dig? Finns det tariffavtal som gäller för din arbetsplats? Ska jag gå med i facket? Mer info: kontakt med över personer som har frågor när det gäller till Foto: Ann-Louise Rönestål Ek ger svar andra landets socialförsäkringssystem. Hennes råd är att noga läsa på vilka regler som gäller, och gärna ta kontakt på rådgivarna på Grensetjänsten. På deras hemsida finns också en checklista som kan vara bra att följa, se faktarutan. Det är inte bara att åka iväg, trots att det kanske endast är några kilometer till gränsen. Reglerna, och detaljerna, är många i de båda länderna. Mycket bedöms från fall till fall beroende på hur den enskildes situation ser ut, säger Christina Olsson. Vilket socialförsäkringssystem är då det bästa: Det svenska eller det norska? De är ungefär lika bra, tycker Christina Olsson. Och tar man enbart jobb i det andra landet har man också accepterat att tillhöra det landets system med både föroch nackdelar. Mobiliteten över gränsen är viktig både för Sverige och Norge och något som vi ska fortsätta att värna och kämpa för. Båda länderna är mer eller mindre beroende av arbetskraften som gränspendlarna utgör. Visst kan vissa av reglerna tyckas konstiga, men man måste finna sig i att länderna har olika regelverk, säger Christina Olsson. n Läs mer: Jobb i Sverige/kontakta dessa myndigheter: n Skatteetaten i Norge. Gi beskjed om at du har nytt arbeidssted og arbeidsgiver. Mer info: n Skatteverket. Skaffa svensk personnr. Skatteverket krever gyldig pass for å søke svensk personnr. Mer info: n Försäkringskassan. Svensk arbeidsgiver har ikke plikt til å melde deg inn. Kun pass er gyldig ID. Mer info: n A-kassa (vedr.arbeidsledighetsforsikring). n Tollmyndigheten. Hva gjelder ved innførsel av bil, utstyr og lignende. Mer info: n NAV Internasjonal. Finn ut hva som gjelder for deg dersom du skulle bli arbeidsledig i Sverige og fortsatt er bosatt i Norge. Mer info: n Åpne bankkonto i Sverige. Hvilke forsikringer har arbeidsgiver, som gjelder for deg? Undersøk om du bør gå med i en fagforening. VIKTIGT! Skaffa ett skriftligt anställningsavtal, spara lönespecifikation och annan jobbrelaterad dokumentation. Gör en pärm och spara all dokumentation gällande ditt arbete. När du återvänder till ditt hemland är det också viktigt att fylla i de papper och kontakta de myndigheter som krävs. Mer information om detta finns i Grensetjänstens checklista, FAKTA: Grensetjänsten n Grensetjänsten är ett gräns- och myndighetsöverskridande samarbete mellan Sverige och Norge. Tjänsten finansieras av flera olika myndigheter och organisationer i båda länderna. Arbetsförmedling, socialförsäkring, skatte- och tullverk samt arbetstagareoch arbetsgivarorganisationer är några av de parter som är aktiva i Grensetjänsten. Grensetjänsten finns i Morokulien Infocenter, mitt på riksgränsen. Källa: Gränsnytt april

15 TEMA GRÄNSHINDER Tvingades säga upp sig Att regelverket gör det näst intill omöjligt att jobba i både Sverige och Norge samtidigt är Björn Andersson i Hotagen ytterst medveten om. Att regelverket ser ut som det gör är en katastrof, säger han. Björn Andersson i Hotagen var en av de första svenskar som anställdes på Lierne Bakeri i Sørli i slutet av 1990-talet. Han trivdes bra på sin arbetsplats och jobbade samtidigt som deltidsbrandman i Sverige. Det gick bra under några år. Sedan upptäckte företagets revisor hur regelverket fungerar, att de var tvungna att betala svensk arbetsgivaravgift för mig och inte norsk. Något som innebar en stor merkostnad för dem, säger Björn Andersson. Han fick ett ultimatum: Sluta som deltidsbrandman eller sluta på bakeriet. Björn valde det senare och bor och jobbar idag i Östersund på veckorna, han arbetar även kvar som deltidsbrandman i Hotagenområdet. Jag förstår bakeriets agerande fullt ut, jag förstår däremot inte systemet. Det här regelverket måste förändras, både människor och företag blir lidande. I de här trakterna är det många som har mer än ett jobb och det är ju i Norge flertalet av jobben finns för oss som bor i gränstrakten. Men med de regler som finns blir det svårt att få det att funka i praktiken, säger han. Att regelverket ställer till problem märker han av inte minst inom brandkåren. Det är svårt att rekrytera, eftersom många i området jobbar på norska företag och därmed inte kan ta extrajobb i Sverige eftersom norska arbetsgivaren sätter stopp. För gränsgångaren Mona fungerar det Mona Johansson från Gäddede jobbar i Nordli. Som gränsgångare ser hon inga större hinder i att bo ett land och jobba i ett annat. Den største fordelen for min del er å jobbe i et personallag. Vi har et synsätt og et förhållningssätt til barn og voksne med en rød tråd, säger hon. Hvorfor jobber du i Norge? Etter noen år borte fra Gäddede bestemte jeg og min familie oss for å flytte tilbake. Et mål for meg var å starte med noe som jeg aldri hadde gjort tidligere. Men det ble ikke helt som forutsett. Lange dager og små barn passet nok ikke helt sammen. Fikk fra omveier høre at det var mulighet for jobb på andre siden av grensen, og så ble det, sier Mona. Undersøkte du hva for regler som gjelder som svensk i norge før du begynte på jobb i Norge? Jeg måtte finne ut det meste selv. De som viste mest var ansatte ved Lierne kommune. Når jeg undersøkte i Sverige var det mye spørsmålstegn. En i Sverige som jeg pratet med sa att det finnes en avtale for gränsgångare på 350 sider. Kjenner du til hvordan det norske systemet fungere med pensjon, arbeidsgiveravgifter, skatt osv.? Ikke helt. Jeg vet at det trekkes av lønn til pensjon. Skatten betaler jeg selv i Sverige. Har du støtt på noen problem siden du begynte å jobbe i Norge? For eksempel byråkratiske problem, mye papirarbeid, vanskelige regler osv? Egentlig ingen større problemer. Det som kan nevnes var at jeg ikke fikk godkjent min utdanning som barnsköterska i Norge. 3 år har det tatt. Nå har jeg både svensk og norsk utdannelse. Mener du det er nødvendig å jobbe med denne typen av spørsmål for å gjøre det enklere for flere å jobbe/ bli gränsgångare i Norge? Ja helt klart. Det finnes et grensekontor i Värmland som jeg har ringt til flere ganger. De kan i hvert fall svare på hvor man skal henvende seg. Hva er den største fordelen med å jobbe i Norge? Den største fordelen for min del er å jobbe i et personallag. Vi har et synsätt og et förhållningssätt til barn og voksne med en rød tråd, som er inspirerende og stadig i utvikling, for både barna og voksne i barnehagen. Hvordan oppfattes du som svensk i Norge? Jeg tror ikke det oppfattes og blir tenkt så mye på det, sier hun. Hvordan ser du på fremtiden? Jeg ser lyst på fremtiden, og trives veldig bra. Jeg blir nok her i Norge, sier Mona Johansson. n Jorunn Granheim Mona Johansson bor i Gäddede och jobbar i Nordli. Hon tycker att 14 Gränsnytt april 2011

16 TEMA GRÄNSHINDER på grund av reglerna Vi är väldigt underbemannade, just nu saknar vi tre personer. Det innebär att vi inte klarar av de jobb vi annars skulle ha ryckt ut på, nu måste vi vänta på förstärkning. Det kan få ödesdigra konsekvenser, både vid olyckor och bränder, säger Björn Andersson. Han vill se en förändring, och det snart. Vad jag förstår arbetas det problemfritt det fungerar bra att vara gränsgångare på många håll för att lösa just det här problemet men det verkar ju omöjligt. För oss i gränstrakterna både hämmar och bromsar det utvecklingen. Det är en ren katastrof, säger Björn Andersson. n Läs mer: På webben kan du läsa om Victoria Westberg som bor i Norge och jobbar i båda länder, Foto: Jorunn Granheim Det här är ett stort problem Ett av de största gränshindren är problemen som uppstår med arbetsgivaravgiften vid deltidsarbete i två länder. Det säger Johan Lindblad som jobbar med gränshinderfrågor på Nordiska ministerrådet. Johan Lindblad på Nordiska ministerrådet, samarbetsorganet för de nordiska regeringarna, har sitt kontor i Köpenhamn och jobbar varje dag med gränshinderfrågor. Det största problemet han ser när det gäller gränshinder och att jobba över gränsen är att det är näst intill omöjligt att till exempel ha ett halvtidsjobb i Sverige och ett i Norge. Om jag bor i Sverige och jobbar i Norge kan jag inte ta ett extrajobb i Sverige, inte heller om jag redan jobbar heltid i Norge och bara vill tjäna extra pengar då och då. Då slår den norske arbetsgivaren mest troligt bakut eftersom han blir tvungen att betala svensk arbetsgivaravgift för allt jobb den anställde gör i Norge. I en sådan situation blir det svindyrt med svensk arbetskraft eftersom den svenska arbetsgivaravgiften är mycket högre, säger han. Denna fråga har under lång tid bearbetats i EU-kommissionen utan något lyckat resultat. Förra året kom en ny förordning, 883/2004, som visserligen underlättar något men än så länge omfattas inte Norge av denna genom EES-avtalet. Norske Robert Eriksson, ordförande i Stortingets arbeids- og sosialkomité, har uppvaktat norska arbetsministern för att försöka skynda på ratificeringen, men det tar tid. Problemet med gränshinderfrågorna är att de inte lyckas komma med på den politiska agendan. Många gånger berör de bara en klick av befolkningen i ett land och då anses inte frågan tillräckligt viktig. Johan Lindblad. Jag tycker man borde ha kommit en bit längre vad gäller dessa frågor än vad man faktiskt har gjort, säger Johan Lindblad. Efter det svenska riksdagsvalet förra året har han fått vissa indikationer på att nya handelsministern, Ewa Björling (m), som också ansvarar för nordiska samarbetsfrågor, verkar vara angelägen om att titta närmare på gränshinderproblematiken. Men hur stort inflytande hon har att påverka i dessa frågor är svårt att bedöma, säger Lindblad. Vad krävs för att frågorna ska hamna på den politiska agendan? Jag tror det krävs att frågorna får stor publicitet och lyfts fram i media. Det verkar finnas en politisk tröghet och ovilja att ändra lagar. Antingen är man för feg eller så har man inte helt klart för sig konsekvenserna för landet i helhet. Allt som syns och blir öppet är svårare att negligera. Johan Lindblad pekar på att det ger stora samhällsekonomiska fördelar om arbetstagarna kan vara mobila på den nordiska arbetsmarknaden. Vi måste bli bättre på att samarbeta när det gäller att tillämpa EUdirektiven i de nordiska länderna och man kommer framöver att ta större hänsyn till vilka konsekvenser varje beslut får för den nordiska mobiliteten, säger Johan Lindblad. n Gränsnytt april

17 TEMA GRÄNSHINDER Statssekreterare på besök n Den 6 april träffade statssekreteraren Magnus Kindblom från Landsbygdsdepartementet flera politiker och projektmedarbetare för att bland annat diskutera gränshinder, myndighetsbyråkrati, bredband, tullfrågor och boendefinansiering. Representanter från samebyarna tog också upp rovdjursproblematiken. Läs mer: Rundabordssamtal i Oslo n Problematiken kring momsoch tullfrågor när tunga arbetsmaskiner förs över gränsen diskuterades vid ett rundabordssamtal i Oslo den 5 april. På plats fanns deltagare från finansdepartement och tullmyndigheter i Sverige, Norge, Finland och Åland. Inbjudna var även representanter från företag, handelskammare och andra aktörer med god insikt i problematiken. Kunskapsföretaget KPMG hade inför mötet utarbetat en rapport där regelverk, praktisering av regelverk och möjliga lösningar presenteras. Förhoppningen med samtalen är att komma till enighet om en process att lösa detta handelshinder, säger Johan Englund på nordisk InnovationsCenter i Oslo som arrangerade samtalet på uppdrag av Gränshinderforum. Läs mer: Tvångsskrivning i Norge ej aktuell n Svenske pendlere skal inntil videre ikke behøve å bli bostedsregistrert i Norge, sier norske finansminister Sigbjørn Johnsen. Beslutningen kommer som et resultat av Finansdepartementet har satt ned en arbeidsgruppe som skal se på bostedsregistreringen av utenlandske arbeidstakere. Arbeidsgruppen er blitt enige med Skattedirektoratet om at saker om bostedsregistrering som har oppstått som følge av at personer med D-nummer søker om skattekort for annet år på rad, stilles i bero inntil videre. Dette innebærer at utenlandske pendlere inntil videre bare vil bli bostedsregistrert i Norge dersom de selv ber om det. Så fungerar det fö F.v.: Mattias Olsson, Jonny Hallquist, Pia Källman Ström og John Helge Inderdal på Lierne Bakeri. Lierne Bakeri har ett 40-tal svenskar anställda John Helge Inderdal, ägare av Lierne Bakeri, menar att det är avgörande för företagens utveckling att regelverket mjukas upp för att underlätta rekrytering över gränsen. Lierne Bakeri er etablert 1990, gründer og hovedaksjonær er John Helge Inderdal. Bakeriet produserer norske tradisjonsprodukter, lefser og selskapskaker, kun for det norske markedet. Omsetning i år passerer kr 100 mill, pr i dag 110 ansatte, vorav 40 utenlandske. Hva var det som var årsak til at dere måtte ansette utenlandsk arbeidskraft? Ingen mulighet til å rekruttere lokalt, også meget vanskelig å få nordmenn til å flytte til Lierne/Sørli, sier John Helge Inderdal. Hva betyr det for bedriften at dere kan ansette personal fra utlandet? Som nevnt over ville vi nok måtte oppgi virksomheten i Lierne, det hadde heller ikke vært mulig å skaffe bolig. Hva er den største gevinsten? Den største gevinsten er at det gir oss fleksibilitet. Mange er ungdommer som er ferdig med studiene, og benytter anledningen til å tjene opp penger til utenlandsreiser. De kan være hos oss fra noen måneder til år. Hvorfor tror du at nettopp Lierne bakeri er så attraktiv? Vi rekrutterer via nettverket til andre svensker, og forskjell i lønnsnivå og kurs gjør svenskene til lønnsvinnere. De fleste bor i hytter og hus fra Valsjöbyn og ned mot Rötviken, og dagpendler over grensen. Men vi har også ca 15 ansatte fra grensetraktene som jobber permanent hos oss. Har dere støtt på noen problem når det gjelder å ansette utenlandsk arbeidskraft? Det største problemet ligger på forskjellen i trygdesystemene. Hvordan påvirkes dere av reglene når det gjelder deltidsjobb og arbeidsgiveravgift? Vi har i hovedsak unngått dette, men det gjør ansettelser vanskelige. Vi må sikre oss at folk ikke tar trygdet arbeid i Sverige i samme kalenderår. Derfor bruker vi mye skoleungdom som arbeider hos oss utenom studier. Hvis vi må betale svensk arbeidsgiveravgift i tillegg til det høye norske lønnsnivået, forsvinner de fleste svenskene hos oss. Ser du det som nødvendig at noen regler må forandres for at flere bedrifter kan ansette utenlandsk arbeidskraft? Absolutt. Vi engasjerte oss al 16 Gränsnytt april 2011

18 TEMA GRÄNSHINDER r företag vid gränsen Bröderna Gunnar och Arne Fahlström äger och driver tillsammans Fahlströms Bygg i Valsjöbyn. Foto: Per Lindahl Foto: Jorunn Granheim lerede i år 2000 i denne saken, og jeg vet ikke hvor mange som har tatt den med til Nordisk råd. Alle er opptimistiske på at de skal klare å få Sverige til å endre dette lovverket for svensker som jobber i Norge, men så langt har intet skjedd. Ser du det som nødvendig at dette spørsmål må løses av politikerne? Dette kan kun løses på politisk nivå. Anser du at mobiliteten over grensen er et spørsmål som kan være avgjørende for utviklingen? For oss er det grunnleggende at grensehindringer løses. Det finnes jo tilnærmet ikke tilgjengelig arbeidskraft i Lierne. For eks. ansatte vi ca 10 nye medarbeidere de siste 2 3 ukene, Lierne har ikke mulighet til å gi oss dette. En oppmyking av grensehindringer er nødvendig, for vår virksomhet, sier John Helge Inderdal. n Jorunn Granheim Fahlströms Bygg satsar i båda länderna Företaget Fahlströms Bygg i Valsjöbyn har lyckats etablera en stadig kundkrets i området kring Sörli i Norge. Främsta orsaken är att vi registrerat ett nytt företag i Norge. Det betyder att våra norska kunder slipper den krångliga tullhanteringen, säger Gunnar Fahlström, som äger företaget tillsammans med sin bror Arne. Det är främst lantbrukare och företag som i dag köper byggvaror av Fahlströms norska företag, som har samma namn som i Sverige. Företaget har inget varulager i Norge utan varorna skickas direkt från Valsjöbyn. Fakturan går ut från vårt norska företag, som är registrerat i Sörli. Det viktigaste för kunderna är att fakturan innehåller den norska momsen, säger Gunnar. Fahlströms Bygg har lejt Sörli Regnskap med Venke Sundvik som ansvarig för att sköta administration och ekonomi. Dessutom anlitar man Edel Marie Storaunet i Nordli när det gäller importhandlingarna. Utan dessa utmärkta rutiner och kontakter som vi skaffat oss i Norge hade vi inte haft den kundkrets som vi har i dag, menar Gunnar. I dag omsätter Fahlströms Bygg knappt svenska kronor i den norska verksamheten. Försäljning av varor dominerar. Men då och då tar vi också på oss mindre byggjobb på den norska sidan. Det är främst svenskar som äger fritidshus i Norge som anlitar oss, berättar Gunnar. Regelbundet kommer också norska privatpersoner över och handlar direkt i butiken i Valsjöbyn. Det är tillåtet att ta in varor till Norge för belopp under norska kronor utan att behöva förtulla. Gränsprojektet som pågår i de fyra kommunerna vid gränsen har som ett mål att kunna förenkla regler och lagar så att företagen lättare kan bedriva sina verksamheter i de båda länderna. Om reglerna kommer att förenklas skulle det få stor betydelse för vårt företag och naturligtvis även för andra företag i regionen. Idag är tull- och momshanteringen alldeles för krånglig för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet ytterligare i Norge, menar Gunnar. Fahlströms Bygg är inte ensam i regionen om att ha verksamheter på båda sidor gränsen. Nyligen har jag fått veta att Valsjöns rörservice har registrerat ett företag i Norge. Dessutom har vi självklart flera norska företag som konkurrerar på svenska sidan. Sörli Bygg är ett företag som tar på sig byggjobb i Sverige. Sörli Skog är ett företag som har stor verksamhet i Sverige med skogsavverkningar, säger Gunnar. n Per Lindahl Läs hela artikeln: Gränsnytt april

19 TEMA GRÄNSHINDER Många politiker jobbar Flera av de riksdags- och stortingspolitiker som representerar gränsfjällsområdet är väl insatt i den problematik som ibland kan uppstå för företag och privatpersoner i utbytet över gränsen. Så här jobbar några av dem för att bryta ned gränshindren. Robert Eriksson, Frp, stortingets arbeids- og sosialkomiten Det beste som kan gjøres er å jobbe systematisk mot statsråden både gjennom de formelle og uformelle fora, for at de skal forstå viktigheten av at man får på plass et norsk/svensk samarbeid, sier Robert Eriksson. Robert Eriksson fra Verdal ble innvalgt på Stortinget, første gang, i 2005, og etter valget i 2009 ble han leder for Arbeids- og sosialkomiteen. Dette er den største fagkomiteen på Stortinget med et budsjettansvar for om lag 320 mrd. Kroner. Det vil si nærmere 1/3 av hele statsbudsjettets utgiftsside. Vi har ansvar for alt innen for arbeidsliv, arbeidsmarkedspolitikk som attføringsbedrifter og vekstbedrifter, og inkluderende arbeidsliv (IA) for og nevne noe. Vi har også ansvaret for velferdspolitikken, sier Eriksson. Hvordan jobber du med grensehinderspørsmål? Dette er en sak jeg har engasjert meg i, og hatt god kontakt med Kjell Schive i Midt-Skandinavisk regionsprosjekt. Jeg har tatt opp problematikken knyttet til arbeidsgiveravgiften med arbeidsm i n i s t e r e n i stortingets Robert Eriksson. Foto: Namdalsavisa spørretime. Jeg mener det er helt avgjørende at vi får på plass et norsk/ svensk samarbeid om dette. Løsningen er enkel. Det er bare for den norske regjeringen og gjøre EU-forordning 883/04 gjeldende i Norge, samt sørge for at Nav følger opp slik at en samordning kan gjennomføres. Men dessverre ser det ut til at den norske regjering skynder seg svært sakte i dette spørsmålet, noe som går utover bedrifter som Lierne bakeri, ved at de må betale 33 pst arbeidsgiveravgift for nødvendig arbeidskraft de rekruterer fra Sverige, og som er bosatt på andre siden av grensen. Det ser ut til at Danmark og Sverige nå skal få til et slikt samarbeid. Da burde det også vært mulig i Norge, sier Eriksson. Han har også tatt opp denne saken med de norske medlemmere i Nordisk Råd, og fått tilbakemelding om at de vil ta opp saken der. Mener du at det finnes kunnskap hos politikerne rundt denne typen av problematikk? Spørsmålet er svært betimelig. Jeg tror nok de besitter den teoretiske kunnskapen, men det kan virke som at de ikke har den nødvendige kjennskap og forståelse for hvilke uheldige konsekvenser dette har for bedrifter langs grensen i distriktsnorge. Hva kan gjøres for å løfte disse spørsmåla og endre regelverk? Det beste som kan gjøres er å jobbe systematisk mot statsråden både gjennom de formelle og uformelle fora, for at de skal forstå viktigheten av at man får på plass et norsk/svensk samarbeid. I tillegg som jeg nevnte så tar vi det også opp i Nordisk Råd. Hvordan mener du at regjeringen bør arbeide? Regjeringen, det vil si ansvarlig statsråd, bør ta seg en tur til Lierne og besøke bakeriet. Slik at hun kan få den nødvendige forståelsen for hva dette handler om. I tillegg bør hun Skillnaderna mellan de svenska och ta en runde med Nav og en prat med sin Svenske kollega. Løsningen er: gjennomfør EU-forordning 883/04. Anser du at mobiliteten over grensen kan være avgjørende for utviklingen av grensefjella? Ny utredning ska undersöka hur fri rörlighet kan Just nu genomförs en parlamentarisk socialförsäkringsutredning på uppdrag av svenska regeringen. Bland annat ska man se över hur sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna fungerar över gränsen. En kommitté på tolv ledamöter har fått uppdraget av svenska regeringen att se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet. Syftet är att överväga förändringar som ger hållbara försäkringar för framtiden. Ett speciellt nationellt perspektiv vägs in i utredningen. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna behöver anpassas för att möta de nya förutsättningarna som en ökad internationalisering innebär. De nya reglerna ska så långt som möjligt utformas så att de främjar fri rörlighet för personer. Detta är inte minst angeläget i våra gränsområden i Norden där rörligheten är omfattande, säger Gunnar Axén, m, ordförande i socialförsäkringsutskottet och den som leder utredningen. Kommittén ska belysa omfattningen och villkoren för försäkringstillhörigheten för personer som i olika situationer under livet rör sig mellan olika länder och mellan olika försäkringssystem. Även om sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har gemensamma drag inom Norden skiljer de sig många gånger åt i enskilda delar. För personer som bor och arbetar i olika länder kan det uppfattas som besvärande att reglerna är olika. Kommittén ska göra en analys av 18 Gränsnytt april 2011

20 TEMA GRÄNSHINDER med gränshinder Gunnar Sandberg, s, riksdagsledamot Jag lyfter ofta glesbygdsperspektivet i mitt arbete. Men ett problem som jag upplever är att allt för få politiker i riksdagen har glesbygdsbakgrund. De flesta kommer från stora städer och ser inte dessa frågor som lika viktiga som jag gör, säger han. Gunnar Sandberg, s, är en av Jämtlands fyra riksdagsledamöter. Gunnar Sandberg är uppvuxen i Rötviken och känner till de förutsättningar som människor och företag har att verka under i gränstrakten. Det måste till en förändring om utveckling ska kunna ske. Jag anser att delar av regelverket måste ses igenom och att vissa skatter bör ändras. Momsen är också en viktig fråga liksom tullhanteringen, säger han. norska reglerna gör det ibland svårt att ta steget över gränsen. Foto: Karin Beate Nøsterud/norden.org För en tid sedan skickade Gunnar Sandberg en fråga till finansminister Anders Borg, m, om tullhanteringen i gränsregionen mellan Sverige och Norge: Jag ville veta vilka åtgärder han är beredd att vidta för att underlätta hanteringen. Ja, helt klart. Bedrifter i grensefjella er like avhengig som alle andre bedrifter i og få tilgang på nok kvalifisert arbeidskraft. Hvilke spørsmål synes du er ekstra viktig å jobbe med? hur försäkringssystemen fungerar för personer som bor i ett nordiskt land och arbetar eller studerar i ett annat. Den ska analysera möjligheterna och konsekvenserna av att göra anpassningar av systemen i förhållande till de situationer som kan uppstå när olika regelsystem står i motsatsförhållande till varandra och därigenom påverkar den enskilde negativt, säger Gunnar Axén. Det er utrolig mange spørsmål som er er aktuell. Men det viktigste er at vi som politikere lager lover og regler som er enkle, fleksible og lite byråkratiske for bedriftene og håndheve. På den måten kan vi få et mer främjas över gränsen Just nu arbetar utredningens sekretariat med faktainsamling och en kartläggning kring dessa frågor ska presenteras som ett delbetänkande i höst. Kommitténs arbete ska slutredovisas i sin helhet senast 15 maj n Läs mer om utredningen: fleksibelt arbeidsliv, og næringsliv, noe vi vil være helt avhengig av i fremtiden om vi skal henge med. Tror du at Midt-Skandinavisk Regionprosjekt har noen mulighet til å påvirke disse spørsmål? Ja det tror jeg, om man jobber systematisk og stanhaftig. Og at man klarer og samhandle med stortingspolitikerne fra fylket. For å understreke hva jeg mener vil jeg sitere fra en av visene til Hans Rotmo: Sammen så veie vi flere tonn med littegrann hjølp gjør det littegrann månn: Det e itjnå som kjæm tå sæ sjøl. Politisk rådgiver for finansministeren kommer fra Lierne, og hun bør jo kunne ha påvirkningskraft. Jeg føler meg sikker på at Midt- Skandinavisk Regionsprosjekt også presser på den veien. n Jorunn Granheim Anders Borg pekar i sitt svar på att frågor om import och export regleras exklusivt av bland annat de EU-gemensamma bestämmelserna. En liten öppning kan vara den nya moderniserade tullkodex (förordning 450/2008) som trätt i kraft. Tillämpningen av denna sker gradvis och beräknas vara fullt ut genomförd under Under de pågående förhandlingarna om de nya tilllämpningsföreskrifterna gör vi från svensk sida vad vi kan för att främja en så enkel tullhantering som möjligt. Förhållandet till Norge är i detta sammanhang naturligtvis viktigt, säger Anders Borg. n Så jobbar kommunalråden med gränshinder. Vänd och läs! Gränsnytt april