:a årgången. Häfte N:r 5

Transkript

1 :a årgången. Häfte N:r 5

2 Ny metod för bestämning af ortinjen. Uti Comptes rendus de 'Academie des Sciences och R evue Maritime, har Capitaine de fregate E. Guyou anfört ett n ytt eer snarare förbättradt tivägagångssätt vid beräkningen af de eement, som äro erforderiga för konstrukionen af ortinjen enigt höjdmetoden (Mehode Marcq de Saint Hiaire). Som torde vara bekant, är den sistnämnda ortinjemetoden betydigt öfverägsen a a andra brudiga,!warför den ock vunnit en stor terräng hos navigatörer af aa nationer. Genom Guyou's uppfinning, äro icke bott eiminerade de oägenheter, som man brukar tivita höjdmeoden, utan probemets ösning kan ske genom jämföresevis enket uppstäda tabeer. D~irför kommer den nya metoden, att uti sig i högsta grad förena de egenskaper, som sjömän päga.söka efer: enkehet i kakyen och precision i resutate. Jag ska här nedan försöka, at koncist, men ikvä ti Täcdigt tydigt, k argöra teori n för Guyou's me od. Låt CC 1 (ig. ) vara en höjdcirke på jorden,.a dess m edepunk (himmeskroppens projckionspunkt) och Z fartygets shie enigt besickel L åt vidare i det växande kortet (fig. 2), cc 1, a och :: vara projektionerna af rcspektiye cirken CC 1 samt punkterna A och Z. Höjdmetoden h esår nu uti, såsom man vet, att b eräkna arståndet Z I från b estickpunkten ti höjdcirken CC 1 ~if vensom den vinke P Z A, som.storcirken Z I r bidar med m eridi anen genom Z. N u ska man på k oret uppria projekionen af Z I A e er ::i a, m en 'itskrift i Sjöväsencet. 25

3 -396- ersätter den senare med dess tangent i ;: ; det är på denna tangent man afsätter det beräknade afståndet Z I. Geno den då erh åna punkten, drager man en perpendike ti tangenten, och wiken am ändes såsom ortinje. Man begår s~\ unda två fe: det ena i sannoika punktens äge och det and m i ortinjens riktning, wiken borde vara vinkerät mo tangenten uti i och icke i z. Dessa två fe växa med krökningen af kurvan z i a, och kunna icke upphäfvas utan då kurvan öfvergår ti en rät inje. p Fi~. 2.. Antag nu, att man åter een figur, som bidas af höjdkurvan cc' och punkten z, förfyttas parae m ed sig sj ii[ c och uti meridianens riktning tis den intaaer äget c c '., Den såunda förfyttade figuren måste motsvaras ar en faur på sfären, bi dad at cirken C 1 C 1 ' och en punkt Z, hvifka 1 man ytterigare kan anse såsom höjdcirke och bestickpunkt..._,, c b c -I Behandas nu denna figur såsom den första, kan m an på samma siht erhtta eementen för uppdragandet af en tangent ti kurvan c 1c/ i grannskapet a r :: 1 Denna ösning motsvarar tyd igen det ursprungiga probemet. Det framgår häraf, att man, för beräkning af ortinjen, kan a1wända figuren C1 C1' Z 1 i stäet för den ursprungiga figuren eer i am änhet en hyiken som häst af de figurer, som representerar kurvan CC1 och punkten z, fö rfyttad ti en godtyckig region i kortet. Probemet kan såedes tiämpas på en oändig mängd ösningar; vi skoa nu jämföra dessa m ed warandra. För figurfaet C C' Z är distansen Z I, från bestickpunken ti cirken, mät på storcirkebågen Z A; föjaktigen bör den, för höjdkunan cc' i kortet, a rsättas på ::i a. I figurfaet e C'IZI ska ikaedes distansen Z 1 I 1 aisättas IJå kurvan., i a och sa VJ dare. Aa kunorna (::ia) haf\ a en gemensam egenskap, de äro vinkeräta mot höjdkunan (cc'). Men ejest äro de oika. Ty om Y i betrakta figurfaet cc'::, för hviket ;: är o. --t ' beägen mean poen p och kortets ekvator, m åste kurvan zia, som framstäer en storcirke, vara konvex mot poen p. F ör äget C1 c' 1 däremot, är kurvan ;: 1 i 1 a 1 konvex mot poen p '. Sutigen i figurfaet c 2 cz', för h Yiket p unkten z 2 är på ekvatorn, representerar kurvan ;: 2 i 2 a 2 en storcirke, som skär ekxatorn, och måste därför i skärningspunkten ;: 2 förete en infexion. Om man nu hänför de oika kunor, som fö restäa storcirkarue Z I A, Z 1 I 1.d1.... och på iyika ängderna z I, Z 1 I1.... skoa uppmätas, ti ett Yisst figurfa, t. ex. cc' (fig. 3), så uppkommer en grupp af kunor, som skära!warandra i två punkter z och ::', beägna på hvar sin sida om h~j dkurvan cc'. K unorna (;:i z') hafya motsatta böjningar sasom ::i::' a och :: i 1 z' a 1 på hvarcera sidan om z:: 1, h varför

4 såvä observationspunkterna i, i1 och i2 som motsvarande orinjer, måste bi skida för oika figm:fa 1~å,sfären. Fiir probemets ösning Yäjer man emeertd ;:; Z2 ;:; a2, som i : c gå genom sekanten T Z, att bi vinkeräta mot cirken CC'. Dessa cirkar skära hvarandra i den punkt ~ i hviken sekanten T Z för andra gången träffar sfärens yta. Kurvorna (z i a) i kortet (rig. 3), hvika skära warandra i ;:; och :::', h afva sin motsyarighet i de antydda cirkarne på sfären, och hvika skära hvarandra i Z och Z'. Former för reduktion ti ekvatorn. ~------~1~ r' F'. '), ~-'-' h ar en infexionspunkt. Den m otsyarar det här o\an omförmäda fi gurfn i kortet, då orsparaeen sammanfae.r med ekvaorn. Böj ningen af kun an är då så godt som 1ngcn, ]yar för h on åfycn k an fö ry ~:i: as m ed den för h ea gr u p p c!~ O'emensamma k urvan ;:;;:;'. De framgår h ärar, att om man 1 0 stä et för dc gifna storh eterna ti fi guren " ~, msa er L C C' Z... 1 c som näa för figuren C 2 C 2 ' Z 2 samt orinjen beräknas ocb u p pdr~ges en igt den vaniga metoden, bi r man i de ni.trm ase befriad från de oi'yan nämn da feen. f.. f cir en Om man iink er sig en kon tangera s aren e er ~. C C' och h y ars spes är T samt den sisnåmnde sammanhmdes med punken Z, så komma aa de cirkar, wars p Det framgår a[ hvad Yi nyss hah a sett: :o) att en obsenerad höjd kan mwändas vid ett oändigt anta anaoga probemösningar enigt höjdmetoden; 2:o) att band aa dessa ösningar gih-es det en, för wiken de fe, som resutera från en otiräckig approximation, bifva reducerade ti en ägre storeksordning och därför bifva utan infytande; samt sutigen 3:o) att denna ösning erhåes, därigenom att man antager höjdmnan förfyttad i kortet, så att b estickparaeen sammanfaer med ekvatorn, och att man, i stäet för de gifna storheterna vid observationen, insätter de som tihöra den figur på sfären, som svarar mot den i kortet förfyttade höjdkurvan. Det är den sistnämnda operationen, som kaas reduktion ti ekvatorn. L åtom oss enigt tig. använda föjande beteckningar: H =90 - CA; D=90 - PA ; L = 90 -PZ; P e = ZPA h vika äro de verkigt gifna i probemet och H' = 90 - A 2 C 2 ; D'= QA 2 ; L'= O; P'e =Pe = Z 2 PA 2 wika äro de gifna storheterna reducerade. Nu har man först: Q C=90 + D -H QC 2 = 90 +Y--H' Q C'= D + H- 90 QC' 2 = D' + H'- 90 bågarne räknade positiva från ekvatorn mot poen P. Man har dessutom, då m an betraktar kuryan cc' och motsvarande cirke CC' på sfären (fig. och 3):

5 ' ( QC) H - D qc =. tng =. co q e' =. tng( 4S 0 + Q;') =. tng D t H q f=. tng ( ~) På samma sätt får man för kurvan c~ c 2 och cirken C 2 C' z (fig. 2 och 3): - ( _0 + QC2) - H' - D' qc 2 _ tng 4b ( 2 -. eot QC' 2 D'+H' qc' 2 =, tng 45 +~)=. tng Dessutom har man: Härai föjer: cot qe' 2 =fe' qc2 =fe H' + D' ( L) H D 2 = tng cot 2 eo H'-D' - eot (45 -L f) cot H -- D 2-2 o 2 Former för konstruktion af ortinjen. Då man enigt fig. känner Yärdena på H'= 90 - A2C2 och D' = Q A 2 bestämda genom orvanstående former, fås de erforderiga kvantiteterna i den kvadrantiska triangen P Z A. Såunda får man: eos A 2 Z 2 = sin H e= cos D' cos P e; Z2 I2 =H' - H e. Azimuten "ås sutigen genom tng Z e = cot D' sin P e Evauering af feen, begångna i äget af sannoika punkten och riktningen af ortinj en. Låt på sfären (fg. 4) Z 0 förestäa bestickpunkten nedförd ti ekvatorn och Z 0 I storcirkebågen dragen vinkeratt m ot cirken C. Storeken af bågen Z 0 I kunna vi beteckna med m och azimuten uti punkten I, d. v. s. vinken J{ I Z 0, m ed Z. När man ska upprita ortinjen i kortet (fig. 5), drager m an från z 0 en rät inje z 0 i', bidande med paraeen en vinke = 90 - Z 0, och afsätter på denna inje en ängd m = H'- H e uppmätt i paraemimzter, som om z 0 vore b eägen på ekvatorn, samt uppdrager perpendiken i' d'. Låt z 0 i förestäa en de af höjdkurvan, motsvarande storcirkebågen Z 0 I. För att er- / / / / F i B. 5. ' ' e // /d/ ,L--_J ~~--- / ' p K Fig.~.,c håa det exakta äget af ortinjen, borde man uti punkten i hafva dragit en norma ti denna kurva. De begångna feen bestå då af: :o) storeken af feäget, motsvarande ortinjens förfytning parae med sig sj äf, från i' d' ti i d"; detta fe är ika med i' n ; k q Z 0 2:o) vinkefeet d id". Genom några enka operationer, deducerar man ätt funktioner af m och Z 0 d id"=~- sin 2Z 0 4 2

6 Dessa former Värde på ' 200' 300' 400' gifva föjande numeriska resutat: Värde på i' n Värde på d id" 0,01 cos 2 Z 0 0,'7 sin2 Z 0 0,11 0,38 0,90 ))» )) 2,9 6,5 11,6 Man ser såunda, att ända ti 111 = 300' (paraeminuter), feen kunna n egigeras i den praktiska navigationen. Bestickets fe igger atid betydigt inom denna gräns; föjaktigen kan man säga, att ortinjen, erhåen genom reduktion ti eksatorn, praktiskt sedt är befriad från de fe, som äro oskijaktiga från höjdrnetoden, at under det att een erbjuder samma praktiska fördear som denna. Beräkning af höjdkurvans krökningsradie. Den nya metoden är, iksom de vaniga, underkasad fe, som härröra från mwändningen af bågens tangent i stä e p för höjdkuryan; men den erbjuder iksä fördeen, att man med ganska stor ätthet, kan söka betydesen af nämnda fe, så mt man, om det befinnes vara nödigt, kan göra korrektion i det grafiska arbetet. Om i fig. 6, C är höjdcirker1 på sfären, reducerad ti eky:otorn och Z bestickpunkten, få1 man, med förut antagna beteckningar, storeken~ af kröknings I:adien uti I )) )) )) _..., Efter några transformationer och försummande af kvantiteterna af andra storeksordningen i förhåande ti I K, erhåes r = cot H' + cot 2 H'. cos 2 Ze (H'- H e) Feet som man begår, då man bortkastar andra termen, är så obetydigt, att det kan negigeras. Önskar man därför konstruera en de af höjdkurvan, kan detta ätt ske med tihjäp af en iten tabe på några rader. Metodens tiämpning i praktiken. Det här behandade probemet kan naturigtvis ösas på vanigt sätt medest trigonometriska tabeer. Men det mest praktiska sättet för metodens tiämpning, torde vara arwändningen af särskida tabeer, hvaraf i det efterföjande ska anföras ett specimen. Tabeverket omfattar två dear; den ena. tab. I, användes vid reduktion ti ekvatorn, den andra, tab. II, gifver höjden och azimuten. Innan tabeerna användas, ska man afrunda atituden ti en mutipe af 20' och modifiera bestickets ongitud, så att vinken vid poen ikaedes bir afrundad.*) Man wt, att den enda oägenheten af ett sådant tivägagångssätt är, att man riskerar bestickpunktens betydiga afägsnande från den sannoika punkten, hvarigenom man ökar infytandet af de kvantiteter, som man negigerar i konstruktionen. I det föregående är visadt, at man genom det nya ösningssättet ej behö\er frukta denna oägenhet, enär det ej finnes någon märkbar krökning af kurvan mean bestickoch sannoika punkten. I tab. I finnes ett uppsag för h varje värde af atituden. Argumenterna äro, på vänstra sidan H + D och på högra H - D, med 10' inten a. Proportionadear från O' ti 10' Q, tngipa sinia 1, " 1 _ r- ---c-"--c----=---,- ~- sinfia ~- sinpk. cos i i'j " ) Det är samma tivhgagångssätt, som Souiagoiiet betjänar sig af i sina >Tabes du point auxiiaire>. Se t. ex. Cours ee\mentaire de Navigation af P. Constan, sid. 251.

7 äro beräknade, så at man kan räkna med minuter och tiondear i argumentet. Ur tabeerna erhåer man +(H' + D') och ~ (H' - D'), uttryckta i minuter med decimaer, för a undyika bandade ta. Af de senare Yärdena fås H' och D' genom att taga deras agebraiska summa och skinad. Hvmje sida i tab. II motsyarar ett Yärde af Pe. Vertikaa argumentet är dekinationen D', funnen genom tab. I. Detta eement är gifvet i minuter från O' ti 5400' = 90 samt för hvar 10'; proportionadcar, beräknade inti 10', finnas på samma rad som eementet. Det resutat, som erhåes genom denna tabe, är bestickhöjden H'e (i den reducerade figuren), uttryckt i m inuter. En särskid kotunn ger värdet på Ze mot argumen te t D' för warje 100-ta af minuter. Äfven här itmas proportionadear uträknade. I stäet för att het enket upptaga argumentet P e, ger tabeen de 4 bågar, hvars cosinus hafva samma absouta värde. Vinken vid poen erhåes i praktiken, genom a från projektionspunktens ongitud Ga, subtrahera bestickes G e. Den vinke, som då erhåes, kan vara beägen i 1Yi ken som häst af de fyra kvadranterna; rubrikernas anordning gör, att ingen Yidare reduktion behöfver företagas. Besickhöjden bör tagas negativ då cos Pe är negativ; regen att föja, är för detta ändamå uttryckigen anvisadt i tabeen. Exempe för beräkningen af eementen ti ortinjen samt dennas konstruktion. En första obsenation har gi[vit sann höjd = 53 1ö'.7, då man enigt besticket Y ar på L e = N 24 ö6' och Ge = O '; dekinationen D a = N 33 17' och projektionspunktens ongitud = '; stjärnan åt v~ist. Efter at hafva segat N 35 \V, 8', får man genom en andra obsen ation sann höjd = 48 54'; stjärnan är åt våst och D a = :'\ 12 14', G a= ', 4o:; - Man beräknar nu agebraiska skinadenga-ge (warvic atid G a åt väst är positiv samt Ge åt väst är positiv och åt ost negativ) = ', som afrundadt på närmaste 20- ta af minuter ger 41 0'. De 2' hvarmed man ökade de 58', ägges nu ti Ge= O ', warigenom erhåes G' e = O '. Latitueen afrundas på närmaste 20'-ta ti L' e= N 25 O'. Sedan får man i tabe r H= 53 15'.7 H + D= 86 32'.7 1 j2 (H' + D')= H'= 2784'.5 I tab. II mot D' = 929.'9 H e= 2799'.5 H' - He=- 15' D= 33 17' N. H- D= /2 (H' - D')= D'= + 929'.9 N. och G a - G e = 41 Z e= N 67 W Efter att hafva transporterat den sannoika punkten, får man andra bestickpunkten Le= N 25 2' Ge= O 151 o 31' G a- Ge= ' afruncact = 41 20' Le= 25 O' G' e= ' H= 48 54' H+ D= 61 8' "/2 (H' +D') = 1237'.2 H'= Tabe I. D= ' N H- D= 36 40' 1 / 2 (H'- D')= D'= - 411'.6 S. r tab. II mot D'=- 411.'6 och Ga--Ge = 41 20' He = 2892'.2 H'- He = - - 6'.2 Ze = S W Azimuten rån tab. II, får atid samma namn som den reducerade dekinationen..?e eement, som äro erforderiga för uppdragandet af orthnjen, mwåndas på samma sätt, som i den vaniga höjdm etoden, bott med den skinaden, att afståncet H' - He är uttryckt i kortets paraemi.!wter. Sedan kan konstruktionen utföras i sjökort af tiräckig skaa eer på ett rutadt papper. Då man i senare faet ska afsätta den segade distansen i nautiska mi, måste man muipicera antaet mi med sekan-

8 -406- t--- i "h b :t. ). _j 'i r--1\ _j 1:::! r) \ "!" ;:)_ '> (., 1::::. ~ ~.o :: ~~ -~ C) " \... ~ -z. ~... \ o 1-11 ;! '-" z ~ b i' , -----,... / = -----j > V'\.., ~ i'--- ~ ~- tb _,.;:.., o -" f);; 7' ;' ö > 1\ (h ~ " " \ ~ r ~ )>..., <.1' t-: "" / / ::-;... o. "~ r----:: k' -~ c.-- r" ---:. ~ ~ K t----- / ~ >- ;----::: ~ ~ r---- '!' \ ~ ~ ~ -'~ ~

9 Latitud ML,II... L.L. 1. Laitud 2ö 0 0'. o " " " " o " 1 1 " O' 10' 20' 30' 40' 50' 0' 10' 20' 80' 40' 50' P. P. Additiva. O' O' 20' 30' 40' 50' O' 10' 20' 80' 4-0' 50' T'. P. Adritivrt ;----; ' 2',, 0 / 4' 5' (i' 7' 8' 9' ' 2' 4' 5' 7' 8' 60 1: n 15'.:1 D'.1 :2:2'.s 2G'.G 30'.n 12 3-i' '.7 <15'.4 J ~.2 5i'.o O'. :s 62 5n.s G0.5 GL3 (i8.1 7 J. o D.5 88.: ~)O.!J 94.s ~JS.o O. ::s 6i ]f 0:2.4 OG J B.o 17.7 : ! 29.2 i:.1 iii.o 10.s J~.1; O.::s 6(i (i.:J (i0.1 (i4.o (i7.o 71.s G S!J..; :1 O.:J!J ;: ob.o ''06.9 '- O.!J ''' J4.s U 18.s (j.G 30.5 fh.:; 38.-i O.:9 O'.s 0.8 O.s O.s O.s ~ ) J..,.5.ii.i 1'-!J. ~ J.!J 1.!) 1.!1 :2'.:) :2.:\ 2.:: :2.:1 :2.: "2'.7 ') " -./ '2.7 ' '.0 3.o 8.1 f. B' o 10 O- r;~j'. 2 71i'.! 8 -~'.7 f2'... : : oo'.2 -: : o7'.o o5 15'.7 :2W '. ~ 3S'.D 4G'.7 54'.1 0' Ofi (i2.1 W.8 77.G 8ö.: 9G.o : : 00.7 OG Ii.! :2i3.s f.ö i9.2 1-(i.s O( i!)4_,, (i:2.:! UJ.u 77.r i 86.:1 fj:2.!j 07 OO.G 08.:! i).!j :2iL; 8J Hi 07 -ia :)-ko (i1. 7 (ifj.j 7ti.o f:2.:!!f.s : : 07.1 : : 1-L!J X :22.5 : : B G S :").2!J:2.s GO."! G8.o 75.;; 08 8H.1 BO.u!'!8.2 : : X ' :i 2.3 :2.3 :d.a H'.1 H B.o 3.o 3'.s :).8 B.R 3.s H.7 -'.G -. r. 4.1i 4.ö 4.:, 5'.-J 5.-t ~ G'.: (i.:j (i.:j (j,] G.u (i 1.0 (i.!j (j,!) (;.s (i b (i ss HO () 87.G DOA 18 4:2.8 DG,o 1 ~) 50.0 D.s L7 -t7.2 ' :; 9() n 7" :-:-oo.3 5.fi 51i.o -: :o9.- (i3.g '- OJ.G 55.8 ~: (i0.5 ' G8.2 -;: o8.s G0.1 ''-1:2.1 G-Lo '''' G ] 6.5 G :22.!J :J (i8.7 ' : ii 7H.o ~ : u :29.fi 82.ii !J ' 3(i () B ±0.9 ~5. ö 8().o 38.1 D 1.,; "15.1 ~ oo. 2 O.H 0.-H O.! O.u 0.9 O.!J 0.9 O.!J.: 1.:: 1.:\ 1.:1 1.:: s 1.8.s.s : !i 2.n 2.G ~.(j : o : B.! H B.n 3.7 H.u '.o ~ i GS o 15 '38.2 (j 21." 17 0! (j.o : i3.o G !JO. L fJ.o LII.!J ~B. s : : 0-1.H 8:2.:! 89.2 ii.o i'i.G 130.(; f ~ i5.6 f2.7 1-± fi. 2 -: : 0!1.2 :-c 0.2,,, G 79.!1 8G.8!)3.s : : 00.7 (j (i:2.r, i ~.: B.o :)7.G G-L:J 39.s 1 "IG.o : : 2-±.z[' : BJ.2 : : 07.G -: : 1"1.. 1 ~!.s ~~ - 6 ~ t.o O.no O.os O.GS [..t L :2.7 3.G B o 4.u 4.s (i. -1 G.:1 G.: fi. G.1 41 O' H > O 319 O' 139 O' 221 O' H < O. TABELL I. 41 o 20' H > O :-m~o 40' ' ' I-I < O. A~imu t P. P. Subtraktiva. O' O' 20' 30' 40' 50' 60' 70' SO' 90' - ;,--; ~ ----,----;----;---, '.5 78'.5 7G'.5 74'5 72'A 7 59.J fi : r; o;;;-' P. P. -~ B ;j ;::; 70'.3 (i8'.o fig'.o G3'-s (i '.i ±G :: S B G 30.o o J 0.3 G.s 3.s.o 10.1 () X 9~1.5 : : ~JG f)o.s ± H G7..s s O O G8.G G5..!. ~-2 M.a ~ - " ~-" ~.! (i B8.u J.G 21.o 17."1 J c "' '' (j L\ \ 1. 1 J.9 2.:) ' 0' :: 0.:) o., ' 8' 0'.4 O.s O.ri O.ii ' O.s O.!J J.o 1.1 4' 0'.\J. o 1.!., 1.:] ' 1' ' ''.ii.s 6' - 0'.1 O.H 0.. > P. P. S htmktivrt. 'i' 8' 9' ;:q ;::; "" c:...,.. ~. O ' ::; C. O' O' 20' 30' 40' 50' p c '.1 "' " 0'.2 0'.2 0'.2 o 29 20'.0 O.H o.., 0.1 O.s IR.e u... U.ri O. 7 o.s 2 1.> o.1 1.~ H 0:).:2 1.o 1.: 1.:) :28 n: I.G. s,) 7D.o ' \ GO' 70' 80' 90' '.0 19'.9 19'.8 J 9'.7 :29 19'-6 19'.4 19' JJ J8'.r. 90.o "'J o' >-: Azim.ut. o~ -o P. P. 8" s ::; IR.o 17.(i 17 -~ \(i.r IG.: i).s 2 ; 15.2 IJ.G.o 87,;) 0 5 -± 1.11 : o 11 :: \(\.:) 0\1.7 ' OS.s : 08.o (i.2 HI.!J (i \.:. 01.:2 Oi. 0:.'.' 0\.u ~s '~.a ~)S. 7 r 97.5!=J(:i.2 :J5.o 8: :!.o! ~1:2. t!'. o 8~). () \ t-'0.:2!-\ii.~ sr-1.: 1 )- SB.s 8:2. ~ 80.G 80.o O ~. o 77.t 75.; 7 \.o 1:2.:\ 70.:, {)8.7r GG.9 fiö.o (i!h 77.5 \

10 ten för atituden, för att erhåa antaet deningar, motsvarande den gifna distansen. Denna mutipikation kan undvikas, genom att upprita en inje, som med en horisonta bidar en vinke ika stor med atituden, och på hviken den reducerade distansen uppmätes (se fig. 7). För ett mera ingående studium af ofvan beskrifna metod, i1änvisas ti föjande arbeten af Guyou: NoLwe/e methode pour determiner es droites de hauteur et e point obserue (Revue maritime, februari 1909) och Les probemes de a navigation et a carte marine (Paris 1896). Göteborg den 15 maj C. H'. Petersson. Navigationsärare.

11 -408- Undervattensbåtväsendets utvecking och nuvarande ståndpunkt inm de oika marinerna. Ur Mitteiungen aus dem Gebietc des Seewesens. Öfversatt af A. No1'ande1. (Forts. från sid. 352.) Den yäg, warpå det franska undenattensbåtväsendet gått fram, ända från Gymnote, som var föregångstyp fö r de rena uncenattensbåtarna ti nuvarande typer, kan betecknas såsom synnerigen törnbeströdd. nit genom de många misstagen, geniaisk.a uppsag. De erfarenheter, man vunhai\ a haft ti föjd verkigt Som bekant företogs 1885 med Gymnotc, som drcfs m ed eektricitet, en mängd försök, hyika emeertid först 1888 hade framskridit så ångt, att man kunde taga itu med anskaf'andet af större dyika krigsfartyg.. Emeertid dröjde det ända ti 189ö, innan man yckats erhåa en fut användbar modebåt Under tiden framkom ingenjör Goubet med en efter honom uppkaad transportabe undervattensbåt. Profven m ed denna båt, som gick af stapen 1891, utföo dock så ia, att staten icke vie öhertaga densamma. En annan af samme ingenjör konstruerad båt bef icke h äer antagen, ehuru de resutat, som därmed uppnåddes voro jämföresevis goda. Man medgaf dock, att konstrukö ren sagit in på en riktig väg, samt att de på en unde'\'attensbåt städa fordringarna tigodosetts på ett synnerigen geniaiskt sätt. Först från år 1896 gjorde undervattensbåtväsendet hastiga framsteg yckades Gustave Zede dyka ned på 12 meters djup med 25 graders rodervinke och bott 5 graders utningsvinke, samt uppnå en hastighet af 9 knop under 8 timmar. Svängningsdiametern uppgick ti 180 meter. Samtidigt utförde den förbättrade Goubet II sina prof, wika emeertid icke utföo ti b eåtenhet efterföjdes Zede af Morse, som uppnådde en hastighet af 12,i2 knop i m arschäge. Sa nuna år igångsatte tidningen Le Matin en offentig insaming, hyiken yckades så vä, at Frant;aise och Agerien af Morse-typ kunde besudas. Sanuna år gick den af ingenjör Laubeuf konstruerade dykbåten N ana af stapen. N ana hade t\ å s kro f och iknade ti det yttre en torpedbåt, innerskrofyet iknade en Whiteheads torped. Rummet mean skrofven bidade yattenbaasttankar för intagande af undervattensäge eer för trimning vid gång i marschäge; vidare funnas ett horisonte och ett vertikat roder. Luftkäret hade sin pats akterut. För att med säkerhet kunna komrna upp från underyattensäget försågs b åten med en kö, som vid behof ]<._unce ryckas oss. Vid gång i marschäge framdrefs båten af en ångkofmaskin, som erhö ånga från en m ed fotogen edad panna. Vid profuren tiryggaade NarYa 252' med 12 knops fart och 624' m ed 8 knop, hyike motsvarar en aktionsradie för ånga af omkring 24 resp. 78 timmar. För uncenattensgång betjänade man sig af en motor, som drefs af ström från 158 accurnuatorer. Motorn kunde framdriiya båten 25' m ed 8 och 70' med 5 knop. Accumuaorerna actctact es förm edest en generator, wiken sattes i gång, när båten var i ytäge. År 1900 påbörja des byggandet af 4 undervattensbåtar af F arfadets typ. I maj samma år ägde intressanta jämföreseprof rum

12 -410- ;nean Morse och Narva; härunder Yoro båtarna i stånd au med futaiga besättningar håa sigunder Yattnet 12 timmar i sträck. Siure gick ned på 39 meters djup och yckades gång på gång under en krigsöfning att på ett djup växande m ean 18 och 20 meter säkert taga sig fram under de förföjande jagarna. Undervattensbåtar afseeda att drifvas utesutande mede st eektricitet, sådana som byggdes i Frankrike ända ti 1902, ämpade sig förrä[(igt för det omedebara hamn försvaret; ja, de vunno härvidag erkännande i så hög grad, att en bestäning på icke mindre än 20 stycken af denna typ (Naiade) gjordes. Först från år 1902 erhöo undervattensbåtarna utom den eektriska motorn för uncenattensgång äi\'en en särskid moor för gång i marschäge, Yiket icke bot i väsentig grad ökade fartygens a,;.tionsradie, utan äfven gåfvo dem. en reativt hög grad af sjäfständighet, därigenom att den Sistnämnda motorn kunde användas ti addande af accumuatorerna. Det rena uncenaensprobemet tycktes ju hänn ed vara yckigt öst, dock ansågs det tis vidare otänkbart att anväi1da dessa båtar för o1'ensi-vt ändamå. Lösandet af denna uppgift (at am ändas för ojfensi-ven) bef förbehået ~t dykbåten, på wars konstruerande man just vid denna t1dpunkt på a-var började m hca. N ana och de fyra dykbåtarna af Triton-kassen, nika voro försedda med ångmaskiner för gång i marschäge, hade - såsom redan anyds - den uppgien a vid mörkrets inbrott ånga från någon fransk hamn öfver kanaen, dyka ned,-id en<>eska kusten och under dagens opp uppsii'a o. ämpigt an[asföremå, på aftonen åter kargöra ångmaskinen samt på natten antrii.<a återfärden. Det torr-e vä knappast behöh-a påpekas, a genom anskaftandet af denna nya Triton-typ frågan endast teoretiskt vunnit sin ösning. Förbränningsmotorerna voro nämigen > vid denna tid icke så fukomnade att de kunde Iinna efek.iv mwändning ombord på en dykbåt, och, då fransk a regc ringen bestäm.dt satte sig emot am ändande af gasoin ti d ri fmede af motorerna, återstod bott at förse b åarna med å ngmaskiner. På grnnd af at det utrymme som kunde ämn as för sj~ufya ångmaskinen ombord Yar at för itet, m åste denna göras så iten, at håen omöjigt kunde erhåa hyark en den nödyändiga farten eer aktionsradien. Båtarna af Trion-typen voro t. ex. visserigen i stånd att tiryggaägga sträckan Cherbourg- Porsmouth fram och tibaka enigt nyssnämnda pan, men med hänsyn ti snabbh et och aktionsradie under Yattnet måste de anses såsom sina föregångare betydigt underägsna. Man tröstade sig emeertid med, att dessa dykhåar skue kunna erhåa användning :såsom defensiyhåtar på stora afstånd från kusten; en uppfattning om underyatensbåtars uppgift, som då för tiden -var amänt gängse. Ertarenheen gaf snart vid handen, att för offensiven a[ :secda båtar adees afgjordt behöfde större depacement. Aigrette och Cigogne, som öpte af stapen 1905 och hyika med 172 tons depacement kunde förses med en modern Diese-motor, äro et oerhörd framsteg jämfördt m ed Tritontyp-båtarna, enär de förras aktionsradie uppgick ti nära 1000'. Men man var ej nöjd med ens denna ösning af frågan. Man uppstäde fordran på större hastighet vid gång i marsch äge (hittis hade man nöjt sig med 8 knop) för att med någorunda säkerhet k u n n a genomföra de n atiga uppgifterna. Vidare fordrades större aktionsradie för gång i marschäge 'för att sätta dykbåtarna i stånd att hegifya sig ti m era af- 1ägsna områden och där furiija operationerna. I och för 'ett säkrare arwändande af torpeden framstädes som önskemå större hastighet och aktionsradie under vattnet för att dagen igenom kunna uan betänkande ksarbifva i undervattensäge. Sutigen fordrade man, att båtarna skue vara så inredda, att besättningen kunde bekvämt bo ombord, och Yidare besitta g'0da sjöegenskaper, då det numera icke rörde sig 'om korta sjöresor utan om expeditioner på fera dagars ängd. Dessa idea-undery.atensbåtar.skue kort sagdt kunna T:idskr~frt.i Bjoväse~~det. 26

13 I ' Ii I Ii 12 1 t 11 t för förut 8 6 knor), och kunna tiryggöra S mop 1 s a e _ " gaägga ungefär dubbet så stor distans mot förut (atså omkring ), samt äga godt utrymme ombord. Dessa fordringar uppfydes fuständigt af de H03 påbörjade b å tarna a[ Emeraude-typen på 390 tons samt af de året därpå bestäda dykbåtarna af Circe-typen på 350 ton.s. ~am ~ iga dessa båtar försågas med Diese-motorer for gang L marschäge. Då det emeertid vid de profturer, hvika företogas mec Aigrette och Z, ådagaades, att nyssnämnda motorer icke mosvarade förväntningarna, bestämdes, att de år påbörjade dykbåtarna at Puviose-typen skue förses med ångmaskiner för marschäge. Detta föranedde, att depacementet måste ökas, samtidigt m ed att aktionsradien i marschäge minskades. De förbättringar, som under tiden gjorts på Diesemotorerna, komma antagigen att förorsaka att en de af de sisnämnda båtarna - man påstår tre -- skoa förses med förbrännin'"'smotorer i stäet för ångmaskiner, hvarigenom dessa båtar s~kerigen kormna att bifva sina föregångare öfverägsna. Det påstås, att då dykbåtarna Puviose, Ventiose och Germinae skue företaga profturer och för den sku i oktober ämnade Cherbourg, öfverraskades de af tjock.a omedebart utanför hamnen, hvarigenom det bef nödvändigt öka distansen mean båtarna för att minska faran för ombordäggning. Båtarnas oika patser i divisionen tikännagåfvos medest signaer på wissepipa.. På Ventase sprang kofstången ti en uftpump, hv1ket var det enda haveri, som förekom under resan. Skadan kunde repare! as omb?rd, så att resan kunde forts~tt~s..... Angmaskmerna arbetade med automatsk smmjd;:, u~a uppehå med ett warfanta af i medeta 280 hva~-f; fotogenednincren af iidu Tempeii-pannan var ätt att utfora. Manskapet::> gjorde vakt om vakt, warje vakt på 6 timmar, u tau att visa det minsta tecken på trötthet. 0. n _,.. Sedan de tre båtarna ämnat Brest, gingo de ti Dunkerque och därifrån åter ti Cherbourg. Efter som tjockan under tiden hade ättat, ökades hvarfantaet ti 310 och därvid erhös 10 knops fart, som kunde håas de återstående 17 timmarna. Vid ankomsten ti Cherbourg fanns ännu nafta kvar i behåarna för en distans ar 1:50' med 9 knop. På så vis kan dykbåtarnas aktionsradie sägas vara 880' med 9 knop. Distansen Cherbourg- Dunkerque- Cherbourg (730') tiryggaades på 82 timmar, hviket gifver en medehastighet af 8,3 knop. Äfven undervattensbåten Emeraude tiryggaade den 730' ånga distansen Cherbourg- Dunkerque- Cherbourg utan uppehå med en medefart af 9 knop. Diese-motoren arbetade härvid adees utmärkt under 80 timmar i sträck. Under dessa profturer gafs det äfven tifäe se, huru Emeraude redde sig i hög sjö. Vid sjöar af 2,5 m. höjd, wika kommo förifrån, förhö sig undervaensbåten i am änhet bra; sjön stänkte upp ti chefens pats, men propeern säppte icke Yattnet på hea tiden. Då man var rädd för att en packningsbox på styrbords propeeraxe skue gå varm, minskades warfantaet från 270 ti 200 sag, wiket motsvarade en fart af 7 knop. Då sjön var b ärs förhö sig Emeraude adees förräf' igt, och hade mycket mjuka röreser. Vid akterig sjö redde den sig äfven bra, dock höjde sig icke akterskeppet nog hastigt, hvarför sjöarna ruade in ti strax akter om öfverbyggnaden. Båten åg härunder ganska mycket på näsan så att förskeppet körde under vattnet. På eftermiddagen samma dag b åten gått ut rådde en krabbare och högre sjö, som var ända ti 3,50 meter hög, hvarvid föjande iakttageser gjordes: Vid sjön rätt förifrån reste sig icke förskeppet nog hastigt; föj den bet att två tätt föjande sjöar spoade bort en framför bryggan städ skyddsskärm med stöttor. Vid sjön tvärs

14 förhö sig båten adees utmårkt, röreserna Yoro visser igen större än under förmiddagen, men på. intet vis obehagiga. Vid sjön akter ifrån reste s ig icke aktersk eppet nog h astig, warigenom man riskerade att få sjön ned i båten genom dr vid bryggan sående Yentiatorerna. Båten stampade häftigare än Yic sjön förifrån och k i nomeern, som från början stod på O, gaf utsag varierand' m e an ~ 6 grader och + 2 grader. Sjöarna spoade fuständigt öfver främre deen af h åen och registreringsmanometern utvisade de mot våghöjden svarande trycket, dock kommo In-arken propeern e er dc h orisontea rodren ur Yatnet. Diesemotorerna arbetade synnerigen vä Yid ohannämnda tifäen. Föjande uppysningar meddeas om kompassen och dess deviation, under de vibrationer, hyika förorsaka ts af exp o s ionsmotorn. Den ombord bentiga fkompassen kompenserades och devierades den 25 jui; den 31 i samma månad försi ggick under tre tirmuar uppaddning af accumuaorcrna medest babords-motorn. Undervattensbåten åg h ärunder på kursen Väst. Vid den augusti företagen deviationsundersökning ti sjöss yisade sig på de styrda kurserna ä ndringar i deyi a tionen m ean + 16 grader och - 14 grader. För att utröna, huruvida addningen af accumuaorerna h aft ett sådant ogynnsamt infytande på deviationen, gick Emeraude een 4 augusti ånyo ti sjöss. Motorerna gingo härunder m ed 270 n arf. Variationerna i deviationen på samma 1-curser som förut uppgingo ända ti 12 grader, h varigcnom man såedes med säkerhet kunde antaga, at kompassens feaktiga utsag utesutande berodde på. de Yibrationer motorerna orsakade. För att utröna de magnciska variationerna i sjäfva båt en och een ämpigaste uppstäningspatsen för kompassen, insattes i b åten tre syek en vätskekompasser, nämigen en kompass 1 meter öfver den för Emeraude-kassen karaktäristiska nayigeringspattformen, en i gunrummet aj.der ut och den tredje förut i besättningens afdening Observeras bör, att de förut omnämnda fe aktiga utsagen hörrörde [rån uftkompasser, wika Yoro uppstäda i een afdeni ng, som förenar navigeringspattformen med sjäf\"a b å ten på så sätt, att den ena kompassen Yar pacerad i a[deningens öfre, den andre i dess undre de. Då det nu endast gäde att utröna förändringarna i deviationen, befyo kompasserna icke kompenserade, På grund af den vid tifäet rådande sjön, minskades motorernas Yarfanta ti 200 hvarf och obsenationerna gjordes efter 1 / 2 och 4 1 / 2 timmars gång. Härvid utröntes, att hos kompassen o[yanför navigeringspattformen ökades deviationen på några kurser med 5-6 grader, under det att hos den i besättningens afdening uppstäda kompassen variati onerna uppgingo ända ti 20 grader. På grund af ett fe hos kompassen i gunrummet kunde denna ick e användas. Man kom ti den erfarenheten, att vid gång med D iesemotorer orsakades förändringar i båtens magnetiska tistånd, vidare au dessa förändringar minskades, om motorerna icke varit i gång på en tid. Förändringarna i det m agnetiska tiståndet härröra sig såedes icke (som man förut antog) från den temperaturstegring, som uppkommer i en unden-atensbftt under gå ng, ty om så vore faet, skue förändringarna förbifva konsanta seean den högsta temperaturen uppnå tts. Sannoikare är, att båtskro\cts magnetiska tistånd undergår förändringar på grund af de vibrationer, som åstadkommas af motorerna. Är förhåandet så, som o[van anförts, bero ä'yen de magnetiska oikheterna på såvä kursen som een tid, n arunder denna styrts och een fart, som håits, och på den grund kan adrig båtskro[vets magnetiska tistånd bifnt fut bestämdt. Som man kunnat vänta, rönte kompassen, som var uppstä d meter orvanför navigeringspattformen een minsta inverkan a[ de magnetiska variationerna. Naturighis motses de jäm fö rande försöken mean undervattensbåten Emeraude och dykbåen Puviose med det ara största intresse i maritima kretsar.

15 I Dessa båtar hafva afsutat e"veransprofven och skoa nu företaga uthåighetsprof. Emeraude, Puviöse, Ventase och Germina hafva med egna maskiner tiryggaagt sträckan Cherbourg- Brcst-Dunkerque samt åter (700') utan uppehå. Motorerna befvo på intet vis öfveransträngca. Farten var 8 knop i marschäge, hvarmed Emeraudes aktionsradie är 2 000', Puviöse's 000'. Under resan rådde de mest gynnsamma vädereksförhåanden utan sjöhäfning, hvarigenom båarnas sjoegenskaper aså icke kunde utrönas. Tydigen ägger man stor vikt på de nya båtarnas sj ö- dugighet, ty man fordrar, at de under hvika vädereksförhåanden som häst skoa kunna taga sig fram från Cherbotu g ti Dunkerque eer Brest. För de ara nyaste undervattens- och dykbåtarna, som stå på stapen eer äro bevijade, väntar man sig resutat. wika tyda på storarade framsteg, Gifvetvis m åste man först afvakta resutaten af de ännu pågående försöken, för att kunna fäa ett bestämdt utsag om den äskade och af paramentet redan bevijade undervattensbåttypen. U n der budgetsdebatten 1907 förkarade m a rinministern Thomson, att Frankrike m ed ch"tvarande undervaensbåttyper icke äger ett effektivt vapen, och vidare att of"ensivbåten först måse anskaffas. Emeertid skue h an särskidt vinnägga sig om att söka fukomna de befintiga typerna, och söka anskaa en användbar otcnsiyyp, hvarmec man skue kunna förföja fie ntiga sagskepp. De stora uncervaensbåtar, wika bestädes den 31 december 1906 skue fya de af marinministern nämnda fordringarna..man hoppas med dem kunna erhåa en fart af iu kwp och en akti onsradie af 2 500' ti 3 000' med O knop. Med dessa båtar, \'ikas prof skoa börja i sutet af 1H09. kan man måhända tränga fram och hota ti och med.jademynningen. Emeertid är det säkerigen ännu å ng v ~ig fr ån 17J dessa typer ti den ))Sous marin d'escadre)), som man hittis tänkt kunna göra 16 knop i imdervattensäge,ty dyika b åtar måste i marschäge kunna göra åtminstone samma fart som ett sagskepp. I skarp motsats ti den i Frankrike rådande osäkerheten vid ösandet af undervattensfrågan, framstår den konsekvens, warmed med man gått tiväga i Engand. Så snart resutaten från Gusta-Ye Zede 1893 bihit med säkerhet kända i Engand och man där kommit ti insikt om undervattensvapnets utveckingsmöjigheter och användbarhet, anskattades från Amerika för engeska fotta ns räkning en med goda resutat profvad undervattensbåt af Hoand-typ. Denna skue tisvidare tjäristgöra som försöksbåt, hviken under förutsättning af att den befanns användbar, skue efterföj as af en taktisk enhet på fem båtar. Försöken tyckas hafva sagit mycket vä ut, ty under åren 1902 och 1903 byggdes af firman \Vickers den första serien på fem undenatensbåtar, hyika, sedan staen öfyertagit dem, erhöo n:ris 1-5. Samidigt, med att den första Hoand-båten inköptes från Amerika, ingick engeska amiraitetet kontrakt m ed ofyaunämnda firma, hvarigenom denna under ett visst anta år förband sig att bygga dc för marinen erforderiga undcnattensbåarna. Nu är kontraktsic en visserigen tiändaupen, men de oaktadt å ter amiraitetet atjämt denna firma hygga de i esta undernttcnsbåtarna; dock byggas årigen två h å ar på örogsvarhet i Chatham, för att öfven statens verksäder skoa bifva förtrogna med byggandet af dyika båtar. U ndenattensbåtarna 1-5 anses numera icke krigsdugiga, utan anyändas endast som experimcntbåtar. Dc härpå föjande båtarna af A-kassen, nämigen A 1- A4, och A5-A12 ~ifvensom båtarna af B- och C-kassen,

16 -418- hvika byggdes , framvisa ständiga förbättringar med afseende på tonta, maskinkraft och sjöegenskaper. Fortskridande från en kass ti en annan skedde icke stötvis, med hasiga öfvergångar, utan så småningom m ed nödig försiktighet, och var at igenom frukten at föregåen de erfarenheter, vunna genom studittm af för handen varande experimentbåtar. Depacementet växte från 104 tons så småningom ti 180 tons, samt sutigen ti 280 och 284 tons; motorernas häst \.ra tanta o \.a es gra v1s ran 70 1 uo oc 1 f '' d d. f o ] 60 t' ra 1en 1ar 1 \.a e es o (ats ran 8 t - därigenom har farten gått upp från, 8 _ ti 1 84 _ knop. Aktionsu,o,o d. ' d " f o 350 ' ' 1350 ' Samtiga engeska undervattensbåar äro trots aa varnande röster törsedda med gasoinmotorer. Sedan motorerna fuändats och personaen bifvit bättre förtrogen med der as skötse, hafva oyckor, förorsakade af gasoin, betydigt aftagit i anta. Endast A 13 är försedd med en Hornsey fotogenmotor. Denna båt, som gick af stapen 1905, tycks ännu ej hafva afsuat sina profturer, wike yder på, att motorfrågan icke häer i Engand erhåit en fut tifredsstäande ösning. Enigt förjudande skoa D-kassen eer åtminstone en de af dem förses med gasoinmoorer. Amiraitetskemisten Arnod Phiip och eekroteknikern Louis Stee i Portsmouth haf\ a nyigen uppfunnit en apparat, som i tid angifver närvaron af giftiga och edfariga gaser. som dunsta ut i en m ed gasoinmotor försedd uncenattensbål Uppfnningen besår hufyudsakigen af en iten uftpump. som oafbrutet tager uftprof från aa dear af båten. Apparaten reagerar redan då en tredjede af den för exposion nödvånciga mångien gasoinångor förefinns. Ökas benzinhaten i något af båtens oika rum, kommer en eektrisk ringkocka i verksamhet, hvarjämte en röd ampa tändes. Apparaten funktionerar så änge hufvudmotorn är i gång. Den första D-kass-båten företager nu sina profturer..med betydigt ökadt depacement - det påstås tons skoa dessa dykbåtar kunna göra omkring 16 knop i marschäge. I så fa vore detta ett för engeska förhåanden ofantigt hastigt framsteg. Naturigtvis motser man med spänd förväntan resutaten från de nyaste båarnas pro(urer. Ryssands undenatensbåh äsende är ti stor de en frukt af det sista kriget. Nästan aa hittis kända undervattensbåttyper äro representerade. Utom egna typer (Bubnov, Bekemisef) finnas Hoand- och Lake-typsbåtar samt på sista tiden äfven båtar af Germaniatyp. Den första ti Ryssand evererade undervattensbåten var Fore på endast 17 tons. Denna byggdes på Germania-varfvet och sändes redan före sista krigets utbrott på åg ti Vadivostok. Efter Pore sändes med korta meanrum en mängd andra undervattensbåtar andvägen ti samma hamn. Emeertid erbjöds icke under kriget något tifäe för undervattensbåtarna och med undantag af et par haverier,. n-ika inträffade å några båtar, förnams intet af een forna sibiriska fottans undervattensbåtar. BeträtTande undcryatensbåtbyggandet tyckes man hittis icke i Ryssand hafva gått måmedvetet tiväga. Undervattensbåtarnas konstruktion, stundom ti och med deras föräggningspatser äro höjda i rätt djupt mörker och hemighetsmakeriet på aa undervattensbåtväsendets områden är om möjigt drifyet ändå vidare än i Frankrike. Af denna orsak äro ock aa närmare uppysningar om ryska undervattensbåtar af mycket tvifveaktig natur. Så mycket har emeertid dunstat ut angående därstädes konstruerade undervattensbåtyper, att de uppnått en i det hea ganska acceptabe hastighet i undervattensäge,!waraf man skue kunna suta sig ti en mera fukomnad konstruktion af motorerna, eventuet en bättre motortyp.

17 - 42Ö- Ur taktisk synpunkt bör den därmed uppnådda tördeen 11aturigtvis icke underskattas, såvida icke samtidigt försports, :att de ryska underyattensbåttyperna af icke närmare kända.anedningar öfyer hufvud Yisat sig mindre atwändbara. Däremot synas de nyaste Germania-dykbåtarna af Karpiyp visat sig fut tifredsstäande i hvarje hänseende. Dessa hafva fotogenmotorer och ära kunna uppnå en fart af 11 knop i marschäge. At tyder på att man i Ryssand kommer att föredraga Lake-båtarna framför Hoand-båtarna. De nyaste båtarna af Bekemisef-Lake-typen äro en rysk konstruktion, baserad på den amerikanska Lake-typen. Un dervattensbåtarna Minoga och Akua tihöra Bubnov-ypen. Den påfaande oikheten i depacement hos de senast bestäda undervattensbåtarna ger vid handen, att stor osä }'"erhet därvidag är rådande. Så t. ex. är Sudak af Bekemisef-Lake-typen på 110 tons, under det att de nyaste båarna af samma typ hafva ett depacement af 450 tons; af 13ubrOYbåtarna är en på 117 tons, den andra på 360 tons. I öfrigt tyder ating på, att man i Ryssand kommer att föredraga dykbåten med stort depacement. -- Ä\en åt frågan om enhetsmotor skänker man synbarigen stor uppmärksamhet. Ingenjör Drzewiecky påvisade för fera år sedan de stora fördear dyika motorer skue medföra, men ännu har det ej yckats honom att konstruera en dyik motortyp. AnmärkningsYärdt är det efvande intresse, warmed m an i Ryssand föjer underyaensbåtväsendets u wcking i k som ock att man där med förkärek sår in på egna vägar. Redan 1890 ägde man i Förenta Staerna en undenattensbåt, som fyde aa dåtida fordringar. Denna var på egen risk byggd af ingenjör Hoand. H.esutaten, som erhöos vid.denna båts profturer, Yoro i så hög grad tifredsstäande, att man hade skä antaga, att Förenta Staterna skue komma att intaga och behåa en edarestäning i fråga om undervattensbåtkonstruktioner. Detta bef emeertid as icke förh åandet. Nästan samtidigt med Hoand-båtens uppträdande började Lake bygga undervattensbåtar, men hans konstruktionsprincip skide sig så småningom at mer och mer från Hoands, ehuru bådas från början Yarit grundade på samma principer. Därigenom kom Lake-boaget sutigen ti en typ, hviken dock tis dato funnit föga användning inom de uäridska marinerna. Vid den täfing, som i maj 1907 ägde rum inför Submarine board mean Eectric Boat Company (Hoand) och Newport News Shipbuiding Company (Lake) med Octopus och. Lake, tifö som bekant segern den förra. Dea hade närmast ti föjd, att en bestäning på 7 stycken Getopusbåtar tifö Eectric Boat C:o. Som det dock konstaterats, :att Lake-båten i Yissa afseeneen Yar den andra öfverägsen, b esöts att inköpa en Lake-båt under förutsättning att den fyde Yissa bestämda fordringar. Newport News Shipbuiding Company (Lake) åtog sig att everera en sådan båt den maj 1910, hviken skue göra en fart af 16 knop i marschäge (i stäet för de kontrakterade 14). Den typ, som Förenta staterna hihiis satt främst är Hoand-typen. Ehuru försöken med den första Hoandbåten voro afs uade redan 1890, bestädes dock först 189;) den första undervattensbåten - Punger - af samma typ. De 7 undervattensbå arna af Punger-kassen befvo färdiga först H (erhöo modern inredning ), aså betydigt ångt efter det försöken med Hoand Yoro afsutade. doars. Hoand inköpes 1900 at staten för ett pris af 150, bevijades uncenattenshåarna Cutteish, Vi per och Tarantua, hvika besuides hos Eectric 3oa C:o, Newyork. Samma år påbörjades Octopus, wiken, försedd med de ara

18 -422- modernaste uppfinningar, yckades 906 fugöra profyen pct ett mera tifredsstäande sätt än konkurrensbåten Lake. Utom de två Lake-båtarna, wika skoa evereras 191 0, bygg::-.s i Förenta Staterna 15 andra båtar af förbättrad Hoand-typ. Dessa hafva antagigen ett betydigt större depacement än de föregående båtarna. Äfven i Förenta Staterna tycks man dock vara starkt betänkt på att införa dykbåstypen med stort depacement. Detta kan dock icke bestämmas förr än under atsi1 först efter det profven med de sista Lake-båtarna äro afsu ade. Samtidigt med att Octopus och Lake företogo sina profturer, Yäcktes i Amerika tanken på ))Subsurface e er semi submerged boab-typen. Iden att anskaffa en iten, ätt stuf Yad och transportabe dyk-torpedbåt omfattades på det ifrigaste af höga vederbörande, wika Yid sisa k.ongressen nästan yckades erhåa nödiga m ede härför. Emeertid fö som b ekant frågan i sista ögonbicket. Det påstås, att marindepartementet Yid 1908 års su ingått kontrakt med Lake Torpedaboat Co. om evererandet af en submarine-cruisen på 500 tons depacement under vanet, 49 meters ängd, 14 knop i marschäge och 9,5 i undervaensäge; everanstid: maj 91 O, pris 450,000 doars. Den ska kunna gå under va tnet i 70 timmar. Aktionsradien i öfvenaensäge ska vara 3 000'. Vidare ska een ärses med 6 torpedtuber samt hafva 10 torpeder ombord. marschäge drii\ es den af gasoinmotorer. Iaien har vid konstruerandet af sina uncenattensbåtar iksom öfver hu [vu d vid skeppsbyggeri i så m ånga riktningar gått sina egna v~igar. Där har man yckats att frambri nga en dykbåtstyp, som, om ock tis vidare af bygsamma di mensioner, ikvä synes kunna komma att verka banbrytande. Ty de företräden, som de nyaste itaienska dykbåtarna visnt sig i fera hänseenden äga, måste anses högst värdefua Såsom skapare af den nutida itaienska typen gäer mariningenjör Laurenti, wiken nu har den tekniska edningen af Fiatverken i San Giorgio, vid Spezia. De fem dykbåtarna af Gauco-typen, som byggdes under perioden , sk i ja sig ti sitt yttre obetydigt från nniga torpedbåtar; sk.rofvet har nämigen icke en cirkuhir genomski1rning, såsom annars är förhåande m ed utandets båar af samma typ, uan en ova och iknar därigenom mera en torpedbåt. Däraf uppstår ock en annan icke oväsentig förde, nämigen een att utrymmet bättre kan utny j as än hos andra båtar rn ec samma tonta. Hiiraf föjer i förs a rummet möjigheten af att instaera större accumuatorer och kra[igare motorer. Bå tskrofvet är byggdt på spant, hvika utgöras af eastiska patenterade metaringar. Tack vare detta system och ti konstruktionen hörande skott, är båskrofvet synnerigen motståndskraftigt m ot tryck. Undervattensbåarna Gauco, Squao och Nanao h afva 1908 detagit i krigsöfningarna. För den sku öpte de den 14 juni 1908 ut från Venedigs hamn jämte kryssaren Lombardiy och bogserhåen Tevere för att gå ti Spezia, hvars hamn de skue försvara. Emeertid måste undervattensbåtarna på grund af svårt våder anöpa Poroferraio och först den 19 jui, d. Y. s. efter 36 dagar, anände de ti Spezia. För öfrigt försiggi ck resan Venecig-Spezia (öfver 1200') uan något uppehå. Denna prestation ansågs på grund af båarnas reativt små depacement såsom synnerigen anmärknings Yärc. Som jämförese kan nämnas, att de engeska undervattensbåtar, wika 1908 deogo i krigsöfningarna, eneast tiryggaade en tredjede så ång distans som Venecig-Spezia, oakadt depacemenet Y ar b etydigt större.*) *)Några data fr:.n H v a e n s hemfärd meddeas härmed som jämförese. H vaen afgick frå n Spezia den 30 jui detta år samt an kom ti C artagena den 2 aug, den 2S. aug. hade hon nått Fen oj och därunder anöpt Gibratar. Lissabon, Cascaes Bay, Pemsche, Oporto, Viga, Cap Finisterre. Afgångs- och ankomstdag från hamn ti hamn har varit densamrna utom Cartagena-Gibratar och Gibratar- Li ssabon då ankomst s k ~tt dagen efter afgång. Den 2 september afgick hon fr ån Fen o samt ankom den 5 oktober!! Stock hom härunder hade Brest Portsmouth Ljmuiden och Kie angjorts. Tiderna för resan var Ferr ~I - Brest 2-4, Brest-'-Portsmouth' 7-9, Portsmouth-Ljmuiden 19-22, Ljmuiden-Kie september samt Kie - Daarö, Stockhom 2-5 okt. (Red.)

19 -424- Af wad som anförts framgår, att de itaienska Lauren tityp-b åtarna, wika byggas vid Fiat-verken, mycket vä ~ta en jämförese med utandets betydigt större båtar. Ingenjör Laurenti garanterar fuständig säkerhet Iör h:"ttarna på ett djup af ända ti 40 meter. Den urspr ungiga undervattensbåten Defino, som sedermera ombyggts ti dykbåt, användes numera endast som cxperimentbåt. Tre af Ganeo-typens båtar hafva fotogen--exposionsmotorer af Fias konstruktion, under det att Otavia och Tricheco äro försedda med modernaste Thornycroft-fotogenmotorer. I-harje båt har h å stycken motorer, wardera med 8 cy- 1 indrar; warj e motor drifver en propeer och utveckar 3i) () ejjektiva hästkrafter, hviket atså representerar en tota maskinkraft af 700 h ästkrafter. 8-cy. motorerna b estå af tv: stycken sammankopp ade 4-cy. motorer, hvika kunna arbeta n ar för sig. Koppingen är dock fast, så att den icke arbetande 4-cyindriga motorn måste dragas med. Motorn sättes i gång medest komprimerad uft, som tages från en beh å are ombord, och insäppes ti motorn genom en regerbar ventianordning. Igångsättningsventien stänges automatiskt, när brännämne tiföres motorn. Motorerna kunna gå såvä framåt som back. Omkastningen sker medest en kugghjusanordning. Den sista San Giorgio-dykbåten Foca*) har två stycken 45 cm. torpedtuber och två kep toskop af Russe-Laurenti-typ, hvika hafva en synvinke af 60 grader; vid fu beastning iir däcket meter ohanför vattenytan, warigenom det bir möj igt för besättningen att vi stas på däck äfven vid sjögång. Af de båda Russe-Laurenti keptoskopen användes det en ; för att erhåa en orienterande bid af omgifningen; det andra användes för att noggranu kunna observera ett bestämdi föremå, waraf en förstorad bid erhåes. Då keptoskopct "-') Som bekant har en exposion å Foca gjort denna t. v. otjänstbar. Den repareras vic San Giorgio-verken. Öfvers. anm ska arwändas i undervattensäge, är det 10 cm. vida röret vid pass cm. orvanför vattenytan. Accumuatorerna kunna ätt och bekvämt ti- eer frånkoppas. De befinn a sig i ett absout ufttätt rum, och användas endast för att drifya de båda sidoproperarna. Benzinen för m otorerna bevaras och påfyes p å ett sådant sätt, att h \'arj e möjighet ti exposion är utesuten. Med undantag af Gauco, som har tre torpeder ombord,. hafva samtiga itaienska undervattensbåtar endast 2 torpeder. Båtarna äro genom 7 vatentäta skott indeade i 8 afdeningar, hvika upptagas af motorer, accumuatorer, pumpar o. s. v. Besättningen utgöres af 16 man. För att intaga undervattensäget, h viket sker med båten stiaiggande och horisonte, användas b. a. LYå stycken vertikaa properar. Intagandet af undervattensäget tager en tid af ungefär 5 minuter. Båtarna hafva Iytkratt ti ett djup af 40 m eter. I motiveringen för den i Tyskand 1908 äskade ökningen at ansaget ti undervattensbåtar framhös så taande skä, att hvarje tanke måste uppgifvas på en ren undervattensbåttyp. Verksamhetsområdet för de rena undervattensbåtarna är nämigen betydigt inskränkt på grund af deras dåiga sjöegenskaper. Vidare anfördes, att för ett and med Tyskands ofantigt svåra kustförhåanden kan endast en dykbåt med goda sjöegenskaper komma i betraktande; en typ atså, för n ars konstruerande stora svåri gh eter uppstodo och hvika först 1904 befvo öi'vervunna. Synnerigen önskvärdt var, att undervattensförsaget snabbt reaiserades, men motorfrågan ade stora hinder härför. en stat sådan som Tyskand, där amän värnpikt är införd och där fast anstäd yrkespersona såedes icke finnes, kunna nämigen endast motorer drifna med icke fyktiga vätskor ifrågakomma, men för dyikas konstruerande städe sig betydande svårigheter. Först för få år sedan yckades det tyska tekniken att bifva h erre öfver dessa och ej förr än 1906 konstruerades den första undervattensbåten U, som ur

20 I I Ii \ facksynpunkt fyer aa rimiga kraf på säkerhet och är i sånet att ösa sina uppgifter samt är försedd med motorer, wika tifredsstäa aa anspråk. En nästan oafbruten serie försiik af a a sag har ågt rum m1der tyå år och resutaten h ärar komma ti mwändning på de nyaste under byggnad på Germania-varfvet varande dykbåtarna U 2 och U 3, en fö rstorad u -typ. Man har sig bekant, au dc tyska Germania-bå tarna intaga undervattensäget nästan horisontet och at de ätt kunna håa sig på ett b estämdt djup. Genom användan<e at fotogen såsom drifmede är a fara för exposion utesuten. Fotogentankarna äro beägna utanför sjäfva båtskrofvct. Intagandet af ytäge från gång i marschäge tager en tid af G minuter och för att härifrån intaga uncenattensäge behöfs endast 30 sekunder. Sedan man i Tyskand kommit ti den fut riktiga sutsatsen, att man borde förska(i'a sig et härgningsfaryg, innan man byggde unden attensbåotijer, h esöt man att anskan a ett fartyg afsedt utesutande för undenattensbåtarnes behof. Ett dyikt öpte af stapen i mars 1908 å Howad-verken och är ämnadt au tjänstgöra såsom bärgnings- och moderfartyg samt såsom nytande docka. Det har anordningar att yfta tyngder af ända ti 500 tons. Vukan är det första fartyg af detta sag, utesutande afsedt för undervattensbåtarnas behof. Japan b estäde under sista kriget 7 unceryatensbåtar af Hoane-typ hos Fore-Hiver-verken, Nord-Amerika. Bi\. tarna sändes söndertagna ti Jokosuka, hvm est de åter h opsattes. För närvarande äro två båtar af engesk C-typ uneer byggnad för Japans räkning hos Vickers. Dessa skoa föras ti Japan på ett för detta ändamå si.irskidt byggdt transportfartyg. Het nyigen är i Japan ansag bevijats för byggandet.af ännu två uncenattensbåtar. > De öfriga sjömakter, som nått något ängre på under vattensbåtväsendets område äro: 1) Sverige. Sedan 1904 anstäas försök med )) Hajen));.en dykbåt bestädes 1908 hos Fiat-San Giorgio. 2) Hoand byggees en båt af Hoand-typ på Schece-Yarfvet på Vissingen. Profturerna hafva utfait gynnsamt. Båten, förut benämnd : Luctor et Emergo)), betecknas nu. 3) Österrike- Ung e~ n beyijaces ansag ti byggande af sex undervattensbåtar, (två af Lake-typ, två af Hoands- typ och två från Germania-varfvet i Kie). 4) Norge bestädes een första undervattensbåen på Germania-Yar\'et. 5) Danmarie Under 1908 års opp ingick danska ma Tinförvatningen kontrajd med San Giorgio-verken om byggandet af Danmarks första undervattensbåt. Unce:r de sista åren har eme ertid privatindustrien at mer.a börjat detaga i byggandet af undenattensbåtar. Detta aktum, som möjiggjorts därigenom, att underyaensbåtsväsencet uppgi[vi t sin strängt reseryerace och hemighetsfua karaktär, i vare sig amänna konstruktioner eer i detajer, har synbadigen verkat Yägörance på utveckingen af deta sjökrigens modernaste vapen. Det osäkra trefvandes och famancets tider äro ti största deen yckigtyis förbi och uncenattensbåten har numera gjort sig gäande såsom en mäktig faktor, h-varti måste tagas berättigad hänsyn vid ordnancet a ett ands sjöförsvar. Tack Yare ofvan berörda faktum, är det numera möjigt äfven för smärre stater m ed en begränsad försyarsmdget att praktiskt tigodogöra sig underyattensbålyäsendets försvarskraft, och att i ugn och ro göra sitt va mean de typer, som. kunna anses ämpa sig (ör såda na änders förhåanden. Och d et är en k~inc sak att uncenattenshåen num era ingår i nästan aa mariner. Tidskrift i Sjöväsendet. 27

21 -428- Den atjämt fortgående utveckingen af undervaensbåtbyggandet har vidare åstadkommit en sammansmåining af begreppen ))Undenattens))- och ))Dykbåb>, så att numera är det knappast möjigt att hänföra enstaka båtar ti den ena eer andra typen. At tyder på att den tid icke är arägsen, då öfver hufn1d endast dykbåtar komma på ta. Engand är nog det and, som m ed en viss konservatism kommer att fasthåa vid en fastsagen typ, hvikct har sin naturiga förkaring i den inrotade förestäningen att underva ttensbåtarnas speciea uppgift är att ersätta minan vid hamn- och kustförsvaret. Och just för detta ändamå var ))Hoand)) på grund af sina små dimensioner särdees ämpig. Ur dc oika båtyperna utveck ade sig sjäfkart genom de at m era yckade för'söken i att bygga och rusta båar och därmed sammanhängande ökande af depacementet, ce särskida b å tk asserna, af hvika den nyaste D-kassen af at att döma sår på öfvergången från undervattensbåt ti dykh åt. I Förenta Staterna hafva Hoand och Lake utformat de ursprungigen ika undervattensfartygen i två oi kn riktningar. Hoand - representanten för under\'atcnshåt-typen - utgick visserigen ur tätingskampen såsom segrare, m en detta b etyder adees icke detsamma som att Lake skue hafva uppgifvit sin en gång insagna väg. Lake h ar nämigen förbundit sig att 1910 stäa en ny båt t i m arindepartementets förfogande, hvarvid det sista afgörande utsaget ska fäas. Förr eer senare torde såedes äfven i Amerika denna strid eda ti en kompromiss mean oika åsikter, warigp - nom företrädet kommer at gifvas åt den tör öppen sjö mest ämpiga dykhåstypen. Angående Itaien är redan förut en gång omnämndt, atr den ursprungigen som. ren undervattensbå t byggda Defina senare ombyggts ti dykbåt och att man efter denna tid u tesutande arbetar på att ytterigare fukomna denna typ. Tack vare ett konsekvent måmedvetet fasthåande af denna pan har byggandet at dyika b åtar i Itaien n ått en höjd, som med rätta kan aöra anspråk att t1' dr aga s1 a d.. ~ ~ en storsta uppm ärksam het. För närvarande räknar Fiat-verken i Muggiano, wika stå under en på undervattensbåtsväsendet vä bepröfvad auktoritets edning, såsom kunder utom sitt eget ands marin, b åde den svenska och den danska marinen. o Då Tyskand a priori besöt sig fö r införande af dykb a~stypen, skedde det örs eer moget stueitin a r frågan, hv1ken ock därför utveckade sig föjdriktigt och praktiskt, utan a it för mycket experimenterande. Fra nkrike erhö i ingenjör Laubefs.Nana sin första dykbå t 1899, hviken som bekant är 'örsedd med äncrmaskiner för gång i m arschäge och med eektriska m o t~rc r fö r undenattensgång. Man i\'ekade änge i vaet m ean undenattens- och dykbå t, ti dess man sutigen 1905 bestämde sig för den senare ypen, representerad af Aigrete.. Af undervaensbåtar fordras numera: a) största möjiga aktjonsradie; b) högs a göriga fart både öfver och under vatten, och s uigen c) goda sjöegenskaper. Det igger i öppen dager at med det depacement, som ännu Lör kort tid sedan var det vaniga, kunde man icke göra sig räkning på dessa fordringars uppfyande; ett ökande af tontaet måste n aturigtvis föja hand i h and härmed. ~ uru ångt man hän id titror sig att gå, är en fråga, som ar b eroende ar en mängd faktorer, wika ioinnu icke äro tiråedigt utredda, för a tt några säkra gränser skoa kunna fastsås. warje fah är det otvirveakigt, att ett uppdeande af undcnattensbåtmateriect m åste göras på så sätt, att dc mindre b åtarue afscs för h amn- och kustförsvar, de större däremot för från kusten mera atägsna operationer, atså för öppna sjön*). Frankrikes marinminister Thomson har därföre också funnit ämpigt att vid budgetsförhandingarna i deputerade- '") Jämför härmed danska»dykkeren> och svenska Hvaen >. (U f vers. an m.)

22 II j! ' kan1maren pav1sa nödvändigheten af att särskija undervattensbåtarna uti defensiva och offensiva. Det största depacementet har den under byggnad varande dykbåten Q 73 (konstruktör Huter). Denna som är konstruerad (ör såvä å nga som eektricitet såsom drifkraft är på icke mindre än 577 Lons. De nyaste båttypernas i Engand, Ryssand och Förenta staternas depacement variera mean 400 och 500 tons, under det att man i Itaien, tack vare där brukiga gynnsamma b åtformer, tror sig kunna m ed 180 tons depacement uppn å samma resutat som andra stater med 3 gånger så stor tonnage. Hvad beträfiar undervattensbåtens ängd så regeras den af f era faktorer: först den i proportion m ed ängden ökade r isken af grudstötning vid dyköfningar på grundt vatten. (Härifrån äro Lake- och Germania -t~rperna samt ~e itaiet;ska b åtarna naturigtvis undantagna*); v1dare motorfragans standpunkt samt sutigen kostnaden. Af en modern undcn attensbåt begär man numera minst 15 knops fart i marschäge och 10 knop i undervattensäge. Detta önskemå, 1Yiket, jämfördt med då och då framkastade orimiga fordringar, synes ganska bygsamt titaget, är.dock ännu ej uppnådt, ehuru intet tvifve råder om att man m o ~11 en ej at för afägsen framtid ska yckas öfveninna de svarigheter som uppresa sig h äremot. Lösnin cren af farfrågan b eror så godt som utesutande på uveckit~g en af motortyperna. Äfvcn med afseen.de på farten kunna de itai enska undervattensbåtarna framv1sa de bästa resutaten. Otvifveaktigt bir motorfrågan i undervattensväsendet den, som kommer att erbjuda de största svårigheterna. E n h etsmotorn skue vä utgöra den bästa ösningen, men änn u har det ej yckats att framstäa en typ, som kan ens n ärmeseyis uppfya anspråk.en på en dyie De med sådana *) Dessa dyka med båten hoj;isonte. Öfce1 s. anm motorer i Frankrike gjorda försöken, kunna visserigen betraktas såsom missyckade, men detta kommer säkert icke att föraneda uppgifvandet af nya försök i angifna riktning. Detta är så mycket mi n d re att befara, som undervattensbåtbyggandes framtida utvecking och den taktiska användningen a eyika fartyg ti stor de är beroende af en mer eer mindre yckig ösning af motorfrågan i amänhet och enh etsmotorfrågan i synnerhet. Ännu så änge är man såedes hänvisad att b egagna sig af två sags motorer. För gång i marschäge hafva tis Yidare exposionsmotorerna (förbränningsmoorer) visat sig bäst. Det är också just dessa, på hyikas fukomnande det oafbrutet arbetas, och ti Jwika af denna anedning också stora förhoppningar knytas. Såsom bränse användes des fyktiga ojor, såsom benzin, b enso, gasoin, des mindre fyktiga, framför at fotogpn. Dessa senare ojor h ava järnförda med de fyktiga, rördeen af att Y ara mindre riskaba under förutsättning iky ~i, att de ej först behöfva uppvärmas genom en fyktigare oja (benzin). Mot denna enda förde ä r såsom oägenhet att räkna: mindre hastighet i marschäge samt äfven i ytäge. De många oycksti!hien, som företrädesvis i Engand föranedts af användande af fyktiga ojor hade ti föjd att man i de festa mariner afstod från detta cri fm ede och bestämde sig för tyngre ojor; i Frankrike tigrep man äfven ångmaskincrift. Men trots detta uppgifver In-a rken Engand eer Förenta staterna gasoinen. Stränga försiktighetsreger ())h vita råttor))), en at m era dr i f ven fukomning ar motorerna och tibehör, personaens ökade erfarenhet i fråga om dess riktiga h andterande och skötse hafva i hög grad för mi n skat farorna, Inarigenom också de otvifveaktigt stora fördearna af detta drifmede kommit att göra sig gäande. Äfven för undervattensbåtar kan med aa skä uppstäas samma amängitiga fordringar, som för de stora fartygen:

23 -4:32- nämigen högsta stridsförmåga i samband med största möjiga säkerhet. Vid sidan af ångmaskinen, som endast användes i Frankrike, gafs företrädet åt Diese-motorn, hviken är oberoende af bränsematerieet. Dess värre visade den sig at för tung. För drifning med fotogen tyckes Köring-motorn ägna sig häst. Det finnes emeertid en he mängd andra motortyper, som äro afsedea tör drift s[tvä med 11yktiga som tvnnre fy - tande bränse. J t:> " Band andra framstäde nyigen Tornyero en fotogenmotorsyp, som är afsedd för de itaienska dykbåtarna Oario och Tricheco. Angående användningen af ångmaskinen för gång i marschäge hör aqtecknas, att man i Frankrike tigrep denna uväg på en tid, då man ännu icke hade yckats konstruera påitiga exposionsmotorer rör u ndenattensbåtar. Ångmaskinens fördear - Iättheen att kasta om från framå ti back sa m t at regera hastigheten - motväges ti fuo af stora oägenheter såsom: större utrymme, ökad vid, betydande Yärmeutvecking inuti båten, stegrad bränseförbrukning, medförande af färskvaen för ångpannor, dessas uppedande m. m. HYiket Yärde, som kan timätas de två motorerna p ft ända ti 350 hästkrafter, hyika anbragts på de nyaste dykbåtarna af PhtYiose-dassen, åter sig ännu icke afgöra. Faktiskt är emeertid, att de festa af de ara modernaste b å arna skoa förses med förbränningsmotorer och at för n:1gra båar af ofyannämnda kass ti och med exposionsmotorer äro tagna med i räkningen. Högst sannoikt skoa de Ji pågående jämförande försöken mean Opae, som ~i r fö rsedd m ed Diese-motorer af ny yp och Pusiose bidraga ti frågans ösning. För näryarande är franska marinen den enda, som begagna sig a ånga som dri"kraft på undervattensbåtar - n a turigtvis '\ orcenfcts föregående försöksbåtar u ndanagna. Antaet accumnatorer såsom drifkraft för undervattens b åtsmotorer kunna på grund af det ökade tontaet erh åa en.däremot svarande ökning; härigenom bef det möjigt att uppbringa farten ända ti 10 knop under Yatten. Några synnerigen framstående tekniska förbättringar af accumuatorerna hafva på sista tiden icke bifvit vidtagna. Det omförmäes, att de på de itaienska F ia-verks-båttyperna instaerade accumuatorerna skoa yara af reativt r inga tyngd - omkring 110 kg. på enheten - bekyö.ma att h andtera, ätta att utväxa, byarigenom påtagiga fördear gent.emot andra system äro att emotse. Af praktiken bestyrkta resutat kunna som bekant ännu jcke väntas. Beträffande anordningarna att intaga undervaensäge har man erfarit att på de Jesta engeska undervn tensbåarna n edsänkningen ås adkommes ti att bör] a med u n der u ån n. t:> t:> bott därigenom, att et par horizontea roder i aktern ades n edåt. Båtm na inaga härvid ryckvis utningar ända ti 12 grader; om Yid sjögång aetern kommer ö[ver Yanet, är denna manöver Hera gånger hafva missyckats. Med större säkerhet försiggår nedsänkningen genom senare nnbragta \ å h orisontea roder, både i aktern och fören. Nedsänkning i Yågrät äge, hviken jämförd med förutnämnda metod erhjuder på agiga fördear i f era hänseenden, är en speciaitet hos Lnke, Germania och de itni enska typerna. Lake begagnnr sig hi'trför af på båtens bredsidor anbragta stäbara hydropan m ed stora säta ytor under det att Fiattypen devis mwänder Yerika-properar. Germania-bånrna föra horisontea roder både för och akter. För at med endast de horisontea rodren komma ned på 9 mccrs djup och upp igen behöf\a dessa hånr i medeta -P / 2 ti 6 minuter. Såsom bestyckning [öra de festa uncenaenshåar s ~i[ och häck -torpedtuber i Yäxande anta, upp ti högs f'yra; de franska typerna hafva dess u om utanpå båtskro[vet ätta korgtuber hyarigenom antaet kan uppbringas ända ti sju. Ryssand ämnar på sina nyas e båar af Krokodie-ypen.anbringa vå 4, 7 cm. ss. kanoner och två maski ngey~ir.

24 -434- Periskopen på de moderna båtarna utgöras numera för det mesta af tyå Yridbara och i vertika riktning skjutbara synrör ända ti 7 cm:s ängd, hvika anordningar göra det möjigt att behåa anfasföremået och andra dear af horisonten i sikte. Synvinken i horisonte riktning uppgår numera ti 60 grader. Synvinken i vertika riktning bir tiräckig genom båtens egen utning. I amänhet går sträfyandet numera ut på att erhå a så Yidsträckt synkrets och så jusstarka bider som möjig: i båda dessa hänssenden äro betydiga framsteg gjorda jämfördt med tidigare resutat. Anordningen af fast okuar med vridbart rör och objek tiv erbjuder obseryatören fördeen af att icke behöfva förändra pats.

25 Förteckning öfver de oika marinernas befintiga, under byggnad varande eer projekterade undervattens- och dykbåtar. (Afsutad vid 1908 års utgång.) Namn eer n:r Typ Fär dig- Motor för gång i byggd år H\stkrafter 1----, 'P o 1 ) marsch- ~ und.-v.- radie (Konstruktör) \ a stape n mar,;chäge underv.-äge ~ ~ äge äge Fart marsch- un d.-v n- e_t_e_r'---- äge äge Depacenent Aktions marsch- und.-v. äge äge Anmirkningar N:r D 1-N:r D N:r C 21-N:r C 30 2 N:r C 19 -N:r C 20 4 N:r C 15-N:r C 18 N:r A N:r C 1- N:r C N:r B 1-N:r B 11 8 N:r A 5-N:r A 12 '1 N:r A 1-N:r A 4 5 N:r Undervattensbåtar Sudak 1 1 Akua 4 Krokodi-kassen: (Aigator, Kaiman, Drakon) 3 Karp-kassen : (Kambaa, K aras) K e ta Asiotr.-kassen : (Bycok, Kefa,Patus,Potva, Sig) 6 Min o g a Fore 7 Som.-dassen: (Beuga, Losos, Scuka, Sterj ad) Defin-kassen: P e skar, (Kasatka, N:tim, Skat, Mak '1:1;1, Ab:m, Se1 emetjev) bev. fö r 1908 ' Gasoin på stapen ffi~~\i~~~tc, { Hor;1sey typ HJOG Hoane-typ 1902 o Bek emisef-~ projekterad ' Lake B:bnow på s:p en }Lake }German i a Germania [Hoand [Bubnow Fotogen Gasoin Gasoin Fotogen Gasoin E ektrisk Gasoin Oika sags förbrän nings motm ey, E ektrisk Eektrisk Eektrisk Engand (71 båtar) ! _ 7_0_ Ryssand (35 båtar) OG! ,1 4,1 41,1 4,1 00,2 3,s 41,1 4,1 '» 30,2 3,9 3,8 1;,,; 3, ,9 3,04 20,5 4,2 1 D,a 3, ,5 4,6 3,6 3,6 2,15 14,0 14,o 11,5 12,5 11, , ,5 8,5 8,o 8,5 8,o 7,8 6,5 6, ~ 7,5 I ID 1 af stapen 16 cy. mask. A 11, öfr cy. mrtsk 4 )} > HJOS. Den genom friviiga mede 1908 byggda 134 t. undv.-b. heter Poctovij. Inköpt IFörsöks båt Carp, Barracuca, Pickere, Skate, Shipjack, Sturgeon, Thrasher, Tona Försöksbåt Stingray, Tarpon, Bonita, Snapp er, N arwha, Grayinc, Samon Octopus Outtiefish-kassen: (Tarantua. Viper) Punger-kassen: (Pike, Acder, Gr ampus, J\foccassin, P orpoise, Shark Hoand Foca (ö ytterigare projekterade) Ganeo-kassen: (S quao, N arv a o, Otaria, Tricheco) Defin o 2 N:ris 10, H 2 N:ris 8, 9 2 N:ris G, 7 f N:r 1-N:r 5 2 I och II 2 III och IV 2 V och VI Förbittrad { Hoand L ake Förbittrad f Hoand } Hoan d } Fiat [Lau, enti Hoand Lake Genuania Huand \ bevijade för bevijade 1905 på stapen 1898 på stapen Gasoin Exposionsmotorer Gasoin Benzin Fotogen Benzin Eektrisk Eektrisk Eektrisk Engesk C-typ Gasoin E ektrisk Gasoin Eektrisk Fotogen Gasoin Före nta s taterna 29 båtar GO G j() Itaien (13 båtar) Japan (11 båtar) ,3 24,7 19,3 16,4 42,5 36,o 24,0 19,8 Österrike- Ungern (6 åtar) ,5 43,2 3,70 3,9 3,6 3,1 4,28 4,3 2,9 3,7 3,6 3,75 13,.--: 14 11,02 O 8, :; 2,ö, v ~,65 13,5 r ' ,5 9,5 10 8,5 7, BOOO u , tim \Jr tn1 \' J) J ~,.t ()O SHSOJH drrf-, mr d r /. Huruvida de~sa ska inköpas beror på r es\btf'!1 frän de 1910 evoransf<l'diga bätarna. 4 af Octopus-typ, 3 af större Octopus-typ. Intagande af undervatt ensäge tager 4 min. 45 see J\Ied eneast horisontea roder tager cet 40 ~ek. för att komma nec på 9 m. Outtiefish: ) cy. ga~oinmotorer. - Tarantua, Vi per: exp.-motorer. Löskö: 12 t.: 3 prope- 2:~~ ~ ~ rar; 2 vertikaa och 4 " -;;;, ~..j g. horisont. roder. " :::.,_.D ;:; Otavi:t o. Tricheco, som ~o2 ~ "' ;' gin go af ~tape n 1908 q~ ~~< hafva 'i'hornycroftmo ~ 1,:,~D] :3 torer fö1 gång i n1arsch- ~ ~- ~o~ ~ Htge ~ ~M.~~ FörsöksbiH ~9 ;;J;:; "' "' Byggd hos Vickers. Byggda i J apan. Byggda i Amerika. H '"d,_:::;'"dq 2 1 U2 och U3 U H vaen Hajen Germani a Fiat på stapen Fotogen Eektrisk Ben z in Eektrisk Fotogen Tyskand (8 Jåtar) exp.-m. 150 eektr, Sverige (2 båtar). SO ,0 42,48 19,8 3,75 3,1 4,28 3,6 2, ,5 8, , , /u 2 gick af stapen IDessutom G båtrtr be~tiida och der byggnad. 3 prop. U- Hoand (1 båt). I (förut Luktor et emergo) Hoand 1905 Gasoin Eektrisk ,41 3,5 8,9 Gcrmania på stap. Fotogen E ektrisk Norge ( b;u) /Förses ä f ven med hiicktorpectu b. / Dykkeren 1.Fiat 1909 / Eektrisk / Eektrisk / Dan:rnark (1 båt) /3 pr op.

26 -435- Afstämning af gniststationer. Afstämningsinstrument komma h ädanefter a tt medföras å de festa af Hottans med gniststation förseeda fartyg. På grund häraf torde afstämningens föropp mera än hittis kunna påräkna aniännare intresse, hvarför nedan ämnas en kortfattad beskrifning å tivägagångssättet h ärvid. Genom användandet af nyare mätmetoder kan numera afstämningen göras vida noggrannare än förr, hviken skinad isynnerhet gör sig gäande vid mycket ös kopping,!warjämte, sedan gynnsammaste koppingen bestämts (se nedan), eektrisk starkström ej är erforderig vid afstämningen, wiket har betydese så ti vida, att fartygen kunna utan påedning färdiga'stämmas före r ustningarnas början. Förutom Dönitz vågmätare användes vid a[stämningen ikströmsarbrytare s. k. >>summen> (eer ock i stäet för båda stationsprofvare) samt okamottagare. Principen för afstämningen är föjande: medest summ ern försättes endera ar de båda kretsar, af hvika den ena är känd (vägmätaren) och den andra sökes, i svängningar, dessa uppväcka i sin ordning svängningar i den andra kretsen, okamottagaren håes i närheten af denna sistnämnda, och då kretsarna komma i resonans hörs judet i teefonen starkast. Vågmätarens konstruktion är angifven i >>Beskri[ning öfver gnistsignamaterieen och dess användning», hvarför densamma här förbigås.

27 -436- Summern består af en ockare med paraekoppadt motstånd för att fö rhindra uppkomsten af gnistor Yid strömbrytningsstäet samt för vitmandet af nödig afstämningsskärpa. Lokamottagaren utgöres af sjäfinduktionsspoe, kontaktdetektor, bockkondensator och hörteefon sammanförda på en ebonitpatta med handtag. Af i närheten pågående eektriska SYängningar uppkommer i okamottagarens' teefon en puserande ikström, wars strömstötar uppadda bockkondensatorn. Då addningen upphör, uraddas kondensatorn ångsamt genom teefonens sjätinduktion. Lokamottagaren k aas äfven»aperiodisk hörmottagare» på den grund, att densamma kan svänga efter h viken vågängd som häst ( såunda oberoende af perioccrna),ti föjd af att den energi, som inkommer, ej magasineras, utan genast i stäet förbrukas, hvarigenom svängningarna bit\a så starkt dämpade, att de upphöra, innan en h af period har försiggått (a periodisk). Vågmätarens spoe koppas ti vågmätaren medest tyänne hopsnoeda edare, warigenom spoen ättare kan handteras. Spoen bör under mätningarna håas på så stort afstånd från variaba sjäfinduktions- och variometerspoarna, att utsaget å vågmätaren ej förändras, då koppingen mean vågmätarespoen och nyssnämnda spoar yuerigare öses. I motsatt fa är koppingen ör fast, och afstämningsresutaten bifya oriktiga. Genom att efter hand afägsna vågmätarespoen från berörda spoar, kan afstämningen äfven göras skarpare. Vågmätarens spoe bör ej h:'\as i närheten af järnsko eer andra större m eta massor, ty då förändras dess sj äf., induktion. Summern bör koppas ti den krets som har största tigängiga sjäfinduktionen och okamottagaren ti den andra. Om såunda t. ex. få warf af variometern äro inkoppade, bör summern koppas ti vägmätaren, i motsatt fa ti variometern. Detta åskådiggöres i fig., där A förestäer en Yariabe krets d. v. s. en vägmätare, X däremot den krets, som ska mätas. Svängningarna i kretsen A tänkas uppkomma på så sätt, att då ikström från summerns eement, som genomgår sjäfinduktionen S, pötsigt afbrytes, uppaddas kondensatorn C :af strömmen, som uppkommer genom den i S hopade magnetismens successiva försvinnande. Under tiden har afbrott fuständigt skett vid afbrytaren, då kondensatorn åter uraddar sig genom sjäfinduktionen S, och svängningarna fortsätta, tis energien är förbrukad. Summerns tiedningar få ej vara hopsnodda, ty då erhåa desamma en viss kapacitet, som m enigt inverkar på afstämningsresuaten. A) Afsändarens afstämning. Omkopparna skoa hän id vara uppfäda, uftedningsgniststräckan kortsuten. Under afstämningen aktas noga på ösa tiedningars ägen, ty förändras dessa, kunna variaba sjäfinduktions- och variometerspoarna komma att i afsevärd grad förängas eer fö rkortas. I. Luftkretsen. Kopping enigt fig. 2. I kretsen ska ingå den de af Yariaba sjäfinduktionsspoen, som Yid koppingsmätningen a ntages bifva gemensam för uft- och gnistkrets. Ändras koppingsfastheten, bör ti föjd häraf uftkretsens afstämning korrigeras. Summern igångsättes, Yågmätaren vrides tis okamottagaren erhåer högsta judstyrkan, vågmätaren afäses, och vågängden uttages ur kunan. Är vågängden för stor minskas antaet af variometerindningarna, ejes tvärtom. II. Gnistkretsen. Luftedningen frånkoppas, kopping enigt fig. 3. Gnistgapet kortsutes. Vågmätaren m ed tikoppad summer sättes i närheten af inkoppade gnistspoen, okamottagaren anbringas så ångt från v:'\gmätarens spoe, att Yid öppet gnistgap jud ej hörs i okamottagaren. Vågmätaren vrides tis

28 -438- judet når maximum i okamottagaren, vågmätaren af äsc's, och vågängden uttages ur kurvan. Är vågängden för stor, minskas sjäfinduktionen och tvärtom. III. Koppingsmätning. 1 :a faet: en fömt bestämd kopping ska instäas: a) Sedan uftkrets och gnistkrets hvar för sig afstä ms, koppas de samman enigt fig. 4. Efter det summern igånhsatts, sökes med vågmätaren samt okamottagaren ett stäe, där de två uppkommande vågorna tydigt höres. Om h normavågen, h 1 = ia vågen, h 2 = stora vågen och k = h2 -h koppingsfastheten, är k= - -h o Genom att i formen insätta bestämda värdet å h samt vid mätningen erhåna värdena å h 1 och h 2 erhåes kopp ingsfastheten. Är denna vid mätningen för fast, minskas gemensamma sjäfindukionen, ejes tyärtom, ti önskad kopping erhåes. z 1 och h 2 skoa igga ika ångt på hvar sin sida om h, om föregående mätningar äro rätt utförda. Vid koppingsmätningen iakttages, att judet ofta i teefonen hörs skarpast, då endera vågens maximum passeras, at efer som vågmåarspoen håes i närheten af sjäfinduktionsspoen eer variometerspoen. b) Koppingen kan i detta fa äfven mätas förmedest gnistgifni ng i stäet för med summer. För vågmätarspoen. som kombineras antingen med okamottagare iksom i fig. - eer med Hitzd~ahtinstrument (amperemätare) sökes iksom i a) en pats, där båda vågorna tydigt uppträda, hvarvid m åste iakttagas, att okamottagaren fordrar ett stort afstånd från ufttråden för att detektorn ej ska skadas, amperemäaren däremot m åste vara jämföreseyis nära. 2:a faet: den gynnsammasie koppingen ska uppsökas: Med gynnsammaste koppingen förstås den kopping, h varmed uppnås största energi med ösaste koppir,5. J u fastare koppingen göres mean t\ änne kretsar, desto met.energi kan från primärkretsen tiföras sekundärkretsen. Eneroien Yäxer dock ej proportionet med kopp ingsgraden, utan o om denna ti en hörjan är åg, och koppingen sedan göres fastare, växer energien först hastigt, därefter ångsammare. Detta åskådiggöres genom au uppgöra en s. k. koppingskurva, se fig. 5, warest x-axen utvisar koppingsgraden i 0 / 0, y -axen strömstyrkan (energi en) i sekundärkresen, och g betecknar gynnsammaste koppingen, som är ett mått på summan af gnist- och uftkretsarnas däm p n in g. Göres koppingen fastare uppnås bott en ringa ökning i uftkretsens strömstyrka. Vid mätningen ansändes gnistor och böra dessa vara så regebundna som möjigt samt af vid pass 4-6 mm. ängd, heroende på spänningen. Kopping enigt Ig, 6. Man börjar m ed itet afstånd mean a och b, d. Y. s. ösaste kopping, och fyttar sedan b ängre från a, ti dess strömstyrkan ej m er nämnvärdt stiger, hviket synes å amperemätaren. Gynnsammaste koppingen är då uppnådd. Som säkerhet för att amperemätaren ej påverkas af induktion från gnistkretsen, bör uftkretsen för kontro frånkoppas densamma. Svängningarna i gnistkretsen få då ej åstadkomma utsag å amperemätaren. B) Mottagarens afstämning. (Om vid afstämningen kontaktdetektor användes, frånkoppas batteri et och de tre batterikämmorna kortsutas på hörmottagningsapparaten). Summern koppas ti vågmäaren som Yanigt, (eer ock användes stationspro(\aren), omkopparna nedfäas, uftedningsgniststräckan öppen. I. Primärkretsen (uftkretsen). Lämpig spoe ti vågmätaren beroende på önskade våg-

29 ängden uttages. Vågmätarens kondensator instäes på det gradta, som svarar mot den vågängd, för wiken mottagaren ska afstämmas. Skriftransformatorns sekundärspoe, fig. 7, horllages, omkopparevascn stäes på transformaton>, detedarns seriekondensator på 180, detektorns paraekondensator på 0. börtransformatorns största sekundära spoe insäes. Detektorkretsen tjänstgör hän id som okamottagare. ))S ummern)) sättes i gång och vågmätarens spoe närmas ti skriftransformatorns primärspoe eer förängningsspoe, och bör den spoe härvid väjas, som har största hvadantaet inkoppadt. Resonans mean vågmätarekretsen och uftedningskretsen uppsökas medest in- eer urkopping af resp. p rimärspoar och förängningsspoe samt fö6indring af uftedningskondensatorn. Härvid märkes at primärspoarna böra göras så stora som möjigt och uftedningskondensatorn ikaså, resten regeras medest förängningsspoen. Vid afstämningen iakages, att vågmätarens spoe håes på agom asänd från respektive spoar i primärsystemet, så att skarp afstämning ernås. Då högsta judstyrkan hörs i teefonen, är kretsen afstämd. Vi man under mätningen efterse, om primärsystemets vågängd är för stor eer för iten i förhåande Li den sökta, vrides vågmätarens visare. Titager dän id judet vid vridning åt höger, har primärsystemet för stor vågängd och. tvärtom. II. Sekundärkretsen. Luftedningen frånkoppas. a) Skrifmottagaren. Lämpig sekundärspoe insättes. Vågmätm spoen håes på agom afstånd från sekundärspoen och skrifkondensatorn regeras, så att knackaren arbetar bäst vid det gradta, på hviket vågmätarens visare ska vara instäd.

30 fi~.7 8J.:Jummer VtZymä..a.re Fi~. 2..:Jummer \ ~ / Fis-:::, V&~ g ~"-../ ~ ~nistkres.summer~ Fis 5.z t ~ V) ~--~K.~o-rp-,~,~--,~.~%--- Induktor 8 ~ Locamoftc'j"are Fi~ 6 f'g.i FisA VanOm~it 5

31 b) Hörmottagaren. Lämpig sekundärspoe insättes. Omkopparvasen på >>transformator)). Resonans mean vågmätaren och sekundärsysteinet ernås medest detektorns båda kondensatorer. Härvid iakttages, att efter hand som paraekondensatorn införes, ökas afstämningsskärpan (samtidigt minskas dock judstyrkan). För een sku instäes paraekondensatorn ämpigen på vissa gradta med ämpiga meanrum och motsvarande äge å seriekondensatorn uppsökes. Detektorns paraekondensator bör såunda atid göras så stor som möjigt, Inarigenom skarp afstämning ernås. Direkt kopping bör adrig användas, i stäet sökes oskarpt genom detektorns paraekondensator instäd på 0 och detektorns skrifkondensator på 180 samt fast kopping å hörtransformatorn. III. Sökning a obekant vågängd. Detta tigår på samma sätt som afstämning af uftkretsen, hvarvid Yågmätaren och summern ersättes af den afägsna stationen. Då den afgifvande stationen har skarp afstämning användes iten detektorparaekondensator, d. v. s. fast detektorkopping. Man bör dock atid använda så mycket af detektorns paraekondensator som möjigt införd d. v. s. som judstyrkan tiåter af skä, som i det föregående anförts. Of van angi fna förfaringssätt, som hufvudsakigen utarbetats enigt anvisning af marinförvatningens gnistingenjör, har föjts vid en rnängd afstämningar med goct resutat och torde med någon öfning utan större svårighet kunna utföras. af hvem som häst. Karskrona i augusti J. E.

32 Sieurins ossningsapparater. I förra häftet intaget föredrag af kapten Åkermark angående koningsfrågan omnämnas (sid. 333) dessa koningsanordningar och ämnas här en af upppfinnaren sjäf gjord beskrifning. Hufvudprincipen i dessa apparater är, att när man ft.cäck.en af nutida fartyg förser desamma med ett större eer mindre anta kraftiga maskiner i form af ångvinchar, så bör man äfuen utnyttja dessa samt den kraft som de åstadkomm a,.i största möjiga utsträckning. Vid de tifäen då fartygets ast besår af ko, eer annat öst iggande gods, hör man atså söka att uncyika det dyrbara och tidsödande arbetet i form af skyffin g medest handkraft, och i stäet åta kraften i Yincharne utföra detta arbete. Hittis ha eneast vincharne vid sådana tifäen nyttjats ti att uppfordra asten, efter att een, m edest handkraft, skyffats i kär af en eer annan form Som ofvan nämnts, böra vincharne ej endast uhöra denna uppfordring utan åfven om möjigt uppsamingen af asten. utföra. Detta är i få ord wad Sieurins ossningsapparater Vincharne, som användas i sammanhang med dessa apparater, utföra dessutom at annat m bee som kan fordras af fartygsvinchar, e. v. s. de tjänstgöra för förhaningar af fartyg etc. samt utföra ossning och astni ng af styckegods, och detta ti och med med större förde än drn hittis brukiga vinchtypen kan. (Fig. I.) Fig. I. Fig. II. Tidskrift i Sjöväsendet. 28

33 Fig. III Ett framträdande drag i sammanhang med Sicurins apparater är, att skoporna taga asten under fc11 tygets däck, (Fig. II- IV) och i astrummens mest atägsna hörn, hvarigenom ämpning medest handkraft är ti största möjiga utsträckning onödig. Detta förhåande är af ofantig vikt, och utgör en betydig förde öfver de s. k. «Grabbarnes)) arbetssätt, då dessa nämigen endast arbeta i Yertika riktning och såedes ej kunna från astrummens hörn uttaga asten utan att ämpning af densamma sker. Dessa nu nämnda hu1\'uddrag af Sicurins apparater, ha gjort att apparaterna i ganska betydig grad redan apterats ombord i in- och utändska fartyg. (Fig. V.) En k\ antitet af närmare 500,000 tons ko och koks ha under de senare trenne åren med desamma utossats, och priset per ton har i dessa fartyg varierat mean 9 öre, upp ti 15 öre beroende på oika förhåanden. Ett fartyg med enka däck är gynnsammare för apparaten än ett fartyg med meandäck! o. s. v. Fig. IV. Fig. V. Leverans a bunker~o. En utvecking af apparaten har på senare tiden gjorts, i form af praktiska anordning a r för everans af «Bunkers)) ti fartyg, (Fig. VI.)

34 i "'11 O: ~ "' ;- (]0. ~ : ;.;" ~.., "O $)> 3 (") i> w U1 o -o? "'11.., o: "' ~ ~ 0.. ;.;" ~ : : (]0. "' "' $)>.., "O $)> ~a "'J qq" <j!'-' Ti fö jd af apparatens hufvudegenskap, n ämigen att kunna taga asten under däcken af ett fartyg, och jämföresevis ångt afägset från den pats der vinc1en är pacerad, möjiggöres nämigen att man äfvcn i gama ))kohokan> d. v. s. kasserade fartygsskrof, använda för fönaring af ko, kan m ed stor örde anyända dessa apparater för everans af k o ti fartyg. Det är då ikvä ej meningen att ))skoporna>> direkt skue e'yerera koen ti det koande fartyget. Detta skue för många orsakers sku b efinnas vara opraktiskt. Utan skoporna böra då i hoken endast uppsama koen från dess astrum samt ever era desamma ti en, större eer mindre, «Ficka>>, från n-iken k oen af sin egen tyngd rinna ned i ämpiga uppfordringskär, hvika hastigt i vertika riktning upphyfvas och automatiskt ever era sitt innehå ti rännor, edande ti det koande fartyget. Mätning af koen sker p å detta sätt i de automatiskt tömmande uppfordr ingkären, och h ea arbetet utföres af ett fåta personer och för et pris per ton af 10 :\ 15 öre och med en hastighet het oeh h å et beroende p å det koande fartygets förmåga att mottaga k oen. C () c :::!. : "' "O I> ' -~ : t+

35 sommar deaga i två månaders praktiska öfningar i astrono ' Meddeanden från främmande mariner. (Afsutact 1 oktobe ) Ryssand. Ny grad. Genom en k ejserig order har en ny officersgrad, benämnd ))ädre öjtnant)) bitvi t införd. Ti denna grad kunna föresås öjtnanter efter 5 års tjänst i graden. Ådersgränsen för ädre öjtnant är densamma som för öjtnant och kaptenöjtnant, d. v. s. 47 år. Marinakademie/L För denna hafva nya bestämmeser utfärdats, enigt wika endast de officerare, som i föregående tjänstgöring utmärkt sig för dugighet, kunna vinna inträde. Inträdet i akademien grundar sig på en examen som ska omfatta föjande ämnen: i afdeningen for sjökrigskonst: artieri, navigation, poitisk historia, geografi, rysk uppsats och ett främmande språk; i afdeningen för hydrografi, m askinväsende och skepps byggeri: agebra, geometri, pan och s'erisk trigonometri, ana.. ytisk geometri, difi'erentia- och integrakakyer, fysik, kemi och ett främmande språk. Vid sidan af den teoretiska undervisningen skoa praktiska öfningar äga rum. Eeverna i afdeningen för sjökrigskonst skoa under sommaren kommenderas å ett stridsfartyg hvarjämte de kunna få hevista manöyrerna ti ands. E e verna i h ydrografisk a afdeh1ingen skoa under fö rsta årets mi och. ge odes~ samt en månad syssa med sjömätning. Ee ':ern~ 1 afdenmgarna för maskinväsende och sk.cppsbyggnad tbnnga sonunaren på Yarf och fabriker. Under år 1909 haf~a ~even~a i skeppsbyggnad erhåit 3 månaders praktisk utbidmng v1d varf i Engand. Förbandsindening. Sedan våren 1909 hafva vissa för :ändringar i förbandsindeningen genomförts. Torpedfartygen hafva fördeats ti tre af deningar:.,.,. OC 1.!VIsionerna; 2. torpedafdeningen; ö., 6., 7. och 8. diyisionerna, samt reservtorpedaf'deningen: 9., 10., 11. och 12. reservdivisionerna. 1. torpedafdenin,gen, innefattande d ' 9. reservdivisionen omfattar torpedbåtarna 212, 119, 120, 133, 135, 136, 138, reservdivisionen: torpedbåtarna 213, 127, :!9, 130, 134, 137, 139, reservdiyisionen; torpedbåtarna 111, 112, 115, 117, 118, 171, , reservdivisionen: torpedbåtarna 102, 103, , 113, 114, 116, 122, 132. K~j se riga prerogativen. Kejsaren har icke godkänt den a: duma och riksråd antagna staten för marinens generastab, pa grund af att denna stat angaf vissa organisatoriska för :ändringar inom denna stab, hvika förändringar ansågos utesioutande igga under k.ejserigt prerogatiy. Kejsarens afsag vaade "emeertid icke ministerpresidenten Stoypins afgång, som m anga dennes Yedersakare önskade, utan erhö denne i stäet i uppdrag att jämte krigs- och marinministrarna utarbeta försag ti regerande bestämmeser för sådana fa, där representationernas beviningsrätt kan komma i konfikt med kejsarens ensamrätt öher miitärangeägenheterna. Benådningar. Den 19 maj henådades från fortsatt fängesestra' förre generaöjtnanten Stösse och förre kontera.miraen Nebogatov. '

36 Samtidigt återfck Bjedowy's förra chef, Baranow rang som kommendörkapten af 2. graden i afsked. De från m i iitärtjänsten strukna, stabschefen hos amira RojesYensky, kommendör Coppier de Coonque och faggnavigeringso'ficcren Fiipoffsky samt öjtnant Leontjew, förkarades afskedade, ej strukna från tjänsten. SJ,jutskoeafdeningen. Denna har under år 1909 bestått af sagskeppet Imperator Aexander III, skjutskaefartyget Petr Veikij, transportrartyget Riga och torpedbåtarna 111, 11 7, 118, 123 och 124. Torpedskoeaf'ceningen. Denna har under 1909 utgjorts af skofartyget Europa, minfartyget \\ToJga, transportfartyget Nicoajew samt torpedbåtarna 212, 213, 119, 120, 136, 138, 140 och 141. Sjökadeitafdeningen. Denna har under 190H heståt af kryssaren Diana, kanonbåten Grosjaschij, skofartygen \\Toi u, \\Tjerny oeh Rejnda samt segefartygen Morj ak och Sabawa. Dykareafdeningen. Denna afdening har varit sammansatt af skofartyget Afrika, torpedbåten t07 samt ett Jer ta barkasser. Ingenjörskoeafdeningen. Denna afdening har bestått a[ kanonbåten Chrabry, skofartygen Lastotschka och Mesch ta samt 4 torpedbåtar. Nybyggnadsprogram. Riksrådet gjorde vid behandingen af marinbudgeten våren 1909 en de uttaanden beträjtande Yissa önskemtt rörande marinen, däriband också att det ottprogram, som var under utarbetande måtte omfaua en föjd af år och att inga ändringar måtte vidtagas å fartygspanerna under oppet af byggandet. E nigt uppgift af»rjetsc» ska det nya programmet omfatta 10 år. Det behandas för näryarande af ))nybyggnadsrådet», hviket arbetar med ministerpresidenten som ordförande _: Oyckshändese. Vid en nattig anfasöfning mot en ti Sevastopos hamn ingående sagskeppseskader, sammanstötte undervattensbåten Kambaa m ed sagskeppet Rostesaw och sjönk på 50 meters djup. Båten gick med 6 knops fart i haft nedsänkt tistånd och hade på babordssidan och på nara hå passerat edaren af eskadern. Undervattensbåtens befähafvare, som b efann sig på däck, vie nu m ed styrbords gir afägsna sig från sagskeppskoonnen och gat genom taröret g i rorder ti rorgängaren nere i båten. Misstag begicks och b åten girade babord hän rätt för bogen på 2:dra sagskeppet i koonnen, hvars stäc skar båten mict uti. Aa ombordyarande, utom befähafvaren, i at 20 personer omkommo. Bergningsförsök hafva sedan gjorts, ehuru änge utan resutat; i stäet hafva 2 dykare därvid omkommit. Enigt senaste meddeanden har man i sutet af september yckats få upp ena deen af båten och föra den ti Sevastopo. stapeäggning. Den 11 juni ades på stapen de fyra nya m ångomtaade sagskeppen a[ Dreadnought-typ, därat Petropavowsk och Sevastopo på Batiska YarfYet samt Potava och Gangut på Amiraitetsvarfvet, at i Peten;hurg. Om dessa fartyg uppgifver Novoje Vrenja föjande data: depacem ent tons, ängd 180 meter, bredd 26,55 meter, djupgående 8,3 meter, fart 23 knop, hästkrafter , Parsonturbiner, Yarrovv-pannor, kokapacitet tons, bestyckning tof 30,5 cm. kanoner, sexton 12 cm. kanoner; gördepansa 'ret uppgifws sträcka sig 2,4 meter uneer vatteninjen. At pansar göres å Ischtroraverken utanför Petersburg; turbinerna göras des å Batiska Yarfvet, des å fransk-ryska fabriken i Petersburg. Ingenjörer från John Brown hafva h ögsta edningen af arbetena. Stapeaföpningar. Under juni sjösattes å Newskivadvet i Petersburg de b åda för expeditioner ti Ishafwt afseeda transportfartygen Toimyr och Waijatsch. Kofrågan. Önskan att i möjigaste m ån mwända inhemska ko för örogsfottan medför Yissa svårigheter - des på grund af koens dyrbara benägenhet för sjäfantändning,

37 -452- d es på grund af deras jämföresevis höga pris. Marinministeriet har nu bestämt: att aa fartyg, som måste kompettera sitt koförråd med korta meanrum, 2-3 veckor, skoa taga ryska Don-ko; dock att de fartyg, hvars boxar hafva sådant äge att temperaturstegringar kunna inträffa, skoa taga W aeska ko (röq~annor) eer Newcaste-ko (tubpannor) ; att torpedfartyg och kejseriga yachter skoa taga waeska ko eer ryska briketter, samt att vissa trängfartyg skoa använda endast Newcaste-koL Gniststation. En stor gniststation har bifvit anordnad i Sevastopo och har därit ån säker förbindese erhåits med Petersburg och Libau. Tyskand. Stapeaföpningar. Föjande ocean-jagare hafva under årets opp sjösatts: S 165 och S 166 i Ebing, V 162, V 163 och V 164 å Vucans varf i Stettin, samt G 171 å Germaniavarfvet i KieL Samtiga tihöra 1908 års program, af Yika Germaniavarfvet bygger fem, Schickauvarfvet fyra och Vukmwarfvet tre. Dessa tof jagare äro på 616 tons samt hafva turbin maskiner af fyra oika typer, nämigen Pm sons, Mems & Pfenningers, Agemeine Eektrizitätsgeseschafts och Zoeys. Dessa tof jagare bida Tyskands åttonde jagarfottij (med tof jagare eer oceanjagare i war fottij). Den nionde f ottijen är upptärd på 1909 års program, och af dess båtar ~tro bestäda: 2 å Germaniavarfvet, 4 hos Schickau och 6 h os V ucan i Stettin. - Den 10 jui sjösattes i Kie kryssaren Ersatz Sperber och fick därvid namnet Augsburg. Detta fartyg tihör iksom det i år förut sjösatta kryssaren Cön, den s. k. ))Stad)) kassen, som kan anses hafva framgått ur Undine-kassen. Stac-kassen omfattar nu sjutton kryssare, börjande med Bre men, Hamburg o. s. Y. Tontaet har så småningom ökats från tons ti 4 300, h\ arvid hufvudartieriet samtidigt ökats från tio ti to f 0,5 cm. kanoner. Augsburg är beräknad ti 25,5 knops fart. Nybyggnad. Åt Schickau-varfvet i Danzig har uppdragits byggandet af sapskeppet Ersatz Frithiof, Tyskands tionde ))Dreadnought)), Fyra a( dessa äro redan sjösatta, nämigen Nassau, Westfaen, Rheinand och Posen (f. d. Ersatz Baden); de uneer byggnad benämnas Ersatz Odenburg, Ersatz Siegfrid, Ersat::: Beowuf, Ersatz Hidebranc, Ersatz Heim.da och den nu stapesaha Ersatz Frithiof. Samiga dessa skoa vara kara ti proftur senast apri Med Ersatz Frithiof har Schickau mottagit sin första Dreadnought-typ. N ass au och \Vestphaen torde före årets si ut kunna införitvas med aktiva fottan. Nauticus meddear föjande uppgier rörande desamma: ängd 137,7 m., brede 27,1 m., djup 8,1 m. vid ett depacement af tons. Normat koförråd är 950 tons, men maximiförrådet tons. De tof 28 cm. kanonerna stå i 6 dubbetorn, pacerade i fartyget så, som Oscar II:s 21 och 15 cm. torn. Dessutom öra fartygen tof 15 cm. kanoner i en kasematt. Firman Boun & Voss i Hamburg har mottagit bestäning på pansarkryssaren H., Tyskands fjärde stora kryssare af nvincibe-typ och åttonde stora kryssaren af programmet Hoon, York etc. från Af Tyskands föregående tre In Yincibe-kryssare är B"tcher sjösatt i Kie, von der Tann sjösat hos Bohm & Voss samt G. och den sistnämnda H. på :stapen hos Bohm & Voss. Samtiga skoa vara färdiga ti profturer senast apri Nauticus uppgi[ver för B ticher en ängd af 152 m., bredd 24,5 mf, djup 8 m. vid ett depacement af tons. Maximikoförrådet är tons, Hufvucartieriet - tof 21 cm. kanoner står i sex dubbetorn, uppstäda så som 21 och 15 cm. tornen å Oscar II. Indening af torpedförbanden. Från och med oktober 1910 skoa tyska fottans torpedförband vara indeade såunda:

38 . afdeningen: 2. )) 3. )). afdeningen: 2. )) 3. )) II III I. torpeddivisionen: I fottijen {. kompani I haffottijen. 2. kompani II» )) )) J 3. kompani III \ 4. kompani IV J 5. kompani V 6. kompani VI II to.rpeddivisionen: IV fottijen 2 _ v )) VI )) J. kompani J 3. kompani VIII kompani IX 4. kompani x { 5. kompani XI 6. kompani XII )) )) )) )) VII haffottijen. Denna fördening angif\'er som synes såvä personaens ekonomiska som förbandens taktiska indening, Om bokstä'verna S, M: eer R förekomma efter resp. fotijnummer, så angifver detta, att fottijen i fråga för ti fäet ugör en sko-, manöver- eer rcsenfottij. Tyska»Fottenverein». Tyska»Fottenverein»h ar utgify i sm årsberättese för 1008, nr hviken m å hämtas föjande si ftror gäande för sista december 908: hufyudafdeningar ~~ okaafdeiningar !i medemmar: personiga t föreningar H )) )) )) )) )) Summa :1 Föreningen har vid sidan af sin mångsidiga verksamhe äfvcn under det gångna året föranstatat om en studieresa i oika hamnar, i wiken resa band andra detagit n ågra arbetare och 300 fokskoärare. ' J(ejsar Vihemskanaen. Under segation såret har kanaen trafikerats af argittsskydiga fartyg med netto-registertons, utvisande en minskning på omkring e n h af miion tons sedan föregående år. Det trafikerande tontaet för året fördear sig såunda m ean nationerna: mark. Tysk.and Danmark Sverige... : Engand Ryssand Norge Hoand Begien O. S. Y. Totaa kanaafgifterna hafva beöpt sig ti Danmark. Ny undervattensbåt. Den af firman Fiat san Giorgio i Spezzia nybyggda un-"jeryattensbåten Dykkeren har bogserats från sin byggnadsort ti Köpenhamn. Profur. Kustpansarfartyget Peder Skram har sutat sina profturer och dän id med forceradt drag uppnått 15,9 knop. Öfningses;adern. Den öfningseskader, som under augusti och september månader Yarit sammandragen under befä af konteramira Scheer, har b estått af pansarfartyget Ofert Fischer, kryssame Hejmda, Heda och Geiser samt en torpedbåtsfottij.

39 Norge. Fottpan. Försvarsdepartementet har föreagt sori ng et en ))indstiing >> af 11 maj 1909 med försag ti ny fop an. Fr1iat detta försag skue under närmaste 25 år byggas _.j b fj H kustförsyarsfartyg, 6 jagare samt torped- och underyattcnsbåtar. Föjande data angifvas för de nya pansarfartygen: depacement 3400 tons, änge 77 m., brede 15,4 m., djupgående 4,8 m., fart 13,5 knop, b estyckning två 24 cm. k., fyra 15 cm. k. och fyra 76 mm. k. Fuständigt gördepansar a ' mm. tjockek, pansardäck 50 mm., kostnad 53/4 mi ioner kronor. Ny undervattensbåt. Den i Kie nybyggda uncenattensbåten Kobben gick maj i sjön och ska i november cycreras fi norska staten. Öfningseskader. Den öfningseskader som under befä a[ yiceamira Sparre varit sammandragen jui- september h ar bestått af pansarfartygen Tordenskjod och Norge, torpedkryssaren Wakyrien, fyra torpedbåtar af I kass och sex af II kass. Engand. Stapeaföpningar, Den 20 mars sjösates pansardäckskryssaren Beona i Pembroke, samt oceanjagaren Crusader i Cowes och een 20 apri oceanjagaren N ubian i Southampton. Beona tihör en grupp om 7 kryssare på tons och 2;) knops fart, af hyika Boadicea, Beona, Banche och Bande äro sj'ösatta. Tre vtteriaare (C., D. och E.) stå på stapen)..... J :) Crusader tihör en grupp om 28 oceanjagare p å 900 tons, af hvika Afridi, Cossack, Ghurka, Mohawk, T artar, Saracen, Amazon, Maori, Viking och Zuu äro färdiga, öfriga under byggnad. Saracen uppnådde vid profturen 33,8 knop Oceanjagartypen Swift på 1800 tons afses ej att fortsättas, utan synes man hafva bestämt sig tisvidare för 900 tons-typen. Nybyggnader. Af engeska fottans nu befintiga ))Dreadnoughts)) äro föjande färdiga: Dreadnought, Beerophon, Superb, Temeraire och St. Vincent; Coingwood färdigstäes februari 1910, Vanguard mars 1910; på stapen befinner sig Neptune, som beräknas färdig januari Anbud ti byggandet af 4 nya sagskepp på års program hafva utämnats, och hafva af dessa tyå redan bifvit bestäda, ett hos Scotts Shipbuiding & Engeneering Co., Grenoch samt ett hos Pamers Shipbuiding Co.. i Yarrow. Dessa två skoa benämnas Herenies och Coossus. Enigt ))Morning post)) skoa de efter dessa två föjande skeppen få tio 34,3 cm. k. i fem torn, samt 15 cm. k. i stäet för 10,2 cm. k. - Sagskeppet Temeraire har gjort sina prof och därvid vid fu maskinkraft öpt 22,7 knop, mot 22,4 för Dreadnought. - Den 12 apri sträcktes i Pembroke köen ti den sjunde kryssaren af Boadica-kassen, tons. - Enigt en uppgiff i uneerhuset af förste orden uppnådde vid profturen Invincibe 26,65, Indomitabe 26, och Infexibe 26,5 knop. Undervattensbåtar. En fottij af undervattensbåtar med Vucan som depårartyg har stationerats i Firth of Forth. Ti denna fottij skoa även h änföras de från Vickers färdigstäda C 21, C 22, C 24, C 25 och C 26 (i at bygges 34 C båtar). - Torpedkanonbåten Onyx har bifvit ombyggd ti depåfartyg för A-båtarna i Devenport; i at Jnnes 13 A-båtar. Minväsende. Amiraitetet har inköpt fem iiskångare, som tideats torpedskoan i Sheerness för at apteras ti utförande af försök med minsvepning.

40 -458- Nybyggnadskapacitet. Genom tätingen med Tyskand i fråga om byggande af örogsfartyg har framkommit tera yttranden rörande de engeska varfvens nybyggnadskapacitet Vickers har förkarat sig kunna färdigstäa 3 Dreadnoughts med armering på tre år, och därefter Dreadnoughts hvart hafår. 2 1 / 2 år. Armstrong åtager sig att bygga 3 Dreadnoughts p å Engineer karaktäris'erar de engeska varfyens totakapacitet, räknad i Dreadnoughts såunda att årigen kunna de ämna: 20 skrof; O pansarmateriesutrustningar; 7 artieribestyckningar (med torn kompett). Artieriskjutningar. Resutaten från ))gunayers test» från Yåren 1909 hafya oitentiggjorts och visa föjande m edeas-.siitror: 30,5 cm. k.: 6 fartyg, medeta 16 skott, medeta 6 träit. 23,4 cm. k.: 6 fartyg, )) 33 )) )) 171/2 )) 19 cm. k.: 3 fartyg, )) 76 )) )) 42 )) 15 cm. k.: 7 fartyg, )) 74 )) )) 37,5 )) 12 cm. k.: 2 fartyg, )) 56 )) )) 19 )) 10 cm. Je. ; 3 fartyg, )) 122 )) )) 84 )) Föjande resutat från stridsskjutning må anföras: jagaren Hasty med en 76 mm. k. och fem 57 mm. k. sköt under hög fart 93 skott på 45 sekunder mot ett må af 6 X 8 fot, 000 yards, och erhö 78 träiiar Koningsresutat. För en koning från koångare under våren H09 angifves föjande resutat: Intagen kvantitet. King Edvard VII N e"v Zeaand Brittania Commonweath Afri ca Irresistibe Hindustan Lord N es on Invincibe..... : Impacabe Minotaur I sis Dido fi OO 300 Intagen kvantitet pr ti m. 273,3 22 ö, 212,7 206,3 163,7 145,7 133,2 132,4 0(),8 91,3 91,3 86,\ 67,2 Artieri. En de skjutförsök å pansarkryssarna Good Hope och Argy hafva uneer gångna m aj afsutats. Enigt uppgift skue dän id vi ceamiraen sir P ercy Scott h afva af })'Ofvat J era Yikiga uppfinningar, hyarigenom pjäser af aa kaibrar skue kunna såvä h öjd- och sidoriktas som atfyras medest eektrisk öfyerföring från sridstorn, stridsmärs eer dyikt. Skue apparaterna p å ett eer annat sätt mankera, kunna de vaniga riktningsanordningarna träda i stä et. Det uppgifves att på Good Hope erhös vid profskjutning m ed dessa apparater 50 proc. m era träit än utan appar aterna. - Det gama sagsk eppet Edinburgh ska h ifv a m å för hemfottans skjutöfningar i och för pansarförsök, ededning o. e. Bottenbyggnaden ska omgöras för uneersökning af torpedträffs Yerkan. Krigsöji1ing m. m. Den 12 juni samades i Portsmouth ti en r c\'y en ståtig fotta. I reyyn cetogo 24 sagsk epp, däraf 4 af Dreadnoughts-typ, 16 p ansarkryssare, waraf 3 a f Invincibe-typ, 8 p ansardäck skryssare, 4 scout, 48 jagare, 35 underyatensb åtar, 9 trängfartyg, i at 144 fartyg. Tidskrift i Sjöväsendet. 29

41 Fottan b esöktes band annat af den i London sammanträdande konferensen af pressmän från hea brittiska vfu dsriket. - Den 19 juni började en krigsöfning i hviken deog I och II divisionerna af hemfottan med I och II kryssareskadrarna, atanter-iottan med V kryssareskadern, m edehafsfottan med VI kryssareskadern, IV kryssareskadern, aktiva underva ttensbåtfottijen samt Hem torpedbå ts!ottijer, eer i at omkring 350 fartyg: 40 sagskepp, 27 pansarkryssare, 2() pansardäckskryssare, 8 scouts, 117 jagare, 79 torpedbåtar, 8 torpedkanonbåtar, 3 mintartyg, 16 trängfartyg och 26 undervattensbåtar. Dessa stridskrafter deades i tre iotor; röd, bå och wit. Som basområde förfogade röd öfver Irands ostkust, bå ÖI\er Skottands nordvästra kust och hvit öfve1 engeska ostkusten i trakten af Kanaen. Krigsöfningsprobemet i stort sedt var att röd och bå fottor skue förena sig utan att dessförinnan bifvit war för sig sagne afwit. F öreningen yckades och öfningen sutade den 4 jui m ed eu större sjösag. Krigsöfningens föropp har omsorgsfut hemighåis och pressen var vid densamma ej representerad. För koning af denna stora fotta under öfningen h ade förhyrts 40 koångare med tons ko. Nava Vounteer Reserve. Denna har bifvit indead i 6 divisioner såunda: London 000 man, Cyde 000, Bristo 400, Mersey 700, Sussex 500 och Tyneside 600, i at 4,200 man. Utrangeringar. Sagskeppen Centurion och Bar!eur h afva föragts band de utrangerade skeppen vid Mother-banc Sagskeppen Anson, Benbow och Thunderer hafva försåts. S agskeppen Rocney och Coingwooc samt kryssaren Gadiator hafva ikaeces utrangerats och bifvit försåda. - Vid ett sammanträde i Paramentm y Navy Committee meddeas sammansagningen af the League och the Imperia Maritime League ti ett stort förbund, som utan några som häst partipoitiska biafsikter skue arbeta för fottans förkofran. Där faststäees också igornas uppfattning af two Power Standard, på så sätt som förut varit afsect, nämigen att Engands sjömakt skue m ed 10 proc. öfverstiga den sammansagna sjömaken a[ de två närmast starkaste marinerna. Den radikaa regeringens kringgående och inskränkande uppfattning af two-power standard förkastades. Minfartyg. Pansardäckskryssarna N aj ad och Intrepic skoa ändras ti minfa rtyg. Detsamma torde äfven komma att ske m ed Tribune, Pique, Meampus, Rainbow och H.etribution. Samtiga dessa äro fartyg på tons från Då de befintiga minfartygen Iphigenia, Latona, Thetis, Apoo och Andromache äfyen tihört denna kass bir eensamma het och h ået kojn-erterac ti minfartyg, i at tof fartyg. Sapeaföpningar. Dicerot och påröjande Saint N azaire. Frankrike. Den 19 apri sjösattes sagskeppet dag sagskeppet Condorcet, b åda i Dessa tyå fartyg jämte senare sjösatta Danton, Mirabeau och Votaire samt uneer byggnad Yarande Vergniaud utgöra Frankrikes stora sagskepp på tons. De kunna icke kaas Dreacnoughts, då nämigen Frankrike ej iksom öfriga stormakter omedebart eft er rysk-japanska kriget antog en sagskeppstyp med ))a-rounc-big-gun-fire)). Danton-typen för nämigen des fyra syåra 30,5 cm. kanoner, des tof m eansvåra 24 cm. kanoner. - I juni sjösattes jagaren Fantöme och i jui jagaren Poignard. Den förra tihör en grupp på 11 uneer byggnad varande jagare på 400 tons, den senare är den sist sjösatta af 23 stycken jagare på 328 tons af 1906 års stat.

42 Gnistsignaering. Försök med gnistteefon hafva utförts mean Paris och Meun - 50 kiometer - med apparater, k.onstruerade af öjtnanterna Coin och Jeance. Enigt uppgift utföo försöken ti[redsstäande. Örogsbaser. Högsta marinrådet återtog under maj sina förhandingar under sjöministerns presidium. Band annat skue behandas ))Loi organique de a marine)), som bestämmer Hottans sammansättning, örogshamnarnas och stödpunkternas anordnande m. m. Rochefort öi\ergifves, Brest och Tonon behåas som reparationsyarf, L01 ient som nybyggnadsvarf för stora fartyg samt Cherbourg som nybyggnadsyarf för torpedcartyg. Personaorganisation. Efter tre-årigt förberedande m bee har nu framagts ett agförsag rörande marinens manskapsrekrytering ))projet de oi sur e recruternent de a n~arin e). Enigt detta försag ska atjämt största deen af manskapsskadern fyas genom ))inscription maritime)), under det a återstoden fyes genom friviigt inträde (engagement) eer kapituation (reengagement). Den hittis gäande agen för inscription maritime förpiktiga andets hea sjömannabefokning ti 5 års aktiv tjänst i marinen, för hviket staten i stäet förpiktigade sig ti utämnande af vissa pensioner. Enigt 1905 års amänna värnpiktsag utgöres den aktiva värnpiktstiden för hären af 2 år och man vie nu icke bestämma hårdare vikor för sjömansbefokningen. Det nya försaget innefattar såunda föjande hufvudpunkter. 1. Hvarje värnpiktig tihörande ))inscription maritime är iksom öfriga fransmän underkastad en tjänstgöringstid i värnpikten af 2 år. Vid si t inträde bir han tifrågad om han friviigt vi ytterigare kyarstå i två år. 2. De t\'å-årsinskrifne erhåa de förmåner, som hittis uto ått ti ))es inscrits)) under det att de fyra-års-anstäda o erhåa ytterigare förmåner. 3. Två-årsinskrifna komma endast att användas utan speciautbidning (mateos du pont) och intagas därför en das t ti ett efter hehofyet svarande anta; öfverskottet går ti armen. 4. Speciaister uttages band de Yärfvace (3, 4, 5 års friviiga) iksom antagi gen äfven band sådana ))inscrits)), som vij a kvarstå i fyra års tjänst. Organisationen ämnar tigång ti persona ångt öfver behofvet. MobiiscringsbehofYet för franska H ottan är man och för att fya detta finnes: man aktiv persona, ))inscrits)), resen-ister. S:ma man. - Förutom det redan befintiga ogementsfartyget Bretagne har äfven transportfartyget MageHan bifvit i Brest omäncradt ti skofartyg för skeppsgossar, wikas anta därigenom uppbringats ti Öfningar med undervattensbåtar. U1cer sistidne maj månad utfördes ganska intressanta öfningar med unceryattensbåtar. En afcening, bestående af uncenattensbåtarna Puviöse, Ventöse, Emeraude oeh Opa e hade ti uppgift att bevaka sträckan Dower- Caais mot den från Dunkerque kommande norceskadern. Båtarna intogo i dagbräckningen sina patser, en vid Caais, en vid Grisnez och två under engeska kusten. K. 11 en förmiddag rapporterade jagaren Duranca motståndarens annakande då båtarna dö ko. )) Vent6se) kom af misstag att beskjua en före nordeskadern gående engesk kryssare och bef vid uppdykandet anfaen af de franska jagarna. ))Puviose)) angrep framgångsrikt p ansarkryssaren Leon GambeUa på 1ö0 m. och därefter kryssaren Friant på 400 m. afstånd. Anfaet bedömdes fuständigt yckadt. Fottpan. Högsta marinrådet har nu afsutat sina arbeten beträffande utveckingsprogrammet för franska marinen och därvid stannat vid föjande försag. I. Fottans sammansätning: Franska fottan ska år 1925 vara uppbringad ti föjande styrka:

43 4-5 sagskepp, 12 spanare, 60 occanjagare, 84 jagare, 64 underyattensbåtar, 2 minfartyg, 8 minsyepningsfartyg, 2 Yerkstadsfartyg samt trängfartyg. - 4ö4- Föjande varaktighetstider äro föresagna: sagskepp 25 år, spanare 20 år, torpedfartyg 17 år. Tiden r~iknas från stapeäggningen af ett fartyg ti de fuständiga färdigstäandet, inbegripet profturer af det ersättande fartyget. Tidsberäkningen närmar sig såunda den i Engand och Tyskand antagna. RYad som i detta försag tidrager sig särskid uppmärksamhet är frånvaron af pansarkryssare, hyiket innebär en motsättning mot maringenerastabens fö r sag, som uppog 38 sagskepp och 14 pansarkryssare. Högsta marinrådet förkarar sin stäning i denna fråga därmed, att den moderna pansarkryssaren ti den grad närmar sig sagskeppet att det är förmånigare äga bott en kass a( artieristricsfartyg. De nu bentiga pansarkryssarna sku e användas på de utomeuropeiska stationerna. Fartygens konstruktionsdetajer skoa med hänsyn t i I teknikens utvecking ej fastst~ias i fiottpanen. För den niir maste iden borde sagskeppen bi \ a på tons, ha f va tof 30 cm. kanoner samt aderton 14 cm. kanoner, 21 knops fart och draga en k.osnad af 70 mi. francs per fartyg. F ör spanarna angifves tons som högsta gräns. De böra G en fart af 30 knop, föra en svag bepansring och en bestyckning af 14 cm. kanoner. Oceanjagarna skoa hafva minst 600 tons och jagarna högst 300 tons depacement. Aa underyaensbåtar skoa byggas som offensiybåtar. II. Fottans baspunkter. Högsta marinrådet föresår att af utomeuropeiska stationer skoa behåas Dakar, Saigon och Diego Snares Tou1on, Brest och Cherbourg skoa förbifya nybyggnads- samt utrustningsvarf. Lm ient endast nyhyggnadsyarf samt Bizerta endast utrustnings- och reparationsvm L Brest och Lorient skuue afses för nybyggnad af stora fartyg, Cherbourg och Touon för jagare och undenattensbåtar. Som hui\udsakiga operationsbaser för den mobiiserade fottan (bases d'operation de a fotte) afses Brest, Touon, Cherbourg och Bizet;ta. Dunkerque, Caais, Cherbourg, Brest, Touon, Bizera och Oran skoa tjänstgöra som ))Centres principaux> för torpedbå ts- och undervattensbåtfottijerna tihörande ))defence mobie)); vid sican af dessa skoa finnas ett Herta > centres secondaires>>. Kostnad för nybyggnad. En författare i»le Temps)) har gjort en beräkning ö'yer kostnaderna för de två samtid igt stapeagda sagskeppen Superb och Votaire. Det engeska sagskepp,et har ett depacement på tons och fart på 21 knop, det franska på tons med 19,75 knops fart. Kostnaden gestata sig i afrundade siffror såunda: >Superb. :Skrof och pannor... = 20,5 mi. francs. Maskineriet o. pansar = 7,2 >> )) Torn och avetter... = 10,5 >> >> FörYatn.-kostnader... = 0,8» >> Artieri... = 2,9 > >> = 41,\ )) )) 23,2 8,4 12,ö 1,0 3,9 4\J, Votaire. mi. francs. )) )) )) ))» )) )) )) )) )) Gnistsignaering. Sedan den 15 maj detta år hafva gnistsigna stationerna på franska kusten stäts under miitärförvatning. Kända stationer äro: Dunkerque, Cherbourg, Brest, Lorient, Hochefort, Touon, Port V endres och Ajaceio. För personaens ubidning skoa dagiga öfningar från 7-8 L m. och e. m. försiggå mean kuststationerna. Härvid skoa onwiixande användas 600 m. och 750 m. vågor. Dessutom skoa pågå dagiga öfningar från 8-10 f. m. med gnistcentrastationen på Eifi'etornet, som omväxande anropar Dunkerque, Cherbourg, Brest,

44 nordeskadern, Lorient, Rochefort och m edehafseskadern. Befähafvare för sjöstyrkor hafva bifvit åagda att tidt och ofta kommunicera med kustgniststaionerna. I Monrian anordnas en station för att sätta nordafrikanska kusten i förbindese med Eiffctornet. Artieri. I Tonon hafva pågått försök med ysproj ektier. Vid krevaden utvecka dessa projektier ett dussin yskroppar som sprida ett kart sken under sekunder. Den 25 maj gjordes försöksskjutningar mot ett förankradt måfartyg "Terribe)) som kart beystes, ti föjd waraf inskjutning kunde ske och edgifning öppnas. - Danton-kassens svåra artieri - 30,5 cm. kanoner -- skoa erhåa en kompromissprojekti mean pansargranat (o bus de rupture) och hapansargranat (o bus de semirupturc). Projektien ska väga 440 kg. och hafn 3 proc., d. v. s. 13 kg. sprängaddning. Lefvande kraften vid m.ynningcn är t. Meansvåra artieriet, 24 cm. kanoner, mwända band anna stågranat med 10 proc. sprängaddning. Österrike- Ungern. Mobiisering. Ti föjd af det hotande poitiska äget p ~1 B a kan-hafön i mars 009, verkstädes mobiisering af marinen och armen. Mobiiseringen pågick under iakttagande af den största hem ighet, m en enigt uppgitter i fackpressen ufö den mycket gynnsamt. O 000 reservister inkaades och af dessa utebefvo endast 5 proc. uneer det at man beräknat 20 proc. Beserveskadern var mobiiserad på 24 timmar. Hea fottans mobiisering var genomförd på 4 dagar. Nybyggnader. Regeringen har ti deegationerna afämna en proposition ti tottag, omfattande 20 år, enigt wiken 16 större fartyg och 4 kryssare skoa ständigt h åas i tjänst Byggnadsprogrammet för de fyra närmaste åren ska omfatta 4 stora sagskepp, 3 kryssare af ))Admira Spaun))- kassen, jagare, 2 Donau-monitorer a 450 tons samt ett anta torpedbåtar. Föj ande summor skoa härför äskas: för 4 sagskepp 220 mi. österridska kronor, för 3 kryssare 26 mi., för 2 monitorer 4 mi., för undervattensbåtar 6 mi. - Föjande data angifvas för de panerade österrikiska nya sagskeppen af Dreadnought-typ: depacement tons, änge 150 meter, bredd 26 meter, djupgående 8 meter, turbinmaskiner om hästkrafter, högsta fart 22 knop, gördepansar af mm. nickekromstå, bestyckning tio 30,5 cm. kanoner af system Skoca-Pisen, tjugo- tjugofyra 10,5 cm. kanoner (enigt andra uppgifter å tta 30,5 cm. kanoner och tio 24 cm. kanoner) samt tjugo 12 cm. kanoner. Byggnadstid 30 månader. - Det första fartyget, hviket ämnats ti ))Stabiimento tecnico triestino)) skue vara färdigt ))Radetzky)) sjösattes i jui. Detta fartyg tihör en division om tre sagskepp på tons, af wika Frans Ferdinand förut gått i sjön och Zrinyi föjer i febr Undervattensbåten U 2 gick af stapen i Poa den 3 apri. Den 19 apri anände ti Poa den i Kie byggda U 4. Undervattensbåtbyggandet är tämigen nytt inom österrikiska marinen. Man började i Poa m ed U och U 2 af Lake-typ om 220 tons, å Gennaniavarfvet i Kie m ed U 3 och U 4 om 237 tons samt hos Whiteheac i Fiume med U 5 och U 6 a ' Hoane-typ om 236 tons. Vidare bestäningar torde komma att göras hos GennaniaYarfyet och hos Whitehead. Torpeddepåfartyg. Under rysk-japanska kriget inköpte ryska regeringen een tyska am ~ rika ångar e n ))F urst Bismarck)), som omdöptes ti ))Moskva)) och efter kriget ämnades ti friviiga fottan. Denna Yeteran har nu af österrikiska marinförvatningen inköpts för 2 1 / 2 mi. österrikiska kronor och kommer att arwändas som torpedcepåfartyg. Dess nya namn är ))Gaem>.

45 :r Gnistsignaering. Den stora gniststationen i Poa har öfvertagits af marinen och utväxar direkta meddeanden med Mata, Paris och Norddeich. Nätet har en höjd af 85 m eter och en ytutsträckning af kv.-meter. TYå yterigarc stationer ära vara under anäggning i Cattaro och i Sebenico. Itaien. Nybyggnad. Det har i itaienska pressen framhåits, att förhåandet mean itaienska och österrikiska marinernas styrka hviket förhåande anses böra vara såsom 2 ti, bir atmer ogynnsamt för Itaien. För närvarande ansågs förhåandet vara 1,9 :, år 1911, då de österrikiska sagskeppen af Radezky-typen bifva färdigstäda, 1,5 : och senare, då båda marinerna få sina tons fartyg färdiga, ännu sämre för Itaien. Dessa förhåanden hafva verkat därhän, att manmm nisteriet framagt försag om en ökning i nybyggnadsprogrammet, innefattande i at fyra i stäet för två sagskepp af typ JDante Aighieri (Itaiens första Dreadnought), tre mindre kryssare och ett ferta torped- och undervattensbåtar. Dessa försag befvo utan motstånd antagna af kammaren i sistidne juni och bida ett tiägg ti den itaienska fottagen af 905. ))Dante Aighieri (A) stapesattes den 6 juni i Casteamare. ))Leonardo da Vinci)) (B) kommer att i sutet af 1909 stapesättas i Spezia och enigt uppgift få ett depacement på tons. Sagskeppen C. och D. komma att få namnen ))Micheangeo Buonarotti och JJGaieo Gaiei)). - Den 15 maj sjösattes hos Pattison i Neape jagaren Cimene. Detta fartyg utgör Itaiens 19 jagare, då medjagare förstås torpedfartyg af minst 300 tons. Ytterigare fyra äro under byggnad, hvika erhåit namnen JFusiiere)), JCarabiniare)), ))Cepino och Pontiero. --- Pansarkryssarna Pis a och Amafi ( O 100 tons) hah a ' under sommaren afsutat sina profturer och införifvats med aktiva eskadern. San Giorgio af ungefärigen samma typ bir färdig innevarande år och San Marco Roma och Napoi (12630 tons) hafva ikaedes under sommaren bi f vit färdigstäda. Homa sutade sina prof i jui.och nådde därunder vid häskxafter en fart af 22 knop. - Den 6 juni sjösattes i Venedig underyattensbåten )JTrichecmJ af typen ))Squam. Lasarettsf'artyg. För au användas som asarettsfartyg under krigstid hafva 6000 tons ångarna ))Europa)), ))Re d'ita Jia,!JHegina d'itaim och Principe di Piemonte)) förhyrts. Hvmje fartyg kan aga 500 sårade. Erforderig sanietsut Tustning är devis anskaiad och ska yara sutigt iordningsstäd i början af 1910 samt agd i förråd vid Variguano i Spezia. TorpedskjLZtningsf'örsök. Det gama sagskeppet Morosino på 11 OGO tons har under juni månad fö rankrats utanför Spezia för att am ändas i och för torpedförsöc Man vie särskidt konstatera antaet Yattentäta rum, som Yid en torpedexposion förigt, midskepps eer akterigt fydes, äfvensom fartygets fyt- och stabiitetsförmåga efter träffarna. Morosino hade för försöken underkastats ganska dyrbara omhyggnadsm bcten. Erneerid kom man ej ångt i försöken, då nämigen Morosini kantrade och sjönk - hon åg på mycket grund Yatten - redan Yid första skottet, en torped med 120 kg. addning. Nordamerikas Förenta Stater. Fotsation. Commodore Becher har framkastadt ett försag, som i fackpressen bifyit mycket diskuteradt, att i Rey vvest etabera en första rangens baspunkt för amerikan-

46 ~ ska fottan. Becher påvisar hurusom upprätthåandet ar Monroedoktrinen, Förenta Staternas infytande på de centraamerikanska repubikerna, byggandet af Panamakanaen, protektoratet öfver Cuba, huru som at detta påpekar vikten af att repubikens öfverägsenhet i mexikanska gofen befästes. Key West besitter det mest behärskande äget och bör därför utbyggas ti en vädig maritim bas. Därigenom skue de mindre varfven och stödpunkterna i New Oreans, Pensacoa, Chareston, Port Roya, Guantanamo, San Juan och Cuebra bifva öfverfödiga. Becherska försaget möter motstånd från de stater, i 1Yika de ti sopning föresag~1a stationerna befinna sig. - Enigt uppgift arbetar genera Boara med energi p å att anordna befästade örogsstationer på Fiippinerna, Hawai och Guantanamo på Cuba. - Byggandet af en stor torreocka vid Pear Harbour,, Hawai, är öfveråtet ti San Francisco Bridge Comp. Fartygsreparationer. De festa sagskeppen och kryssarna hafva uneerkastats genomgripande öfversyn i förening med erforderiga omändringsarbeten under våren En de af öfverbyggnaderna hafva borttagits. I stäet för de förut befintiga masterna hafva gaertorn bifvit uppförda. De fartyg som haft maskiner för inåt roterande properar hafva ändrats för utåt roterande. Aa fartyg hafva ommåats i en ny skiffergrå färg. Nybyggnader. Af Amerikas nya >JDreadnoughts>J äro Michigan och South Caroina sjösatta sedan i fjor, Deaware och North Dakoa äro i det närmaste färdiga samt Forida och Utah under arbete. Dessutom äro t\"å ytterigare b evi jade, >>Arkansas>> och >> \Vyoming>>, h vika skoa få ett depacement på 2GOOO tons och förses med 6 midskeppstorn, hvart och ett om två 30,5 cm. kanoner. Aa tornen kunna skjuta bredsides, föröfver två och akteröfver ikaeces två. Stapeaföpningar. Den 10 apri sjösattes oceanjagaren.jos. Smith i Fiadefia. Detta fartyg tihör en grupp på under byggnad Yarande oceanjagare på tons och knops fm;t och försedda med turbinmaskiner. - Den mnerikanska marinen har - förutom 12 färdiga undervattensbåtar - 7 stycken under byggnad, samtiga af förbättrad Octopus-typ (omkring 300 tons). Af dessa ha fy a tre evererats under Yåren: >>Stingray)), >Tarpom> och >JNar -wha>j. Förutom ofyannämnda äro nio 500 tons Lake-båtar bevijade och påbörjade. -.Jämförande m askinprof hafva utförts med tre nybyggda scouts: Chester, Saem och Birmingham, hvarvid koförbrukningsobservationer gjordes vid resp. 10, 15 och 20 knops fart. Per dygn fö rbrukade hänid: Birmingham, kofmaskiner, resp. 31, 70 och 153 tons, Chester, parsonturbiner, >J 40, 84 >> 157 >> Saem, curtisturbiner, >> 53, 06 >> 202 >> Vid fartprof med högsta tryck gaf Chester 25,8 knop, :Saem 25,54; Birmingham måste afbryta. Parsonturbinen synes vid dessa pro[ ämnat goda resutat. Gnissignaering. Kryssaren Tacona har i Puerto Cortez på Centraamerikas ostkust kommit i gnistförbindese m ed JJCaifornia)), som befann sig på Yästkusten. Meaniggande bergterräng har toppar på ti fots höjd. Mdfartyg. Det gama rammfartyget Kathacin kommer att mwändas som fytande må för sk j utprof. Tur'ngsafskedande. I enighet med gäande bestämmemeser skoa årigen 40 officerspatser på ett eer annat sätt evakueras. U n der 1909 hafya förekommit 23 afgångar; då härti kom 8 friyiiga a[sked >Yountary retirement>j så hade >Jthe retiring board>j endast att meddea >>compusory retirement åt 9 officerare, däraf 5 captains.

47 -472- Japan. Operationsbas. Furst Ito har under våren 1909 gjort en resa i Syd-Korea och därunder jämvä besökt Masampo, hyarest han i ett ta påvisade, huru som bukten Ciin-hai-Yan utgör en af de bästa hamnarna i Ostasien och därför vore en gifvet ämpig punkt för anäggande af en örogsstation. Japanerna hade besatt buken ))i Koreas intresse för att ino'en annan makt skue kunna göra anspråk på densammm>. J a- pan kunde ::f strategiska orsaker adrig tiåta att bukten öfgick ti främmande händer. I motsats ti wad marinministeriet tikännagifyi, påstås nu att man i Ryojun (Port Arthur) ämnar antingen utvidga den befintiga eer anägga en ny docka, i stånd at intaga sagskepp af största depacement. Man vi nämigen på fastandskusten hafya en reparationspats, som fyer aa nutida fordringar. - I augusti bef den Ryojun befintiga torpedbåsdockan färdig för mwändning. Fartygsbyggnad. Å nedanstående fartyg hafva föjande omfattande bestyckningsändringar vidtagits och afsutats. Hizen (H.etvisan) och Iwami (Ore), wika förut förde fyra 30,5 cm. kanoner och to[ 1ö cm. kanoner hafva fått fyra 30,5 cm. kanoner och sex 20,3 cm. k.anoner. A Suwo (Pobjeda) och Sagami (Peresvjet) hah a förunrande 25,4 cm. kanoner ersats med 30,5 cm. kanoner. Mikasa har - förutom fyra 30,5 cm. kanoner - erhåit fyra 20,3 cm. k. och sex 15 cm. k. i stäet för fjoron 15 cm. k. Kasuga h ar rått fyra 20,3 cm. k. i stäet för två 20,3 cm. k. och en 25 A cm. kanon. - Enigt en de uppgifter skue artieriet på Satsuma och Aki, afsedt att utgöras af fyra 30,5 cm. k. och tof 25,4 cm. k., ändras ti tof 30,5 cm. k. Enigt engeska uppgiftet skue också tjugofyra 30,5 cm. k. vara bestäda af japanska marinförvatningen i Engand hos Armstrong och Vickers. t De två nya sagskeppen af Dreadnought-typ tiwika m ede bevijats, hafva Yid stapeäggningen erhåit namnen >Kawashi)) och ))Settsm>. - Sagskeppet Satsuma har under gångna juni månad bötj at sina officiea prof. Ibuki började sina prof i maj. Verkstäder. I Mororan (Hokkaido) har med stöd af och under tisvidare edning af Vickers & Armstrong bifvit anagdt ett ståverk, som i maj 1909 började sin verksamhet. Gnistsignaering. Stationcn i H.yojun (Port Arthur) har erh åit förbindese med fartyg i Shanghai. Den officiea stationen vid Stia hafve Ochiishi i Bokkai do underhåer utbyte af m eddeanden med amerikaångarna inti 1500 naut. mi och gifver dem meddeanden ytterigare 500 mi. Den amerikanska stationen å I-Iawai-öarna har 1200 mis verkningskrets. På sträckan Yokohama- Hawai nautiska mi -- äro ångarna såunda bott under 200 min. utan gnisförbindese.

48 r Litteratur. Innehå i åtskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifter Kaart over strammen foram saget Yed tidevande i De Fccros/;e Fjorde i iyike dennes retning for stedse angiyes fra sex timer for ti sex timer efter et wiket som hest hoiyandskokkeset Yed DoYer af E. A. C. P. Liiders. Andr. Fred. Host och Sons förag, Köpenhamn, är utgifyen. Pris kr. 2. sjökrigshändeserna under rysk-japanska kriget af N. L. Kado. de II. Öfversättning a[ H. Eiot. Marinitteraturföreningens förag. Pris kr. 2: 50. Genom denna senare des utgifyande är detta Yäbekanta och värdefua arbete nu i sin hehet införifyadt m ed syenska itteraturen. Det är att hoppas att Yerket måtte komma att bifva bekant i Yidare kretsar; särskidt äro de ärdomar, som författaren uttaar i kapite IV Yä Yärda studium och begrundande. Artieri och handvapen. Forskjeig fra artieriets omraade.... Om russis k e marine.... Postes pour a conduite du tir.... Les tirs contre '>Jena Questions de tir Fortschritte im Artieriewesen Armeringen af vore fremtidige Pansarskibe af Kommander Hammer.... Noge bemrerkninger om Armeringen af vore fremtidige Kampskibe og disses Kampevne i artieristisk Henseende... Noge bemrerkninger i Anedning af Kommander Rammers Artike om Armeringen af vore fremtidige Ka.mpskibe....Bemrerkninger i Anedning af Kaptajn Saabyes Artike om Armeringen af vore fremtidige Kampskibe.... The Nitrogen Question from the Miitary standpoint.... N. T. f. S., sid N. T. f. S., sid M. d.. F. N:r 31, sid.. M. d.. F. N:r 33, sid. M. d.. F. N:r 34, sid.. M. G. S., sid. 945 o D. T. f. S., sid D. T. f. S., sid D. T. f. S., sid D. T. f. S., sid P. U. S. N. L, sid 715.,~ strategi och taktik. Les propositions de defense du gouverne- Inent d.anois.... Fartens betydning Die Abeitung taktischer Grundwahrheiten aus der Seekriegsgeschichte.... Uber die Aufgaben moderner Torpedoboote The Command of the Sea. What is i t The Major Eements of War Efficiency.... The Seection -of the W est Indian N a va Base A Study of N a va Strategy J Tidskrift i Sjö.vä.. ~~~de t. R. M,. de 181, sid N. T. f. S., sid M. R., sid M. R., sid J. R. S. L, sid P. U. S. N. L, sid. 66i. P. U. S. N. L, sid P. U. S. N. I., sid

49 sjökrigshistoria m. m. ~fanmuvres des Escadres.... Les corsaires dunkerquois sons Louis XIV nfanmuvres combinees de 'armee de terre et de a fotte itaiennos en Raspata (>The Reckoning>).... The Expe(1itiou to Siciy, 1718, under Sir George Byn g The frejach raid in Ireaud, 1778, and short sketchas of other attempts and andings ou the coast of the United Kingdom.... American Admiras in the British Navy... An Enumeration and Short Account ofnames of VIen-of-War During the Eary United States Nava History.... Marinorganisation och budget. Ausziige aus Jahresberichten der Vereinignigten Staaten-Marine fur das Jahr 1908 Vore ruer (fördeningar) Reorganisation de 'ecoe de cannonags... Die Ergebnisse der Untersuchung der Zustände in der französichen Marine... D as Schiffbauprogramm der brasiianischen Marine und Jahresbericht des Marineninisters... L'emborquement des officiers subaternes... Der Bericht des Generaausschusses iiber das Budget der itaienischen Kriegsmarine Engisches Marinebudget Les organes consutatifs de a manne..... Danmark Sov::erns-Lovforsaget Sov::erns-Lovforsaget Tyskand La nouvee repartition c1es Forces navaes francaises La division de cannonage.... La division des torpies..... Les equipages de a fotte... :... :. Das Expose des französischen Mannem1- M. d.. F. N:r 28, sid. 1. R. M., de 182, sid. 19. R. M., de 182, sid J. R. S. I., sid. 901, 1049, J. R. S. I., sid J. R. S. I., sid P. U. S. N. L, sid. 6 8 ~. P. U. S. N. I., sid. 889 M. G. S., sid N. T. f. S., sid M. d.. F. n:r i28, sid. 4. M. R., &id M. R., sid M. d.. F. n:r 33, sid. 4. M. G. S., sid M. G. S., sid M. d.. F. n:r 39, sid. 1 D. T. f. S., sid D. 'r. f. S., sid D. T. f. S., sid D. T. f. S., sid Y., sid Y., sid Y., sid Y. sid nisters zu den Nachtragsforderungen 1909 Etat fi.ir. die Verwatung der Kaiseriche~ Marine auf das Rechnungsjahr Another view of Ama Mater..... Fartygsbeskrifningar, skeppsbyggeri och fartygsmaskiner. Svenska statens nya tågfärja >Drottning Victoria>.... Reparationer genom svetsning..... Apparei moteur a turbins Parsons du torpieur Schiffsmaschin enrepara turen.... Das kombinierte Maschinensystem an Bord des vvhite-star-line>-dampfers»laurentic..... Der Anstrich der Kriegschiffe..... Mac1ines marines. - Du graissage force Indicateur eectrique du fonetiennement anorma des pompes a huie..... Consid!'n ations sur 'armement en artierie des grands navires de igne.... Q u e s croiseurs et que e s dimensions?..... Les nouveaux cuirasses aemanes et japonais.... Le contre-torpieur Chasseun..... Le navire ateier angais»cycops >.... Uber das Vorhaen verschiedener Kossegattungen während der vvetreise der Vereinigten-Staten-Fotte Das französische Bergungsschiff fi.ir Unterseeboote > Vucain.... Some Notes on Parsons Turbine Construction.... Voice Pipes.... Maiu Engine Repairs Uneer vvay Om öfverhettad ångas användande i fartyg L ågtrycksturbinen Navigation. Rotationskompass.... Ence bemmrkninger om former og tatabeer i navigation..... U. G. S., sid \1. G. S., sid P. U. S. N. I., sid T. T., Skeppsbg. sid. 79. T. T., Skeppsbg., sid. 83. R. \1., de.. 81, sid M. G. S., -id M. G. S., sid M. R., sid R. M., de 182, sid. 5. R. M., de 182, sid. 51. R. M., de 182, sid. 69. Y., sid Y., sid Y.; sid \1. G. S., sid M. G. S., sid P. U. S. N. I., sid P. U. S. N. I., sid P. U. S. N. I., sid T. 111., sid T. M., sid M. G. S., sid N. T. f. S., sid. 230.

50 -478- Das Nieh oson L og der Niehoson Ship Co. in Ceveand (Ohio) Deviationsbestämmeser ved Moorker.... Undervattensbåtar, torpeder och minor. La securite des sous-marins Die Manöver der Untersee- und Tauchbootfiottie von Cherbourg.... Le submersibe danois»dykkeren....,.... signaväsende och uftsegi ng. Aeropanes: The Exhibition at Oympia Handesfottan och kooniaväsendet Norges handesfaade i La fotte marchande hoandaise.... Rättsväsende och f"orfattningar. Der Bericht der französichen paramentarisch en Untersuchungskommission.... Das Recht der DurchsuchuJ;Jg neutraer Schiffe unter Geeit in Kriegszeiten.... The Monroe Doctrine: Its Meaning and Appication at the Present Day Diverse. Maskinister och storstrejken Les exercices physiques dans a marine miitaire.... Uber Tiefseetauchen.... M. G. S., sid D. T. f. S., sid M. d.. F. n:r 30, sid. 1. M. G. S., sid 999. Y., sid J. R. A., sid N. T. f. S., sid R. M., de 182, sid 191. M. G. S., sid M. R., sid P. U. S. N. I., sid 657. T. J,f., sid. 197, Y., sid J,f. G. S., sid Använda förkortningar: A. T. = Artieri-Tidskrift. A. N. G. = Army :tnd navy Gazette. D. T. f. S. = Tidskrift for Sevoosen, Dansk. E = Engineer. Eg. = Engineering. K. V. A. H. (T.) = Kung. Krigsvetenskapsakademiens Handingar (Tidskrift). L. M. F. =.La Marine Franyaise. J. R. S. I. = Journa of the Roya United Service Institution. J. R. A. = The J onrna of the Roya Artieri. M. d.. F. = Moniteur de a Fotte. M. R. = Marine-Rundschau. M. G. S. = J,fitteiungen aus dem Gebiete des Seewesens. N. = Nauticus. N. T. = Nautisk Tidskrift. N. T. f. S. = Norsk Tidskrift for Sevoosen. P. U. S. N. I. = Proceedings of the United States Nava Institute. R. A. = Revue d'artierie. R. M. = Revue Maritime. R i. M. = Rivista Marittima. S. A. = Scientific American. T. H. = Tidskrift i Miitär häsovård. T. ],f. = Tidskrift för Maskinister. T. T. = Teknisk Tidskrift. U. S. G. = United Service Gazette. Y. =Le Yacht. V. F. = Vår Fotta. I. J,f. = Iustrerad Miitärrevy.

51 I III i Rustade och ti rustning anbefada sjöstyrkor och farty g. Skoeskadern. Pansarbåten Oden: Eskaderchef: kommendören G. Dyrssen. Faggadjutanter: kaptenen K. vvester. L. Stacke. Stabsintendent: marinintendenten af 2. graden V. O. J. Carson. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden N. S. T. Ankarcrona. Sekond: kaptenen E. W. Peyron. Officerare: kaptenen O. J. Mamgren, öjtnanten A. E. O. Giron, E. E. Ström, H. E. L. Rosen, underöjtnanten G. E. Granström, G. B. Odqvist. Fartygsingenjör: mariningenjören af 2. graden J. E. Kinman. Fartygsintendent: marinunderintendenten E. G. Öhen. Fartygsäkare: marinäkarestipendiaten E. F. Frick. Pansarbåten Niord. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden G. H. Lidbeck Sekond: kaptenen A. B. O. J. Lagercrantz. Officerare: kaptenen J. H. Söderba mn, öjtnanten G. O. A. Ehrensvärd, B. E. von Hofsten, underöjtnanten E. A. G. Ugga. F artygsintendent: marinintendenten af 2:a graden K. O. E. Lindqvister. Fartygsäkare: marinäkarstipendiaten B. S. N or berg. Pansarbåten Thor. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden H. A. M. Eneström. Sekond: kaptenen G. Unger Officerare: öjtnanten A. G. Mörner, A. H. von Bahr, underöjtnanten H. J. G. Bager, E. A. Spens. Fartygsingenjör: extra mariningenjören B. T. Zetterström. Fartygsintendent: marinunderintendenten K. O. Larsson. Pansarbåten Manigheten. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. gr. L. P. Hamiton. Sekond: kaptenen A. 1'1Ieister. Officerare: öjtnanten P. O. Isberg, O. G. W ahström, underöjtnanten K. A. Laure, E. Afzeius. Fartygsintendent: marinunderintendenten O. S. Rheborg. Torpedkryssaren Cas Ugga. Fartygschef: kaptenen J. O. Schneider. Officerare: öjtnanten N. F. Ekeroth, underöjtnanten R. Oaissendorff. Kanonbåten Urd. Fartygschef: kaptenen J. M. Boinder. Officerare: underöjtnanten J. Grönberg, G. Lindström. Karskrona I rek:rytafdening. Från 16 november ti midten af apri. Pansarbåten Äran. Afdeningschef: kommendören N. E. Ankers. Faggadjutant: öjtnanten A. O. A. Bergman. Stabsingenjör: mariningenjören O. T. Herrin. Stabsi,1tendent: marinintendenten af 2. graden M. P. A. Lindah (tiika fartygsin t.) Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. gr. R. \V. L euhusen. Sekond: kaptenen B. R. von Sy dow. Officerare: öjtnanten A. Osson. O. B. Fåhneus. Pansarbåten Wasa. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden A. T. O. Gyenkrok Sekond: kaptenen F. G. E. Bergman. Officerare: öjtnanten S. F. Dehgren, E. A. F. von Krusenstierna. underöjtnanten A. H. O. Ros. I[

52 -482- Fartygsintendent: marinunderintendenten R. H. Berg. Fartygsingenjör: extra mariningenjören E. E. Löfven. Pansarbåten Tapperheten. Sekond: kaptenen C. G. Norseius. Officerare: kaptenen L. Stacke, öjtnanten C. E. Måhen, S. A. Wain. Fartygsintendent: marinunderintendenten B. E. Hedman. Fartygsingenjör: extra mariningenjören G. J. Botenstern. Pansarbåten Thue. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden C. C. Engström. Sekond: kaptenen C. E. L. Lijencrantz. Officerare: öjtnanten C. Åkerhiem,» N. G. Stephensen-Möer. Fartygsintendent: marinunderintendenten K. G. Vv. SyvEm. Fartygsingenjör: extra mariningenjören H. Puke. Logementsfartyget Stockhom. Fartygschef: kaptenen C. H. A. Leche. Officerare: kaptenen C. J. Mamgren, öjtnanten Å. K. E. Låftman, E. A. H. Kock, underöjtnanten B. B. A. Knafve, A. E. Biörkunc, K. A. Laure. Fartygsintendent: marinuncerintencenten R. T. O. Lander. stockhams rekryta.fdening. Från 16 november ti midten af apri. Pansarbåten Svea. Afdeningschef: kommendörkaptenen af. graden G. O. M. af Uggas. Faggadjutant: kaptenen B. G. von Fieandt. Stabsingenjör: mariningenjören af. graden Y. T. Schoerner. Stabsintendent: marinintendenten af2. gr. H. J. Dahgren (tiikafartygsint.) Fartygschef: kommendörkaptenen af. graden G. O. M.. <tf Uggas. Sekond: kaptenen A. Prytz. Officerare: kaptenen J. H. Söderbaum, öjtnanten T. M. Karsson, underöjtnanten S. A. Fory. Fartygs-chef: kommenti'örkaptenen af 2. graden H. V. M. von Krusenstierna Pansarbåten Göta. Fartygschef: kommendörkaptenen af 2. graden H. A. M. Eneström. Sekond: kaptenen A. Meister. Officerare: kaptenen G. S. N. de Broen, öjtnanten W. E. K. W. Liiehöök, N. E. O. V. Åberg. Fartygsintendent: marinintendenten af 2. graden E. W. Z. Öfverberg;.. Fartygschef: kaptenen E. Hägg. Logementsfartyget Freja. Officerare: öjtnanten A. G. Mörner. underöjtnanten H. ViT estman, B. Lindgren, K. J. Muh. Karskrona. II rekryta.fdening. Från 16 februari ti midten af maj. Pansarkryssaren Fygia. Afdeningschef: kommendörkaptenen af. graden J. G. Ekeund.. Fartygschef: kaptenen C. F. W. Riben. Officerare: öjtnanten C. C. Lindberg, E. E. Ström, E. G. Wahström. Pansarbåten Dristigheten. Fartygschef: kaptenen A. B. C. J. Lagercrantz. Officerare: öjtnanten B. E. von Hofsten, T. A. Johnson, underöjtnanten J. Grönberg. Pansarbåten Oscar I. Från 23 november ti sutet af apri. Fartygschef: kommendörkaptenen af. graden F. M. Peyron. Sekond: kaptenen I. Nordenfet. Officerare: kaptenen E. A. H. Jacobi, öjtnanten C. B. Erikson, G. N. H. Krook, O. H. Rosensvärd, E. G. IV. A. von Schoutz. underöjtnanten S. Y. Ekstrand, V. F. Angein,

53 4B4- underöjtnanten E. A. Öberg, G. C. Uff, S. E. P. Wetter, R. B. Himan. Fartygsingenjör: mariningenjören af 2. graden L. G. C. Risberg. Fartygsintendent: marinintendenten af 2. graden G. H. Prawitz. Fartygsäkare; marinäkfuren af 2. graden A. L. Evander. Kanonbåten Svensksund. F ån december ti omkring mars. Fartygschef: kaptenen L. E. Arneius. Officer.ar.e: öjtn.au.ten J. Bomberg, H. E. L. Ros m.

54