KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(3) Socialförvaltningen Christoffer Persson, Socialnämnden kallas härmed till sammanträde torsdagen den 09 februari 2017 klockan 13:30 i Eklövet, Lenhovda för att behandla följande ärenden: Ärende Anteckningar 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Godkännande av dagordningen 4. Social jour Dnr Personal från den sociala jouren kommer på besök. 5. Information om kvinnofridsarbetet Lina Lidström och Tomas Karlsson berättar om verksamheten. 6. Verksamhetsberättelse för Smedsgård år 2016 Dnr Ida Jansson, verksamhetschef på Smedsgård kommer på besök. 7. Revidering av beslutsattestförteckningen Dnr Ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare Dnr Utredning enligt föräldrabalken 2 kap. 9 Dnr Ansökan om överflyttning av vårdnaden Dnr Ansökan om överflyttning av vårdnaden Dnr Granskning om institutionsplaceringar av barn och unga Dnr

2 Uppvidinge kommun Datum Sida 2(3) Ärende Anteckningar 13. Länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik Dnr Information från individ- och familjeomsorgen år 2017 Dnr Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse år 2016 Dnr Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen år 2017 Dnr Skrivelse om platser för särskilt boende Dnr Information från vård- och omsorgsavdelningen år 2017 Dnr Granskning om hanteringen av sjukfrånvaro Dnr Ansökan om stadigvarande alkoholtillstånd Dnr Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade kvartal fyra Dnr Förlängning av avtal om verksamhetssystemet Procapita Dnr Uppföljning av Intern kontroll 2016 Dnr Intern kontroll för år 2017 Dnr Boendeutredning Dnr Länsgemensam äldrestrategi Dnr

3 Uppvidinge kommun Datum Sida 3(3) Ärende Anteckningar 27. Revidering av delegeringsordning Dnr Utdelning av donationsmedel från Tychofonden Dnr Meddelanden till socialnämnden år 2017 Dnr Redovisning av delegeringsbeslut år 2017 Dnr Övriga frågor Thomas Lindberg ordförande Christoffer Persson nämndsekreterare

4 tjänsteskrivelse Social jour Sammanfattning Värnamo kommun startade sin sociala jour i början av 2016 och som servar hela GGVV(Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo) området. Under det år som de har varit igång har de sett att deras jour har större kapacitet och skulle kunna serva ett större upptagningsområde. Värnamo kommun erbjuder därför kommunerna i Kronobergs län, exklusive Växjö att ingå i GGVV:s sociala jourverksamhet. Totalt skulle de då serva elva kommuner (idag fyra) med totalt ca invånare. Det är långa avstånd mellan kommunerna men man når alla kommunerna inom en timme och tre kvart, och man finns alltid tillgänglig på telefon. I dagsläget är det fyra personer, med lång erfarenhet av socialt arbete, som arbetar i jouren. Om det blir en utökning tänker man att man bör vara fem, så en person får nyanställas. Bakgrund Kommunerna i Kronobergs län, exklusive Växjö har tagit beslut om att starta upp en gemensam social jour och gett Ljungby kommun i uppdrag att inrätta en social jour. Ljungby kommun har gjort ett förslag på hur en social jour ska kunna fungera och övriga kommuner har ställt sig positiva till det. Med anledning av rekryteringssvårigheter har uppstartenav den sociala jouren inte lyckats. Ekonomiska konsekvenser Kostnadsfördelning av grundavgiften: Kommun Invånare Procent (%) Kostnad (kr) Gislaved , Gnosjö , Vaggeryd , Värnamo , Alvesta , Lessebo , Ljungby , m.uppvidinge.se

5 Markaryd , Tingsryd , Uppvidinge , Älmhult , Ovanstående beräkning grundar sig på att samtliga kommuner beslutar ingå i en gemensam organisation för social jour. Kostnadsjustering kan ske beroende av om någon kommun beslutar att de inte ska ingå. Kostnader som tillkommer utöver grundavgiften för varje kommun är: - avtalet med SOS (112) som samtliga kommuner måste ha ett eget (precis som vi har idag) - Signeringshjälpmedel så att ordförandena i kommunerna kan göra digital signering på beslut som går utanför socialjourens delegation (kostnad kr/år) - De direkta kostnaderna som socialjouren får i klientarbetet (t ex utlägg för tågbiljett, akut placering osv) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Sociala jouren, med kommunerna i Kronobergs län exklusive Växjö samt GGVV-kommunerna Förslag till beslut Socialnämnden upphäver beslutet som fattades om social jour i mars 2016, 30. Socialnämnden beslutar ingå i social jour med värnamo kommun som anordnare. Socialnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag underteckna avtalet för social jour med Värnamo Kommun. Beslutsexpediering Medborgarförvaltningen i Värnamo Kommun Individ- och familjeomsorgen Kommunstyrelsen Socialchefer i Kronobergs län Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

6 Sociala jouren

7 Avtal om gemensam socialjourverksamhet Socialnämnderna i Värnamo kommun, Gnosjö kommun, Gislaved kommun och Vaggeryd kommun, Tingsryd kommun, Uppvidinge kommun, Älmhult kommun, Lessebo kommun, Ljungby kommun, Alvesta kommun och Markaryd kommun ingår avtal om gemensam socialjourverksamhet enligt följande avtal med tillhörande bilagor. Inledande bestämmelser 1 Organisation Medborganämnden i Värnamo kommun åtar sig att organisera socialjourverksamheten för de deltagande kommunerna. Värnamo kommun ska ha arbetsgivaransvaret för socialjourverksamheten. Medborgarnämnden i Värnamo ansvarar därigenom för att rätt kompetens och att tillräckliga resurser ställs till jourverksamhetens förfogande. Övriga deltagande kommuner har, utöver sin allmänt stödjande funktion, att under avtalstiden bidra med medel för verksamhetens utförande. Kommunerna förbinder sig att med ansvarig chef medverka i styrgrupp. 2 Uppdraget Uppdraget omfattar att under jourtid enligt schema ansvara för de deltagande kommunernas socialjour enligt 3 kap 6 andra stycket socialtjänstlagen, samt att i övrigt utföra socialjourverksamhet som särskilt avtalas mellan de deltagande kommunerna. 3 Avtalstid Avtalet löper från och med ? och tills vidare. Uppsägning ska ske senast 9 månader före kalenderårets utgång. Uppsägning av avtalet skall vara skriftlig. 4 Kostnadsfördelning Ekonomisk fördelning mellan kommunerna beräknas utifrån föregående års befolkningsunderlag per första november. Ärendespecifika kostnader debiteras löpande till den kommun ärendet tillhör. 5 Budget Värnamo kommun upprättar budget för verksamheten (bilaga 1). År 2017 utgör basår och budgeten räknas upp inför varje nytt räkenskapsår enligt konsumentprisindex (KPI) för att följa kostnadsutvecklingen. Större avvikelse med KPI kan medföra omförhandling. Parterna delar på över- eller underskott i förhållande till budget utifrån kostnadsfördelning enligt 4. 6 Betalningsvillkor Parterna förskotterar Värnamo på helårsbasis. Fakturering sker under januari månad aktuellt budgetår. Justering avseende föregående år sker vid fakturering nästkommande år. Faktureringsavgift debiteras ej. Dröjsmålsränta regleras enligt svensk lag.

8 7 Socialjourens arbetsuppgifter Handläggning av akuta ärenden gällande barn och unga samt missbruksärenden enligt SoL, LVU och LVM. Handläggning av akuta ärenden avseende våld i nära relationer. I undantagsfall bevilja ekonomiskt bistånd för att undvika en akut nödsituation. Vid behov, göra bedömningar på plats i samtliga kommuner. Kontakt med hjälpsökande skall vara etablerad inom 30 minuter efter mottaget alarmsamtal. Inställelsetid för bedömning på plats ska ske inom två timmar. 8 Dokumentation journalföring Jourverksamheten skall följa Socialstyrelsens regler om dokumentation. Dokumentationen ska omgående eller senast påföljande morgon översändas till ansvarig kommun. Kommunen ska ha tillgång till fax för att ta emot meddelande. Utredningar som översänds via fax ska även översändas i original. 9 Uppföljning En årlig uppföljning som innehåller ärendestatistik, ekonomi, avvikelser samt utveckling i övrigt ska ske under januari påföljande år. En kvartalsvis ekonomisk rapportering lämnas under efterföljande månad. Uppföljningen lämnas till representanten från respektive kommun i styrgruppen. 10 Åtagande Berörda nämnder skall tillhandahålla sådan information och sådant material som jouren efterfrågar. Parterna förbinder sig att hålla varandra informerade om allt som kan vara av betydelse för uppdragets genomförande. Varje kommun förbinder sig att teckna eget avtal med socialjour.se - digital signering av ordförandebeslut. Det innebär att varje kommun får en egen kostnad för denna tjänst. Socialjouren ska ha tillgång till respektive kommuns eventuella jourhem eller motsvarande möjligheter till akuta placeringar eller boenden. 11 Delegation Respektive part ansvarar för att det finns beslut om delegationsordning i respektive kommun för att socialjoursverksamheten ska fungera samt att aktuell delegationsordning kommer socialjouren till del. Särskilda avtalsbestämmelser 12 Omförhandling av avtal Förändring av innehåll i avtalet kan ske genom omförhandling som påkallas av någondera part. 13 Hävning av avtal Om part inte fullgör sin del av avtalet ska samråd ske parterna emellan. Vidtages ej rättelse, får den felande parten omedelbart uteslutas ur samarbetet om samtliga övriga parter är överens därom. Avtalad betalningsskyldighet ska dock fullgöras.

9 Om Värnamo kommun, trots att samråd genomförts, ej förmår att utföra verksamheten i enligt med avtalets intentioner, får övriga parter, eller enskild part, omedelbart häva avtalet med betalningsbefrielse som följd. 14 Tvist Tvist angående tolkningen av detta avtal ska, om inte förhandlingar leder till en överenskommelse, avgöras av svensk allmän domstol. 15 Ändringar och tillägg Ändringar, tillägg och bilagor till detta avtal ska, för att äga giltighet, vara skriftliga och undertecknade av behöriga representanter för samtliga parter. Gnosjö kommun Datum Gislaved kommun Datum Namnförtydligande och titel Namnförtydligande och titel Vaggeryd kommun Datum Värnamo kommun Datum Namnförtydligande och titel Namnförtydligande och titel Uppvidinge kommun Datum Ljungby kommun Datum

10 Namnförtydligande och titel Namnförtydligande och titel Markaryd kommun Datum Alvesta kommun Datum Namnförtydligande och titel Namnförtydligande och titel Lessebo kommun Datum Tingsryd kommun Datum Namnförtydligande och titel Namnförtydligande och titel Älmhult kommun Datum Namnförtydligande och titel

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(2) Socialnämnden 30 Dnr Social jour/beredskap Socialnämndens beslut 1 Socialnämnden beslutar ingå i en social jour i länet, exklusive Växjö. 2 Socialnämnden beslutar godkänna att Ljungby kommun ansvarar för organiseringen av den sociala jouren. Sammanfattning av ärendet Socialnämnden har tidigare tagit ställning till att medverka i utredning av vad en gemensam social jour respektive social beredskap skall innebära fattade socialnämnden inriktningsbeslut till förslaget om social jour i länet exklusive Växjö. Ljungby kommun har ställt sig bakom att utreda och inrätta en social jour för länets kommuner exklusive Växjö. Socialtjänstlagen uppmanar socialtjänsten att tillhandahålla social jour (SoL 3 kap 6 ). När förslag till gemensam social jour i länet arbetats fram har man tittat på två olika lösningar. Den ena lösningen är social jour och den andra lösningen bygger på social beredskap. Social jour syftar på tjänstgöring under tid som ligger utanför allmän tjänstetid, att man är i aktiv tjänst och att man utför de arbetsuppgifter som inkommer under denna tid. Jour innebär att personal befinner sig på arbetsplatsen. Enligt förslaget skall den gemensamma sociala jouren i Krononbergs län vara ett begränsat antal personer som anställs av en arbetsgivare (en kommun) för att tillhandahålla social jour i hela länet och dessa personer har detta som sin enda sysselsättning. Beredskap innebär att personal inte befinner sig på arbetsplatsen men finns tillgänglig och är förberedd på att ta hand om inkommande arbetsuppgifter. Vid behov går personal in i aktiv tjänst. Den beräknande kostnaden för social jour i länet exklusive Växjö, i Uppvidinge Kommun är kronor per år. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(2) Socialnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport social jour/social beredskap Beslutet skickas till Ljungby kommun Samtliga deltagarkommuner Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 24(29) Socialnämnden 140 Dnr Social jour/beredskap Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar fatta inriktningsbeslut till förslaget kring en social jour i länet exklusive Växjö Sammanfattning av ärendet Socialnämnden beslutade att ge ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst i uppdrag att utreda vad en gemensam social jour alternativt beredskap i varje kommun skulle innebära. Rapportens tre beslutsunderlag är: - Att gå vidare med förslaget kring en social jour för länet exklusive Växjö - Att gå vidare med förslaget kring gemensam beredskap för hela länet - Att inte gå vidare med något av de utredda förslagen - Bakgrund Frågan om en länsgemensam social jour inom lyftes upp av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst vid presidieträffen den 16 maj Här konstaterades det att kommunerna i Kronoberg idag löst uppgiften med socialtjänst utanför kontorstid på olika vis och att frågan behövde belysas ytterligare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Inriktningsbeslut social jour/beredskap Rapport Socialjour/beredskap Beslutet skickas till Region Kronoberg Annika Magnerot Individ- och familjeomsorgen Maria Eriksson Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse för Smedsgård år 2016 Bakgrund Smedsgård är ett särskilt boende i Uppvidinge kommun som bedriver verksamhet enligt lagen om valfrihet (LOV). Enligt socialtjänstlagen 2 kap. 1 är socialnämnden ytterst ansvarig för att enskilda får det stöd och hjälp som de behöver. Av den anledningen är det mycket viktigt att socialnämnden får ta del av verksamhetsrapporter från andra utförare av hemtjänst eller särskilt boende i kommunen för att på det viset kunna utöva sin tillsynsplikt som huvudman. Sammanfattning I rapporten beskriver verksamhetschef Ida Jansson bland annat att verksamheten haft god beläggning under hela året. Vårdtyngden har varierat under året med en tydligt ökad vårdtyngd under årets andra hälft. Smedsgård har under året haft en bemanning av 12,85 årsarbetare exklusive administration, chef, sjuksköterska, dagverksamhet och städ av allmänna utrymmen. Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen. Beslutsexpediering Smedsgård Christoffer Persson Administrativ chef/förvaltningssekreterare Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: christoffer.persson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

15

16

17

18

19

20 tjänsteskrivelse Revidering av beslutsattestantförteckning Sammanfattning Av kommunens regler för attest, beslutat av kommunfullmäktige , framgår att nämnd eller den som nämnden har delegerat det till utser beslutsattestanter samt ersättare för dessa inom sitt ansvarsområde. Av reglerna framgår också att nämnd ska tillse att ekonomiavdelningen och lönenämnden HUL alltid har en aktuell attestförteckning för nämndens verksamhetsområde. Socialförvaltningen har upprättat en beslutsattestantförteckning för socialnämndens verksamhetsområden där det för varje verksamhet framgår beslutsattestant, ersättare samt om krav på dubbel attest i system för leverantörsfakturahantering krävs. För vissa verksamheter anges beslutsattest med två alternativ. När den som står först angiven har gjort egna utlägg ska den andra beslutsattestanten attestera. För vissa verksamheter inom vård och omsorg anges två ersättare för att kunna täcka alla perioder av året och vid vakanser. Förändringar sedan föregående års beslut är att det har tillkommit två nya tjänster: Områdeschef hemstjänst Södra och Områdeschef hemstjänst Norra, ansvarskod 7736 resp Områdeschef hemtjänst Södra har även verksamheterna Dagverksamhet, Gyllenbo och Utflyktsdagar, dessa fanns tidigare hos Områdeschef Bemanningsenhet. Äldreboendena har med anledning av den nya chefsorganisationen nya ersättare. Färdtjänsten har numera dubbel attest, vilket inte var fallet vid föregående beslut. Beslutsunderlag Regler för attest för Uppvidinge kommun, Kommunfullmäktige Socialnämndens beslutsattestantförteckning Tjänsteskrivelse ekonom Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att fastställa beslutsattestantförteckningen. Marie Rosell ekonom Socialförvaltningen Uppvidinge kommun

21 Socialnämnden beslutsattestantförteckning, 2017 Verksamhetskod Verksamhet, namn Beslutsattest Ansvars kod Ersättare Undantag från dubbel attest i system för leveantörfakturor (e-fact) Socialnämnden Socialchef 701 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Kommunala pen rådet Socialchef 701 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Socialkontor Socialchef/Kommunchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Personalutveckling Socialchef/Kommunchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Sem. skuldens ökning Socialchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Omplacering Socialchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Löneökningsmedel socförv Socialchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Las 2000 Socialchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Familjehem vuxna Socialchef 711 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Stimulansmedel Utvecklingsledare 713 Socialchef Nej Gemensamt administration Administrativ chef/socialchef 715 Socialchef Nej Leasingbilar Administrativ chef 715 Socialchef Nej Datorinköp Administrativ chef 715 Socialchef Nej Gem. Hälso o sjukvård Chef Hälso och Sjukvård/Socialchef 731 Chef Vård och Omsorg Nej Kvalitetsregister Chef Hälso och Sjukvård 731 Chef Vård och Omsorg Nej Distriktsrehab Chef Hälso och Sjukvård 731 Chef Vård och Omsorg Nej Hemsjukvård Chef Hälso och Sjukvård 731 Chef Vård och Omsorg Nej Hemsjukvård intäkter Chef Hälso och Sjukvård 731 Chef Vård och Omsorg Nej Trygghetsteam Chef Hälso och Sjukvård 731 Chef Vård och Omsorg Nej Gem kostn IFO Chef Individ och Familjeomsorg/Socialchef 751 Socialchef Nej Unga lagöverträdare Chef Individ och Familjeomsorg 751 Socialchef Nej Omkostn gode man/t f vårdnadshav Chef Individ och Familjeomsorg 751 Socialchef Nej Alkoholtillstånd Chef Individ och Familjeomsorg 751 Socialchef Nej Ensamkommande Chef Individ och Familjeomsorg 751 Socialchef Nej Ledning/adm vård och omsorg Chef Vård och Omsorg/Socialchef 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Larm Chef Vård och Omsorg 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Resursfördelningsbudget Chef Vård och Omsorg 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Smedsgård Chef Vård och Omsorg 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Utskrivningsklar Chef Vård och Omsorg 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Boende m särskild service Chef Vård och Omsorg 771 Chef Hälso och Sjukvård Nej Förstärkt öppenvård Enhetschef Öppenvården 7511 Chef Individ och Familjeomsorg Nej

22 Socialnämnden beslutsattestantförteckning, 2017 Verksamhetskod Verksamhet, namn Beslutsattest Ansvars kod Ersättare Undantag från dubbel attest i system för leveantörfakturor (e-fact) Vuxengrupp Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Arbetsmarknadsåtgärde Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Institutionsplac vuxna Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Inst. Vård övr vuxna Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Hemmaplanslösning vx Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Hemmaplanslösning vx missbruk Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Kontaktper/stödfam vx Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Kotaktper/stödfam vx övr Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Ekonomisk rådgivninb Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Försörjningsstöd Enhetschef Vuxengrupp 7512 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Övrigt bistånd Enhetschef Placeringsgrupp 7513 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Familjehem barn Enhetschef Placeringsgrupp 7513 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Utredning och familjerätt Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Institutionsplac barn Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Hemmaplanslösn barn/ungd Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Kontaktper/stödfam barn Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Bim/Biv & kvinnofrid Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Familjerådgivning Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Familjerätt Enhetschef Utredning och Familjerätt 7514 Chef Individ och Familjeomsorg Nej Färdtjänst Färdtjänsthandläggare 7722 Chef Vård och Omsorg Nej Riksfärdtjänst Färdtjänsthandläggare 7722 Chef Vård och Omsorg Nej Anhörigstöd Biståndshanläggare 7723 Chef Vård och Omsorg Nej Bostadsanpassningsbidrag Chef Hälso och Sjukvård 731 Socialchef Nej Olofsgården Områdeschef, Åseda 7731 Områdeschef Norrhult alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej Kost Åseda Områdeschef, Åseda 7731 Områdeschef Norrhult alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej Solgården Områdeschef, Norrhult 7732 Områdeschef Åseda alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej Kost Norrhult Områdeschef, Norrhult 7732 Områdeschef Åseda alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej Lingården Områdeschef, Lenhovda 7733 Områdeschef Älghult alt Områdeschef hemtjänst Södra Nej Kost Lenhovda Områdeschef, Lenhovda 7733 Områdeschef Älghult alt Områdeschef hemtjänst Södra Nej Storgården Områdeschef, Älghult 7734 Områdeschef Lenhovda alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej Kost Älghult Områdeschef, Älghult 7734 Områdeschef Lenhovda alt Områdeschef hemtjänst Norra Nej

23 Socialnämnden beslutsattestantförteckning, 2017 Verksamhetskod Verksamhet, namn Beslutsattest Ansvars kod Ersättare Undantag från dubbel attest i system för leveantörfakturor (e-fact) Bemanningsenheten Områdeschef, Bemanningsenhet 7735 Chef Vård och Omsorg Nej Hemtjänst Södra Områdeschef, hemtjänst Södra 7736 Områdeschef Lenhovda alt Områdeschef Älgult Nej Dagverksamhet Områdeschef, Dagverksamhet och Resurs 7736 Chef Vård och Omsorg Nej Gyllenbo Områdeschef, Dagverksamhet och Resurs 7736 Chef Vård och Omsorg Nej Utflyktsdagar Områdeschef, Dagverksamhet och Resurs 7736 Chef Vård och Omsorg Nej Hemtjänst Norra Områdeschef, hemtjänst Norra 7737 Områdeschef Åseda alt Områdeschef Norrhult Nej Gem kostn gruppboende Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej GRUPPBOSTAD SLÄNDAN Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej GRUPPBOST ÖRNVÄGEN 7 Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej GRUPPBOSTAD STORGATAN Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej GRUPPBOST SUNAGÅRD Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej GRUPPBOST ÄNGSV 15 Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej AVLÖSARSERVICE Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej KORTIDSBOENDE EGET Områdeschef gruppboende 7741 Områdeschef daglig verksamhet alt Chef Vård o Omsorg Nej VAKTMÄSTARGRUPPEN Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej DAGLIG VERKSAMHET LENHOVD Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej DAGLIG VERKSAMHET ÅSEDA Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej KONTAKTPERSONER Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej LEDSAGARE Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej STÖDFAMILJ LSS Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej LÄGERVISTELSE Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej GEM PERS ASS LASS Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej PERS ASS ÅSEDA Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej PERS ASS N-HULT Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej PERS ASS L-HOVDA Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej PERS ASS ÄLGHULT Områdeschef daglig verksamhet 7744 Områdeschef gruppboende alt Chef Vård och Omsorg Nej INTÄKTER HEMTJÄNST Respektive Områdeschef 773X Chef Vård och Omsorg alt Områdeschef Åseda-Norrhult, Lenhovda-Älghult Nej ANHÖRIGVÅRDARE Respektive Områdeschef 773X Chef Vård och Omsorg Nej INTÄKTER SERVICEHUS Respektive Områdeschef 773X Chef Vård och Omsorg alt Områdeschef Åseda-Norrhult, Lenhovda-Älghult Nej

24 Ärendet innehåller sekretess och därför visas inte handlingarna

25 Ärendet innehåller sekretess och därför visas inte handlingarna

26 Ärendet innehåller sekretess och därför visas inte handlingarna

27 Ärendet innehåller sekretess och därför visas inte handlingarna

28 tjänsteskrivelse Granskning om institutionsplacering av barn och unga Sammanfattning 2014 kom PWC med en granskningsrapport av institutionsplacering av barn och unga vilket har följts upp under Vid uppföljningen framkommer att de brister som framförts vid granskningen inte har åtgärdats till fullo. Åtgärder Avdelningen kommer under 2017 att välja ut några faktorer som granskas hur vi följer riktlinjerna för familjehem, dvs en intern controll. Identifiera strategiska processer och välja ut en process som behöver kartläggas. Arbeta fram förslag som förbättrar de ekonomiska uppföljningar till socialnämnden Ekonomiska konsekvenser Kan hanteras med befintliga resurser Beslutsunderlag PWC granskningsrapport av uppföljning av institutionsplacering av barn och unga Tjänsteskrivelse daterad Yttrande om granskningen av institutionsplaceringen av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar det bilagda yttrandet till revisorerna som sitt eget. Beslutsexpediering Socialchef, IFO chef, Enhetschef placeringsgruppen Maria Eriksson individ och familjeomsorgschef socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: m.uppvidinge.se

29 Yttrande Yttrande om granskning av institutionsplacering av barn och unga Brist 1 Nämnden har ändamålsenliga rutiner för att följa antalet placeringar och dess kostnader. Inför varje individutskott görs en uppföljning av ärenden och dess kostnader vilket presenteras för individutskottet. Enhetschef har i större utsträckning bevakat riktlinjer, avtal och avtalsvillkor. Detta för att se till att kommunen inte betalar för mycket vårdkostnader eller omkostnader. Det finns en planering att detta ansvar skall ligga på en enda handläggare som en slags specialisering. Detta har ej kunnat genomföras fullt ut på grund av personalbrist. Personalbristen medför även en tuff prioritering i arbetet varför riktlinjen inte följs fullt ut. Sedan årsskiftet har placeringsgruppen en egen chef vilket har medfört att akuta omplaceringar har kunnat undanröjas och riktlinjerna diskuteras mer ingående. Vi har tänkt om i omplaceringsärenden och placerar inte om ungdomarna akut om det inte finns ett skyddsbehov, vi kommer att utreda ungdomens behov och orsaken till sammanbrott och använda oss av fyra månaders utredningstid, för att för barnets bästa göra rätt matchning. Vi behöver granska oss själva för att få kontroll på hur riktlinjerna efterlevs och i vilken omfattning de behöver tydliggöras. Brist 2. Skriftliga rutiner och processbeskrivningar finns för viktigare arbetsuppgifter inom barn och ungas verksamheter. Utvecklingsarbetet med rutiner och arbetsprocesser prioriteras ner till förmån för den akutstyrda verksamheten som uppstår när det inte finns tillräckligt personal på plats. Ledningssystemet har diskuterats på arbetsplatsträff. De riktlinjer och rutiner som finns är publicerad på intranätet. Konsultinsats har socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: m.uppvidinge.se

30 satts in för att arbeta fram rutiner, checklistor som ska vara ett stöd i arbetet. Från och med årsskiftet har dennes arbete får priorteras till arbete i ärenden. Delar av arbetet är klart men då främst för utredningsgruppen. Ändring i delegationsordning beräknas fattas av socialnämnden i mars eller april månad. Brist 3 Aktiva insatser görs för att behålla medarbetare. Ledningen leder och fördelar det dagliga arbetet samt stödjer handläggarna i deras arbete Förvaltningen har stora svårigheter att rekrytera socionomer och nu även personer med högskoleutbildning. Det behövs ytterligare förankrade ideér för att bli en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera personal, insatser som måste beslutas i högre instans än på avdelningsnivå. Insatser som konkurrerar med andra arbetsgivare är nödvändig. Administrativt stöd saknas fortfarande och är inte löst vilket krävs en resursförstärkning av administrativ enheten om detta ska uppfyllas. Detta har lyfts i budgetarbetet och förvaltningen har inte funnit möjlighet att hitta resursen inom befintlig ram. Medarbetare uppger vid samtal att de känner en stor förändring, till det positiva, då det gäller stödet i arbetet då tillgång till chef är större än tidigare år. Stor uppskattning framförs om de grupputvecklingsdagar avdelningen genomför. Brist 4 Öppenvårdinsatser Eftersom beslut togs att minska öppenvården med två årsarbetare så ändrades förutsättningarna för vad öppenvården kan erbjuda. Arbete med att utveckla öppenvårdens insatser påbörjades under våren men avstannade då IFOs kostnader skulle minskas. Arbetet är igång igenom och ska till socialnämnden i mars månad komma med förslag vilka öppenvårdinsatser som kan erbjudas med den bemanning som finns. Inköp av öppenvård har gjort i fler fall än tidigare för att möta upp behovet av insatser på hemmaplan som ett alternativ till placering, samt som insats vid utslussning av placerade barn och ungdomar till egna hemmet. Det är ett par familjehem som har hört av sig och visat sitt intresse för att bli familjehem, dessa har utretts. Men vi har inte aktivt gått ut och sökt familjehem eftersom vi inte har tillräckligt med personal. I placeringsgruppen är det i skrivande stund 2 av 6 socialsekreterare på plats på grund av föräldraledigheter och sjukskrivningar. Förslag att vi ska delta i en översyn om vi kan göra någon länsgemensam satsen som möte behovet av de mest kostsamma placeringar för barn och ungdomar finns och kommer att beredas av socialnämnden i februari månad. socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: m.uppvidinge.se

31 Vi har sedan 2016 ett samarbete med Lessebo kommun då det gäller utbildning till familjehem "Ett hem att växa i" som vi är skyldig att erbjuda alla familjehem. Kommenteras bör att socialnämnden inte fått minskad budgetram för Ersättning från staten har uteblivit, den s.k maj ersättningen, som används till två tjänster inom IFO. Sammanfattningsvis kan konstateras att det störta problemet för avdelningen är bristen på erfaren personal och att vi behöver hjälp att få arbetet attraktivt så fler vill vara i yrket. Åtgärder Avdelningen kommer under 2017 att välja ut några faktorer som granskas hur vi följer riktlinjerna för familjehem, dvs en intern controll. Ansvarig Enhetschef förplaceringsgruppen Identifiera strategiska processer och välja ut en process som behöver kartläggas. Ansvarig utvecklingsledaren tillsammans med IFO chef Arbeta fram förslag som förbättrar de ekonomiska uppföljningar till socialnämnden Ansvarig socialchef tillsammans med IFO chef Maria Eriksson individ och familjeomsorgschef socialförvaltningen Individ och familjeomsorg Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: Mobil: m.uppvidinge.se

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 tjänsteskrivelse Länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik Sammanfattning Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst vill få i uppdrag att ta fram förslag på länsgemensamma insatser/länsgemensam organisering för barn och unga med komplex problematik. Bakgrund Skrivelse Begäran om uppdrag att utreda länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik Ekonomiska konsekvenser Inga under utredningsuppdraget Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Skrivelse Begäran om uppdrag att utreda länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik Förslag till beslut Socialnämnden ger Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård i uppdrag att utreda länsgemensam organisering för barn och unga med omfattande problematik. Socialnämnden vill skicka med ledningsgruppen att hänsyn måste tas till vilka resurser man har i dag och som kan användas till exempel VoB. Beslutsexpediering Region Kronoberg, Annika Magnerot Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

44 Annika Magnerot Begäran om uppdrag att utreda länsgemensam organisering kring barn och unga med komplex problematik Förslag till beslut Att kommunalt forum föreslår social- och omsorgsnämnderna i Alvesta, Tingsryd, Lessebo, Växjö, Älmhult, Ljungby, Uppvidinge, Markaryd samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Kronoberg ge Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård i uppdrag att utreda länsgemensam organisering för barn och unga med omfattande problematik. Att beslutet om att ge ledningsgruppen i uppdrag att utreda länsgemensam organisering kring barn och unga skickas till Region Kronoberg (dnr 16RK865) senast Att förslag till länsgemensam organisation ska vara klar för ställningstagande och beslut Bakgrund Ett antal barn och unga med komplexa/särskilda behov placeras årligen på HVB (hem för vård eller boende) för höga kostnader, placeringarna som generellt sett inte leder till att barnet/den unges livssituation förbättras. Gruppen barn och unga som placeras utanför hemmet har ökat med 120 procent från och Kronobergs län ligger antal placeringar över riksgenomsnittet (Kronoberg 135,8, Riket 120,7). ( Under halva 2015 och hela 2016 har tvärgrupp barn, på uppdrag av ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst, undersökt hur respektive organisation kan arbeta på ett mer ändamålsenligt sätt med dessa barn. Ett underlag med en insatstrappa har tagits fram, där främjande, förebyggande och åtgärdande insatser finns med, vilken har redovisats på kommunalt forum. Arbetet behöver nu gå in i en andra fas där det tas fram konkreta förslag på ett mer ändamålsenligt sätt att arbeta med målgruppen, för ställningstagande och beslut i respektive organisation. Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst vill därför få i uppdrag att ta fram förslag på länsgemensamma insatser för barn och unga med och en länsgemensam organisering Begäran om uppdrag att utreda länsemensam organisering kring Sida 1 av 1

45 tjänsteskrivelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse år 2016 Sammanfattning Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen 2016, ger en övergripande information om hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under året. Bakgrund Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den l mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse, av vilken det ska framgå: l. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och 3. vilka resultat som har uppnåtts. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. Enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) bör en kvalitetsberättelse upprättas som beskriver det systematiska kvalitetsarbetet. Så länge det går att utläsa de uppgifter som anges i Patientsäkerhetslagen och i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) finns det inget hinder för att upprätta en gemensam kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Beslutsunderlag Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen. Lena Bodin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Marie Bennesved Utvecklingsledare Socialförvaltningen

46 Datum Sida 1 (31) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2016 Socialförvaltningen Socialförvaltningen Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn:

47 Innehållsförteckning Inledning 3 Övergripande mål och strategier 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 4 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Riskanalyser 5 Egenkontroller 5 Utredning av avvikelser 5 Resultat av årets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 8 Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållande 25 Kompetens 29 Övergripande mål och strategier för kommande år 31 2

48 Inledning Den 1 mars varje år ska vårdgivaren upprätta en patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (PSL). Enligt Socialstyrelsens författning om ledningssystem, (SOSFS 2011:9) bör verksamheten upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. I Uppvidinge kommun skrivs dessa berättelser i ett dokument som beskriver hur vi jobbar med patientsäkerhet och kvalitetsarbete inom Socialförvaltningen. I vissa avsnitt räknas även Smedsgårds kvalitetsresultat in. Utvecklingsledare och medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarar för att det upprättas en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. Övergripande mål och strategier Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den skall vara av särskilt god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal, tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763). Patientlagen, (2014:821), syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) 1 kap 1 står att verksamheten ska byggas på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. I 3 kap 3 står att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförandet av uppgifterna ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387) 6 står att verksamheten ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Dokument som beskriver mål som förvaltningen arbetar utifrån - Mål för god ekonomisk hushållning - Verksamhetsplan - Kvalitetsplan - PRIO handlingsplan Uppvidinge kommuns gemensamma värdegrund En gemensam värdegrund för kommunen är framtagen och beslutad i kommunfullmäktige Värdegrunden innehåller tre ledord som ska genomsyra kommunens verksamheter och dessa är Tolerans, Kreativitet och Mod. 3

49 Värdegrund inom äldreomsorgen 2011 infördes en värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap 4 ) som innebär att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrundsombud finns inom äldreomsorgen och är ett stöd till chefer och medarbetare i det dagliga värdegrundsarbetet. Lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Socialnämnden beslutade om tre lokala värdighetsgarantier 2014 som gäller inom äldreomsorgen i kommunen. En värdighetsgaranti är något utöver det som den enskilde har rätt till enligt socialtjänstlagen. Värdighetsgarantierna reviderades 2015 utifrån den utvärdering som genomfördes då. Information om de lokala värdighetsgarantierna skulle ha lämnats till samtliga personer inom äldreomsorgen, med insatser enligt socialtjänstlagen under 2016 för att öka kännedomen om dem men detta kommer att ske under våren 2017 istället. De lokala värdighetsgarantierna är: - Alla personer inom äldreomsorgen med insatser enlig SoL (socialtjänstlagen) har en utsedd kontaktman. Gäller dock inte personer med enbart larm och/eller matdistribution. - Då ett planerat besök inom äldreomsorgen blir försenat med 30 minuter eller mer, blir den enskilde kontaktad - Personal som arbetar inom äldreomsorgen presenterar sig samt bär en textad namnskylt. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 omfattar de verksamheter som bedrivs utifrån socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i Uppvidinge kommun (inom socialnämndens ansvarsområde). Syfte Ledningssystemets syfte är att det ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Systematiskt förbättringsarbete Det systematiska förbättringsarbetet består av - Riskanalyser - Egenkontroll - Utredning av avvikelser - Förbättrande åtgärder - Förbättring av processer och rutiner Att arbeta systematiskt med riskanalyser, egenkontroller, verksamhetens resultat, utredning av klagomål och synpunkter mm ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Socialnämnden får återkommande information från respektive avdelning om det systematiska kvalitetsarbetet inom förvaltningen genom tertialrapporter och verksamhetsberättelser samt kvalitets och patientsäkerhetsberättelse. 4

50 Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet För att kvalitetsarbetet ska bedrivas systematiskt ska det finnas en angiven fördelning av ansvar och befogenheter. I socialnämndens delegationsordning finns överordnade beslut som rör delegation. Det finns en tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän, där politikerna fokuserar på frågeställningarna vad och när, tjänstemännen på hur och vem. Ansvaret för arbetsuppgifter utifrån ledningssystemet följer den befintliga fördelningen av ansvar och befogenheter inom organisationen. Ansvaret för att arbeta enligt kvalitetsledningssystemet och vara delaktiga i kvalitetsarbetet omfattar alla anställda, där chefen bär det yttersta ansvaret för att föreskriften följs. Socialchef har verksamhetsansvar enligt HSL. Patientsäkerhetsarbetet leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska Utförare enligt LOV (lagen om valfrihet) har ansvar för att ett kvalitetsledningssystem finns för sin verksamhet, enligt förfrågningsunderlaget. De ansvarar för kvalitetsuppföljning, kvalitetsutveckling, att involvera medarbetare i kvalitetsarbetet samt att ge information om resultatet till sina medarbetare inom sitt verksamhetsområde. Utförare enligt LOV är ansvariga för att informera socialnämnden i Uppvidinge kommun om det systematiska kvalitetsarbetet i sin verksamhet. Struktur för uppföljning/utvärdering På grundval av resultaten från riskanalys, egenkontroll och utredning av synpunkter och klagomål samt avvikelser ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Detta kan innebära att processerna och rutinerna omarbetas. Regelbunden uppföljning ska genomföras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att säkra kvaliteten. Viktigt är att det sker någon form av dokumentation som sedan kan vara underlag till den årliga kvalitetsrapporten. Riskanalyser Riskanalyser innebär att arbeta förebyggande. Analyser ska göras för att identifiera händelser som skulle kunna inträffa och som gör att verksamheten inte kan leva upp till de krav och mål som ställs i lagar och andra föreskrifter och beslut. Riskanalys innebär att sannolikheten för att en händelse ska inträffa uppskattas samt att en bedömning görs av vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Riskanalyser ska genomföras fortlöpande. Egenkontroller Egenkontroll innebär en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamhetens resultat. Det innebär också att kontrollera att verksamheten bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Egenkontroller ska ske i den frekvens och omfattning som krävs för att den som bedriver verksamheten ska kunna säkra kvaliteten. Utredning av avvikelser Socialförvaltningens avvikelsehantering omfattar tre delprocesser; klagomål/synpunkter, avvikelser samt lex Sarah, Lex Maria 5

51 Rapporteringsskyldighet All personal inom socialförvaltningen som upptäcker en händelse eller omständighet där den enskilde skadats eller varit utsatt för risk för skada, är skyldiga att rapportera det inträffade. Likaså om missförhållande eller en risk för missförhållande upptäcks eller har skett, är personal skyldig att rapportera detta. Avvikelserapport lämnas till ansvarig chef/gruppledare/enhetschef via Procapita eller blankett. Vid allvarliga händelser som rör patientsäkerhet, sker rapportering även till MAS. Missförhållande eller risk för missförhållande rapporteras till utvecklingsledare. Klagomål och synpunkter Verksamheten ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter enligt den rutin som finns. Klagomål och synpunkter kan komma från: - Vård- och omsorgstagare och deras närstående - Personal - Verksamheter som bedrivs enligt SoL, LSS och HSL - Myndigheter, föreningar och andra organisationer och intressenter Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkt avses övrigt som framför allt berör verksamhetens kvalitet som t.ex. förslag på förbättringar. Att ta emot och arbeta med klagomål/synpunkter ger möjligheter att förbättra kvaliteten i verksamheterna och kan vara ett sätt att förhindra mer allvarliga händelser. Avvikelser Att en avvikelse inträffar är alltid något negativt men som en del i det systematiska förbättringsarbetet är en rapport något positivt. Genom upptäckten av en avvikelse säkerställs dels att den kan åtgärdas dels att verksamheten får en möjlighet att se över sin styrning och därigenom kan förhindra att liknande avvikelser återupprepas. Det leder till en lärande organisation. Händelsebeskrivning Avvikelserapporten ska innehålla bakgrundsuppgifter t.ex. namn på person, tid och plats. Därutöver ska rapporten beskriva händelseförloppet så att en händelseanalys kan ge svar på: - vad har hänt - vilka omedelbara åtgärder som har vidtagits - konsekvens - trolig orsak till händelsen - möjlig åtgärd för att förhindra upprepning. Händelseanalys Ansvarig områdeschef/gruppledare/enhetschef som tar emot avvikelsen ska genomföra en händelseanalys som dokumenteras. Analysen och dokumentationens omfattning avgörs av avvikelsens art. Analysen kan ske i tvärprofessionell grupp. I händelseanalysen ska åtgärder tas fram som ska förhindra upprepning. Dessa åtgärder ska vidtas så snart som möjligt. Ansvarig chef/gruppledare/enhetschef beslutar och dokumenterar när åtgärder ska vara genomförda och vem som ansvarar för att åtgärderna blir utförda. Ett samarbete mellan olika yrkeskategorier krävs ofta för att nå önskat resultat. 6

52 Uppföljning och avslutning Det är ansvarig chef/gruppledare/enhetschef som ansvarar för att uppföljning görs. Uppföljningen dokumenteras i avvikelsen. Statistik Varje verksamhet kan själva ta ut statistik över avvikelser i Procapita. De bör redovisas på personalmöten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska gör sammanställningar som redovisas till Socialnämnden via tertialrapporter Den årliga sammanställningen ingår i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Lex Sarah Rapport om missförhållande eller risk för missförhållande utreds av utvecklingsledare. Om händelsen bedöms som ett allvarligt missförhållande eller risk för ett allvarligt missförhållande görs anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Lex Maria Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer om en händelse inom hälso- och sjukvården är sådan att det föreligger anmälningsskyldighet till IVO. Ingen person blir anmäld dit utan enbart händelsen. Syftet med utredningen ska vara att så långt som möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt ge underlag för beslut om åtgärder som ska ha till ändamål att hindra att liknande händelser inträffar på nytt, eller att begränsa effekterna av sådana händelser om de inte helt går att förhindra. Om vårdskadan eller risken för vårdskadan är allvarlig ska medicinskt ansvarig sjuksköterska snarast anmäla den till IVO, Lex Maria (SOSFS 2005:28). IVO säkerställer IVO (Inspektionen för vård och omsorg) är tillsynsmyndighet för socialförvaltningen. De har bland annat som uppgift att säkerställa att anmälda händelser, som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada eller missförhållande, har utretts i nödvändig omfattning samt att vårdgivaren/socialnämnden har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög kvalitet och patientsäkerhet. Patientnämnden Patientnämndens ansvar är att inom all hälso- och sjukvård och tandvård stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Den som känner sig illa bemött eller inte fått rätt vård kan klaga och lämna synpunkter hos den vårdgivare som ansvarar för vården. Det kan gälla allt från mindre problem till svåra situationer som har lett till skador. Den enskilde kan också vända sig till patientnämnden med synpunkter och klagomål på vården. Anmälan till Läkemedelsverket och leverantörer av medicinteknisk utrustning Medicinskt ansvarig sjuksköterska bedömer om händelsen är sådan att det föreligger anmälningsskyldighet till Läkemedelsverket, (SOSFS 2008:1). Medicinteknisk utrustning med kvalitetsbrister som beror på tillverkningen ska anmälas. Tillverkaren ska informeras. Produkten sparas alltid tills utredningen är helt avklarad. Vid handhavandefel ska anmälan inte göras till Läkemedelsverket, däremot kan annan anmälan vara aktuell. 7

53 Samverkan Patienter, enskilda och deras närstående, ska när det är möjligt - medverka vid upprättande av vårdplaner och genomförandeplaner - informeras vid utredning av vårdskador och missförhållande - få information om var man kan vända sig med synpunkter och klagomål - få information om patientnämnden Enskilda och grupper, brukarorganisationer, personal och fackliga organisationer ska ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten Resultat av årets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Riskanalys Förvaltningen arbetar mer strukturerat med riskanalyser än tidigare och fler dokumenteras. Riskanalyser sker löpande i samband med händelseanalyser vid utredning av avvikelser. Det görs också i det löpande arbetsmiljöarbetet. Exempel på riskanalyser som har skett under 2016: - Riskbedömning inför eventuell hjälpmedelsamverkan och hjälpmedelshus - Riskbedömning då det är svårt att rekrytera omvårdnadspersonal - Riskbedömning inför omorganisation av chefsorganisationen inom äldreomsorgen - Riskbedömning inför att praktikanter städar på äldreboende Uppföljning genom egenkontroll Det kan bland annat ske genom: - Jämförelse av verksamhetens resultat i Öppna jämförelser och brukarundersökning - Jämförelse av verksamhetens resultat i nationella och regionala kvalitetsregister t.ex. Senior Alert, Palliativregistret, BPSD - Jämförelsen innebär också att se nuvarande resultat i förhållande till tidigare resultat Andra egenkontroller som har skett under 2016: - Loggkontroller, sker regelbundet - Egenkontroll av reservrutin för uppkoppling i Cambio Cosmic - Kontroller av medicintekniska produkter - Kontroll av avvikelsehantering - Kvalitetsuppföljning av särskilt boende enligt LOV och i egen regi - Förhandsbedömningar inom individ och familjeomsorgen - Socialförvaltningens plan för intern kontroll Öppna jämförelser I öppna jämförelser (ÖJ) mäts hur kommunen ligger till jämfört med alla andra kommuner i Sverige. Det finns öppna jämförelser för samtliga avdelningar inom socialförvaltningen. Öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen gällande Missbruks- och beroendevård, Ekonomisk bistånd samt Social barn- och ungdomsvård 2016 har sammanställts och redovisats för förvaltningens ledningsgrupp. Under 2017 har verksamheterna med det som ett underlag i det fortsatta kvalitetsarbetet. 8

54 Öppna jämförelser för Äldreomsorg och hemsjukvård 2016 har sammanställts och redovisats för förvaltningens ledningsgrupp. Resultatet från öppna jämförelser finns med som underlag tillsammans med andra resultat från bland annat brukarundersökning och kvalitetsregister i Kvalitetsplanen för Ett axplock från resultaten i Öppna jämförelse för äldreomsorg och hemsjukvård, gällande Uppvidinge: Resultatet nedan är grönt i redovisningen, d.v.s. hör till de 25 % bästa kommunerna i landet - Väntetid till plats i särskilt boende, rankning 38 av 213 kommuner - Hur nöjd den enskilde är gällande aktivitet på särskilt boende och upplevelse av ensamhet, rankning 12 av 261 kommuner - Trivsamt i boendemiljön i och kring särskilt boende, rankning 29 av 244 kommuner - Hur lätt det är att få kontakt med personal i ordinärt boende, rankning 32 av 277 kommuner Resultatet nedan är gult i redovisningen, d.v.s. hör till de 50 % av kommunerna som ligger inom medelvärdet. - Upplever bra bemötande, känner förtroende och trygghet med hemtjänsten, rankning 208 av 284 kommuner. - Upplever bra bemötande, känner förtroende och trygghet i särskilt boende, rankning 181 av 255 kommuner. - Upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och att det är tillräckligt med tid i särskilt boende, rankning 186 av 264 kommuner. - Hur nöjd den enskilde är med mat o måltidsmiljö på boendet, rankning 105 av 255 kommuner. - Uppfattning om särskilt boende i sin helhet, rankning 58 av 261 kommuner. Resultatet nedan är rött i redovisningen, d.v.s. hör till de 25 % sämsta kommunerna i landet - Upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och att det är tillräckligt med tid i hemtjänsten, rankning 216 av 285 kommuner. - Uppfattning om hemtjänsten i sin helhet, rankning 258 av 286 kommuner. Öppna jämförelserna i sin helhet finns att ta del av på Socialstyrelsens hemsida. Brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Socialstyrelsen har undersökt vad de äldre tycker om äldreomsorgen 2016, både på särskilt boende och i hemtjänsten. Nedan redovisas en del av resultaten. Hela rapporten finns att läsa på Särskilt boende, resultat för Uppvidinge. Siffrorna inom parantes anger värdet för 2015 i Uppvidinge % (95 %) tycker att de får ett bra bemötande av personalen, riket 94 % % (91 %) att de känner sig trygga på äldreboendet, riket 89 % % (87 %) tycker att de sammantaget är nöjda med äldreboendet, riket 83 % % (89 %) tycker att det är lätt att få kontakt med personalen, riket 85 % % (71 %) tycker att måltiderna på boendet är en trivsam stund, riket 70 %. 9

55 - 65 % (67 %) tycker att personalen har tillräcklig tid för att kunna utföra sitt arbete, riket 73 % % (52 %) tycker att de har möjlighet att komma utomhus, riket 58 % % (32 %) som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål på äldreboendet, riket 47 % % (37 %) brukar få information om tillfälliga förändringar, riket 49 % % (71 %) tycker att det är trivsamt utomhus runt boendet, riket 67 % % (76 %) är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet, riket 63 %. Hemtjänst, resultat för Uppvidinge. Siffrorna inom parantes anger värdet för 2015 i Uppvidinge % (96 %) tycker att de får ett bra bemötande av personalen, riket 97 % % (89 %) att de känner sig trygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten, riket 85 % % (86 %) tycker att de sammantaget är nöjda med hemtjänsten, riket 89 % % (89 %) tycker att det är lätt att få kontakt med hemtjänsten, riket 78 % % (90 %) tycker att personalen utför sina arbetsuppgifter på ett bra sätt, riket 87 % % (89 %) tycker att personalen tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen ska utföras, riket 87 % % (56 %) som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål på hemtjänsten, riket 63 % % (74 %) brukar få information om tillfälliga förändringar, riket 69 % % (80 %) anser att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter, riket 82 % % (94 %) känner förtroende för den personal som kommer, riket 91 %. Loggkontroller Loggkontroller i dokumentationssystem, utförs av loggadministratör varje månad enligt gällande rutin. Loggen kontrolleras av närmaste chef och signeras om inga anmärkningar har hittats. Om avvikelser upptäcks vidtas åtgärder enligt särskild rutin, vilken görs känd för all personal i samband med att personen får sin behörighet. Loggkontrollerna arkiveras hos loggadministratören enligt dokumenthanteringsplanen. Under 2016 har inga anmärkningar rapporterats. Egenkontroll av reservrutin för uppkoppling i Cambio Cosmic Om kommunens nätverk skulle ligga nere, finns möjlighet att komma åt Cambio Cosmic via en s.k. RSA-dosa och ett mobilt nätverk på 3st datorer i kommunen. Denna reservrutin kontrolleras varje månad av sjuksköterska i hemsjukvården. Sjuksköterskorna ska turas om att göra kontrollen. Meddelande om att kontrollen är gjord, skickas till administratör. 10

56 Kontroller av medicintekniska produkter All medicinteknisk utrustning kontrolleras årligen av hjälpmedelstekniker. Externa kontroller av utrustning för att kontrollera blodsockernivå hos diabetiker, görs med stöd av Kliniskt kemiska laboratoriet, Region Kronoberg. De förser oss med testmaterial och meddelar resultat 4 gånger per år. Vid avvikelser finns möjlighet att omkontrollera den/de apparater som visat avvikande värden. Utvärdering: Dessa kontroller är utförda. Kontroll av avvikelsehantering Ett aktivt arbete med avvikelsehantering har fortsatt under 2016 inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvården. Under året har stickkontroller genomförts på avvikelsehanteringen på Olofsgården. Planering finns för att fortsätta träffa analysteamen med viss regelbundenhet. Under 2015 gjordes kontroller kring avvikelsehanteringe i flera verksamheter. Förbättringsområden som då lyftes fram var bland annat uppdatering av manualer samt mindre justeringar i avvikelsesystemet, vilket har genomförts under Under slutet av 2016 påbörjades en djupanalys av fallavvikelser som skett from september. Analysen görs för att se om det går att hitta ytterligare åtgärder för att minska antalet fall. Inom individ- och familjeomsorgen har ingen stickkontroll gjorts under året, då analysteam kring avvikelser inte har kommit igång som planerat. Avvikelser skrivs och händelseanalyser görs ibland. En planering finns för 2017 att arbeta mer strukturerat med avvikelser och regelbundna tider för analysteam. Ett mål är också att även IFOs avdelning ska kunna hantera sina avvikelser i verksamhetssystemet, så som övriga avdelningar gör. Kvalitetsuppföljning av verksamhet i särskilt boende inkl. särskilt boende enligt LOV Under hösten 2016 har kvalitetsuppföljning genomförts på Lingården, särskilt boende i egen regi samt på Smedsgård, särskilt boende enligt LOV (Lagen om valfrihet). Stickkontroller på journaler har genomförts och intervjuer har skett med personal, chef och boende samt frågor har ställts till biståndshandläggare, sjuksköterskor och rehabpersonal. Rapporterna har redovisats för Socialnämnden samt till verksamheterna. Uppföljning av förbättringsområdena kommer att ske under hösten Kontroll av förhandsbedömningar Granskning av förhandsbedömningar har skett inom individ och familjeomsorgen. Elva ärenden har granskats och visade att det görs skyddsbedömningar och att de är motiverade. Det saknas dock ofta namn, befattning och datum, vilket gör att man inte kan bedöma om de gjorts inom 24 timmar. Samtal med barnen genomförs inte och det motiveras inte heller varför barnet inte har kommit till tals. I de flesta fall avslutas förhandsbedömningen inom 14 dagar. Tre stycken gick över tiden, den längsta med sex dagar. Åtgärd kommer att ske med bl.a. checklista kopplat till rutinen för förhandsbedömningar. Intern kontroll Socialnämnden har beslutat om handlingsplan för intern kontrollplan för interna kontroller har skett. Områdena har gällt: - Utdrag ur belastningsregistret inom LSS verksamhet 11

57 - Följsamhet av delegeringsordningen inom individ och familjeomsorgen - Följsamhet av delegeringsordningen inom vård- och omsorg - Kontroll av dokumentation av narkotikaförbrukning - Följsamhet av rutin för privata medel - Hälsokontroll för nattpersonal Uppföljning av ovan nämnda granskningsområden sker och redovisas vidare till Kommunstyrelsen. Fortsatt förbättringsarbete planeras för att komma till rätta med de brister som har uppmärksammats. Avvikelser i läkemedelshantering Totalt antal läkemedelsavvikelser är 340st. Det är en marginell minskning jämfört med 2015, då vi hade 352 st. Orsak Den vanligaste avvikelsen för läkemedel är fortfarande att dosen uteblir. Att man glömmer att överlämna ett läkemedel kan bero på olika saker. En sak kan vara att man i vissa områden har känt en hög arbetsbelastning där man inte lyckats att organisera omvårdnadspersonalen optimalt. Analysteamen som startade har fungerat bra i de flesta områden, men då några områden har bytt chefer under året, har arbetet haltat en del. Arbetet med att följa upp tillsammans med områdeschef och gruppledare i hemsjukvården kommer att fortsätta under året Positivt är att vi under senare delen av 2016 ser en minskning av avvikelser för läkemedel. Leveransen av läkemedel har även detta år varit bristfällig. Ca 25st avvikelser har lämnats till apoteket. Dessa handlar om att man inte får leveranser i tid, att man inte ringer före leverans eller att leveransen kommer till ett annat ställe än det ska. Arbetet fortsätter under Narkotika Inga narkotikastölder har inträffat under

58 Intern kontroll av dokumentation av narkotikaförbrukning Det gjordes en intern kontroll av signeringslistor för narkotika under året. 154 listor från kommunens särskilda boenden kontrollerades. Dels hur väl listorna var ifyllda och om avräkningen av läkemedlet stämde. De uppgifter som oftast var rätt ifyllda, (>90%) var läkemedlets namn, personalens signatur och datum för administrationen. På mellan 70-89% fanns patientdata, årtal och styrkan på läkemedlet korrekt angivet. Det ska även anges på vilken indikation läkemedlet ska ges och om personalen ska kontakta sjuksköterska före läkemedelsadministration. Här var 50-69% rätt ifyllda. När det gällde om läkemedlet var korrekt avräknat så stämde 93,5% av listorna. De fel som hittades var i första hand att man glömt fylla i någon ruta eller fyllt i på fel ställe. I 3 fall stämde inte antalet på ett oförklarligt sätt. Eventuellt kan det ha varit ett svinn, men det kan även ha rört sig om att någon har glömt att signera ett uttag. Inte i något fall har antalet doser överstigit 5st. Bifynd: När ett läkemedel ges, bör effekten av läkemedlet utvärderas. Totalt har 24 doser på samtliga listor utvärderats. En möjlighet är att man utvärderat i verksamhetssystemet, vilket är helt i sin ordning. Övriga avvikelser inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård (Siffror för 2015 inom parentes) Kommunikation, internt och externt 58st (42st) Medicintekniska produkter 12st (10st) Rehab 4st (12st) Sociala avvikelser 60st (22st) Trygghetslarm 22st (18st) Övrig hälso-och sjukvård 38st (35st) Antalet sociala avvikelser är högt i två områden. I det ena området har 45 % av de sociala avvikelserna inträffat. Insatser som inte utförts är t.ex. social samvaro och promenader. Orsaken anges ofta vara att bemanningen inte räcker till eller att arbetsbelastningen är för hög, vilket ger samma resultat, man hinner inte med. Avvikelser som ligger under kommunikation kan vara både sådana som kommit till kommunen, men också intern kommunikation som inte fungerat. Avvikelser, rehab kan t.ex. vara utebliven träning. Övrig hälso- och sjukvård kan t.ex. vara utebliven omläggning. Synergi En del av de avvikelser som skrivs under avvikelsen kommunikation, gäller kommunikationen mot andra vårdgivare, företrädesvis Region Kronoberg. Under 2016 registrerade kommunen 33st avvikelser, (2015=28 stycken, 2014=24st), där vårdplaneringsprocessen inte fungerat fullt ut. Saker som ofta blir fel är att ordinationer inte är korrekta i det system som kommunerna använder, Pascal. Det kan också vara att man inte skickar med läkemedel eller omläggningsmaterial enligt rutin eller att instruktioner för hjälpmedel inte är medskickade. Avvikelser som kommer till kommunen rör ofta att olika professioner inte har skrivit i den samordnade vårdplanen. Detta är det dokument som ska beskriva hur kommunen ska följa upp vård och omsorg på hemmaplan. Det finns ingen vårdskada beskriven som orsakats av detta. 13

59 Delegeringar Delegering ska ses som en möjlighet att låta en arbetsuppgift utföras av någon annan än den som har formell kompetens. Det ska huvudsakligen ske då det ur ett helhetsperspektiv bättre svarar mot patientens behov. Det kan t.ex. handla om att få insulin och frukost så det passar ihop i tid. Utbildningen inför delegering har utvecklats. Samma sjuksköterska håller i alla utbildningar när det gäller den teoretiska delen. Detta ses som en fördel då alla får samma information under lugna och strukturerade former. Sjuksköterskan i verksamheten tar sedan över och utför den praktiska delen, samt gör bedömningen om det är patientsäkert att ge personalen delegering. Delegeringar följs upp och förnyas årligen. Utbildningen inför delegering av insulin, har under 2016 utförts enligt samma koncept som med läkemedel. Den teoretiska delen utförs då av den sjuksköterska som har ett uppdrag som diabetessamordnare. Avvikelser inom individ- och familjeomsorgen Avvikelser inom individ- och familjeomsorgen (IFO) och som gäller läkemedel redovisas i statisken ovan. (gäller ffa inom psykiatrins öppenvård) 24 stycken avvikelser har registrerats inom IFO under (2015=28 st, 2014=14 st.) Det mönster som kan ses i sammanställningen är att hög arbetsbelastning med stress som följd har varit en bidragande orsak, vilket även var fallet föregående år. Åtgärder är vidtagna för att minska arbetsbelastningen men rekryteringssvårigheter och sjukskrivningar har försvårat processen. Klagomål och synpunkter Under året har 23st klagomål/synpunkter kommit in till socialförvaltningen. Det är samma antal jämfört med föregående år. Samtliga avdelningar inom förvaltningen samt socialnämnden har berörts av klagomål/synpunkterna. Det har bland annat handlat om dåligt bemötande, bristande samverkan och hantering av ärenden, enskilda/närstående som är missnöjda med utförandet av beviljade insatser. Det har även gällt taxor och avgifter samt riksfärdtjänst. Lex Sarah och Lex Maria Under 2016 har 2 rapporter om missförhållande kommit in och har utretts enligt gällande rutin. Båda rapporter har gällt vård- och omsorgs avdelning. 1 av 2 rapporter har bedömts som missförhållande, en rapport har bedömts som en avvikelse istället för missförhållande. Rapporterna har gällt bristande kvalitet och insatser som inte blivit utförda. Ingen av rapporterna har bedömts som allvarliga och har därför inte anmälts till IVO. Under 2016 har ingen anmälan enligt Lex Maria gjorts. Svenska Palliativregistret, Vård i livets slut Socialstyrelsens utvalda kvalitetsindikatorer 2016, som bra mått på god vård i livets slut: - antal avlidna utan trycksår, 94,9%. (93,3% av de registrerade hade inga trycksår 2015) - andel personer som är ordinerade injektionsläkemedel att ge vid behov mot ångest, 94,9% (97,8%) - andel personer som är ordinerade injektionsläkemedel att ge vid behov mot smärta, 94,9% (97,8%) 14

60 - utförda bedömningar av munhälsa, 59 % (62,2%) - dokumenterat brytpunktssamtal, 53,8% (66,7%) - dokumenterad smärtskattning, 61,5% (60 %) - annan dokumenterad symtomskattning, 28,2% (22,2%) I 3 indikatorer ser vi en förbättring och i 4 indikatorer en försämring. Genomsnittlig försämring är -12,8% erbjöds kommunen utbildning för all personal i palliativ vård bekostad av Kampradstiftelsen. Tyvärr kunde man inte ta tillvara erbjudandet, p.g.a. personalbrist, så detta mål är framskjutet till hösten Senior Alert Kvalitetsregistret är det arbetsredskap som används för att upptäcka och förebygga fall, trycksår, undernäring och dålig munhälsa. Riskbedömningar görs både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta. Omvårdnadspersonalen gör en riskbedömning med hjälp av olika validerade mätinstrument. - Downton Fall Risk Index (DFRI) bedömer fallrisk - Modifierad Norton scale visar risk för att utveckla trycksår. - MNA (Mini Nutritional Assessment) bedömer risk för undernäring. - ROAG (Revised Oral Assessment Guide) bedömer risk för ohälsa i munnen På arbetslagets tvärprofessionella teammöte, hittar man individuella åtgärder som dokumenteras, utförs och följs upp. Ur årsrapporten Senior Alert SÄBO 2014 SÄBO 2015 SÄBO 2016 Förändring Antal fall Antal trycksår Antal viktminskningar > 5% Antal riskbedömningar där BMI < Antal riskbedömningar där MNA < Andel fall av de med risk för fall 16% 18% 14% Andel trycksår av de med risk för trycksår 3% 2% 2% 0 Antal riskbedömningar Antal riskbedömningar med risk Antal riskbedömningar av munhälsan utförda med den validerade metoden ROAG-J Under 2016 ligger täckningsgraden på riskbedömningar för personer i SÄBO i medeltal över året på 81,73 Målet för 2016 var 90 %, så det uppnåddes tyvärr inte. Vi hade även ett mål att antalet riskbedömningar i ordinärt boende skulle öka, vilket det inte gjorde gjordes 116st riskbedömningar. (2015 = 133st) 15

61 Fall och fallolyckor Fallskador/falltillbud har ökat under året från 748st till 852st vilket är 104st fler än st personer står för 8 % av alla fall. Antal personer som fallit under året är 219st (2015=195st). Under sommaren ser man en topp i antal fall, som sedan minskar under hösten. I år ser man även att det främst är i ordinärt boende som fallen har ökat. Ca 80st av de 104 fallen som ökningen utgör, är i ordinärt boende. Fall Orsak och konsekvens av fall Orsaken till fallen är ofta att man sätter sig vid sidan om stolen eller att man glömmer ta med sig rollatorn. En person med en demenssjukdom kan ha svårt att bedöma avstånd till en stol eller sin säng. Det är viktigt att man skyddar dessa personer från att skada sig trots att de faller ofta. Totalt har 33st personer behövt uppsöka sjukhus efter ett fall. Antalet lårbensfrakturer är 9st. 8st har fått en mindre fraktur. 4st har fått uppsöka sjukhus för en sårskada. Trycksår Trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och är ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Skjuv uppstår när olika vävnadslager förskjuts i förhållande till varandra, exempelvis när en persons huvudända höjs, och personen glider ned i sängen. Det finns ett antal bidragande faktorer som kan leda till trycksår. För att förebygga trycksår är det viktigt med avlastning. Tryckavlastning/tryckfördelning kan åstadkommas med hjälp av olika metoder, till exempel regelbunden vändning och användning av speciella hjälpmedel, t.ex. antidecubitusmadrass. Även mindre lägesändringar och vändningar är värdefulla. Två gånger/år, v. 11 och v. 40, görs en PPM-mätning av trycksår, undernäring och fall i särskilt boende. Det ger en ögonblicksbild av hur det ser ut just dessa veckor. 16

62 Tyvärr ser vi att trycksåren v 40 är fler än tidigare. Positivt är att de som finns är i kategori 1 eller 2, vilket är de minst allvarliga såren. I samma mätning ser vi att fallen ser ut att ha minskat i SÄBO. Detta är dock inte representativt för hela kommunen och hela året, då antal fall mätt i hela kommunen, har ökat. Sårläkning Det är inte bara tryckskador som kan orsaka sår. Även olyckshändelser eller sjukdomar kan få konsekvensen av att sår uppkommer. Ett sår ska läkas så fort det bara går. Detta för att förhindra infektioner, smärta och nedsatt rörlighet, som i sin tur för med sig andra problem. Under 2016 har ett projekt för att minska antalet sår, pågått i kommunen. Projektet drevs i samarbete med OneMed och bestod av en utbildning i sårläkning, en inventerande del och en del där erfarna sjuksköterskor på OneMed föreslog omläggningsmaterial och omläggningsregi för de sår som fanns i kommunen, 40st. Antalet sår minskades till 28st och antalet omläggningar minskade från 59st till 37st omläggningar/vecka. Förutom att det är en kvalitetshöjning för patienten, så är det en besparing av både tid och material. Projektet kommer att drivas i viss form även under Nattfasta För personer med nedsatt aptit är det viktigt att maten fördelas på flera måltider under dygnet, till exempel i tre huvudmål och två till tre mellanmål. Fördelning över dagen har betydelse för energi- och näringsintaget. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid nattfastan - bör inte överstiga 11 timmar. Om nattfastan blir för lång, börjar kroppen bryta ner musklerna för att tillgång till energi, vilket i sin tur kan medföra viktförlust och muskelförsvagning. En mätning av nattfastan gjordes på särskilt boende v. 11 och v. 40. Smedsgårds resultat är inte inräknade i siffrorna nedan. V. 11 hade 81 % av de personer (85st) som var med i mätningen, en nattfasta som var längre än 11 timmar. V. 40 visade samma mätning 80,4 %. 97st personer var med i mätningen v

63 Munhälsa Personer som bor i särskilt boende erbjuds en bedömning av sin munhälsa i samband med riskbedömning i Senior Alert, för att upptäcka ohälsa i munnen. Bedömningen utförs av munhälsoombud som har fått utbildning av tandvården i att utföra bedömningen enligt instrumentet ROAG. Antal bedömningar har ökat något, se tabell ur årsrapport Senior Alert. Nödvändig tandvård Den som har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg kan ha rätt till intyg om nödvändig tandvård. Nödvändig tandvård innebär att man betalar samma patientavgifter som i primärvården och får samma högkostnadsskydd och frikort. När man har betalat sammanlagt 1100 kronor är både tandvården och sjukvården fri så länge frikortet gäller. Intyg om nödvändig tandvård ger även rätt till en årlig munhälsobedömning hemma i bostaden. Hos den som bor på särskilt boende, får omvårdnadspersonalen i samband med munhälsobedömningen handledning och information av tandvården om betydelsen av den dagliga förebyggande vården för den enskildes mun- och tandhälsa. I Uppvidinge kommun har antalet personer med intyg om nödvändig tandvård och som också erbjudits ett uppsökande besök av tandhygienist, ökat 2016, från 185st till 196st. 103st av dessa tackade ja (53 %) (2015=69st). Vårdhygien Att drabbas av infektion är mera besvärligt för en person som redan innan är skör. Det viktigaste vapnet vi har för att förhindra smittspridning på våra särskilda boenden är följsamhet av de basala hygienrutiner som finns. Detta informeras det regelbundet om i personalgrupperna. Både av områdeschefer och av hemsjukvården. Under 2016 har det varit ett utbrott av magsjuka i början av året. För att få en uppfattning om hur basala hygienrutiner och klädregler följs, ska en PPM-BHK mätning göras v Flera moment ingår i mätningen, bl.a. handhygien, användning av plastförkläden, att man inte bär smycken i omvårdnadsarbetet. Mätningen görs över landet och det går att se hur kommunens resultat ligger till jämfört med övriga kommuner. Svenska HALT Svenska HALT är återkommande mätningar av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukning inom särskilt boende i Sverige med syfte att stödja det förebyggande arbetet inom området. Mätningen 2016 gjordes v. 46 och 47. Kommunens resultat var under mätveckorna bättre är genomsnittet i Riket både när det gällde hur många som var ordinerade antibiotika och antalet personer med pågående vårdrelaterad infektion. BPSD-register BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och personal. Kvalitetsregistret BPSD infördes under Genom att dokumentera på ett strukturerat sätt, kan man komma fram till det bästa sättet att bemöta en person med BPSD-symtom, 18

64 bemötandeplan tas fram och uppföljning planeras. Syftet är att minska BPSD-symtom, lidandet som detta innebär och på så sätt öka livskvaliteten för personen med demenssjukdom. I Kronobergs län har det under 2016 gjorts 683 registreringar i BPSD registret varav 63 är gjorda i Uppvidinge. De kvalitetsindikatorer som mäts i registret är - hur NPI-poäng förändras över tid (i genomsnitt)på de personer som har minst 3st mätningar. Här vore det positivt med sjunkande NPI-poäng, som kvitto på att de åtgärder som är insatta, haft effekt av färre symtom. Poängen har minskat från 37 till 32 poäng. - andel som har olämpliga läkemedel. Här mäter man andelen av de personer som är registrerade och som har ordination på antingen neuroleptika eller/och någon typ av lugnande läkemedel. Här ser vi en ökning, (2015=32%, 2016=53%). Jmf med Kronoberg (50 %) och Riket(38 %) ligger vi högt. - andel som är registrerade och som uppvisar smärtfrihet. Här ser vi en förbättring från 40 % 2015 till 64 % Här ligger Kronobergs län på 67 % och riket på 71 %. Siffran kan då tolkas som att 36 % (100 % -64 %) har smärta i Uppvidinge, vilket inte är korrekt. - andel personer som har bemötandeplan. En bemötande plan upprättas för att en person med BPSD-symtom ska få en personcentrerad vård hade samtliga som är registrerade en bemötandeplan är siffran 81 %. Riket (87 %), Kronoberg (87 %). - andel personer som fått en läkemedelsöversyn ligger i Uppvidinge på 56 %. Förra året låg den på 86 %. I Riket (86 %) och i Kronobergs län (78 %). - andel i procent av de personer i registret som har Alzheimers sjukdom som har kolinesterashämmare och/eller memantin, som är läkemedel som ibland kan fördröja utvecklingen av demenssjukdomen. Två exempel på läkemedel i dessa grupper är Aricept och Ebixa. I Uppvidinge har siffran ökar från 36 % (2015) till 54 % I riket (56 %) och i Kronobergs län (59 %). Demenssjukdom Socialstyrelsen anser att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. Kommunens demenssjuksköterska är certifierad utbildare i kvalitetsregistret BPSD och håller utbildningar inom kommunen. Under 2016 har 2 utbildningar genomförts och 20 nya administratörer har utbildats. Totalt är det 44 utbildade administratörer i kommunen. (undersköterskor, sjuksköterskor och områdeschefer). Målet för 2016 var att varje särskilt boende skulle ha ett BPSD team bestående av undersköterskor, områdeschef och sjuksköterska. Det är inte uppfyllt ännu pga. personalomsättning men det finns fullständiga team på 2 särskilda boende samt på särskilt boende enligt LOV. Mål för 2016 var att samtlig omvårdnadspersonal skulle genomföra en webbaserad utbildning i BPSD under en timme. Det är en kortare utbildning än vad administratörerna går och syftet 19

65 är att ge all personal en uppfattning om vad BPSD är. Målet är inte uppnått då samtlig personal inte har genomfört utbildningen under året. Mål för 2016 var också att samtlig personal på demensboende skulle genomföra webbaserad utbildning i Demens ABC, fem tillfällen á 1 timme, övrig personal bör genomföra den. Målet har uppnåtts. Ovan nämnda webbaserade utbildningar ingår i introduktionsprogrammet för ny omvårdnadspersonal. Utöver dessa utbildningar finns det ytterligare webbutbildningar inom demensvård att ta del av för personal, exempelvis Demens ABC plus och Mötas i musik. Socialförvaltningen och vårdcentralerna i kommunen har tillsammans ett ansvar för personer med demenssjukdomar. En samrådsgrupp, s.k. demensteam, bestående av demenssjuksköterska, biståndshandläggare, arbetsterapeut, läkare och om det är möjligt, ansvarig sjuksköterska träffats regelbundet för att samverka kring de patienter som är kända av båda vårdgivarna. Forskningsprojektet Leva med demens via Linnéuniversitetet, avslutades och redovisades under Intervjuer genomfördes med 85 personer med demens och deras anhöriga. Från Uppvidinge deltog 9 personer. Projektet visade att 70 % är nöjda/mycket nöjda med det stöd och den insats som utförs av hemtjänsten. Närstående är missnöjda med att kunskapen om demens är låg inom hemtjänsten, biståndshandläggare och personal inom växelvården, vilket gör det svårt i mötet med den drabbade och ger konsekvenser på hälsa och välbefinnande. Dagverksamheterna är det stöd från kommunerna som får flest positiva omdömen. Anhöriggrupper upplevs som viktiga och är uppskattade. Anhörigutbildning har genomförts av demenssjuksköterska under hösten 2016 fördelat på tre tillfällen. 10 personer deltog. Planering finns för att årligen kunna erbjuda utbildning för anhöriga. Kostnadsfri avlösning om 10 timmar/månad kan erbjudas till anhörig som vårdar en närstående. Många har beslut om det men använder det endast vid enstaka tillfälle eller inte alls. Skälen är olika, några tycker inte att det är tillräckligt flexibelt, det måste planeras långt i förväg och en del upplever inte att de har behov av att lämna hemmet utan vill vara i hemmet själva en stund istället. Det kan också vara så att den närstående inte accepterar stödet eller att den anhörige går hemifrån. Nya nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens beräknas vara klara under hösten Regeringen har även förslag till en svensk demensstrategi som kommer att presenteras sommaren Utifrån detta kommer de lokala riktlinjerna att ses över. Ergo Nova gungstolar har tidigare köpts in och finns på två äldreboende och en gruppbostad. Kombinationen gungning, musik och taktil massage minskar oro/ångest och leder till ett ökat lugn och välbefinnande. De används ofta som en omvårdnadsåtgärd vid BPSD-skattningar. Under 2017 kommer tillgång till ytterligare gungstolar att finnas. Kampradsstiftelsen har tidigare överlämnat en parcykel till kommunen. Det är en batteridriven cykel för två som ger aktivitet, träning och samvaro under trevliga former. Den har varit mycket uppskattad inom äldreomsorgen. Ytterligare parcyklar har köpts in. 20

66 Kvalitetsplan Nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre genomfördes I den infördes tre kvalitetsregister som fortfarande används i kommunen, Svenska Palliativregistret, Senior Alert och BPSD-registret. Tvärgrupp äldre har tom 2015 tagit fram Handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre i Kronobergs län. Uppvidinge har utifrån den sedan tagit fram en lokal handlingsplan, så även för 2016 och resultaten redovisas i dokumentet. From 2017 har en Kvalitetsplan istället tagits fram som är bredare och berör fler områden inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Strategi för de äldre i Kronoberg På uppdrag av Länets ledningsgrupp för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst har Tvärgrupp Äldre under 2016 arbetat fram ett underlag till Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg Den är beslutat av Länets ledningsgrupp och ska beslutas av politiken under våren Prioriterade områden utifrån strategin är: - Förebyggande vård och omsorg, hälsobevarande insatser - Delaktighet och självständighet - E-hälsa och välfärdsteknologi - Organisatoriska utvecklingsområden Linnea 10 Linnea är Kronobergs symbol för en äldre person som har flera olika kroniska sjukdomar och ett stort behov vård och omsorg. Under 10 år har Linneaprojekt genomförts av Regionen och länets kommuner tillsammans. Deltagare får ökad kunskap om förbättringsverktyg och gör samtidigt ett förbättringsarbete under handledning. Hösten 2015 startade Linnea 10. En av kommunens sjuksköterskor deltog då i ett Linneaprojekt om diabetes som redovisades i början av Målet för deras projekt var att Öka diabeteskunskapen hos omvårdnadspersonalen för att kunna ge Linnea en säkrare diabetesvård. Ett antal omvårdnadspersonal provade den webbaserade utbildningen som Nationella programrådet för diabetes har tagit fram för omvårdnadspersonal, inte bara dem som har delegering att ge insulin eller läkemedel. Resultatet visade att kunskapsnivån för sjukdomen diabetes typ 2 höjdes för de som deltog i webbutbildningen och tryggheten ökade kring vården av personer med diabetes. Webbutbildningen ska samtlig omvårdnadspersonal genomföra och den ingår i introduktionsprogrammet. Ökad bemanning inom äldreomsorgen Statsbidrag fördelas ut till kommunerna för ökad bemanning. Under 2016 har medlen används till bland annat utökning av omvårdnadspersonal natt i något område med hög arbetsbelastning, omvårdnadspersonal i trackteamet, trygghetsteamet samt bemanningsenheten. Det har också avsatts medel till personal som har till uppgift att sätta guldkant på tillvaron för de äldre. 21

67 Svensk standard Svensk standard för Kvalitet i omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering för äldre med omfattande behov i ordinärt och särskilt boende antogs 2015 och är framtagen av SIS (Swedish Standards Institute). Standarden är inspirerade av ICF och bygger på ett personcentrerat förhållningssätt. Utifrån den har äldreomsorgen tagit fram två mål: - Öka tryggheten i hemtjänsten - Säkerställa att promenader och social aktivitet genomförs, såväl i särskilt som ordinärt boende Hemrehabilitering Distriktsrehab ansvarar för hemrehabilitering för kommunens invånare över 18 år i alla boendeformer. Här arbetar arbetsterapeuter, fysioterapeuter och tekniker. Rehabilitering kan bestå av träning, rådgivning, behandling eller utprovning av hjälpmedel i hemmiljön. Arbetsterapeutens insatser fokuserar på att en person ska kunna klara sina vardagliga aktiviteter. Fysioterapeutens insatser fokuserar på de fysiska funktionerna så som rörlighet, styrka, balans med mera. Hjälpmedel kan lånas ut och ska lämnas tillbaka efter avslutat behov. Enkla hjälpmedel, så kallade egenansvarsprodukter, köper den enskilde själv från och med Råd om vad som kan fungera och var hjälpmedlen kan köpas lämnas av någon i Rehab-gruppen. Broschyr har tagits fram för att göra det enklare. På vissa hjälpmedel görs uppföljning/underhåll regelbundet. För andra hjälpmedel gäller egenansvar. Distriktsrehab är delaktiga på teammöten, och ansvarar för att de fallhändelser som sker, både i särskilt och ordinärt boende, diskuteras. Distriktsrehab har en viktig roll i arbetet med fallprevention. Det kan vara ett hjälpmedel som behövs eller en träning som gör att balansen blir bättre. Någon i gruppen deltar även i olika upphandlingar, som oftast görs tillsammans med andra kommuner ex. upphandling av vårdsängar Teammöte På teammöten träffas en tvärprofessionell grupp regelbundet i respektive område inom äldreomsorg och LSS verksamhet. Teamet består av sjuksköterskor/distriktssköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, omvårdnadspersonal och områdeschef. På mötet tar man upp bedömningar i Senior Alert och BPSD och kommer fram till lämpliga åtgärder samt gör uppföljningar av dessa. Falltillbud/fallolyckor diskuteras på teammötet för att se om något ytterligare kan göras för att förebygga ett nytt fall. Även andra avvikelser kan lyftas på teamet. Rutinen för teamträffarna har reviderats under Dokumentation I kommunen har uppbyggandet av en egen kortorganisation för att kunna ge ut säkra kort avklarats. Arbetet med att ge ut kort till all personal som hanterar känsliga personuppgifter inom Socialförvaltningen pågår. Alla patienter ska ha en vårdplan. Vårdplanen ska beskriva vilka sjukvårdsinsatser som är planerade och när de ska följas upp. Arbetet med att utveckla vårdplanerna så att de blir enkla 22

68 att använda samtidigt som de på ett bra sätt beskriver den planerade vården, har pågått under några år. Samarbetet fortsätter under 2017, då mycket ännu finns att önska. Beslutsstödet VISAM är ett verktyg för sjuksköterskan inom kommunal vård och omsorg som ska användas när den enskildes hälsotillstånd hastigt försämrats. Checklistan ger stöd för att avgöra var den fortsatta vården bäst ska ske. Syftet är att bedömningen ska bli strukturerad, patienten ska få vård på optimal vårdnivå. IBIC (Individens Behov I Centrum) hette tidigare ÄBIC (Äldres Behov I Centrum), är ett standardiserat dokumentationsverktyg inom äldreomsorgen. Målet för 2016 är inte uppfyllt om att samtliga hemtjänstutredningar i särskilt boende ska ske via IBIC. Det är fortfarande tidskrävande och svårigheter kvarstår i systemet, vilket gör att biståndshandläggarna just nu inte använder IBIC. Genomförandeplaner inom äldreomsorgen ska finnas på alla personer med beslutade biståndsinsatser förutom endast larm och/eller matdistribution. Den ska vara ett verktyg för personalen att arbeta utifrån och beskriver hur den enskilde ska få sina insatser utförda utifrån biståndsbeslutet. Genomförandeplanen ska upprättas inom 3 veckor, helst tillsammans med den enskilde och därefter uppdateras minst var sjätte månad eller oftare vid behov. Enligt kvalitetsgranskningar finns inte uppdaterad genomförandeplan hos samtliga personer med hemtjänstbeslut. Även inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning används genomförandeplaner. Samtliga brukare inom OF har en aktuell uppdaterad genomförandeplan. BBIC (Barns behov i centrum) är ett dokumentationsstöd som används inom individ- och familjeomsorgens avdelning, efter avtal om BBIC-licens med Socialstyrelsen. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och behålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården 2016 har IFO haft 2 interna utbildningsdagar utifrån revidering i BBIC. Tre personer har gått Socialstyrelsens utbildning i BBIC för utbildare och arbetsledare. En person har gått grundutbildningen i BBIC. ASI (Addiction Severity Index) är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning inom beroende- och missbruksvården. Den används för personer över 18 år. Under 2016 har 13 bedömningar gjorts i ASI-net, som är det webbaserade datastödet. Det bedöms vara en hög siffra utifrån antalet ärenden där det kan ha varit aktuellt med bedömning enligt ASI. Uppföljning ska ske inom 6 månader. 2 av 6 möjliga uppföljningar har gjorts, varav en uppföljning inte har kunnat genomföras pga. LVM. ADAD (Adolescent Drog Abuse Diagnostics)är en strukturerad standardiserad intervju som kan användas för unga personer med missbruksproblematik eller sociala problem. Det utgör ett stöd i BBIC-utredning och behandlingsplanering för den unge. Under 2016 har en intervju genomförts. Möjligheten att använda uppgifter från SSBTEK (sammansatt bastjänst ekonomisk bistånd) infördes under 2015 och används inom ekonomiskt bistånd. Det är ett register som samkör 23

69 med andra myndigheter gällande ekonomi, ex Försäkringskassa och CSN. Det ska säkerställa att rätt uppgifter ligger till grund för beslut om ekonomiskt bistånd eller inte. Öppenvården Öppenvården består av en behandlargrupp och en psykiatrigrupp. Behandlargruppen arbetar i första hand på uppdrag av handläggare på IFO med beslut enligt socialtjänstlagen (SoL). Utöver detta erbjuder de bland annat samarbetssamtal och serviceinsats i form av rådgivning utan beslut 5 gånger/person. De arbetar även på Familjecentralen som är en mötesplats i samarbete med Regionen. Psykiatrigruppen arbetar på uppdrag av handläggare inom vård och omsorg med beslut enligt SoL, för personer med psykisk funktionsnedsättning. De arbetar med boendestöd i det egna hemmet samt sysselsättningen med bl.a. våffelcafé och loppis. De utför även delegerade insatser från hemsjukvården. Sysselsättning i jämförelse med tidigare år hade 13 personer beslut om sysselsättning varav 2 hade beslut om individuellt stöd 2015 hade 15 personer beslut om sysselsättning varav 4 hade beslut om individuellt stöd hade 10 personer beslut om sysselsättning varav 2 hade beslut om individuellt stöd Boendestöd i jämförelse med tidigare år hade 54 personer beslut om totalt 403 timmar/månad, genomsnitt 7,5 timmar/person hade 50 personer beslut om totalt 590 timmar/månad, genomsnitt 11,8 timmar/person hade 46 personer beslut om totalt 493 timmar/månad, genomsnitt 10,7 timmar/person. Behandlingsinsatser 62 ärende pågående med olika insatser, ej tidsbestämda. Samarbetssamtal Det påbörjades 10 (16) samarbetssamtal under 2016 och totalt var det 16 samtalsserier igång, varav 11 (7) avslutades under året. 2 (0) av samtalen var initierade av Tingsrätten. 3 (5) samtal resulterade i muntlig överenskommelse 4 (2) samtal resulterade i skriftliga umgängesavtal. Totalt var det 29 barn involverade varav 22 har avslutats helt. 2 barnsamtal genomfördes. Budget- och skuldrådgivning Antalet nybesökare/ärenden inom budget- och skuldrådgivning var under 2016 totalt 69 personer, varav 25 kvinnor och 44 män. - Budget- och skuldrådgivning fick 43 personer, varav 14 kvinnor och 29 män. - Ansökan om skuldsanering gjordes av 10 personer, varav 5 kvinnor och 5 män. (2015 var det 14 ansökningar). Snittskulden för kvinnor var kr (lägst skuld kr och högsta skuld var kr) och för män var snittskulden kr (lägst skuld kr och högsta skuld var kr). - Frivilliga betalningsöverenskommelser genomfördes för 2 personer, varav 2 män. - Handläggning av dödsboanmälningar har gjorts i 14 ärenden. Av dessa ansökte 5 dödsbon om ekonomiskt bistånd för begravningskostnad. 24

70 var 344 personer i Uppvidinge kommun restförda hos Kronofogdemyndigheten (2015 = 311 personer, 2014 = 300 personer). Ingen person i åldern 0-17 år. Totalskulden var kr (2015 = kr, 2014 = kr). Snittskulden var 2016 per person kr. (2015 = kr, 2014 = kr). Förebyggande arbete har skett under året genom information/föreläsning på SFI c och d i Älghult och Åseda. Det har dock inte varit möjligt att få genomföra det på högstadium och gymnasieskolan under året. En enkätundersökning har genomförts och svarsfrekvensen var 77 %. Samtliga mål i enkäten har uppnåtts mer än väl, målet var 80 % på samtliga frågor. - Bra/mycket bra bemötande 100 % - Bra/mycket bra information vid mötet/mötena 100 % - Bra/mycket bra stöd för att klara min situation 100 % - Lätt/mycket lätt att få kontakt 96 % - Acceptabel väntetid var bra/mycket bra 96 % Väntetiden (max 4 veckor för besök) uppfylldes till 100 % Samverkan för att förebygga vårdskador och missförhållande Samverkansavtal Socialnämnden samverkar med andra vårdgivare och regleras i olika avtal och överenskommelser, t.ex: - Överenskommelse gällande samverkan inom hemsjukvård i Kronobergs län Överenskommelse mellan Region Kronoberg och länets kommuner gällande rutin för in- och utskrivning av patienter i sluten vård mars 2015 september Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget och kommunernas social- och skolförvaltningar i Kronobergs län gällande personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk ohälsa Här ingår Överenskommelse gällande Samordnad individuell plan (SIP) som en bilaga. Överenskommelserna finns publicerade på Region Kronobergs hemsida: Samverkan Samverkan sker kontinuerligt mellan socialtjänst och bland annat Familjefrid, Kvinnojouren och Frivården. Skolan är också en mycket viktig samarbetspartner liksom Psykiatrin. Övriga samarbetspartners är bland annat Arbetsförmedling, Etablering och Försäkringskassan samt Uppjobb. Samverkan sker också med Framtid Kronoberg, där bland annat matchning Kronoberg och DUA (delegation unga till arbete) ingår. Familjecentralen är en mötesplats där Regionens mödravård, barnhälsovård och ungdomsmottagning tillsammans med kommunens öppna förskola och socialtjänst finns samlad. 25

71 Projektet förebyggande/tidiga insatser kommer att starta under våren Antalet orosanmälningar för barn och unga har de senaste åren ökat markant. Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar också. Flera forskningsrapporter visar på vikten av tidiga insatser för att undvika att hamna i det så kallade utanförskapets pris. En projektledare har anställts, som har i uppdrag att tillsammans med socialförvaltning och flera andra aktörer, både internt och externt, utforma bland annat samordningsmodeller för att ge barn förutsättningar till en bra uppväxt och möjlighet att utveckla de förmågor som krävs för att leva ett gott liv. PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Regeringen och SKL har genom en överenskommelse enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Målen finns beskrivna i PRIO- handlingsplan för landstinget Kronoberg och länets kommuner För Uppvidinge var ett av de specifika målen för 2015/2016, att införa medarbetarsamtal för deltagare i öppenvårdens sysselsättning. Uppföljningen visar att 5 samtal har genomförts under Utöver det som erbjuds inom daglig verksamhet framkom önskemål om socialt umgänge i form av utflykter och fester. Starta ett brukarråd var också ett mål för 2015/2016. Under 2016 har fyra träffar genomförts med brukare och därmed är målet uppnått. För att möta kommande behov inom öppenvården har en kompetensinventering genomförts under 2016, vilket också var ett av målen för Det har resulterat i en planering för utbildning under 2017 i PYC (Parenting Young Children), ett föräldrarutbildningsprogram för personal som möter föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar. Det finns även behov av utbildning i t.ex. IHF (Intensiv Hemmabaserad familjebehandling) SIP (Samordnad individuell plan) När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med Regionen upprätta en samordnad individuell plan (SIP)om behov finns. Den ska beskriva de insatser/åtgärder som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst Kommunen har 2 personal som utbildar olika professioner i hur och när man gör en SIP. Syftet är att den enskilde som har ett behov av SIP, inte ska hamna i kläm för att kunskapen inte finns. Under 2016 har två utbildningar genomförts för ca 20 personal inom socialförvaltningen. Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsgenomgångar görs varje år i varierande omfattning. Det är vårdcentralen (Region Kronoberg) som beslutar hur många genomgångar som ska göras. Kommunens sjuksköterskor väljer ut de som bäst behöver en genomgång. När det är bestämt vilka som ska ingå, får omvårdnadspersonalen i uppgift att göra en symtomskattning. (Phase 20). Då får den enskilde svara på frågor som handlar om olika möjliga symtom som kan vara läkemedelsutlösta. I ett gemensamt möte går läkare, farmaceut och sjuksköterska igenom symtomskattning, läkemedelslista och journal som sedan ligger till grund för ev. justeringar av ordinerade läkemedel 26

72 I Uppvidinge kommun har det genomförts totalt 75 läkemedelsgenomgångar under st av dessa gäller personer som bor i ordinärt boende. Olofsgården: 26st Lingården: 15st Storgården: 16st Älghult: 6st Smedsgård: 12st Extern kontroll av läkemedelshanteringen Apoteket gör varje år en kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen, i varje område som har ett läkemedelsförråd som hemsjukvården ansvarar för. Granskningen, utförs av en apotekare som kontrollerar att författningar och övriga riktlinjer som finns runt läkemedelshanteringen, följs. Den sjuksköterska som är utsedd till förrådsansvarig för läkemedelsförrådet, medverkar vid kontrollerna, samt följer upp de förbättringsförslag/synpunkter som apotekaren lämnar. Extern kontroll är genomförd under Läkarmedverkan Avtal är skrivet mellan Region Kronobergs vårdcentraler i Åseda och i Lenhovda och Socialförvaltningen i Uppvidinge kommun angående läkarinsatser i hemsjukvård. Samma avtal är även skrivet med Hälsocentralen Falken i Alstermo. Avtalen omfattar läkarinsatser i hemsjukvård mellan 8-17, vardagar. Under jourtid kontaktas jourläkarmottagningen i Växjö, alt akutmottagningen Centrallasarettet i Växjö. Samordnad vårdplanering SVPL Vid samordnad vårdplanering överförs ansvaret för vård och omsorg från en vårdgivare till en annan. Den samordnade vårdplaneringen är ett av de viktigaste stegen i vårdkedjan för patienten i den gemensamma vård- och rehabiliteringsprocessen. Vårdplaneringen ska resultera i en samordnad vårdplan som beskriver vilka insatser primärvård och kommun ska ge patienten i anslutning till utskrivningen. I vissa fall är det bra för någon eller några professioner i kommunen att fysiskt åka till sjukhuset och genomföra en vårdplanering, men ibland kan det vara fördelar med att göra den digitalt. I modulen LINK i verksamhetssystemet Cambio Cosmic, görs en vårdplan inför hemgång. För den som inte kan komma hem p.g.a. olika skäl, ex. platsbrist i kommunen, men som ändå är medicinskt färdigbehandlad, får kommunen betala ca 4800 kr/dygn. Under 2016 hade kommunen 16st betaldagar. Trygghetsteam Trygghetsteamet startade 31 augusti 2015 som ett projekt under ett år. I trygghetsteamet ingår undersköterskor, distriktssköterka, arbetsterapeut och fysioterapeut samt biståndshandläggare. Syftet med trygghetsteamet är att ge en bättre kvalitet på vårdplaneringen, genom att den som regel sker i hemmet och med större möjlighet för fler professioner att närvara. Teamet ger också en bättre möjlighet för den enskilde att kunna komma direkt hem från sjukhuset, utan att behöva mellanlanda på en tillfällig plats. Fördelen är då att man kan börja träna direkt i 27

73 hemmiljön. Teamet ger också ett ökat stöd de första veckorna, så att det ska kännas tryggt att vara hemma. Ytterligare ett syfte är att minska indikatorn för undvikbar slutenvård samt återinläggningar inom 30 dagar. I maj 2016 beslutade Socialnämnden (SN) att förlänga Trygghetsteamet ytterligare ett år. Trygghetsteamet behövde ytterligare tid för att utveckla rutiner och samverkansformer och dessutom kunna ge SN ett bättre underlag för beslut om att permanenta eller avveckla trygghetsteamet juni En enkät har besvarats av berörda professioner under våren 2016 för att fånga upp förbättringsområden. Det som framkom var bland annat förbättringar kring kommunikation och dokumentation. Intervjuer med 10 enskilda som vårdplanerats innan projektets start samt 10 intervjuer efter att Trygghetsteamet startat sin verksamhet har genomförts, enligt projektplanen. Våld i nära relationer Socialstyrelsen utkom med nya föreskrifter och allmänna rekommendationer gällande våld i nära relationer (SOSFS 2014:4), vilka förtydligar socialnämndens ansvar för personer som varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Statsbidrag har utbetalats för 2016 och planen finns även för åren En arbetsgrupp har utsetts för att ta fram handbok, riktlinjer och rutiner för arbetet med våld i nära. Syftet är också att kunskapen och kompetensen ska öka hos samtlig personal inom förvaltningen kring våld i nära relationer. Kompetensutveckling under 2016 har skett genom introduktionsdagar Alla vågar ställa frågor. Fortsatt planering finns för med bland annat webbaserade utbildning för personal inom ÄO, OF och HSV. Familjefrid är en verksamhet som bedrivs gemensamt av Region Kronoberg och länets kommuner. De arbetar för att motverka våld i nära relationer och erbjuder stöd till personer som utsätts för eller utsätter någon för våld. PATRIARK är en bedömningsmetod som ger vägledning för bedömning och hantering av risk för hedersrelaterat våld. Patriark används främst av polisen men inom IFO finns kunskapen att tolka resultatet. FREDA, ett bedömningsinstrument som används i första hand inom våld i nära relationer Utbildning har under året skett för vuxengruppen samt behandlargruppen inom IFO. I samband med förhandsbedömningar samarbetar avdelningarna Barn och familj och Vuxengruppen inom IFO på ett annat sätt from hösten Det innebär att signaler om våld i nära relationer upptäcks lättare, vilket antalet aktualiseringar också bekräftar. Under 2016 har det skett 18 aktualiseringar för våld i nära. Av dessa har 13 aktualiserats sedan september. En viss osäkerhet i antalet finns och det innebär att det kan finnas fler aktualiseringar kring våld i nära än ovan angivna pga. att registreringar på detta sätt påbörjades under Av de 18 aktualiseringarna har 14 lett till utredning. Anhörigstöd Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder, (5 kap. 10 socialtjänstlagen). 28

74 Socialförvaltningen har en utsedd anhörigsamordnare som arbetar övergripande i förvaltningen med stöd till anhöriga. Anhörigdagen 2016 fick temat hälsa och må bra och innehöll bland annat föreläsningar från representant från anhörigas riksförbund samt folkhälsoutvecklare från Region Kronoberg. Demenssjuksköterska tillsammans med anhörigsamordnare har haft regelbunden kontakt med de ideella anhöriggrupperna. Inför 2017 kommer anhörigsamordnare att samarbeta med biblioteket kring olika föreläsningar. Möjlighet till mer anonymitet och möjlighet att nå ut till fler anhöriga. Exempel på stöd som anhöriga eller deras närstående kan söka/erbjudas för att underlätta för den anhörige - Avgiftsfri avlösning i hemmet, upp till 10 timmar per månad - Daglig verksamhet på Gyllenbo (för personer med demenssjukdom) - Korttidsvistelse på Videbo (för barn och unga med funktionsnedsättning) - Stödfamilj (för barn och unga med funktionsnedsättning) - Avlösarservice enligt LSS - Stödsamtal, max 5 ggr kostnadsfritt via öppenvården. BRA-samtal (Barns Rätt som Anhörig) Barn 7-18 år och som har en förälder som missbrukar ska erbjudas BRA-samtal. Det är en modell för en kort samtalsserie med barnet i fokus. Under 2016 har 2 barnsamtal genomförts. Fler har erbjudits men har inte blivit aktuellt. Någon skriftlig rutin har inte tagits fram under 2016, vilket var målet, utan finns med i riktlinjerna för beroende- och missbruksvård istället. Navet är en del av Region Kronoberg och erbjuder anhörigstöd i form av kostnadsfria stödsamtal både individuellt och i grupp. Det gäller anhöriga till personer som har problem med narkotika, alkohol eller spel om pengar. Glimten är en del av Familjefrids verksamhet och erbjuder pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar mellan 6 och 20 år och som lever i missbruksmiljö. På Glimten får de möjlighet att träffa andra barn och ungdomar i liknande situationer. Kompetens Kompetensutveckling inom socialförvaltningen 2016 har bland annat skett genom: Hedersrelaterat våld, kulturskillnader och traumatisering för personal inom socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning samt Etablering och HVB verksamhet under hösten. Det har skett med hjälp av projektmedel som har avsatts från det tillfälliga statsbidraget till kommunerna med anledning av flyktingsituationen som har varit. - Förebygga våldsbejakande beteende och extremism - Könsstympning - Ensamkommande barnet vem bär ansvaret? - Bemöta traumatiserande flyktingar - Kulturella skillnader Afghanistan - Psykosociala utvecklingen vid trauma och migration hos barn och ungdomar - Somaliskt samhälle och kultur 29

75 - Hedersrelaterat våld och förtryck SIP (Samordnad Individuell Plan) Utbildning har skett 2 gånger under året för personal inom socialförvaltningen. UGL (Utveckling av grupp och ledare) För att stärka ledarskapet inom förvaltningen har ledningsgrupp, områdeschefer och gruppledare gått UGL- utbildning under en vecka. Det finns en planering för att även fortsättningsvis kunna erbjuda nya chefer och gruppledare utbildningen. Kompetensutveckling inom Individ och familjeomsorgen - Grundutbildning i Kälvestenintervjun. Det är en metod för att få en utförlig information om blivande jour- och familjehem i samband med familjehemsutredningar. - Utbildning för familjehemsutbildare Ett hem att växa i. - Handläggning och dokumentation om barn - BBIC utbildning - Risk- och skyddsutbildning inom BBIC - Lågaffektivt bemötande (Bo Hejlskov) - Kunskap till praktik En del av utbildningarna har bekostats av stimulansmedel. Kompetensutveckling inom vård- och omsorg - Kurs för hörselombud - Sociala relationer, lära/hjälpa vid AS/Autism - Sex och samlevnad för personer med funktionsnedsättning - AKK (Alternativ kompletterande kommunikation) - Webbaserad utbildning i basal vårdhygien - Webbaserad utbildning i diabetes typ 2 - Webbaserad utbildning BPSD - Webbaserad utbildning Demens ABC Kurser inom omvårdnadsprogrammet har erbjudits personal inom äldreomsorg och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, vilka har finansierats av prestationsmedel - Psykologi, 50 p - Specialpedagogik 1, 100 p - Specialpedagogik 2, 100 p - Vård och omsorg vi demenssjukdom, 100 p Totalt har 23 personer deltagit under Under våren 2017 är kurserna Socialpedagogik 100 p samt Äldres hälsa och livsvillkor 200 p planerade. Två omvårdnadspersonal genomför under en YH-utbildning till specialistundersköterska, med inriktning mot äldre. De har även gått en distansutbildning till kostombud under hösten Med hjälp av stimulansmedel har även utbildningarna nedan genomförts. - ESL (Ett Självständigt Liv), ca 60 personal. 30

76 - Mat och hälsa, ca 50 personal Kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård 4st sjuksköterskor har gått vidareutbildning i Sjukdomslära och förskrivning av inkontinenshjälpmedel. Detta för att förbättra inkontinensvården i kommunen så att den enskilde får ett så bra inkontinensskydd som möjligt. Ytterligare 5st sjuksköterskor kommer att erbjudas denna utbildning, som kommer att hållas i Växjö under våren Inga ytterligare utbildningar har hållits i Klinisk bedömning under Satsningen ska utvärderas och strategi för att nya sjuksköterskor ska få erbjudande om deltagande, ska tas fram gemensamt i länet. Vår och höst anordnar Läkemedelskommittén i Region Kronoberg länsövergripande utbildningar, där länets sjuksköterkor bjuds in. Övergripande mål och strategier för kommande år De mål vi kommer att jobba utifrån under 2017 finns mer detaljerat beskrivna i: - Verksamhetsplan 2017 med övergripande mål för socialförvaltningen samt politiska mål för god ekonomisk hushållning - PRIO handlingsplan 2017 En plan för riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och för personer med mer omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. - Kvalitetsplan 2017 Lokal handlingsplan för äldreomsorg och hälso- och sjukvården med bland annat kvalitetsregister, nutrition, vård i livets slut. Övrigt som förvaltningen bl.a. kommer att arbeta med är: - Systematiskt förbättringsarbete kring avvikelserhantering (klagomål och synpunkter, avvikelser, Lex Sarah, Lex Maria) - Intern kontroll Socialförvaltningens interna kontroll av verksamheten enligt nämndens beslut. - Statistik Använda resultaten från bland annat brukarundersökningar och Öppna jämförelse i kvalitetsarbetet. - Kvalitetsuppföljning av särskilt boende. 31

77 tjänsteskrivelse Skrivelse om platser för särskilt boende Sammanfattning Flera ledamöter i Kommunala pensionärsrådet (KPR) inkom den 20 december 2016 med en skrivelse till socialnämnden om platser för särskilt boende i kommunen. Ledamöterna skriver bland annat att det inte är försvarsbart att minska antalet platser på kommunens särskilda boende eftersom den äldre befolkningen i kommunen ökar. Ledamöterna föreslår att socialnämnden ska göra fyra åtgärder: Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att omedelbart stoppa påbörjade tömningen av avdelningen Prästgårdsvägen i Älghult Påbörja återinflyttningen i tömda lokaler Stoppa stängningen av elva platser på Solgården i Norrhult Behålla antalet platser på Smedsgård i Alstermo Förslag till svar till ledamöterna i KPR Socialnämndens har beslutat om budget- och verksamhetsplan för I åtgärdsplanen, för att försöka anpassa verksamhetens kostnader i relation till budget, ska minskning av antalet särskilda boendeplatser genomföras. Projektet med trygghetsteamet fortsätter under 2017 och avser att ge den enskilde bättre möjligheter att bo kvar hemma. Översyn av möjligheten att skapa alternativa boendeformer ska ske under planperioden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Skrivelse från KPR Förslag till beslut 1 Socialnämnden lämnar socialförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt svar till ledamöterna i kommunala pensionärsrådet. 2 Socialnämnden överlämnar skrivelsen till kommunstyrelsen för kännedom. m.uppvidinge.se

78 Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Ledamöter i kommunala pensionärsrådet Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

79

80 tjänsteskrivelse Granskning om hanteringen av sjukfrånvaro Sammanfattning Förvaltningens målsättning för 2017 är att kunna få en bättre bild av sjukfrånvaroorsakerna genom att öka hälsosamtalen för personer med upprepad korttidssjukfrånvaro. Pilotprojektet sjuk-frisk innebär att den som anmäler sig sjuk även kontaktar Previa för ett rådgivande samtal. Vid detta samtal anger de sjukfrånvaroorsak, vilket ger en ytterligare analys av sjukfrånvaroorsaker. Både kort- och långtidssjukfrånvaron har minskat under 2016, i relation till Den totala sjukfrånvaron är 6,95% för 2016(11,61% för 2015), härav bedömer vi att djupare analys inte behöver genomföras. Bakgrund Den totala sjukfrånvaron i Sverige har ökat mellan åren 2010 och I Uppvidinge har den under denna period ökat mer än genomsnittet i Sverige. PWC har därför genomfört granskning av om kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen samt socialnämnden arbetare ändamålsenligt för att reducera sjukfrånvaron. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av arbetet med sjukfrånvaron Tjänsteskrivelse socialchef Förslag till beslut Socialnämnden överlämnar socialförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunens revisorer. Beslutsexpediering Uppvidinge Kommuns revisorer m.uppvidinge.se

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94 Ärendet innehåller sekretess och därför visas inte handlingarna

95 tjänsteskrivelse Rapportering ej verkställda beslut enligt SoL och LSS kvartal fyra 2016 Sammanfattning Socialnämnden har skyldighet att till Inspektion för vård och omsorg (IVO), inrapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta innefattar också en skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten som inte verkställs på nytt inom tre månader. Rapporteringsskyldigheten gäller SoL-beslut 16 kap 6 f samt LSS-beslut 9 och 28 f-g. Beslutsunderlag Kvartalsrapport Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna informationen Beslutsexpediering Kommunens revisorer Kommunfullmäktige m.uppvidinge.se

96 tjänsteskrivelse Procapita verksamhetssystem Sammanfattning Uppvidinge kommun har idag ett avtal avseende Verksamhetssystemet Procapita. Procapita används inom Vård och omsorg, Individ och familjeomsorgen och Etableringen. Utvecklingen av Procapita pågår kontinuerligt och vi är nu i ett läge där det befintliga avtalet behöver förlängas med tillägg av det nya gränssnittet Lifecare. Bakgrund Arbetsmiljöverket har påtalat brister i socialsekreterarnas arbetsmiljö kopplat till verksamhetssystemet och personalen upplever också att Procapita i sin nuvarande form inte tillgodoser verksamhetens behov. Utifrån det har Uppvidinge tillsammans med Alvesta kommun skickat ut en request for information (RFI) för att undersöka marknaden för verksamhetssystem. Fyra företag bjöds in för att visa sina produkter varav ett var Procapita. Bedömningen är att ett väl fungerande verksamhetssystem skulle kunna uppnås genom att uppgradera Procapita till det modernare gränssnittet Lifecare på de områden detta är i drift både inom Individ och familjeomsorg och Vård och omsorg. När Lifecare hemtjänst införs kommer nuvarande avtal med Intraphone att sägas upp. Därefter kommer en upphandling av ett nyckelfritt låssystem att göras eftersom nuvarande manuella hantering av nycklar inom hemtjänsten och hemsjukvården inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Ekonomiska konsekvenser För att Procapita ska uppgraderas till ett modernare gränssnitt behöver nya moduler köpas in vilket medför en ökad kostnad. Dels i form av engångskostnader i för licenser och dels en högre månadskostnad. Det krävs också stöd av konsult både för att komma till rätta med felaktigheter som finns i befintligt system, men också för att införa och utbilda personalen i det nya gränssnittet. m.uppvidinge.se

97 Den beräknade engångskostnaden för nya licenser är kronor. Månadskostnaden för Procapita i dag är kronor. Den nya totala månadskostnaden beräknas bli kronor/månad exklusive telefonabonnemang och trafikavgifter. Konsultarvoden vid uppstart av nya moduler uppskattas kosta kronor. Utbildningskostander tillkommer om all personal behöver utbildning. Kostnaden för att införa ett nyckelfritt låssystem beräknas uppgå till kronor och finns med i budgetdokumentet för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse av administratör Förslag till avtal om verksamhetssystemet Procapita Förslag till beslut Socialnämnden beslutar förlänga avtalet Procapita Vård och omsorg och Individ och familjeomsorg enligt bilagda avtal. Beslutsexpediering Socialförvaltningens ledningsgrupp Lena Eriksson, administratör Lena Eriksson Administratör m.uppvidinge.se

98 tjänsteskrivelse Uppföljning av intern kontroll år 2016 Sammanfattning Socialnämnden har beslutat om handlingsplan för internkontrollplan för I denna rapport redovisas resultatet av respektive beslutad åtgärd. 1. Utdrag ur belastningsregistret Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Kontrollera om utdrag finns i personakterna för personer som utför insatser till barn, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) Resultat: Stickkontroller har gjorts av personakter för medarbetare på korttidsboendet för barn, Videbo, och utdrag finns. Fortsatta arbete: Områdeschefen fortsätter att följa rutinen. 2. Kontrollera om delegeringsordningen följs Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Stickkontroll för att se om delegeringsordningen följs inom individ- och familjeomsorgen Resultat: Avdelningen för Vård- och omsorg har granskat tio ärenden inom Individ och familjeomsorgen. Åtta av dessa stämmer väl med delegationsordningen. I ett ärende saknas utredningen. I ett ärende följs inte delegationsordningen eftersom socialsekreterare har fattat beslut medan det enligt delegationsordningen är IFO-chef som ska fatta beslut. Ärendet gäller kostnad utöver omkostnadsersättning Fortsatta arbete: Samtala med grupperna, på arbetsplatsträffar, om vikten av delegationsordningen följs och att beslut ska föregås av en utredning. Utreder m.uppvidinge.se

99 detta som en avvikelse då det finns en otydlighet om det rör ett beslut om bistånd till barnet eller omkostnad till familjehemmet. Delegationsordningen kan ha misstolkats. Ska vara klart 31 maj 2017 Ansvarig: Enhetschef placeringsgruppen 3. Kontrollera om delegeringsordningen följs Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Stickkontroll har genomförts på tio beslut, föredelat mellan LSS (Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) samt SoL (socialtjänstlagen) för att se om delegeringsordningen följs inom vård- och omsorg. Resultat: Samtliga beslut är fattade enligt fastställd delegationsordning. Fortsatta arbete: I introduktionsplanen, för myndighetautövare, ska genomgång av delegationsordningen göras 4. Kontroll av dokumentation av narkotika förbrukningen Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Narkotikaförbrukningen kontrolleras. Resultat: Kontroller är gjorda på totalt 154 narkotikalistor från kommunens särskilda boenden. I kontrollen ingick både om listorna var korrekt ifyllda och om avräkningen av läkemedlet stämde. I 93,5% av listorna stämde avräkningen. De fel som hittades var i första hand att man glömt fylla i någon ruta eller fyllt i på fel ställe. I 3 fall stämde inte antalet på ett oförklarligt sätt. Eventuellt kan det ha varit ett svinn, men det kan även ha rört sig om att någon har glömt att signera ett uttag. Inte på någon av listorna har antalet doser inte överstigit 5. Andra uppgifter som ska anges på listorna är att de ofta är bristfälligt ifyllda. Fortsatta arbete: Digitala signeringslistor ökar möjligheten för kontroll av att ordinerade doser blir givna. Listorna blir alltid korrekt ifyllda. Möjligheten att införa detta kommer att lyftas i samband med uppgradering av verksamhetssystemet. Till dess fortsätter rutiner för narkotikakontroller att följas. m.uppvidinge.se

100 5. Följs/efterlevs rutinen för privata medel Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Stickkontroll hos boende som får hjälp att sköta sina kontanter Resultat: Kontroll har genomförts på Storgården, Lingården och Sländan. På Storgården och Lingården fungerar och följs rutinen för privata medel. På Sländan finns inte några kodade värdeskåp i lägenheterna. Värdeskåpen som finns är placerade i Personalrummet. Endast den som är kontaktman och tillika ansvarig för kontantkassan har nyckel till detta skåp. Kontrollerna visar att en personal skriver på kvitto istället för kassabladet, enligt Rutin för privata medel ska signering göras av två personal på kassblad. Kontroller som gjorts för in- och uttag stämmer. Fortsatta arbete: Områdeschef implementerar, Rutinen för privata medel, att två personal signerar på kassablad istället för på kvitto samt se över möjligheterna att investera värdeskåp med kod till lägenheterna 6. Hälsokontroller för nattpersonalen Beslutad åtgärd/kontrollmoment: Kontrollera om nattpersonal har erbjudits hälsokontroll de senaste 3 åren Resultat: Kontroll genomförd inom hälso-och sjukvården. Samtliga har erbjudits hälsokontroll Kontroll har genomförts för omvårdnadspersonal som arbetar natt på Lingården. Alla har inte erbjudits hälsokontroll var tredje år. Kontroller är nu inbokade till januari Fortsatta arbete: Vård- och omsorgschef har begärt in plan för hur det ska säkerställas i framtiden. m.uppvidinge.se

101 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Rapport socialnämndens internkontroll plan för 2016 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner redovisningen och översänder uppföljningen till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 36(43) Socialnämnden 170 Dnr Intern kontroll 2016 Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att ställa sig bakom förslag till handlingsplan. Socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att ställa sig bakom socialförvaltningens handlingsplan för Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för intern kontroll ska beslutas av socialnämnden och lämnas över till kommunstyrelsen för beslut, senast den 30 oktober Handlingsplanen ligger till grund för riskbedömningar och styrning av socialnämndens verksamhetsområden. Riskbedömningar i handlingsplanen för 2016 har gjorts utifrån den så kallade VOR-matrisen (väsentlighet- och risk). Bakgrund Reglemente för intern kontroll beslutat av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Socialnämndens regler och anvisningar för intern kontroll Beslutsunderlag Förslag till handlingsplan för 2016 Tjänsteskrivelse handlingsplan för intern kontroll 2016 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

103 Handlingsplan intern kontroll 2016 Granskningsområde Utdrag ur belastningsregistret Kontrollera om delegeringsordningen följs Kontrollera om delegeringsordningen följs Kontroll av dokumentation av narkotikaförbrukningen Riskbild Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. Barn inom LSSverksamheten utsätts för brott Felaktiga/icke gällande beslut Felaktiga/icke gällande beslut Stöld av narkotikalassade läkemedel Riskbedömning Riskbedömningar görs för att utröna olika typer av händelser. Bristande hantering i organisationen Socialnämndens delegeringsordning följs inte/är inte känd av myndighetsutövare Socialnämndens delegeringsordning följs inte/är inte känd av myndighetsutövare Bristande hantering i organisationen Åtgärd/kontrollmoment Kontrollera om utdrag finns i personakterna för personer som utför insatser till barn, inom LSS Stickkontroll för att se om delegeringsordningen följs inom individoch familjeomsorgen Stickkontroll för att se om delegeringsordningen följs inom vård- och omsorg Att narkotikaförbrukningen kontrolleras Omfattning Ansvarig Rapporteras till Stickkontroller i tre personakter under 2016 Stickprov på 10 delegeringsbeslut under 2016 Stickprov på 10 delegeringsbeslut fördelat mellan LSS och SoL äldre, under 2016 En gång, under 2016, kontrollera på två personer/område Vård- och omsorgschef Vård- och omsorgschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hälso- och sjukvårdschef Förvaltningschef Individ- och familjeomsorgschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Rapporteras när Senast den 31/12 Senast den 31/12 Senast den 31/12 Senast de 31/12

104 Handlingsplan intern kontroll 2016 Granskningsområde Följs/efterlevs rutinen för privata medel Riskbild Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. Ökad risk för att de boende utsätts för brott Riskbedömning Riskbedömningar görs för att utröna olika typer av händelser. Bristande hantering i organisationen Stickkontroller hos boende som får hjälp att sköta sina kontanter Omfattning Ansvarig Rapporteras till Kontroll av två personer på våra 4 särskilda boenden samt på två gruppbostäder Vård- och omsorgschef Åtgärd/kontrollmoment Förvaltningschef Rapporteras när Senast den 31/12 Hälsokontoller för nattpersonalen Arbetsgivaren följer inte gällande lagstiftning för hälsokontroller för nattarbetare Ohälsa Kontrollera om nattpersonal har erbjudits hälsokontroll de senaste 3 åren Stickkontroll på tre medarbetare som arbetar, och har arbetat natt minst 3 år, hos varje chef som har nattpersonal Vård- och omsorgschef Hälso- och sjukvårdschef Förvaltningschef Senast den 31/12

105 tjänsteskrivelse Intern kontroll för år 2017 Sammanfattning Handlingsplan för intern kontroll ska beslutas av socialnämnden och lämnas över till kommunstyrelsen för beslut. Handlingsplanen ligger till grund för riskbedömningar och styrning av socialnämndens verksamhetsområden. Riskbedömningar i handlingsplanen för 2017 har gjorts utifrån den så kallade VOR-matrisen (väsentlighet- och risk). Bakgrund Reglemente för intern kontroll beslutat av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Socialnämndens regler och anvisningar för intern kontroll Beslutsunderlag Förslag till handlingsplan för 2017 Tjänsteskrivelse handlingsplan för intern kontroll 2017 Förslag till beslut Socialnämnden antar handlingsplan för intern kontroll år 2017 och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom. Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

106 Handlingsplan intern kontroll 2017 Externa utförare av personlig assistans Avslut av familjehem Riskbild Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Ersättning utgår till familjehemmet efter avslutade placeringar Riskbedömning Riskbedömningar görs för att utröna olika typer av händelser. Stämmer antalet körda mil överens med tankningarna. Stämmer fakturerad tid med beslutad tid Följs rutinen vid avslut av familjehemsplacerade barn Rättssäkerhet Beslut verkställs inte Verkställs besluten om social samvaro/promenader i hemtjänsten Granskningsområde Åtgärd/kontrollmoment Stickkontroll på om medelvärdet överstiger rekommenderad förbrukning. Kontrollera personliga assistansärende med privata utförare om utbetald summa stämmer med assistansersättning beslutad tid Stämmer utbetalningen av arvode överens med beslutet Stickkontroller på om den verkställda insatsen är utförd Omfattning Ansvarig Rapporteras till 4 bilar inom hemtjänsten, 2 bilar inom hälsooch sjukvåden samt 1 bil socialkontoret Kontrollera 4 ärende per halvår Avstämning 1 gång per halvår Stickkontroll på 4 beslut om social samvaro/promenader i respektive hemtjänstområde Leasingbilar socialförvaltningen Administrativ chef Ekonom och områdeschef personlig assistans Ekonom Vård- och omsorgschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Rapporteras när Senast den 31/12 Senast den 31/12 Senast den 31/12 Senast de 31/12 Tjänsteskrivelser Socialnämnden ges inte rätt förutsättningar att fatta beslut i relation Att det inte finns ekonomisk täckning för fattade beslut i Beskrivs ekonomiska konsekvenser i tjänsteskrivelserna Kontroll på samtliga tjänsteskrivelser till socialnämnden Förvaltningssekreterare Förvaltningschef Senast den 31/12

107 Handlingsplan intern kontroll 2017 Riskbild Risk är ett mått på de skadliga konsekvenserna av en framtida händelse. till budgetförutsättningarna Förhandsbedömningar sker inte inom föreskriven tid, 14 dagar Förhandsbedömningar Riskbedömning Riskbedömningar görs för att utröna olika typer av händelser. socialnämnden Barn kan fara illa Granskningsområde Åtgärd/kontrollmoment Stickkontroll på förhandsbedömningar Omfattning Ansvarig Rapporteras till september och oktober 14 förhandsbedömningar under 2017 Rapporteras när IFO-chef Socialchef Senast den 31/12

108 tjänsteskrivelse Boendeutredning Sammanfattning Socialnämnden beslutade , 167, att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med svar på nedanstående frågor. - Lösning för utökning och anpassning av verksamhetens behov av socialkontorets lokaler - Alternativa lokaler för öppenvården - Redovisning samt eventuella förslag för att anpassa antalet särskilda boende enligt budget- och verksamhetsplan Alternativa lokaler för Videbo(korttidsboendet för funktionsnedsatta barn- och ungdomar). Aktiviteter pågår för att möjliggöra utökning och anpassning av verksamhetens behov av socialkontorets lokaler. Från och med den 6 februari kommer förvaltningens ledningsgrupp ha sin arbetsplats i Tofflans lokaler i Lenhovda. Arbetsgrupp är tillsatt för möjliggörande av alternativa lokaler för öppenvården, i Åseda. Nuvarande kontrakt gäller till och med mars Neddragningen till nitton platser på Storgården är genomfört, i avvaktan på kommunstyrelsens beslut om utbyggnad av tvättstuga kan inte lokalerna överlämnas till kommunstyrelsen. Smedsgård ändrar, enligt muntligt avtal, sitt kapacitetstak i Juni 2017, minskningen sker därefter succesivt till 16 platser. Neddragning av platser på Solgården i Norrhult är inte påbörjat. Alternativa lokaler för Videbo är inte påbörjat Bakgrund Socialnämnden har en pågående boendeutredning, som innehåller en plan för boendeplatser samt övriga lokaler som brukas av socialnämndens verksamheter. Ekonomiska konsekvenser kronor i årshyra Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Socialchef m.uppvidinge.se

109 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med information till socialnämnden i juni Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

110 tjänsteskrivelse Länsgemensam äldrestrategi Sammanfattning Tvärgrupp äldre har på uppdrag ledningsgruppen för länets hälso- och sjukvård samt socialtjänst arbetat fram ett förslag på gemensam strategi för de äldre i Kronobergs län Strategin bygger på att gå från insats till personcentrerad vård. Bakgrund I det länsgemensamma utvecklingsarbetet för ett bättre liv för de mest sjuka äldre har ledningsgruppen för länets hälso- och sjukvård samt socialtjänst beslutat om två övergripande mål fram till och med Målet för våra mest sjuka äldre är Trygg och säker vård och omsorg genom ett effektivt resursutnyttjande i Kronobergs län. Tvärgrupp äldre har härmed haft i uppdrag att arbeta fram förslag på en länsgemensam äldrestrategi, som länets ledningsgrupp har godkänt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse socialchef Gemensam strategi för de äldre i Kronoberg Förslag till beslut Socialnämnden godkänner strategin för de äldre i Kronoberg Beslutsexpediering Region Kronoberg, Annika Magnerot Socialchef Susanne Winsth m.uppvidinge.se

111 GEMENSAM STRATEGI FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG FÖR GOD SAMORDNING MELLAN KOMMUNER OCH REGION KRONOBERG MED INDIVIDEN I FOKUS VÄXJÖ MARKARYDS KOMMUN 1

112 INLEDNING Kronobergs län har, i likhet med resten av Sverige, en utveckling där befolkningen blir allt äldre och där den äldre har allt större behov av flera kontakter inom vård och omsorg. Därmed krävs det allt högre grad av komplexitet när det gäller samordning av vård, omsorg- och rehabiliteringsinsatser, och den äldre befolkningen i sin tur ställer allt högre krav att vara en medskapande och delaktig aktör i samordningen. En mängd rapporter och analyser bekräftar, att en ökad samordning leder till ökad kvalitet och säkerhet för den äldre och till ökad effektivitet och resurshållning för verksamheterna. Detta dock under förutsättning av, att de insatser som samordnas är rätt insatser ur individens perspektiv. Det finns med andra ord ingen poäng i att samordna insatser som inte leder till mervärde för den äldre. Kronobergs äldrestrategi är framtagen för att skapa en gemensam grundplåt för vår fortsatta strävan efter bästa möjliga hälsa samt vård, omsorg- och rehabilitering för den äldre befolkningen i Kronobergs län. VAD VILL VI UPPNÅ Målbild ur den äldres perspektiv: Jag kan åldras med värdighet, integritet, trygghet och välbefinnande. Jag vill bli sedd som den person jag är och bli bemött med respekt. Jag vill leva ett meningsfullt liv och kunna få den information och det stöd som jag behöver för att kunna vara delaktig i beslut som berör mig. Jag vill ha tillgång till god, säker och flexibel vård och omsorg, som tillsammans med mig arbetar för att jag ska kunna leva mitt liv så självständigt så möjligt. Om jag så önskar, är mina närstående välinformerade om min situation, om den omsorg och vård jag får och är delaktiga i planeringen Medarbetarens avsiktsförklaring: I varje kontakt och i varje möte med den äldre gör allt jag kan för att personen ska känna sig värdig, trygg och delaktig. I ord och handling verkar jag för att den enskildes unika behov ska bemötas utifrån ett helhetsperspektiv och med respekt för den enskildes person och integritet. Jag arbetar för att skapa mervärde för den äldre och eliminera hinder i organisationen. Avsiktsförklaring organisationsnivå: Vår avsikt är att individens behov ska gå före organisatoriska hinder. Vår avsikt är att omsorg och vård ska vara personcentrerad och ha ett förebyggande, stödjande förhållningssätt. Vi vill skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet, genom att den äldre får inflytande över insatsernas utformning. Anställda ska ha adekvat utbildning och kompetens samt tillgång till de verktyg som krävs för att uppfylla verksamhetens mål. Vi vill arbeta systematiskt och strukturerat, för en fortlöpande samordning och utveckling av omsorg och vård som skapar värde för den äldre. 2

113 MÅLGRUPP Målgruppen för äldrestrategin är personer 65 år eller äldre som har permanent eller tillfällig nedsättning i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. Med inspiration av Dag Noréns rapport om Paradigmskifte 1 tar äldrestrategin utgångspunkt i tre grupper av äldre utifrån funktionsnivå och behov. Modellen visar de äldre som har kontakt med vård och omsorg. Det finns all anledning att arbeta med riktade förbyggande insatser för de äldre som ännu inte har behov av hjälp och stöd. LINNEA DEN SVÅRT SJUKA ÄLDRE MED KRONISK INSTABILA HÄLSA SVEA DEN ÄLDRE MED TIDVIS SVIKTANDE HÄLSA NILS DEN RELATIVT FRISKA OCH VÄLFUNGERANDE ÄLDRE BEHÖVER TÄT SAMVERKAN OCH KONTINUITET BEHÖVER HÖG GRAD AV SAMORDNING BEHÖVER STÖDJANDE OCH FÖREBYGGANDE INSATSER 1 Dag Noréns rapport Hälso-och sjukvårdens viktiga paradigmskifte i vården. 3

114 NILS Den relativt friska och välfungerande äldre. Klarar vardagen självständigt med mindre stödinsatser. Har risk för sviktande hälsotillstånd och har behov av stödjande, förebyggande insatser för att bevara sin hälsa och självständighet. Viktigt att stimulera till fortsatt egenvård. Nils berättar: Jag är en 77-årig tidigare lantbrukare som tillsammans med min fru bor kvar på gården där vi har levt och verkat. Vi tycker om att pyssla med hus och trädgård och så är det jakten förstås, som är mitt intresse i livet. På kvällarna brukar jag sitta vid datorn, ett intresse som har blivit större på gamle dar. På senare tid har vardagslivet förändrats för oss. Min fru har börjat bli glömsk och tycker inte om att vara ensam och själv väntar jag på operation av en utsliten höft. Värken och oron för min fru tar på krafterna och orken räcker inte till för trädgård och hus längre. Barn och barnbarn bor på annan ort och har sitt att sköta, och vi vill inte gärna be dem om hjälp. Vi har pratat om att flytta till ett ställe där det skulle bli enklare för oss, men det är svårt med allt som ska ordnas och så vill vi ju gärna ha en trädgård att plocka med. Finns det ett sånt ställe? Vi blir inte yngre precis, men vi är ju inte färdiga för hemmet än. Vart vänder man sig, vad finns det för hjälp att söka? Vad händer min fru när jag ska opereras? Vem kan hjälpa oss? Det är viktigt för mig att jag kan fortsätta vara en aktiv och social medborgare med kontroll över mitt eget liv att jag enkelt kan hitta den information, kunskap och hjälp jag behöver för att kunna ta eget ansvar för mitt liv och hälsa att jag får hjälp att i tidigt skede upptäcka och åtgärda eventuella risker som jag har att det finns boendeformer som skapar förutsättningar för mig att välja ett aktivt åldrande med meningsfullhet och ett socialt liv 4

115 SVEA Den äldre med tidvis sviktande hälsa. Klarar i långa perioder vardagen väl med stöd från hemtjänst, hemsjukvård. Behöv av samordning och tät samverkan kring förberedda insatser när sviktsituationer uppstår. Svea berättar: Jag är 85 år och sedan jag blev änka bor jag ensam i min villa. Mina dagar går med att handarbeta och läsa. På grund av olika krämpor som sockersjuka och dåligt hjärta så tryter orken och jag får hjälp av hemtjänsten med vardagsbestyren. De som kommer hit är snälla och hjälpsamma, men de är många olika som kommer och man får om och om förklara hur det ska vara. Ibland är det fikastunderna med mina väninnor jag saknar mest och det kan hemtjänsten ju inte hjälpa mig med. Det händer att jag blir andfådd och måste till vårdcentralen för att få en spruta för hjärtat. Ibland kan jag få sprutan hemma, ibland blir jag inlagd det beror på de som jobbar hur det blir. Det kan vara jobbigt att bli inlagd, det är så mycket jag måste komma ihåg och hålla reda på. Men jag får bra hjälp och det är bra att ha sällskap i tv-rummet på avdelningen och prata om kvällarna. När jag ska åka hem är det ännu mer att hålla reda på. Det är tabletter och prover och så är jag rädd att hemtjänsten inte vet hur det är. Jag bruka ringa till Ingela på kommunen och säga till att jag är hemma så de vet. Det känns tomt i huset när man inte har varit hemma på ett tag. Det är viktigt för mig att mina vård-och omsorgskontakter samordnas till en helhet som har en gemensam bild av mina behov, en gemensam målsättning och utvärdering av mina insatser. att enbart ligga på sjukhus när det är nödvändigt att jag inte själv ska vara ansvarig för att information når fram till rätt person att jag får hjälp att behålla min funktionsnivå så länge som det går att det finns god personalkontinuitet och fasta kontakter så jag kan känna mig trygg och lättare göra min röst hörd att det finns boendeformer som skapar förutsättningar för mig att ha ett tryggt, aktivt och socialt liv oavsett vårdbehov. 5

116 LINNEA Den svårt sjuka äldre med kronisk instabil hälsa. Behöver tät samverkan och kontinuitet i vård-och omsorgskontakterna för att tas om hand på ett bra sätt. Linnea berättar Jag är 81 år och bor på ett äldreboende tillsammans med min make Bertil som har en demenssjukdom sedan 20 år. Barn och barnbarn bor i närheten och de brukar komma hit och hälsa på. Jag har jobbat mycket i mina dagar. De sista åren innan pensionen som marknadschef på bruket där jag började som springflicka som 13-åring. Det blev mycket resande i jobbet, långa sammanträden och en hel det mat och dryck. För inte att nämna cigaretterna som har ställt till det för mig nu. Två hjärtinfarkter har jag haft och så har jag svårt att andas. Sedan en tid tillbaka måste jag ha syrgas dygnet runt för att kunna fungera. Det har blivit mycket farande till sjukhus till än den ena än den andra läkaren. Och jag som brukade vara den starka av oss. Nu är jag så trött och orkar inte kämpa länge till. Jag vill inte åka in till sjukhuset mer, nu får de hjälpa mig här hemma. Man måste väl kunna få önska det? Jag vill ju att Bertil och jag ska få vara tillsammans den tiden som är kvar. Jag vill sluta min levnad här med mina närmaste. Det är viktigt för mig att behålla kontrollen över mitt eget liv trots stora hjälpbehov att alla runt mig har en klar bild av vem jag är, vad målet för min vård och omsorg är, vad som ska hända, när det ska hända och hur det ska gå till när jag blir sämre och inte själv förmår att förmedla det att ha kontinuitet. Känd personal och fasta kontakter skapar trygghet för mig att få lindring och vård och avsluta mitt liv hemma om jag vill att få ett värdigt avslut på livet 6

117 NIVÅSTEGEN Nivåstegen är framtagen för att tydliggöra sambandet mellan resultat och investering. Ju högre nivå man strävar efter att nå, desto mer engagemang, tid och pengar krävs det för att nå dit. Det har avgörande betydelse för måluppfyllelse och effektivitet i arbetet, att det görs gemensamma prioriteringar och vägval för att kunna sätta upp relevanta mål och ta fram en handlingsplan för genomförande och implementering och uppföljning. NIVÅ 1 NIVÅ 2 NIVÅ 3 Utveckla en patient och brukarcentrerad organisation med gemensam ekonomi, helhetsansvar, gemensam värdegrund och vision för den äldres bästa. Utforma samverkansavtal så de tar utgångpunkt i patient/brukarnytta fram för beskrivning av ansvarsfördelning mellan organisationer. Identifiera och åtgärda resursslöseri och onödiga kontakter. D.v.s. arbete som inte bidrar till att lösa en uppgift eller inte skapar mervärde för medborgaren. Utveckla administrativa system som underlättar samordning över gränserna och delaktighet för den äldre. Utveckla möjlighet för tjänster som sträcker sig över organisationsgränser. Utveckla geriatrisk klinik med samlad hög kompetens omkring komplexa äldrefrågor. Seniorboende som skapar förutsättningar för livskvalitet och ett aktivt åldrande Bredda 1177s uppdrag och kompetens. Seniorinformation, hälsofrämjande levnadsvanor, egenvård. Respektive kommuns äldreinformation I alla verksamheter oavsett vårdformer finns patient/brukare som en resurs i utvecklingen av vård-och omsorg Vårdplaner och samordnade planer används aktivt i verksamheterna och följer patienten över organisationsgränserna Gemensam IT-plattform för utdata, mätetal, kompetens-och erfarenhetsutbyte, presentation av utvecklingsarbete Skapa förutsättningar för och utveckla verksamheter med särskild kompetens äldre. Mobil läkare, äldremottagning Utveckla tekniska lösningar som främjar trygghet, delaktighet och tillgänglighet Fokus på det preventiva arbetet och tidig identifiering av riskpatienter på alla vårdnivåer. Utveckla ett stödjande arbetssätt på alla vårdnivåer samt ett strukturerat arbete omkring egenvård och egenansvar Utveckla vårdplaneringen och SIP på ett sätt som skapar mervärde för den äldre Fortsatt arbete för vård på rätt vårdnivå tex. användning av Beslutsstöd Översyn av all skriftligt material. Information och beslut ska vara skrivit på ett språk som den äldre kan förstå. Involvera äldrerepresentant i arbetet Skapa förutsättningar för samverkan kring den äldre genom att hitta strukturerade former för insyn i varandras verksamheter, tex genom bredvidgång eller studiebesök Systematiskt förbättringsarbete över huvudmannagränser. Fortsatt arbete med kvalitetsregister i det systematiska förbättringsarbetet Kvalitetsregisterkunskap på sjuksköterskeprogrammet samt på vård-och omsorgscollege Förstärka, förtydliga och skapa förutsättningar för primärvårdens samordnande roll och funktion. Tex vid vårdplaneringar och SIP. 7

118 FORTSATT ARBETE MED ÄLDRESTRATEGI KRONOBERG Ett heltäckande arbete med konkretisering av äldrestrategin måste ske i flera steg. STEG 1 Prioritering och vägval Länets ledningsgrupp tar ställning till vilka riktningar och prioriteringar som kommuner och Region Kronobergs verksamheter gemensamt ska arbeta med i förhållande till Äldrestrategin. Berörda chefer i länets ledningsgrupp beskriver på vilket sätt man avser prioritera den egna verksamheten för att stödja arbetet och implementeringen av den framtida handlingsplanen. STEG 2 Konkretisering Utifrån ovanstående prioritering kan en gemensam handlingsplan tas fram gällande målsättning, genomförande och implementering. Handlingsplanen kan tas fram av Tvärgrupp äldre eller av tvärgruppen utsedda personer. Representanter från målgruppen Äldre ska vara en av aktörerna i framtagandet av handlingsplanen. STEG 3 Beslut Strategi och handlingsplan beslutas av länets ledningsgrupp samt på politisk nivå. STEG 4 Genomförande och utvärdering Alla berörda chefer i länets kommuner och i Region Kronoberg är ansvariga för genomförandet av de aktiviteter som är fastställda i den gemensamma handlingsplanen. Länets ledningsgrupp gör löpande halvårsuppföljning av handlingsplanens mål. Chefer i länets kommuner och i regionen är ansvariga för att löpande följa resultat och måluppfyllelse i den egna verksamheten. 8