SKI:s risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap
|
|
- Jonas Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKI-PM 04:02 Datum Vår referens Fastställd Judith Melin GD Författare Annika Ovegård RI SKI:s risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2002:472) om åtgärder för 1 Inledning Allmänt Enligt 3 i Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap skall alla myndigheter genomföra en risk- och sårbarhetsanalys som skall lämnas till Regeringskansliet vid samma tidpunkt som gäller för inlämnandet av årsredovisningen Enligt 4 och 8 i samma förordning läggs ett särskilt ansvar för fredstida krishantering och inför och vid höjd beredskap på ett antal myndigheter, däribland Statens kärnkraftinspektion, SKI I föreliggande rapport lämnas SKI:s redovisning enligt beredskapsförordningens krav Statens kärnkraftinspektion, SKI, är den myndighet som kontrollerar att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet uppfyller de krav som ställs på säkerhet vid drift av anläggningarna, på kontrollen av kärnämnen samt på hantering och slutförvaring av kärnkraftens avfall SKI har även till uppgift att ha ständig beredskap för att kunna ge andra myndigheter tekniska råd vid en kärnteknisk olycka SKI ingår i samverkansområdena "Skydd mot farliga ämnen" och "Teknisk infrastruktur" SKI har ständig beredskap genom en vakthavande beslutsfattare, VB, som är i tjänst dygnet runt Funktionen är dygnet runt SKI:s kontaktpunkt för information om ovanliga och/eller allvarliga situationer och händelser inom eller utom landet VB tar kontakt med den eller de experter inom SKI som behövs för att hantera situationen och kan kalla in SKI:s beredskapsorganisation VB har ett nära samarbete med SKI:s tjänstgörande informationschef och med sin motsvarighet inom SSI, tjänstgörande strålskyddsinspektör, TSI VB bär personsökare och mobiltelefon och skall svara på anrop inom 15 minuter För kärnkraftolyckor har SOS Alarm en särskild larmrutin som aktiverar den svenska kärnenergiberedskapen, inklusive SKI SKI:s tillsynsuppgifter Säkerhetsansvaret för de kärntekniska anläggningarna inom landet ligger på respektive tillståndshavare och säkerhetskraven ändras inte om landet skulle utsättas för ett angrepp Vid en ändrad hotbild är det troligt att information om detta kommer från
2 2 (7) Rikspolisstyrelsen eller Försvarsmakten till SKI, som i sin tur informerar tillståndshavarna och kan ställa krav på ökat fysiskt skydd vid anläggningarna Det är också möjligt att Polismyndigheten i ett län direkt kontaktar en kärnteknisk anläggning för att informera om ändrad hotbild SKI bedriver löpande tillsyn över driften av de kärntekniska anläggningarna Det kan i vissa situationer innebära att det krävs ett beslut om godkännande av SKI innan driften får återupptas efter en avställning SKI har också möjlighet att bevilja dispens från vissa säkerhetskrav för att anläggningarna under vissa omständigheter skall kunna fortsätta driften Om hotet mot en kärnteknisk anläggning är allvarligt kan SKI kräva att den skall gå till säkert läge, vilket betyder att ett kärnkraftverk inte producerar el SKI har också, i händelse av en olycka, kvar sin roll som tillsynsmyndighet mot den drabbade anläggningen och mot övriga kärntekniska anläggningar inom landet Detta kan innebära att krav och förelägganden som motiveras av olyckan läggs såväl på den drabbade anläggningen som på andra anläggningar SKI:s uppgifter vid kärntekniska olyckor SKI:s uppgifter vid kärntekniska och radiologiska olyckor som berör Sverige är att lämna råd och expertbedömning till räddningsledningen, SSI och andra myndigheter (t ex regeringskansliet och polisen) rörande den tekniska situationen SKI:s rådgivande roll är viktigast i det inledande skedet av en händelse fram till dess att det finns radiologiska mätdata att tillgå vid beslut om beredskaps- och räddningsåtgärder De myndigheter som har ansvar för räddningstjänsten behöver ha svar på frågor som rör till exempel aktuellt tekniskt läge på anläggningen, trolig händelseutveckling och hotbild För att dessa uppgifter skall bli meningsfulla för räddningstjänsten behöver SKI:s tekniska lägesbild oftast kompletteras med beräkningar och bedömningar från SSI som kan komma med råd om vilka åtgärder som behöver vidtas SKI:s uppgifter inom elberedskap Svenska Kraftnät ska samråda med SKI i ärenden som rör kärnkraftverken Sådana frågor kan gälla om kärnkraftverkens eltillförsel av säkerhetsskäl skall prioriteras framför andra samhällsbehov Det är viktigt att observera att det finns ett dubbelriktat beroende mellan reaktorsäkerheten och kraftnätets status: kärnkraftverken är viktiga elproducenter, men vid bortfall av yttre nät minskar säkerhetsmarginalerna vid verket För att kunna återstarta kärnkraftverket och för att kunna producera el behövs tillgång till nätet Det finns analyser rörande säkerhetspåverkan av elbortfall för kärnkraftverken Dessa analyser är inte gjorda med tanke på angrepp på infrastrukturen, men gäller även för sådana situationer
3 3 (7) 2 Översikt av analyserade händelser och situationer Analyserade händelser och scenarion I egenskap av tillsynsmyndighet för säkerheten i kärnteknisk verksamhet har SKI, såväl i sin regulativa verksamhet som i anslutning till frågor om prövning av tillstånd för kärnteknisk verksamhet, uppställt krav på att de kärntekniska anläggningarna genomför säkerhetsanalyser som omfattar ett brett spektrum av händelser I detta ingår även analyser av sabotagehandlingar och olovlig befattning med kärnämne I SKI:s uppgifter ingår att granska dessa analyser SKI har att ta ställning till säkerheten hos såväl befintliga anläggningar och ändringar i dessa som föreslagna nya anläggningar Jämförelser av resultat från säkerhetsanalyser med kriterier och normer utgör därvid en viktig del av beslutsunderlaget Säkerhetsanalysen, liksom utformning av kriterier och normer, har därför en central funktion i SKI:s arbete inom flera olika områden, såsom säkerhet vid reaktorer, slutförvar för kärnavfall och transporter av radioaktivt material Dessa kriterier och normer grundas i sin tur i hög grad på riskanalyser och utgör en viktig grund för de regelverk som finns De olika områdena har utifrån sina förutsättningar och till stor del oberoende av varandra med tiden utvecklat sina egna metoder Utveckling och tillämpning av metoder har gjorts av experter med hög teknisk och vetenskaplig kompetens SKI anser att denna utveckling har varit ändamålsenlig genom att varje område har fokuserat på sina speciella frågeställningar Under årens lopp har ett mycket stort antal utredningar gjorts på kärnsäkerhetsområdet för att dra lärdomar av inträffade händelser och erfarenheter generellt, bla av reaktorsäkerheten och kärnenergiberedskapen Därutöver har SKI genomgått en internationell expertgranskning och Sverige har rapporterat sitt säkerhetsarbete enligt kärnsäkerhetskonventionen SKI:s uppfattning är att riskerna inom de kärntekniska anläggningarna är väl analyserade Denna uppfattning stöds också av AgNBC i sin slutrapport I en arbetsgrupp, "N-plattformen" inom samverkansområdet Skydd mot farliga ämnen har ett stort antal scenarion studerats SKI som myndighet berörs inte av alla dessa scenarion SKI har i ett forskningsprojekt tillsammans med FOI, med metoden morfologisk analys, studerat tio olika typhändelser som tillsammans utgör en breddad hotbild för SKI och ställer krav på beredskapsorganisationen De händelser som studerats är Snabbt svenskt kärnkrafthaveri Långsamt svenskt kärnkrafthaveri Kärnkrafthaveri i Sveriges närområde Kärnkrafthaveri utomlands utan direkt påverkan på Sverige Obehörigt intrång följt av terrorattack på kärnteknisk anläggning Kapning av Sigyn Smutsig bomb i tätort Stöld av klyvbart material i Sverige Allvarliga problem i den svenska elförsörjningen Vägtransportolycka bränsletransport
4 4 (7) I ett annat forskningsprojekt har SKI tillsammans med FOI även genomfört en särskild studie av antagonistiska handlingar Studien ligger till grund för den dimensionerande hotbilden Sannolikhetsförhållanden Sannolikheten för att en allvarlig olycka skulle inträffa vid en svensk kärnteknisk anläggning bedöms enligt genomförda analyser vara extremt låg Även allvarliga olyckor i närområdet bedöms som mycket osannolika Med en breddad hotbild tillkommer mer svårförutsägbara utlösande faktorer, så som sabotage, terrorverksamhet och annan brottslighet eller antagonistiska handlingar Risken för att något sådant ska inträffa bedöms i dagsläget också som liten Konsekvenser av en kärnteknisk olycka KBM anger i sin vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser (KBM rekommenderar 2003:1) att statliga myndigheter ska dela upp de händelser man identifierat dels på sådana där grundhändelsen i sig leder till allvarliga konsekvenser för samhället, dels på sådana händelser där situationen utlöser flera följdhändelser som får allvarliga konsekvenser De direkta konsekvenserna av de händelser och scenarion som tagits upp inom N-plattformen har behandlats i andra sammanhang, bland annat i SSI:s Risk- och sårbarhetsanalys 2003 (SSI:s referens 044/1003/03) Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa, måste det utsläpp som olyckan leder till vara stort för att kunna leda till allvarliga radiologiska konsekvenser Ett kärnkrafthaveri i Sverige (långsamt eller snabbt) och möjligen i Sveriges närhet skulle kunna få sådana konsekvenser En terrorattack på ett svenskt kärnkraftverk eller ett verk i Sveriges närområde skulle kunna leda till en sådan allvarlig olycka Samtliga de typhändelser som SKI studerat inom ramen för det forskningsprojekt som nämns ovan, med undantag av stöld av klyvbart material och vägtrafikolycka, skulle däremot kunna utlösa följdhändelser som skulle kunna få allvarliga konsekvenser för samhället En eller flera "smutsiga" bomber med radiologiskt innehåll i en tätort kan också leda till följdhändelser som kan ge allvarliga konsekvenser Även andra olyckor än dessa, t ex vid anläggningarna i Studsvik eller bränslefabriken i Västerås skulle kunna utlösa följdhändelser av detta slag Avgörande för hur allvarliga konsekvenser för samhället en händelse får är, förutom utsläppets storlek, kemisk sammansättning och lokalisering, hur informationen om händelsen och rekommenderade åtgärder hanteras av inblandade parter och tas emot av media och allmänhet Det kan inte uteslutas att allmänhetens förtroende för informationen om säkerhetsläget vid den drabbade kärntekniska anläggningen och för samhällets förmåga att hantera situationen sjunker drastiskt En brist i förtroendet för myndigheternas agerande kan innebära att befolkningen inte rättar sig efter myndigheternas information och råd Det är alltså av största vikt att kommunikationen mellan berörda aktörer fungerar, och att informationen blir snabb, samstämmig och korrekt samt presenteras på ett lättförståeligt och förtroendeingivande sätt
5 5 (7) 3 Samlad värdering av aktuell förmåga och eventuella förbättringsmöjligheter Säkerhetsarbete vid de kärntekniska anläggningarna Säkerhetsarbetet inom kärnteknisk verksamhet fokuseras på att förebygga radiologiska olyckor I SKI:s föreskrifter (SKIFS 1998:1) uttrycks det på följande sätt: " Förebyggandet av radiologiska olyckor skall ske med hjälp av dels en till varje anläggning anpassad grundkonstruktion i vilken skall ingå flerfaldiga barriärer, dels ett till varje anläggning anpassat djupförsvar Djupförsvaret skall uppnås genom att konstruktionen, uppförandet, driften, övervakningen och underhållet av en anläggning är sådana att driftstörningar och haverier förebyggs, det finns flerfaldiga anordningar och förberedda åtgärder som skall skydda barriärerna mot genombrott, och om ett sådant genombrott skulle ske, begränsa konsekvenserna därav, utsläpp av radioaktiva ämnen, som ändå kan ske till följd av driftstärningar och haverier, förhindras eller, om detta inte är möjligt, kontrolleras och begränsas genom anordningar och förberedda åtgärder" För en närmare beskrivning av djupförsvaret se SKI:s allmänna råd om tillämpningen av 2 kap 1 i SKIFS 1998:1 Händelserna den 11 september 2001 har givit SKI anledning att göra kompletterande studier avseende flygkrascher och för säkerheten väsentliga byggnader Resultaten av dessa har inte föranlett SKI att ställa ytterligare krav på tillståndshavarna SKI har färdigställt ett första utkast till nya föreskrifter för fysiskt skydd och det är utsänt på en första remissomgång För att försäkra sig om polisens roll i det fysiska skyddet har möten hållits med Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna i kärnkraftlänen angående operativ insatsförmåga i samband med ett angrepp på en kärnteknisk anläggning SKI anser att säkerheten och beredskapen vid de svenska kärntekniska anläggningarna upprätthålls på en tillfredsställande nivå, men att fortsatt utveckling är nödvändig SKI driver för närvarande dessa frågor inom ramen för tillsynsverksamheten SKI:s förmåga att upprätthålla förmåga att motstå störningar och angrepp som riktar sig mot landets tekniska infrastruktur samt informationsangrepp SKI har lämnat svar på KBM:s hemställan avseende förmåga SKI har identifierat att ytterligare utredning behövs för att klargöra om åtgärder behöver genomföras för att höja myndighetens förmåga att motstå störningar i teknisk infrastruktur och motstå informationsangrepp Fortsatt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser pågår för närvarande inom respektive myndigheter och i samverkan mellan myndigheterna inom de samverkansområden SKI aktivt deltar i Därutöver samverkar myndigheterna i andra sammanhang för att identifiera risker, sårbarheter och åtgärdsbehov Under avsnittet 4 Åtgärder och samverkansbehov redogör SKI för delar av detta arbete Under innevarande år kommer arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser att alltmer samordnas inom samverkansområdena
6 6 (7) 4 Åtgärder och samverkansbehov FN:s internationella atomenergiorgan, IAEA, fastställde under 2002 en ny standard för beredskap mot kärntekniska och radiologiska olyckor SKI och SSI har tillsammans utrett skillnaden mellan IAEA:s standard och svensk beredskapsplanering Utredningen ligger till grund för ett för SKI och SSI gemensam analys av möjliga förbättringar av den svenska beredskapsplaneringen och för ett utvidgat samarbete med berörda myndigheter, bland annat Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och länsstyrelserna De frågor som särskilt behandlats i utredningen gäller IAEA:s rekommendationer rörande: En nationellt samordnande myndighet som har det samlade ansvaret och tillsynen över att planeringen av den totala beredskapen mot radiologiska och kärntekniska händelser fungerar Klassificering av kärntekniska och radiologiska hot Hotbildsanalyser för samtliga anläggningar och verksamheter med som kan utgöra radiologiska hot Beredskapszoner och förplanerade åtgärder Larmnivåer och samhällets beredskapsnivå Snabb initiering av larm på de kärntekniska anläggningarna Åtgärder för förbättrad samverkan inom området fysiskt skydd Fysiskt skydd är en av flera åtgärder som krävs för att upprätthålla säkerheten vid kärnteknisk verksamhet SKI har färdigställt ett första utkast till nya föreskrifter för fysiskt skydd och det är utsänt på en första remissomgång Genom föreskrifterna, som baseras på en dimensionerande hotbild, styrs vad anläggningarna skall vara skyddade mot Tillståndshavarna skall vidta nödvändiga åtgärder för att möta den dimensionerande hotbilden och SKI måste försäkra sig om att kravbilden är anpassad till polisens insatsberedskap SKI kommer att ta initiativ till ett samarbetsprojekt, främst med polisen och berörda tillståndshavare, för att klargöra roller och ansvarsfördelning vid händelser som berör det fysiska skyddet av de kärntekniska anläggningarna 5 Sammanfattning av pågående och planerat arbete inom SKI Sammanfattningsvis pågår eller planerar SKI att genomföra följande åtgärder: fortsatt och fördjupat arbete med att ta fram lämpliga verktyg för att kunna använda nationella och internationella informationskällor rörande kärntekniska hot utanför landet närmare utreda och öva hur en omlokalisering till SKI:s reservberedskapsplats inom SSI:s lokaler skall ske, tekniskt, administrativt, personellt etc vid ett allvarlig läge utredning rörande tekniska larmkriterier vid kärnkraftverken med hänsyn till bland annat terrorverksamhet, sabotage, el-problem utöver totalt elbortfall, brand samt översvämning tillsammans med SSI och i samråd med SRV och länsstyrelserna utreda möjligheterna att införa åtgärder som innebär att samhällets beredskap vid kärntekniska och radiologiska olyckor kan starta tidigare under en händelse förtydligade föreskrifter och intensifierad tillsyn inom området information till SKI under den första timmen efter inträffad händelse
7 7 (7) mer i detalj utreda och klargöra SKI:s roll och ansvar i förhållande till övriga myndigheter vid händelser som berör det fysiska skyddet av de kärntekniska anläggningarna införande av kryptotelefon, -fax och -dator vidare utredning av SKI:s förmåga att motstå störningar i landets tekniska infrastruktur och informationsoperationer 6 Övergripande bedömning SKI:s anser att säkerheten och beredskapen vid de svenska kärntekniska anläggningarna upprätthålls på en godtagbar nivå, men att fortsatt utveckling är nödvändig SKI driver för närvarande dessa frågor inom ramen för tillsynsverksamheten Vidare har SKI identifierat att ytterligare utredning behövs för att klargöra om åtgärder behöver genomföras för att höja myndighetens förmåga att motstå störningar i teknisk infrastruktur och informationsangrepp SKI anser även att det är viktigt att fortsätta det påbörjade arbetet i samverkan med andra myndigheter gällande risk- och sårbarhetsanalyser samt förbättringar av beredskapen mot kärntekniska händelser Sändlista Miljödepartementet Krisberedskapsmyndigheten För kännedom SSI SO SFÄ SO TI Inom SKI: Styrgruppen för beredskap, KON, cn, ck
Beredskap mot kärntekniska olyckor
Beredskap Beredskap mot kärntekniska olyckor Statens kärnkraftinspektion, SKI, har beredskap dygnet runt alla dagar om året. SKI ska ge räddningstjänst, media och allmänhet råd, prognoser och information
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar;
Läs merDelredovisning av uppdrag
BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag
Läs merFörfattningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.
Läs merStatens kärnkraftinspektion Så kontrollerar vi säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet
Statens kärnkraftinspektion Så kontrollerar vi säkerheten i svensk kärnteknisk verksamhet 2 Kärnkraftinspektionens uppgifter Statens kärnkraftinspektion, SKI, har som uppgift att övervaka säkerheten vid
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet; Utkom från trycket den 28 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen
Läs merBeredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.
Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Beredskapsprogram för kärnteknisk olycka jml. LSO och FSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 4 kap. Statens skyldigheter Räddningstjänst vid utsläpp
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merKenneth Mattsson
Kenneth Mattsson kenneth.mattsson@lansstyrelsen.se 010-224 33 07 Kokvattenreaktor Tryckvattenreaktor Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera. Ringhalsberedskapen eller Beredskapsprogram
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merFöreläggande gällande helhetsbedömning av AB Svafos anläggningar och verksamhet i Studsvik
AB SVAFO Box 90 611 23 Nyköping Beslut Vårt datum: 2017-04-20 Er referens: SV-15-82 Diarienr: SSM2015-5825 Handläggare: Lennart Frise Telefon: +46 8 799 4155 Föreläggande gällande helhetsbedömning av AB
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN:
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande
Läs merÖversyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot
Vårt datum: 2012-01-18 Vår referens: SSM 2010-2632 Översyn av tillståndshavarnas och samhällets förmåga att skydda kärntekniska anläggningar och transporter av kärnämnen mot antagonistiska hot Innehåll
Läs merRiR 2007:4. Beredskapen för kärnkraftsolyckor
RiR 2007:4 Beredskapen för kärnkraftsolyckor ISBN 978 91 7086 104 8 RiR 2007:4 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Finansdepartementet Försvarsdepartementet Miljödepartementet Statsrådsberedningen
Läs merBilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet
Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merFörsvarsdepartementet
Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om kompetens hos driftpersonal
Läs merKRISHANTERINGSORGANISATION
Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav
Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter
Läs merVåra roller vid en kris
Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska
Läs merSAMÖ-KKÖ
SAMÖ-KKÖ 2011 2011-02-02 Agenda SAMÖ utmärkande drag SAMÖ-KKÖ 2011: Bakgrund och omfattning Övningens mål Scenario med huvudhändelser Övningens design Operativa skedet Analysskedet Fördjupningsskedet Erfarenheter
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Utkom från trycket den 7 juli 2016 Bilaga Indikatorer
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merSKI arbetar för säkerhet
Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap; SFS 2002:472 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver följande.
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs merKärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008
Kärnavfallsrådets möte om platsval för slutförvar: SKI:s föreskrifter m.m. Näringslivets hus 4-5 juni 2008 Föreskrifter Drift av anläggning Presentation Långsiktig säkerhet: Barriärer och barriärfunktioner
Läs merBilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A
2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen
Läs merPolicy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Föreskrifter om ändring i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:12) om fysiskt skydd vid kärntekniska
Läs merSSM:s synpunkter på Fud-program 2007
SSM:s synpunkter på Fud-program 2007 Redovisning i Östhammar 17 december 2008 Innehåll Allmänna synpunkter Förslag till komplettering Förslag till samrådsfrågor Övriga bedömningar och synpunkter Regeringsbeslut
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala Kris- och kontinuitetshantering Fastställd av: Universitetsdirektören 2014-10-30 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 2.1 Efterlevnad 3 2.2 Uppdatering
Läs merDispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter
Dokumentstatus: Godkänt Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Beslut Vårt datum: 2019-01-24 Er referens: F-0083754 Diarienr: SSM2018-3221 Handläggare: Lars Skånberg Telefon: +46 8 799 4274 Dispens med
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Säkerhetspolicy samt tillämpningar och riktlinjer ÖFS 2007:11 Säkerhetspolicy fastställd av Kommunfullmäktige den 20 juni 2007, 101 Tillämpning och riktlinjer för säkerhetsarbetet
Läs merFöredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.
PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs merRSA Risk- och sårbarhetsanalys
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om
Läs merKommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1
Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:
Läs merRemissvar avseende Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av beredskapszoner (SSM 2017:27) med komplettering från MSB (MSB )
REMISSVAR (5) Datum Vår ref. 209-03-0 052/208 Carl Berglöf Energisystem 070 64 44 46 carl.berglof@energiforetagen.se Regeringskansliet Miljö-och energidepartementet Dnr: M207/02654/Ke m.remissvar@regeringskansliet.se
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merRapport Övning Sievert
Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 1(7) Rapport Övning Sievert Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-14 Sid 2(7) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Planeringsprocessen... 3 2.1 Genomförande...
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merKärnavfallsavgift för reaktorinnehavare
Sida: 1/7 PROMEMORIA Datum: 2011-05-16 Vår referens: SSM2011-153-25 Författare: Eva Folkow, verksjurist Fastställd: Ulf Yngvesson, chefsjurist Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare Inledning Finansieringssystemet
Läs merKärnteknisk händelse
Kunskapsseminarium Samverkan Stockholmsregionen 26 september 2019 Kärnteknisk händelse Föreläsning 3 Länsstyrelsens roll och ansvar vid kärnteknisk händelse Staffan Forsell, lokal övningsledare, Länsstyrelsen
Läs merReglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden
Läs merEn effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Max Ekberg Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54 Sammanfattning Sveriges
Läs merKBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.
Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid
Läs merLokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar
Lokala säkerhetsnämnden vid s kärnkraftverk informerar Lokala säkerhetsnämnden På Simpevarpshalvön norr om ligger sverket, som drivs av OKG Aktiebolag. Verkets tre kärnkraftsaggregat producerar en tiondel
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet; SFS 2007:161 Utkom från trycket den 24 april 2007 utfärdad den 12 april 2007.
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merRäddningstjänst i Sverige
Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,
Läs merIT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16
IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten
Läs merSäkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till
Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Katrineholms kommun \. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ Förslag till Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun 2009-03-02 Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun Syfte
Läs merLedning av insatser i kommunal räddningstjänst
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,
Läs merSSM:s tillsyn av SVAFO år Lokala säkerhetsnämnden den 11. december 2015
SSM:s tillsyn av SVAFO år 2015 Lokala säkerhetsnämnden den 11 december 2015 Innehåll - Samlad strålsäkerhetsvärdering för 2012-2014 - SSM:s tillsyn 2015 - Rapporterade händelser - Några viktiga beslut
Läs merSäkerhetsanalys. Agenda. Säkerhetsanalys maj 2012 Svante Barck-Holst. Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys
Säkerhetsanalys 10 maj 2012 Svante Barck-Holst Agenda Säkerhetspolisen Säkerhetsskydd Säkerhetsanalys Vad är en säkerhetsanalys? Vad är syftet? Begrepp Risk och sårbarhetsanalys vs. Säkerhetsanalys Metod
Läs merBeslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2
BESLUT 2012-06-29 Ringhals AB 432 85 Väröbacka Handläggare: Siv Larsson Telefon: +46 8 799 4191 Vår referens: Objekt: Ringhals 2 Beslut om ytterligare redovisning efter branden på Ringhals 2 Strålsäkerhetsmyndighetens
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2006:942 Utkom från trycket den 28 juni 2006 utfärdad den 14 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser
Läs merVägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )
Dokumentnummer VL2018-01 Giltighet Kommuner inom Storstockholms brandförsvar Berörda regelverk LSO, FSO Beslutad 2018-06-20 Giltigt t.o.m. 2019-12-31 Handläggare Fredrik Nilsson Kvalitetsgranskning Robin
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merRiktlinjer för kris- och kontinuitetshantering
Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige
Läs merInformationssäkerhetspolicy för Ånge kommun
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun Denna informationssäkerhetspolicy anger hur Ånge kommun arbetar med informationssäkerhet och uttrycker kommunens stöd för
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merRSA från lokal- till europeisk nivå
RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen
Läs merBeslut om senareläggning av åtgärder i Ringhals 2 4
Ringhals AB 432 85 Väröbacka Beslut Vårt datum: 2013-11-28 Er referens: 2229844 Diarienr: SSM2013-4007 Handläggare: Lars Bennemo Telefon: +46 8 799 41 99 Beslut om senareläggning av åtgärder i Ringhals
Läs merSårbarhetsanalys Bygg- och Miljöförvaltningen
Bilaga 66 BMN 109, 2010-12-16 Sårbarhetsanalys Bygg- och Miljöförvaltningen 1 nledning Kommunen är enligt Lag (SFS 2006:544) om kommunernas och landstingens åtgärder för extraordinära händelser i fredstid
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merREGEL FÖR KRISHANTERING
Sid 1 (8) REGEL FÖR KRISHANTERING Typ av dokument: Datum: 2018-09-11 Dnr: FS 1.1-1630-18 Beslutad av: Rektor Giltighetstid: Tills vidare Område: Säkerhet Ansvarig förvaltningsenhet: Lokalförsörjningsenheten
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merSÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.
>> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merDricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser
Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU5 Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses redogörelse 2008/09: RRS4 angående dricksvattenförsörjning.
Läs merRakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK. EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11
Risk- och sårbarhetsanalys samt elberedskapsåtgärder, SvK EI Seminarium om risk- och sårbarhetsanalys 26/11 Innehåll > Elberedskapslagen (1997:288) > Risk- och sårbarhetsanalys > Föreskrifter > Process
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merInformation. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna
Information från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna Lokala säkerhetsnämnden Reaktorhall O3, Oskarshamn Foto: Bildarkiv OKG Enligt svensk lag ska allmänheten ha möjlighet att få
Läs merResiliens i en förändrad omvärld
WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat
Läs merInformationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen
Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och
Läs mer