Internbudget med mål och inriktning 2017

Transkript

1 Sjukvårdsnämnd SUS 1 (15) Internbudget med mål och inriktning 2017 Mål och inriktning i Sjukvårdsnämnd SUS internbudget utgår från s vision och baseras på innehållet i s verksamhetsplan och budget 2017, s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 och Uppdrag Sjukvårdsnämnd SUS mfl Sjukvårdsnämnd SUS ansvar är att verka för följsamhet till de mål som stadfästs i såväl s verksamhetsplan och budget 2017 som s uppdrag för hälso- och sjukvård De ekonomiska förutsättningarna avgränsas av tilldelade medel i enlighet med dessa styrdokument samt de intäkter som kommer till del genom försäljning av hälso- och sjukvård till externa patienter och vårdgivare. Föreliggande Internbudget med mål och inriktning 2017 uttrycker de strategiska målen i sammanfattning samt tydliggör ekonomiska förutsättningar för uppdraget inom Sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde. Skånes universitetssjukvårds precisering av sitt uppdrag för 2017 återfinns i Verksamhetsplan och budget för Skånes universitetssjukvård Uppföljning av mål och aktivitet enligt förvaltningens plan kommuniceras löpande till Sjukvårdsnämnd SUS. Utveckling av hälso- och sjukvården utgår i även från beslutade strategiska planer, varav flertalet är väsentliga för Sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde: Regional utvecklingsstrategi (RUS) Det öppna Skåne 2030 Plan för systematiskt förbättringsarbete och ökad tillgänglighet inom hälsooch sjukvården Investeringar i nya sjukhusområden för framtidens hälso- och sjukvård Miljöstrategiskt program Kompetensförsörjningsplan Regional kulturplan I s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 framgår också att avsikten är att ta fram en utvecklingsplan för Skånes hälso- och sjukvård under Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Telefon (växel): Fax: Internet: skane.se

2 2 (15) Vision, mål och planeringsförutsättningar Vision: Skåne livskvalitet i världsklass Utgångspunkten för uppdraget utifrån Sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde är s vision: Livskvalitet i världsklass. I regionfullmäktiges beslut om Budget och verksamhetsplan 2017 med plan för framgår Region Skånes verksamhetsidé, värdegrund och strategiska mål. Värdegrunden är välkomnande, drivande och med omtanke och respekt. En utgångspunkt som lyfts fram i s verksamhetsplan och budget 2017 är att alla ska känna delaktighet. Skåne ska vara öppet och välkomnande, attraktivt och tillgängligt för boende, företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska kunna känna stort förtroende för. Verksamheterna finansieras i huvudsak genom medborgarnas skattemedel, och dessa ska användas på bästa möjliga sätt. Kvaliteten i s verksamheter ska vara god. Dialogen med medborgare, samarbetspartners och olika leverantörer ska fungera väl på alla nivåer. Öppenhet, god välfärd, omsorg om skatteintäkterna, miljöarbete och hållbar ekonomisk tillväxt är avgörande för regionens långsiktiga utveckling (Ur inledningen till s verksamhetsplan och budget 2017)

3 3 (15) Övergripande mål De övergripande målen beskrivs i s verksamhetsplan och budget 2017.

4 4 (15) God hälsa och livskvalitet för alla s uppdrag om hälso- och sjukvård 2017 inleds med konstaterandet att målet för Hälso-och sjukvården anges i 2 Hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso-och sjukvården i ska vara säker, jämlik, hälsoinriktad, personcentrerad, tillgänglig, kunskapsbaserad och effektiv. Alla verksamheter ska sträva efter en sammanhållen vård anpassad efter patientens behov. För att nå målet krävs ökad fokus på förebyggande arbete, god tillgänglighet, gott bemötande, effektiv utredning, behandling samt att rehabilitering och eventuell vård i livets slutskede integreras mer i patientprocesserna. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Verksamhet inom sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde ska arbeta för en jämlik hälso- och sjukvård i enlighet med Strategi och handlingsplan för jämlik vård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser samlade insatser som bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. 1 Deltagande i screening, tidiga insatser, samverkan med andra samhällsaktörer samt förebyggande arbete avseende levnadsvanor är kärnkomponenter i uppdraget för hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård Personcentrerad vård innebär att personen sätts framför sin sjukdom, och att behov som personen själv formulerar har lika stor betydelse som de behov professionell vårdgivare identifierar. Det innebär partnerskap mellan personen, samt dess närstående, och professionell vårdgivare 2. Innebörden av personcentrerad vård är att systematiskt tillämpa Patientlagen och skapa förutsättningar för patientens delaktighet, kontinuitet, koordinerad vård och 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 2 Se länk

5 5 (15) ökad patientmedverkan. En viktig del är förbättrad sjukskrivning och att bidra till god och stärkt kvalitet på samspelet mellan hälso- och sjukvården, arbetsgivaren och försäkringskassan. För att vården i hemmiljön ska vara trygg och säker behövs fortsatt utveckling av samarbetet med kommunen, förstärkning av läkarstödet samt utveckling av mobila lösningar såsom teknisk utrustning och distansmonitorering. Rehabilitering ska vara en naturligt och självklar del i vårdkedjan och rehabiliteringsinsatser ska vara tidiga, samordnade och allsidiga. Vårdcentralerna ska successivt under 2017 bistå den kommunala hemsjukvården med kvalificerat läkarstöd i såväl akuta som icke akuta situationer. Sjukhusläkare ska fungera som kompetensstöd och delta i bemanningen av den mobila verksamheten Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador ska förhindras. En vårdskada är enligt Patientsäkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. En hög patientsäkerhet bygger på en god arbetsmiljö 3 och en bra säkerhetskultur. Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Viktiga områden att fokusera på är bemötande och exempelvis att förebygga läkemedelsrelaterade problem, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallolyckor och ohälsa i munnen. Resistensutvecklingen för antibiotika måste minimeras och hälso- och sjukvården ska ha rutiner för att förebygga, identifiera och behandla undernäring Tillgänglig hälso- och sjukvård Tillgänglig hälso- och sjukvård innebär att ingen patient ska behöva vänta oskäligt lång tid på de vårdinsatser som hen behöver. Tillgängligheten ska förbättras så att patienter omhändertas inom medicinsk prioritet. De mest vårdbehövande ska vara i fokus. Detta gäller både till en första kontakt samt till återbesök. Vårdgarantins tidsramar ska uppfyllas. Patienterna ska informeras för att få rätt förutsättningar att välja vårdgivare och ska vid behov hjälpas vidare för att få vård inom vårdgarantins tidsramar. För ökad tillgänglighet krävs förbättring av processer och strukturer för hur vården bedrivs. 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) -

6 6 (15) Införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården är ett sätt att förbättra tillgängligheten. Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga förstahandsval. Vård som kan utföras vid vårdcentral bör utföras där och tillgängligheten ska öka även utanför kontorstid. Vårdcentralerna ska erbjuda snabb rådgivning och bedömning så att eventuell allvarlig sjukdom tidigt kan upptäckas och behandlas. Det ska vara lätt att nå vårdcentralen på flera olika sätt, såväl via telefon och besök som på andra sätt, exempelvis via digitala kanaler. Tillgängligheten och omhändertagandet för personer med varaktig funktionsnedsättning ska förbättras. För att förbättra tillgängligheten till sjukhusvård ska antalet vårdplatser öka. Kunskapsbaserad vård Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt 4. Detta innebär att alla beslut ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och alltid ske i samverkan med patient och närstående. 5 Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och metoder, rutiner och behandlingar som inte är värdeskapande ska avvecklas. Arbetet med vårdprogram, gemensamma för sjukhusvård och primärvård, ska utvecklas. Konsekvensanalys (gap-analys) och strukturerad implementering av nationella riktlinjer och regionala vårdprogram ska genomföras i större utsträckning. Introduktion av nya läkemedel ska ske med ordnat införande. Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning fortsätter, och en ny läkemedelsstrategi för Region Skåne ska implementeras Effektiv hälso- och sjukvård En effektiv vård är den vård som med tillgängliga resurser skapar bästa möjliga resultat, hälsa, för patienten. Det innebär att tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå målen. 6 Den skånska hälso- och sjukvården ska vara effektiv och sträva efter bästa möjliga kvalitet och resultat i nationell jämförelse. 4 Socialstyrelsen God vård Effektiv vård SOU 2016:2

7 7 (15) Avvikelser samt patienters erfarenheter och synpunkter bildar grund för förbättringsarbete och verksamhetsutveckling samt uppföljning av kvalitet och effektivitet. Vården ska organiseras utifrån patientgruppers behov snarare än sjukvårdens organisatoriska delar. Det är i mötet och interaktionen mellan patienten och vården som värde skapas. Kontinuitet är väsentligt för patienten och för att minska risker och icke värdeskapande resursanvändning. Vårdcentralerna ska stärkas som första linjens sjukvård och i större utsträckning koordinera vården, ha översikt över de insatser som görs för patienten och knyta samman insatserna från olika aktörer. På så sätt kommer effektiviteten och patienttillfredsställelsen öka. Förflyttning från öppna mottagningar på sjukhusen ska fortsätta och mer specialistvård ska överföras till primärvårdsnivå. Ett systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete ska bedrivas i enlighet med Strategi för förbättringsarbete i Kontinuerligt förbättringsarbete för ständiga förbättringar ska genomsyra hela organisationen. Prioriterade områden I enlighet med s verksamhetsplan och budget 2017 ska verksamheten inom Sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde verka för vissa prioriterade områden. Primärvårdens förutsättningar ska främjas och vårdcentralernas roll som befolkningens primära och huvudsakliga vårdgivare ska förtydligas och stärkas. Tillgängligheten och effektiv akutsjukvård Högkvalitativ cancervård Bättre förlossningsvård och insatser för kvinnor hälsa Psykisk hälsa Utbildningsuppdraget Skånes universitetssjukvård ska vara värd för den verksamhetsförlagda kliniska delen av de akademiska vårdutbildningar som ges av Lunds universitet, Malmö högskola och Högskolan i Kristianstad. Förvaltningen ska efter anmodan och i enlighet med de avtal, överenskommelser och regelverk som finns, upplåta sin verksamhet till sådan utbildning. Forskningsuppdraget Den kliniska forskningen ska öka och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinskt resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt eller tjänst. Utveckling av infrastruktur relevant för forskning samt nära samverkan med akademin ska vara i fokus. s strategi för forskning inom hälso- och sjukvården ska brytas ner på förvaltningsnivå och förvaltningen ska bidra till arbetet att inrätta så kallade universitetsjukvårdsenheter, i enlighet med det Nationell ALF-avtalet, för att stärka de strukturer som möjliggör kliniska studier för såväl kliniker, forskare som för näringslivet.

8 8 (15) En drivande utvecklingsaktör Skånes universitetssjukvård ska bidra till att ska leda utvecklingen av digitala tjänster i hälso- och sjukvården. Utvecklingen av e-hälsa 7 ska ske i enlighet med e-hälsostrategi för år Verksamheten ska också delta i arbetet med att forma Framtidens hälso- och sjukvård. Rikssjukvård och högspecialiserad vård ska fortsatt utvecklas Skånes universitetssjukvård ska bidra till att behålla rikssjukvården på befintliga områden samt att få fler nationella uppdrag inom ramen för nivåstrukturering av cancer. Detta ska ske genom att hålla mycket god kvalitet och vara ledande inom sitt område för att fortsatt bevara, rekrytera och förstärka den höga kompetens som rikssjukvårdsuppdragen kräver. Samarbete ska ske med övriga landsting i Södra sjukvårdsregionen för att upprätthålla och vidareutveckla den högspecialiserade sjukvården i Skåne. Attraktiv arbetsgivare Skånes universitetssjukvård ska arbeta aktivt för att säkra kompetensförsörjningen. En viktig del i detta är att bättre nyttja den potential som finns i utbildningsuppdraget och att medarbetare ges möjlighet till kompetensutveckling. Strävan efter en god arbetsmiljö och en hälsofrämjande arbetsplats liksom ett gott ledarskap är viktigt för att skapa en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska arbetet med att värna allas lika värde och motverka diskriminering fortsätta och utvecklas. Målgrupp Sjukvårdsnämnd SUS ansvarsområde omfattar hälso- och sjukvård till personer som vistas i Skåne och för högspecialiserad vård till alla som behöver den högspecialiserade vård Skånes universitetssjukvård erbjuder. Finansiering omfattar även vård för patienter som söker vård vid Skånes universitetssjukvård men skickas för vård i annat landsting. s reglemente beskriver särskilt ansvaret för beslut avseende tillkommande verksamhet med extern finansiering för Sjukvårdsnämnd SUS. Ur Reglemente för Regionstyrelse, nämnder och revisorerna i : Nämnden ska också ges möjligheter att yttra sig i frågor av principiell karaktär eller i fråga om tillkommande verksamhet med extern finansiering. Sjukvårdsnämnd SUS tolkar att detta gäller med undantag av sådan vård som ges inom ramen för avtal och uppdrag tillkomna som ett resultat av Skåne Cares arbete. 7 E-hälsa (elektronisk hälsa) handlar om att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt.

9 9 (15) Dessa uppdrag om försäljning av hälso- och sjukvård och utbildningstjänster regleras i avtal mellan och Skåne Care via det så kallade ramavtalet. Ekonomiska förutsättningar, regionbidrag och budget 2017 Resultatbudget Skånes universitetssjukvårds (SUS) verksamhetsuppdrag och övergripande ekonomiska förutsättningar 2017 framgår av det av Regionfullmäktige beslutade s verksamhetsplan och budget 2017, samt av Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017, samt Uppdrag Sjukhusvårdsnämnd SUS m fl Skånes universitetssjukvårds intäktsbudget 2017 är mkr, kostnadsbudgeten är ,1 mkr och det budgeterade ekonomiska resultatet är 18,8 mkr. Det budgeterade positiva ekonomiska resultatet utgörs av fastställt resultatkrav för SUS ackrediterade verksamheter inom hälsovalet på 18,8 mkr. Budgeten utgår från av Regionfullmäktige och Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställda förutsättningar. Dessa bygger i sin tur på uppräkningar av stora delar av budget 2016 med olika fastställda index samt på ett antal olika särskilda beslut om ökade finansierade uppdrag m.m. enligt det följande. Skånes universitetssjukvårds investeringsbudget har fastställts av regionstyrelsen.

10 10 (15) Förvaltningsuppdrag Regionbidraget beslutas av Regionfullmäktige och uppgår enligt beslutat uppdrag till 9 023,0 mkr (se bilaga). I jämförelse med uppdrag 2016 har följande tillskott och reduceringar gjorts i förvaltningsuppdrag 2017: FÖRVALTNINGSUPPDRAG 2016 (mkr) 8 465,9 Reducerat från uppdrag 2016 Tarmscreening (VPU ) 25% år 4-5 dvs ,5 Vaccination mot hepatit A, rutinmässig undersökn hepatit C sprututbytesmott HSN ,5 MHV/BHV-psykologer justering ersättning enligt upptagningsområde -2,2 Tryckkammare SUS - Sund 2 mkr + uppräkning ,1 Tillkommande finansiering i uppdrag 2017 Dialys helårseffekt (SUS) HSN ,5 Endometrioscentrum HSN ,0 Smärtrehab HSN ,5 TG-paket bashöjande del cancersatsning HSN ,7 TG-paket bashöjande del cancersatsning onkogenetiska prover (ersättning till HSN) ,0 TG-paket bashöjande del vårdplatser inkl mobila team HSN ,0 Osteoporos frakturkoordinatorer HSN ,0 Trombectomi + strokejour HSN ,0 KC prevention HSN ,5 Brännskadevård HSN ,8 Extraktioner av pacemaker kablage HSN ,5 Fri sjukvård 85 år och äldre inom öppenvård 3,2 Patientavgifter akutsjukvård 3,7 Ökade kostnader serviceverksamhet 26,1 Högspec övertag utomlänsvård 36,0 Uppräkning LPIK 2,6 % 223,6 Demografi 1,5 % 128,9 Medicinteknisk utveckling 1 % 86,0 Effektiviseringskrav -1 % -86,0 FÖRVALTNINGSUPPDRAG 2017 (mkr) 9 018,7 Reduceras från uppdrag 2016 gör medel för två beslutade satsningar på tarmscreening samt hepatit A, hepatit C samt sprutbytesmottagning. Justerat från HSN är ersättning för MHV/BHV-psykologer där ersättningen justeras enligt upptagningsområde. Ansvar och uppdrag för tryckkammare flyttas tillbaka till Skånevård Sund. Förvaltningen får tillkommande finansiering för ett antal specificerade poster. Finansiering för tillgänglighetspaketet upphör 2017, men kvarstår gör den ersättning SUS haft 2016 för del av cancersatsningen samt för vårdplatser och mobila team. Förvaltningen ersätts för sänkning av patientavgifter inom akutsjukvården samt för fri öppenvård för patienter 85 år och äldre. För ökade kostnader mot s serviceverksamheter ersätts SUS med 26,1 mkr. Kostnadsansvaret för högspecialiserad utomlänsvård övergår till SUS, och ersätts med 36,0 mkr.

11 11 (15) Utöver riktad finansiering (med motsvarande ökade kostnader) ersätts SUS för LPIK 2,6 %, demografi 1,5 % och medicinteknisk utveckling 1 %. Tillkommer gör ett effektiviseringskrav på -1 %. Ersättning utanför förvaltningsuppdrag Vid Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) sammanträde fattades beslut om ersättning utanför förvaltningsuppdrag. Huvudsakligen rör detta följande: Läkemedel enl förmånen AT/ST-utbildning Forskning och utveckling Mödrahälsovård Ackrediteringsvillkor hälsoval Ackrediteringsvillkor vårdval Ersättning för läkemedel enligt förmånen till SUS beslutas av HSN till 752,6 mkr. FÖRMÅNSLÄKEMEDEL SUS Applikation, ingångsvärde, p ,1 Exgeva (basläkemedel -> klinik) 1,9 L02B - antihormoner och relaterade me (nyckel: Utfall_2015) -24,5 L02B - antihormoner och relaterade me (nyckel: Utfall_2016, halvår 1) 22,8 Verksamhetsövergångar 1,9 Klinikläkemedel 736,1 Klinikläkemedel - solidarisk finans 12,7 Sällsynta diagnoser, efter särskilt beslut 3,9 Totalt uppdragsspecifikation ,6 Ersättning för AT/ST till SUS beslutas av HSN till 194,6 mkr. Fördelning AT/ST, mkr SUS ST allmänmedicin 48,8 ST (exkl allm med, akut, vårdval) 74,1 ST Akutsjukvård 10,2 ST Vårdval 11,0 AT 50,5 PTP CPF adm/utb allmänmedicin Admin PTP 194,6

12 12 (15) Ersättning för regionfinansierad forskning till SUS beslutas av HSN till 214,5 mkr. Skånes universitetssjukhus REGIONFINANSIERAD FORSKNING År 2017 Regional forskning FoU-centrum Skåne Totalt FoUU-MEDEL - ST-utbildning FOUU varav regionfinansierade tjänster varav AT-forskmån 187 st + PTP 5 1t varav drift** varav infrastruktur kombinations/adjungerade tjänster nya satsningar** ej finansierad sjukhusövergripande OH start av utveckl implementeringsproj** TOTALT Föreslagen budget för hälsoval och vårdval baseras på beräkning för 2017 enligt 2016 års ackrediteringsvillkor och övriga kända förutsättningar. Vid förändringar i ackrediteringsvillkoren kan budget för hälso- och vårdval behöva omprövas. Bedömning SUS övrig intäkter 2017 Utöver finansiering från mkr görs följande bedömning av externa intäkter för 2017: Budget Prognos Förslag budget Budget 2017 Budget 2017 Ekonomi 2016, mkr 2016, mkr 2017, mkr Hälsoval (a) Vårdval b) Intäkter Regionbidrag 8 459, , ,0 Försäljning av hälso- och sjukvård 2 658, , , ,7 118,7 Övriga intäkter 2 256, , ,3 263,5 22,9 Verksamhetens intäkter , , , ,1 141,6 Försäljning av hälso- och sjukvård budgeteras till 2 710,7 mkr. Generell uppräkning 2,6 % för att täcka LPIK. Bedömningarna från hälsoval och vårdval är enligt 2016 års ackrediteringsvillkor (innan beslut HSN). Försäljning av vård till andra landsting baseras på avslutad prisförhandling i Södra regionvårdsnämnden samt volymbedömning och simulering med utgångspunkt från senaste tolv månaders produktion. Prognos 2016 Budget 2017 Kommentar Försäljning av hälso- och sjukvård Ersättning hälsoval 1 564, ,2 Prognos ,6 %, ack villkor 2016 Ersättning vårdval 108,0 118,7 Enligt prel underlag, ack villkor 2016 Vård till andra landsting 831,0 857,8 Simulering av nya priser och bedömda volymer Intäkter asylvård 123,0 107,3 Prognos %. Färdigbehandlade patienter 7,1 7,3 Prognos ,6 % ECMO-vård 15,0 15,4 Prognos ,6 % Summa 2 648, ,7 Asylvårdsintäkter utgår från 2016 års prognos och räknas upp enligt ny prisförhandling. Den stora mängd asylsökande anlände under sept-dec Med

13 13 (15) en uppskattad handläggningstid på månader på Migrationsverket bör de antingen få asyl eller avslag någon gång med start från sommarmånaderna Volymmässigt bedöms därför asylsökande som får vård på SUS minska med 15 % under Ersättningen från HSN för ECMO-vård (behandling med konstgjord lunga vid hjärtsvikt) och intäkter för utskrivningsklara patienter budgeteras i nivå med historiskt utfall plus LPIK. Övriga intäkter och bidrag budgeteras till 2 397,3 mkr. Generell uppräkning 2,6 % för att täcka LPIK. Ersättning läkemedelsförmånen samt finansiering AT/ST och regionfinansierad forskning budgeteras enligt beslut HSN Prognos 2016 Budget 2017 Kommentar Övriga intäkter Bidrag läkemedel enl förmånen 714,9 752,6 Beslut HSN Ersättning AT/ST 187,6 194,6 Beslut HSN Bidrag - Regionfin forskn 214,0 214,5 Beslut HSN ALF-ersättning 310,4 310,0 Enligt tilldelning. Patientavgifter 213,7 206,8 Prognos 2016 exkl fri sjukvård äldre + sänkt nivå akutsjukvård Försäljning av tandvård 15,6 16,0 Prognos ,6 % Bidrag, exkl ,0 191,8 Prognos ,6 % Bidrag Regionstyrelsen 20,0 20,5 Prognos ,6 % (sponsring l.m. industrin ingår) Bidrag HSN, dyra läkemedel 32,5 34,8 Prognos Bidrag HSN, övrigt 205,7 9,8 Prognos ,6 % -4,3 mkr enl förvaltningsuppdrag Övriga intäkter 434,5 445,8 Prognos ,6 % Summa övriga intäkter och bidrag 2 535, ,3 I budget räknas med ersättning från regionstyrelsen för bortfall sponsring från läkemedelsindustrin på 11 mkr. Detta är enligt utfall 2016, men i nuläget finns inget förhandsbesked om ev ersättning för Patientavgifter har antagits motsvara prognos 2016, men nedjusterat för sänkt avgift för akutsjukvård och fri öppenvård för äldre. Bidrag från HSN för dyra läkemedel budgeteras enligt SUS prognos. Kostnadsbudget per kostnadsslag Skånes universitetssjukvårds totala kostnadsbudget 2016 är ,1 mkr. Kostnadsbudgeten specificeras i nedanstående kostnadsslag. Budget Prognos Förslag budget Budget 2017 Budget 2017 Ekonomi 2016, mkr 2016, mkr 2017, mkr Hälsoval (a) Vårdval b) Kostnader Personalkostnader 7 762, , , ,5 94,4 Omkostnader 5 320, , ,4 890,7 44,7 Verksamhetens kostnader , , , ,1 139,1 Avskrivningar 250,0 225,0 244,5 2,7 2,5 Nettokostnader 41,8-399,3 43,9 19,2 0,0 Finansnetto -23,0-22,0-25,1-0,4 0,0 Budgeterade personalkostnader uppgår till 8 216,7 mkr. I budget finns antagande om en uppräkning av 2016 års budget med 2,55 % för ökade lönekostnader. Därutöver görs förvaltningsövergripande antaganden om hur stor andel av befintlig budget och tillkommande budgetposter som 2016 kommer användas för personalkostnader. T ex görs antagande om hur stor andel av demografimedlen och forskningsmedlen som kommer användas för personal respektive läkemedel eller andra typer av kostnader.

14 14 (15) Budget för personalkostnader omfattar förutom lönekostnader även sociala avgifter och t.ex. kostnader för utbildning, konferens, företagshälsovård, friskvård och rekrytering mm. Sociala avgifter följer i stort ökade lönekostnader. Mellan 2016 och 2017 höjs de sociala avgifterna. För majoriteten av SUS anställda (födda ) höjdes arbetsgivaravgiften från 45,20 % till 46,37 %. Sammantaget innebär detta ökade kostnader på ca 60 mkr för SUS I budget för omkostnader 5 631,9 mkr ingår kostnader för läkemedel, hyror och övriga omkostnader som bl.a. labprover, sjukvårdsmaterial, städ, tvätt, patientmåltider, medicinsk teknik, IT och telefoni. Kostnaderna mot Medicinsk Service och Regionservice ingår i sin helhet inom denna rad. Budgeten för avskrivningar avseende utrustningar och inventarier uppgår till 244,5 mkr och baseras på prognos för utfallet inkl. bedömning av vilka investeringar som avslutas och aktiveras under Till avskrivningarna budgeteras räntekostnader på 26,1 mkr, och ränteintäkter budgeteras till 1,0 mkr. Budget för hälsovalet och vårdvalen inom Skånes universitetssjukvård Intäktsbudgeten för SUS verksamhet inom hälsovalet, d.v.s. vårdvalet inom primärvården uppgår till 1 960,1 mkr och motsvarande kostnadsbudget till 1 941,3 mkr. SUS hälsoval är enligt beslut i regionfullmäktige ålagda ett ekonomiskt resultat om 18,8 mkr. Intäkts- och kostnadsbudgetarna för SUS vårdval är sammantaget 141,6 mkr.

15 15 (15) Samlad resultatbudget för SUS 2017 SUS samlade resultatbudget fastställes för 2017 enligt nedan. Resultatbudget år 2017 Datum: Förvaltning: SUS mp 1 Budget Prognos Förslag budget Budget 2017 Budget 2017 Ekonomi 2016, mkr 2016, mkr 2017, mkr Hälsoval (a) Vårdval b) Intäkter Regionbidrag 8 459, , ,0 Försäljning av hälso- och sjukvård 2 658, , , ,7 118,7 Övriga intäkter 2 256, , ,3 263,5 22,9 Verksamhetens intäkter , , , ,1 141,6 Kostnader Personalkostnader 7 762, , , ,5 94,4 Omkostnader 5 320, , ,4 890,7 44,7 Verksamhetens kostnader , , , ,1 139,1 Avskrivningar 250,0 225,0 244,5 2,7 2,5 Nettokostnader 41,8-399,3 43,9 19,2 0,0 Finansnetto -23,0-22,0-25,1-0,4 0,0 RESULTAT 18,8-421,3 18,8 18,8 0,0 Sammantaget innebär SUS kostnadsbudget 2016 ett utrymme för kostnadsutveckling på 0,3 % eller 46,7 mkr mot 2016 års prognos. Lönerörelsen 2017 uppskattas kosta drygt 160 mkr och ökade sociala avgifter ytterligare ca 60 mkr. Tillkommande uppdrag 2017 motsvarar ca 200 mkr och drygt hälften av det beräknas föra med sig motsvarande ökande kostnader Kostnaderna för läkemedel enligt förmånen bedöms öka 35 mkr över finansiering, och kostnader mot Regionservice, Regionfastigheter och Medicinsk Service beräknas öka mellan åren med ca 120 mkr. En sammantagen bedömning visar att SUS för 2017 behöver sänka sin bedömda kostnadsutveckling 2017 med drygt 450 mkr för att komma i ekonomisk balans. Uppföljning s uppföljning av all hälso- och sjukvårdsverksamhet sker med uppföljningsindikatorer kopplande till de övergripande målen. Dessa anges i Bilaga - Uppföljning s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 Uppföljning och analys av verksamhet vid Skånes universitetssjukvård utifrån s uppdrag för hälso- och sjukvård 2017 och Förvaltningsuppdrag 2017 sker kontinuerligt i Månadsrapport som presenteras Sjukvårdsnämnd SUS. Ekonomisk uppföljning av utfall och prognos ingår i förvaltningens Månadsrapport tillsammans med uppföljning av beslutade ekonomiska handlingsplaner. Vidare görs delårs- och helårsrapport inklusive uppföljning av Skånes universitetssjukvårds mål för verksamheten i förvaltningens balanserade styrkort som också presenteras Sjukvårdsnämnd SUS.