Förslag till handlingsprogram för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag

Transkript

1 1 Förslag till handlingsprogram för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag Redovisning till länsstyrelsen i Blekinge Peter Gorpe

2 2 FÖRORD Jag fick i maj 2011 i uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge att hjälpa till med det regeringsuppdrag (Uppdrag 49) som lämnats till samtliga länsstyrelser i 2011 års regleringsbrev och där Länsstyrelsen i Blekinge utsetts till samordnare. Uppdraget handlar om att ta fram gemensamma arbetsformer och riktlinjer för länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag. Min kontaktperson på Länsstyrelsen var inledningsvis länsrådet Charlotta Kabo Stenberg, men från och med sommaren länsarkitekten Kristina Stark. Jag inledde arbetet med ett långt besök på Länsstyrelsen i Uppsala, där särskilt den dåvarande samordnaren för länsstyrelsernas GIS-arbete kunde förse mig med ett fylligt underlagsmaterial samt kunde ge mig en förståelse för uppdragets bakgrund. Jag besökte också länsstyrelsen i Stockholm. På basis av dessa besök samt diskussioner med uppdragsgivaren, forskare på KTH, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och mitt gamla kontaktnät inom länsstyrelsevärlden (jag jobbade tretton år som utvecklingsdirektör vid länsstyrelsen i Stockholm) utformades en enkät till samtliga länsarkitekter. I samband med enkäten begärde jag också in olika dokument från länsstyrelserna som kunde användas i det fortsatta arbetet. En sammanställning av resultatet skickades till samtliga länsarkitekter under hösten. I september presenterades resultatet inför en fokusgrupp till vilken samtliga länsarkitekter samt företrädare för Boverket bjöds in. Kontakterna med SKL ledde till att jag fick möjlighet att lägga till ett par frågor på en enkät som riktades till samtliga kommuners planfunktioner. Jag skaffade kompletterande underlagsmaterial genom besök på Boverket samt länsstyrelserna i Jönköping och Örebro. En forskare på KTH; Johan Höglund, anlitades för att hjälpa till med en analys av vissa av de dokument som skickats in. Senare under hösten började Kristina och jag kunna knyta ihop säcken genom att formulera ett antal konkreta förslag som presenterades under en konferens som Boverket arrangerade i november. Dessa förslag bearbetades och skickades till samtliga länsarkitekter för synpunkter. Tolv svar kom in. Reaktionerna var i huvudsak positiva. I december arrangerads ytterligare en fokusgrupp där förslagen och reaktionerna på dessa diskuterades. Närmare 15 personer deltog. På basis av dessa diskussioner finslipades förslagen och Kristina och jag utformade en fullständig rapport som remitterades till alla. Den skickades ut. Femton länsstyrelser samt Boverket besvarade remissen. Också här var responsen i allt väsentligt positiv, även om vissa länsstyrelser hade ganska utförliga synpunkter. Se bilaga 1. Jag har i föreliggande text inarbetat vissa av dessa, men jag kan konstatera att det inte är möjligt att tillgodose allas synpunkter. Den slutliga kompromisshanteringen överlämnas med varm hand till Kristina. Stockholm i januari 2012 Peter Gorpe

3 3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING AV FÖRSLAG... 5 SEX AKTIVITETER I ETT SAMMANHÅLLET HANDLINGSPROGRAM... 5 Förslag 1. Länsgemensamt digitalt system för regionalt planeringsunderlag... 5 Förslag 2. Förberedelsearbete vid varje länsstyrelse... 5 Förslag 3 Regeringsinitiativ... 5 Förslag 4. Kontaktrunda... 6 Förslag 5. Skrift och riksintressen och länsstyrelsernas roll... 6 Förslag 6. Sammanfattande redogörelse på tre nivåer... 6 MOTIV, BAKGRUND OCH FÖRTYDLIGANDE... 6 System för planeringsunderlag... 6 Sektorsverkens underlag om riksintressen mm... 7 Kommunicering till kommunerna UPPDRAGET BAKGRUND TILL UPPDRAGET PROBLEM OCH UTMANINGAR Den nya Plan- och bygglagen sammanfattande redogörelse Den nya Plan- och bygglagen bättre planeringsunderlag Effektivare och mer enhetliga arbetsformer Kritik från kommuner Intern diskussion Boverkets kompetenssatsningar En jämförelse med 1987 års PBL Länsstyrelserna befinner sig i en digital utvecklingsfas Utvecklingen berör också de centrala verken AVGRÄNSNING AV UPPDRAGET Några centrala begrepp i uppdraget Koppling till Boverkets uppdrag ENKÄT TILL LÄNSARKITEKTERNA RUM-KATALOG Gjordes en RUM-katalog el motsv? Finns den kvar i uppdaterad form? RISK FÖR DATATAPP DIGITALISERING EN DIGITALISERAD RUM-KATALOG? FÖREBILD? SEKTORVERKEN Syn på verkens underlag Förbättringsförslag KOMMUNERNA RESULTAT AV KOMMUNENKÄT KOMMUNERNA OM DET STATLIGA PLANERINGSUNDERLAGET Kvantitativ analys Kvalitativ analys HUR BÖR LÄNSSTYRELSEN PRESENTERA UNDERLAGET? Synpunkter på innehåll Synpunkter om arbetsform och periodicitet Synpunkter om presentationsform Allmänt KOMMUNENKÄT Boverkets kartläggning och kommunernas synpunkter GEODATA OCH ANDRA PLANERINGSUNDERLAG... 36

4 4 4.1 GIS-ARBETET INOM LÄNSSTYRELSERNA GIS OCH SYSTEM OCH PLANERINGSUNDERLAG PÅ NATIONELL NIVÅ GENOMGÅNG AV SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSER EN FORMELL ANALYS STRUKTURERING AV INNEHÅLLET ATT TA STÄLLNING TILL ÖP:S AKTUALITET INNEHÅLLSANALYS Generella texter är vanliga Länsövergripande redogörelse Gävleborg en ambitiös redovisning LÄNSSTYRELSERNA GER OCKSÅ GODA RÅD SLUTSATSER OM DE SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSERNA FÖRSLAG NATIONELLT DIGITALT SYSTEM FÖR PLANERINGSUNDERLAG Förslag 1. Länsgemensamt digitalt system för regionalt planeringsunderlag Motiv för förslaget Teknisk lösning Arbetsformer för genomförande - exemplifiering Arbetet har redan delvis påbörjats Finansiering och resursanspråk i övrigt Förslag 2. Förberedelsearbete vid varje länsstyrelse Motiv för förslaget Konkretisering av arbetsformer FÖRBÄTTRAT UNDERLAG FRÅN DE NATIONELLA MYNDIGHETERNA Förslag 3 Regeringsinitiativ Motiv för förslaget Förslag 4. Kontaktrunda Motiv för förslaget Exemplifiering och konkretisering av arbetsformer Förslag 5. Skrift och riksintressen och länsstyrelsernas roll Motiv för förslaget FÖRSLAG OM KOMMUNICERING TILL KOMMUNERNA Förslag 6. Sammanfattande redogörelse på tre nivåer Motiv för förslaget Stockholms förslag Förtydligande: Sammanfattande redogörelse på tre nivåer Tidpunkt för redovisning Dialog med kommunerna BILAGOR Bilaga 1. Arbetsgång och förankringsprocess Bilaga 2. Frågor till samtliga länsarkitekter med anledning av uppdrag Bilaga 3 Exempel på sammanfattande redogörelse Bilaga 4. Andra dokument som har skickats in Bilaga 5 Personer som har intervjuats eller deltagit vid något av de två seminarier som utredningen har arrangerat Bilaga 6. Lokalt RUM-arbete Uppsala län Bilaga 7. Skånes dialogmodell Bilaga 8 Exempel på möjlig mall för den sammanfattande redogörelsen... 71

5 5 Sammanfattning av förslag Här redovisas ett förslag till handlingsprogram för länsstyrelserna när det gäller att förbättra arbetet med planeringsunderlag som berör kommuner och andra intressenter i deras samhällsplaneringsverksamhet. Programmet har initierats av det regeringsuppdrag som länsstyrelserna fick i 2011 års regleringsbrev. Länsstyrelsen i Blekinge har samordnat uppdraget. (Se kapitel 2). Underlaget för förslaget kommer från landets länsstyrelser som lämnat utförliga beskrivningar och kommentarer i tre steg. Först genom att besvara en enkät, därefter genom att kommentera ett antal förslag och slutligen genom att kommentera ett förslag till rapport, vari delvis reviderade förslag fördes fram. Underlag har också hämtats kommunerna genom en enkät till planansvariga. Vi uppfattar regeringsuppdraget inte som en traditionell utredning utan mer som startpunkten för ett utvecklingsarbete som gäller hela länsstyrelsekollektivet. Därav nedanstående förslag till handlingsprogram. Endast en av de sex punkterna i programmet förutsätter en särskild aktivitet från Regeringen. Vad som däremot bör framhållas är att programmet är ambitiöst och kommer att kräva betydande personella och troligen också ekonomiska resurser under minst två år framöver. Det är därför angeläget att Regeringen beaktar detta när det gäller framtida krav och önskemål på länsstyrelserna inom planområdet. Sex aktiviteter i ett sammanhållet handlingsprogram Förslag 1. Länsgemensamt digitalt system för regionalt planeringsunderlag Länsstyrelserna bör starta ett projekt med syfte att bygga upp övergripande länsstyrelsegemensam struktur för insamling, klassificering, harmonisering och övrig hantering av planeringsunderlag på ett liknande sätt som det nu finns inom GISområdet. Målet bör vara att det ska vara möjligt för externa användare att via varje länsstyrelses hemsida söka och finna planeringsunderlag på såväl nationell, regional som kommunal nivå. Detta förutsätter att en genomförandeorganisation byggs upp. Vi ger inget definitivt förslag på hur denna organisation ska utformas, men skisserar en möjlig organisation och ett möjligt arbetssätt. Förslag 2. Förberedelsearbete vid varje länsstyrelse På varje länsstyrelse bör bildas en tvärsektoriellt sammansatt arbetsgrupp som ansvarar för genomgång, systematisering och städning av länets planeringsunderlag. Förslag 3 Regeringsinitiativ Vi föreslår att regeringen 1. ger ansvariga myndigheter i uppdrag att uppdatera sina anspråk om riksintresse samt

6 6 2. initierar en översyn av de riksintresseområden som pekats ut i miljöbalkens fjärde kapitel. En sådan översyn syftar till att förtydliga områdenas betydelse och ge vägledning i tillämpningen utifrån dagens samhällsutveckling Förslag 4. Kontaktrunda Länsstyrelserna bör utse en grupp företrädare som tillsammans med Boverket inbjuder vart och ett av de sektorsverk som levererar underlag till länsstyrelserna för en diskussion. Denna bör handla om samspelet mellan sektorsverk och länsstyrelserna i planprocessen samt behovet av aktuellt och kvalitetssäkrat planeringsunderlag. Vid dessa möten ska länsstyrelsernas önskemål presenteras. Det kan handla om både innehåll och process, t.ex. om tidpunkter för aktualisering o dyl. Förslag 5. Skrift och riksintressen och länsstyrelsernas roll Det bör bildas en arbetsgrupp som tillsammans med Boverket tar fram en skrift om riksintressesystemet och länsstyrelsernas roll. Förslag 6. Sammanfattande redogörelse på tre nivåer Länsstyrelserna bör i sina sammanfattande redogörelser till kommunerna skilja mellan länsstyrelsens specifika yttrande om översiktsplanens aktualitet och den allmänna redovisningen av statliga intressen mm. Den senare kan med fördel sammanfattas för länet som helhet. Därutöver föreslår vi att det utformas en nationellt gällande gemensam skrift som redovisar statliga regler, intressen, normer och riktvärden mm. Denna skrift bifogas till den kommunspecifika redogörelsen. Det bör bildas en arbetsgrupp som gör ett förslag till en sådan skrift. Gruppen bör samverka med Boverket som lämpligen kan bidra med ett kondensat av de sammanställningar som Boverket gör inom ramen för sitt uppdrag 7. Det bör därutöver bildas en arbetsgrupp som utarbetar ett handläggarstöd till dem som ska arbeta med sammanfattande redogörelser. Motiv, bakgrund och förtydligande System för planeringsunderlag Länsstyrelsernas planeringsunderlag används till flera olika ändamål. För att ta fram sammanfattande redogörelser till kommunerna, för att hjälpa kommuner och andra intressenter med planeringsunderlag under alla faser i planeringsprocessen, för att förse andra aktörer med underlagsmaterial i samband med MKB mm samt för att underbygga länsstyrelsens egna ställningstaganden. En första förutsättning för att länsstyrelsen ska kunna uppfylla sin roll i samhällsplaneringen väl är att det planeringsunderlag som länsstyrelsen har tillgång till är korrekt, komplett och aktuellt. Länsstyrelserna har i varierande grad hållit sina s.k. RUM-kataloger (Regionalt underlagsmaterial) eller andra system för hantering av underlag aktuella. Dessa har gradvis digitaliserats men i andra fall helt förlorat i aktualitet. Några länsstyrelser har utförliga digitaliserade databaser av regionalt kunskapsunderlag, i vissa fall tillgängligt för externa användare och i andra fall endast tillgängligt för länsstyrelsens egen

7 7 personal. Inom GIS-området har länsstyrelserna under senare år byggt upp en webbtjänst (lst gis) med bl.a. diverse geodata. Vid flera länsstyrelser pågår arbete att systematisera, uppdatera och digitalisera underlag av olika slag. Det är inte rimligt att detta slags utvecklingsarbete sker parallellt vid flera olika länsstyrelser. Utvecklingsarbetet måste samordnas. Tidigare utvecklingsarbete som bedrevs av Boverket med den s.k. Planeringsportalen var lovande, men har inte fullföljts. En slutsats är att det behövs ett nationellt system för insamling, klassificering, harmonisering och övrig hantering av planeringsunderlag på ett liknande sätt som det nu finns inom GIS-området. Målet bör vara att en övergripande länsstyrelsegemensam struktur, som kan kompletteras med länsspecifika frågor, öppen för alla. En extern användare ska genom att besöka en länsstyrelses hemsida kunna hitta både nationellt och regionalt planeringsunderlag. I vissa fall direkt och i andra fall via länk. För att genomföra detta behöver en projektorganisation byggas upp. Den nuvarande G7- gruppen kan fungera som en styrgrupp för arbetet. En kravspecifikation för ett nytt system behöver utarbetas. Troligen behöver en särskild grupp utses för detta uppdrag. Kravförvaltningsgruppen som hittills har arbetat med länsstyrelsernas GIS-frågor kan också utgöra en del av en sådan grupp. I gruppen bör ingå såväl sakområdesexpertis som GIS-expertis. Det är viktigt att erfarenheter från det hittillsvarande GIS-arbetet tas till vara. Ett alternativ är att länsstyrelserna verkar för att Boverket på nytt tar upp det nedlagda projektet Planeringsportalen. Men även detta alternativ förutsätter att en grupp inom länsstyrelseområdet preciserar sina krav på systemet. Ovanstående arbetsuppgifter är länsgemensamma men har en direkt koppling till arbete som behöver göras vid varje länsstyrelse. För att ett gemensamt system ska fyllas på med underlag som är aktuella och relevanta krävs det troligen vid de flesta länsstyrelser att man går igenom vad som finns, inte bara i datorerna utan också på hyllorna och i kartskåpen. Vi föreslår att det på varje länsstyrelse bildas en tvärsektoriellt sammansatt arbetsgrupp som ansvarar för genomgång, systematisering och städning av länets planeringsunderlag. Sektorsverkens underlag om riksintressen mm Det råder stor enighet inom länsstyrelsevärlden att det underlag som de olika sektorsverken varierar kraftigt med avseende på ålder, kvalitet och tillförlitlighet. Vissa av verken lämnar ett fullödigt underlag, medan andra verks underlag har betydande brister. De regionala variationerna när det gäller mängden riksintressen kan knappast motiveras av faktiska skillnader mm. Underlagens aktualitet varierar kraftigt. Även processerna med att ta fram underlagen brister i vissa fall. I vissa fall verkar det som om sektorsverken inte riktigt har förstått länsstyrelsens roll i planprocessen som bevakare av riksintressen. Vi föreslår två metoder för att rätta till dessa brister. Den ena är hierarkisk och den andra är lateral. Den hierarkiska är att regeringen ger ansvariga myndigheter i uppdrag att uppdatera och se över sina anspråk om riksintresse eller att en sådan skyldighet förs in i hushållningsförordningen Det kan dock dröja innan detta förslag ger resultat.

8 8 Därför bör den laterala metoden påbörjas redan nu. Den bygger på en dialog med de viktigaste berörda sektorsverken. Länsstyrelserna och Boverket inbjuder vart och ett av dessa till en diskussion om samspelet mellan sektorsverk och länsstyrelsen i planprocessen och behovet av planeringsunderlag. Vid dessa möten ska länsstyrelsernas önskemål presenteras. Det kan handla om både innehåll och process, t.ex. om tidpunkter för aktualisering o dyl. Många sektorsmyndigheter har bristande kunskaper om länsstyrelsens roll i planeringsprocessen och som bevakare av statliga intressen. Det behövs vägledning kring riksintressesystemet. Länsstyrelserna bör tillsammans med Boverket göra en informationsinsats om länsstyrelsernas roll i planprocessen på motsvarande sätt som gjordes för under 1990-talet. Häri ligger att uppdatera de skrifter om länsstyrelsernas roll i planeringssystemet som togs fram i samband med PBL Kommunicering till kommunerna Vi har analyserat innehållet i ett antal sammanfattande redogörelserna och konstaterat att dessa uppvisade stora skillnader både i struktur och i innehåll. Det är ibland svårt att sluta sig till vad som länsstyrelsen bedömer som särskilt viktigt. Stora delar av texten är generella för landet som helhet och avser t.ex. nya nationella regler. Inslaget av mellankommunala avvägningar är ofta begränsat. En slutsats är att det uppenbarligen pågår ett ganska omfattande dubbelarbete inom länsstyrelserna när det gäller att redovisa de intressen, normer mm som är gemensamma för riket. Det bör därför utarbetas en nationellt gällande skrift som redovisar statliga regler, intressen, normer och riktvärden mm. Denna skrift bifogas till den kommunspecifika redogörelsen. En arbetsgrupp med företrädare för Boverket och länsstyrelserna bör utforma en sådan skrift. Den kan innehålla ett kondensat av de sammanställningar som Boverket gör inom ramen för sitt uppdrag 7. Mycket skulle vara vunnet om länsstyrelserna samlade uppgifter om övergripande utvecklingstendenser inom länet när det gäller demografi, pendling, arbetsmarknad mm samt en diskussion om stora infrastruktursatsningar som berör flera kommuner i en länsövergripande redogörelse. Här finns flera goda exempel på länsövergripande redogörelser som gjorts på olika håll i landet. Vi ser också ett viss behov av handläggarstöd när det gäller utformningen av de kommunspecifika delarna som inte direkt handlar om länsstyrelsens ställningstagande till översiktsplanens aktualitet. En arbetsgrupp bör med utgångspunkt i ett antal exempel på goda redogörelser utforma en handledning som stöd till dem som ska arbeta med en sammanfattande redogörelse. Både förslag 1 och förslag 6 handlar om kommunikation mellan länsstyrelsen och kommunerna. Men utöver utbyte av information via webben eller en skriftlig redogörelse efterfrågar kommunerna dialog med länsstyrelserna. Under detta slags dialoger har länsstyrelsens tjänstemän goda möjligheter och ge kommunens stöd för deras slutliga avvägningar kring mark- och vattenanvändningen. Som statens representant visavi kommunerna har länsstyrelsen en viktig uppgift att hjälpa till att klargöra innebörden i de statliga intressena. En enkät till kommunerna som gjorts inom ramen för detta arbete visade att kommunerna i allt väsentligt har en positiv bild av samspelet med länsstyrelserna under planeringsprocessen.

9 9 Enkäten visade dock också att kommunerna ofta är kritiska när det gäller hur de statliga intressena presenteras. Av enkäten framgår att de statliga intressena, målen mm är många samtidigt som de ofta är svåra att tolka. Slutsatsen är att det är mycket viktigt att länsstyrelserna kompletterar det skriftliga informationsflödet till kommunerna med en dialog under hela planprocessen och att denna dialog påbörjas redan när arbetet med sammanfattande redogörelse tar sin början.

10 10 1. Uppdraget I regleringsbrevet 2011 till landets länsstyrelser gavs följande uppdrag (Uppdrag 49) Länsstyrelserna ska ta fram förslag till gemensamma arbetsformer och riktlinjer för arbetet med planeringsunderlag avseende nationella mål, riksintressen, övriga statliga intressen samt mellankommunala intressen m.m. som berör kommunerna i deras samhällsplaneringsverksamhet. I uppdraget ingår även att ta fram former för hur planeringsunderlaget bör kommuniceras av länsstyrelserna till kommunerna. Länsstyrelsen i Blekinge har varit samordnare av uppdraget. 1.1 Bakgrund till uppdraget problem och utmaningar Den nya Plan- och bygglagen sammanfattande redogörelse Uppdraget kan ses mot bakgrund av den nya Plan- och bygglag (PBL) som trädde i kraft den 2 maj En förändring i förhållande till tidigare PBL är bl.a. kravet att länsstyrelsen minst en gång varje mandatperiod på eget initiativ ska ta fram en sammanfattande redogörelse som redovisar sina synpunkter gällande sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. I den tidigare PBL behövde länsstyrelsen lämna en sådan rapport endast på begäran från en kommun. En erfarenhet av tillämpningen av den tidigare PBL är bl.a. att kommunerna inte i den utsträckning som var avsikten med lagen aktualiserade sina översiktsplaner 1. Att länsstyrelserna en gång under varje mandatperiod på eget initiativ ska lämna en samlad redogörelse till varje kommun i länet kan ses som ett sätt att påverka kommunerna att ta initiativ till aktualitetsprövning av planen. Den samlade redogörelsen kan komma att fungera som ett startskott. Den nya Plan- och bygglagen bättre planeringsunderlag Det har också skett en förskjutning i PBL-systemet så att översiktsplaneringen getts en ökad tyngd. Översiktsplanens aktualitet och kvalitet har stor betydelse för kommunernas efterföljande planering och beslutsfattande. Länsstyrelsen deltar i planeringsprocessens olika steg från att lämna underlag om främst statliga mål och intressen inför en aktualitetsprövning av översiktsplan till fastställande av detaljplan. I de inledande skedena lämnar länsstyrelsen planeringsunderlag och övergripande råd och stöd inför kommunens planering. Allt eftersom planeringsprocessen fortskrider fördjupas kunskaperna och underlaget och länsstyrelsens som samordnings- och avvägningsroll. I slutskedet av planeringsprocessen har länsstyrelsen i uppgift att bevaka att vissa statliga intressen har tillgodosetts i planeringen. Den förändring i PBL som främst har relevans för denna utredning är kravet på länsstyrelsen att i ett tidigare skede på eget initiativ förse kommunerna med planeringsunderlag. Uppdraget handlar dock om länsstyrelsernas arbete med 1 Se t.ex. Riksrevisionen. Uppsikt och tillsyn i samhällsplaneringen intention och praktik. RR 2005:12 och Boverkets uppsiktsrapport. Planering och byggande Boverket mars 2010

11 11 planeringsunderlag i stort och inte enbart det planeringsunderlag som förmedlas i planprocessens första steg. Effektivare och mer enhetliga arbetsformer Uppdraget kan också ses som ett led i en allmän strävan mot effektivisering av länsstyrelsearbetet. Tanken är att arbetet ska kunna effektiviseras genom att länsstyrelserna i större utsträckning än i dagsläget arbetar på ett gemensamt sätt. I många sammanhang har nämligen skillnader i ärendehandläggningen mellan landets olika länsstyrelser bedömts vara ett problem. Detta gäller tämligen generellt och inte specifikt inom planområdet 2. I statens allmänna förvaltningspolitik har också under senare år allt större vikt lagts vid likformighet och enhetlighet 3. Det förhållandet att varje länsstyrelse är en egen myndighet har lett till variationer mellan länen både i arbetssätt och i systematiseringen av planeringsunderlag. Det senare kan leda till att statliga intressen kan behandlas på olika sätt mellan länen. Kritik från kommuner När det gäller planområdet har kommunerna och deras gemensamma organisation SKL riktat kritik mot länsstyrelsen och andra statliga myndigheter som företräder olika riksintressen. Här handlar kritiken t.ex. om att 4 länsstyrelsernas ställningstaganden är otydliga. Kommunerna vill veta vad som är statens prioritet kommunerna måste få vetskap om länsstyrelsernas prioriteringar bland alla riksintressen tidigt i sina planeringsprocesser länsstyrelserna måste samordna sig mycket bättre internt sektorsmyndigheterna måste ha mer enhetliga utgångspunkter när de utser anspråk för områden av riksintresse Boverkets roll som samordnare för riksintressen måste utvecklas Här bör dock påpekas att planeringsunderlag som länsstyrelsen förmedlar inte endast är riksintressen. Planeringsunderlagen berör alla statliga intressen med geografisk anknytning, även klimatpåverkan/anpassning liksom överprövningsgrunderna i PBL. De senare handlar, förutom Riksintressen, om miljökvalitetsnormer, mellankommunala intressen, strandskydd samt hälsa och säkerhet. Intern diskussion Det finns också en intern diskussion inom länsstyrelserna när det gäller arbete med planeringsunderlag. Ett exempel återfinns i en av de rapporter 5 som tagits fram inom Boverkets kompetenssatsning (se nedan). Här några sådana punkter (delvis hämtade från denna rapport) 2 Se t.ex. avrapporteringen av regeringsuppdraget Fi2008/3093. Länsstyrelsernas tillsyn dagsläge, möjliga förbättringar, framtidsutsikter. 3 Se t.ex. Statskontorets årsbok 2007 Statsförvaltning i förändring möjligheter och utmaningar 4 Hanteringen av riksintressen, SKL granskar samt Minnesanteckningar Fokusgrupp planeringsunderlag och riksintressen. Internt arbetsmaterial SKL okt 2011, under bearbetning för publicering under Regionala bilder med digitala verktyg. Länsstyrelserna i Kronoberg, Blekinge och Gotland. 2011

12 12 Svårt överblicka vad som finns inom en länsstyrelse eftersom underlaget inte finns samlat på ett ställe, finns ofta endast hos en handläggare Underlaget är inte sökbart, inte möjligt att sortera och ofta inte tillgängligt i digital form, Ibland oklart om planeringsunderlaget är aktuellt Ansvarsfrågan är ofta oklar. Vem har ansvar för kunskapsunderlag och dess innehåll samt ser till att de uppdateras? Flera nationella myndigheter har signalerat att de önskar att länen ska samordna sina förfrågningar om nya statliga underlag så att de inte får en fråga varje gång en kommun ska aktualitetspröva sin översiktplan Inte rationellt att varje län ska sammanställa en lista med förändringar i lagar och förordningar samt nationella mål, planer och program; blir inte heller enhetligt Boverkets kompetenssatsningar Ytterligare motiv för uppdraget är den satsning för bättre tillämpning av plan- och bygglagen som Boverket och länsstyrelserna på regeringens uppdrag genomfört åren före det att den nya lagen trätt i kraft. Denna satsning har genomförts i form av en serie seminarier samt genom åtta pilotprojekt som behandlar olika aspekter av den fysiska planeringen. Syftet har varit att främja samverkan och utbyte av kunskap mellan kommuner och län 6. Ett par av dessa pilotprojekt har just handlat om planeringsunderlag. Tankar från några av dessa projekt återfinns i våra förslag. En jämförelse med 1987 års PBL I samband med att 1987 års Plan- och bygglag infördes gjordes stora satsningar både på kompetensutveckling och på utveckling av planeringsunderlag på central och regional nivå. Planverket tog 1986 fram en metakatalog över allt statligt material som skulle kunna ha relevans för fysisk planering. Där angavs vilket material som fanns, vem som hade materialet och var materialet kunde beställas. Boverket gjorde senare en uppföljare av detta 7. Flera länsstyrelser gjorde på motsvarande sätt underlagskataloger (RUM Regionalt UnderlagsMaterial) i vilka allt tillgängligt material av betydelse för den fysiska planeringen fanns angivet. Det handlade både om utredningar, inventeringar, kartor, tidigare länsstyrelsebeslut, yttranden osv. Under årens lopp har detta slags material åldrats i varierande grad inom olika länsstyrelser. Vissa har uppdateras och digitaliserats, medan andra sackat efter. Mer om detta i Kapitel 2. Detta leder direkt till nästa rubrik. 6 Språngbräda för en ny plan- och bygglag. Kompetenssatsning för bättre PBL-tillämpning. Boverket juli 2010 Antologi. Språngbräda för nya Plan- och Bygglagen åtta pilotprojekt. September Exempel. Språngbräda för den nya Plan- och Bygglagen åtta pilotprojekt. September Statens planverk. Rikskatalog 1986, Dnr 112/86 samt Boverket Initiativ 1989, kompletteringar till Rikskatalog 1986.

13 13 Länsstyrelserna befinner sig i en digital utvecklingsfas Vi ser uppdraget som en uppmaning till länsstyrelserna att gå vidare att utveckla och effektivisera arbetet med att förse kommuner och andra intressenter med planeringsunderlag. För detta behövs bättre metoder för att hämta in, systematisera, kvalitetssäkra, a-jourhålla och sprida planeringsunderlag. Uppdraget ska alltså ses som ett led i en utvecklingsprocess snarare än som ett utredningsuppdrag i mer traditionell mening. Att se uppdraget på detta vis ter sig särskilt naturligt i och med att länsstyrelserna just när det gäller planeringsunderlag befinner sig i en digital utvecklingsfas. Tidigare underlag i form av rapporter och kartor på papper ersätts nu av digitaliserat textunderlag och av GIS-kartor. Här har de olika länsstyrelserna kommit olika långt, men i stort sett arbetar varje länsstyrelse för att utveckla och systematisera sitt planeringsunderlag och sina externa söktjänster. Länsstyrelserna har också sedan ett par år en gemensam ITfunktion som bl.a. ansvarar för de tekniska lösningarna kring länsstyrelsernas GIStjänster. Inom GIS området har länsstyrelserna nu kommit långt i arbetet med en gemensam lst-gis portal. Utmaningen just nu är att länka ihop de olika utvecklingssatsningarna. Det gäller att förhindra att varje länsstyrelse går sin egen väg men att också att se till att de nationella systemen och de regionala blir synkroniserade. En strävan ska vara att fortsätta det framgångsrika samordningsarbetet inom GIS-området samt att utvidga arbetet så att det inkluderar annat planeringsunderlag och kopplingen mellan geodata och annat planeringsunderlag. Utvecklingen berör också de centrala verken Också Boverket deltar i denna digitala omställning bl.a. genom PilotGIS som är en standard för utbyte av digital geografisk information för den fysiska samhällsplaneringen. Ett tidigare projekt att skapa en planeringsportal har dock runnit ut i sanden. För att länsstyrelsen ska kunna leva upp till sin roll som förmedlare av statens intressen i planeringen behöver länsstyrelserna ha tillgång till aktuell, kvalitetssäkrad och relevant planeringsunderlag från berörda sektorsverk. Dessa ska förmedla information om nationella mål, riksintressen, övriga statliga intressen till länsstyrelserna. Flera länsstyrelser vittnar i dag om att det finns olikheter mellan de berörda verken både när det gäller kvalitet i underlagen och former för att tillhandahålla dessa. Vi menar därför att uppdraget också handlar också om att påverka berörda sektorsverk, bl.a. så att dessa aktualiserar och harmoniserar sitt underlag och utvecklar väl fungerande former för samverkan med länsstyrelserna. Det är lätt att dra en parallell till den rikskatalog som Planverket gjorde under senare delen av 1980-talet. Någon motsvarande digital översikt över statliga myndigheters planeringsunderlag finns inte i dag. 1.2 Avgränsning av uppdraget Uppdrag 49 handlar om länsstyrelsernas arbete med planeringsunderlag. I uppdragstexten görs ingen avgränsning till att uppdraget med avseende på hur underlaget ska användas annat än att det avser underlag till kommunernas planering.

14 14 Framtagande av underlag inför arbetet med sammanfattande redogörelse pekas inte ut speciellt. Vi har dock ovan pekat på att detta nya inslag i PBL kan ha haft betydelse för att länsstyrelserna har fått uppdraget och kommer därför att behandla arbetet med sammanfattande redogörelse. Men uppdraget handlar inte exklusivt om detta. Länsstyrelsens (och de statliga sektorsverkens) underlag ska kunna användas under planeringsprocessens alla olika faser även om underlaget blir mer detaljerat och utsållat ju längre fram i planprocessen man kommer. Underlaget ska också kunna användas i samband med godkännande av MKB och andra relaterade sammanhang. Några centrala begrepp i uppdraget Planeringsunderlag Underlag är ett vitt begrepp som är omöjligt att definiera rent generellt. Till formen kan ett planeringsunderlag vara en tryckt rapport, tabell, diagram, beslut, policy, och kartor i olika former, såsom GIS, webbverktyg m.m. Allt som kan vara av värde under en planeringsprocess kan vara ett underlag. Ett helt neutralt faktum, t.ex. antal invånare i en tätort, kan vara ett underlag, liksom en prognos om befolkningsutvecklingen. I många fall brukar man dock mena att ett planeringsunderlag ska ha en geografisk förankring och innehålla ett element av analys och inte bara vara obearbetad statistik. Det kan vara dokument som innehåller analyser, mål, strategier, värderingar, ställningstaganden och generellt faktaunderlag inom olika ämnesområden Det material som Länsstyrelsen anser vara regionalt planeringsunderlag är delvis producerat av länsstyrelsen själv, delvis producerat av andra myndigheter. När det gäller riksintressen som underlag är det t.ex. viktigt att de innehåller en värdebeskrivning, t.ex. ett naturområde med vissa utpekade värdefulla egenskaper. Vissa underlag är mycket generella. Andra detaljerade. I slutänden beror det på vad underlaget ska användas till och av vem om det ska ses som ett planeringsunderlag. På nivån kommunal översiktsplan torde merparten av underlagen vara relativt övergripande. Men även detaljerade underlag, t.ex. avseende fornlämningar kan ha stor betydelse. Nationella mål, riksintressen, övriga statliga intressen Nationella mål, t.ex. de 16 miljömålen är viktiga underlag för kommunernas planering. Riksintressen är ett annat exempel. Det är mark- eller vattenområden som långsiktigt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada det värde som konstituerat riksintresset. Riksintressen skyddas enligt hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap i miljöbalken. I 3 kap Miljöbalken liksom i 2 kap PBL finns också andra statliga intressen som behöver beaktas. Det kan gälla Trafikverkets intresse av att en viss korridor inte tas i anspråk för bebyggelse eftersom det finns planer, men inte beslut, på en transportled någonstans i denna korridor. Kommunerna ska inom ramen för sin planering beakta de olika intressena och göra avvägningar mellan dessa. Länsstyrelsen uppgift är förutom att förmedla planeringsunderlag att ta till vara och samordna statens intressen, d.v.s. att hänsyn tas till olika riksintressen, miljökvalitetsnormer mm. Arbetsformer och riktlinjer för arbetet Uppdraget handlar inte om det materiella innehållet i planeringsunderlaget. Uppdraget är inte att beskriva hur man tar fram nytt underlagsmaterial genom kartläggningar,

15 15 analyser och förslag till normering mm. Däremot handlar det om hur befintligt underlag från statliga myndigheter kan samlas in, systematiseras, samordnas och tillhandahållas för att bli lättare åtkomligt och användbart. Detta är inte en fråga för varje län för sig utan för länsstyrelsekollektivet. Här handlar uppdraget om att föreslå arbetsformer och riktlinjer för ett gemensamt utvecklingsarbete. Häri ingår också att hitta arbetsmetoder/riktlinjer och processer för att kontinuerligt tillhandahålla planeringsunderlaget t.ex. via webb-sidor. Vi tolkar uppdraget som att vi främst ska identifiera arbetsformer inom länsstyrelsekollektivet för att därigenom i nästa steg kunna förbättra varje enskild länsstyrelses arbete. Vi lämnar dock också ett förslag som riktar sig till varje länsstyrelse samt ett förslag som riktas till Regeringen.Riktlinjerna avser dock inte specifika metod- och teknikval. Vi anser inte att detta är vår uppgift. Dessa val bör göras i den fortsatta processen inom länsstyrelsekollektivet. Kommunikationsformerna till kommunerna Frågan om kommunikationsformerna till kommunerna handlar enkelt uttryckt om hur länsstyrelserna presenterar sitt underlagsmaterial skriftligt, muntligt och tillgängligt på webben. Vi kommer att diskutera utformningen av de sammanfattande redogörelserna och hur länsstyrelsen under arbetets gång ska kommunicera med kommunerna. Men utöver att göra en skriftlig redogörelse och att arrangera möten mm med kommunerna ska länsstyrelsen ansvara för att det finns aktuellt, komplett och relevant underlag av olika slag från de centrala sektorsverken och från länsstyrelsens egen verksamhet. Vår utredning kommer att handla om hur länsstyrelserna gemensamt kan gå tillväga för att möjliggöra för varje länsstyrelse att förmedla ett gott planeringsunderlag på ett enhetligt sätt. Koppling till Boverkets uppdrag Boverket fick samtidigt som länsstyrelserna ett uppdrag att ett regeringsuppdrag om att ta fram en Vision Sverige 2025 utifrån perspektivet samhällsplanering och hushållning med mark och vatten, fysisk planering, den byggda miljön byggande och förvaltning, samt boende. En delrapport redovisades i november 2011 Där görs en sammanställning av nationella mål, planer och program som statsmakterna har lagt fast inom olika politikområden och som bör beaktas i kommunernas, länsstyrelsernas och regionernas samhällsplanering 8. 8 Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering. Boverket. Rapport 2011:17

16 16 2. Enkät till länsarkitekterna Under sommaren 2011 skickades en enkät till samtliga länsarkitekter. Samtliga svarade. Nedan återges vissa av frågorna och utdrag av svaren. Att vi här låter många av de tillfrågade komma till tals är inte enbart för att bygga under de förslag som vi senare kommer att lämna. Den här rapporten är, som framgår av rubriken, inte en vanlig utredningsrapport utan ett underlag till ett fortsatt utvecklingsarbete inom länsstyrelsevärlden. Tanken är att de synpunkter som kommer fram i den här enkäten ska tas om hand också i det fortsatta arbetet. Därav den utförliga redovisningen. Den läsare som främst är intresserad av slutsatserna från enkäten kan hoppa över den kursiverade citattexten. 2.1 RUM-katalog Gjordes en RUM-katalog el motsv? De flesta länsstyrelser har haft en RUM-katalog eller motsvarande men endast i några fall finns den kvar i (delvis) uppdaterad form. Här några kommentarer Den har uppdaterats men är nu i behov av översyn igen om den ska kunna användas. Vi har omfattande och innehållsrika databaser med planeringsunderlag (ca 100 olika teman) Vi kallar det för RUM-light vilket innebär att det inte är ett GIS verktyg utan en sammanställning i text över vilka planeringsunderlag som tagits fram och vilka kontaktperson som finns för respektive sakområde på lst Det finns en gammal från 1999 i pappersformat som redovisar endast riksintressen. Det finns behov av uppdatering av denna. Planeringsunderlaget finns i egna kartlager som finns att tillgå via vår kartbas som man når via För det interna arbetet har vi handläggarstödet Serum som innehåller ytterligare GIS-skikt I Skåne hette den PLUS katalog. Vi var tidigt ute med en bra sammanställning Vi kallade den inte för RUM-katalog men Länsstyrelsen gjorde en katalog med kartor och beskrivningar av samtliga riksintressen I samband med bildandet av Västra Götalands län 1998 slogs de tre länens RUM-kataloger samman och en organisation bildades för att hålla den ajour Finns den kvar i uppdaterad form? Frågan ställdes också om det finns (eller fanns) det någon person eller grupp som ansvarar för uppdatering av regionalt underlag, som RUM-katalog eller i annan form.

17 17 Svaren visade att katalogen inte fanns kvar i uppdaterad form i de flesta län. I några fall har den helt eller delvis gjorts om i digitaliserad form. Vid sju länsstyrelser finns någon person eller grupp som ansvarar för uppdatering av planeringsunderlag av RUMkaraktär. Arbete pågår eller avvaktan i väntan på ett gemensamt lst GIS är andra kommentarer. Nedan följer några citat angående uppdatering och ansvar för detta. Frågan om det finns eller funnits någon med ansvar för uppdatering har i flera fall besvarats med ett nja lite halvhjärtat alltså. Den finns kvar men vi behöver uppdatera delar av den och åter lägga ut den på hemsidan. Arbetsuppgiften har legat på samhällsutvecklingsenheten, fysisk planering men det har varit ett flertal handläggare som har ansvarat för den. Just nu står pärmen i min bokhylla Uppdateras kontinuerligt Inom varje sakområde finns skiktansvariga, dessa är huvudansvariga för underlaget. GIS-samordnaren har dock det tekniska ansvaret för att t.ex. lägga in de nya skikten och uppdatera kartbasen. Riksintressena finns uppdaterade men inte redovisade på samma sammanhållna sätt som i tidigare RUM- katalog Det fanns på 1990-talet ett utpekat ansvar för resp. sektorområde. För närvarande finns ingen särskild grupp. Materialet finns kvar i pärmar men har inte uppdaterats på senare tid. Det pågår ett arbete att systematisera och organisera arbetet med att ta fram planeringsunderlag. Via hemsidan finns länkar till de vanligaste underlagen i form av riksintressen för olika sakområden En särskild tjänst inrättades för att upprätta och ajourhålla materialet. Tjänsten drogs in vid någon av nedskärningarna under nittiotalet Vi påbörjade en större revidering för några år sedan men la ner projektet pga resursbrist Tvärsektoriell samordningsgrupp finns inom lst. 2.2 Risk för datatapp Vi frågade: Finns det risk för att planeringsrelevant underlag inte kommer till användning i en samlad redogörelse därför att det är bortglömt eller okänt (handläggare har slutat, biblioteket är avskaffat mm)? Fem anser att denna risk är tämligen stor, tre ser det som en viss, men kanske inte så stor risk och sju anser att risken är obefintlig eller obetydlig- Först några exempel på svar från dem som inte oroar sig för att relevant dataunderlag inte kommer fram: Vi har rutiner för noggrann granskning av info. Länsstyrelsen har också rutiner för ajourhållning av informationen

18 18 Vi tar nu ett samlat grepp om sammanfattande redogörelse och planeringsunderlag och hoppas därför att inget material blir bortglömt Då de sakkunniga alltid deltar i denna typ av ärenden lyfts aktuellt/nytt underlag fram. Remiss går ut internt och externt till berörda sektorsmyndigheter. Serum har en funktion där samtliga underlag inom en avgränsad geografisk yta visas, vilket innebär att handläggaren kan söka på planområdet och få upp allt underlag. Samråd kan sedan hållas med ansvarig inom sakområdet. Denna funktion finns också i nya WebbGIS Risk finns alltid, men risken har minskat genom att en gissamordnare tillsatts och därigenom har uppdateringsfrekvenser och tillgängliggörande ökat Vi har koll på det mesta. Möjligen drunknar en del information i det allmänna bruset. Det blir lätt för mycket information Länsstyrelser som känner större oro uttrycker sig bl.a. på följande vis. Sannolikt finns underlag och arbetsmaterial hos enskilda handläggare. Detta innebär att det inte är tillgängligt för alla och dels att när någon slutar så riskerar materialet att bli okänt. Arbetssätt och metoder för kontinuerlig uppdatering av planeringsunderlaget behöver också till för att det ska kunna vara till användning Risken består inte främst av att material glöms bort. Snarare är det så att det är oklart om ämnesvisa ansvariga aktivt kunnat prioritera att intressera sig för nytt material utifrån sina områden och ser till att sådant material förs in i katalogen Det finns en uppenbar risk att ett ohämmat flöde av planeringsunderlag blir ett hinder och en hämmande faktor för kommuner som bedriver översiktsplanearbete med begränsade resurser Det finns risk att det finns planeringsunderlag som inte plansidan på länsstyrelsen har kännedom om, ex har vattenmyndigheten (den regionala) inte lämnat några uppgifter om vilket planeringsunderlag de har. Helt uppenbart. Tillgänglig info på webben bara en bråkdel av all info vi har på Länsstyrelsen Det största problemet är dock inte att underlaget glömts bort utan snarare att det är ofullständigt/ej färdigbearbetat eller att det är för dåligt kvalitetsmärkt så att ingen vågar svara för materialet om det skickas ut 2.3 Digitalisering Vi frågade: Flera länsstyrelser har gjort (eller håller på med) digitaliserade system för hantering av planeringsunderlag. Det kan gälla kartor, inventeringar, utredningar, beslut mm. Hur är läget i ditt län? Svaren visade att flera länsstyrelser har lagt ut digitaliserat material på sina hemsidor, men långt ifrån alla. Arbete pågår är en vanlig kommentar. Flera använder sig av länsstyrelsernas gemensamma GIS-tjänster. I ett par fall nämns att det finns s.k. tittskåp

19 19 Några kommentarer Målsättningen är att vi ska försöka samla så mycket som möjlig på vår hemsida på ett strukturerat sätt Digitalisering av planeringsunderlag och remisser planer och ärenden ligger digitalt på gemensam plats. Vi ligger i frontlinjen när det gäller digitalisering av planeringsunderlag och i ärendehanteringen Vi har haft Serum men går snart över till det länsstyrelsegemensamma Webb- GIS Nja inget system, men se tittskåp och distributionsweb. Inget annat det som tillhandhålls till alla Länsstyrelser av IT-enheten (Stockholm) Katalogen är digitaliserad. På grund av knappa resurser finns idag en del brister vad det gäller uppdateringen. En sådan översyn planeras att starta hösten 2011 Vi håller på att bygga upp ett system på vår hemsida. Från denna och dess undersidor länkar vi direkt till andra t.ex. andra statliga myndigheter som har viktigt planeringsunderlag. Vi håller också på att bygga upp ett internt nätverk för att fånga upp så mycket planeringsunderlag som möjligt. Delar av vårt internproducerade planeringsunderlag kan vi idag leverera som GIS filer. t.ex. avgränsningar av riksintresseområden Vi har under 2011 tagit fram en digital sammanställning som planeras läggas ut på vår webbsida under hösten. 2.4 En digitaliserad RUM-katalog? Vi frågade: Uppdrag 49 i regleringsbrevet till länsstyrelserna handlar om att ta fram gemensamma arbetsformer för sammanfattande redogörelse till kommunerna. En tolkning av detta är att det bör finnas en gemensam struktur för redovisning av underlag ett slags digitaliserad RUM-katalog. Tycker du att detta är en rimlig tolkning De flesta håller med om att det vore önskvärt med en länsstyrelsegemensam struktur för redovisning av underlag - en digitaliserad RUM-katalog Det har länge funnits önskemål från länsstyrelserna att hitta gemensamma former för att bättre kunna hålla underlag tillgängliga och uppdaterade. Små länsstyrelser har inte haft resurser att göra detta Över nationella underlag och nationella mål bör det finnas ett samlat material i digitaliserad form motsvarande gamla rikskatalogen. Samma struktur bör finnas för regionalt framtagna underlag. Strukturen kan med fördel vara gemensam för länsstyrelserna eftersom även regionala underlag kan vara av generell karaktär och av intresse för andra län. Det är väsentligt att kommunerna lätt får tillgång till adekvat underlag och är även tidsbesparande för länsstyrelserna.

20 20 Vi anser att det bästa är om det finns en gemensam struktur för planeringsunderlagen gärna digitaliserad. Det bör vara välkänt hos länsstyrelserna och andra statliga myndigheter hur strukturen ser ut. Vart ska den som producerar ett planeringsunderlag lämna informationen och hur ska den se ut. Informationen bör tas omhand på ett centralt sätt. Det är viktigt att harmonisera underlagen i den mån det går och att uppdatering av detta sker centralt så att inte länen sitter på underlag som är inaktuella för att vi inte uppmärksammat att uppdateringar gjorts hos någon sektorsmyndighet. Några menar dock att detta inte är tillräckligt. Detta kan vara en del i arbetet. Det behövs sannolikt mer gemensamma former för hur materialet ska tas fram och hållas uppdaterat, hur samverkan med myndigheter ska ske m.m. Det vore bra men jag anser inte att uppdraget nödvändigtvis behöver uppfattas på det sättet. På vår lst har vi inspirerats av sammanfattande redogörelser från andra länsstyrelser Även om ett digitalt verktyg för planeringsunderlag är bra och hjälpsamt för kommunerna, räcker det inte för att uppfylla vår skyldighet att lämna sammanfattande redogörelse. Enligt lagen ska vi ju ta ställning till huruvida ÖP:n är aktuell eller inte och till detta krävs ett skriftligt yttrande. Förutsättningar och behov är olika i olika län och kommuner. Centraliserade lösningar hämmar även utveckling av kreativa regionala lösningar som t.ex. arbetet med regionala bilder. Problemen ligger inte i strukturen utan i uppdateringarna eller snarare bristen på sådana! En för länsstyrelserna gemensam struktur för katalogisering av digitala planeringsunderlag kan säkert vara ett stöd för arbetet att sammanfatta statliga intressen, men de planeringsunderlag som delges kommunerna bör anpassas efter den aktuella kommunens behov. Anser att uppdraget om gemensamma arbetsformer är bredare, exempelvis att övriga statliga myndigheter tillhandahåller och uppdaterar planeringsunderlag till länsstyrelserna samlat, för hela landet och vid angivna specifika tillfällen. Grundprincipen för redovisning till kommunerna ska vara gemensam, dvs enligt en viss mall. Mallen kan sedan byggas på med ex workshops, el liknande utifrån länsvisa önskemål. Det kan vidare vara intressant att ställa samman en typ av checklista över vad en sammanfattande redogörelse bör innehålla. 2.4 Förebild? Vi frågade: Tycker du att någon länsstyrelse eller annan myndighet i dagsläget har eller håller på att skaffa en modell som skulle kunna tjäna som förebild för ett gemensamt system?

21 21 De flesta länsstyrelser vill inte peka ut någon länsstyrelse eller annan myndighet som kan tjäna som förebild. De exempel som ges spretar en aning. Det är dock uppenbart att arbete pågår på många ställen i landet. Det går inte att peka ut vilken länsstyrelse som skulle kunna ta på sig ledartröjan. Möjligen skulle det vara Västmanland. Flera länsstyrelser har arbetat med frågan/arbetar med frågan t.ex. inom ramen för pilotprojekten som var en del i PBL-satsningen. Kronoberg, Gotland och Blekinge jobbade t.ex. med arbetsmetoder för att utveckla Regionala bilder...sannolikt pågår också arbete hos fler länsstyrelser bl.a. Dalarna och Uppsala. Västmanland, Stockholm, Skåne ev. Dalarna Länsstyrelsen Dalarnas RUM är en databas med geografisk information med kopplad information till varje område och skikt, den är användbar i löpande handläggning, men den innehåller fn ingen redovisning av skrivna rapporter som utgör planeringsunderlag. Vad vi vet håller Västmanland, Stockholm och Skåne en databas som också rymmer publikationer som är sökbara på flera sätt Det digitala systemet bör kunna utgå från det framtagna WebbGIS. Att på något sätt samla de nationella planeringsunderlag som behövs i den framtida externa versionen Den variant av RUM-katalog vi arbetar med i sharepoint kan enkelt anpassas och tillgängliggöras för andra länsstyrelser om de bedömer upplägget intressant. Den är framtagen för att vara möjlig att harmonisera nationellt (Uppsala) I Skåne har vi god koll på vilka statliga intressen som är berörda. Vi har haft ett bra system som sorgligt nog försämrades när vi gick ihop alla Länsstyrelser om Lst IT. Vi vill gärna ha tillbaka det. Det var då en förebild. Vi har tittat på flera läns webbdistribution av planeringsunderlag och tycker att Västmanland har den bästa. PilotGIS-standarden tillämpas sedan ca 10 år tillbaka av flertalet länsstyrelser för sortering och benämning av det digitala GIS-baserade planeringsunderlaget, bl. a. då det presenteras på gis.lst.se. Detta bör vidareutvecklas för att ytterligare enhetliggöra länsstyrelsernas digitala planeringsunderlag, vilket också f n sker till viss del. Bör uppmuntras ytterligare framöver tycker 2.5 Sektorverken Syn på verkens underlag Vi frågade: Är du nöjd med det sätt på vilket de centrala sektorsverken levererar underlag till länsstyrelsen? Här var svarsredovisningen mycket uttömmande. Frågan engagerar. Det märks. Ingen av länsstyrelserna är helt nöjd med det sätt på vilket sektorsverken levererar underlag. Det vanligaste svaret är både och eller att det varierar, men många svarar rakt av nej. Trafikverket framträder dock som ett klart positivt undantag., bl.a. sägs att verket