Program för Europeiskt territoriellt samarbete

Transkript

1 Läges/statusrapport Rapporten avser projekt som är (endast ett alternativ) Nordens Gröna Bälte Inre Skandinavien Gränslöst Samarbete Regionöverskridande (flera delområden) Projektets namn Regionprojekt Vaajma Rapport nummer: 6 Rapportens period: Diarienummer/Tillsagnsnummer: N Till varje ansökan om utbetalning ska en lägesrapport bifogas. Ett grundläggande krav är att lägesrapporten innehåller följande rubriker med beskrivande text till. Skriv in text mellan rubrikerna. 1. Verksamhetsmål, resultat och effekter I lägesrapporten ska varje gång projektets förväntade resultat och effekter anges (se beslutet). Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat, effekter och indikatorer (se ansökan punkt 11 samt beslut om stöd). En bedömning ska göras och redovisas om de slutliga målen kommer att nås vid projektslutet. Eventuella bedömda avvikelser ska förklaras och kommenteras. Regionprosjektet Vaajma har følgende hovedmål: 1. Regionen skal ha netto innflytting i prosjektperioden. 2. Øke sysselsettingen. 3. Opprettholde kvalitet, kapasitet og kompetanse i offentlig tjenesteproduksjon. 4. Regionens næringsliv og offentlig sektor skal ha tilstrekkelig tilgang på kompetanse. 5. Øke livskvaliteten til befolkningen. 6. Regionen skal være en pilotregion for svensk og norsk distriktspolitikk, og minst 3 pilottiltak/forsøk skal igangsettes i prosjektperioden. Prosjektet er en videreføring av Midt-Skandinavisk Regionprosjekt (tilsagnsnr. N ), og målene med Regionprosjektet Vaajma er, med mindre endringer, identiske med målene for Midt- Skandinavisk Regionprosjekt. Prosjektet arbeider fortsatt etter følgende organisasjonsplan: Styringsgruppe: Prosjektledelse: Gudrun Hansson, kommunalråd Strömsunds Kommun (leder) Anders Andersson, kommunchef Strömsunds Kommun Maria Söderberg, kommunalråd Krokoms Kommun Ola Skyllbäck, kommunchef Krokoms Kommun Alf Robert Arvasli, ordfører Lierne Kommune Karl Audun Fagerli, rådmann Lierne Kommune Arnt Mickelsen, ordfører Røyrvik Kommune Ole Jørgen Rødøy, rådmann Røyrvik Kommune Arild Egge, spesialrådgiver Nord-Trøndelag Fylkeskommune Jeanette Olofsson, representant for Hotagen Martin Hellgren, representant for Frostviken Tommie Jirhed, svensk hovedprosjektleder Kjell Schive, norsk hovedprosjektleder

2 Økonomimedarbeidere: Delprosjektledere: Britt-Inger Mohlin Grahn. Strömsunds Kommun Ottar Bergli, Lierne Kommune Anna Jonasson och Ulla Jonsson, Økonomisk tilvekst Tommy Ottosson, Helse Edge & Emotion AB v/mikael Jonsson, Skole og Ulrika Johansson, Ungdom Erika Selander og Pernilla Hermansson, Informasjon Strömsunds Kommun Krokoms Kommun Lierne Kommune Røyrvik Kommune Styringsgruppe Prosjektledelse Delprosjekt økonomisk vekst Delprosjekt off. tjenesteprod. Delprosjekt informasjon Arbeidsgruppe/ referansegrupper Arbeidsgruppe/ referansegrupper Arbeidsgruppe I rapporteringsperioden har prosjektet besluttet å avslutte delprosjektene Helse og Ungdom. Begrunnelsen fremgår av perioderapportens pkt. 2 nedenfor. Verifiserte tall for folketall og flytting pr foreligger ikke fra SSB og SCB på rapporteringstidspunktet. Pr var tallene slik:

3

4 Folketallet i Lierne viser svak økning i 3. kv. 2013, og folketallet pr var omtrent på samme nivå som i 1. kv I Røyrvik viser folketallet også økning i 3. kv og pr var folketallet i kommunen det høyeste som er registrert siden starten av prosjektet (fase 1)

5 Den senast kända SCN statistiken per den 30 september 2013 ger följande resultat: Befolkningssiffrorna i Hotagen har minskat med totalt 5 personer till 457 personer varav in- och utflyttning visar på -1 person. I Frostviken har befolkningen minskat med 13 personer till 871 personer varav in- och utflyttning visar på -11 personer. Netto akkumulert innflytting til regionen (SUM) er null pr Målet om netto innflytting er prosjektets viktigste målbare mål har varit ett besvärligt år i Frostviken med minskning av antalet anställda på GELAB i Gäddede. Från att ha haft ett 60-tal personer i sysselsättning så är det idag drygt 15 personer som finns kvar. Detta har betytt att en hel del familjer har flyttat från Frostviken. Sysselsettingsstatistikk utarbeides bare ved hvert årsskifte, og siste tilgjengelige statistikk (pr ) ble rapportert i perioderapport nr. 3. Det er grunn til å forvente nedgang i sysselsettingen totalt i Den viktigste grunnen til dette er den negative utviklingen ved hjørnesteinsbedriftene Lierne Bakeri i Lierne og Gelab i Frostviken. Det har ikke vært mulig å kompensere sysselsettingsnedgangen ved disse to bedriftene i andre virksomheter. Når det gjelder hovedmålene nr. 2 6 viser vi til kommentarene i perioderapport nr. 5 og til pkt. 2 nedenfor. Konklusjon: Hovedmål nr. 1, 3, 4 og 5 er innen rekkevidde. Realiseringen av hovedmål nr. 2 vil i stor grad være avhengig av videre utvikling ved de to nevnte hjørnesteinsbedriftene i regionen. Hovedmål nr. 6 vil ikke bli nådd av grunner nevnt i perioderapport nr Projektets verksamhet/aktivitet i perioden och deras kostnader Beskriv verksamhet/aktiviteter som genomförts under den för rekvisitionen aktuella perioden och hur de är

6 kopplade till de i ansökan om utbetalning redovisade kostnaderna (beskriv gärna övergripande vad aktiviteterna kostat). Beskriv även vilka som deltagit i verksamheterna såsom företag, organisationer, målgrupper, antal personer etc. Redovisa även privata insatser för projektet (i annat än pengar, och som inte ingår i den ekonomiska redovisningen). Redovisa summerat uppskattat antal timmar och uppskattat värde. Prosjektets styringsgruppe har i rapporteringsperioden hatt 2 møter: Den 26. september i Strömsund og den 12. november i Røyrvik. Styringsgruppen holdes løpende orientert om aktiviteten i hovedprosjektet og i delprosjektene og om resultatutviklingen i forhold til målene. Styringsgruppen får i hvert møte økonomirapporter for delprosjektene og for prosjektet samlet. Styringsgruppens protokoller legges ut på I møtet den 26. september var hovedsaken resultat hittil og fremtidige tiltak i prosjektet. Svensk og norsk hovedprosjektleder hadde utarbeidet et notat til styringsgruppen datert Notatet beskriver oppnådde resultat i regionprosjektet hittil, og hvilke tiltak hovedprosjektledelsen har tro på i gjenværende tid i prosjektet. Delprosjektlederne og arbeidsgruppene har vært involvert i arbeidet med fremtidige tiltak. Norsk hovedprosjektleder understreket innledningsvis følgende: Prosjektledelsen er ikke fornøyd med oppnådde resultat hittil. Det har ikke vært mulig å få gehør hos sentrale myndigheter for fjerning av grensehinder og gjennomføring av pilottiltak. Fra svensk side er det understreket at tiltak knyttet til grensehinder/pilottiltak skal være langsiktige, holdbare og gjelde for hele landet. Hovedprosjektlederne, delprosjektlederne og arbeidsgruppene har tro på potensialet i de foreslåtte tiltakene. Men like viktig er det at styringsgruppen har tro på tiltakene og at det er vilje til interkommunalt samarbeid. Prosjektets muligheter er avhengig av at kommunene aktivt arbeider for å gjennomføre tiltakene. Vi har i liten grad klart å integrere prosjektarbeidet i kommunenes ordinære driftsorganisasjon. For at de merverdiene som prosjektet bidrar til å skape, skal bli videreført etter prosjektslutt, vil det være nødvendig at kommunene setter av nødvendige ressurser for å holde samarbeidsprosjektene gående. På bakgrunn av innspill fra prosjektledelsen og diskusjonene i styringsgruppen, fattet styringsgruppen slikt vedtak: Styringsgruppen besluttet å videreføre arbeidet i prosjektet med følgende prioriteringer: Hovedprosjektet Det skal arbeides videre med arbeidsgiveravgift, herunder fremskaffe en oversikt over status i dette arbeidet. Gjennomføring av pilottiltak kan være et virkemiddel for å løse grensehinder. Arbeidet med fiberbredband avsluttes. Dette kan løses av kommunene. Arbeidet med gründerutvikling/entreprenørskap fortsetter. Det er viktig at kommunene peker ut minimum en veileder i hver kommune. Prosjektet vil dekke kostnadene til utdanning av veiledere. Politisamarbeid over grensen har fått fornyet interesse. Før det arbeides videre med dette på norsk side, er det viktig at Lierne Kommune og Røyrvik Kommune kommer frem til en felles forståelse for hvordan dette skal løses på norsk side.

7 Landshövding Britt Bohlin tar i siste nummer av «Vaajma» til orde for felles forvalting av store rovdyr. Dette var tema i fase 1 av prosjektet. Det er ikke aktuelt for prosjektet å arbeide videre med dette. Bolystkoordinatorer/innflytterservice i de 4 kommunene bør samles og samordne aktivitetene. Prosjektet kan bruke ressurser på dette området. Helse Delprosjektet har kommet langt i sitt arbeid, og det er ikke aktuelt å starte nye tiltak i regi av prosjektet. Det nettverket som er etablert mellom ansvarlige virksomhetssjefer og innen friskliv/friskvård videreføres med hovedvekt på legesamarbeid, hjemmesykepleie/hjemmetjeneste, sammenstilling av personalbehov og personalressurser samt frisklivssamarbeid. Fremtidig aktivitet vil være avhengig av om virksomhetene/etatene og kommunene finner merverdi i arbeidet. Implementering av modellen «livsgledesykehjem» er opp til den enkelte kommune. Delprosjektet avvikles og delprosjektleder sies opp. Innkalling til møter/referat fra møter rulleres mellom de ansvarlige virksomhetssjefer. Hovedprosjektleder peker ut ansvarlig for første innkalling. Skole Utdanning i bruk av fjernundervisningsutstyret fortsetter. Prosjektet dekker kostnader forbundet med utdanningen. Kommunene dekker vikarkostnadene. Prosjektet tar initiativ til samarbeid mellom SYV/karriererådgivere. Videreføring av arbeidet med transport over grensen må løftes opp på politisk nivå. Arbeidsgruppen anmodes om å foreslå og gjennomføre tiltak som gjør at etablerte nettverk opplever merverdi slik at aktivitetene kan gjennomføres etter prosjektslutt. Ungdom Både i fase 1 og i fase 2 har delprosjektet slitt med å finne holdbare tiltak som kan leve videre uten økonomisk støtte fra prosjektet. Delprosjektet har også slitt med å nå aldersgruppen år. Delprosjektet avvikles og avtalen med Edge and Emotion AB om prosjektledelse ungdom sies opp. Økonomisk tilvekst Delprosjektet vil fortsatt ha en viktig rolle når det gjelder sommarlovsentreprenører. Videreutvikling av Destinasjon Vaajma herunder arbeid med vandring, kurtax, produktutvikling, markedsføring/salg og guideutdanning. Samarbeidet med andre destinasjonsbolag må avklares og utvikles. Det er ikke aktuelt for prosjektet å engasjere seg i Destinasjon Dærga i Røyrvik. «Arbeidsformidling» / oversikt over ledige stillinger på begge sider av grensen.

8 Informasjon Delprosjektet viderefører nåværende aktiviteter: Ytterligere ett nummer av «Vaajma» i 2013 og 3 nummer i Sammen med hovedprosjektet og styringsgruppen konkludere med hensyn til å starte kommersiell avis samt bistå i en eventuell oppstart. Samarbeide med delprosjekt Økonomisk tilvekst om informasjonsbrosjyre om Vaajma og markedsføringsmateriell. Kontinuerlig arbeid med hjemmesiden. Annet Budsjettrevideringer legges frem i neste møte i styringsgruppen. Interreg-sekretariatene informeres så snart som mulig om endringene i prosjektet. Det settes av ressurser til ekstern evaluering av prosjektet. Prosjektet vil være avhengig av politisk bistand når det gjelder arbeidet med grensehinder og politisamarbeid.» På bakgrunn av dette brukte prosjektledelsen mye tid i oktober og november på å reorientere prosjektet og å utarbeide reviderte budsjetter. Informasjonsmøter ble holdt med interregsekretariatene på begge suider av grensen. I styringsruppens møte den 12. november behandlet styringsgruppen perioderapport nr. 5 og regnskapsrapporter pr På bakgrunn av beslutningen i møtet den 26. september behandlet styringsgruppen revidert budsjett og aktivitetsplan for prosjektet og besluttet følgende endringer (jfr. også brev til Interreg av ): 1. Styringsgruppen vedtok å avslutte delprosjektene Helse og Ungdom med virkning fra 1. november Begrunnelsen er at delprosjekt helse har kommet i mål med sine aktiviteter, og styringsgruppen finner ikke grunn for å starte nye samarbeidstiltak. Samarbeidet drives videre av virksomhetslederne innen helse og omsorg, og det forventes at merverdiene av samarbeidet vil overstige kostnadene. På den måten vil etablerte samarbeidsområder være holdbare etter prosjektslutt. Det er avsatt et mindre beløp til avslutning av arbeidet i delprosjektet. Delprosjekt Ungdom har oppnådd mye ved å gjennomføre spørreundersøkelser og ungdomskonferanser. Dette har gitt ungdommene på ungdomsskolenivå god kunnskap om demokratiske prosesser, og flere av ungdommenes «bestillinger» er gjennomført (kunstgressbaner i Røyrvik og Nordli og motorcrossbane i Frostviken). Det er også etablert nye møteplasser for denne aldersgruppen. Prosjektet har imidlertid slitt med å etablere god kontakt med ungdom i aldersgruppen år. Denne gruppen befinner seg til daglig utenom regionen i forbindelse med utdanning og arbeid. Mange av de aktivitetene, som delprosjektet har gjennomført, anses ikke å ha holdbarhet etter at prosjektfinansieringen opphører. Styringsgruppen ønsker at noe av det arbeidet som er igangsatt i Ungdomsprosjektet skal kunne videreføres i en overgangsfase for å sikre at etablerte møteplasser kan utvikles videre. Til dette avsetter styringsgruppen kr ,- både på svensk og norsk side under reisekostnader i Hovedprosjektet. 2. I prosjektets fase 1 ( ) var det budsjettert med et eget delprosjekt for politisamarbeid. Dette delprosjektet ble ikke igangsatt grunnet ressursmangel hos Jämtlandspolisen på det tidspunktet. Både Jämtlandspolisen og Nord-Trøndelag Politidistrikt har nå vist fornyet interesse for slikt samarbeid, og det er ønskelig å få

9 utredet alle sider ved et politisamarbeid over riksgrensen. Dette aktualiseres også av at både svensk og norsk politi står overfor en omfattende omorganisering som kan medføre en betydelig svekkelse av politiberedskapen i hele Vaajma-regionen. Detaljert arbeidsplan og mandat for utredningen må utarbeides i nært samarbeid med politimyndigheten. Dette vil klart bygge opp under prosjektets mål om økt livskvalitet for befolkningen. Det avsettes kr ,- på svensk side og kr ,- på norsk side til dette arbeidet under eksterne tjenester i Hovedprosjektet. Pengene kan også bli brukt under reisekostnader og øvrige kostnader. 3. Innflytting er prosjektets hovedmål nr. 1, og det er nødvendig med økt satsing på dette området. Kr ,- (senere nedjustert til kr ,-) avsettes både på svensk og norsk side under øvrige kostnader. Målrettet innsats rettet mor definerte målgrupper vil også være nødvendig. Derfor avsettes kr ,- under reisekostnader både på svensk og norsk side for deltakelse på innflyttermesse i Nederland i januar Beløpene avsettes i Hovedprosjektet. 4. Under eksterne tjenester i delprosjekt Skole er det lagt inn kr ,- i 4. kvartal 2013 og kr ,- i 2014 på svensk side. Pengene skal brukes til IT-pedagog for opplæring i didaktikk og teknisk bruk av fjernundervisningsutstyret rettet mot lærene i barne- og ungdomsskolen. Kompetansesikring og kompetanseheving i privat og offentlig sektor er fortsatt en utfordring (hovedmål nr. 3 og 4). Prosjektet har allerede investert i fjernundervisningsutstyr, og for å kunne utnytte dette enda bedre, avsettes kr ,- både på svensk og norsk side til opplæring og til bruk av fjernundervisningsutstyret. Aktivitetene rettes mot privat og offentlig sektor og avsettes under eksterne tjenester i Hovedprosjektet (senere tatt bort i sin helhet). 5. Kr ,- er avsatt under eksterne tjenester i Hovedprosjektet for å gjennomføre en ekstern og uavhengig evaluering av prosjektet ved prosjektslutt. 6. Landshövding Britt Bohlin i Jämtlands Län slutter den 31. desember 2013 for å tiltre som rådsdirektør i Nordisk Råd i København. Regionprosjektet har vært i kontakt med Bohlin og bedt om et møte for å presentere prosjektet og prosjektets arbeid med grensehinderspørsmål, og Bohlin ønsker en gruppe fra regionprosjektet velkommen til København for å redegjøre for de utfordringer regionen har med grensehinder. Besøket kan tidligst gjennomføres i januar/februar Til formålet avsettes kr ,- på svensk side og kr ,- på norsk side under reisekostnader i Hovedprosjektet. 7. Regionprosjektet Vaajma har hatt en del kontakt med Interregprosjektet Grensetjeneste Dalarna-Hedmark, og begge prosjektene har uttrykt et ønske om å kunne møtes til en erfaringskonferanse fra lunch til lunch i uke 4/2014 på Storhogna Fjällhotell. Til konferansen tenker prosjektledelsen at alle delprosjektlederne og representanter fra styringsgruppen skal delta. Program for konferansen vil bli utarbeidet før det tas endelig beslutning. Det avsettes kr ,- under reisekostnader til denne aktiviteten. 8. I delprosjekt Ungdom er det på norsk side satt av kr ,- til ungdomskonferanse. Konferansen vil ikke bli gjennomført og beløpet strykes.

10 Når det gjelder pkt. 6 og 7 ovenfor, har det vært løpende kontakt med Britt Bohlin og med Interregprosjektet Grenstjenesten Dalarna-Hedmark, men det har i rapporteringsperioden ikke vært mulig å finne passende møtetidspunkt. Utredningen vedrørende politisamarbeid forventes i komme i gang i løpet av februar Det er gjort henvendelser til Mattilsynet på norsk side for å forenkle grensepasseringen med hund. De nye reglene stiller krav om behandling mot echinococcose (dvergbendelorm) og representerer et nytt grensehinder for folk som må passerer riksgrensen for å kome på jobb, for jegere og ikke minst for samene. Saken er til vurdering hos fagmundighetene. Delprojekt Ungdom sammankallade de personer som arbetar med Inflyttarservice/Bolyst i resp. Vaajmakommun till det sista mötet som projektgruppen Ungdom genomförde i den 15 oktober i Nordli. Tre representanter från inflyttarservice/bolyst deltog, Edith Bruvoll Valfridsson (Lierne), Birgitta Sjöström (Krokom) och Cathrine Reinemyr (Strömsund). På mötet fick respektive representant berätta hur deras verksamhet har varit, är idag och planeras för i framtiden. Cathrine Reinemyr berättade om Strömsunds satsning på ett inflyttarprojekt Livet på landet som varit lyckosamt och om hur de deltog på emigrantmässor i Holland och Tyskland. Tillsammans med huvudprojektledarna diskuterades om Vaajma kunde satsa på ett likande sätt. Beslut togs utifrån ett av Regionprojekt Vaajma; s huvudmål att arbeta med inflyttning att göra en satsning på deltagande på en sådan mässa. Ett avstämningsmöte hölls med Karin Holmquist i strömsunds kommun där Cathrine Reinemyr och den svenska huvudprojektledaren om Strömsunds medverkan i Vaajma satsningen. Vaajma bokade deltagande på Placement i Alemere i Holland jan Två planeringsmöten har därefter hållits under perioden, den 5 november på Ava Garden i Dvärsätt och 9 december på Strömsunds kommunhus. Rapport från Placement mässan kommer i periodrapport jan-mars Vid ett flertal tillfällen har projektet haft kontakt med Grensekontoret Hedmark-Dalarna, främst genom delprojekt Hälsa men också i samband med den svenska huvudprojektledaren som deltog i ett Gränshindersseminariet i Strömstad den augusti. Kontakterna har sen förts via mejl och telefon och båda projekten beslöt att genomföra en erfarenhetskonferens under senare delen av hösten. Den blev sedan flyttad till först januari men nu med ytterligare två Interregprojekt på samma konferens någon gång i maj. Genom vårt arbete gränshinder har vi lärt oss att beslut om åtgärder för att lösa gränshinder så hamnr de i till slut det Nordisk ministerrådet. Kommunchefen i Strömsunds kommun och den svenska huvudprojektledaren har diskuterat ihop sig om att boka möte med dåvarande landshövding Britt Bohlin, som vid årsskiftet slutar som landshöding och blir högste tjänsteman på Nordisk rådet i Köpenhamn.Vi har begärt att få göra en presentation av våra upplevda gränshinder för Britt Bohlin och ville att hon skulle ta med sig problemställningarna till sitt nya ämbete. Britt Bohlin föreslog då att vi istället skulle kunna komma ner till Köpenhamn för att presentera gränshindersfrågorna för henne och alla tjänstemän som arbetar och bereder gränshindersärenden till de nordiska ministrarna. Datum är ännu inte fasställt för denna uppvakning. Aktiviteter i delprosjketene: HÄLSA & SJUK-OCH FRISKVÅRD Ett projektgruppsmöte hölls den 5 september i Krokom där mötets huvudämne var ett uppkopplat Skype möte med ett norskt projekt som testar och utvärderar en App som distriktsskötskor kan använda på sina hembesök ute på verksamhetsområdet. Här erbjöds Vaajma en möjlighet att få ingå i projektet om intresse finns. Inga beslut om fortsatt engagemang är taget.

11 Delprojektet avslutades formellt den 31 oktober 2013 och projektgruppen avslutade sina aktiviteter med två tidigare inplanerade seminarie- och studieresor till Haparanda 28 augusti och Storuman 18 dec. Programinnehåll Gränslös vård- och omsorgstjänster på Nordkalotten Ca 33 personer från Norge, Finland och Sverige Demografiutveckling i Norden - utmaningar för regionerna Sveriges tillämpning av EU:s patientrörlighetsdirektiv Patienter från EU/EES-länder Gränsöverskridande vård HC mellan Sverige o Finland epsos (European patients smart open services) epsos.eu Nordkalottens Gränstjänst Digipro Helse (Vegar, Örjan och Stein) Vad kan vi göra? Rapporten från studieresan till Storuman redovisas i kommande period. Projektgruppen hade ett avslutande möte den 13 dec där man beslöt att inte utreda de inplanerade inventeringarna och sammanställningarna av personalbehovsunderlag för de kommande 10 åren. Projektgruppen planerar att träffas i januari och februari 2014 för att se hur man går vidare med samarbetet när delprojektet avslutats. Projektet avsätter medel för dessa möten. Projektgruppen ställer frågan hur uppföljning av delprojektet skall göras. FOLKHÄLSA Parallellt med projektgruppens arbete under året så har gruppen tagit initiativ till att folkhälsosamordnarna i resp. kommun skall träffas för att se över möjligheten att samordna och samarbeta kring folkhälsofrågor. Projektledningen har med styrgruppens goda minne beslutat att fortsatt bekosta folkhälsogruppens representanters möten och resor fram till maj Ett möte hölls 12 september i Nordli där representanterna från resp. kommun berättade om vad de vill prioritera i folkhälsoarbetet. Frågor som diskuterades och där samarbete kan ske är: Fysisk aktivitet, stöd av frivilliga organisationer som jobbar med hälsovård, uppsökande verksamhet av 70 åringar där alkoholintag ökar, satsning på hälsovård för anställda i offentliga verksamheter, livsstilsfrågor, diabetes typ 2med övervikt mm. Gruppen tycker det är viktigt att behålla nätverket för att dela erfarenheter inom folkhälsa som skapar inspiration för utveckling. Inom ramen för projektet föreslogs två möten under SKOLA Mål for delprojektet: Upprätthålla en kvalitativ god skola Styrka relationerna mellan ungdomarna och hemkommunen Reducera frånfallet i fortsatt utbildning Öka förståelsen för och kjennskapet till nordisk språk och kultur Etablera en kompetenspool för lärare

12 Öka ungdomarnas interesse för och kunskap om entreprenörskap Beskrivning av organiseringen av delprojektet: Regionprosjektet Vaajma er et samarbeidsprosjekt mellom norske kommunene Lierne, Røyrvik og de svenske kommunene Strömsund og Krokom. Styringsgruppa består av politisk og administrativ ledelse fra hver kommune, representant fra Nord Trøndelag Fylkeskommune, representant fra henholdsvis Frostviken og Hotagen. Regionprosjektet Vaajma er organisert med 3 delprosjekt; delprosjekt økonomisk vekst, delprosjekt Informasjon og delprosjekt offentlig tjenesteproduksjon. Delprosjekt offentlig tjenesteproduksjon deles inn igjen i skole, ungdom og helse. Delprosjekt Skole har ei arbeidsgruppe (prosjektgruppe) bestående av representant fra hver deltagende kommune, tilsvarende 10%. Patrik Lundgren (Oppvekst og kultursjef, Lierne Kommune), Ole Jørgen Rødøy (Kommunchef Röyrvik kommun) har ersatt Odd Einar Haugen (Oppvekstsjef Røyrvik Kommune) som är sjukskriven, Hans Olof Carlsson (Kvalitetsutvecklare, Barn- och Utbildingsförvaltningen, Strömsunds kommun) / Lars Boberg (Förvaltningschef, Barn- och Utbildningsförvaltningen, Strömsunds Kommun) og Kajsa Eklund (Verksamhetschef Barn- och Utbildningsförvaltningen, Krokoms kommun) Projektgruppsmöten 9/9 Videokonferens, 21/10 Videokonferens Informationsarbete Via Tidningen Vaajma har projektledare i samverkan med arbetsgruppen delgett vad som händer i projektet Fjärrundervisning Under tidig höst utarbetades en plan för att utveckla fjärrundervisning främst med inriktning på modersmål och moderna språk. Denna presenterades för styrgrupp. Alla tyckte projektet var intressant och ville att vi skulle fortsätta arbeta utifrån den. Det gjordes då en undersökning av vilket behov de olika kommunerna hade av möjligheten till undervisning på distans. Fanns det lärare som behövde mer tjänstgöring? Saknades det lärare i vissa ämnen? Mail skickades till ansvarig från varje kommun som i vissa fall vidarebefordrade detta. Resultatet blev att en rektor från Strömsund svarade att de löste sina behov genom att samarbeta med annan skola inom kommunen samt att de hade behov av utbildade modersmålslärare i persiska och arabiska. De hade ingen lärare som hade för liten tjänst. Strömsund anmälde dock två specialpedagoger och en IKT-pedagog till projektet. Specialpedagogerna skulle handleda lärare och i viss mån elever på distans. Krokoms behov handlade mest om modersmål i samiska. De ville också utveckla Studie och yrkesvägsledarnas möjligheter till samarbete över gränsen. De har inte angett någon lärare som behöver utökat tjänst. Lierne svarade att de redan har fjärrundervisning för de elever som behöver. De säljer också spanskundervisning till Gäddede. Videoutrustningen används för möten mellan skolorna. Under 2012 genomfördes en fortbildning kring detta i Vaajma området och då deltog många i personalen. Lierne kommun har en inriktning mot att all fortbildning ska direkt påverka undervisningen för eleverna och de kände sig tveksamma om

13 detta projekt skulle göra det. De skulle vilja utveckla videoutrustningen mer för att lösa vikarie eller för att höja kompetens i vissa ämnesområden exempelvis i matematik eller musik. Inga pedagoger anmäldes till projektet. Røyrvik har inte besvarat några förfrågningar. Fjärrhandledning Detta resultat gav att projektet omstrukturerades till att handla mer om fjärrhandledning. Ny projektplan utarbetades. Se bilaga 2. Den presenterades också för projektgruppen grupp som beslutade om att fortsätta projektet. Specialpedagoger och IKT-pedagog träffade projektledaren i Strömsund. Där diskuterades behovet av fortbildning. Arbetet med att handleda elever som har behov av särskilt stöd kan vara i gränszonen för vad som är tillåtet enligt Skolverket. Se utredning från Skolverket i bilaga 3. Där nämns modersmål och moderna språk som möjliga för fjärrundervisning. Vid mötet testades både FaceTime och Google Hangouts som möjliga verktyg för att handleda personer på distans. Pedagogerna var intresserade av att fortsätta få kompetensutveckling till kommunen men kanske inte specifikt fjärrundervisning. Monika Andersson träffade också Studie och yrkesvägledare i Krokoms kommun. De har inlett en samverkan med karriärrådgivare i Lierne. Deras behov av att utveckla handledning för elever diskuterades. Monika visade exempel från Västra Götaland där Syv har börjat erbjuda samtal via chat och Skype. Om detta ska komma igång behöver hemsidan utvecklas så att den informationen finns där. Kanske ska information erbjudas i blogg eller Facebooksidor. Monika gick igenom några verktyg på ipaden. Två nya möten bokades under vårterminen för ytterligare fortbildning och eventuellt utveckling av arbetet med IKT i studie och yrkesvägledning. I december träffade Monica Andersson rektorer och skolchef i Lierne kommun. De kände inget behov av hur de kan använda olika verktyg i fjärrundervisning/handledning. De har videoutrustning på alla skolor men har också kunskap om Skype eller andra verktyg. Däremot kände de ett behov av fortbildning i hur man använder ipaden i undervisningen. Därför bokades en utbildning in i januari för årskurs 1-4 lärare i Sörli och Nordli. En eftermiddags workshop samt en förmiddags handledning i klass. SYV/Karriersrådgivere En första träff är genomförd mellan SYV i Sverige och Karriärsrådgivare i Norge på en konferens i Åre. Konferensen var välordnad med bra balans mellan praktik och teori. Deltagare på konferensen var norska vägledare/rådgivare med flera gemensamt för dessa var att de på olika sätt arbetade med vägledning i vid och/eller snäv bemärkelse. Vägledarprofessionen i Norge är inte lika renodlad som den svenska. I Norge kombinerar man vägledning med t ex lärartjänst, specialpedagog, kurator och liknade. En lärdom från konferensen är att man har likartade problem i Norge och Sverige men av olika orsaker och i olika omfattning samt att Norge snarare ligger något efter Sverige i utvecklingen av vägledningen. Ett större grupparbete gjordes första dagen där man skulle komma fram till hur Nord Tröndelag skulle arbeta för att färre avhopp från gymnasiet fram till Varje grupp hade speciella frågor som de skulle lösa men temat var detsamma.ett separat möte gjorde att framtida möten blev inbokade. Det första är ett studiebesök i Sörli den 14/ Då kommer en plan på fortsatt arbete och hur ska ha nyttan med ett gränsöverskridande arbete kan komma att se ut.

14 Den andra dagen bestod av föreläsning som gavs av Petra Röise. Föreläsningen var mycket bra och pedagogiskt upplagd. Hon behandlade ämnet "Hvordan snakke med ungdom", en samtalsmetodik och strategi. Nordiska språket Filmen blir distribuerad på och på Den norska läromedelsproducenten Snöball Film, har ett undervisningsprojekt om goda undervisningsupplägg inom nabospråksundervisning i Skandinavien. Man har tyckte att samarbetet med mellan Valsjöbyn och Lierne var så intressant att man ville göra en film kring samarbetet. Så den 10 december kom filmaren Knut Åge Teigen från Snöball film till Valsjöbyns skola för att filma språksamarbetet. Klass 4 från Sörli med lärare blev inbjudna att vara med. Målgruppen för filmen är skolor, lärare och lärarstudenter i Sverige, Norge och Danmark. Syftet är att skapa mer interesse för det skandinaviska språketik i skolan och samarbete över landsgränserna. Projektet är delfinansierat av Nordisk kulturfond och Nordplus Nordiske språk. UNGDOM Mål för delprojektet: Kartlägga ungdomars önskningar och behov Öka ungdomars förståelse för att deras egen insats är viktig för realiseringen av mål Identifiera och utveckla ungdomsledare Skapa ökat intresse för och framtidstro på regionen Etablera starkare relationer mellan ungdomarna och regionens arbetsliv och offentliga myndigheter Informera om vilket kompetenbehov regionens näringsliv och offentlig sektor kommer att ha i framtiden Beskrivning av organiseringen av delprojektet: Regionprosjektet Vaajma er et samarbeidsprosjekt mellom norske kommunene Lierne, Røyrvik og de svenske kommunene Strömsund og Krokom. Styringsgruppa består av politisk og administrativ ledelse fra hver kommune, representant fra Nord Trøndelag Fylkeskommune, representant fra henholdsvis Frostviken og Hotagen. Regionprosjektet Vaajma er organisert med 3 delprosjekt; delprosjekt økonomisk vekst, delprosjekt Informasjon og delprosjekt offentlig tjenesteproduksjon. Delprosjekt offentlig tjenesteproduksjon deles inn igjen i skole, ungdom og helse. Delprosjekt Ungdom har ei arbeidsgruppe (prosjektgruppe) bestående av representant fra hver deltagende kommune, tilsvarende 10%. Røyrvik: Elin Jansson Fiskum (Ungdomsleder), Lierne: Doris A F Sundvik (Ungdomskoordinator), Krokom: Louise Öhnstedt (Ungdomskultursamordnare), Strömsund: Barbro Larbring-Rönngren (Gymnasielærer). Delprosjektleder: Edith Valfridsson (50% stilling). Prosjektgruppa har hatt 4 møter under andre periode. Representant fra Røyrvik har vært Anne-Bjørg Svestad Evensen i en periode da Elin Jansson Fiskum hadde permisjon. Projektgruppen hade ett sista möte i Nordli den 15 oktober dit man bjudit in representanter från de fyra kommunernas Inflyttarservice. En utvärdering gjorde av projektgruppen som efter det mötet upplöstes och inplanerade aktiviteter ställdes in.

15 Utvärdering 1. Prosjeket har vært positivt med det at det har gitt mulighet til å knytte kontakter med andre personer i andre kommuner. Det har vært rikelig med penger i prosjektet, som har gitt mulighet for kreative tanker. Ungdomskonferansen var et positivt konsept, og noe jeg har tro på kunne levd videre. Aktivitetene har vært artie, og ungdommene opplever det positivt å kjenne andre i andre kommuner. Sommerlovsentreprenørene har vært et flott tiltak! Har erfart at videokonferanse fungerer suverent. Utfordringene har vært at prosjektet er stort, og tungt. Det har vært skifte av prosjektledelse, og prosjektdeltakere underveig. Det er avnskelig å prioritere tid til prosjekt, når det skal gjøre uten at andre oppgaver settes til side. En utfordring at prosjektdeltakerne har ulike stillinger og roller i egen kommune, og dermed også ulik kontakt med og kjennskap til hva som foregår i egen kommune. Geografisk er vår region vanskelig å samarbeide med. Kommunene er ulik organisert, og dermed også ulik engasjert i prosjektet. I tillegg har også alle kommunene samarbeid med andre kommuner, eks Indre Namdal. VAnskelig å organisere aktiviteter for ungdom, ettersom det er lange avstander uansett, og spredt bebyggelse. Prosjektet har levd et liv ved siden av ordinær drift i kommunen. Det har vært for lite engasjement fra politikere, feks i forarbeid og bestilling til ungdomskonferansen, og i å gi tilbakemelding til ungdommene om hva som gjøres med de ønsker ungdommene kom med. Vanskelig å nå aldersgruppa over 16 år, da de befinner seg "over hele verden". 2. När jag började i projektet nov 2010 var min kunskap om projektet mycket litet, näst intill obefintligt. Jag tyckte att projektet med dess vision, syfte och mål lät mycket spännande, intressant och viktigt, att se framtidsmöjligheter och samarbete över nations- och EU-gränsen för att öka människors vilja till att kunna bo kvar i sin hembygd och att hitta möjligheter för människor att vilja flytta hit. I mitt arbete som lärare har jag under många år arbetat med elever som kommer från Frostviken och i stort sätt alla älskar sin bygd. Detta hade jag med mig när jag började i projektet. Min största kontakt har framförallt varit med arbetsgruppen men också med Tommie Jirhed och Kjell Schive. I fas 1 hade arbetsgruppen mest fokus på att skapa olika arrangemang och då hade vi en referensgrupp bestående av ungdomar som alltid deltog i våra möten. Störst fokus låg på Ungdomskonferenserna. I fas 2 ändras upplägget och vi arbetade mer övergripande och la fokus på att Ungdomskonferenserna riktade sig till ungdomarna i grundskolans högre åldrar och att vi utsåg en referensgrupp med tre rådgivare från varje kommun i åldrarna år, då vi ser att det är svårt att nå denna grupp då de i hög utsträckning har flyttat från området eller går i skola på annan ort. Jag tycker att vi i arbetsgruppen har utvecklat vårt arbete hela tiden i en positiv riktning från att «vara arrangörer» till att ha ett större övergripande mål och hitta vägar för att Vaajma ska stå på «egna ben» när projektet tar slut. I arbetsgruppen har vi alltid haft ett gott samtalsklimat där vi vågat lyfta våra tankar och idéer och fått respektfull respons från

16 varandra, även då våra åsikter gått isär. Vi har alltid satt ungdomarna i centrum och utgått ifrån deras önskemål och det som framkommit på Ungdomskonferenserna. Det vi också har diskuterat i arbetsgruppen är vårt uppdrag gentemot projektet och vad styrgruppen har för förväntningar, men också vilka förväntningar vi har på styrgruppen. Vi har upplevt att det många gånger har varit svårt att få svar på vad som har blivit genomfört av det som framkommit på t.ex. Ungdomskonferenserna från politiskt håll. Då vi i fas 2 valde att jobba med rådgivare var det med den goda intentionen att vi skulle kunna nå denna grupp på ett bättre och lättare sätt. Under hela fas 2 har våran största utmaning varit att nå denna målgrupp. Vi har haft kontakt med våra rådgivare, speciellt i början av fas 2, men inte i den utsträckning som vi hade tänkt från början. I ett försök att nå fler av denna målgrupp anordnade vi ett Dialogmöte 2013 i samband med Flyktingloppet, då vi hoppades att många äldre ungdomar skulle kunna delta i. Tyvärr kom endast två ungdomar och deltog i mötet. Positivt var dock att dessa ungdomar var mycket aktiva och positiva i mötet. Efter detta Dialogmöte som inte fick den effekt som vi önskade, bestämde vi att göra en träff i Nordli den 14 nov 2013 då vi hade som avsikt att bjuda in aktörer i projektområdet som arbetar aktivt med ungdomar och ungdomsfrågor och samtala om gränsöverskridande aktiviteter och samarbete som ska fortgå även efter projektets slut. Tyvärr genomförs inte detta då projektet, för vår del, tar slut. Vid vårt avslutande möte den 15 okt 2013 bjöd vi in Inflyttarservice och Bolyst för att genom dessa bl.a. kunna nå de äldre ungdomarn (inbjudan hade skett innan vi visste att Ungdomsgruppen skulle avslutas). Mötet blev lyckat och Inflyttarservice och Bolyst hittade samarbete med Vaajma. Sammanfattningsvis tycker jag att min tid i projektet har varit bra och utvecklande. Jag har lärt känna nya områden och människor, framförallt i Frostviken. Vårt arbete har varit stimulerande, men också frustrerande när vi ser och stöter på svårigheter. Att nå gruppen äldre ungdomar har varit en utmaning, som vi aldrig lyckades nå ända fram med. Gränshinder som inte går att ta bort, transportfrågan som vi arbetat mycket med för att lättare kunna få ungdomar att mötas, ett önskemål från ungdomarna som genomsyrats hela tiden jag arbetat i projektet. Svårigheter har också varit att det har tagit tid för mig att lära känna området då jag bor och har min huvudsakliga försörjning i centralorten Strömsund. Jag har inte den nära och dagliga kontakten med grundskoleungdomarna, vilket kan vara svårt att få direkt respons och frågor från dessa ungdomar, jag har inte heller den lokala kännedom som kan underlätta arbetet. Fördelen är att jag har under hela mitt arbetsföra liv arbetat med ungdomar i min roll som lärare och därigenom en stor kunskap om denna målgrupp. I mitt arbete som kultursekreterare i Strömsunds kommun har detta projekt gett mig många goda och nyttiga kunskaper i och om området och dess invånare och kultur. 3. Vision, syfte och mål Projketet har både i fas 1 och 2 haft högt uppsatta mål och förväntningar. Vissa svårare att hitta lösningar på än andra exempelvis gränshinder men som är otroligt viktiga frågor att lyfta. Organisation, stöd, partners mm. Alla nivåer internt, och externt I utvärderingen av första projektet var i princip samtliga som deltagit i projektgrupperna överens om att det inte är en bra lösning att lägga in 10 % -tjänster från kommunerna in i arbetsgrupperna. Trots det valde man att bygga upp del 2 på precis samma sätt, vilket jag tror hämmat både arbetet och därmed resultaten i projektet.

17 Från ungdomsgruppen sett har vi haft värdefulla kontakter gentemot organisationer på både svensk och norsk sida, tex NTBUR. Förutsättningar. Tid, pengar, folk Det är ett otroligt stort geografiskt område med väldigt lite invånare som ger massor av utmaningar. Som tidigare nämnt är 10 %-tjänster från kommunerna absolut inte en optimal lösning då mycket av tiden endast går åt till resande. Dessutom finns varken en naturlig förankring eller närheten till befolkningen med den lösningen. Ekonomiskt har vi haft bra förutsättningar för att kunna anordna och driva aktiviteter. Det som vart bra i ungdomsgruppen är att alla vart överens om att Videokonferenser är en bra lösning och sparar tid. Aktiviteter Vi har genom båda faserna haft, av ungdomarna, uppskattade aktiviteter. Ungdomskonferenserna är nog den mest ihågkomna av dessa och det känns tråkigt att konceptet föll pga det bristande engagemanget på politisk nivå i kommunerna. Aktiviteter och arrangemang i all ära, det vi fortfarande saknar och inte hann ta tag i ordentligt är att säkerställa en plattform för vidare samarbete över gränserna och därmed naturliga mötesplatser för våra ungdomar att kunna träffas Kontakt med övriga delprojekt Upplever att vi inte haft så mycket kontakt med övriga delprojket annat än samarbetet kring sommarlovsentrepenörerna. Övrigt Det har vart roligt att skapa ytterligare ett nätverk och fått möta alla ungdomar under åren. Jag tror och hoppas att delar av det vi gjort har gett positiva upplevelser och minnen. Tycker det är synd och att man sänder fel signaler till ungdomarna när man väljer att avsluta ungdomsprojektet i förtid, men hoppas att tydlig information om varför beslutets togs når ut till berörda. 4. Synes prosjektet er vært veldig bra, med utrolig mange gode ideer, og selvsagt noen mindre bra ideer! Var spent på første videokonferansemøte, men det viste seg og være veldig tidsbesparende, når man tenker på avstander og antall timer i bil. Men det var også veldig hyggelig og kunne sees på riktigt noen ganger i mellom. Jeg tror prosjektet kunne nådd veldig langt om alle kommuner kunne vist interesse og samarbeidsvilje. Dette har vært en kjempemulighet for kommunene, som de dessverre ikke har benyttet seg fullt og helt av, og dette er jeg meget skuffet over. Men jeg elsker mitt Vaajma-område og vil, som jeg alltid har gjort, gjøre mitt beste for å få folk til å flytte hit til oss. Takk for koselige treff, håper vi sees igjen:)

18 EKONOMISK TILLVÄXT (Turism & Näringsliv) Delprojektets mål: Utveckla näringslivet inom regionen. Kartlägga befintliga företags behov, bygga nätverk för samarbeten och verka för ökad tillgång till boenden för nyskapade arbetstillfällen. Tillsammans med de lokala turistorganisationerna i regionen bilda Destination Vaajma som ska öka samarbetet mellan turistföretag, utveckla och paketera turistprodukter, marknadsföra och sälja utbudet på norsk, svensk och även europeisk marknad. Utveckla entreprenörskapet, främst ungdomar genom konceptet Sommarlovsentreprenör. Verka för en utbyggnad av bredband/fibernät i hela regionen samt även en förbättrad mobiltelefontäckning Delprojekts organisation: Delprojektet har 100 % tjänst i projektledning samt en arbetsgrupp med 4 10%, medfinansieras av de deltagande kommunerna. Det är Anna Gillgren/Anders Blomgren, Strömsund, Kjell Urdshals, Lierne, Anna-Carin Svedén, Krokom och Frank Aspnes, Røyrvik. Turismfrågorna är en viktig del och där har vi en referensgrupp som finansieras genom köp av deras tjänster. Den består av turistföretagare från Vaajma utsedda som representanter för de lokala föreningar som företräder turismnäringen. Ola Sundqvist, Jormvattnet, Kent Mikkelsen, Røyrvik, Roy Inge Bergli, Kvelia och Anneli Åman, Krokom. Från har projektledaren Anna Jonasson 25% föräldraledighet. Vikarie är Ulla Jonsson Styrgruppsmöte Projektledaren har deltagit på styrgruppens möte den 12 november Projektledarmöten Projektledaren har genomfört två projektgruppsmöten under perioden, den 2 okt och den 10 dec. Arbetsgruppsmöten Arbetsgruppen för tillväxtprojektet har haft en sammankomst, den 19 november Referensgruppen Destination Vaajmas referensgrupp har haft följande möten, 3/9, 3/10, 19/11 och 16/12. Sommarlovsentreprenörer Målsättning; Utveckla entreprenörskapet, främst ungdomar genom konceptet Sommarlovsentreprenör (SLE).

19 4/11 hade vi ett uppföljningsmöte i Nordli. Det var handledarna Anna och Edith samt Kjell Schive från huvudprojektet som deltog. Ungdomarna är i huvudsak nöjda med det upplägg som vi haft. Vi kommer att köra på samma för 2014 men med ett större engagemang från eventuella övertagare. För att sommarlovsentreprenör ska ha möjlighet att finnas vidare efter projektperioden så ska vi boka in ett möte med berörda parter på kommunerna. Anna har tagit kontakterna och möte ska bokas in så snart kommunerna beslutat om vem som bör delta. Övriga näringsutvecklingsfrågor Målsättning: Att arbeta med aktuella oplanerade aktiviteter som dyker upp i ett levande näringsliv. Under perioden har vi inte haft några aktiviteter under denna punkt Pe-Torsa seminariet Målsättning: Produktutveckling av reseanledningar. Ingen aktivitet under perioden. Guideutbildning Målsättning; Produktutveckling av reseanledningar. Tillväxt Frostviken har genomfört ännu en ansökan till Yrkeshögskolemyndigheten om att få bedriva en fjällguideutbildning. Vi ha aktivt deltagit i planeringsgruppen och arbetet med att ta fram en bra ansökan. Besked väntas komma i början på Marknadsföring, paketering och profilering Målsättning; Att bygga varumärket Vaajma internt och externt. Tillsammans med informationsprojektet har vi arbetet med två omfattande informationskanaler, en ny hemsida och en broschyr. Hemsidan ska anpassas efter de behov som uppstår nu när vi genom destinationsutvecklingsarbetet ska överlämna arbetet till ägarna av Destination Vaajma, d.v.s. de lokala turistorganisationerna. Det är företaget Jemtweb som kommer att bygga hemsidan i samarbete med oss. Hemsidan har en budget på kr Broschyren ska presentera Vaajma. Den innehåller information om samhälle, näringsliv, lokalproducerad mat, besöksnäring m.m. Syftet är att boende i Vaajma ska lära känna hela regionen bättre och därmed bli goda ambassadörer för inflyttare och besökare. Under slutet av perioden har vi arbetat med material som intervjuer, faktainhämtning och bilder. Broschyren har en budget på kr. Kortreist MAT i Vaajma 17-20/ Under fyra dagar samlade vi aktiviteter och marknadsförde lokalproducerad mat. Det var 8 företag i Vaajma som erbjöd aktiviteter. (se program som bilaga) Under dessa dagar genomfördes en provresa, Vaajmas stora knytkalas, i samarbete med företaget Kulitur. (se separat utvärdering som bilaga) En av Vaajmas verkliga gränsaktiviteter är skidtävlingen Flyktingloppet. Vi har beslutat att även detta år satsa på att marknadsföra Vaajma som en del av arrangemanget i svenska skidguiden. Kurtax utveckling och uppföljning Målsättning; Att införa en frivillig avgift som kan användas som finansiering av mervärden på en destination. Utsmyckning, kulturinslag, skidspår, vandringsleder m.m.

20 Föreningen Tillväxt Frostviken har under hösten arbetat fram en egen modell för kurtax som man kallar Mervärde Frostviken. Vi kan nu konstatera att ¾ av projektområdet är med och det är något som vi inom projektet har lagt ner stort arbete på även om kostnaderna är små. Det handlar om möten för att företagen ska få så bra information som möjligt och känna sig trygga i satsningen. Vi får uppmärksamhet för vårt arbete från andra turistdestinationer som gärna vill veta mer om hur vi arbetat fram modellen. Bredband och mobiltelefoni Målsättning; Verka för en utbyggnad av bredband/fibernät i hela regionen samt även en förbättrad mobiltäckning. Under perioden har projektet medverkat till att informera lokalbefolkningen om planer och pågående arbeten och tillsammans med kommunerna drivit på frågorna till operatörer och myndigheter. Inflyttning Målsättning; Att vi under projektperioden ska öka nettoinflyttningen till Vaajma. Destination Vaajma arbetar med marknadsföring vilket riktar sig till besökare i första hand. Om de stannar för resten av livet är det en bonus. INFORMATION Verksamhetsmål, resultat och effekter Informationsprojektet vill uppnå följande mål med sitt arbete: Nå fler människor och makthavare genom sina olika kanaler (tidning, hemsida, Facebook, broschyrer, pressmeddelande). Tidningen Vaajma ska med sitt innehåll skapa debatt och lyfta viktiga frågor kring gränshinder, näringslivsutveckling och ökat samarbete i gränsfjällen. Undersöka förutsättningarna för att Tidningen Vaajma ska leva kvar efter projektets slut (bli en kommersiell tidning). Skapa ett tätare samarbete med övriga delprojekt för att tillsammans lyckas uppnå de uppsatta målen för Regionprojekt Vaajma. Bemanningen i projektet Projektledaren Pernilla Gunnarsdotter Persson (tidigare Hermansson): Sedan 26 augusti åter tillbaka i tjänst på 40 procent efter sin föräldraledighet. Vikarierande projektledaren Erika Selander fortsätter i projektet på 20 procent med huvudansvar att redigera Tidningen Vaajma och hålla koll på hemsidan. Övriga medarbetare i projektet består av representanter från de fyra kommuner som deltar i Regionprojekt Vaajma. De arbetar 10 procent vardera: Åsa Sjödin, Krokom Ole Harald Kveli, Lierne Lars Arne Krukhaug, Røyrvik (delvis sjukskriven under perioden) Externa skribenter: Håkon Arntsen, Lierne (avsade sig sina uppdrag i projektet 1 november 2013) Per Lindahl, Krokom Projektets verksamhet/aktiviteter/kostnader under perioden Utgivning av Tidningen Vaajma: 26/9, 14/11. Tidningarna bifogas denna periodrapport.

21 Tryckkostnaden för dessa tidningar var: kr ex moms Under 2013 kommer fakturorna för trycket av Tidning Vaajma att skickas till svensk sida. Fortsatt arbete med vaajma.com för att anpassa sidan för att bättre marknadsföra destinationen. Den 13 september träffades delprojektledaren, Erika Selander samt Anna Jonasson, delprojektledare för Ekonomisk Tillväxt och projektmedarbetaren Ulla Jonsson för att dra upp riktlinjer och önskemål inför förändringarna av vaajma.com Efter detta möte presenterades ett konkret förslag den 27 september och arbetet med att färdigställa sidan påbörjades av företaget Jemtweb under perioden. Vid samma möte diskuterades även innehåll och utformning av en ny broschyr till Vaajmaborna. Denna kommer att tryckas och distribueras under februari Fortsatt arbete med projektets facebook-sida. Den 17 januari hade sidan 386 följare. Under kvartalet har vi haft följande möten med informationsgruppen: 1/10, 3/12 Under kvartalet har vi haft följande projektledarmöten: 10/12 Under kvartalet har projektledaren medverkat i Radio Krokom: 8/10, 5/11 Under kvartalet har 1 pressmeddelande skickats ut. Samarbetet med interregprojektet Nyheter och Information över gränsen fortsätter. I nästan varje nummer finns ett antal texter från projektet med i Tidningen Vaajma. Dessa sidor bekostas av Nyheter och information över gränsen.