En tidning för dig som är kund hos Gård & Djurhälsan. Gris: sid 5 Får: sid 12 Nöt: sid 16

Transkript

1 En tidning för dig som är kund hos Gård & Djurhälsan Januari 2016 Läs om våra nya produkter och tjänster Gris: sid 5 Får: sid 12 Nöt: sid 16 GRIS: Nya smittskyddsprogrammet - snart på en gård nära dig! FÅR: Mastit hos tacka orsaker, konsekvenser och åtgärder NÖT: Villkorad läkemedelsanvändning nu en möjlighet för fler

2 Virkon S VÄRLDSLEDANDE DESiNfEktioNS- MEDEL i ÖVER 25 år Läs mer på Pharmaxim Tel Virkon S finns att köpa hos Arla ägarinköp/ecolab, BOLE-produkter, Granngården, Gårdsservice Sverige, Kalmar Lantmän, Nordpost, Quality Genetics, Svenska Foder Djur & Natur, Willab, djurkliniker samt i övrig lantbrukshandel. VirkonS_Djurhälsonytt_nr1,2,3,4_2015.indd 1 3/30/2015 1:43:36 PM 2

3 LEDARE Nya smittskyddsprogrammet 9 God fortsättning Det känns på alla sätt inspirerande att ta sig an Mina första månader på Gård & Djurhälsan har medfört många positiva intryck, varav det främsta är att det spirar en framtidstro för Svensk kött! Intrycken är samstämmiga. Vid möten med er producenter, på sammankomster som Elmia, Grisföretagardagen och Nötköttsriksdagen och vid möten med slakterier, djurslagsorganisationer, med Jordbruksverket eller LRF m.fl. Branschen sluter sig nu samman kring målet att svensk köttproduktion ska bli ännu starkare och tillsammans är vi starkast. En stimulerande utmaning Köttproduktionen ska stimuleras att öka och bli mer lönsam, samtidigt som vi ska behålla hög djuromsorg och låg läkemedelsanvändning. Och här måste vi våga utmana oss själva! Det finns mycket vi inom svensk köttproduktion kan utveckla, så även inom Gård & Djurhälsan. Allt går alltid att göra bättre. Ett arbete som är påbörjad med full kraft och ni ser många exempel på våra nya produkter i denna tidning. Ta er tid att läsa om dessa, här och på vår hemsida, vi får mycket positiv feedback och våra insatser är lönsamma för dig. Gård & Djurhälsan ska vara ert självklara val när ni vill utveckla er verksamhet. Vi ska fortsatt hjälpa er med god djuromsorg och låg läkemedelsanvändning, vilket är en viktig plattform för en lönsam produktion, men även ha fokus på att ytterligare bidra till er produktivitet genom stärkt rådgivning. Tack för att ni läser vår tidning, snart kommer vi i en ny form Efter denna upplaga kommer vi att komma ut i en lite ny form. Tidningen är mycket uppskattad och vår avsikt är att den nu ska bli ännu bättre. Mastit hos tacka orsaker, konsekvenser och åtgärder 14 Villkorad läkemedelsanvändning 20 UR INNEHÅLLET: GRIS: Nya smittskyddsprogrammet 9 Är du med i frivilliga salmonellaprogrammet? Då kommer du inom ett par månader att få information om vad som gäller när gamla salmonellaprogrammet ersätts av det nya smittskyddsprogrammet. FÅR: Mastit hos tacka orsaker, konsekvenser och åtgärder 14 Sjukdomen drabbar såväl ekonomi som djurhälsa negativt i svenska fårbesättningar, och kunskap om sjukdomen är viktig för att kunna minska förekomsten. NÖT: Villkorad läkemedelsanvändning 20 1 januari 2016 har nya föreskrifter gällande villkorad läkemedels användning trätt i kraft. Önskar er alla ett framgångsrikt 2016 Kees de Jong VD Gård & Djurhälsan Gård & Djurhälsan, Kungsängens Gård hus 6 B, Uppsala Tel: , Fax: Omslagsbild: Djurhälsoveterinär Malin Bengtsson och husdjursagronom Ingvar Eriksson, Vreta Kloster. Produktion: MediaPartner AB, Box 86, Vimmerby. Tel Ansvarig utgivare: Kees de Jong. Projektledare: Björn Lilja. Mediasäljare: MediaPartner. Text/foto: Gård & Djurhälsan. Grafisk form: Per-Albin Nilsson. Tryck: Lenanders 3

4 Sarah Ejermark, kommunikatör Kalmar Gård & Djurhälsans kommunikationskanaler 2016 Tidningen Gård & Djurhälsans tidning kommer leva vidare i ett samarbete med Svenska Köttföretagen. Vi vill ge dig som kund trovärdig, effektiv redaktionell kommunikation med ambitionen att ge kärnfull och relevant information som är till nytta för dig på gården och i det dagliga arbetet med dina djur. Vår främsta informationskanal är vår externa webbplats. Här hittar du en välfylld kunskapsbank för alla djurslagen. Allt ifrån djurhälsa till s tatistik och produktionstips. Dessutom finner du vår kurskalender med ett varierat utbud för dig som köttproducent. Klicka och läs! Nyhetsbrev Som ett komplement till tidningen kommer vi att skicka ut ett djurslagsspecifikt nyhetsbrev sex gånger per år. Syftet är att ge er lite tätare information med intressanta rubriker som bara berör just dig och dina djur. Nyhetsbrevet skickas ut via epost. Facebook Facebook är ett modernt socialt nätverk där man kommunicerar med vänner, organisationer, företag eller kommuner och är det största sociala nätverket på Internet. Syftet med Gård & Djurhälsans Facebook sida är att informera om vår service och nyheter samt länka till annan branschinformation. 4

5 Monika Löfstedt, djurhälsoveterinär Skara, chefveterinär Gris Monika har arbetat som djurhälsoveterinär i Västergötland i 30 år. Hon är specialist i grisens sjukdomar och har ett förflutet som forskare och lärare på SLU. Hon doktorerade 1986 inom ämnet grismedicin. Välkommen till oss på Gård & Djurhälsan Gris! Med veterinärer och husdjursagronomer, specialiserade inom grisproduktion, har Gård & Djurhälsan en unik kompetens. Vi kan erbjuda grisföretagare över hela landet flera både nya och gamla tjänster inom områden som djurhälsa, produktionsrådgivning, produktionsuppföljning och effektivitet. När jag började i dåvarande Djurhälsovården för drygt 30 år sedan var vi samlokaliserade med slakteriföreningarnas rådgivare. Våra kontor fanns på flera av Farmeks, Skaneks och Scan Västs anläggningar runt om i landet. Rådgivarna hjälpte slakteriernas leverantörer av grisar både med produktionsrådgivning och dåtidens resultatuppföljning RASP. Genom den fysiska närheten blev vi veterinärer involverade i analyser av besättningarnas RASP-rapporter och lantbrukaren hade på så sätt tillgång till både en veterinärmedicinsk och en produktionsinriktad rådgivning. På den tiden arbetade vi också ofta i team, en rådgivare och en veterinär, som samarbetade för att lösa hälsoproblem och höja besättningarnas resultat. Sedan dess har förändringens vindar blåst, men nu finns återigen rådgivare och veterinärer under samma tak när tre företag blev ett, Gård & Djurhälsan, i början av Företaget ägs av Svenska Köttföretagen tillsammans med Sveriges Grisföretagare, Sveriges Nötköttsproducenter och Svenska Fåravelsförbundet. Verksamheten finansieras genom avgifter från anslutna besättningar och avgifter för utförda tjänster men också genom djurhälso avgifter från slaktdjur, statliga anslag och forskningsmedel. Med sexton veterinärer och fem husdjursagronomer, alla specialiserade inom ämnesområdet gris, har Gård & Djurhälsan en unik kompetens. Vi kan hjälpa till med allt från att förebygga och lösa djurhälsoproblem, erbjuda produktionsrådgivning och produktionsuppföljning till att, genom metoder från Lean, göra arbetet på din gård mer effektivt. Allt med en förbättrad djurhälsa och en bättre lönsamhet som mål. Majoriteten av Sveriges grisföretagare är våra kunder och vi jobbar över hela landet. På Jordbruksverkets uppdrag genomför vi flera olika kontrollprogram. PRRS-kontrollen och obduktionsverksamheten är exempel på två välkända uppdrag. Vi deltar också i forskningsprojekt och samarbetar aktivt med forskare på SLU och SVA. Genom regelbunden kontakt med utländska kollegor har vi tillgång till de senaste internationella rönen. Låt oss tillsammans med dig infria vårt kundlöfte Friska djur ger välmående gårdar. Det här kan vi erbjuda: Grishälsovård BAS Grishälsovård PLUS Tillval Gris BAS & PLUS Produktion SMÅGRIS Produktion SLAKTGRIS EFFEKTIV GÅRD Grishälsovård BAS (Hälsokontroll) BAS är grunden till ett bra hälsoläge i din besättning. Du får 1 4 hälsobesök av din djurhälsoveterinär per år beroende på besättningskategori och storlek. Tillsammans analyserar vi din besättning utifrån hälsostatus. Du får grundläggande besättningsanpassad rådgivning för bättre djurhälsa med din ekonomi i fokus. Vid efterföljande besök följer vi upp och utvärderar resultaten av insatta åtgärder och du har alltid möjlighet att rådfråga din veterinär via telefonsamtal och e-post. I BAS ingår: 1 4 hälsobesök, beroende på besättningstyp och storlek. Försäljningstillstånd med hälsodeklaration. Besättningsutredningar med uppföljande besök. Kostnadsfria obduktioner. Provtagningar och analyser vid besätt ningsutredningar. Tillgång till specialistkompetens vid utredningar av exempelvis luftvägsoch fruktsamhetsproblem. Kvartalsrapporter med analys av sjukdomsregistreringar vid slakt och vid behov åtgärdsplan. Telefonrådgivning. Kontrollprovtagningar i livdjursbesättningar och suggpooler. Semintillsyn enligt Jordbruksverkets författningar. Sex nyhetsbrev per år. Tidningen Gård & Djurhälsan Grishälsovård PLUS (Villkorad läkemedelsanvändning) Din besättningsveterinär vid Gård & Djurhälsan ansvarar för den villkorade läkemedelsanvändningen i din besättning, med besök var 5 8:e vecka beroende på medicinförbrukning och besättningsstorlek. Vår erfarenhet är att tätare besöksintervall ger en bättre uppföljning av insatta åtgärder och därmed effektivare djurhälsoarbete. Grishälsovård PLUS ger dig en snabbare väg till bättre resultat, hälsomässigt och ekonomiskt. Förutom Fortsättning på nästa sida 5

6 innehållet i BAS får du även: Villkorad läkemedelsanvändning med regelbundna besök var 5 8:e vecka. Behandlingsanvisning med tydliga instruktioner om vilka läkemedel du ska använda vid vilka sjukdomar. Genomgång av besättningens hälsotillstånd, läkemedelsanvändning och journalföring. Besättningsanpassad rådgivning med behandlingsstrategier och åtgärdsplan. Regelbunden uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder. MedWin vårt egenutvecklade statistikprogram med tydliga diagram för läkemedelsanvändning, sjukdomsdiagnoser och läkemedelskostnader i din besättning. Receptförskrivning. Djurskyddsdeklaration. Tillval Gris BAS & PLUS Frivilliga salmonellaprogrammet, som från och med 2016 successivt ersätts av det nya smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris. Försäkring, Agria Svinhälsovård Grund. En mycket attraktiv grishälsoförsäkring i samarbete med Agria Djurförsäkring som ger besättningen ett bra försäkringsskydd. Produktion en ny tjänst för ett lönsammare företagande Med hjälp av våra specialister på produktionsuppföljning för gris får du hjälp att jobba systematiskt med uppföljning av din produktion. Produktionsuppföljning är grunden för alla företags utveckling. Med regelbunden uppföljning synliggörs de områden i produktionen som fungerar bra eller mindre bra, vilket gör att du och dina rådgivare bättre kan prioritera åtgärder och följa upp effekterna av dessa. Tjänsten Produktion finns för smågrisoch slaktgrisbesättningar. För att kunna utnyttja denna tjänst behöver du ha startpaket för uppföljningsprogrammet WinPig/PigWin. För mer information om dessa program se: Tjänsten Produktion Smågris ger dig de regelbundna och korrekta produktionsrapporter som är en förutsättning för att få produktivitetspengen, den ersättning som slakterierna ger till er smågrisproducenter som producerar minst 24 smågrisar per årssugga. Läs vidare om produktivitetspengen här: produktivitetspengen.html I Produktion SMÅGRIS ingår: Introduktionsmöte, förslagsvis via telefon och webb* (om internetuppkoppling finns) med instruktion om hur du gör din första inventering. Uppföljande gårdsbesök där du får hjälp att göra inventering, avstämning och ta fram din första rapport. Telefonsupport. *) Du kan även köpa till ett fysiskt introduktionsbesök där en av våra medarbetare kommer till din gård och startar allt på plats. Samma person kommer sedan och utför uppföljningsbesöket. I Produktion SLAKTGRIS ingår: Detaljerade omgångsrapporter, där du levererar in uppgifter om slaktgrisomgångar och vi levererar tillbaka omgångsrapporter till dig. Du kan även välja att köpa tjänsten med ekonomiuppföljning, analyser och statistik förutom omgångsrapporter. Du kan alltid komplettera Produktion SMÅGRIS/SLAKTGRIS med extra besök eller rådgivning på timtaxa. Nyttigheter för alla grisföretagare Vi utför också insatser som kommer alla grisföretagare till del, det vill säga även de som inte är anslutna till Gård & Djurhälsan. Några exempel: Beredskap vid större sjukdomsut brott (ex. salmonella 2003, PRRS 2007). Salmonellaprovtagningar i livdjursbesättningar och suggpooler. Övervakning av dysenteri och nyssjuka i livdjursbesättningar. Nationell analys av sjukdomsregistreringar vid slakt. Smittskyddskontroll vid importer genom arbetet med Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll. Arbetar tillsammans med övriga grisnäringen i olika grupper hos myn digheter, svarar på remisser och agerar experter för näringen. Bevakar frågor av betydelse för grisföretagarna i samarbete med myndigheter, universitet och branschorganisationer. Utbildnings- och kursverksamhet. Forskning och projektarbete. Gård & Djurhälsan tar ansvar för hela Sveriges grishälsa och produktion. Hälsoläge och smittskydd bevakas i hela Sverige och vi erbjuder rådgivning och utredning när du behöver det. Se vår hemsida för priser. EFFEKTIV GÅRD Lean på svenska för dig som har gris-, får- och nötproduktion Vill du skapa ett konkurrenskraftigare och resurseffektivare företag? Då är EFFEKTIV GÅRD något för dig! Lean är en filosofi och en verksamhetsstrategi med ursprung i den japanska bilindustrin. Lean handlar om hur du tänker, arbetar och förhåller dig till problem. Att betrakta problem som möjligheter till förbättring. Genom att identifiera och minska slöserierna i företaget, öka engagemanget bland medarbetarna och förbättra arbetssätten är det möjligt att skapa ett konkurrenskraftigare och resurseffektivare företag som arbetar med ständig förbättring och utveckling. Till stor del handlar Lean om enkelhet, sunt förnuft och att arbeta på ett smartare sätt. EFFEKTIV GÅRD, STEG 1 EFFEKTIV GÅRD 1 innehåller ett coachbesök på din gård där vi fokuserar på ett speciellt område inom produktionen där du vill minska slöserierna eller förbättra arbetssätten. Coachbesöket tar två till tre timmar och utöver vår tid på gården ingår också för- och efterarbete samt dokumentation. Telefontid med uppföljande råd och avstämning om hur förbättringsarbetet fortskrider ingår också. Pris: 4 000:- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. 6

7 EFFEKTIV GÅRD, STEG 2 EFFEKTIV GÅRD 2 innehåller fem coachbesök under ett år. Coachbesöken innehåller bland annat presentation av Lean, identifiering av företagets förbättringspotentialer och Leanarbetets inriktning, igångsättning av Leanarbetet samt coachning och uppföljning. De två inledande besöken följer samma upplägg med bland annat presentation av Lean och dess verktyg samt hur ni använder verktygen. De följande besöken anpassas efter era önskemål. Coachbesöken tar två till tre timmar per gång och utöver vår tid på gården ingår också för- och efter- arbete samt dokumentation. Pris: :- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. EFFEKTIV GÅRD, FORTSÄTTNING EFFEKTIV GÅRD FORTSÄTTNING vänder sig till dig som genomfört EFFEKTIV GÅRD 2. EFFEKTIV GÅRD FORTSÄTTNING innehåller två coachbesök under ett år samt en Erfa-träff tillsammans med andra företag som deltagit i EFFEKTIV GÅRD 2. Coachbesöken liksom Erfaträffen tar två till tre timmar per gång och utöver vår tid på gården ingår också för- och efterarbete samt dokumentation. Pris: :- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. Är du intresserad av, eller har frågor om, EFFEKTIV GÅRD kontakta någon av Gård & Djurhälsans certifierade Leancoacher: Ingvar Eriksson ingvar.erikssson@gardochdjurhalsan.se Sofie Johansson sofie.johansson@gardochdjurhalsan.se Frida Karlsson, djurhälsoveterinär Katrineholm frida.karlsson@gardochdjurhalsan.se Frida är djurhälsoveterinär i Katrineholm sedan hösten 2014 och ansvarig för det nya smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris. Hon disputerade våren 2014 i ämnet Treponema spp. i bogsår och öronsår på grisar Workshop i grishälsa med fokus på biosäkerhet Det europeiska veterinära colleget för grishälsa, ECPHM, ordnar sedan fyra år tillbaka en workshop för framtida grisspecialister. Fjolårets utbildningstillfälle gick av stapeln i Nantes under tre dagar i april. Under workshopen avhandlades både fallbeskrivningar från fältet och föreläsningar i ämnet grishälsa. En av föreläsningarna hölls av professor Jeroen Dewolf och handlade om biosäkerhet i grisbesättningar. Workshop i grishälsa - vidareutbildning och nätverkande Under några dagar i april 2015 samlades ett tjugotal unga grisveterinärer i Nantes i Frankrike för en tre dagar lång workshop i grishälsa. Denna workshop arrangerades av ECPHM, European College of Porcine Health Management, en central organisation för kvalitetssäkrad utbildning av specialister, så kallade Diplomates, i ämnet grishälsa. Workshopen är ett återkommande delmoment i en utbildning som sträcker sig mellan två och ett halvt till sju år, och som varvar praktik med teori. För att få börja utbildningen krävs att man har arbetat som grisveterinär under minst ett och ett halvt år. Utbildningen består sedan av upp till 75 % ordinarie arbete som besättnings- och eller djurhälsoveterinär och till minst 25 % av forskning, akademisk träning samt kurser i sjukdomslära, obduktioner och mikrobiologi. Innan det är dags för examination ska man ha sammanställt tre fallrapporter och publicerat två vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet grishälsa. Workshopen, som var den fjärde i sitt slag, är inte bara ett utbildningstillfälle utan också ett sätt för yngre grisveterinärer att lära känna och utbyta erfarenheter med kollegor från andra europeiska länder. Under detta utbildningstillfälle varvas både fallpresentationer från deltagarna med praktiska tips från erfarna grispraktiker och föreläsningar inom vitt skilda ämnen rörande grishälsa. Ett bra smittskydd kräver fantasi En av de fördjupande föreläsningarna gavs av Jeroen Dewulf, professor från Ghent University i Belgien, och handlade om biosäkerhet. Med biosäkerhet i en grisbesättning menas alla förebyggande åtgärder man tar till för att minska risken att smittoämnen introduceras eller sprids på grisgården. Ofta brukar vi i dagligt tal kalla detta för smittskydd. Jeroen inledde helt krasst med att hävda att förebyggande djurhälsovård är totalt meningslös om man inte samtidigt jobbar med att ha en bra biosäkerhet på sin gård. Han menade att vi har kommit en lång väg vad gäller att arbeta förebyggande i våra grisbesättningar, men att smittskydd är ett område där det finns utrymme för förbättringar. Nivån på biosäkerheten varierar mycket mellan gårdar. Det övergripande målet med smittskydd är att hålla sjukt borta från friskt, genom att med olika åtgärder sänka infektionstrycket, men Jeroen erkände också att det krävs lite fantasi för att översätta Fortsättning på nästa sida 7

8 Professor Jeroen Dewulf höll en uppskattad föreläsning om biosäkerhet. Blivande grisspecialister från Sverige. Fr.v: Jenny Larsson (SLU), Axel Sannö (SLU/ Gård & Djurhälsan), Frida Karlsson (Gård & Djurhälsan) och Annette Backhans (SLU). Några av deltagarna och arrangörerna vid årets workshop. En blandning av grisveterinärer från hela Europa. 8 dessa allmänna principer till konkreta åtgärder på gårdsnivå. Utan att göra anspråk på en heltäckande föreläsning om smittskydd, och med ursäkten att han ibland var tvungen att generalisera, gick han sedan igenom några allmänna punkter som han ville lyfta fram vad gäller smittskydd på gårdsnivå. Några saker att tänka på - Även om ett moment bedöms ha låg risk för att introducera ett smittämne vid varje enskilt tillfälle det utförs, så ökar risken för smitta om momentet upprepas. Därför är det viktigt att utarbeta bra rutiner för sådant som man gör ofta. - Inköp av djur är alltid risky business. Direktkontakt mellan djur är det mest effektiva sättet att sprida smitta. Helst ska man undvika att köpa in djur. Ska man köpa in djur, så ska man köpa in dem från så få besättningar som möjligt. Är det fråga om livdjur ska man köpa dem från besättningar med hög hälsostatus, och naturligtvis tillämpa isolering innan de kommer in i besättningen. - Djurtransporter är en annan känd riskfaktor. Generellt menade Jeroen att om möjlighet finns, så är det bättre att ta djuren till lastbilen än tvärtom. Vad gäller andra transporter in och ut från gården så tipsade Jeroen om att hjälpa sina besökare att välja rätt väg genom att ha tydligt markerade anvisningar för var man vill ha in trafik och inte. Detta gäller även persontrafik. Joreen visade några exempel på hur man minimerat fordonstrafiken på några gårdar i Mellaneuropa genom att ha anläggningar som gör det möjligt att fylla fodersilos på avstånd (foderbilen stannar utanför ett staket och fyller på silon genom långa rör). Detta är kanske en vanligare lösning i Europa där gårdarna oftare är omgärdade av stängsel och grindar. Vid gödselspridning bör man helst ha egen utrustning i den mån det är möjligt, eller åtminstone bara använda väl rengjord utrustning. - Vid kadaverhanteringen är det lätt att göra misstag. Jeroen menade att grisar sällan dör av en slump, ofta är dödsorsaken en infektion, och därför bör den döda grisen hanteras därefter. Förutom självklarheter som att använda handskar, plocka bort döda grisar så snart som möjligt och en sluten kadavertunna placerad på lämpligt ställe, så menade föreläsaren att det är lämpligt att ha rutiner för att städa ur och desinfektera kadavertunnan. Kadaverbilen ska inte behöva köra in på gården för att hämta kadaver. Bättre då att man har rutiner för att flytta ut tunnan närmare vägen när bilen kommer. Persontrafiken- ett kapitel för sig Om vi kommer tillbaka till persontrafiken så underströk föreläsaren betydelsen av att ha en fysisk barriär som personsluss in i besättningen. Med andra ord, en bänk är bättre än en linje, och respekteras oftare. Han ville däremot varna för fotbad, som han menade snarare kan invagga folk i en falsk trygghet. Det är sällan fotbad sköts som de ska, och stoppar man ned ett par icke-rengjorda stövlar med gödsel- och halmrester kvar förvandlas badet snart till ett effektivt smittspridningsbad. Jerome såg hellre att man använder separata stövlar för varje stall eller avdelning., men att man naturligtvis rengör och desinfekterar dessa stövlar regelbundet. Duschar i personslussar var ett hett ämne. Föreläsaren berättade att det är vanligt att man duschar in i besättningar i Europa. Duschar är bra på så sätt att de medför klädbyte, men de är bara bra så länge man använder dem. Ibland händer det dock att folk tror att bara för att man har installerat en dusch så har man automatiskt bra biosäkerhet. Så är det inte. Jeroen satte helt klart bra rutiner för klädbyte och handtvätt högre på prioriteringslistan än installation av en dusch som ändå inte används. Han tyckte däremot att obligatorisk duschning kunde vara bra för att avskräcka onödiga besökare. En god handhygien är något som klättrat på tio i topp listan över viktiga smittskyddsrutiner det senaste decenniet. Jeroen visade bilder på snygga och rena handfat med tvål och torkpapper, och naturligtvis- handsprit. På sjukhus har man lyckats kontrollera spridning av MRSA genom att tillämpa god handhygien, och denna lärdom har man tagit till sig i många besättningar ute i Europa. Tilläggas bör att i Sverige regleras kraven vad gäller handhygien numera i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:14; K112). Vad gäller att minska risken för att introducera smitta via skadedjur så kom inte föreläsaren med några enkla genvägar, utan det var den gamla hederliga rekommendationen att undvika skräpansamlingar och växtlighet runt grishusen som gällde. Inte bara gnagare och fåglar är potentiella smittspridare, det gäller också att hålla borta vildsvin från gårdarna. Misse eller misstag? Jeroen tog också upp några aspekter på det interna smittskyddet på gård som vi har hört förut, men som tål att upprepas igen. Att blanda grisar ökar alltid infektionstrycket. All in och all out är det rätta sättet att jobba, och för att kunna åstadkomma detta i verkligheten måste man i princip ha ett stall för kvarblivna grisar, ett skrotstall helt enkelt. Föreläsaren var också tydlig vad gäller andra husdjur. Han ansåg att det alltid är ett misstag ha hundar och katter i stallarna. Här brukar vi i Sverige kanske anse att gårdskatter är en del av skadedjursbekämpningen, men föreläsaren menade att detta var en tankevurpa, och att skadedjursbekämpning bör skötas på annat sätt. Sist men inte minst nämnde Jerouen hantering av mediciner och kanyler. Dessa ska hanteras på ett hygieniskt och säkert sätt, för att undvika att göra mer skada än nytta. Sammanfattningsvis - ordning och reda helt enkelt!

9 Frida Karlsson, djurhälsoveterinär och programansvarig Smittsäkrad Besättning Gris Katrineholm Frida är djurhälsoveterinär i Katrineholm. Hon disputerade våren 2014 i ämnet Treponema ssp. i bogsår och öronsår på grisar. Nya smittskyddsprogrammet - snart på en gård nära dig! Är du med i frivilliga salmonellaprogrammet? Då kommer du inom ett par månader att få mer information om vad som gäller när gamla salmonellaprogrammet ersätts av det nya smittskyddsprogrammet. Håll utkik i fackpress, brevlådan och mailboxen. Här kommer lite förhandsinformation. Gårdens smittvägar Det nya smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris startar under Syftet med det nya programmet är att höja smittskyddet i svenska grisbesättningar. Vi är bra, men vi kan bli bättre! Målet är förhindra utbrott och spridning av smittsamma sjukdomar, både smittor som kan överföras mellan djur men också mellan djur och människor. Genom att jobba med smittskydd på ett strukturerat och långsiktigt vis förebygger du sjukdomsutbrott. Du förbättrar också på sikt både djurhälsa och produktionsresultat. Smittsäkrad Besättning Gris kommer att drivas av Gård & Djurhälsan AB i nära samarbete med Sveriges Grisföretagare, Lundens Djurhälsovård AB och Distriktsveterinärerna. Även enskilda privatpraktiserande grisveterinärer kommer att arbeta i programmet. Nytt för dig som djurhållare är att du på förhand kan önska vilken veterinär du vill ha besök av i programmet. Alla veterinärer som angett att de arbetar i ditt län och som gått en särskild utbildning är valbara för dig. Det handlar inte bara om Salmonella Programmet ersätter gradvis de frivilliga salmonellaprogrammen (idag finns det tre olika) och går ihop i ett gemensamt smittskyddsprogram. Det nya programmet handlar inte enbart om smittämnet Salmonella, utan fokuserar på att bryta smittvägar och förebygga introduktion av olika typer av smittor. Smittskyddsprogrammet baserar sig på en skräddarsydd riskbedömning och rådgivning, så att smittskyddsarbetet blir så effektivt som möjligt. Programmet bygger på två delar- en egeninventering av gårdens rutiner (smittskyddsdeklaration) och en genomgång av veterinär med särskild smittskyddsutbildning (gårdsbesök). Steg för steg går du och veterinären igenom gårdens smittskydd vad gäller t.ex. inköp av djur, utlastning, kadaverhantering och persontrafik. Veterinärbesök i programmet sker med 12 till 24 månaders mellanrum, beroende på produktionstyp och besättningsstorlek. Vid dessa tillfällen görs en bedömning av vilken nivå gården befinner sig på. Nya programmet har två nivåer Viktigt att veta är att anslutning till programmet utgör grunden för ersättning enligt zoonosförordningen. En besättning kan vara ansluten på två olika nivåer, Grund eller Spets, utifrån hur hög smittsäkerheten är. Vid ett salmonellautbrott har besättningar anslutna till Grund möjlighet till statlig ersättning på upp till 60 % och besättningar anslutna till Spets på upp till 70 % av kostnaderna. Utöver den statliga ersättningen erbjuder vissa försäkringsbolag ytterligare skydd genom besättningsförsäkringen. Det är också möjligt att de kan ha andra villkor och fördelar kopplade till programmet. Hör efter med ditt försäkringsbolag! Nivåer Under en övergångsperiod ligger både gamla salmonellaprogrammet och nya smittskyddsprogrammet till grund för en högre statlig ersättning vid ett eventuellt salmonellautbrott. Detta är för att skydda besättningar så att man inte riskerar att hamna i ett glapp mellan programmen, men när programstart för Smittsäkrad Besättning Gris har skett så kommer inga nya besök ske i salmonellaprogrammet. Räkna med att du bör ha ditt anslutningsbesök i Smittsäkrad Besättning Gris ungefär vid den tidpunkt då du brukar ha besök i salmonellakontrollen. Anslutningen sker inte av sig självt, utan du måste aktivt välja att gå med i programmet. Mer information På webbplatsen smittsäkra.se finns mer information om programmets innehåll och vilka krav som ska uppfyllas för att bli ansluten till programmet. Där finns också ett självtest och praktiska smittskyddsråd: Fortsättning på nästa sida 9

10 Alla besättningar som idag är anslutna till något av de frivilliga salmonellaprogrammen kommer inför programstart att få mer information om Smittsäkrad Besättning Gris. Anslutningen sker inte automatiskt, du måste aktivt välja att ansluta din besättning. När du vill ansluta din besättning, gå in på och gör en intresseanmälan. Vid programstart blir du då kontaktad och får information om hur du går till väga. Du kan också ringa vår programadministratör Anna-Greta Enström, tel , e-post intresseanmälan Vill du veta mer om Smittsäkrad Besättning Gris kontakta din besättningsveterinär, djurhälsoveterinär eller programansvarig veterinär Frida Karlsson, tel , , e-post Du kan också gå in och läsa om programmet på Frida Karlsson, programansvarig Smittsäkrad Besättning Gris, Gård & Djurhälsan, tel , , e-post: Karin Olsson, Lantmästare Kalmar Karin har ett brinnande intresse för svensk animalieproduktion. På Gård & Djurhälsan har hon framförallt jobbat med produktionsuppföljningsprogrammen på gris, WinPig och Pig Win, samt utbildningar och kunskapsprojekt. Karin är just nu föräldraledig. Lönsamhet inom grisuppfödning djurvälfärd och andra aspekter Diskussioner om djurskydd och en öppen marknad finns i flera länder, och problematiken är ungefär densamma oavsett djurslag. Vid Gård & Djurhälsans vårkonferens på Sånga-Säby höll professor Sandra Edwards från Storbritannien ett föredrag, som var mycket givande och intressant, med rubriken; Profitability in pig farming animal welfare and other aspects. Hon hade fokus på grisproduktion men i de allra flesta fall går hennes teser att applicera direkt på all typ av animalieproduktion. Nedan följer en sammanfattning av hennes föredrag. Det är en utmaning att få lönsamhet i grisproduktion, inte bara i Sverige. Även i Sandra Edwards hemland är konkurrensen hård och priserna pressas då kött importeras från länder som Tyskland och Danmark. I många fall är de svenska utmaningarna inte långt ifrån de brittiska. The pig cycle Priset på griskött varierar mycket och har så alltid gjort, det är dalar och toppar som förr brukade jämna ut sig. Man tjänar och förlorar pengar om vart annat i perioder. Till viss del påverkas priset av produktionen inom landet. Typiskt är att det under en period går bra för grisprodu 10 center, några vågar satsa, utbudet blir för stort och priset dyker neråt. När priset är dåligt lägger producenter ner efter ett tag, utbudet minskar och brist uppstår. Priserna höjs och vi är tillbaka där vi började. Tyvärr verkar det dock som om dalarna blir allt längre och topparna allt kortare. På lokal och nationell nivå blir det färre slakteriföretag vilket minskar konkurrensen och håller tillbaka prisutvecklingen. Globalt sett gör en allt friare och mer öppen marknad att våra länder utsätts för konkurrens av länder som kan producera griskött till en betydligt lägre kostnad. Britter handlar oftast kött producerat inom landet när det gäller färska styckningsdetaljer. Dock är charkvaror och bacon produkter som oftast blir utkonkurrerade av billigare utländska alternativ. Fördelen i Storbritannien är att det finns en stark tradition att handla hos den lokala slaktaren. Cirka 30 % av grisarna slaktas hos lokala slaktare. Vad är djurvälfärd? Definitionen av djurvälfärd kan variera. Är det djur som har ett naturligt liv och lever utomhus? Är det djur som är inomhus i ett klimat som är anpassat precis efter deras behov hela tiden? Är det hur djuren känner sig? Om de är stressade osv. För en effektiv produktion är det mycket viktigt att djuret inte är stressat, varken psykiskt (t ex för liten yta) eller fysiskt (t

11 ex för hög temperatur). All typ av stress leder till sämre tillväxt och ett försämrat immunförsvar. Försök har också visat att grisar som omges av lugna djurskötare är betydligt mindre stressade och mer produktiva än djur som hanterats av mer aggressiva och stressade personer. För den medvetne producenten är denna djurvälfärd självklar, men det gäller att förmedla detta till konsument. Djurvälfärd ska helst ses på samma sätt av både grisar, lantbrukare och konsumenter. Olika så kallade välfärdssystem är det välfärd? Utomhusgrisar upplevs oftast av konsumenten av grisar som haft en mycket hög djurvälfärd. Är det så? I vissa fall utsätts utegrisar av helt annan temperaturstress än vad grisar inomhus gör. Utegrisar behandlas mindre för t ex ledskador och anmärkningarna på lungsjukdomar är lägre men de har betydligt högre parasittryck. Vilket av dessa problem är störst ur djurvälfärdssynpunkt? Försök med djur i boxar på helspalt vs ströad box visar att de på helspalt hade mer ledproblem medan djuren på ströbädd hade stora problem med PMWS. Än en gång kan man fundera på vad som är mest djurvälfärd? Detta är inte självklart. Mycket omdebatterat är avvänjningsålder. I försök har man sett att en senare avvänjning ger färre behandlingar i tillväxtavdelningen, men totalt sett från födsel till leverans kunde ingen skillnad påvisas i antal behandlingar. Detta för att de behandlingar som skedde vid tidig avvänjning istället skedde i BB hos de djur som gick kvar längre hos suggan. I tillväxt och hälsa var det alltså ingen skillnad om smågrisarna avvandes tidigt eller sent. Och just parametrarna tillväxt och immunsystemets funktion är de absolut tydligaste tecknen på hur djurvälfärden är. Det är viktigt att länder som våra fortsätter att berätta och förklara varför vårt kött är bättre än det billigare importalternativet, konsumenterna måste lita på att de köper en bra produkt. Tillit är det viktigaste för köptrogna kunder. I Storbritannien använder man Red Tractor -märket för att visa att en produkt håller en viss kvalitet och gynnar brittiska bönder, på ett sätt en motsvarighet till vårt Svenskt Kött-märke. Det är många aspekter som gör att kött kan öka i värde. I en brittisk konsumentundersökning visade det sig att 22 % av kunderna var villiga att betala mer för att få ett säkrare livsmedel med tanke på exempelvis MRSA, medan endast 14 % var beredda att betala extra för extra hög djurvälfärd. Sandra avslutade med att än en gång påpeka hur viktigt det är med konsumenternas tillit till landets egna produktion. Förklara för konsumenterna och se dem som era kunder, för det är de! Var alltid trevlig i mötet med konsumenter. Förklara för dem de olika förutsättningar som finns och vad djurvälfärd är. Det är väldigt sällan grisen och konsumenten har samma uppfattning om vad som är god djurvälfärd. Hur ska lantbrukaren få en bättre lönsamhet på sin gård? Det finns egentligen tre huvudalternativ. 1. Minska kostnader - En svår utmaning, men kanske kan foderpriset pressas genom att blanda i prisvärda och näringsrika restprodukter. 2. Öka produktiviteten Få ut mer för samma kostnad, t ex fler avvanda grisar. 3. Öka produktens värde, försäljningspriset - Kan man lägga till ett extra värde på produkten? Utomhusgrisar, välfärdsgrisar? Djurvälfärd kan det vara lösningen? Vad gör en ökad djurvälfärd för lönsamheten? Minskar kostnader? Nej. Ökar produktiviteten? Ja. Ökar försäljningspriset? Kanske! Köttets ökade värde Både Sverige och Storbritannien är länder där djurvälfärd anses mycket viktigt, till skillnad från de sydeuropeiska länderna. Vissa länder, t ex Sverige, har en hög djurvälfärd för att djurskyddslagen är hård, då är det alltså staten som skapar djurvälfärden men det kan vara svårt att få betalt för den på marknaden. Lättare att få betalt för hög djurvälfärd har länder med en lättare lagstiftning om djurskydd, men där konsumenterna drivit frågan för djurens skull. 11

12 Karin Lindqvist Frisk, djurslagschef får Ängelholm Karin är djurhälsoveterinär och har god klinisk erfarenhet från Norge och Sverige. Karin blev veterinär Välkommen till oss på Gård & Djurhälsan FÅR! Ökad tillgänglighet på telefontiden och bättre möjlighet till gårdsanpassad parasitkontroll. Med veterinärer och husdjursagronomer specialiserade inom lammproduktion erbjuder vi dig en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och lösa djurhälsoproblem och beräkna foderstater till att göra en ekonomisk efterkalkyl. Vi bedriver kursverksamhet samt deltar i forskningsprojekt och samarbetar aktivt med forskare på SLU och SVA. Regelbunden kontakt med utländska kollegor ger oss tillgång till de senaste internationella rönen. Låt oss tillsammans med dig infria vårt kundlöfte Friska djur ger välmående gårdar. 12 När vi ändrade innehållet i våra paket inför 2016 tog vi hänsyn till era svar i enkätundersökningen som gick ut till er djurägare i somras och vi erbjuder nu följande tjänster: Fårhälsovård BAS (ersätter Lilla paketet) Fri telefonrådgivning direkt med våra erfarna fårhälsoveterinärer 9 12 och Från och med 2016 ökar vi tillgängligheten och har telefontid både på för- och eftermiddagar alla vardagar året runt! Gårdsanpassad modell för parasitkontroll: Nu ger vi dig möjligheten att bättre skräddarsy träckprovstagningen efter gårdens storlek och behov. I Fårhälsovård Bas ger vi dig 60 % rabatt på upp till 20 samlingsprover från 3 djur i varje rutinundersökning av parasitägg. Det ger dig en bättre möj lighet att provta olika betesgrupper och att anpassa antal prov efter hur många djur du har. Du bör provta ca 10 % av den betesgrupp du vill under söka, men inte färre än sex djur. Ett sådant kostar 310 kr hos Vidilab och du betalar alltså 124 kr, vi betalar 186 kr. Efterföljande rådgivning ingår och vid behov hjälper vi dig också med recept. Kostnadsfria obduktioner där de flesta efterföljande analyser ingår. Rabatterade priser på våra kurser, filmer och kompendier. Sex nyhetsbrev per år. Har du inte tillgång till kan du få nyhetsbrevet med posten. Tidningen Gård & Djurhälsan Pris: 1 900:- exkl. moms. Tilläggstjänster till Fårhälsovård Bas Gårdsbesök av fårhälsoveterinär kan vid önskemål utföras till självkostnadspris (inställelsearvode, timersättning, reseersättning). Fårhälsoprogrammet (ett dataprogram för uppföljning av produktions- och hälsodata) utgår som egen anslutningsform men kan köpas som tilläggstjänst till Fårhälsovård Bas (1000:- exkl. moms) och erbjuds utan extra kostnad till Fårhälsovård Plus.

13 Fredrik Engström, Lena Stengärde, Karin Lindqvist Frisk, Katarina Gustafsson, Ulrika König och Malin Bengtsson. Fårhälsovård PLUS (ersätter Stora paketet) Allt som ingår i Fårhälsovård BAS. Ett årligt besättningsbesök av veterinär. Besök av en av våra Fårhälsoveterinärer som tillsammans med dig går igenom din produktion, dina skötselsrutiner och ser över djurens hälsostatus för att identifiera områden där insatser kan hjälpa dig att förebygga och lösa djurhälsoproblem. Om du hellre vill utnyttja besöket till att anlita din vanliga gårdsveterinär kan du göra det. Sjukdomsutredningar vid behov (kan ersätta årligt besök). Tillgång till Fårhälsoprogrammet (ett dataprogram för uppföljning av produktions- och hälsodata) utan extra kostnad. Pris: 3 900:- exkl. moms. Nya rådgivningstjänster Vi är glada att kunna presentera lammrådgivarna Birgit Fag från Hushållningssällskapet och Titti Strömne från Glada Fåret som samarbetspartners gällande våra nya tjänster till er lammproducenter! Birgit och Titti är utbildade husdjursagronomer med stor erfarenhet av produktionsrådgivning och foderstatsberäkning inom lammproduktion. Till dig som är kund hos Gård & Djurhälsan och har Fårhälsovård Bas eller Fårhälsovård Plus erbjuder vi nu i samarbete med analysföretaget Eurofins och lammrådgivare Birgit Fag och Titti Stömne följande tilläggstjänster: Foderanalys Rabatterat pris på foderanalys anpassad för får. Analysen omfattar torrsubstans, omsättbar energi, AAT, PBV, råprotein, smältbart protein och NDF plus mineralerna: Ca, P, Mg, K, Na, S, Cu, Zn, Fe och Mn. Pris: 640:- exkl. moms. Foderstatsberäkning Foderstatsberäkningen omfattar: Beräkning av foderstat till en tackgrupps följande produktionsstadium: Lågdräktighet. Högdräktighet, från sex till två veckor före lamning. Högdräktighet, de sista två veckorna inför lamning. Digivning. Pris: 900:- exkl. moms. Foderkollen FODERKOLLEN innehåller de båda tjänsterna FODERANALYS och FODERSTATSBERÄKNING i kombination. Du skickar in prov från det foderparti du vill ha beräkningar på till vår samarbetspartner Eurofins. Därefter görs en foderstatsberäkning till dig. Pris: 1 440:- exkl. moms. Effektiv gård Nytt för i år är också att vi tillsammans med Gård & Djurhälsans certifierade Lean-coacher kan hjälpa dig att introducera Lean i ditt företag. Du kan läsa mer om Effektiv Gård på sidan 6 i tidningen. Ytterligare tilläggstjänster inom lammrådgivning Vill du ha ytterligare tjänster, såsom ekonomisk efterkalkyl med hjälp av beräkning för flera olika foderpartier eller för olika djurgrupper, Elitlamm Analys, avelsrådgivning eller betesplanering förmedlar vi på Gård & Djurhälsan kontakt med en lammrådgivare. Vill du veta mer om oss och vad vi kan erbjuda kan du gå in på vår hemsida eller kontakta vår administratör Ingrid Eriksson, telefon , mail ingrid.eriksson@gardochdjurhalsan.se eller djurslagschef FÅR Karin Lindqvist Frisk, telefon karin.lindqvist.frisk@gardochdjurhalsan.se 13

14 Maya Hoffmann, leg. veterinär Maya är nyutexaminerad veterinär och arbetar som privatpraktiserande veterinär på Stordjursveterinärerna i Varberg. Mastit hos tacka orsaker, Friskt juver ger goda förutsättningar för välmående lamm. Kontroll av cellhalten i mjölk med hjälp av CMT är ett bra verktyg för att hitta individer med subkliniska infektioner. Mastit (juverinflammation) är en vanlig och allvarlig sjukdom som drabbar tackor i såväl kött-, päls-, som mjölkproducerande besättningar. Sjukdomen drabbar såväl ekonomi som djurhälsa negativt i svenska fårbesättningar, och kunskap om sjukdomen är viktig för att kunna minska förekomsten. Vad är mastit? Mastit är som namnet antyder en inflammation i juvervävnaden, och inflammationen beror oftast på bakterier som tagit sig in till juvret via spenkanalen. Beroende på varaktighet och symtom kan mastit delas in på olika sätt. Akut klinisk mastit är det man som djurägare oftast kommer i kontakt med då symtomen är tydliga. Tackan blir hängig, får feber, svullet/ömt juver, förändrad mjölk och kan verka halt. Sjukdomen kan ofta ha ett snabbt och aggressivt förlopp och orsakar stort lidande för tackan. Dessutom orsakar det ekonomiska förluster för fårägaren i form av minskad tillväxt på lammen, veterinärkostnader och utslagna tackor. Mastit kan dock även vara subklinisk, eller osynlig. Tackan har då inga synliga symtom, och det krävs tester för att upptäcka sjukdomen. Ett enkelt test som man som djurägare själv kan lära sig är att kontrollera cellhalten i mjölken med hjälp av California Mastitis Test (CMT). Tackor med inflammation i juvret har en hög andel celler i mjölken, och ger då ett högt CMT. Som vid akut klinisk mastit påverkas produktionen negativt en tacka med bakterier i juvret producerar mindre mjölk än en frisk tacka och hennes lamm växer sämre. Hon löper sannolikt också större risk att drabbas av en akut mastit senare i laktationen, och kan fungera som en smittspridare i besättningen. Hur vanligt är mastit? Det finns inga siffror på hur många tackor som drabbas av akut mastit i Sverige varje år, men det är den vanligaste angivna utslagsorsaken hos tackor som är registrerade i Elitlamm. Subklinisk mastit har i en nyligen utförd studie visat sig förkomma hos så mycket som en fjärdedel av till synes friska tackor i svenska besättningar. Vilka tackor drabbas? För att kunna sätta in åtgärder mot mastit är det viktigt att identifiera vilka djur som löper störst risk att drabbas. Äldre tackor eller tackor med tre eller fler lamm har oftare mastit än yngre tackor eller tackor som får få lamm. Detta beror på att slitaget på juvret ökar med ålder och antal diande lamm, och ett slitet juver är mer mottagligt för bakterier än ett friskare juver. 14

15 konsekvenser och åtgärder Djurtätheten påverkar också antalet mastiter större besättningar har ofta en högre andel mastiter, och en liten yta per tacka kan öka risken ytterligare. Hur minskar man förekomsten juverinflammation och hur ska drabbade tackor hanteras? I stora besättningar kan det vara bra att gruppera tackorna efter ålder och antal lamm, både för att lätt kunna hålla extra uppsikt över risktackor och för att minska smittrycket genom att ha tackorna i mindre grupper. Man ska också vara noga med att hålla rent runt tackorna, särskilt där de lammar, för att minska risken för att de ska smittas av juverbakterier. Det är viktigt att undersöka tackornas juver ofta, särskilt runt lamning och de första veckorna efter lamning då tackorna löper som störst risk att drabbas av mastit. Blir man fundersam på om någon tacka håller på att få mastit, eller om man vill ha extra noggrann koll på risktackor, kan man använda sig av CMT. Har tackan högt CMT kan man då ta mjölkprov för bakteriologisk odling, för att så tidigt som möjligt kunna sätta in behandling. Upptäcker man en tacka med akut mastit behöver hon behandlas så fort som möjligt. Behandlingen består av antibiotika (penicillin), som gärna kan kombineras med antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID). NSAID minskar inflammationen i juvret och sänker febern, vilket får tackan att må bättre och ha mindre ont. Det gör också att hon har lättare att bekämpa infektionen, och är därför ett bra komplement till antibiotikabehandlingen. Tackor som drabbas av kallbrand i juvret bör avlivas så fort som möjligt, då behandling oftast är utsiktslös och tillståndet innebär ett stort lidande för tackan. Tackor med mastit bör hållas åtskilda från friska tackor, åtminstone tills de är färdigbehandlade men allra helst resten av säsongen. De sjuka tackornas lamm isoleras tillsammans med tackan, eftersom de gärna tjuvdiar på andra tackor och kan på så sätt sprida smitta. Då sjuka tackor ger sämre di kan det vara nödvändigt att stödutfodra lammen för att de inte ska minska i tillväxt. Om det är möjligt kan man ha en särskild mastitgrupp, där sjuka tackor kan gå tillsammans med sina lamm tills det är dags för avvänjning och slakt. Det är då lätt att hålla ett extra öga på tackorna och att mata lammen lite extra samtidigt som man minskar risken för att fler tackor drabbas av mastit. Då det är vanligt med återfall bör en tacka som genomgått en mastit, eller har knölar i juvret efter avvänjning, inte betäckas på nytt. Fakta Till bakgrund för denna artikel ligger resultaten från två nyligt genomförda examensarbeten inom veterinärmedicin: Juverinfektion hos tackor med kliniskt friska juver möjliga riskfaktorer och djurägarattityder av Maya Hoffman, och Juverinfektion hos tacka med kliniskt friska juver bakterieförekomst och celltal Länkar: av Nikolina Tomic. Arbetena kan läsas i sin helhet på webben, se länk nedan. Huvudhandledare var Lennart Söderquist vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper, SLU och biträdande handledare var Ylva Persson samt Ann-Kristin Nyman, båda vid SVA. Skanna för att komma direkt till länkarna (hoffman) (tomic) 15

16 Ebba Suneson, djurhälsoveterinär Romakloster Ebba är djurhälsoveterinär och ansvarig för Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll som jobbar med omvärldsbevakning, importfrågor och smittskydd för lantbrukets djur. Vad är problemet med scrapie? Scrapie är en sjukdom hos får som inte har påvisats i Sverige sedan Det är ju gott och väl och inget som de flesta av oss behöver reflektera över. Men för den som är intresserad av att importera eller exportera får, eller sperma och embryo från får blir scrapie, trots avsaknad av sjukdomen i Sverige, ett spöke som poppar upp och kan ställa till det när det gäller att uppfylla de nya handelsregler som finns inom EU sedan första januari i år. Sjukdomsinformation Scrapie orsakas av ett smittämne en prion, som har förmågan att påverka hjärnvävnaden så att skador uppstår. Förändringarna går långsamt och symtom ses vanligen först vid 3-4 års ålder. Då ses centralnervösa symtom som förändringar i beteende, vinglighet och överkänslighet för ljud och beröring. Djuren kan också uppvisa klåda och i samband med detta får håravfall. Djuret får nedsatt allmänkondition och scrapie leder till döden inom 6 månader. 16 Scrapie är en så kallad prionsjukdom och prionsjukdomarna är viktiga eftersom man inte kan utesluta att vissa av dem kan smitta människor som äter kött från infekterade djur. Den mest kända typen av prionsjukdom är BSE hos nötkreatur, även kallad galna kosjukan. På grund av detta regleras alla prionsjukdomar noggrant inom EU. Det är inte helt enkelt att diagnosticera dessa sjukdomar eftersom de utvecklas väldigt långsamt och djur kan vara smittade utan att uppvisa symtom. Samtidigt finns inget test som kan påvisa smitta hos levande djur, man kan bara kontrollera om ett djur är infekterat genom att undersöka hjärnvävnaden när djuret är dött. Lösningen på detta blir att upprätta ganska invecklade system där olika länders, regioners eller besättningars frihet från sjukdomen baseras på att avlivade eller självdöda djur undersökts för sjukdomen under flera år tillbaka. Vad gäller vid export? Nya regler för EUs förordning om bekämpande av TSE sjukdomar började gälla 1 juli 2013 och innehöll övergångsregler som slutade gälla i januari För att som enskild besättning kunna leva upp till EU:s regelverk för export måste man vara med i ett godkänt officiellt kontrollprogram och ha uppfyllt kraven enligt de nya reglerna under 3 eller 7 år bakåt i tiden beroende på statusen i det land eller besättning som man skall sälja djur till. Alternativet är att ett land som helhet ansöker om viss status som då blir gällande för alla besättningar inom landet. Sverige har ett kontrollprogram för scrapie men det är inte godkänt enligt de nya reglerna. Istället har Sverige ansökt om högsta statusen för scrapiefrihet försumbar risk. Ansökan är bland annat baserad på den övervakning av djur som går till destruktion som funnits på plats under lång tid. Ansökan är godkänd på de flesta punkter och det återstår bara för den europeiska organisationen för livsmedelssäkerhet, EFSA, att bedöma om den framtida övervakning som vi föreslagit uppfyller kraven. Om detta sker inom kort beräknas vår status träda i kraft till sommaren Om processen drar ut på tiden kan det dock dröja ytterligare. Fram till dess är det tyvärr inte möjligt att exportera får från Sverige om de inte är av genotyp ARR/ARR, s.k. scrapieresistenta. Sådana djur undantas alla krav på dokumentation i ursprungsbesättning eller ursprungsland. Vad gäller för import? För att importera får måste man i omvänd ordning kontrollera att ursprungsbesättningen uppfyller de krav som ovan beskrivits för export. Det vill säga ursprungslandet skall ha status försumbar risk (för tillfället är det bara Österrike som fått denna status godkänd), eller så måste landet ha ett officiellt kontrollprogram som besättningen i sin tur är ansluten till och har varit ansluten tillräckligt lång tid 7 år. Godkända officiella kontrollprogram finns bland annat i Danmark och Finland. Djur som är av genotyp ARR/ARR kan importeras även om inte ursprungsbesättningen uppfyller nämnda krav. Det finns också möjlighet

17 Fotograf: Martha Ulvund Får som är kliniskt sjuk i scrapie. att importera djur från besättningar utan officiell status, men då måste besättningen själva kunna bevisa och intyga en mängd förutsättningar. Information om detta kan fås från Jordbruksverket. Att djuren, besättningen eller landet uppfyller något av de olika alternativen skall intygas på det officiella hälsointyget som följer med djuren vid import. Att intygandet stämmer kontrolleras av Jordbruksverket och vid felaktigt intygande riskerar den svenska mottagarbesättningen att spärras för livdjurhandel under upp till 7 år. Vad gäller för sperma och embryo? Sperma och embryo är något enklare att importera, då risken för sjukdomsöverföring vid handel med sperma och embryo anses liten. Enklast är om donatordjuren (baggarna som lämnar sperma eller tackorna som man spolar embryo ifrån) är av genotypen ARR/ARR. Annars måste besättningen där donatordjuret befunnits sig de senaste tre åren ha varit ansluten till ett officiellt kontrollprogram sedan minst 3 år tillbaka. Se ovan vilka länder som har officiella kontrollprogram. Om inget av dessa kriterier är uppfyllda kan djur ändå bli godkända donatordjur under förutsättning att ursprungsbesättningen uppfyller en mängd kriterier som Jordbruksverket kan ge uppgifter om. ARR/ARR är lösningen tillsvidare Sammanfattningsvis är regelverket när det gäller scrapie relativt nytt och förhoppningsvis kommer handeln med djur bli smidigare när fler länder i Europa anpassat sig och ansökt om officiell status eller fått kontrollprogram godkända i större omfattning. Till dess är lösningen för den som vill importera levande får eller sperma och embryo från får att leta efter djur av scrapieresistent genotyp. ARR/ARR är den magiska bokstavskombinationen som löser problematiken för tillfället! Vad är NOR 98? NOR 98 är en atypisk form av scrapie som man enligt nuvarande kunskap tror uppträder sporadiskt och utan att vara smittsam. Att det förhåller sig så är dock inte fastställt och därför övervakas förekomsten av NOR 98. I Sverige har vi flera sådana fall per år. Det påverkar inte vår scrapie-status eller möjligheten att exportera djur. Besättningar som har fått bekräftade fall av NOR 98 spärras inte men utökad provtagning på alla slaktade och avlivade djur äldre än 18 månader genomförs under 2 års tid. 17

18 Anita Jonasson, djurslagschef nöt Linköping Anita har arbetat som djurhälsoveterinär sedan 2000 och är sedan 2010 även djurslagschef. Välkommen till oss på Gård & Djurhälsan NÖT! Vi har en unik kompetens inom nötköttsproduktion! Genom samverkan mellan veterinär och produktionsrådgivare kan vi hjälpa dig nötköttsproducent med rådgivning för att förbättra både produktionsresultat och djurhälsa. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga och lösa hälsoproblem till planering och uppföljning av din produktion och utfodring. Dessutom kan vi, bland annat med metoder från Lean, göra arbetet på din gård mer effektivt. Vi arbetar även till nytta för alla nötköttsproducenter genom att bland annat arbeta med smittskydd och bekämpning av smittsamma sjukdomar, uppföljning av slaktresultat och sjukdomsregistreringar vid slakt samt förmedling av aktuell information och kunskap om nötköttsproduktion genom kursverksamhet och vår hemsida. Våra tjänster Nöthälsovård BAS Nöthälsovård BAS är grunden till ett bra hälsoläge i besättningen. Tjänsten ger tillgång till våra veterinärer via telefon och e-post. Vi hjälper till med rådgivning kring vanliga hälsofrågor. Vid hälsoproblem erbjuds tillgång till diagnostik och obduktioner och du kan alltid köpa till utredningsbesök. I Nöthälsovård BAS ingår: Veterinär kompetens via telefon och e-post. Prover kalvpaketet * Provtagning för parasiter * Kostnadsfria obduktioner * Sex nyhetsbrev per år. Tidningen Gård & Djurhälsan Rabatt på våra kurser och kompendier. Pris: 1 200:- exkl. moms. *) Remiss krävs. Mot extra avgift: Utredningsbesök. Nöthälsovård PLUS Nöthälsovård PLUS ger möjlighet att arbeta strategiskt och förebyggande i hälsofrågor. Vid det årliga besöket analyserar vi besättningen utifrån hälsostatus och produktionsdata. Genom analys av besättningsdata kan vi med hjälp av hälsonyckeltal utvärdera hälsoläget på gården. Det åstadkommer en besättningsanpassad rådgivning med åtgärdsplan för bättre djurhälsa med hänsyn till produktion och ekonomi. Självklart finns alltid möjlighet att rådfråga nöthälsoveterinär via telefon och e-post. I Nöthälsovård PLUS ingår: Årligt hälsovårdsbesök. Hälsonyckeltal som visar hälsoläget på din gård. Veterinär kompetens via telefon och e-post. Prover kalvpaketet * Provtagning för parasiter * Kostnadsfria obduktioner * Sex nyhetsbrev per år. Tidningen Gård & Djurhälsan Rabatt på våra kurser och kompendier. Pris: 3 200:- exkl. moms. *) Remiss krävs. Mot extra avgift: Smittsäkrad besättning nöt. Extra utredningsbesök. 18

19 Nöthälsovård TOPP Vår tjänst Nöthälsovård TOPP ger dig möjlighet att arbeta ännu mer fokuserat med hälsofrågor. Vår erfarenhet är att tätare kontakter ger bättre uppföljning av insatta åtgärder och därmed stöd för ett effektivare djurhälsoarbete. Därför erbjuder vi två besök per år i Nöthälsovård TOPP. Dessutom följer vi upp via telefon och hjälper till med påminnelser för t ex provtagningar eller andra åtgärder som vi planerat tillsammans. Med specifika hälsofrågor i fokus kan vi till exempel fördjupa hälsorådgivningen eller anordna gårdsutbildning för personal i samband med gårdsbesöken. Utöver detta ingår en fördjupad analys av dina nyckeltal, utökade analyser vid behov och mycket mer. I Nöthälsovård TOPP ingår: Två besök per år. Utökade hälsonyckeltal med fördjupad analys av hälsoläget på din gård. Erfa-träffar, där du får möjlighet att genom utbyte med andra producenter diskutera och fördjupa dig i aktuella hälsofrågor. Veterinär kompetens via telefon och e-post. Regelbundna telefonavstämningar efter ditt önskemål. Aktuell hälsoinformation via e-post. Prover kalvpaketet * Provtagning för parasiter * Kostnadsfria obduktioner * Utökade prover vid behov * Sex nyhetsbrev per år. Tidningen Gård & Djurhälsan Rabatt på våra kurser. Smittsäkrad besättning nöt. Möjlighet till kostnadsfria utbildningar. Pris: 7 000:- exkl. moms. *) Remiss krävs PRODUKTION Tillsammans analyserar vi nyckeltal för din dikalvs- och ungnötsproduktion. Vi går igenom djuren och fodret, diskuterar resultaten och föreslår åtgärder för förbättringar på kort och lång sikt. Du får en besättningsanpassad rådgivning inklusive åtgärdsplan med fokus på ökad lönsamhet genom bättre produktionsresultat. I PRODUKTION ingår: Underlag och data: I ungnötsbesättningar hämtar och sammanställer vi dina slaktresultat. I dikalvsbesättningar sammanställer vi kalvningsresultat utifrån dina egna registreringar. Med fördel har du analyserat *) ditt foder inför gårdsbesöket. Genomgång på gården av djur, foder och data. Råd och uppföljning: Vi tar fram en åtgärdsplan med råd för hur du kan förbättra produktionsresultaten på kort och lång sikt. LÖNSAM En grundpelare i företagande med god lönsamhet i fokus handlar om att följa upp resultat och utifrån dem planera förbättringsåtgärder. Efterkalkylen ger möjlighet att se på det ekonomiska resultatet för nötköttsföretaget. I tjänsten görs en ekonomisk upp följning av nötköttsproduktionen. För resurser som används i flera av företagets produktionsgrenar fördelas kostnader i samråd med företagaren, så att resultaten blir så korrekta som möjligt. I LÖNSAM ingår: Ekonomisk uppföljning av nötköttsproduktionen utifrån gårdens produktionsresultat och bokföring. Analys av resultaten. Förslag till förändring och utveckling. En analys av resultaten görs och resultaten (tillsammans med analys och utvecklingsförslag) förmedlas till dig. I tjänsten ingår 6 timmars arbete. Pris: 4 800:- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. Nöthälsovård TOPP+PRODUKTION=TILLVÄXT Om du köper båda tjänsterna TOPP och PRODUKTION får du, om du vill, ett gemensamt besök av veterinär och produktionsrådgivare. Genom samverkan mellan våra olika rådgivare ges här en möjlighet att följa upp och optimera produktionen med både produktions- resultat och djurhälsa i fokus. Vid ett gemensamt gårdsbesök följer vi upp och utvärderar allt som händer innanför stalldörren från födsel till slakt. I TILLVÄXT ingår: Uppföljning av både hälsoläge och produktionsresultat. Genomgång på gården av djur och resultat med både produktions- resultat och hälsa i fokus. Råd och uppföljning vi tar fram en åtgärdsplan med råd för hur du kan optimera hälsa och produktionsresultat. Pris: :- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. EFFEKTIV GÅRD Nytt för i år är också att vi tillsammans med Gård & Djurhälsans certifierade Lean-coacher kan hjälpa dig att introducera Lean i ditt företag. Du kan läsa mer om Effektiv Gård på sidan 6 i tidningen. I tjänsten ingår 6 timmars arbete. En besättningsanpassad foderstatsberäkning erbjuds som en tjänst som debiteras per timme. Underlaget baseras på foderöversynen. Pris: 4 800:- exkl. moms. Reskostnad tillkommer. *) Som kund hos oss får du rabatt på foderanalyser hos Eurofins. 19

20 Helena Carlzén, djurhälsoveterinär Kalmar Helena är djurhälsoveterinär sedan Hon kombinerar sitt arbete på Gård & Djurhälsan med sitt arbete som privatpraktiserande stordjursveterinär och drivs av att hitta gårdsspecifika lösningar för bättre djurhälsa och produktion. Villkorad läkemedelsa nu en möjlighet för 1 januari 2016 har nya föreskrifter gällande villkorad läkemedelsanvändning trätt i kraft. Den största förändringen gäller besättningar som håller nötkreatur för mjölkproduktion vilka nu ges en möjlighet att genom villkorad läke medelsanvändning få behandla djur utan föregående veterinärundersökning. Att ställa diagnos och behandla sjuka djur är i grunden veterinärens uppgift och ansvar. Det finns dock ett alternativ där man som djurägare har möjlighet att få ha viss medicin hemma och behandla sina djur mot vissa symtom utan att veterinären först har undersökt dem. Detta benämns villkorad läkemedelsanvändning, även kallat ViLA. Fördelar med att själv kunna sätta in behandlingar är att det kan ske tidigare än om veterinär måste inväntas och samarbetet med ansvarig veterinär ger en ökad kunskap kring både behandling och förebyggande åtgärder. Vad är det då som krävs för att få ha villkorad läkemedelsanvändning i besättningen? Godkänd utbildning Ansvarig veterinär Skriftlig överenskommelse 20 Journalföring som regelbundet följs upp och rapporteras in till jordbruksverket i samband med besök av ansvarig veterinär Utbildning Vi erbjuder kurser för djurhållare med nötkreatur som hålls för köttproduktion. Endast de som gått kursen får behandla djur inom den villkorade läkemedelsanvändningen. På kursen får man bland annat kunskap om förvaring och hantering av läkemedel, vanliga sjukdomar hos nötkreatur, smitt skydd, journal föring samt omhändertagande av läkemedelsrester och stickande föremål. För djurhållare med nötkreatur som hålls för mjölkproduktion ställs högre krav på grundutbildningen och man måste även vidareutbilda sig vartannat år. Kurserna beräknas starta under Ansvarig veterinär En veterinär har ingen skyldighet att låta en djurägare ha villkorning i sin besättning. Endast om veterinären anser att det är lämpligt ska villkorad läkemedelsanvändning inledas. För mjölkproducenter kommer det finnas särskilda krav på bl.a. nyckeltal inom djurhälsan som måste vara uppfyllda och krav finns även på utbildning och erfarenhet hos veterinären. Skriftlig överenskommelse Veterinären ska ha gjort en besättningsutredning och väl känna till besättningen innan villkorning får införas. En skriftlig överenskommelse ska upprättas mellan

21 nvändning fler ansvarig veterinär och djurhållaren som dels definierar villkorningens längd och dels tydliggör vilka villkoren är som ska upp fyllas för att djurhållaren ska få behandla sina djur. Anmälan om villkorning sker till Länsstyrelsen och förnyas ett år i taget. Anmälan ska innehålla namn på de personer som får behandla djur. Den ska också redogöra för vilka mediciner som ingår i villkorningen och djurägaren få ha hemma. Utöver anmälan ska veterinären skicka in en lista på vilka sjukdomstillstånd som får behandlas, vilken symtombild som då ses, hur djur som uppvisar dessa symtom ska behandlas och vilka åtgärder som behöver vidtas för att förhindra vidare smitta. ENDAST sjukdomstillstånd som beskrivs på denna lista får behandlas och endast på angivet vis. Djur med symtom som faller utanför listan kräver veterinär undersökning och inkluderas alltså inte i den villkorade läkemedelsanvändningen. För besättningar med mjölkproduktion finns symtombilder och läkemedel som är aktuella inom villkorningen definierade i föreskrifterna. Journalföring och rapportering Eftersom det är djurägaren eller dess anställda som sätter in och utför behandlingarna är de också ansvariga för journalföringen. Datum, djurid, diagnos, läkemedel, dos, behandlingstid, karenstid och resultat av behandling ska finnas med i journalen. Vem som behandlar och ansvarig veterinär ska också stå med. Det finns färdiga mallar för journalföring på jordbruksverkets hemsida, men det går lika bra med en egengjord, bara rätt innehåll står med. Ansvarig veterinär besöker besättningar med nötkreatur för köttproduktion var 5:e till var 8:e vecka så länge villkorningen pågår och går då igenom vad som hänt sedan sist. Resultatet av utförda behandlingar diskuteras och veterinären sammanställer journalen för att rapportera till jordbruksverket. Besöksintervallen i mjölkproducerande besättningar skiljer sig och varierar med bl.a. besättningsstorlek. Dessutom ska man vid vissa besök göra en mer omfattande genomgång som inkluderar ifyllande av en djurskyddsdeklaration. Fortsättning på nästa sida 21

22 I praktiken: Jag vill ha villkorad läkemedelsanvändning i min besättning. Hur gör jag? 1. Nöttköttsproducent: Gå en kurs i villkorad läkemedelsanvändning hos Gård & Djurhälsan. Kontakta nötgruppens administratör Ulrika Andersson (ulrika.andersson@gardochdjurhalsan.se) för att lämna intresseanmälan så blir du kontaktad när det hålls kurser i närheten av dig. Mjölkproducent: Mer information om kurser kommer framöver. 2. Fråga en veterinär i området om denne är behörig och kan tänka sig att ansvara för villkorad läkemedelsanvändning i din besättning. 3. Om veterinären säger ja ska ni komma fram till vilka sjukdomar som är aktuella att behandla i din besättning. Ni går noga igenom hur och när dessa sjukdomstillstånd behandlas och förebyggs samt när du istället ska ringa ut en veterinär. 4. Kom överens med veterinären om hur länge villkorningen ska pågå. Veterinären kan dock avbryta villkorningen när som helst, om villkoren inte uppfylls. 5. Upprätta en skriftlig överenskommelse med veterinären utifrån punkt 3 och Journalför alla behandlingar i en journal anpassad för villkorad läkemedelsanvändning. 7. Nötköttsproducenter: Veterinären kommer på besök var 5:e till 8:e vecka medan villkorningen pågår. Mediciner som beräknas gå åt inom 8 veckor beställs via apotek av veterinären. Mjölkproducenter: Veterinären kommer på besök varje till var 6:e vecka beroende på besättningsstorlek och eventuella möjligheter till utökat besöksintervall. Mediciner som beräknas gå åt inom 8 veckor beställs via apotek av veterinären. Frågor och svar Om jag får behandla vid symtom på klövspaltsinflammation i min besättning, kan jag behandla hos grannen som också fått ett utbrott av klövspaltsinflammation bland sina kvigor på betet? Nej. Inte om inte den besättningen också har villkorad läkemedelsanvändning OCH du står med som en av personerna som får behandla djur i den besättningen enligt veterinärens anmälan till Länsstyrelsen. Får en annan veterinär skriva ut medicin om jag inte får tag på den som är ansvarig i min besättning? Ansvarig veterinär ska alltid kontaktas i första hand. Kom överens med din veterinär om hur beställning av medicin ska ske och vem ni vänder er till om vederbörande inte är tillgänglig. Jag har dikor och vill ha villkorad läkemedelsanvändning för att snabbt kunna behandla kalvarna på våren mot t.ex. navelinfektioner. Måste jag ändå ha besök var 5:e-8:e vecka hela året? Nej, man kan ansöka om att ha villkorning under en begränsad period. Minsta antalet besök är två eftersom villkorningen måste inledas och avslutas. Längsta möjliga period för två besök blir alltså 8 veckor, om veterinären anser att det är lämpligt och om läkemedelsanvändningen är ringa. Jag har inte behandlat några djur sedan veterinären var här sist. Måste veterinären ändå komma? Ja, veterinären måste besöka besättningen enligt överenskommet intervall så länge villkorningen pågår. Om jag utöver mina nötkreatur har andra djur för köttproduktion, kan jag behandla dem också? Förutom D9-kurser för djurhållare med nötkreatur för köttproduktion finns det D9-kurser för djurhållare med får och grisar. Du får bara behandla de djurslag/djurgrupper som du gått utbildning för. Har du gått kurs för exempelvis både nöt och får, och din veterinär anmäler om villkorning för båda djurslagen, får du behandla båda djurslagen enligt veterinärens instruktioner. 22

23 Maria Torsein, djurhälsoveterinär Skara Mia är djurhälsoveterinär och utbildad i Sverige och djurhälsoveterinär sedan Mia arbetade innan dess två år som distriktsveterinär med en utbildningstjänst. Mia doktorerar även inom ämnet kalvdödlighet i stora mjölkkobesättningar. Frasbrand förekommer varje år Plötsliga dödsfall på betet kan vara fall av sjukdomen Frasbrand. Den förekommer i Sverige varje år. Sjukdomen är anmälningspliktig men det är endast de fall som diagnosticeras av ett obduktionslaboratorium eller genom provtagning som anmäls och som ingår i statistiken. Frasbrand orsakas av en bakterie Sjukdomen Frasbrand är en bakteriesjukdom som orsakas av olika Clostridiearter. Dessa bakterier är sporbildande och anaeroba (de trivs bara i syrefattiga miljöer). Att de är sporbildande betyder att de kan ligga vilande i en form där de är mycket motståndskraftiga mot desinfektionsmedel. De tål till och med pastörisering vid 70 grader under en hel timme. Därför rekommenderas att aldrig använda rötrester från biogasframställning på betesmark. På vissa beten kan det finnas högt smittryck av frasbrandsbakterier och det kan även finnas historik om att plötsligt döda djur blivit nergrävda. Eftersom det är en bakterie som finns i jord innebär nyligen utförda grävarbeten en risk för fall av Frasbrand. Översvämningsmarker och blöta marker är också en riskfaktor eftersom bakterierna då kan träda upp ur marken via vattnet (utan att miljön blir syrerik). Djuren får i sig bakterierna via munnen. Bakterierna sprids sedan i djuret till lever och muskulatur där bakterierna kan vila tills de får möjlighet att föröka sig (dvs till dess att miljön lokalt blir syrefattig/anaerob). Händelser som gör att det blir syrefattigt i muskeln kan vara selenbrist, trauma (t.ex. stångskada), överansträngning osv. Smittan sprids inte från nos till nos mellan djur däremot kan ett smittat eller dött djur urskilja mycket bakterier som ett annat djur kan få i sig i munnen. Kliniska symtom Det djurägaren först kan se är hälta, vanligen på ett ben. Det är vanligare på bakben men även frambenshälta har setts. Muskula turen på benet är först varm av den inflammatoriska reaktionen men allt eftersom förloppet fortgår dör vävnaden (går i nekros) och blir kall och även gas kan kännas under huden. Förloppet går snabbt och djuren dör ofta inom ett dygn eller inom ändå kortare tid. Mörk muskulatur som ger ett torrt intryck. Gasbildning i muskulaturen vilket gör den tvättsvamplik. Luktar oftast av smörsyra. Det går att behandla sjukdomen men en snabbt insatt behandling är avgörande och med en högre dos antibiotika för att uppnå god effekt. Bakterierna utsöndrar toxin och det kan påverka organen så att djuret ändå inte går att rädda trots behandling och trots att det inte såg så sjukt ut. Konfirmering av sjukdomen Just gasen som kan kännas under huden har givit sjukdomen dess namn, att det frasar under huden. På engelska kallas sjukdomen Black leg disease och vid obduktion ses typiska mörkfärgade (svartaktiga) områden (vilket alltså är områden av död vävnad) i muskulaturen. Tyvärr är detta typiska utseende inte alltid den bilden som ses på obduktion och sjukdomen kan av flera skäl vara svår att konfirmera. Dels för att det kan vara svårt att odla fram bakterierna och dels för att Clostridier ofta kan hittas i muskulatur och organ utan att djuren för den skull behöver ha dött av Clostridiebakterier. Anledningen till det är att kor normalt har olika sorters Clostridiebakterier i våmmen (andra än de som orsakar Frasbrand) och när döden inträffar börjar dessa ge sig ut i kroppen. Hur gör man om man haft Frasbrand? Om din veterinär misstänker eller om ni fått fall konfirmerade på obduktion brukar rådet vara att flytta alla djur från det betet där djuren dött. Alla djur flyttas från betet och vaccineras, alternativt flyttas in till stall men om de tas in bör de inte blandas med andra djur då nya fall och dödsfall kan uppträda inne på stall. Det viktigaste är ökad övervakning för att snabbt sätta in behandling vid hälta. Vaccination av djuren innan de släpps på bete görs vanligen i flera år framåt. Det finns vaccin på marknaden och de är rimliga i pris. Vilka doser som ges är olika beroende på vilket vaccinpreparat som används. Gemensamt är att man först gör en grundvaccination med två injektioner med fyra veckors mellanrum och därefter är det en årlig revaccination. Allt är inte Frasbrand Det finns många andra orsaker bakom plöt sliga dödsfall på betet. Några exempel kan till exempel vara selenbrist, förgiftning, blixtnedslag, blodförgiftning och den fästingburna sommarsjukan (även kallad blodhalning/piroplasmos) och även mjältbrand. Orsaker till halta djur kan vara olika former av vrickningar och skador av ben och klövar samt klövspaltsinflammation. 23

24 Lägger du ner för mycket tid på din utfodring? Cormalls stationära foderblandare till en rälshängd fodervagn. Vill du förändra ditt utfodringssystem eller tänker du bygga nytt stall? Då kan vi hjälpa dig att: minska arbetsinsatsen vid utfodring spara pengar vid nybyggnation reducera driftskostnaderna spara in en traktor och dess underhåll förbättra hygienen på foderbordet tillreda ett lätt och luftigt foder med optimal struktur Cormall foderblandare finns i storlekar från 10 m 3 till m 3 och kan användas tillsammans med rälshängd fodervagn, bandfoderfördelare, fodertruck och kedjefoderbord. Den passar i såväl lösdriftstallar som i uppbundna stallar. 3 Jonas Johansson Cor i Centrum AB Telefon: , (även kväll o helg!) Fax: Tornholm 3 DK-6400 Sønderborg Telefon