UTVÄRDERING AV DET REGIONALA VÅRDPROGRAMMET FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM
|
|
- Oskar Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVÄRDERING AV DET REGIONALA VÅRDPROGRAMMET FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Region Dalarna 2014 Björn Lennhed, Charlotta Borelius, Helene Kastemyr och Lotta Jansson, Landstinget Dalara, samt Lena Olai, Region Dalarna, Tack till alla chefer och medarbetare i kommunala verksamheter, landstinget och privat verksamhet som delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper DEN 23 JUNI 2014
2 Innehåll Sammanfattning... 2 Uppdragsgivare... 2 Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Definition... 3 Etiskt övervägande... 4 Tillvägagångssätt... 4 Enkätundersökning... 4 Urval... 4 Landstingets verksamheter:... 4 Kommunens verksamheter... 4 Tillvägagångssätt... 4 Resultat enkätundersökning... 4 Resultat Enkät landstingets och privata vårdgivares verksamheter... 4 Population... 4 Information... 4 Stöd för fortsatt arbete... 5 Resultat Enkät kommunala verksamheter... 6 Population... 6 Information... 6 Stöd för fortsatt arbete... 7 Fokusgruppsintervjuer... 7 Urval... 7 Fokusgruppsdeltagare... 7 Tillvägagångssätt... 7 Resultat Fokusgrupper... 8 Resultat Kvalitetsregistret SveDem för primärvårdens verksamheter Diskussion Metoddiskussion Enkätundersökning Fokusgrupper Slutsatser
3 Sammanfattning Bakgrund: I Dalarna har ett vårdprogram för personer med demenssjukdom tagits fram i ett gemensamt dokument för Landstinget och länets 15 kommuner (Regionalt vårdprogram för personer med demenssjukdom). Vårdprogrammet bygger på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ( Vårdprogrammet avser att ge vägledning till verksamheter för god medicinsk vård, omvårdnad och omsorg utifrån regionala förutsättningar i Dalarna. Syfte: Utvecklingsarbetet har syftat till att utvärdera hur det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom har implementerats i kommunal, landstingsdriven och privat verksamhet, utvärdera hur det regionala vårdprogrammet har används i det kliniska arbetet samt att stödja arbetet med att lokalt identifiera förbättringsområden i arbetet med att öka kvaliteten för en god och sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Metod: Enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Av alla tillfrågade chefer hade hälften kännedom om vårdprogrammet. De verksamheter som använde vårdprogrammet gjorde det i olika stor omfattning och då framförallt som stöd för ansvarsfördelning, samverkan och utredning. Fokusgrupperna visar att vårdprogrammet var viktigt för att öka kvaliteten för personer med demenssjukdom. Slutsats: Vårdprogram behöver i större omfattning kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. Arbetet med implementering av vårdprogram och kommunikation mellan ledning, chefer och medarbetare behöver förbättras. Medarbetare som arbetar med lokalt identifierade förbättringsområdena behöver framförallt de lokala chefernas stöd för att möjliggöra till att genomföra aktiviteter som leder till kvalitetsförbättringar i medicinsk vård, omvårdnad och omsorg om den enskilde. Uppdragsgivare Chefsgruppen Region Dalarna via Styrgrupp Äldre Region Dalarna Arbetsgrupp Björn Lennhed, överläkare, ger/rehab Borlänge; Falun; Säter, Landstinget Dalarna bjorn.lennhed@ltdalarna.se Charlotta Borelius, Äldresamordnare, Landstinget Dalarna charlotta.borelius@ltdalarna.se Helene Kastemyr, chef hälsovalsenheten, Landstinget Dalarna helene.kastemyr@ltdalarna.se Lotta Jansson, verksamhetschef, ger/rehab Borlänge; Falun; Säter, Landstinget Dalarna lotta.jansson@ltdalarna.se Lena Olai, Äldrestrateg, Region Dalarna lena.olai@regiondalarna.se 2
4 Bakgrund Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre personer förväntas resultera i att antalet personer med demenssjukdom fördubblas fram till år Det innebär en stor utmaning för samhället. Demensområdet har uppmärksammats nationellt under de senaste åren, bland annat genom nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ( mars 2013 art nr ) och riktade statliga ersättningar (Nationell äldre överenskommelse ). I Dalarnas län har ett vårdprogram för personer med demenssjukdom tagits fram i ett gemensamt dokument för landstinget, privata vårdgivare och länets 15 kommuner. Vårdprogrammet syftar till att utifrån regionala förutsättningar och med en gemensam värdegrund för en sammanhållen medicinsk vård och omvårdnad och omsorg kvalitetssäkra det regionala arbetet. Vårdprogrammet fastställdes av Välfärdsberedningen 2012 ( För hösten 2013 fanns beslut om att revidera det Regionala vårdprogrammet. Chefsgruppen på Region Dalarna gav därför uppdraget till Styrgrupp Äldre på Region Dalarna att tillsätta en arbetsgrupp för genomförandet. Intressent för den regionala uppföljningen var förutom länets 15 kommuner och landstingets verksamheter oavsett driftsform även ett uppdrag som fanns skrivet i hälsoval. I hälsovalsavtalet finns krav gällande uppföljning i kvalitetsregistret SveDem samt revision och följsamhet till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård och omsorg vid demenssjukdom (Uppföljningsbilaga i avtal för Hälsoval 2.5 Revision). I den tillsatta arbetsgruppen fanns representation från Region Dalarna och Landstinget Dalarna. Hur implementeringsprocessen av det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom fortlöpt i Dalarna var ur ett ledningsperspektiv oklart. Arbetsgruppen föreslog därför att inför beslutad revidering av vårdprogrammet först utvärdera hur vårdprogrammet har använts i den praktiska vardagen och i vilken omfattning vårdprogrammet var implementerat i landstingets, privata vårdgivares och kommunernas verksamheter. Föreliggande rapport avser att beskriva utvärderingens metoder, resultat från enkäter och fokusgrupper samt ge förslag till revidering av vårdprogrammet. Syftet var vidare att beskriva medarbetares identifierade förbättringsområden i arbetet med att öka kvaliteten för en god och sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Syfte Syftet var att utvärdera hur det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom har implementerats i kommunal, landstingsdriven och privat verksamhet, utvärdera hur det regionala vårdprogrammet har använts i det kliniska arbetet samt att stödja implementeringsarbetet till att lokalt identifiera förbättringsområden så att förutsättningarna för en sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom ökar. Definition Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet. ( 3
5 Etiskt övervägande Deltagande i enkätundersökning och fokusgrupper har varit frivilligt genom informerat samtycke. Allt insamlat material och citat eller påståenden som kunnat härledas till specifika personer har behandlats konfidentiellt. Tillvägagångssätt Styrgrupp Äldre, på Region Dalarna, tillsatte en arbetsgrupp för utvärdering av vårdprogrammet på uppdrag av Chefsgruppen Region Dalarna. En projektplan togs fram och presenterades av arbetsgruppen och godkändes av chefsgruppen i december Arbetets progress återrapporterades regelbundet till styrgrupp Äldre. Enkätundersökning Urval Landstingets verksamheter: Alla verksamhetschefer och 1:a linjen chefer i landstingets verksamheter för slutenvård, primärvård och privata vårdgivare. Kommunens verksamheter: Alla chefer inom äldreomsorgen, på alla nivåer (förvaltningschef, sektionschef, områdeschef och enhetschef). Tillvägagångssätt Frågeställningarna i enkäterna fastställdes av arbetsgruppen. För att minska risken för feltolkning av frågorna i enkätunderlaget, testades de på ett antal personer som inte var insatta i frågorna, före distribuering av enkäten. Vissa justeringar gjordes. Enkäterna skickades ut elektroniskt tillsammans med ett informationsbrev, under januari 2014 och början av februari Enkäterna distribuerades till verksamhetschefer och 1:a linjen chefer inom landstingets och privata vårdgivares verksamheter, samt till chefer inom äldreomsorgens verksamheter. Påminnelse skickades ut vid ett tillfälle. Svaren sammanställdes automatiskt via tjänsterna Websurvey respektive Webropol i form av grafer, procentenheter och antal. Svaren analyserades och tolkades av arbetsgruppen. Resultat enkätundersökning Resultat Enkät landstingets och privata vårdgivares verksamheter Population Totalt svarade 82 personer inom landstinget och privata vårdgivares verksamheter. Från slutenvård (31) primärvård (25) specialiserad öppenvård (25) och privat primärvård (1). Minst sex personer har svarat från varje sjukvårdsområde (södra, mellersta, Västerbergslagen och norra/ västra). 19 av 82 personer hade arbetat mindre än två år som chef i landstingets verksamhet, 21 personer 2-5 år, 15 personer 6-10 år, 13 personer år och 14 personer mer än 15 år. Information 48 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammet, resterande 34 personer behövde inte svara på ytterligare frågor. 32 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammets innehåll. På frågan om vårdprogrammet var ett stöd i verksamheten så uppgav 17 att de inte visste, 15 att vårdprogrammet var ett stort stöd, 11 delvis stöd och fem inget stöd alls. 4
6 De flesta cheferna hade fått kännedom om vårdprogrammet via sin egen verksamhet. Se Figur 1. Figur 1. På vilket sätt cheferna i landstinget och privat verksamhet uppgav att de fått kännedom om det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom (n=48). Kommentarer till frågan visar att arbetet med vårdprogrammet i verksamheterna kommit olika långt. Exempel på Kommentarer: Tagit del av vårdprogrammet som bidragit till att öppna en minnesmottagning. Tagit del av vårdprogrammet, men arbetar inte aktivt då inte tid till detta finns. Har fått vårdprogrammet och flera av oss ska åka på utbildning. Har precis fått programmet, som vi ska arbeta med nu. Vi har en ansvarig demenssjuksköterska och en arbetsterapeut som är ansvariga för demensutredningen och vi är med i SveDem. Skapat ett flödesschema för demensutredningar i samverkan med arbetsterapeut KUGG. Stöd för fortsatt arbete Cheferna ser behov av att samverka i högre grad än idag med områden gällande förbättringar för personer med demenssjukdom. Cheferna svarade att följande stöd behövs för att utveckla arbetet: Utbildning. Ökade resurser. Tid för att hinna sätta sig in i arbetet på ett bra sätt. Ökad samverkan. Vårdprogrammets omfattning behöver justeras. Tydlig information vid förändringar i vårdprogram. Behov av läkare med intresse för demenssjukdomar. 5
7 Nätverksmöten för utbyte av erfarenheter, arbeta mer i multimodala team runt dessa patienter. Resultat Enkät kommunala verksamheter Population Totalt svarade 57 chefer i Dalarnas kommuner förvaltningschefer (4), sektionschefer/ områdeschefer (6), enhetschefer (42) samt övriga (5). Minst en person har svarat från varje kommun. 29 av 57 personer hade arbetat kortare än två år på sin nuvarande befattning och 6 personer hade arbetat längre än 15 år. 14 personer hade arbetat som chef i kommunal verksamhet kortare tid än två år. Sex personer är chefer i hemsjukvården, 28 i särskilda boendeformer, åtta i hemtjänst och 15 personer angav övrigt (oftast chef i flera verksamheter). Tio av 15 kommuner har en sjuksköterska med speciellt ansvar för demensvården. De kommuner som saknar speciell demenssjuksköterska är Borlänge, Falun, Orsa, Säter och Vansbro. Information På frågan om vilken inställning cheferna hade till evidensbaserade vårdprogram svarade 40 personer att det har mycket stor betydelse och nio personer att det hade ganska stor betydelse. Sex personer svarade vet ej. En person var nyanställd och hade inte kommit i kontakt med vårdprogrammet. Kommentar: Jag anser att det är mycket viktigt med evidensbaserade vårdprogram men också lika viktigt hur man väljer att implementera det i våra verksamheter. 31 personer uppgav att de hade kännedom om vårdprogrammet. Resterande 26 personer behövde inte besvara ytterligare frågor De flesta cheferna hade fått kännedom om vårdprogrammet via sin egen verksamhet. Se Figur 2. Fem av cheferna angav att vårdprogrammet fanns utskrivet på enheterna medan 11 chefer angav att personalen vet var de kan hämta dokumentet. Figur 2. På vilket sätt cheferna i kommunal verksamhet uppgav att de fått kännedom om det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom (n=31). 6
8 25 chefer av 31 uppgav att de tagit del av vårdprogrammets innehåll och 11 angav att personalen tagit del av programmet. 15 av cheferna visste inte om deras personal tagit del av vårdprogrammet. Exempel på kommentarer: Vi har utgått från detta när vi gjort vårt eget lokala, samverkan med Hedemora och Avesta lasarett. Inget speciellt, eget ansvar att läsa igenom och veta var det ligger i vår databas. Demenssjuksköterska mer involverad, uppdaterad och används som konsult i verksamheten. För att utveckla demensomvårdnaden i drift och i utvecklings- och förbättringsarbeten. Vi arbetar förebyggande med bl.a. Senior Alert och BPSD i våra boenden. Vi har demensteam och demenssjuksköterska. Vi arbetar med familjecentrerade anhörigträffar via anhörigstöd, i samverkan med Avesta startat upp läger för unga anhöriga till demenssjuka etc Vi har kontinuerlig kontakt med kommunens demenssjuksköterska i syfte att underlätta vistelsen här hos oss trivsamt. I samverkan med primärvården har vi utarbetat lokala samarbetsrutiner. Stöd för fortsatt arbete 20 av 31 chefer ansåg att vårdprogrammet varit ett stöd i arbetet med demensvården och 11 svarade vet ej. De viktigaste åtgärderna för att implementera evidensbaserade vårdprogram och rutiner i den kliniska verksamheten ansåg kommunernas chefer var: Stöd från sjuksköterska till personalen. Stöd från enhetschef till personalen. Fokusgruppsintervjuer Urval I varje sjukvårdsområde inbjöds läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, kommunala sjuksköterskor och enhetschefer. Fler funktioner fanns dock representerade, se Bilaga 1. Fokusgruppsdeltagare De kommuner som fanns representerade var Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Mora, Rättvik, Smedjebacken, Säter och Älvdalen. De kommuner som saknade representanter, oavsett huvudman eller driftsform, var Malung, Orsa och Vansbro. Från kommunal verksamhet fanns totalt 25 personer representerade, från primärvård 23 personer och från specialistvård 16 personer. Ingen person från någon privat verksamhet fanns representerad. Deltagaruppgifter finns redovisade i Bilaga 1. Tillvägagångssätt Arbetsgruppen utsåg Specialitetsgruppen för Ger/ Rehab att utse personer i respektive sjukvårdsområde att sammankalla till fokusgrupper. En gemensam inbjudan skrevs som användes till samtliga verksamheter, oavsett driftsform. Totalt sammankallades fyra fokusgrupper 7
9 med representanter från kommunal verksamhet, landstingsdriven verksamhet och från privata vårdgivare. Fokusgruppsintervjuerna genomfördes under februari och mars Fokusgrupperna leddes av två samtalsledare utifrån två utarbetade frågeställningar: Hur har det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom använts som stöd i det lokala arbetet? och Hur fungerar samverkan mellan kommunal vård och omsorg, primärvård och slutenvård för att öka god medicinsk vård, omvårdnad och omsorg i ert område? Första frågan diskuterades i bikupediskussioner för att sedan gemensamt sammanfattas med nyckelord på blädderblock med stöd av samtalsledare. Fråga två analyserades i olika stora grupperingar med hjälp av en SWOT analys. SWOT står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, och är ett strukturerat sätt att få en överblick över nuläget och vad som behöver utvecklas i en verksamhet eller område (SWOT modellen SKL, 2010). De insamlade SWOT-analyserna diskuterades gemensamt och sammanfattades på blädderblock. Efter varje fokusgruppsmöte bestämde deltagarna en tid för fortsatt arbete där deras egna identifierade förbättringsområden stod i fokus. Minnesanteckningar skrevs i nära anslutning till fokusgruppsintervjuerna och skickades ut via mail till fokusgruppens kontaktperson, för vidare spridning inom gruppen samt till övriga fokusgrupper som en del i ett lärande och länsövergripande erfarenhetsutbyte. Det insamlade materialet från fokusgrupperna sammanställdes och analyserades av samtalsledarna och sorterades i identifierade förbättringsområden kopplat till syftet. Minnesanteckningarna från de fyra fokusgrupperna analyserades av arbetsgruppen tillsammans med den tolkning som samtalsledarna gjort. Arbetsgruppen enades om tolkningen av analysen till ett slutgiltigt resultat. Datainsamlingen var klar i början av april 2014 och sammanställning och analys genomfördes i början av maj Resultat Fokusgrupper Generellt används det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom olika och är olika känt i Dalarna. De verksamheter som använde sig av vårdprogrammet har gjort det framförallt som stöd för ansvarsfördelning, samverkan och utredning. Fokusgrupperna visade att vårdprogrammet är viktigt för att öka kvaliteten med de förutsättningar som finns i Dalarna. Vårdprogrammet behöver kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. 8
10 Tabell 1. Sammanställning från fokusgrupper för användning av det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom Vårdprogrammets användningsområde, generellt Stor spridning mellan kommunerna och individerna hur vårdprogrammet används Innehållet behöver kommuniceras i verksamheterna för ökad förståelse Upplevs som ett bra kvalitetssäkrat stöd i arbetet Ur vårdprogrammet utvecklas rutiner som passar lokala förutsättningar Utgör ett underlag för ökad samverkan mellan professioner och huvudmän Synliggör patientgruppen i samhället Vårdprogrammets användningsområde, exempel Använts som stöd för att argumentera för behovet av t.ex. en demenssjuksköterska Sidan 10, som handlar om vem gör vad är särskilt den del i vårdprogrammet som används i det praktiska arbetet Synpunkter på vårdprogrammets utformning Bör finnas elektroniskt och i pappersformat Vara tillgängligt och lätt att hitta Borde finnas en version för patienter och anhöriga Kan kännas tungt och tjockt 9
11 Vård och omsorg ställer stora krav på samverkan mellan huvudmän och professioner. Resultatet visar att det finns hinder men också möjligheter i länet för samverkan gällande en sammanhållen vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tabell 2. Sammanställning för samverkan mellan huvudmän och professioner gällande vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Samverkan Verksamhet Samverkan medarbetare Stor spridning i länet om hur samverkan mellan huvudmän och professioner fungerar Svårt med intresse för samverkan då området eller patientgruppen är lågt prioriterad Samverkan hindras av lagar och regler där dessa också kan tolkas olika mellan huvudmän. Det medför svårigheter att tänka utanför boxen Ökad kunskap om varandras ansvarsområden kan ge bättre förståelse för behovet av samverkan för ökad kvalitet för den demenssjuke Borde kunna samverka om resurser mellan kommunerna t.ex. dagverksamhet för yngre demenssjuka Det finns ett stort engagemang och vilja hos deltagarna att driva kvalitetsförbättringar gemensamt När samverkan inte fungerar intas en offerställning t.ex. läkarbrist, någon annan borde, dom gör inte osv Den framträdande framgångsfaktorn för samverkan bygger på individer och relationer Finns behov av ökat patientfokus Finns behov av en samordningsfunktion t.ex. i form av en demenssjuksköterska 10
12 Resultat Kvalitetsregistret SveDem för primärvårdens verksamheter Antalet registreringar ökar i kvalitetsregistret SveDem. Mätningarna avser registreringar på primärvårdsnivå. Alla vårdcentraler i Dalarna är inte anslutna till kvalitetsregistret. Totalt är 19 av 29 vårdcentraler inklusive privata vårdcentraler aktiva användare ( ). Se Tabell 3. Tabell 3. Aktiva användare med antal registreringar i kvalitetsregistret SveDem. Baslinjemätning ( )i förhållande till mätning vid utvärdering ( ). Vårdcentral Antal registreringar Baslinje Älvdalens VC 3 12 Söderbärke VC 5 - Britsarvet/ Grycksbo VC 2 2 Falu VC 4 3 Norslund/ Svärdsjö VC 6 11 Jakobsgårdarna VC 4 8 Kvarnsveden VC 2 5 Läkarhuset Sensia VC 2 5 Domnarvet VC 2 10 Grängesberg VC 6 8 Ludvika N:a VC Solsidan VC 1 - Hedemora VC 5 37 Malung VC - 1 Sälen/ Lima VC - 2 Rättvik VC - 2 Smedjebacken VC - 19 Avesta VC - 4 Särna - 4 Totalt Antal registreringar Uppföljning
13 Diskussion En av utgångspunkterna i utvärderingen av vårdprogrammet var en oklar implementeringsprocess, sett ur ett ledningsperspektiv. I fokusgrupperna framkom att användningen bland medarbetare varierade, från att inte alls känna till vårdprogrammet till att fullt ut använda det som ett stöd. Lite drygt hälften av cheferna hade kännedom om att vårdprogrammet fanns. Beslut om revidering av dokumentet var fastställt, vilket troligen är nödvändigt då rutiner och riktlinjer ständigt förändras. Men om endast hälften av cheferna som besvarat enkäterna hade kännedom om vårdprogrammet, och det fanns en stor spridningen bland deltagarna i fokusgrupperna om vårdprogrammets praktiska användning, vad gör det då för skillnad i kvalitet om administrativ tid läggs på att revidera dokument som i praktiken inte används? Att öka kunskap om implementeringsprocessen bland chefer och medarbetare, och centralt arbeta mer systematiskt vid spridning och fördjupning av innehåll när vårdprogram ska implementeras, torde vara mer resurseffektivt och ett tydligare sätt att säkerställa att vårdprogrammet används som det var tänkt. I fokusgrupperna framkom vid flera tillfällen att vårdprogram av denna karaktär behöver kommuniceras ut till verksamheterna och medarbetare på ett annat sätt. Att t.ex. lägga ut vårdprogram och uppmana chefer och medarbetare att söka information själva på olika websidor, eller skicka ut information via är ingen framgångsfaktor. Få personer använde den typen av informationskällor. Det som kan ha större betydelse för implementeringsprocessen är att medarbetare och chefer tillsammans ges möjlighet att reflektera över innehållet och hur det påverkar den egna verksamheten lokalt och den enskilde medarbetaren i ett sammanhang. Det fanns skillnader i hur vårdprogrammet användes i länet och mellan olika verksamheter. Avsnittet som handlade om samverkan (sidan 10 i vårdprogrammet) var den del som deltagarna i fokusgrupperna uppgav ge mest stöd till verksamheterna. Övrig text i vårdprogrammet användes mer som ett uppslagsverk och för inhämtande av kunskap. Vårdprogrammet användes även som stöd i lokala diskussioner kring fördelning av resurser t.ex. som stöd vid behovet av att tillsätta en demenssjuksköterska, eller tydliggörande om resursfördelning vid hembesök vid utredningar. Flera lokala vårdprogram för området demensvård har utvecklats i länet, och även inom samma verksamheter. Det regionala vårdprogrammet bygger på nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Trots att både ett nationellt och regionalt vårdprogram för personer med demenssjukdomar är framtaget finns ändå behov av att utveckla lokala och även verksamhetsspecifika vårdprogram och rutiner. Betyder det att det nationella och det regionala vårdprogrammet inte är känt, inte uppfyller verksamhetens krav på innehåll eller att de lokala förutsättningarna skiljer sig åt och att lokala justeringar är nödvändiga för en god och säker vård om den enskilde? En möjlig väg framåt är att det regionala vårdprogrammet endast innehåller regionala rutiner, med det nationella vårdprogrammet som grund. I varje kommun skrivs sedan lokala rutiner för hur samverkan ska ske med utgångspunkt från det nationella och regionala vårdprogrammet. Socialstyrelsen har 2014 sammanställt en nationell utvärdering av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom (Socialstyrelsen ISBN ). I den nationella utvärderingen framkommer områden som t.ex. ökad kunskap och bättre förutsättningar för primärvården, skillnaderna i användningen av olika utredningsmetoder behö- 12
14 ver analyseras, bättre kunskap om rutiner och uppföljning, fortsatt utveckling av teambaserat arbetssätt och samordningsfunktioner, mer stöd till anhöriga, kompetenshöjning. I SWOT- analyserna för respektive sjukvårdsområde har många av de nationella förbättringsområdena identifierats, men även många lokala. Deltagarna i fokusgrupperna tog ansvar för att sprida sina analyser och fortsätta arbeta med lokala förbättringsarbeten inom sitt sjukvårdsområde. Vid beslut om kvalitetsförbättringar och förändringar i en verksamhet bör kunskap inhämtas från både nationella och lokala utvärderingar. Sedan 2013 har antalet vårdcentraler som är aktiva användare av kvalitetsregistret SveDem ökat. En förklaring till det kan vara ett ökat nationellt och regionalt fokus på olika nivåer gällande kvalitetsförbättringar inom demensområdet. Att samla data i kvalitetsregister kan vara ett sätt för verksamheten att få stöd i att förbättra och utveckla vården. Metoddiskussion Enkätundersökning Frågorna i enkäten till cheferna har sammanställts för att kunna besvara en del av utvärderingens syfte. Frågorna var generella men skulle kunnat vara mer fördjupade för att få en ökad förståelse för om det fanns skillnader mellan verksamheter gällande hur långt implementeringsarbetet kommit i respektive verksamhet. Enkäterna distribuerades via Websurvey och Webropol till samtliga chefer. Syftet med elektroniskt utskick var att underlätta för respondenterna att svara, enklare sätt att distribuera enkäter, underlätta sammanställning av data samt minskade kostnader. Svarsfrekvensen var sannolikt låg. Enkäten skickades till alla chefer och att beräkna svarsfrekvensen var inte möjlig. För landstinget besvarades enkäten av 81 personer, från privat verksamhet 1 person och från kommunala verksamheter 57 personer. Analys och tolkning av insamlad data från enkäten underlättades då insamlade enkätsvar hade sorterats elektroniskt i Websurvey och Webropol. Analys och tolkning gjordes vid två tillfällen i arbetsgruppen. Fokusgrupper Intresset för medverkan i fokusgrupperna var stort. Inbjudan gick ut via lokala samordnare. Genomgående har hemtjänstgruppen inte bjudits in till fokusgruppsmötena vilket var en brist, då hemtjänsten är en viktig grupp i vården och omsorgen av personer med demenssjukdom. Risken med en relativt öppen inbjudan är att endast de mest engagerade personerna kommer till mötena. Det kan också vara en styrka, då deltagarna i detta sammanhang hade ett stort engagemang och drivkraft för frågeställningarna. SWOT-analysen gjorde att flera dimensioner beaktades och alla grupper bestämde ett mötesdatum att arbeta vidare. Samtalsledarna upplevde att formen för fokusgrupp var bra. Metoden upplevdes avspänd och målgruppen inspirerades och det väckte engagemang. Diskussionerna gav ett lärande i gruppen, och ingen hade något emot att dela sina erfarenheter med andra. Implementeringsarbetet kräver reflektion och kommunikation. Reflektioner från deltagarna: Bra sätt att jobba med vårdprogrammet, ökad förståelse. Ger styrka och inspiration att jobba vidare. Ser mig själv i ett sammanhang. 13
15 Hjälper mig att se möjligheter. Slutsatser Vårdprogram behöver i större omfattning kommuniceras på ett annat sätt än vad som hittills är gjort för att kunna användas som stöd i det kliniska arbetet. Arbetet med implementering av vårdprogram och kommunikation mellan ledning, chefer och medarbetare behöver förbättras. Medarbetare som arbetar med lokalt identifierade förbättringsområdena behöver framförallt de lokala chefernas stöd för att möjliggöra till att genomföra aktiviteter som leder till kvalitetsförbättringar i medicinsk vård, omvårdnad och omsorg om den enskilde. 14
16 BILAGA 1 Det regionala vårdprogrammet för personer med demenssjukdom. Deltagare i fokusgrupper för respektive sjukvårdsområden VT 2014 Fokusgrupp Södra Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 10 deltagare demenssjuksköterska läkare Avesta arbetsterapeut hemtjänst Hedemora V.utvecklare biståndshandläggare 1:a linjens chef sv privat VC verksamhetschef kurator anhörigsamordnare Fokusgrupp Norr Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 19 deltagare demenssjuksköterska Mora enhetschef Malung kommun Älvdalen biståndshandläggare Orsa kommun Rättvik avd.chef VOB Vansbro kommun Leksand sjuksköterska hemtjänst distriktssköterska kurator distriktsläkare ST-läkare geriatriker arbetsterapeut Sekreterare
17 Vårdutvecklare Fokusgrupp Västerbergslagen Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 10 deltagare arbetsterapeut hemtjänst sjuksköterska kurator Ludvika MAS/biståndshl privat VC Smedjebacken geriatriker distriktsläkare verksamhetschef Fokusgrupp Mellersta / Falun Kommuner Primärvård Specialistvård Funktioner Saknades 25 deltagare :a linjens chef, pv hemtjänst demenssjuksköterska privat VC enhetschef biståndshandläggare kurator distriktssköterska geriatriker arbetsterapeut
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen
Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merValla rätt och glid in i Dalarna! Tillsammans fixar vi glidet in i framtiden
Valla rätt och glid in i Dalarna! Tillsammans fixar vi glidet in i framtiden Välkommen till Avesta lasarett - ett litet sjukhus med stora möjligheter Avesta lasarett invigdes 1922 och är idag ett sjukhus
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merGod vård och omsorg vid demenssjukdom
God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården
Läs merUppföljning av Region Skånes kunskapscentrum. Demenssjukdomar
Uppföljning av Region Skånes kunskapscentrum Demenssjukdomar 2016 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Kunskapscentrum är en del av Region Skånes sakkunnigorganisation och har till uppgift
Läs merVårdprocess Demens i Blekinge
Vårdprocess Demens i Blekinge Landstingsdirektörens stab Utvecklingsenheten Blekinge kompetenscentrum Oktober 2017 Ärendenummer: 2017/00077 Dokumentnummer: 2017/00077-4 Mats Wennstig FoU-strateg Innehåll
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs merMinnesanteckningar från länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och socialtjänst
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Christina Wessman 023-77 70 60 christina.wessman@regiondalarna.se Datum 2013-12-23 Minnesanteckningar från länsnätverk förvaltningschefer inom hälsa och socialtjänst
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merLandstinget Dalarna. förvaltningar. Hälso- och sjukvården (länssjukvård, närsjukvård, LD Hjälpmedel, Landstingsservice)
Landstinget Dalarna förvaltningar Hälso- och sjukvården (länssjukvård, närsjukvård, LD Hjälpmedel, Landstingsservice) Tandvårdsförvaltning Beställarenhet för tandvård Skolförvaltning Kulturförvaltning
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merBättre liv för sjuka äldre SN-2012/296
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan 2012-2013 Närvårdsområde: Mark Datum: 2012-11-01 Utgåva nr: 1.3 Äldre multisjuka multisviktande Ökad kunskap om varandras verksamheter Fax-möten Sammankallande rullande Möten med verksamhetschefer
Läs merMinnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta
Läs merRAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS 2015 Rapporten sammanställd av: Maria Ekelöf, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd
Läs merImplementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.
Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,
Läs merPrimärvårdsKvalitet. Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Primärvård i framkant
PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen Primärvård i framkant Om en stund har ni fått svar på Vad är PrimärvårdsKvalitet? Hur är en kvalitetsindikator uppbyggd? Vad kan PrimärvårdsKvalitet
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merEk stab 2009-03-19 Anders Eriksson Tel 0250-49 30 24
Innehåll Sid 2-6 Kostnad i kronor per invånare och delverksamhet samt arbetad tid i timmar per invånare och delverksamhet " 7-11 Allmänläkarvård " 12-16 Sjuksköterskevård " 17-21 Mödrahälsovård " 22-26
Läs merHandlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet
Handlingsplan för kunskapsutveckling inom äldreområdet 2011-2013 Samverkan mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Bakgrund I december 2009 träffade regeringen och Sveriges kommuner och landsting,
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre GEMENSAM STRATEGISK PLAN Med handlingsplan för 2014 Reviderad 2014-02-20 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-02-21 Oskar 85 år Ett långt arbetsliv som lantbrukare gör sig
Läs merTrygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.1.1 Nationellt
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merResultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012
Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merGemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015
Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Läs merTriangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.
Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån
Läs merUppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merDatum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.
Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merHandlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Läs merRätt data på rätt sätt - utvecklar vården!
Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Sammanfattning av Workshop 16 februari 2017 Om dagen Hälso- och sjukvårdens förmåga att göra rätt saker på rätt sätt är avgörande för att patienter ska få en
Läs merÅrsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Läs merGod vård för äldre i Sörmland 2015
God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2
Läs merRAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015
RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015 Innehåll
Läs merNärvårdssamverkan Södra Älvsborg
Närvårdssamverkan Södra Älvsborg 2012-03-02 Pär Levander VästKom Ann-Christine Baar Västra Götalandsregionen Bild lånad från SKL Agenda Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i socialtjänsten
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merEnkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård
Enkät för nationell utvärdering av diabetesvården - om kommunernas diabetesvård Enkäten riktar sig till verksamhet med ansvar för diabetesvården i alla landets kommuner och i stadsdelarna i Göteborg, Malmö
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merVälkommen. Nätverksträff Sjuksköterskor och läkare Värmland. 11oktober 2018
Välkommen Nätverksträff Sjuksköterskor och läkare Värmland 11oktober 2018 torsdag 11 oktober Förväntningar? Förutsättningar? Sjuksköterskor och läkare träffas för ett gemensamt fokus på personer med demenssjukdom
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merBättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014
Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns
Läs merMinnesanteckningar från länsnätverk förvaltningschefer inom socialtjänst, omsorg och hälsa 2014-05-09
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Christina Wessman 023-77 70 60 christina.wessman@regiondalarna.se Datum 2014-05-12 Minnesanteckningar från länsnätverk förvaltningschefer inom socialtjänst, omsorg
Läs merAnsökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsättning Ansökan Sida 1 (5) 2016-01-21 av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt Beställarenheten
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merProjektledningen BarnSäkert
BarnSäkert Maria Engström Doktorand forskargruppen, Institutionen Kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet Vårdutvecklare barnhälsovården i Uppsala län Projektledningen BarnSäkert Steven Lucas projektledare,
Läs merUppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014
2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merVi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.
Antibiotikastatistiken ser bra ut för recept jan-juli 216 Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med. Vi har näst störst minskning
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merNätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Nätverksträff chefer för biståndshandläggare LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer
Läs merYttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs merSunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merRapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA
2017-08-31 Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA Våren 2017 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(6) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-01-17 Uppstartsmöte 17 januari 2014, nätverk chefer för biståndshandläggare LSS. Regionalt utvecklingsarbete
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merDörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in
Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta
Läs merNätverksträff. maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT
Nätverksträff maj 2014 NPÖ, NATIONELL PATIENTÖVERSIKT Stimulansbidrag kommuner 5 målområden ehälsa E-tjänster för medborgarna Säker roll- och behörighetsidentifikation Övergång till digitala trygghetslarm
Läs merVälkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017
Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs mer28 Medborgarförslag om erbjudande om informationsservice för äldre (KS/2018:280)
Gagnefs kommun Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2019-04-09 1 (2) 28 Medborgarförslag om erbjudande om informationsservice för äldre (KS/2018:280) Kommunstyrelsens beslut 1. Anslå 150 000 kronor från
Läs merInformation om hemsjukvård
Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merErfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen
Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga
Läs merFöretagsamheten 2017 Dalarnas län
Företagsamheten 2017 Dalarnas län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merBilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan
Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt
Läs merSammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?
Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merVälkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208
Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 (0)23 77 70 00 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222000-1446 www.regiondalarna.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2013-11-27 Uppstartmöte 2013-11-26, chefsnätverk för LSS-verksamhet i Dalarna. Regionalt utvecklingsarbete
Läs merKommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket
Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta
Läs merMöte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.
Läs merFalun, september 2008. Ann Christin Jonell Region Dalarna Myntgatan 2, 791 51 Falun www.regiondalarna.se
Resultat av enkät om miljönämnder och miljö- och byggnadsnämnder i Dalarna 28 Utformning av enkäter, bearbetning av resultatet samt sammanställning av rapporten har gjorts av Region Dalarna. Landstinget
Läs merUtvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg
Utvärdering av IBIC i Kungsbacka kommun fokus äldreomsorg September 2018 april 2019 Frågeställningar Vilka skillnader har IBIC inneburit för kunden? Vilka skillnader har IBIC inneburit för verksamheten
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs mer