Förslag till mark- och vattenanvändning
|
|
- Sandra Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag till mark- och vattenanvändning
2 Nya bebyggelsestrukturer Förutsättningar kommuns verksamhetsidé är att kommunen ska erbjuda valfrihet och trygghet i en väl utvecklad stadsmiljö i nära kontakt med naturen. Miljökonsekvensbeskrivningen som upprättades i samrådsskedet visade att ett tätare, mer stadsmässigt utbyggnadsalternativ innebar en effektiv markanvändning, goda trafiklösningar och mindre miljö- och klimatstörningar än övriga förslag. Förslaget med en stadsmässig bebyggelsestruktur har lagts till grund för det utvecklade förslag som nu presenteras. Denna tydliga målsättning vad gäller en väl utvecklad stadsmiljö innebär för s del en skillnad jämfört med de stadsbyggnadsideal som tidigare styrt s och många andra kommuners utveckling. Tidigare har arbetet strävat efter att minska störningar och konflikter i städerna genom att separera stadens olika funktioner från varandra. Många trafiklösningar kännetecknas av att de följt regelverk som framhållit separering och differentiering. Alla system har för- och nackdelar. Målsättningen att utveckla trygga stadsmiljöer innebär, istället för separering, en planering för en blandning och en mångfald av funktioner inom en tät struktur. Det aktuella förslaget innebär en tätare stadsmässig struktur i de centrala delarna av och därmed den regionala kärnan. Ett nytt kraftvärmeverk som skapar förutsättningar till effektiv uppvärmning av bebyggelsen utan stora koldioxidutsläpp ingår också i förslaget. I kommuns vision ingår att befolkningen ska uppgå till ca invånare år I RUFS 2010 anges för alternativet Fördelad Hög invånare år I alternativet Fördelad Låg Även om osäkerheten är stor om hur regionen kommer att utvecklas, planerar att ha beredskap för det högre utbyggnadsalternativet. Översiktsplanen är ett uttryck för den politiska visionen för tillväxt på lång sikt. Beredskap för en ändrad utvecklingstakt bl.a. beroende konjunktursvängningar finns i den rullande planeringen genom årliga revideringar av bostadsplan erings förusättningarna för den närmaste tioårsperioden. En tillväxt i nordostsektorn av befolkning och näringsliv medverkar till utvecklingen i hela regionen i enlighet med vad som anges i den regionala utvecklingsplanen. En real ökning av skatteintäkterna medför bättre ekonomiska förutsättningar att klara de kommunala åtagandena. Alla stadsbyggnadsprojekt där detaljplan vann laga kraft före årsskiftet 2007/2008 och där ut bygg naden pågår eller kommer att pågå de närmaste åren redovisas som befintlig bebyggelse. I dessa områden bedöms inga större förändringar ske, bl. a. kommer villa- och grupphusområdena i huvudsak att behålla sin karaktär, men mindre bostads förtätningar och kom pletteringar med exempelvis handel och service kan bli aktuella. Förändringsområdena som markerats på markoch vattenanvändningskartan har ibland en osäker avgränsning. Fortsatt utredningsarbete kan förä n dra områdets utbredning. Det nya Bebyggelsestrukturen kompletteras med en tätare, blandad stadsmässig struktur i och på det mark- & vattenanvändning täby ÖVERSIKTSPLAN
3 Södra Hägernäs är ett attraktivt bostadsområde. centralt belägna området för galopp. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus, men detta stadsmässiga alternativ innebär också ett tillskott av kontor. Dessutom behöver olika servicefunktioner integreras i bebyggelsen. Med ett tillskott av bostäder och kontor vid Roslags-Näsby station, väster om järnvägen, och ett mindre tillskott av bostäder kring bedöms alternativet klara kommunens befolkningsmål och målet om nya arbetstillfällen. I alternativet får alla nya boende nära till arbetsplatser, spårburen kollektivtrafik, kommersiell service samt skolor och förskolor. Alternativet ger förutsättningar att knyta ihop Centralparken med en ny stadspark centralt inom galoppområdet. Om det tätare utbyggnadsalternativet genomförs till fullo så innebär det att förutsättningar finns för: En bebyggelse som stärker kommunens identitet med en levande stadskärna och många attraktiva boendemiljöer i centrala lägen. En trygg och tillgänglig, stadsmässig bebyggelse skapas med många mötesplatser. Att s befolkning är ca invånare. Att har ca arbetstillfällen inom kommunen. Att halva fortfarande är grönt med värdeområden intakta. Att befintlig infrastruktur tas tillvara på bästa sätt. Att många av stadens funktioner kan nås med gång- och cykeltrafik (se karta på sid 22). Utbyggnad av kollektivtrafik Kollektivtrafikförsörjning är en viktig förutsättning för kommunens utveckling. I förslaget till regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 konstateras att den kraftigt expanderande nordostsektorn saknar en kapacitetsstark spårtrafik som stomme i sitt försörjningssystem. Slutsatsen är att en kraftigt utbyggd kollektivtrafik därför är nödvändig för att nå det bostadsbyggande som krävs för regionens tillväxt Nordostkommunerna, Banverket och SL har tagit ett viktigt steg genom att utreda möjligheterna till ett förbättrat spårburet kollektivtrafiksystem till Stockholm Nordost, och kommunen anger ett reservat för den kommande utbyggnaden i översiktsplanen. Det är dock viktigt att kopplingen mellan infrastruktur och bostäder blir tydlig för alla inblandade och att samverkansformer och bindande överenskommelser utvecklas (se karta på sid 23). 22 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN mark- & vattenanvändning
4 Hörnet Esplanaden/Torget gestaltat av White arkitekter. Halva grönt I finns stora områden med värdefull grön struktur som enligt målet halva grönt ska bevaras och utvecklas som en viktig resurs för kommuninvånare och besökare (se karta på sid 24). Riksintressen kring Prästgården-Skogberga är av riksintresse för kulturminnesvården. De viktigaste infra struktur anläggningarna som E 18 och Norrorts leden samt Roslagsbanan är också av riksintresse. Den planerade kraftledningen längs kommun gränsen till Upplands Väsby och Sollentuna redovisas som riksintresseanspråk (se karta på sid 25). berörs av flera riksintressen. En stor del av grönstrukturen väster om tätorten samt ett område mark- & vattenanvändning TÄBY ÖVERSIKTSPLAN
5 Mark- och vattenanvändning NUVARANDE MARKANVÄNDNING STÖRRE FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN Huvudsakligen bostäder Huvudsakligen bostäder Blandad bebyggelse Blandad bebyggelse Huvudsakligen arbetsplatser Huvudsakligen arbetsplatser Centrum Fjärrvärmeverk Idrottsanläggning Större park- och naturområde Kolonistugeområde Ridanläggning Område för framtida markreserv enligt beslut i KF Golfanläggningar Begravningsplats Vatten Tunnelavsnitt Norrortsleden 24 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN mark- & vattenanvändning
6 Trafikstruktur # # Regional huvudväg Kommunal huvudgata Ny kommunal gata Framtida kommunal lokalgata Breddning av regional huvudväg Riksintresse järnväg Framtida spår under mark! Ny kollektivtrafikplats # Upprustning av trafikplats Järnvägsstation % Ny tågstation Tunnelavsnitt Norrortsleden mark- & vattenanvändning TÄBY ÖVERSIKTSPLAN
7 Grönstruktur BEFINTLIG GRÖNSTRUKTUR Naturreservat UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR GRÖNSTRUKTUR Svagt regionalt grönkilssamband Natura 2000 Höga naturvärden Grönyta med höga rekreativa värden Grönyta med rekreativa värden Bebyggelseområde med grönytor Befintligt grönstråk Tunnelavsnitt Norrortsleden Ekodukt 26 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN Framtida naturreservat Utredningsområde för eventuellt naturreservat Utvecklingsområde för park/natur Önskvärt grönstråk STÖRRE FÖRÄNDRINGSOMRÅDEN STADSALTERNATIV Större förändringsområde med bebyggelse och grönytor Område för framtida markreserv enligt beslut i KF mark- & vattenanvändning
8 Regleringskarta JURIDISKA GRÄNSER RIKSINTRESSEN Kulturmiljövård Väg Naturvård Kraftledning, 220 kv, ska avvecklas Natura 2000 Ny kraftledning, 400 kv, ungefärligt läge Järnväg Luftfart Detaljplanelagt område Strandskyddsområde Delar av strandskydd som kan komma att upphävas Naturreservat Framtida naturreservat Naturminne mark- & vattenanvändning TÄBY ÖVERSIKTSPLAN
9 -Ullna Bakgrund har tidigare varit föremål för övergripande planering och omfattas till stora delar av detaljplan, men området har aldrig setts som en blandad och funktionsintegrerad stadsdel. Under 2006 togs en övergripande stadsbyggnadsidé för med omgivningar fram. En av huvudfrågorna för arbetet var att redovisa möjligheterna till bostadsutbyggnad i för att skapa en funktionsintegrerad och attraktiv stadsdel. I studien ingår även redovisning av hur en skid- och evenemangsanläggning kan lokaliseras till området. Materialet har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för -Ullna. Förslag Målsättningen är att -Ullna utvecklas till en levande stadsdel där arbetsplatser, handel, ser vice, bostäder och natur vävs samman till en helhet. Med förbättrade och utbyggda kommunikationer blir stadsdelen en viktig plats i nordost med rese där spårburen trafik, bussar och eventuell infartsparkering kopplas samman. Avsikten är att successivt komplettera och utveckla handels- och verksamhetsområdet. Befintlig handel och verksamheter länkas samman med bostäder, nya arbetsplatser och evenemangsanläggningen Event Resort Ullna. När området är fullt utbyggt beräknas det innehålla ca 3000 nya bostäder. Utbyggnaden tar avstamp i platsens befintliga gatu- och kvartersstruktur som förtätas och byggs ut med ett nytt finmaskigt gatunät enligt kvartersstadens princip. Målsättningen är att skapa en väl sammanhållen helhet med byggnader i främst tre till fem våningar. Vid planeringen av -Ullna ska visionen att åstadkomma en hållbar stadsdel vara vägledande för utvecklingsarbetet. Långsiktigt hållbara lösningar ska eftersträvas och utgöra en integrerad del i de överväganden som gäller placering av nya byggnader samt val av byggnadsmaterial och tekniska system. En hållbar stadsdel ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv skapas. God tillgång till service och kollektivtrafik, närhet till naturmarker, kulturhistoriska värden och aktiviteter som golfbanor, vandrings- och ridled gör stadsdelen attraktiv att bo och arbeta i. Den nya rekreationsoch evenemangsanläggningen med inomhusskidbacke på Ullnabacken berikar området och ger det en tydlig karaktär av naturnära boende med stark koppling till fritidsaktiviteter och idrott. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer som alléer, åkerholmar och fornlämningar integreras och blir en del av grönstråk och parkmark. Värdefull natur- och kulturmark kring Hägerneholm, naturmark kring Jaktvillan norr om Saluvägen samt strandzonen öster om Ullnabacken bevaras och utvecklas till stadspark och gröna närområden. För att skapa god tillgänglighet för friluftslivet kopplas de gröna parkrummen till omkringliggande naturområden. Allmänhetens tillgång till stränder och vatten förbättras med lättframkomliga stråk. I fördjupningen av översiktsplanen redovisas Roslagsbanan med ändrat läge och ny station i -Ullna. Ett reservat för framtida spårburen trafik löper genom planområdets södra del. I anslutning till den punkt där reservatet korsar E18 placeras i förslaget ett rese som annonserar -Ullna mot E18. Rese bildar entré till området för trafikanter som reser kollektivt och fungerar som omstigningsplats mellan olika trafikslag. Här kopplas s 28 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN mark- & vattenanvändning
10 kommersiella samman med stationer för Roslagsbana, tunnelbana/pendeltåg och en terminal för buss trafiken i Nordost. Rese kan även omfatta en infartsparkering för att underlätta byte mellan bil- och kollektivtrafik. Ett tydligt strukturerat gatunät redovisas med ett genomgående diagonalstråk som knyter samman stadsdelen. Diagonalstråket löper genom bebyggelsen från stationstorget vid rese och leder ned mot Ullnasjön och Event Resort Ullna. Längs diagonalstråket och vid rese förtätas kvartersstrukturen för att ge plats åt funktioner av olika slag. Genom fördjupningen av översiktsplanen skapas förutsättningar för en stadsdel som är attraktiv även för gående och cyklister med tydliga grönstråk som leder ut till omgivande naturmark och landsbygd. mark- & vattenanvändning täby ÖVERSIKTSPLAN
11 Eventresort Ullna, arkitektbyrån AB. Perspektiv från kanalen i kanalkvarteren, ALMA arken arkitekter AB. Dagens anslutningar till vägen kompletteras i planen med två nya anslutningar. En omlokalisering av den befintliga utfarten från Ullna vägen som bildar en fyrvägskorsning i mötet med Löttingelundsvägen föreslås bli stadsdelens nya entré i nordväst. En andra infart föreslås i diagonalstråkets förlängning som ansluter till de kommersiella kvarteren och rese. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen behöver stadsdelens nuvarande kapacitet och ställning som verksamhets- och handelsområde förstärkas. Den verksamhet som idag finns utbyggd behålls i huvudsak inom stadsdelen och ges även möjlighet att expandera inom ramen för översiktsplanen. En väl utbyggd service, samt skola och barnomsorg, är andra viktiga förutsättningar för att göra -Ullna till en attraktiv stadsdel för boende. Konsekvenser Miljökonsekvenserna av fördjupningen av översiktsplan för -Ullna redovisas i upprättad miljökonsekvensbeskrivning. Frågor som behandlas är bland annat natur, rekreation och närmiljö. Markföroreningar och störningar från verksamheter tas också upp liksom dagvatten och riskfrågor. Anvisningar ges kring vilka frågor som fortsatt behöver hanteras vid kommande detaljplanearbete och utbyggnad. I miljö konsekvensbeskrivningen konstateras att fördjupningen av översiktsplan är lämplig ur hushållningssynpunkt. Hästverksamheten vid Hägerneholm omlokaliseras till annan plats i kommunen. 30 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN mark- & vattenanvändning
12 Byggstart beräknas år Galoppfältet Nuläge Galoppfältsområdet är ett stort centralt beläget område i. Området avgränsas av E18, Bergtorpsvägen, Roslagsbanan och föreslagen ny infartsväg till väster om tävlingsbanan. Området domineras idag helt av galopps verksamhet inom fastigheten Hästen 1. kommun äger fastigheten Hästen 2 som ligger i nordöstra hörnet av området. För fastigheten Hästen 2 finns en gällande detaljplan som ger förutsättningar för att bygga ca 500 nya lägenheter. I detaljplan och i avtal finns reglerat hur ett skyddsavstånd på 200 meter mellan bostadsbebyggelsen och hästverksamheten ska säkerställas. Längs Bergtorpsvägen finns ett planlagt område för kontor. För marken närmast Viggbyholms trafikplats på E18 finns ett ramavtal mellan kommun och markägaren Viggbyholms Gårds Fastighets AB. Ramavtalet redovisar en möjlighet för markägaren att bygga kvm kontor på marken. Det stora galoppfältsområdet är trots sitt cent rala läge ett avskilt område i förhållande till kommunens övriga stadsbyggnadsstruktur. Kommunens vägnät, gång- och cykelvägnät och grön struktur har obetydlig eller ingen koppling till detta stora område. Utveckling I kommunens förslag till mark- och vattenanvändning flyttar galoppverksamheten, träning och tävling till annan plats utanför, vilket ger helt nya förut sättningar för områdets utveckling. Områdets centrala läge kan till fullo tas till vara och utvecklas till en del i den regionala kärnan. Med utveckling av en attraktiv stadsstruktur mitt i skapas goda förutsättningar för att klara kommuns och därmed även nordostkommunernas långsiktiga mål för befolkningsutveckling samt mål för utveckling av arbetstillfällen. En rimlig ambitionsnivå är att inrymma ca lägenheter, vilket innebär en befolkning på mellan och boende inom området när det är fullt utbyggt. Dessutom måste området i en funktionsblandad stadsstruktur kunna inrymma ett stort antal kontorsarbetsplatser, ny service, nya förskolor och skolor samt sportanläggningar. Ett mycket viktigt inslag i en attraktiv stadsstruktur är grönområden och parker. Centralparksstråket i kan förlängas norrut och bli en attraktiv stadspark inom galoppfältsområdet. I stadsutvecklingen ingår också att minska barriäreffekterna av befintliga vägar och järnvägsspår. Den nya stadsstrukturen skall vara en inte grerad och välfungerande del tillsammans med övrig bebyggelse i centrala. mark- & vattenanvändning täby ÖVERSIKTSPLAN
13 Miljökonsekvensbeskrivning
14 Miljöbedömning För översiktsplaner ska kommunen alltid göra en miljöbedömning. I denna ingår att inför beslut utreda och redovisa planens förväntade miljö påverkan och att efter genomförande följa upp konsekvenserna. Väsentligt är också att inledningsvis definiera vilken betydande miljöpåverkan planen kan medföra. Utredningen av planens miljöpåverkan ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I denna ingår alltid jämförelse med ett nollalternativ dvs den utveckling som kan väntas om planen inte genomförs. Syftet med att genomföra en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas samt att ge beslutsfattarna tillgång till beslutsunderlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från miljösynpunkt. Översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar konsekvenserna av stadsalternativet och nollalternativet. I MKB-rapporten inför samrådet redovisades också den glesare bebyggelsestruktur som kallades förortsalternativet. Samråds versionens MKB och dess slutsatser var en del i underlaget för kommunens beslut att välja stadsalternativet som inriktning för kommunens översiktsplan. Förortsalternativet förkastades eftersom stadsalternativet bäst uppfyller kommunens mål samtidigt som det innebär mindre miljöpåverkan. För en systematisk bedömning har konsekvenserna indelats i positiva eller negativa och graderats enligt skalan små-måttliga-stora. MKB:n jämför också de två alternativens miljöpåverkan samt redovisar om de medverkar till att uppnå de regionala miljömålen. MKB:n redovisas i en separat rapport. Utredningen och rapporten har utförts av en fristående konsult som också svarar för bedömningarna. Här följer en sammanfattning. Kulturmiljö De negativa konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små i nollalternativet. Detta då alter nativet innebär få nya bebyggelseområden, varför merparten av kommunens kulturmiljöer kan be va ras och fornlämningar bibehållas. Även stadsalternativet bedöms medföra små nega tiva konsekvenser för kulturvärden. Planförslaget innebär att ny bebyggelse kan undvikas inom riksintressanta kulturmiljölandskap, dock kan en mindre utbyggnad tillkomma inom områden av mycket högt kommunalt kulturhistoriskt värde. En minde utbyggnad enligt alternativet bedöms dock inte komma att påverka områdenas helhetsvärden. Naturmiljö Nollalternativet bedöms innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. Utbyggnaden är liten och därmed tas endast en liten andel naturmark i anspråk. Viss ny bebyggelse etableras i de grönområden som finns i anslutning till befintliga bebyggelseområden, men framförallt inom redan bebyggda områden. Stadsalternativet bedöms innebära måttliga negativa konsekvenser. Utbyggnaden sker främst genom miljökonsekvensbeskrivning täby ÖVERSIKTSPLAN
15 förtätning i kommunens centrala delar. Bebyggelsen kommer san nolikt att bestå av en hög andel flerbostadshus vilket kan jämföras med nollalternativet som medför en högre andel spridd småhusbebyggelse. Stadsalternativet innebär sammantaget att en mycket liten andel naturmiljöer och naturvärden av regional betydelse försvinner. Dock bedöms stadsalternativet innebära fler lokala ingrepp i naturmiljöer än nollalternativet. Vattenmiljö Nollalternativet innebär små negativa konsekvenser för kommunens vattenmiljöer eftersom få nya bebyggelseområden planeras. Den utbyggnad som ändå föreslås med nollalternativet läggs i stor utsträckning på redan exploaterad mark, dvs redan hårdgjorda ytor, vilket är positivt ur föroreningssynpunkt. I princip planeras inte heller för någon bebyggelse i direkt närhet till kommunens sjöar. Sammantaget bedöms även stadsalternativet ge små negativa konsekvenser för kommunens och regionens vattenmiljöer, till följd av tillförsel av förorenat dagvatten. Dessutom medger alternativet stora möjligheter att nyttja befintliga alternativt pla nera för nya dagvattenanläggningar för rening och fördröjning av dagvatten, vilket kan bidra till mins kade flöden och minskad föroreningsbelastning. Rekreation Nollalternativet bedöms innebära små positiva konsekvenser avseende tillgänglighet till rekreation. Alternativet medger en relativt liten exploatering och därav endast ett litet ianspråktagande av natur mark. Målet att bevara halva grönt klaras och eftersom att ingen ny infrastruktur planeras tillkom mer inga nya vägbarriärer. Stadsalternativet bedöms ge måttliga positiva konsekvenser beträffande tillgänglighet till re kreation. Bebyggelse tillkommer framförallt i och det centralt belägna området för galopp. Liksom i nollalternativet, kommer främst redan exploaterad mark med god tillgång till re kreation att bebyggas. I tillskapas boende med goda möjligheter till strand- och naturnära kvaliteter, tillgång till bad etc, vilket är positivt för de nya invånarna. Stadsalternativet innebär dock ett högre ianspråktagande av naturmark jämfört med nollalternativet. Kollektivtrafik Nollalternativet bedöms innebära små negativa konsekvenser avseende tillgänglighet till kollektivtrafik. I jämförelse med nuläget bedöms till 34 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN miljökonsekvensbeskrivning
16 Bullerskyddsskärmar vid E18. gängligheten till kollektivtrafik inte att försämras märkbart. Däremot genomförs inte satsningen på en regional kärna i varför förutsättningarna för förbättrad tillgång till spårbu ren kollektivtrafik, med ökat kollektivtrafikresande som följd, inte kommer att förbättras med nollalter nativet jämfört med dagens situation. Stadsalternativet bedöms medföra måttliga positiva konsekvenser för tillgängligheten till kollektivtrafik. Utbyggnaden sker i bl.a. området samt det centralt belägna området för galopp. Resandeunderlaget ökar också kraftigt i jämförelse med nollalternativet och därmed finns starka förutsättningar för att bygga ut spårtrafi ken. Bebyggelsen i det stadsmässiga alternativet planeras att bli blandad och majoriteten av de nya invånarna får nära till spårburen kollektivtrafik och busshållplatser. Buller Nollalternativet bedöms medföra små negativa kon sekvenser avseende bullersituationen i kommunen. Precis som i nuläget bedöms nollalternativet inne bära att riktvärdena för trafikbuller överskrids längs med de större genomfartsvägarna. Även en utbyggnad i enlighet med stadsalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser för bullersituationen i kommunen. Sammanfattningsvis bedöms stadsalternativet resultera i att trafikalstringen blir högre, jämfört med nollalternativet, men det finns goda förutsättningar för att begränsa de negativa effekterna från trafiken i och med att tillgängligheten till kollektivtrafiken blir bättre i stadsalternativet. På så sätt kan trafikarbetet med bil minska. Precis som i nollalternativet bedöms dock riktvärden för buller från trafik överskridas längs med de större genomfartsvägarna samt längs Roslagsbanan. Genomfartstrafiken bedöms dock bli större i stadsalternativet, varför andelen buller störda utmed de större vägarna kan komma att öka något om inga åtgärder vidtas. Utsläpp till luft Sammanfattningsvis bedöms nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för utsläppen till luft och föroreningshalterna inom kommunen, jämfört med nuläget. Nollalternativet innebär dock sämre förutsättningar för att minska antalet pri vatbilsresor, genom t.ex. ökad tillgänglighet till spårburen kollektivtrafik, vilket innebär att antalet resor med privatfordon sannolikt inte kommer att minska och därmed inte heller utsläppen. Stadsalternativet bedöms medföra små negativa konsekvenser för utsläppen till luft och luftsituationen i kommunen. Utsläpp till luft kommer av den trafik som alternativet ger upphov till. Dock bedöms det finnas goda förutsättningar för att begränsa de negativa effekterna från trafiken i och med att tillgängligheten till kollektivtrafiken blir bättre i stadsalternativet. På så sätt kan trafikarbetet med bil minska. Bebyggelsen ger också bättre för utsättningar för utbyggnad och anslutning till fjärr värmenätet, vilket kan bidra till minskade lokala och globala utsläpp till luft. Genomfartstrafiken kan dock komma att öka genom ökad trafik i regionen i stort. Detta kan innebära ökade utsläpp utmed de större genomfartsvägarna. miljökonsekvensbeskrivning täby ÖVERSIKTSPLAN
17 Risker och störningar Nollalternativet bedöms innebära små negativa konsekvenser avseende uppkomst av risker och störningar för boende i kommunen. Vissa risker och störningar kan dock inte uteslutas helt, eftersom att viss befintlig bostadsbebyggelse ligger i närheten av verksamhets- och industriområden. Sammanfattningsvis bedöms en utbyggnad i enlig het med stadsalternativet medföra måttliga negativa konsekvenser avseende uppkomst av risker och störningar för boende. Antingen tillskapas ny be byggelse inom områden där det idag bedrivs verk samheter av olika slag eller så integreras verksam heter med ny bostadsbebyggelse. Det går således inte att utesluta att boende kan komma att utsättas för störningar från näraliggande verksamheter. Påverkan på klimatet Ur ett klimatperspektiv bedöms nollalternativet medföra måttliga negativa konsekvenser, jämfört med dagens situation. Ur energi- och resursförbrukningssynpunkt är nollalternativet mindre fördelaktigt, främst då en relativt liten andel av kommuninvånarna erbjuds fjärrvärme samt att al ter nativet innebär små förutsättningar till att minska bilberoendet. Sammanfattningsvis bedöms en utbyggnad i enlighet med stadsalternativet medföra små negativa konsekvenser för klimatet. Alternativet innebär en ökning av antalet invånare och ökad centralisering. Utbyggnad av bostäder och arbetsplatser i nära anslutning till varandra liksom kollektivtrafik kan dock verka reducerande på de nya invånarnas bilresande. Stadsalternativet ger också bättre underlag för att bygga ut den spårbundna trafiken och fjärrvärmenätet, vilket är positivt ur energisynpunkt. Hushållning med naturresurser Nollalternativet innebär små negativa konsekvenser avseende hushållningen med naturresurserna. Såväl oexploaterade som exploaterade markytor tas i anspråk i mindre omfattning. I en växande stor stadsregion kan dock diskuteras huruvida det kan anses vara god hushållning att inte nyttja industri mark i centrala och kollektivtrafiknära lägen för ny bostadsbebyggelse, vilket nollalternativet innebär. En utbyggnad i enlighet med stadsalternativet inne bär en god hushållning med kommunens resurser och stora positiva konsekvenser beträffande ett långsiktigt utnyttjande av naturresurser. Genom att bygga ut i centrala lägen skapas bl.a. förut sättningar för utbyggnad av den spårburna trafi ken, liksom korta reseavstånd till arbete och ser vice, samtidigt som tillgängligheten och tillgången till natur och rekreation ger värdefulla kvaliteter för såväl befintliga som nya invånare. Samlad bedömning Sammanfattningsvis är bedömningen att stads alternativet är mer fördelaktigt ur miljö-, klimat- och hushållningssynpunkt, jämfört med ett nollalternativ. Detta innefattar bl.a. ett mer effektivt nyttjande av markanvändningen och bevarandet av både länets och kommunens natur, kultur- och rekreationsvärden. Alternativet ger även bättre befolkningsunderlag för utbyggnad och nyttjande av den spårburna trafiken. Ur klimatsynpunkt är stadsalternativet också mest fördelaktigt avseende energi- och resurs förbruk ning, främst då den nya bebyggelsen i hög grad ger underlag för utbyggnad av fjärrvärmenätet samt att alternativet innebär goda förutsättningar för att minska bilberoendet och härmed utsläpp av växt husgaser. En ökning av trafiken i 36 TÄBY ÖVERSIKTSPLAN miljökonsekvensbeskrivning
18 Värderosen Varje axel i värderosen utgör en miljöaspekt (indikator eller en samling av indikatorer). Mitten av cirkeln representerar ett sämsta tänkbara utslag, medan cirkelns ytterkant representerar bästa tänkbara. Om värdena binds samman skapas en bild, en värderos. Ju större ros, desto bättre är alternativet ur miljö- och hushållningssynpunkt, dvs. minsta möjliga negativa miljöpåverkan. I denna figur syns nollalternativet som en blå värderos, stadsalternativet som en grön och förortsalternativet som en orange värderos. regionen i stort bedöms dock innebära att genomfartstrafiken ökar med ökade utsläpp av växthusgaser som följd. Det är dock viktigt att belysa att stadsalternativet lokalt kan innebära en boendemiljö med ökad risk för bullerstörningar, tidvis högre halter luftför o reningar samt andra stadsrelaterade störningar, jämfört med ett boende i nollalternativet. Det kan också innebära ett boende med längre avstånd till grönområden för närrekreation och naturupp levelser. Jämförelse av alternativen I värderosdiagrammet ovan jämförs den miljömässiga hållbarheten för noll-, stads- och, det i samrådsversionen studerade, förortsalternativet. Metoden bygger på indikatorer, varav de flesta är kvantifierbara, medan andra bygger mer på erfarenhetsbaserade bedömningar. Uppföljning av betydande miljöpåverkan I miljöbalkens 6:e kapitel finns bestämmelser om att planens betydande miljöpåverkan ska följas upp. Uppföljningen kan ske i samband med att kommunen tar ställning till planens aktualitet. Uppföljningen sammanställs lämpligen i en miljöredovisning som ingår i underlaget för planens aktualitetsprövning. Vilken styrande verkan översiktsplanen har haft för miljön kan indirekt följas upp genom kommunens fortsatta arbete med bl.a. efterföljande detaljplaner, andra planer, lov och tillstånd med mera. Även andra planers och tillståndsärendens miljökonsekvensbeskrivningar kan vara lämpliga underlag i en sådan utvärdering. Uppföljningen av sådan miljöpåverkan bör ske kontinuerligt och planerat för att erfarenheterna ska kunna användas och bidra till en hållbar utveckling. Den miljöpåverkan som bör följas upp inom ramen av översiktsplanen bedöms vara: buller, utsläpp till luft, behov av dagvattenåtgärder och miljökvalitetsnormer för vatten, risker/störningar samt påverkan på kulturmiljö- och naturmiljö värden. miljökonsekvensbeskrivning täby ÖVERSIKTSPLAN
Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-09-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Vision 3 Dokumentet 5 Plan och process 6 Bakgrund 8 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Läget i regionen
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
AVGRÄNSNINGSSAMRÅD ÅRSTAFÄLTET ETAPP 3
, rev 2017-01-24 Avgränsningssamråd för upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan Årstafältet, etapp 3. Bakgrund För Årstafältet finns ett utarbetat program för detaljplan
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.
Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken
Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB)
Simrishamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Plan- och eploateringsenheten 2018-11-08 Miljöundersökning Undersökning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning (MKB) Enligt Plan- och bygglagen
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund
Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag
KOMMUNKONTORET 2009-09-22 EWA JUNGSTEDT/HENRIK LUDVIGSSON DNR 259/2009-210 KOMMUNSTYRELSEN Svar på Regional utvecklingsplan för Storstockholmsregionen (RUFS 2010) - utställningsförslag Beslutsunderlag
Behovsbedömning - checklista
2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen
Behovsbedömning Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn 1(6) 214 tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen med närområde inom Berget i Norrköping
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län.
Dnr Detaljplan för Nejlikan 19 och 20, del av Klippan 3:145 samt del av Klippan 3:117 i Klippans kommun, Skåne län. SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Samrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)
Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby
1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten
Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING
Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser
Förstudierapport för Pilstugetomten västra etapp 2 och 3 (Del av Hagby1:5, Hagby 1:98 m.fl.)
Förstudierapport för Pilstugetomten västra etapp 2 och 3 (Del av Hagby1:5, Hagby 1:98 m.fl.) Projektbeställare Handläggare Fredrik Nestor Amanda Docherty Datum 2017-10-03 Version 1 Projekt-, ärendenr.
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun
SPN-468/2007 214 1(10) BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde inom Norsholm i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 17 augusti
Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun
2015-03-17 Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i Miljöbalken för att avgöra
Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.
Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är
Bedömning av miljöpåverkan för
Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program
BEHOVSBEDÖMNING. Dnr SBN 2015/ Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut
Detaljplan för Malghult 2:102 m.fl. fastigheter POD, Kristdala, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret april 2016, reviderad maj 2017 Dnr SBN 2015/000200 Uppdragsbeslut 2015-10-13 Samrådsbeslut
Årsmöte. Tisdagen 12 mars 2013
Årsmöte Tisdagen 12 mars 2013 Föredragningslista 1. Årsmötets öppnande. 2. Fråga om kallelse behörigen skett. 3. Val av mötesledare vid årsmötet. 4. Val av protokollförare och två justeringsmän. 5. Föredragningslistans
Miljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-10-29 Handläggare Marie Broberg Telefon: 08-508 14 050 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Miljökonsekvensbeskrivningar
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014
A 5012 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2014 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut 2012-10-10 Samrådsbeslut
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge
Detaljplan för fastigheten Vinkelhaken 2, Arninge START-PM Uppdrag Författare Dnr Sida Vinkelhaken 2 Annelie Mellin SBN 2016/110-20 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Uppdragsbeskrivning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun
Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer
Behovsbedömning med checklista
Detaljplan för DEL AV OFFERHÄLLSPARKEN Trollhättans kommun NYBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS Behovsbedömning med checklista FEBRUARI 2016 2 CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING OCH MKB FÖR DETALJPLAN
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Aron 27, Gustavslund, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera fastighetens användning som
Bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen
BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping
1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E
8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR
Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016
Detaljplan för DEL AV TORSRED 3:1, Trollhättans kommun Bostadsbebyggelse vid von Döbelns väg Behovsbedömning med checklista Upprättad i maj 2016 2 CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING OCH MKB
Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten
1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)
Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5) Projektbeställare Projektledare David Lanthén Amanda Docherty Datum 2016-06-01 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0215 Innehållsförteckning
Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun
PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan
Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Behovsbedömning. KUMLA 3:213 och KUMLA 3:973 Töresjövägen 48, Lindalen, Tyresö kommun, Stockholms län
Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef oktober, 2015 Dnr 2015 KSM 0719 Detaljplan för KUMLA 3:213 och KUMLA 3:973 Töresjövägen 48, Lindalen, Tyresö kommun, Stockholms län Behovsbedömning
S K E D A L A 4 : 1 B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G. Skedala, HALMSTADS KOMMUN
B E H O V S B E D Ö M N I N G A V M I L J Ö B E D Ö M N I N G Tillhörande detaljplan för del av S K E D A L A 4 : 1 Skedala, HALMSTADS KOMMUN Standardförfarande, KS2015/00549 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18
SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping
1(8) SPN 923/2006 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde inom Brånnestad i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 3 mars 2011 SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06