barn Extra tidning om flyktingkrisen för barn! Det är lättare att hjälpa om man förstår Nya klasskamrater på Linnéskolan SIDORNA 10-11

Transkript

1 Torsdag 8 oktober 2015 Det är lättare att hjälpa om man förstår SIDAN 2 barn Nya klasskamrater på Linnéskolan SIDORNA Sex ungdomar från Syrien går i förberedelseklass på Linnéskolan i Älmhult. Hikmat Jalout, Zaradasht Selim, Joan Kharbo, Anas Hani, Naraz Alsalem och Sara Ibrahim. De har mycket att berätta om hur skolan fungerade i Syrien och om hur det är att komma som ny elev till en ny skola i ett helt nytt land. FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON Extra tidning för barn! om flyktingkrisen

2 2 smålänningen barn Nu ska du få veta! HEJ. Jag heter Lydia. Jag är tio år och den senaste tiden har jag tänkt mycket på en speciell sak. Vad som händer i världen just nu och varför så många dör när de flyr över havet. Det var hemskt att se treårige Alan som dog och sköljdes upp på Medelhavets strand. Och jag tycker det är hemskt att se hur dåligt de som flyr från kriget i Syrien har det. JAG VILL HJÄLPA. Men hur? Kriget i Syrien är ju så svårt att förstå! Om man förstår blir det lättare att hjälpa. Därför har jag gjort en tidning, Smålänningen Barn. Om flyktingkrisen och kriget i Syrien. Som barn kan läsa och förstå. I DEN FÅR VI träffa Wael, som flydde alldeles ensam till Sverige från kriget i Syrien. Och läsa om hur det var när Hatoon smugglades till Sverige med sin lille son Elia. VI FÖRSÖKER också förstå varför så många måste dö, när de flyr över havet. Det har jag pratat med skolminister Gustav Fridolin om. HUR KRIGET i Syrien startade och varifrån de som kommer hit flyr, kan man också läsa om. Och så har vi träffat barn som hjälper andra barn. Och som har klasskompisar som flytt från kriget. Vardagshjältar. Vera Thor, Lily Laurén, Emma Bjerklin och Leona Karimani sålde kakor, och fick på bara fyra dagar ihop kronor. Pengar som de skänkte till Röda Korset. Det finns ett stort engagemang bland tvåorna på Hisingstorpsskolan. FOTO: ROBERT ERIKSSON Små smulor hjälper också väldigt mycket DET HAR VARIT roligt att vara redaktör för JP Barn. Och väldigt lärorikt. Men också lite sorgligt. För när man lär sig mer om flyktingkrisen, förstår man bättre varför alla måste göra allt de kan för att hjälpa - nu! HOPPAS DU som läser också lär dig lite mer om hur det är att vara flykting. Och att min tidning kan ge dig nya tankar om hur just du kan hjälpa. KRÖNIKA Lydia Smedenman Gästredaktör barn Redaktionschef och tf ansvarig utgivare: Ansvarig utgivare: Redaktör: Gästredaktör: Redigering: Alla kan hjälpa någon. Och kakor kan också göra skillnad i den nöd som finns i världen. Det vet Emma Bjerklin, Lily Laurén, Vera Thor och Leona Karimani, som alla går i tvåan på Hisingstorpsskolan i Jönköping. Vi har pratat om flyktingar i skolan, berättar Leona. Då tänkte jag att vi skulle kunna göra något. Vi skulle kunna sälja saker, säger Lily. Sagt och gjort. Flickorna bestämde sig för att baka kakor. Det blev chokladbollar, banankakor och syltkakor, som allihop var till salu. Fem kronor styck kostade de. Min granne Lena köpte först fyra kakor. Hon gav oss hundra kronor, det var ju alldeles för mycket. Men hon ville inte ha tillbaka någon växel! berättar Lily. SAMMANLAGT fick flickorna ihop kronor, på bara fyra dagar. Mina föräldrar hjälpte oss att skicka pengarna till Röda Korset, berättar Vera. Snart kom det ett slags tackkort. Det var roligt. Det kändes bra att hjälpa till, resonerar Lily. Kanske kommer vi på något mer vi kan göra, fortsätter Emma. Min granne Lena köpte först fyra kakor. Hon gav oss hundra kronor, det var ju alldeles för mycket. Men hon ville inte ha tillbaka någon växel LILY NÄR TIDNINGEN hälsar på i tvåornas storsamling, är det ingen hejd på engagemanget. Jag har skänkt hundra kronor. Min familj har hållit på med det i säkert 25 år, berättar en pojke. Och jag har gett bort mina gosedjur, säger en annan. Eleverna tittar regelbundet på tv-programmet Lilla Aktuellt. Det ingår i läroplanen att tala om mänskliga rättigheter, hur det är att flytta mellan länder, samt demokrati. Det är viktigt att barnen inser att alla kan göra något för någon, säger Jenny Wetterö, SO-lärare. Katarina Stolt katarina.stolt@hallpressen.se flyktingar har hittills i år kommit till Jönköpings kommun. 133 av dem är barn. Tio av dem har fyllt 18, men inte 20 år. I Jön köpings 351kommun bor totalt personer. Så här kan du hjälpa Hjälp till att Bjud hem Låt den som Sätt dig Fråga om Hälsa på Fråga om Presentera Några som samlar in pengar Några som förmedlar direktkontakt

3 smålänningen barn Böcker som kan hjälpa att förstå Bland alla nya barnböcker som kommer ut i höst handlar flera om flyktingkatastrofen. Här skriver vi om ett par av dem. Plus om några gamla. I en bok skildras flykten över havet i en bräcklig pappersbåt. I en annan berättas om flykt genom en saga om en röd klänning som bär hemlandets dofter. Det var Medelhavets båtflyktingar som fick illustratören och barnboksförfattaren Viveka Sjögren att göra sin bok. - Till slut måste man göra något, och det är ju också vad som hänt nu, det är så vackert att se, att det hänt något, säger hon och syftar på den senaste tidens vilja från så många - att hjälpa till. Vivekas bok Om du skulle fråga Micha handlar om pojken Micha som måste fly, men som hela tiden längtar hem. Viveka Sjögren tänker sig att den kan passa både dem som aldrig tvingats lämna sitt hemland och dem som gjort det. I HÖST KOMMER också boken På flykt av Christina Wahldéns (skriven för att vara lättläst) om syrier som flyr till Libanon. Och bilderboken Sabelles röda klänning av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi. Alexandra Pascalidou, som översatt Sabelles röda klänning från grekiska, tyckte att det var en bok som hon själv saknade under uppväxten i Rinkeby i Stockholm. Historien handlar om en flicka, Sabelle, vars familj flyr hals över huvud. Det enda hon får med sig är en röd klänning, en present från mormor som hon kanske aldrig mer kommer att träffa. Liksom Micha, i Viveka Sjögrens bok, pratar inte Sabelle om det hon lämnat och saknar. Men varje kväll söker barnen, i båda böckerna, tröst genom att lukta på ett stycke tyg från hemlandet. I många fantasyböcker flyr också personerna i berättelsen från krig och förstörelse. Och många andra, lite äldre, böcker handlar också om att fly. I till exempel Ulf Starks och Stina Wirséns Systern från havet som kom i våras, handlar det om det finska krigsbarnet Sirkka som kommer till Sverige. (TT) Erika Josefsson I bilderboken Om du skulle fråga Micha flyr Micha kriget tillsammans med sin familj. Upplevelserna som de här barnen bär med sig är något de aldrig kommer att bli kvitt, säger Viveka Sjögren, som både skrivit och gjort bilderna. Sabelles röda klänning av Daniela Stamatiadi och Marina Michaelido-Kadi handlar om en familj som flyr hals över huvud. Klänningen är allt hon får med sig. Andra boktips Ankomsten Barnen ifrån Frostmofjället Där Joliba gör en krök Om det var krig i Norden Min son undrade hur ser ett vapen ut? HEJ. Vi känner inte varandra. Jag som skriver nu och du som läser det här. Men vi har mycket gemensamt ändå fast jag är en mamma som är 35 år och arbetar på en tidning och du kanske fortfarande går i skolan. Till exempel tror jag att du har tänkt på en särskild sak den senaste tiden, precis som jag. Nämligen på krig och på flyktingar. På att folk dör. Till och med barn. Och på vad som händer då. Och på om - OM det kan bli krig här? I Sverige? Det har min ena son också undrat. Min andra son har undrat hur vapnen i kriget ser ut och hur en tankbil ser ut. Hur den tankbil som sköt sönder hans nya dagisfrökens hus såg ut? Sånt frågar de mig och inte vet jag. Men när de frågar, kanske just innan de ska sova, så pratar vi en stund om det. Och så berättar den ena av dem om det där barnet som låg på en strand vid havet och var död, med huvudet nedåt, för den bilden har han sett på tv. Och så visar han hur det såg ut. Sen börjar de prata om andra läskiga och sorgliga saker, som en björnattack de också har sett på tv eller om en flicka de vet som ramlade ned i en pool. Och som inte kunde simma. Sen somnar de och så vaknar den ene och är rädd, för han har haft en mardröm. Men värre än så blir det inte för oss. Mina barn och jag har ju inte behövt fly från någonting - till ett land som Sverige. För vi råkade födas här. Vi hade tur. Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur. Jag hoppas att du som läser det här har någon att prata med du också, om du blir orolig på grund av allt du hör nu på nyheterna om flyktingkatastrofen som pågår. Eller om du själv har flytt hit. Massor av människor har ju fått lämna sina hem just nu, för att det inte går att bo kvar där på grund av krig - eller För vi råkade födas här. Vi hade tur. Det är vad jag kan svara dem. Att vi har haft tur. fattigdom. En del kommer från Syrien. Där har det varit krig i fem år nu. Andra från andra länder ännu längre bort, som Afghanistan. Min pappa kom också till Sverige när han var barn. Han kom från Finland. Och det var längesedan. Men det var också för att det var fattigt där han föddes och för att det inte fanns så mycket mat där. När han kom hit kunde han inte ett enda ord på svenska. Nu bor han på en camping på somrarna och tycker om att grilla fisk och plantera blommor. Kanske har någon börjat i just din klass i höst eller i våras, som har flytt hit? Någon som inte heller kan vårt språk än? Kanske har ni en kille eller tjej som pratat i klassen om att han eller hon har hört när ett gevär skjuter? Har man inte varit med om det kan det vara svårt att föreställa sig hur läskigt det måste vara. På riktigt. Ändå kan vi alla drömma om det så att vi vaknar av det. Och känna oss skräckslagna. Jag med. Då kan det vara bra att veta att det hjälper att prata om det, med varandra, med vuxna och med kompisar. Och svaret på frågan kommer kriget komma hit nu? är: Nej. Det gör det inte. Men det kommer att komma fler människor som behöver ett nytt hem. I Sverige. Och det ska vi ge den som vill. Och du kan hjälpa till att få alla att känna sig välkomna. Hur? Det tror jag nog att du vet. KRÖNIKA Nina Marjavaara Journalist. Tidigare resereporter på Aftonbladet. På JP sedan 2005, blev kulturredaktör Bor i Norrahammar.

4 4 smålänningen barn En natt fick han sätta sig i en gummibåt med 40 andra flyktingar - och ge sig ut på Medelhavet. Det gick bra, alla i hans båt överlevde resan. I dag går Wael Abd Alsalam på Bäckadalsgymnasiet Eritrea) och dari (som man pratar i Afghanistan). Wael har redan lärt sig massor av svenska - själv - på Facebook, på turné i Sverige med sin hyresvärd Fredrik Boltes och hans band Partiet, och Waels högsta önskan: Att få Hans flykt tog fyra månader. På vägen till Sverige betalade han olika smugglare runt dollar för att komma vidare. Nu bor Wael Abd Alsalam i Jönköping och går i skolan, men kvar i kriget i Syrien finns hans tre småsyskon, mamma och pappa. När ska de träffas igen? Han är 17 år och har gympalektion när vi träffas. Klassen hoppar längdhopp. När Wael Abd Alsalam ser oss kommer han fram och tar i hand. Hej, hur mår du, säger han. Och ler. Wael har bara bott i Jönköping sedan i april men har redan lärt sig svenska så bra att han hellre pratar det än engelska, under intervjun. Han är en av alla dem som vi läser om och ser på tv just nu. En som har flytt från Syrien på grund av inbördeskriget som rasar där sedan FLYKTEN TILL Sverige började för Wael för ungefär tio månader sedan. Då satt Wael och hans tre bröder, som är 9, 13 och 16 år gamla, och hans mamma och pappa, i deras hus i Damaskus och diskuterade vem av dem som skulle åka. Pappan, eller Wael? I Jönköping fanns då redan Waels farbror. Det var ett svårt beslut för oss alla. Men vi behövde ta det. Det är många problem i krig. Vi kunde inte jobba, inte studera. Och när man är 18 år måste man gå till militären. Vi ville inte att jag skulle det. Det är väldigt dåligt i mitt land, säger Wael. Så det blev Wael som fick bli... en flykting. Men han är också hiphopare Jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos. och fotbollsspelare. Storebror och kusin. Och en ganska glad kille, verkar det som. HAN SKRATTAR ofta när vi ses, också när vi pratar om det svåra. Om hans resa hit och hans längtan efter familjen som är kvar. Han är ju här i tryggheten. Han har haft tur. Till skillnad från många vi ser på tv och internet som just nu är på väg upp genom Europa till fots, har Wael också haft pengar att ta sig fram med. Han har betalat smugglare och kunnat köpa flygbiljetter. Hur fick du tag i pengarna? Vi sålde vår bil, berättar Wael. Han fick ändå gå långa sträckor han med, under sin flykt till Sverige. Resan tog fyra månader. Två veckor satt han i fängelse på gränsen till Algeriet, men de släppte honom. Då flög han till Turkiet. Som många andra har han också satt sig i en liten, liten gummibåt för att ta sig över Medelhavet. Jag väntade i två månader på en båt till Italien men det gick inte. Så jag åkte gummibåt till Grekland med 40 personer i. Den var sex gånger fyra meter. Det tog en timme sedan kom vi till en ö som heter Kos. Båtresan kostade honom dollar. Hur kändes det att sitta i båten? Det var mycket svårt. Det fanns barn. Vi reste på natten, klockan ett. Man måste åka på natten på grund av att det är olagligt. Nu dör många där. Men alla i hans båt överlevde. FRÅN GREKLAND tog sig Wael sedan till Skopje i Makedonien och till Belgrad. I fem timmar låg han och hans kusin i bagaget på en bil för att komma till Wien. Wael visar bilder han har i sin mobil. På en gör han tummen upp inifrån bagageluckan. Men... hur kändes det? Mycket dåligt.

5 smålänningen barn 5 WAEL ABD ALSALAMS LÅT: Syriens sår Wael saknar sina bröder väldigt mycket. De är fortfarande kvar i Damaskus. för att lära sig svenska. I klassen pratar de också arabiska, assyriska, somaliska, tigrinja (som man pratar i tack vare filmer på Youtube. FOTO: ANNA HÅLLAMS sin familj till Jönköping Kunde du andas? Ja, men jag kunde inte öppna luckan. Det fanns många poliser utanför. Men du skrattar nu? Ja. Nu när vi pratar om det skrattar vi. Vi klarade det. Vi är framme. Var du rädd någon gång under din resa? Absolut. Jag hade mycket pengar på mig. Jag vet inte vad jag hade gjort om maffian försökt ta dem. Vi var mycket rädda och pratade mycket om hur vi skulle skydda dem. UNDER INTERVJUN har vi tagit oss från skolan, hem till huset där han bor. Waels faster har ställt fram nötter och te på borden framför oss. Hon bär en nyfödd flicka på sin arm. Plötsligt vänder hon på sin mobiltelefon så att vi ser displayen, där inne syns Waels mamma, uppkopplad från huset där han bodde förut. Hon vinkar till oss från Syrien. I Damaskus föddes president Bashar al-assad som är den som krigar mot sitt eget folk. Där bestämmer han fortfarande. Men i alla byar runt om staden bestämmer den fria armén, berättar Wael. Ibland skickar de bomber in mot staden. Ibland saknas el, och vatten. Min pappa är advokat men han har inte jobbat på fyra år. Vi visste inte vad som skulle hända med oss, förklarar Wael. Han berättar att många i Syrien är rädda för Islamiska Staten. Sedan tre månader tillbaka väntar Wael nu på uppehållstillstånd för att få stanna i Sverige. Många svenskar vill hjälpa flyktingar vad skulle du önska från oss? Att få mitt beslut om att stanna, säger Wael. Vad har du mer för drömmar? Jag vill att samma sak ska hända för min familj. Om familjen ska kunna flytta hit som anhöriga, måste Wael ha fått uppehållstillstånd innan han har hunnit fylla 18 år. Saknar du dina bröder? - Mycket, mycket... Vad tänker du om framtiden? Om jag hämtar hit min familj finns inga problem. Och sen, har du någon dröm kvar? Sen vill jag bli advokat, som min pappa. Han hjälper andra, försvarar dem. Det vill jag också göra, säger Wael. Nina Marjavaara nina.marjavaara@jonkopingsposten.sevv Med sin låt vill Wael säga till Syriens alla folk att de ska sluta döda och leva tillsammans istället. Han skrev den för ett år sedan och har uppträtt med den tillsammans med Partiet, Fredrik Boltes band. se musikvideon Syriens sår på webben

6 6 smålänningen barn Att bo i Syrien är farligt. Även om man inte är med och krigar. Bilden på den här bussen är tagen i Syriens huvudstad Damaskus. Bussen började brinna när folk krigade runtomkring. Två människor dog. FOTO: BASSEM TELLAWI IS, eller Islamiska Staten, som gruppen egentligen heter, vill skapa ett eget land. Där måste alla tycka och tro som IS. De som är med i IS är islamister. De tror på ett sätt som bara några få tror. IS-soldaterna är personer från länder i hela världen även vissa från Sverige. Svenska politiker vill att det ska bli brottsligt att kriga för IS. FOTO: UNCREDITED/TT President Bashar al-assad krigar mot islamisterna, kurderna och rebellerna i Syrien. FOTO: VAHID SALEMI Folkets protester startade kriget Några barn klottrade på en husvägg. Militären såg att de skrivit en grej som var kritisk mot Syriens president och grep dem, trots att de var barn. Folket protesterade med en demonstration. Då anföll militären. Sedan var kriget i Syrien igång. I Syrien är det just nu många olika som krigar mot varandra. Men så var det inte från början. Fram tills kriget startade för fyra år sedan var det fred i Syrien. Men många av dem som bodde där mådde inte bra. För fastän man har en president i Syrien, får de som bor där inte vara med och bestämma. GENOM ATT SÄGA till militären och polisen att slå och kasta människor som inte tycker samma saker som han själv i fängelse, har presidenten skrämt många som bor där så att de inte vågar säga vad de tycker. Om de som tycker olika har varit många har presidenten sagt till militären att skjuta på dem, till och med. För fyra år sedan fick folket i Syrien nog. Militären hade fängslat två pojkar som klottrat på en husvägg, för att de skrivit en sak som presidenten inte tyckte om. De som bor i Syrien blev arga och gick ut på gatorna och demonstrerade. Presidenten, som heter Bashar al-assad, blev arg tillbaka. ÄVEN OM demonstranterna inte hade några vapen och inte kunde försvara sig, sade han åt militären att anfalla dem. Men det hjälpte inte. Folket fortsatte att protestera. Och efter ett tag bestämde sig några av presidentens militärer, som egentligen inte tyckte som han, för att ställa sig på folkets sida. Tillsammans bildade de Fria syriska armén. Militärerna tog med sig sina vapen och började skjuta med dem mot presidentens armé. Och så var kriget igång. Efter ett tag delade folket upp sig i olika grupper, som tycker olika saker. Just nu håller de på att dela upp Syrien mellan sig, i fyra olika delar. Fastän de bestämmer över var sin bit av Syrien fortsätter de olika grupperna att kriga mot varandra. Allihop vill ha makten över hela Syrien. Det är för att det är så mycket krig överallt i landet som så många flyr från Syrien just nu. Sammanlagt har tolv miljoner syrier tvingats fly från sina hem. Det är tre miljoner fler än alla som bor i hela Sverige. De som stannar kan bli dödade. SAMMANLAGT har människor dött i kriget i Syrien. Det är ungefär dubbelt så många som bor i hela Jönköpings kommun. Många av dem som dött är barn. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se Folket delade upp sig När kriget pågått ett tag delade folket upp sig i flera grupper som tyckte olika saker, men som alla hade en sak gemensam: de var emot president Bashar al-assad. Några av grupperna är en speciell sorts muslimer som kallas islamister. De tror på ett speciellt sätt, som bara några få tror, och de tycker inte att någon ska få tro eller tycka på något annat sätt än de själva. IS, är den hårdaste islamistiska gruppen. ISkrigarna har skrämt många genom att vara väldigt våldsamma. Andra grupper vill störta president al-assad och införa riktig demokrati i Syrien, så att alla får rösta på vem de vill som president och så att ingen ska kunna kastas i fängelse för sina åsikters skull. är ett folk som hade ett eget land förut. Det hette Kurdistan. Nu är det uppdelat mellan flera olika länder. Det betyder att kurderna inte har något eget land längre. Det kallas för att vara statslös. I Syrien slåss kurderna för att ta tillbaka den del av Kurdistan som ligger där. Andra länder blandar sig i Ungefär samtidigt som det syriska folket delade upp sig började länder utanför Syrien blanda sig i kriget. Inte genom att skicka sina militärer, utan genom att ge pengar och vapen till de grupper de vill ska vinna kriget. President al-assad får pengar och vapen av Ryssland, Iran och Libanon. Islamisterna får inte stöd av några länder utan får pengar och vapen från personer och organisatationer som vill att ett nytt land skapas. De som vill ha demokrati får pengar och vapen av de arabiska golfstaterna, USA och länderna i väst, där alla EU-länder ingår. Även Sverige. Eftersom alla grupper får stöd från olika håll är de som krigar i Syrien ganska jämnstarka. Så ingen kan vinna över den andra genom att kriga mest. Ett land med fyra delar Som det är just nu är Syrien uppdelat i fyra delar. I den första av dem är det president al-assad och de som tycker som han som bestämmer. I den andra är det kurderna som bestämmer. I den tredje är det flera rebellgrupper som bestämmer. I den fjärde delen av Syrien är det IS - Islamiska Staten - som bestämmer. IS-krigarna har tagit makten genom att vara väldigt våldsamma mot dem som inte tror som de själva och håller just nu på att bilda ett eget land i Syrien - ett kalifat. Där ska ingen få tycka eller tro på något annat sätt än IS. Visste du att... det har gått nästan två år sedan Sveriges regering bestämde att alla flyktingar som kommer hit från Syrien ska få permanent uppehållstillstånd? Det betyder att de får stanna här för alltid, om de vill. Sverige är det första landet i Europa som låter alla flyktingar från Syrien stanna.

7 smålänningen barn 7 Hatoon sålde allt och flydde med sitt barn JÖNKÖPING Nu är hon i trygghet med sin lilla son. Men resan till Sverige från Syrien var Hatoon är 33 år. För ett år sedan lämnade hon Syrien tillsammans med sin son Elia, som är tre år. Hemma ven bomberna över hennes huvud. När som helst kunde hon och Elia skadas av splitter. Det fanns knappt någon mat. Vi sålde allt huset, alla möbler, smycken, vi till och med lånade pengar för att kunna fly, berättar Hatoon. Pengarna räckte inte till hela familjen. Därför är Elias pappa kvar i Syrien, hos sina föräldrar. Hatoon betalade mycket pengar till smugglare när hon flydde, från land till land. Flera gånger på vägen blev hon lurad. MEST ÅKTE hon tåg och båt. En gång ville smugglarna att hon skulle åka med en likadan liten båt som treårige Alan ramlade från och drunknade. Men jag vägrade. Jag kunde inte riskera att se Elia dö framför mina ögon, hellre skulle jag svälta ihjäl, säger Hatoon. Efter ett tag fick de plats på en större båt, som tog dem till Europa och till sist till Jönköping. Här bodde de först på ett asylboende och nu i en liten lägenhet. Hatoon är tacksam för att få vara här. Men situationen är svår. Elia mår så dåligt, han är inte alls sig själv. Han frågar efter sin pappa varje dag och har inga barn att leka med. Jag är den enda han har och även om jag försöker dölja att jag är stressad och oroad påverkar det honom, säger Hatoon. Stina Jonsson stina.jonsson@jonkopingsposten.se Varje sekund blir fyra flickor utsatta för övergrepp i skolan. Det måste vi stoppa. ge flickor möjlighet till en trygg framtid. SMS:a FLICKA till och bidra med 50 kr. Hatoon hade ett chefsjobb på en bank i en av Syriens största städer. Hon fick sälja allt för att kunna fly från kriget med sin treårige son Elia. Nu väntar de på att få starta ett nytt liv i Sverige. Jag vet att vi måste ha tålamod, men det är så svårt, säger Hatoon. FOTO: PÄR GRÄNNÖ Kriget kommer inte till Sverige Ibland kan man bli kommer hit! Men nej, man behöver inte vara rädd för att kriget ska komma till Sverige, säger Isak Svensson som forskar om fred. Fast han egentligen forskar om fred, vet Isak Svensson väldigt mycket om krig. Och en sak kan han säga säkert. Risken för att kriget ska komma hit till Sverige är pytteliten, så man behöver inte vara rädd för kriget. Men man ska känna medkänsla med dem som lider av krig. ATT ISAK ÄR SÅ säker på att det kommer att fortsätta vara fred i Sverige beror på att de krig som finns helt och hållet handlar om de länder där kriget är. Det är några få länder som har det jättesvårt Man behöver inte vara rädd för att kriget ska komma till Sverige, säger fredsforskaren Isak Svensson. FOTO: JOHAN LINDBLOM just nu, som ligger nära Europa. Syrien, Irak och Ukraina. Men krigen där kommer inte att sprida sig till Sverige, säger Isak. ATT DET blir krig kan bero på mycket. Men Isak tycker det verkar som om två saker särskilt lätt leder till krig. Att de som är presidenter har skaffat sig mer och mer makt och bara vill tjäna en massa pengar. Och att olika grupper, som varit osams länge, aldrig blir sams utan bara fortsätter bråka. Krig kan också starta för att några som bor i landet är jättefattiga, medan några är jätterika. Oftast börjar själva kriget med att några känner sig otrygga och skaffar vapen, för att skydda sig. Då blir andra rädda för dem som har vapen och så köper de också vapen, för att skydda sig. När många i ett land har vapen är det lättare att människor börjar kriga mot varandra, än om ingen har vapen, säger Isak. ETT BRA SÄTT att få slut på ett krig, är att få dem som bråkar att sätta sig ned och prata med varandra - förhandla. Så att de kan komma överens. Blir man överens behöver man inte kriga, för då har man bestämt tillsammans, hur det ska vara. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se Alltid senaste nytt på smalanningen.se

8 8 smålänningen barn Sverige GDAB3 xdbd3f3d678>7ef3 A5:<;66;E5: F3>3E;*H7D; D> /- GEF zd *H7D;97:3D3>>3E3??3DxFF;9 :7F7D Syrien Sverige Jönköping Folkmängd: 9,3 miljoner Huvudstad: Stockholm 3>C; EA?47EFx??7D Ez67:3D4 D<3F EH3D3F?763FF=D;93?AF67? AE=K>6;93:3D6 78>7EF3EA? 67FH3D;F=D;9 A8F3 "D;97F 4 D<3678 En helt vanlig dag i Syriens huvudstad Damskus. Grekland D3=>;997D;iE;7@ xd BD3F3D?3@?7EF3D34;E=3A5: =GD6;E=3 $7@67F8;@@EA5=Ez?x@@;E=ADEA?BD3F3D@K EF EKD;E=3A5:FGD=?7@E=3 D3=xD67F7@BD7E;67@F EA?:7F7D G36$3EG?A5: 7@BD7?;xD?;@;EF7DEA?:7F7D 3;67D3> i436;ea?47efx??7d $7@67F8;@@EE3=7DEA?67 EA?4AD;7FFA?Dz67E<x>H38zD 47EFx??3 xd8 D=3@>393D@3 H3D3>;F73@@AD>G@6347DA7@67 BzH3D;>3@67F?3@xD DGF:367 D3=7@BD7E;67@F EA?:7FF7*3663? GEE7;@ $7@67FH3D?z@93EA?;@F7 9;>>367:A@A? 8 D:3@9<AD67 ;>>37@67>3H67?EA?;@F7 FK5=F7EA?:3@ %GxD*3663? GEE7;@6 6 $7@67FxD8ADF 83D3@67ADA>;9F; D3=A5:?z@93 FK5=7D67FxD8 D83D>;9F3FF4A 6xD 7F:3D@xEF3@H3D;F=D;9 :7>3F;67@; zd; D3= D3=:3D=D;EF@3A5:<G63D;@F7 E3??3DxFF;9:7F7DEA?67 EA?xD?GE>;?7D xd8 DxD67F?z@93=D;EF@3EA?8>KD8Dz@ D3= Turkiet urkiet Syrien Medelhavet Folkmängd: Huvudstad: 22,5 miljoner Damaskus Krig och förtryck i länder gör att tusentals människor riskerar sina liv varje dag i desperata försök att komma till Europa. Irak Eritrea D;FD73>;997D;i8D;=3 xdbd3f3d?3@f;9d;@e=3a5:3d34;e=3 $7@?z@93BD3F3D7@97>E=3A5=Ez &5:Bz7@67>EFx>>7@BD3F3D?3@3D34;E=3 7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D E3;3Ei8I7D=;EA?47EFx??7D A>=7F8zDD EF3A?H;>=7@BD7E;67@F67H;>>:3 $7@3>>3EA?EFx>>7D GBB;H3>7FF;>>: DE3??3B3DF; D67FxD43D37FFB3DF;EA?8zD 8;@@3E 73@6D3xD8 D4<G6@3 D;FD73xD7FF93@E=3@KFF>3@6 EA?4;>6367E8 D zde763@ DGFH3D67F7@67>3H D;FD734>7H7FF797F>3@6H3D67F=D;9;@xEF3@ zd &5:8 D zde763@8 DE =F7 F;AB;7@F3F;>>43=3 D;FD73 zh3d67fa5=ez =D;9 ;FHzzD 78>7EF3EA?4AD:xDxD=D;EF@3 $7@7@67>xD?GE>;?7D xd;8dz@8>kd?z@9383efx@67f;@f7xd=d;9 7FxD8 D3FF BD7E;67@F7@A5:67EA?47EFx??7D;4>3@6=3EF3D67?EA?;@F7 FK5=7D>;=363@FEA?67E<x>H3;8x@97>E7 Huvudstad: Bagdad Irak Folkmängd: 36 miljoner Eritrea Huvudstad: Asmara Folkmängd: 6,3 miljoner Somalia Huvudstad: Mo

9 smålänningen barn 9 60 miljoner människor på flykt Just nu befinner sig 60 miljoner människor på flykt i världen. Mer än 51 miljoner av dem flyr från krig i Mellanöstern och norra Afrika. 30 miljoner av dem är barn. Inte sedan andra världskriget har så många tvingats lämna sina hemländer på grund av krig och förtryck. Att så många flyr just nu beror till stor del på att kriget i Syrien är så hemskt att leva i. I slutet av förra året hade 2,5 miljoner syrier flytt utomlands. 6,5 miljoner hade lämnat sin hemstad och flyttat till en annan del av landet, där det är lugnare. Det är lika många människor, som bor i hela Sverige. Mer än hälften av världens flyktingar fler än 25 miljoner människor kommer från Syrien, Afghanistan och Somalia. Men till Sverige kommer också många från Eritrea och Irak. En stor del av dem som flytt har varit på flykt i flera år. Bara några av dem lyckas ta sig till Sverige. De länder som flest flyktingar åker till är Pakistan, Iran och Libanon. Så här kan flyktingarnas första boende i Sverige se ut Medan man väntar på att få asyl kan man få bo i ett asylboende. På Hammargården, som är till för barn på flykt, bor man i ett sådant här rum. FOTO: ELIN ELDERUD Afghanistan Huvudstad: Kabul Afghanistan Folkmängd: 31,1 miljoner i89:3@;ef3@>;997d;ie;7@ EA? xdhxd>67@eef DEF3HxD>6E67>A5: 67@HxD>6E67>6xD8>7EF?x@@;E=AD 4AD 7F8;@@EG@978xD A>;=38A>= 9DGBB7D7>>7DEF3??3D;>3@67F 7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D ie:d38 :3@;A5:7@D797D;@9E 5:78EA?:7F7Di46G>>3: i46g>>3:ea?47efx??7d 78>7EF3xD?GE>;?7D zd 7F=D;9 EA?Bz9zD@G4 D<3678 D zd E763@ 8F7DEA?67FxD7FF>3@6EA? 67FxDEHzDF3FF47EFx??3 H7D :3Di89:3@;EF3@4>;H;F7FF>3@6 6xD?z@93F7DDAD;EF7DH;>>H3D3 7F:3D>7FFF;>>3FF,*i:3D 4 D<3F=D;93?AFF7DDAD;EF7D6xD 7E7@3EF78KD3zD7@:3D67 8zFF:<x>B3HEH7@E=3EA>63F7D 3FF=D;93 I ett asylboende samsas man ofta om matrum och kök. Vardagsrummet är också gemensamt, för det mesta. Detta händer när man söker asyl Den som flyr till Sverige måste söka asyl skydd - för att få stanna. Så här går det till: 1. Så fort man flytt och kommer till Sverige måste man ansöka om asyl. Man träffar någon som jobbar på Migrationsverket, som bestämmer om man får stanna. Först får man tala om vem man är och varför man flytt. Och så blir man fotograferad och får lämna fingeravtryck. Under tiden får man ett tillfälligt hem som kallas ankomstboende. 2. Den som söker asyl får flytta till ett asylboende. Där bor man några månader, tillsammans med andra, som på ett vandrarhem ungefär. Om man inte känner någon man kan bo hos, får man stanna där tills man får veta om man får stanna i Sverige. Medan man väntar får man inte åka utomlands. Barn som kommer hit ensamma får bo på ett HVB-hem, som betyder hem för vård och boende. Där finns det personal som tar hand om barnen dygnet runt. De får även en god man, som är en person som ska se till att de har det bra, när deras föräldrar inte kan göra det. Barn som är yngre än 15 år brukar få bo hemma hos en vanlig familj. Barn som väntar på asyl får gå i skolan. Den som inte har några pengar, får pengar av Migrationsverket, till mat och kläder, medan de väntar. Somalia Folkmängd: 10,4 miljoner ogadishu *A?3>;3xD7FF>3@6;i8D;=3 xdbd3f3d?3@?7efea?3>;e=3 A5:3D34;E=3 7FxD7@BD7E;67@FEA?:7F7D 3EE3@*:7;=:$A:3?G6A5: 7@BD7?;xD?;@;EF7DEA?:7F7D &?3Di46;D3E:;6i>;*:3D?3D=7 EA?47EFx??7D $7@H;EE3 E3=7D47EFx?E3H3@6D3 Ez67F =3@H3D3>;F7A>;=3D79>7DEA? 9x>>7D;A>;=367>3D3H*A?3>;3 *A?3>;38;@@E?z@93B;D3F7D EA?Dz@3D E>zDA5:;4>3@6F;>> A5:?766 63D?x@@;E=AD8 D 3FFF367D3EE3=7DA5:B7@93D *A?3>;3:3D67FH3D;F=D;9; zd #3@67FxD7FF3HHxD>67@E?7EFAFDK993>x@67D3FF4A; 3. Migrationsverket bestämmer om man får stanna. De som får stanna får permanent uppehållstillstånd PUT. Det betyder att de får stanna här för alltid, om de vill. En del får inget PUT. De måste lämna Sverige. Men de som tycker att Migrationsverket bestämt fel, kan be en domstol ta sig en extra titt på asylansökan det kallas att överklaga. En del som överklagar får uppehållstillstånd. De som inte får det måste åka härifrån. 4. Grafik: Thomas Göransson När man fått PUT kan man flytta till en svensk kommun och få hjälp att hitta bostad och lära sig svenska. Barn som flytt utan sina föräldrar kan få bo kvar på HVBhem och få hjälp av sin gode man. Men de kan också få flytta hem till en svensk familj där de får bo tills de fyllt 18 år. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se

10 10 smålänningen barn Joan, Naraz, Sara, Anas, Zaradasht och Hikmat har alla gjort samma resa. De har flytt från kriget i Syrien tillsammans med sina familjer, flyttat till Älmhult och börjat på Linnéskolan. Det är här, i skolbänkarna och korridorerna, som nästa resa tar vid. Att lära sig det svenska språket. Från Syrien till Älmhult och Linnéskolan. I skolbänkarna sitter Zaradasht Selim, Anas Hani, Sara Ibrahim och Hikmat Jalout. Bakom tillsammans med sina familjer och flyttat till Älmhult. Nu går de delvis i förberedelseklass på Linnéskolan, men snart kommer de att Eleverna är nya i klassen, på DE SEX UNGDOMARNA från Syrien kom till Sverige med olika skolbakgrund. Några av dem har gått privatskola medan andra har varit på flykt och tappat flera års skolgång. Vissa av dem har bara varit i Sverige några månader, andra i ett par år. Men gemensamt för de sex ungdomarna är att de alla har börjat i en förberedelseklass på högstadieskolan Linnéskolan. Nu är de på väg ut i vanliga klasser. De är motiverade, trivs med skolan och har fått nya kompisar. Joan Kharbo tycker det är stor skillnad mot skolan i hans hemland. I Syrien var klasserna större och de satt trångt, vilket gjorde att han inte kände att han hade chansen att lära sig något. Naraz Alsalem kommer från en annan bakgrund. Hon gick på en privatskola och är van vid att studera mycket. För att komma in på skolan var hon tvungen att klara svåra prov och det var hög nivå på matematiken. Hon fortsätter att studera hårt även på Linnéskolan. Skolan är jättefin och alla är snälla. Jag är på väg att lära mig svenska, säger hon. FOKUS I förberedelseklassen ligger på att lära sig det svenska språket och hur den svenska skolan fungerar. För ungdomarna från Syrien gäller det inte bara att lära sig prata, det handlar också om att lära sig helt nytt alfabet. Zaradasht Selim tyckte att den första tiden var jobbig. Första tiden, när jag inte förstod svenska, var tråkig. Nu går det jättebra! Sara Ibrahim är så ivrig att lära sig språket att hon studerar även hemma. Det är lite svårt med språket men jag försöker studera mer hemma. Det blir bättre och bättre, säger hon. ELEVER SOM KOMMER från Syrien kommer från ett bra skolsystem till ett annat. Men det finns ändå en del som skiljer sig åt. I Syrien fokuserar man på teoretiska ämnen som biologi, fysik, kemi, matematik, engelska och arabiska. Ämnen som idrott, musik och bild är inte lika vanligt. Slöjd och hemkunskap existerar inte på schemat. De har kortare dagar än i Sverige, men får fler läxor med sig hem. Det är inte ovanligt med fem läxor per dag. Betyg ges redan från första klass och de som inte blir godkända i ett ämne får gå om hela Första tiden, när jag inte förstod svenska, var tråkig. Nu går det jättebra! ZARADASHT SELIM skolåret. Från årskurs sju går flickor och pojkar för sig i olika klasser. Alla bär blå skoluniform, det är ett måste. Barnen går i skola torsdag till söndag. Det är inga skollov mellan terminerna men däremot har de ett längre sommarlov på tre månader, i stället för två månader som svenska skolbarn har. Det finns ingen skolsköterska eller kurator och det serveras ingen skolmat. De får antingen köpa mat eller gå hem på rasten. Om de köper något, blir det ingen lagad mat, utan mackor och kex. Men det finns också många likheter. Även i Syrien har man internationella prov. Det finns bibliotek, gemensamma datorer på skolan och läroböckerna är till låns. DE SEX UNGDOMARNA från Syrien tycker att de få bra hjälp från skolan och lärarna. Flera av dem använder studiehandledning. Det innebär att en lärare som talar elevens språk hjälper eleven före, under eller efter lektionen. Hjälpen kan till exempel vara att bearbeta det som undervisningen handlar om, att förklara svåra ord eller att förstå ämnestexter. Anas Hani tycker det är skönt

11 smålänningen barn 11 Malin Dávid jobbar med förberedelseklasser på Linnéskolan. Det här är det absolut roligaste jobbet jag har haft. De är så glada över att gå i skolan, det ger energi. FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON De har mycket att berätta dem står Joan Kharbo och Naraz Alsalem. De sex ungdomarna har gjort samma resa. De har flytt från kriget i Syrien börja i vanliga klasser fullt ut. FOTO: ANNA KAROLINA PERSSON skolan och i landet att ha mindre teoretiska ämnen på schemat. Vi hade aldrig några roliga ämnen i Amuda, säger han. Zaradasht däremot, har matematik som favoritämne och har redan gjort framtidsplaner. Han vill gå i sin pappas fotspår. Pappan är apotekare och själv vill han bli läkare. Hikmat Jalout som kom för två år sedan, vill även hon bli läkare. Jag känner mig välkommen här, säger hon. Resan från Syrien var bara början. Det är på Linnéskolan i Älmhult som resan mot framtiden verkligen börjar, eller en mellanlandning för att lära sig ytterligare ett språk att ha med sig i bagaget. Anna Karolina Persson anna-karolina.persson@smalanningen.se Sohad Alazauke och Adelia Adela Husseini är studiehandledare på Linnéskolan. Skolan ansöker om studiehandledning till nyanlända elever. Det vanligaste ämnet som eleverna vill ha hjälp i är matematik. Sohad och Adelia är ofta med när det är dags för prov. Idrottskola för nyanlända DE NYANLÄNDA eleverna på Linnéskolan deltar också i idrottsskola varje tisdag. Detta är ett samarbete mellan skolan, kommunen och fritidsklubbarna och anordnas för första gången i år. MÅLET ÄR ATT nyanlända ungdomar snabbt ska kunna se utbudet av fritidsaktiviteter i Älmhult och kunna testa på vad de vill ägna sig åt på fritiden. Dessa idrottspass ingår som en del av skoldagen, en timme i veckan. ÄLMHULT Många skolor får nya klasskamrater från andra länder till följd av den rådande flyktingkatastrofen. Läraren Malin Dávid på Linnéskolan i Älmhult uppmanar svenskar till att inte vara så försiktiga. Våga prata och fråga. Ofta vill de berätta om sina upplevelser, säger hon. Barn och ungdomar som nyligen kommit till Älmhults kommun och talar ett annat språk än svenska får gå i en förberedelseklass innan de börjar i en vanlig klass. Där kan eleverna få möjlighet att lära sig det svenska språket i en mindre grupp för att sedan kunna hänga med bättre i undervisningen. Elevantalet av nyanlända elever har ökat drastiskt det senaste året och skolan har nu två förberedelseklasser. När en ny elev ska börja görs först en kartläggning för att se vilken nivå eleven ligger på. Vi testar deras kunskaper på deras hemspråk. En person som kommer hit och inte kan svenska är inte tom på kunskap, berättar Malin Dávid som jobbar med förberedelseklasser. VILKEN SKOLBAKGRUND de har kan skilja sig åt. En del är analfabeter, en del har tappat skolgång när de har varit på flykt och en del har upplevt hemska saker som förstört inlärningen. Sedan finns det också de som kommer från liknande skolsystem som Sverige. Hur länge de stannar i förberedelseklassen är väldigt individuellt. Ett halvår till ett år är vanligast. Men för en del handlar det om bara några veckor. VAD GÖR MAN då i en förberedelseklass? Dels handlar det om att lära sig prata, skriva och förstå svenska på en enkel nivå. Resten av svenskinlärningen sker ute i vanlig svensk klass. Men det handlar också om hur den svenska skolan fungerar. I svensk skola diskuterar man och säger sin åsikt, så är det inte i vissa delar av världen. Vi gör övningar på sociala koder i dramaform. Vi pratar om hur samhället fungerar, om religionsfrihet, jämställdhet, män och kvinnor och lagar och regler. Ofta har vi ett jämförande perspektiv där alla kulturer får ge sin bild, berättar Malin David. Vardagsspråket lär sig många fort, men det kan ta upp till åtta år innan de fullt ut hanterar undervisningsspråket. Det glömmer många vuxna. Vi har många abstrakta begrepp i läroböcker skrivna av europiska författare. Där förutsätts saker, som att man till exempel vet vad midsommarfirande är. FÖRR TRODDE MAN att eleverna kunde lära sig svenska bara de placerades i skolmiljön, men Malin menar att det krävs effektiv språkinlärning. Den senaste forskningen visar att om man studerar sitt hemspråk samtidigt som svenska, lär man sig svenska fortare. Malin Dávid tycker därför det är bra om lärarna kan ta fram ämnesböcker på andra språk. Det är också viktigt att ämneslärararna blir bättre på att skilja på om eleverna inte förstår ämnet eller om det är språket som sätter käppar i hjulet. Om man får en ny kamrat till klassen, tycker Malin Dávid man ska ta tillfället i akt att våga fråga om deras bakgrund. Deras liv började inte i Sverige. De har en hel skattkista av berättelser, inte bara från krig utan även fina minnen. Var nyfiken och fråga. De har jättespännande saker att berätta om! Anna Karolina Persson anna-karolina.persson@smalanningen.se

12 12 smålänningen barn Lydia tycker att det är svårt att förstå varför människor flyr och varför så många måste dö på havet. Nu har hon hjälpt oss att göra en tidning om flyktingkrisen, som barn kan läsa och förstå. FOTO: KAJSA JUSLIN Inte så läskigt, men svårt att förstå Lydia Smedenman och hennes klasskompisar kollade på nyheterna. Då fick de se en bild där treårige Alan låg död på stranden. Varför måste de som flyr dö på havet? undrade Lydia. Nu har hon hjälpt oss att göra en tidning för barn, om flyktingkrisen. Lydia har precis börjat fyran på Tabergsskolan och när skolan är slut åker hon och spelar fiol eller rider. En gång i veckan dansar hon streetdance. Och så är hon med i scouterna och spelar piano också. LYDIA FUNDERAR ganska mycket på vad som händer i världen just nu. Och varför så många måste fly från sina hemländer. Hon har ingen egen kompis som har flytt till Sverige från något annat land. Men jag träffade några i somras, på ett läger, som hade flytt från Irak. En kunde ingen svenska. Men de andra hade flytt när de var bebisar, så de hade nog mest fått veta om Irak av sina föräldrar, berättar Lydia. DET ÄR HEMSKT att se hur dåligt flyktingarna har det och hur farligt de lever på sin väg bort från kriget, tycker Lydia. De borde ha det bättre. De skulle ha demokrati, så de inte behövde fly. Och om de måste fly, borde de få flyga, säger hon. NÄR LYDIA fick se bilden på treårige Alan, som drunknat och flutit iland på Medelhavets strand blev hon jätteledsen. Så ledsen att hon skrev till JP:s redaktionschef Patricia Svensson och frågade om hon inte kunde göra en tidning om kriget och flyktingarna. En tidning som barn kan läsa och förstå. Patricia tyckte att idén var jättebra och gjorde Lydia till gästredaktör för tidningen VN Barn. Att se bilderna på flyktingarna är egentligen inte så läskigt, men det är svårt att förstå. Jag tror det kommer att hjälpa med en tidning. Det blir lättare att hjälpa om man förstår, säger Lydia. Jag tror det kommer att hjälpa med en tidning. Det blir lättare att hjälpa om man förstår OM DET BLEV krig här i Sverige, tror Lydia att hon skulle vara en av dem som flyr. Det skulle vara jätteläskigt om det blev krig! Då skulle jag hellre vilja bo i ett fredligt land, säger hon. Lydia tror att det är lite jobbigt att komma till Sverige som flykting. Man kanske inte kan svenska och så. Men jag tror också att det är skönt att komma till ett land som det är fred i, säger hon. Om en som LYDIA SMEDENMAN flytt skulle börja i Lydias klass skulle hon först och främst lära den nya klasskompisen att prata svenska. Och så skulle jag kanske visa berget Taberg och sjöarna. Och kanske låta den som flytt följa med på ridningen. SJÄLV HAR Lydia varit utomlands flera gånger, med sin familj. Jag har varit i Italien, Danmark, Israel och på Kreta. Man lär sig mycket av att åka till andra länder, säger Lydia. Men det doftar inte lika friskt när man är utomlands, som det gör i Sverige. Det tror jag flyktingarna kommer att tycka om med Sverige - att vi har mycket fin och ren natur här. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se Att flyktingarna måste traska genom hela Europa och får applåder när de kommer fram, samtidigt som de inte får köpa en vanlig flygbiljett till Sverige är ju helt knäppt, tycker Lydia Smedenman och hennes mamma Gunilla. LYDIA SMEDENMAN ÅLDER: 10 år. BOR: Taberg. FAMILJ: Mamma, pappa och två syskon. GÖR: Går i fjärde klass på Tabergsskolan utanför Jönköping. INTRESSEN: Ridning, spela piano, spela fiol, dansa streetdance och vara med i scouterna. LÄSER: Hästböcker eller deckare. TITTAR PÅ: Sveriges mästerkock och Idol och alla möjliga filmer. MUSIKSMAK: Pop och lugn musik. DOLD TALANG: Är bra på att klättra och baka kladdkaka. SKA BLI: Sångerska, lärare eller något inom restaurang. Två av Lydias intressen är hästar och att spela fiol.

13 smålänningen barn 13 FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT Varför gör ni inte mer? Lydia ställer skolministern mot väggen Skolminister Gustav Fridolin är med och bestämmer hur flyktingarna ska tas emot. Men varför gör de inte så att flyktingarna kan resa säkert? Vår gäst redaktör Lydia ställer Fridolin mot väggen. Text: Lydia Smedenman 2Vad tror du krävs för att kriget ska sluta? Som alltid när det handlar om krig måste man sätta sig och prata. Och då vet vi att han som är utsedd av FN att leda insatserna i Syrien nu kräver att alla de stora länderna i världen och EU ska sätta sig ner tillsammans för att försöka få fram ett möte med dem som krigar i Syrien. 4Hur startades kriget i Syrien? Som så ofta med krig finns det många olika saker som har hänt. Dels är Syrien en diktatur och många var trötta på dikta turen. Dels finns det terror grupper i Syrien. Och så var det torka i Syrien, så många människor hade fått lämna sina hem redan innan kriget bröt ut. Skolminister Gustav Fridolin tycker att han gör allt han kan för att skapa lagliga vägar in i EU, för flyktingarna. 1Varför måste flyktingarna fly över Medelhavet med farliga båtar? Kan man inte lösa det på något annat sätt? Jo, Sverige driver att vi ska öppna lagliga vägar in i EU, så att flyktingarna kan ta sig säkert hit. Idag har EU regler där det inte finns några säkra vägar in i EU och då tvingas flyktingarna ut på de här båtarna. 3Varför kan inte den svenska regeringen göra mer för att flyktingarna ska kunna flytta säkert? Vi gör allt vi kan. Det handlar bland annat om att vi tillsammans med FN tar emot flyktingar direkt från flyktinglägren. Och sedan så jobbar vi i EU tillsammans med de andra EU-länderna för att alla ska förstå varför det behövs lagliga vägar in i EU. 5Varför ville du bli skolminister? Därför att jag är lärare och jag tycker att det är världens roligaste och viktigaste jobb, men jag såg också att saker och ting skulle kunna bli bättre för elever och lärare och då ville jag göra mitt för att det ska bli det. Därför dör människorna på havet Många flyr till Europa i smyg, genom att betala flyktingsmugglare som tar dem hit. En av dem är Abdullah Kurdi, pappa till treårige Alan som spolades upp död på Medelhavets strand. Varför hände det? Varför måste flyktingarna dö på havet? Det har med EU att göra. Ingen som kommer till Europa från ett land där det är så mycket krig att man kan skadas, behöver åka tillbaka dit. Istället ska man stanna i det första EU-land man kommer till. Det har EU-länderna bestämt. Överenskommelsen heter Dublinförordningen. Eftersom den finns blir det många som söker asyl i de länder som ligger nära till exempel Syrien. Nu är några av länderna i EU är rädda för att det ska komma jättemånga flyktingar därifrån, så att det blir överbefolkat. Därför får nästan ingen som bor i ett land där det är krig, tillstånd att resa till EU. Den här bilden visar några som betalat flyktingsmugglare för att föra dem över havet, från Turkiet, till den grekiska ön Lesbos. Just de här flyktingarna klarade sig. Men bara ett par dagar tidigare drunknade 20 som flydde, då en likadan båt sjönk. FOTO: PETROS GIANNAKOURIS TREÅRIGE Alan Kurdi var kurd och bodde från början i Syrien. Han hade flytt till Turkiet tillsammans med sin femårige storebror, sin mamma och sin pappa. Från Turkiet skulle de vidare till Europa och Kanada, där de skulle bo hos Alans faster. Eftersom de inte fick resa till den grekiska ön Kos, som ligger i Europa, betalade de flyktingsmugglare för att ta dem över Medelhavet. Mitt i natten åkte de iväg, i smyg, i en liten båt som var helt överfull med flyktingar. Vågorna var höga och båten sjönk. Alan och hans familj hamnade i vattnet. Alans pappa Abdullah försökte rädda dem. Jag höll min fru i handen. Men mina barn gled mig ur händerna. Vi försökte hålla oss fast vid båten. Det var mörkt och alla skrek, berättade han efteråt. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se NÄSTAN HAR DRUNKNAT ALAN OCH hans familj är inte de enda som har dött. TOTALT HAR personer drunknat när de flytt över Medelhavet under 2014 och hittills under EN DEL AV dem som överlever smugglas vidare i lastbilar, ibland till Sverige. Resan tar flera dagar. Under tiden låser man in flyktingarna i bilarna, så att ingen ska se dem. I en del av lastbilarna har luften tagit slut, så att flyktingarna har dött. HITTILLS i år har 121 personer dött när de flytt till Europa på land. Några av dem är de 71 personer som hittades döda i en lastbil i Österrike för några veckor sedan.

14 14 smålänningen barn Emigranter utanför ett kontor där man sålde biljetter till Amerikabåtarna. I början var biljetterna till de stora segelfartygen jättedyra. Men när ångbåtarna kom, sjönk biljettpriserna och fler hade råd att åka. FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC Trängseln var kompakt när hundratals fattiga svenskar skulle gå ombord på båtarna som skulle föra dem till drömlandet Amerika. FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC En grupp utvandrare vid Pith Larsons skogsläger i Elk County i Pennsylvania år När de som lämnade Sverige kom fram till Amerika fick de bygga upp precis allt själva. FOTO: SJÖFARTSMUSEET Det var en gång svenskar Svenskarna har också flytt en gång. Till Amerika. För mer än 100 år sedan. Den som var fattig fick inte vara med och bestämma och man fick inte tro som man ville i Sverige. Och värst av allt: det fanns ingen mat! De flesta som flydde var fattiga jordbrukare med många barn. En del hade så lite mat att de dog av svält. Många hade hört talas om ett land långt borta, som hette Amerika. I dag heter landet USA United States of America. Det betyder Amerikas förenta stater på svenska. Amerika är jättestort och på den tiden bodde det inte så många människor där. Där fanns massor av bra jord som man kunde odla mat i. Och på en del ställen kunde man gräva efter guld och bli rik. I Amerika fick alla tro som de ville. Och alla fick vara med och bestämma. Även de fattiga. AMERIKA VAR ett drömland som många fattiga ville bo i. Men för att komma dit från Sverige måste man åka långt, med båt över ett stort hav. Resan tog flera månader och många blev sjuka. En del så att de dog. Och när de kom fram visade det sig ofta att det inte alls var så bra i Amerika som de hade trott. Där jorden de fattiga svenskarna tänkt odla mat i fanns, bodde det redan indianer. De tyckte att flyktingarna från Sverige kom och tog deras land. Så de försökte köra bort dem. Ibland blev det krig mellan nybyggarna och indianerna, så att några av dem dog. NÄR EN nybyggarfamilj kommit fram till ett ställe där de kunde bo, fick de bygga precis allt själva. Hus och ladugårdar och hagar till djuren. Och inte kunde de engelska heller. Så för många var det jättejobbigt att flytta till Amerika. En del fick det så jobbigt att de blev sjuka och dog. Andra gav upp och reste hem till Sverige igen. Men många av svenskarna som åkte stannade kvar. EFTER ETT TAG var svenskarna så många att de hade en egen stad. Den heter Chicago. På 1800-talet och i början på 1900-talet kallades den för den svenskamerikanska huvudstaden. Från början var invandrarna från Sverige illa omtyckta av amerikanerna. Men efter ett tag kom det folk från andra ställen också. Då blev svenskarna mer populära. Elisabeth Däljemar elisabeth.daljemar@jonkopingsposten.se 1,5 MILJONER LÄMNADE SVERIGE TOTALT UTVANDRADE 1,5 miljoner svenskar till Amerika AV DEM reste hem igen och 1,2 miljoner stannade kvar. Många av de som stannade fick barn, barnbarn och barnbarnsbarn i Amerika. DÄRFÖR ÄR det många amerikaner som har svenska rötter. FÖR 15 ÅR sedan hade fyra miljoner amerikaner släktingar som utvandrat från Sverige. Idag är de ännu fler. I DEN amerikanska delstaten Minnesota är ungefär var tionde person släkt med en svensk. Många av dem har svenska namn. Det var trångt och varmt ombord på Amerika-båtarna. Så de som åkte satt ofta uppe på däck.

15 smålänningen barn 15 Bilden till vänster Resan till Amerika blev ofta jobbig. Det kunde ta flera månader att komma fram och vädret kunde vara hårt. FOTO: SJÖFARTSMUSEET Bilden till höger Land i sikte! Den här bilden visar svenska Amerika-resenärer, som ser sitt nya hemland för första gången. FOTO: SJÖFARTSMUSEET som flydde till Amerika Max von Sydow spelade Karl-Oskar i Jan Troells filmatisering av Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna. FOTO: TT FOTO: SVENSKA MIGRATIONSCENTRET SMC Författaren Vilhelm Mobergs böcker om de småländska utvandrarna Karl-Oskar och Kristina filmades på 1970-talet av regissören Jan Troell. Det är från dem de flesta svenskar lärt sig mest om emigrationen till Amerika. FOTO: SKÅNEREPORTAGE

16 16 smålänningen barn Så här blev tidningen till Det började med att det kom ett mejl från Lydia som går i fyran på Tabergsskolan utanför Jönköping. Hon tyckte att vi borde göra en tidning för barn om flyktingkatastrofen och kriget i Syrien. Den som fick Lydias mejl var JP:s redaktionschef Patricia Svensson. Sedan bestämdes det också att Smålänningen skulle ha tidningen som Lydia ville göra. Patricia kallade till ett möte med Lydia och några av dem som skulle jobba med tidningen. På mötet pratade de om vilka artiklar som skulle vara med. Vad skulle den handla om? Vilka frågor skulle de ge svar på? Efter det började alla jobba med att göra intervjuer och research, som betyder att man samlar ihop fakta om det man ska skriva om. Ett av Lydias uppdrag blev att intervjua skolminister Gustav Fridolin. Så hon förberedde sig genom att skriva frågor till honom. Lydia var lite nervös inför intervjun med skolministern. Men när hon till sist fick honom på tråden ställde hon honom mot väggen i flyktingfrågan, som ett riktigt reporterproffs. När alla artiklar och bilder var färdiga, lämnade Lydia, reportrarna och fotograferna över allt de jobbat fram till redigerare Linda Gustavsson. Hon arbetar med att lägga in text och bild på tidningens sidor, så att de blir lätta att läsa och ser snygga ut. Äntligen blev tidningen klar! När Lydia och bästisarna Elwira Hellsten och Hilma Göth var nöjda skickades den iväg till tryckeriet. Tips den finns också som e-tidning på Smålänningens nyhetssajt, smalanningenbarn. Där finns också alla artiklar, om man vill läsa dem i datorn eller läsplattan. Gör skillnad för människor på flykt. Röda Korset finns på plats i krigets Syrien och vid Medelhavets stränder. Vi delar ut mat, vatten, babypaket, sovsäckar, tvål och erbjuder sjukvård, stöd och tak över huvudet. Vi finns även på asylboenden i Sverige. Ditt stöd behövs och gör skillnad. Sms:a AKUT FLYKT till och skänk 100 kr, swisha valfritt belopp till eller skänk pengar via redcross.se Genom att skänka en gåva godkänner du att Röda Korset får kontakta dig. Vi följer personuppgiftslagen. Köp årets rosa band Arkitekttrion Mårten Claesson, Eero Koivisto och Ola Rune har designat rosa bandet Du hittar det hos ICA, Lindex, Apoteket och XL-BYGG. Fotograf Knut Koivisto