3/13/2015. Miljörättsliga grundfrågor. Varför läsa miljörätt? Föreläsningens huvudpunkter. Gabriel Michanek. Ett centralt och komplext rättsområde

Transkript

1 Miljörättsliga grundfrågor Gabriel Michanek Varför läsa miljörätt? Ett centralt och komplext rättsområde Behov av jurister utbildade i miljörätt Fördjupningskurs i miljörätt Föreläsningens huvudpunkter Miljörättens rötter i grannerätten Från grannfejd till skydd för allmänna intressen offentligrättslig kontroll Internationell och EU-miljörätt inverkar allt mer på den svenska miljörätten 1

2 Rötterna i grannerätten Nationellt Mitten av 1800-talet i Sverige A B Grannerätten i ett internationellt perspektiv Trail Smeler Case 1941 no State has the right to use or permit the use of its territory in such a manner as to cause injury by fumes in or to the territory of another state or the properties or persons therein ( Harmless Use of Territory ) Kanada USA Sammanfattning grannerätt Domstolar har krävt miljöskydd trots att uttryckligt lagligt stöd saknats, utifrån synsätten att: Om förorening m.m. sprids utanför fastigheten används även annans egendom Om förorening m.m. sprids utanför nationella gränserna används även annan stats territorium 2

3 Framväxt av ny miljölagstiftning Från början av 1900-talet: Samhällsbyggnad, tillväxt och miljöförsämring Många nya miljöförfattningar från 1960-talet (t.ex. miljöskyddslagen 1969) förskjutning mot förvaltningsrätt Komplext regelsystem samordningsbehov Miljöbalken 1999 Vad kännetecknar dagens miljölagstiftning? Starkare fokus på allmänna miljöintressen och hållbar utveckling (1 kap. 1 miljöbalken) Vidgad syn på miljö. Konflikter mellan olika miljöintressen (t.ex. vid utbyggnad av vindkraft) Myndigheternas ansvar ökar: (Mark- och miljödomstolar, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen etc.) Nya särskilda miljörättsliga instrument: miljökvalitetsnormer, miljökonsekvensbeskrivningar, hänsynsregler, hushållningsbestämmelser m.m. Vad kännetecknar dagens miljölagstiftning? Forts. 2 kap. MB Allmänna hänsynsregler (skyddsåtgärder, platsval m.m.) Krav/kostnad? 2:3 MB Bästa möjliga teknik 2:7 MB Kravet får inte vara orimligt (bästa tillgängliga teknik? 3-4 kap. MB Hushållningsbestämmelser riksintressen 3

4 Vad kännetecknar dagens miljölagstiftning? Forts. Nya miljörättsliga principer, t.ex. försiktighetsprincipen miljöbalken) och principen förorenaren betalar, men ibland konflikt med offentligrättsliga grundprinciper (rättssäkerhet, proportionalitet) Vad kännetecknar dagens miljölagstiftning? Forts. Nya miljörättsliga principer, t.ex. försiktighetsprincipen miljöbalken) och principen förorenaren betalar, men ibland konflikt med offentligrättsliga grundprinciper (rättssäkerhet, proportionalitet) NJA 2006 s. 310 Naturvårdsverkets tillståndsvillkor Kunskapkrav (2:2 MB), försiktighetsprincipen (2:3 MB) och produktvalskravet (2:4 MB) Från och med den 1 januari 2007 får det i produktionen inte användas sådana kemiska produkter för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för olägenheter för hälsa och miljön p.g.a. dålig nedbrytbarhet, akut och kronisk toxicitet och potential för bioackumulering. 4

5 NJA 2006 s. 310 HD Det villkor som Miljööverdomstolen har ställt upp har ett angeläget syfte, som ligger väl i linje med MB:s mål. En verksamhetsutövare måste naturligtvis se till att han har erforderlig kunskap om sådana kemikalier som kan innebära risk från hälso- och miljösynpunkt när de används i verksamheten. NJA 2006 s. 310 HD Mot detta skall ställas det krav på rättssäkerhet som följer av att tillståndsvillkor är förenade med stränga sanktioner (återkallelse av tillstånd, straffansvar) Med hänsyn härtill skall villkor utformas så att de kan utgöra grund för att konstatera om en överträdelse har begåtts NJA 2006 s. 310 HD Villkoret i Miljööverdomstolens dom inger betänkligheter från denna synpunkt. I uttrycket dokumenterad kunskap saknas varje precisering beträffande kvalitet och kvantitet. Tillståndshavaren kan inte av villkoret utläsa hur djupgående kunskaper som krävs eller hur de skall vara dokumenterade. Det går alltså inte att av villkoret konstatera om en överträdelse har begåtts. 5

6 Internationell miljörätt Trail Smelter Case 1941 bilaterala regionala globala konventioner Varför anse internationella miljörätten vara ineffektiv? - Konventioners miljökrav ofta vaga - Svag internationell rättslig kontroll - Det nationella genomförandet brister Internationell miljörätt Nationellt genomförande Hur ska en svensk domstol döma om en miljökonvention inte har överförts till svensk lagstiftning? NJA 2004 s. 255 Alambra Enligt den dualistiska principen får visserligen som huvudregel folkrättsliga åtaganden inte tillämpas direkt av svenska rättsliga myndigheter om de inte är införlivade i svensk rätt. Om en diskrepans mellan svensk rätt och en av Sverige tillträdd traktat uppkommer, anses den svenska regeln ha företräde. Av allmänna principer följer dock att svensk lag skall tolkas i belysning av våra folkrättsliga åtaganden. Har införlivning skett skall presumeras att den svenska lagstiftningen står i överensstämmelse med det internationella åtagandet. Om det finns ett tolkningsutrymme skall således utgångspunkten vara att den svenska regeln står i överensstämmelse med innebörden av det internationella åtagandet. 6

7 EKMR och miljöskyddet EKMR inkorporerad i svensk rätt Europadomstolens roll EKMR indirekt betydelse för enskildas miljöskydd, främst art. 8: Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Mänskliga rättigheter Lopez Ostra mot Spanien 1994 (41/93/436/515) Fadeyeva mot Ryssland 2006 (55723/00) Art 8 EKMR EU:s miljörätt Miljön först nationell angelägenhet, nu ett av EU:s huvudmål (fördraget) Efter 1975: Många direktiv och några förordningar - skydd mot förorening - skydd för arter och naturområden - kontroll av kemikalier och avfall, m.m. - klimat och energi Konflikt frihandel miljöskydd (C-288/08) 7

8 Genomförandet av EU:s miljörätt i medlemsstaterna Kommissionens och EU-domstolens roller EU-förordningar gäller direkt, t.ex. REACH (kemikaliekontroll) Ett direktiv ska med avseende på det resultat som ska uppnås vara bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men ska överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet (art 288 Funktionsfördraget) EU-domstolens praxis, t.ex. C-6/04 Av fast rättspraxis framgår emellertid att införlivandet med nationell rätt av ett direktiv inte nödvändigtvis förutsätter att dess bestämmelser återges formellt och ordagrant i en uttrycklig och specifik lagregel, och det kan, beroende på dess innehåll, vara tillräckligt att det finns en allmän rättslig ram, om det därigenom på ett effektivt sätt säkerställs att direktivet tillämpas fullt ut på ett tillräckligt klart och precist sätt (se, bland annat, dom av den 9 april 1987 i mål 363/85, kommissionen mot Italien, REG 1987, s. 1733, punkt 7, av den 30 maj 1991 i mål C-361/88, kommissionen mot Tyskland, REG 1991, s. I-2567, punkt 15, och av den 7 januari 2004 i mål C-58/02, kommissionen mot Spanien, REG 2004, s. I-621, punkt 26). EU-domstolens praxis, t.ex. 361/88 the transposition of a directive into domestic law does not necessarily require that its provisions be incorporated formally and verbatim in express, specific legislation; a general legal context may, depending on the content of the directive, be adequate for the purpose, provided that it does indeed guarantee the full application of the directive in a sufficiently clear and precise manner so that, where the directive is intended to create rights for individuals, the persons concerned can ascertain the full extent of their rights and, where appropriate, rely on them before the national courts. 8

9 Medlemsstaten: Det är inget problem i praktiken (361/88) Germany contends that the limit values prescribed by the directive have not in fact been exceeded since It states that the "anti-smog" regulations are envisaged only in the zones where atmospheric pollution is likely to appear. It adds that it would be pure formalism to impose preventive measures in the areas where there is no risk that the limit values prescribed by the directive will be exceeded Domstolen: the fact that a practice is in conformity with the requirements of a directive in the matter of protection may not constitute a reason for not transposing that directive into national law by provisions capable of creating a situation which is sufficiently precise, clear and transparent to enable individuals to ascertain their rights and obligations. Sammanfattning De historiska rötterna i grannerätten Miljörätten främst offentlig rätt idag Internationella miljökonventioner och EU:s miljörätt får allt större betydelse för Sverige 9