Rättsmedicinalverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Transkript

1 Dnr X Rättsmedicinalverkets handlingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering Bakgrund och nulägesbeskrivning Jämställdhetsperspektiv på Rättsmedicinalverkets uppdrag och mål Utvecklingsbehov och problemformulering Genomförande Organisering och styrning Uppföljning och utvärdering Mål- och aktivitetslista Referenser Sammanfattning Rättsmedicinalverket är en viktig aktör och länk i rättskedjan och bidrar till ett rättssäkert samhälle. En grundläggande förutsättning för Rättsmedicinalverkets verksamhet är ett objektivt förhållningssätt. Ambitionen och avsikten är att i samtliga processer agera på ett sådant sätt att kvinnor och män ges lika möjligheter och förutsättningar, exempelvis genom att göra likvärdiga och opartiska bedömningar och utredningar oavsett kön. Rättsmedicinalverket är en av de myndigheter som har ett regeringsuppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet i syfte att denna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Fyra huvudområden har identifierats vara av vikt för arbetet med jämställdhetsintegrering efter diskussioner med Rättsmedicinalverkets ledningsgrupp, myndighetens operativa ledningsgrupp och berörda verksamhetsrepresentanter: 1) Könsuppdelad statistik Problemformulering: Myndigheten har inte tidigare könsuppdelat statistik. 1

2 2) Bemötande oavsett kön Problemformulering: Det är inte närmare undersökt om Rättsmedicinalverkets personal bemöter män och kvinnor olika på osakliga grunder. 3) Bedömningar och utlåtanden Problemformulering: Det är inte systematiskt säkerställt att myndighetens nuvarande kvalitetssystem undanröjer risken att kvinnor och män bedöms olika på osakliga grunder trots likvärdiga faktiska omständigheter. 4) Lokaler, säkerhet m.m. Problemformulering: Det är inte systematiskt säkerställt att Rättsmedicinalverkets lokaler och säkerhetsrutiner är anpassade för både män och kvinnor som genomgår undersökning. Med anledning av att det tidigare har saknats verktyg och personalresurser för att könsuppdela befintlig verksamhetsstatistik har infrastrukturen saknats för att på ett överskådligt sätt mäta könsskillnader och följa effekter av jämställdhetsarbetet. Detta utvecklingsbehov är viktigt för att integrera jämställdhet i myndighetens verksamhet. Övriga tre områden rör frågeställningar som behöver bekräftas eller dementeras, delvis med stöd av statistikuppgifter. En förväntad effekt av uppdraget är att eventuella jämställdhetsbrister kommer att vara identifierade och åtgärdade samt också att farhågor kring osakliga skillnader kan dementeras. Effekten av detta arbete ska synliggöras i framtida årsredovisningar. 2

3 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering Samordnare för uppdraget Charlotte Lewin, överläkare och gruppchef, avdelningen för rättspsykiatri E:post: Tel: Stödresurs Henrik Tangen, HR-specialist vid huvudkontoret E-post: Tel: Referensgrupp och verksamhetsrepresentanter Nina Ringqvist, avdelningen för rättsgenetik och rättskemi Kerstin Montelius, avdelningen för rättsgenetik och rättskemi Fayezeh Hajbolouri-Björk, avdelningen för rättsmedicin Stefan Fohlheim, avdelningen för rättspsykiatri Madeleine Lindgren, HR-enheten vid huvudkontoret 3

4 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning Rättsmedicinalverket är sedan 2016 en av de myndigheter som har ett regeringsuppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet i syfte att denna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål delas upp i fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Föreliggande plan för hur Rättsmedicinalverket avser att genomföra uppdraget innehåller identifierade utvecklingsbehov samt mål och aktiviteter som myndigheten avser att genomföra under Även aktiviteter för att identifiera problem som bör åtgärdas redovisas. Planen beskriver på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Senast den 31 oktober 2016 ska planen slutredovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet). Årlig redovisning av åtgärder och resultat ska lämnas i myndighetens årsredovisning. En grundläggande förutsättning för Rättsmedicinalverkets verksamhet är ett objektivt förhållningssätt. Ambitionen och avsikten är att i samtliga processer agera på ett sådant sätt att kvinnor och män ges samma möjligheter och förutsättningar, exempelvis genom att göra likvärdiga och opartiska bedömningar och utredningar oavsett kön. Avsikten framgår genom Rättsmedicinalverkets vision, främst genom Rättsmedicinalverkets kärnvärden: Opartiskhet att Rättsmedicinalverket förhåller sig opartiskt Expertkunskap att Rättsmedicinalverket gör bedömningar utifrån expertkunskap och vetenskaplig grund Kvalitet att Rättsmedicinalverket ger tillförlitliga svar Samtliga kärnvärden förutsätter att verksamheten bedrivs med ett jämställt och sakligt perspektiv. Planen för jämställdhetsintegrering avser att säkerställa Rättsmedicinalverkets externa arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Det interna arbetet regleras i Rättsmedicinalverkets plan för lika rättigheter och möjligheter där det tydliggörs att myndigheten ska ha tydligt uttalade regler och värderingar, såväl i det interna som i det externa arbetet, och som framhåller allas lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller 4

5 annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder. Syftet är att underlätta ett målinriktat arbete och att på ett tydligt sätt framhålla Rättsmedicinalverkets förhållningssätt på området. Enhetscheferna verkar för att planen integreras i det dagliga arbetet och arbetar för att medarbetarna upplever lika rättigheter och möjligheter. På liknande sätt ska planen för jämställdhetsintegrering tydliggöra Rättsmedicinalverkets intentioner avseende jämställdhet i myndighetens verksamhet. Avdelningschefer och enhetschefer vid huvudkontoret ska, i samarbete med verksamhetens representant för jämställdhetsintegrering, verka för genomförandet av planen. 4. Jämställdhetsperspektiv på Rättsmedicinalverkets uppdrag och mål Rättsmedicinalverket utför kvalificerade analyser och bedömningar inom rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik som hjälper polis, åklagare och domstolar att förstå och ta ställning till olika frågor i brottsmål. En central utgångspunkt i arbetet är att göra opartiska bedömningar, även ur ett könsperspektiv. Det är framför allt delmålet om en jämn fördelning av makt och inflytande som Rättsmedicinalverket kan främja utifrån sina bedömningar och utlåtanden. Genom dessa medverkar Rättsmedicinalverket till en rättssäker och opartisk prövning i exempelvis domstol, vilket även kan leda till en jämnare fördelning av inflytande och maktutövande. Även delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är relevant, avseende t.ex. rättsmedicinska undersökningar i samband med våld och våldtäktsmål. Av 1 kap. 9 regeringsformen framgår att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. All verksamhet vid Rättsmedicinalverket ska bedrivas utan att det tas osaklig hänsyn till kön. Män och kvinnor har rätt till samma rättstrygghet och rättssäkerhet och har rätt att få opartiska bedömningar med samma effektivitet och kvalitet. Varken män eller kvinnor ska i kontakten med Rättsmedicinalverket bemötas av fördomar eller bristande respekt och Rättsmedicinalverket ska generera lika god rättssäkerhet, effektivitet, kvalitet och rättstrygghet för män som för kvinnor. 5. Utvecklingsbehov och problemformulering Fyra huvudområden har identifierats vara av vikt för arbetet med jämställdhetsintegrering efter diskussioner med Rättsmedicinalverkets ledningsgrupp, myndighetens operativa ledningsgrupp och berörda verksamhetsrepresentanter: könsuppdelad statistik bemötande oavsett kön bedömningar och utlåtanden 5

6 lokaler, säkerhet m.m. Utöver de fyra huvudområdena kommer rutiner kring hur Rättsmedicinalverket tar fram sina styrande dokument att ses över. Myndigheten kommer även säkerställa att externt informationsmaterial inte skildrar stereotypa bilder av män och kvinnor. Könsuppdelad statistik Rättsmedicinalverket har inte tidigare regelmässigt delat upp statistik efter kön. En sådan uppdelning bedöms vara av stor vikt för att kunna identifiera områden inom myndigheten där det förefaller finnas könsskillnader, alternativt för att dementera misstankar om könsskillnader. Det har tidigare saknats personalresurser och verktyg för en komplett statistikuppdelning, men det finns en planering för att tillgodose behovet under år Viss retroaktiv uppdelning av statistik påbörjades dock redan under år Det krävs vidare engagemang och kunskaper inom myndighetens olika verksamhetsområden för att tolka, analysera och förklara data som framkommer. Utifrån dessa resultat kan åtgärdsplanen komma att kompletteras. Syftet med en ökad andel könsuppdelad statistik är att Rättsmedicinalverket inte bara kan identifiera möjliga skillnader, utan också öka medvetenheten om att bemöta, bedöma och utreda utifrån ett könsperspektiv. Inom området rättsmedicin kommer könsuppdelning av statistik att ske för följande ärenden: dödsorsaker, dödsfall, levandeundersökningar av målsägande och misstänkta, samt yttranden. Inom området rättspsykiatri kommer följande statistik prioriteras avseende könsuppdelning: undersökta som bedöms lida av en allvarlig psykisk störning vid gärningen, tvångsåtgärder enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, avskiljningar enligt häkteslagen (2010:611), ärenden som behandlats av Socialstyrelsens rättsliga råd, samt undersökta som vid undersökningen är häktade respektive inte häktade. Inom rättskemi kommer statistik avseende expedierade ärenden utifrån ärendekategori könsuppdelas: rättsmedicinska ärenden, trafikärenden, alkohol eller droger, polisärenden, ringa narkotikabrott och eget bruk, samt polisärenden, övriga brott, t.ex. våldsbrott. 6

7 Även så kallade eftersupningsärenden ska könsuppdelas. För att särskilt kunna granska statistik för gruppen under 18 år ska statistiken ålderuppdelas. Inom rättsgenetik kommer statistik att könsuppdelas avseende expedierade ärenden av ärendetyperna: faderskapsärenden, föräldraärenden, släktutredningar, samt identifieringsärenden. Liksom inom rättskemin gäller att rättsgenetiken inte styr över vilka analyser som beställs. Eventuella snedfördelningar som noteras kan rapporteras till uppdragsgivaren. Professionellt bemötande oavsett kön Det är inte utrett om Rättsmedicinalverkets personal bemöter män och kvinnor olika på osakliga grunder. Myndighetens olika verksamheter skiljer sig åt avseende de situationer där eventuella skillnader i bemötandet kan uppfattas som problematiska. Exempel på sådana situationer är undersökning av målsägande eller misstänkta, telefonkontakt med personer som lämnat prov för rättskemisk eller rättsgenetisk analys och anhörigkontakter. Prioriterade målgrupper är personal som möter målsägande och misstänkta inom rättsmedicin och misstänkta inom rättspsykiatrin. Inom rättsmedicinsk verksamhet sker kontakten med levande personer som undersöks under en relativt avgränsad tidsrymd och den som undersöks kan vara skärrad, rädd, drogpåverkad eller skadad. Det är således situationer som kräver ett professionellt bemötande, men också anpassning av bemötandet beroende på det tillstånd den som undersöks befinner sig i. I vissa fall har personal även kontakt med anhöriga till avlidna personer, vilket också kräver ett professionellt bemötande. Inom rättspsykiatrin genomförs flera olika typer av undersökningar. En person som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning och samtidigt är frihetsberövad vistas vanligen vid enhetens vistelseavdelning under knappt fyra veckor. Verksamheten vid vistelseavdelningen lyder under hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen om rättspsykiatrisk vård och häkteslagen. Personer av olika kön, etnisk och nationell tillhörighet, kriminell bakgrund samt kroppslig och psykisk hälsa kan befinna sig på en avdelning samtidigt. Ett eventuellt mått på personalens förmåga att korrekt bemöta de intagna kan vara antalet incidenter av hot och våld vid avdelningarna. Vid avdelningen för rättsgenetik och rättskemi träffar Rättsmedicinalverkets personal inte de personer vars prover de analyserar. Personalen har dock ofta telefonkontakt med personer som har frågor kring undersökningar eller provresultat. I de flesta fall av personlig kontakt rör det sig om telefonkontakt med uppdragsgivare, dvs. personer anställda vid andra myndigheter och de rättsmedicinska enheterna. 7

8 I samband med utvecklingsdagar inom myndigheten kommer jämställdhetsintegrering och bemötande i arbetet att belysas. Bedömningar och utlåtanden Det är inte systematiskt säkerställt att myndighetens nuvarande kvalitetssystem undanröjer risken att kvinnor och män bedöms olika på osakliga grunder, trots likvärdiga faktiska omständigheter. Människor använder dagligen olika typer av automatiserade processer för att sortera information, bedöma situationer och fatta beslut. Sådan kategorisering är vanligt förekommande hos alla individer. En studie av män och kvinnor som dömts för mord, dråp eller vållande till annans död under perioden fann att kvinnorna i större utsträckning bedömdes ha begått brotten under inflytande av en allvarlig psykisk störning. Även klassificeringen av brotten skilde sig åt, män dömdes i högre utsträckning för mord eller vållande till annans död genom misshandel, medan kvinnorna i högre grad dömdes för dråp. Samtidigt konstaterades att förekomsten av tidigare kriminalitet var högre bland manliga förövare i jämförelse med kvinnliga. Kvinnor och mäns offer skiljde sig åt avseende flera aspekter, såsom relation till förövaren, alkoholpåverkan och tidigare våldsförekomst mellan offer och förövare (Trägårdh et al., 2016). År 1997 publicerades en studie (Gerbasi et al., 1997) som visade att personer utan juridisk eller medicinsk utbildning tenderade att föreslå högre straff för manliga våldsbrottslingar än för kvinnliga. I en svensk vinjettstudie konstaterades att rättspsykiatrer och psykologstudenter oftare bedömde att kvinnor led av en allvarlig psykisk störning jämfört med män som begått samma brott. I samma studie observerades att svenska domare i stället bedömde att brottslingar av det egna könet oftare led av allvarlig psykisk störning jämfört med brottspersoner av motsatt kön (Yourstone et al., 2008). En annan svensk vinjettstudie visade dock att försökspersonerna, dvs. 26 deltagande rättspsykiatriska utredare inom Rättsmedicinalverket, inte gjorde några skillnader i sina bedömningar avseende allvarlig psykisk störning beroende på den undersöktes kön (Sygel et al., 2015). Avseende den rättsmedicinska verksamheten finns det inte några publicerade studier som berör eventuella osakliga skillnader i bedömningar utifrån den undersöktes kön. Vid de rättsmedicinska enheterna utförs inte bara obduktioner utan även undersökningar av levande personer, såväl målsägande som misstänkta. Verksamheten har under 2016 ackrediterats av Swedac, vilket syftar till att kvalitetssäkra de rättsmedicinska arbetsprocesser som sker för att sakligt och objektivt kunna ge underlag till domstolen i brottmål. Samtliga rättsmedicinska utlåtanden kontrolläses av en annan läkare. Gällande obduktioner vid mord, dråp eller misstanke om mord och dråp sker alltid en bedömning av två rättsläkare. Vid enheten för rättskemi analyseras prover på begäran av Polismyndigheten, Kriminalvården och den rättsmedicinska avdelningen. Utlåtanden skrivs i ett mindre antal ärenden och det finns riktlinjer för deras utformning och innehåll. Vissa prover är avidentifierade så att den handläggare som utför analysen inte känner till könet hos den som lämnat provet, medan andra prover åtföljs av 8

9 såväl frågeställningar som information om kön, vilket skulle kunna lämna utrymme för personliga åsikter och reflektioner avseende provlämnaren. Sådana eventuella personliga aspekter kan dock inte påverka analysresultaten då samtliga analysprocesser är kvalitetssäkrade genom ackreditering. I vissa ärenden kan dock handläggare utifrån Polismyndighetens information välja att göra ytterligare analyser än de begärda. Om samtliga prover vore avidentifierade skulle det dock säkerställa att analyserna sker utan hänsyn tagen till kön. Vid enheten för rättsgenetik analyseras prover på begäran av socialförvaltningar, Migrationsverket, domstolar och privatpersoner. De flesta analyser kräver att handläggaren känner till könet hos den som lämnat provet. Ett jämställdhetsproblem som uppmärksammats sedan några år tillbaka är att rådande lagstiftning inte möjliggör moderskapsutredningar. I lagen finns endast faderskapsutredningar reglerade. Med ökad invandring finns ett ökat behov av att genetiskt kunna fastställa även moderskap för de personer som inte fötts i Sverige och där moderskapet inte har registrerats hos Skatteverket vid tiden för invandringen. Statistik kan i vissa typer av ärenden påvisa om det föreligger en snedfördelning avseende kön vid beställningar av analyser. Om så är fallet, bör Rättsmedicinalverket uppmärksamma uppdragsgivaren på det. Som exempel kan nämnas Brottsförebyggande rådets rapport från 2016 om Polismyndighetens provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. I de fall där den misstänkte var av manligt kön krävde polisen att den misstänkte lämnade urinprov i mycket högre utsträckning än när den misstänkte var en kvinna. Lokaler, säkerhet m.m. Genom att Rättsmedicinalverket genomför rättspsykiatriska undersökningar som pågår under flera veckor och som innebär att män och kvinnor vistas tillsammans i myndighetens lokaler, aktualiseras även frågan om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Lokalernas utformning, dvs. den fysiska miljön där intagna vistas, har givetvis betydelse för säkerheten. Det finns rapporter från psykiatriska vårdenheter att incidenter med hot och våld minskat efter om- och nybyggnation av lokalerna som gjorts i syfte att ge en lugn och trygg miljö för såväl manliga som kvinnliga patienter. Vid nybyggnation av den rättspsykiatriska enheten i Huddinge fanns en jämställdhetsaspekt vid utformningen av lokalerna, men det finns i övrigt inga fastställda riktlinjer för lokalers utformning inom myndigheten. Ett jämställdhetsperspektiv bör även finnas avseende lokaler för aktiviteter så att de aktiviteter som erbjuds inte enbart riktar sig till män eller kvinnor. Omvårdnadspersonal vid de två rättspsykiatriska avdelningarna har kännedom om att kvinnliga intagna kan riskera att bli utsatta för våld från manliga intagna och har därför särskild uppmärksamhet på eventuella risker och tidiga signaler. Vid återkommande utbildningstillfällen behandlas bl.a. dessa frågor. Ytterligare utbildningsinsatser har identifierats som lämpliga för att diskutera könsnormer, värderingar och attityder gällande både bemötande och säkerhet. 9

10 6. Genomförande Nedan beskrivs hur Rättsmedicinalverkets arbete med jämställdhetsintegrering ska organiseras och bedrivas under perioden 2017 t.o.m Organisering och styrning Rättsmedicinalverkets generaldirektör har utsett en samordnare, tillika projektledare, för uppdraget. Till stöd i arbetet har samordnaren en referensgrupp som består av en medarbetare från HR-enheten och utsedda representanter från verksamheten. Referensgruppen har tillsammans med samordnaren identifierat aktiviteter inom de fyra utvecklingsområdena. Rättsmedicinalverkets ledningsgrupp kommer att fungera som styrgrupp för uppdraget. Ledningsgruppen är ägare av utvecklingsarbetet och svarar för att målen följs upp och uppnås. Avdelningscheferna och berörda enhetschefer vid myndighetens huvudkontor ansvarar för förankring och kommunikation av arbetet och rapporterar till generaldirektören tertialvis 6.2 Uppföljning och utvärdering En förväntad effekt av uppdraget är att eventuella jämställdhetsproblem ska synliggöras och åtgärder vidtas, men också att farhågor kring osakliga skillnader ska kunna avskrivas. Jämställdhetsintegreringen ska synliggöras i framtida årsredovisningar där statistiken i större utsträckning kommer att vara könsuppdelad. Rättsmedicinalverkets arbete i form av undersökningar, bedömningar, utlåtanden, yttranden och analyser ska baseras enbart på sakliga grunder. För att följa upp och kontrollera att vidtagna åtgärder lett till förväntade effekter kommer följande punkter att beaktas: att andelen könsuppdelad statistik ökar, att andelen könsuppdelad statistik som kommenteras eller analyseras ökar, att formulär för observationer av bemötande fylls i och att åtgärder vidtas vid behov, samt att textanalyser av rättspsykiatriska utlåtanden genomförs och att åtgärder vidtas om dessa påvisar obefogade könsavvikelser. 10

11 7. Mål- och aktivitetslista Under 2017 kommer Rättsmedicinalverket att slutföra arbetet med kartläggning och analys av myndighetens utvecklingsområden. Könsuppdelningen av statistik kommer med stor sannolikhet att leda till en komplettering av mål- och aktivitetslistan samt påverka inriktningen på arbetet med att kvalitetssäkra bedömningar och utlåtanden. Effektmål 1: ökad andel könsuppdelad verksamhetsstatistik Resurser Aktivitet Resultatmål Uppdatera rutinen för årsredovisningen. Kommunikations- och. ekonomicheferna Arbetsgruppen för årsredovisningen Ökad könsuppdelning med förklaring av eventuella skillnader av statistik i årsredovisningen. Avdelningschefen för rättspsykiatri Arbetsgruppen för årsredovisningen Avdelningschef för rättsmedicin Arbetsgruppen för årsredovisningen Ekonomichefen Statistiker och analytiker Könsuppdela statistik gällande tvångsåtgärder enligt LRV, avskiljning och ärenden som behandlats av Socialstyrelsens rättsliga råd. Könsuppdela statistik gällande dödsorsaker, expedierade och avslutade ärenden. Handledning eller utbildning av statistiker och analytiker avseende jämställdhetsanalys. Ökad könsuppdelning med förklaring av eventuella skillnader av statistik i årsredovisningen. Ökad könsuppdelning med förklaring av eventuella skillnader av statistik i årsredovisningen. Kompetensökning inom RMV avseende jämställdhetsanalys. 11

12 Rapporterande avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Arbetsgruppen för årsredovisningen Avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Utsedd medarbetare inom rättsgenetik och rättskemi Avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Arbetsgruppen för årsredovisningen Ekonomichefen Statistiker och analytiker Könsuppdela statistik expedierade ärenden. Påtala eventuella misstänkta osakliga skillnader för berörda ansvariga myndigheter. Könsuppdela statistik avseende expedierade ärendens handläggningstid, med undantag för avidentifierade ärenden. Statistiker och analytiker analyserar data. Ökad könsuppdelning av statistik med förklaring av eventuella skillnader i årsredovisningen. Färre misstänkt osakliga skillnader i inkommande beställningar. Ökad könsuppdelning av statistik med förklaring av eventuella skillnader i årsredovisningen. Ökad andel könsuppdelad statistik och ökade resurser för arbetet med könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys. 12

13 Ekonomichefen Implementering av ett beslutsstödsystem. Användarvänligt beslutsstödsystem för att ta ut, dela upp, analysera och presentera statistik. Projektgruppen för verksamhetsstyrning Effektmål 2: professionellt bemötande oavsett kön Resurser Aktivitet Resultatmål eller år 2018 Utbildning om jämställt bemötande. Ökad kunskap om jämställt bemötande. HR-chefen Säkerhetschef och HRspecialist Avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Utsedda medarbetare Översyn och revidering av instruktioner för telefonsamtal. Jämställt bemötande vid telefonkontakt. Effektmål 3: genusneutrala bedömningar och utlåtanden Resurser Aktivitet Resultatmål År 2018 Avdelningschef för rättspsykiatri Extern konsult Eventuell textanalys av utlåtanden och riskbedömningar med syfte att identifiera osakliga könsskillnader. Genusneutrala bedömningar och utlåtanden. 13

14 Avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Verksjurist Avdelningschef för rättsgenetik och rättskemi Utsedd medarbetare Informera lagstiftaren om problemen med moderskapsundersökningar. Utreda möjligheter att överföra all ärendeinformation elektroniskt och avidentifierat. Utföra moderskapsundersökningar. Genusneutrala bedömningar och val av analyser. Effektmål 4: lokaler och säkerhet är anpassade oavsett kön Resurser Aktivitet Resultatmål Enhetschefer inom rättspsykiatri Säkerhetschefen, medarbetare inom rättspsykiatri Se över och eventuellt förändra aktiviteter och rutiner för aktiviteter inom rättspsykiatri. Den psykosociala miljön är lika anpassad till kvinnors som mäns önskemål och behov. Tillgång till aktiviteter som svarar mot kvinnor och mäns önskemål. År 2018 Enhetschefer inom rättspsykiatri Säkerhetschef, medarbetare inom rättspsykiatri Vid behov revidera och implementera jämställdhetsperspektivet i säkerhetsrutiner. Säkerhetsrutiner tillämpliga oavsett kön. 14

15 Effektmål 5: säkra att styrande dokument utformas med ett jämställdhetsperspektiv Resurser Aktivitet Resultatmål År 2016 Chefsjuristen Verksjurist Implementera jämställdhetsperspektivet i föreskrifterna för framtagande av styrande dokument, eller revidering av gamla dokument, samt genomföra översyn av befintliga styrdokument. Styrande dokument med beaktade av ett jämställdhetsperspektiv. Effektmål 6: kvalitetssäkra informationsmaterial ur ett genusperspektiv Resurser Aktivitet Resultatmål Våren 2017 Kommunikationschefen Kommunikatör Säkerställa att externt informationsmaterial inte skildrar stereotypiska bilder av kvinnor och män. Att externa informationskanaler inte skildrar stereotypa bilder av män och kvinnor samt att båda könen representeras likvärdigt. 15

16 8. Referenser Gerbasi, K. C., Zuckerman, M., & Reis, H. T. (1977). Justice needs a new blindfold: A review of mock jury research. Psychological Bulletin, 84, Yourstone, J., Lindholm, T., Grann, M., Svenson, O. (2008). Evidence of gender bias in legal insanity evaluations: A case vignette study of clinicians, judges and students. Nord J Psychiatry, 62(4): Sygel, K., Sturup, J., Unofors, H.E., Gavazzeni, J., Howner, K., Persson, M., Kristiansson, M. (2015). The effect of gender on the outcome of forensic psychiatric assessment in Sweden: A case vignette study. Criminal Behaviour and Mental Health. DOI: /cbm. Trädgårdh., K., Nilsson, T., Granath, S., Sturup, J. (2016). A Time Trend Study of Swedish Male and Female Homicide Offenders from 1990 to International Journal of Forensic Mental Health. DOI: / Brottsförebyggande rådet (2016). Provtagning vid misstanke om ringa narkotikabrott. En undersökning av analysresultat Kortanalys 1/2016. Monica Rodrigo Generaldirektör Charlotte Lewin Överläkare och gruppchef 16