ANDT-utvecklingen i Skåne. Uppföljningsrapport utifrån regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi

Transkript

1 ANDT-utvecklingen i Skåne Uppföljningsrapport utifrån regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: ANDT-utvecklingen i Skåne Länsstyrelsen Skåne Hanna Mann & Mats Brandström Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2016:23 Layout: Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne, 180 ex Tryckår: 2016 Omslagsbild Mostphotos

3 ANDT-utvecklingen i Skåne Uppföljningsrapport utifrån regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 8 Alkoholutvecklingen... 8 Utvecklingsområden Narkotikautvecklingen... 9 Utvecklingsområden Tobaksutvecklingen Utvecklingsområden INLEDNING SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNINGAR BAKGRUND ANDT och social hållbarhet Samverkan är en förutsättning Sociala bestämningsfaktorer för jämlik hälsa Hälsoskillnader i Skåne TILLGÅNG TILL NARKOTIKA, DOPNINGSMEDEL, ALKOHOL OCH TOBAK SKA MINSKA Tillgång till alkohol Försäljningsställen och prisutveckling Anskaffning av alkohol (årskurs 9 och gymnasiets år 2) Tillgång till narkotika Priser på narkotika Vanligast förekommande narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Från vem kommer narkotikan? Tillgång till tobak Anskaffning av tobak (årskurs 9 och gymnasiets år 2) Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att begränsa tillgången Tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen Bekämpning av illegal handel Samverkan mellan ANDT- och brottsförebyggande arbete Utvecklingsområden BARN SKA SKYDDAS MOT SKADLIGA EFFEKTER ORSAKADE AV ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING ELLER TOBAK Riskbruk av alkohol Riskbruk bland gravida kvinnor vid inskrivning i mödravården Alkoholkonsumtion bland småbarnsföräldrar Riskbruk av cigaretter och snus Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att skydda barn mot skadliga effekter Mödrahälsovårdens insatser Barnhälsovårdens insatser

5 Stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk Utvecklingsområden ANTALET BARN OCH UNGA SOM BÖRJAR ANVÄNDA NARKOTIKA OCH DOPNINGSMEDEL ELLER DEBUTERAR TIDIGT MED ALKOHOL ELLER TOBAK SKA SUCCESIVT MINSKA Alkoholkonsumtion elever i åk 9 och gymnasiets år Nationell utveckling Alkoholkonsumtionen bland unga i Skåne Debutålder Berusningsdrickande bland unga i Skåne Användning av narkotika bland elever i åk 9 och i gymnasiets år 238 Utvecklingen nationellt Narkotikaerfarenhet bland unga i Skåne Användning av anabola androgena steroider bland elever i åk 9 och gymnasiets år Tobakskonsumtion elever årskurs 9 och gymnasiets år Andel rökare utvecklingen nationellt Andel rökare bland unga i Skåne Andel snusare i Skåne jämfört med riket Debutålder tobak Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att minska antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak Minskad nyrekrytering till narkotika och dopningsmissbruk Metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen Utvecklingsområden ANTALET PERSONER SOM UTVECKLAR SKADLIGT BRUK, MISSBRUK ELLER BEROENDE AV ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNINGSMEDEL ELLER TOBAK SKA SUCCESSIVT MINSKA Alkoholkonsumtion vuxna Riskkonsumtion alkohol, nationellt Riskkonsumtionen i Skåne Alkoholkonsumtion åk 9 och gymnasiets årskurs Intensivkonsumtion, nationell utveckling Intensivkonsumtion bland unga i Skåne Narkotikabruk Användning av narkotika, vuxna nationellt Narkotikaerfarenhet bland vuxna i Skåne Bruk av anabola androgena steroider Tobaksbruk Vuxna rökare, utvecklingen nationellt

6 Andel vuxna dagligrökare i Skåne Snusare Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att minska antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT-relaterad ohälsa Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa Förutsättningar för tandvårdens tobaksförebyggande arbete Förutsättningar för att tidigt kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet Utvecklingsområden PERSONER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE SKA HA ÖKAD TILLGÅNG TILL VÅRD OCH STÖD AV GOD KVALITET Läkemedelsuttag av patienter som vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol eller opiater Alkohol Opiater Återinskrivningar med alkohol- eller narkotikadiagnos Alkohol Narkotika Vårdade för alkohol- och/eller narkotikadiagnos som avlidit Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att öka tillgången till missbruks- och beroendevård av god kvalitet Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser Ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Utvecklingsområden ANTALET DÖDA OCH SKADADE PÅ GRUND AV SITT EGET ELLER ANDRAS BRUK AV ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNINGSMEDEL ELLER TOBAK SKA MINSKA Alkohol Vårdade patienter med alkoholförgiftning eller alkoholdiagnos Vårdade patienter med alkoholspecifika leversjukdomar Avlidna med alkoholförgiftning Avlidna med alkoholdiagnos Avlidna med alkoholspecifik leversjukdom Narkotika Vårdade patienter med narkotikadiagnos Avlidna med narkotikadiagnos

7 6.3 Skador indirekt relaterat till alkohol, narkotika och dopning Polisanmälda misshandelsbrott Sjukhusrapporterade misshandelsfall Personskadade och avlidna förare i singelolyckor nattetid Tobak Avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom Avlidna i lungcancer Samlad bedömning av utvecklingen Insatser för att minska antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak86 Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol och andra droger ska minska Antalet döda och skadade på grund av alkohol-, narkotika- och dopningsrelaterat våld ska minska Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Utvecklingsområden

8 SAMMANFATTNING År 2011 antog riksdagen en nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (ANDT). Strategin gällde mellan åren och har därefter ersatts med en ny strategi för perioden Arbetet för att genomföra ANDT-politiken i Sverige är sektorsövergripande och innefattar flera myndigheters ansvarsområden. Skånesamverkan mot droger (SMD) är en regional samverkansgrupp med syfte att samverka över myndighets- och organisationsgränserna för att uppnå målen för ANDTpolitiken samt verka för ANDT-strategin får genomslag i länet. Syftet med föreliggande rapport är att få en regional bild av Skånes utmaningar inom ANDT-området samt en överblick över de insatser som görs. Rapporten avser ligga till grund för prioriteringar inom SMD inför strategiperioden Som en del av den svenska folkhälsopolitiken är det angeläget att de hälsofrämjande och förebyggande ANDT-insatserna inriktas på att åtgärda skillnader mellan kön samt tar hänsyn till andra socioekonomiska eller demografiska skillnader när det gäller ANDT-konsumtion eller skadlighet till följd av ANDT. Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga när det gäller hälsoproblem orsakade av ANDT. Skillnader i bruk, riskbruk, missbruk och beroende hänger liksom andra ANDT-relaterade skador inte bara samman med socioekonomisk situation utan påverkas även av andra demografiska förhållanden som kön, ålder, etnisk bakgrund, boendeort etc. Alkoholutvecklingen Sedan 1990-talets slut har alkoholkonsumtionen bland ungdomar i det närmaste halverats i Sverige. Skåne ligger dock fortfarande högre jämfört med riket avseende ungdomarnas alkoholkonsumtion. Bland ungdomar i Skåne anses det vara relativt enkelt att få tag på alkohol och genomsnittlig debutålder är 14 år. Berusningsdrickandet bland unga ligger i nivå med riket, men det är stora skillnader mellan de skånska kommunerna. Intensivkonsumtionen av alkohol bland ungdomar är däremot något högre i Skåne, än i riket som helhet. Andelen riskkonsumenter av alkohol bland den vuxna befolkningen i Skåne är ungefär i nivå med riket. När det gäller antalet vårdade patienter med alkoholspecifika leversjukdomar så ligger Skåne totalt sett något högre jämfört med riket. Skåne följer samma utveckling som i riket när det gäller antal avlidna i alkoholspecifik leversjukdom. Antalet avlidna med alkoholförgiftning har såväl i Skåne som i riket minskat betydligt mellan år 2000 och år Andelen vårdade patienter med alkoholdiagnos som avlidit ligger på något högre nivåer i Skåne jämfört med riket totalt. 8

9 Utvecklingsområden SMD bör verka för att stärka samverkan mellan kommun, polis och restaurangbranschen kring metoden Ansvarsfull alkoholhantering. Stödet till barn som växer upp i missbruksmiljöer behöver bli tillgängligt för fler inom målgruppen och det är av stor vikt att uppmärksamma barnens situation utifrån en ökad risk för att bli utsatt och/eller att bevittna våld i nära relationer. Kunskapen hos vårdgivare om kopplingen mellan hälsa/sjukdom och alkohol behöver öka. Vårdgivare i Skåne bör i större utsträckning än vad som görs idag fråga om alkoholbruk vid besök i öppenvården. SMD bör verka för en mer jämlik missbruks- och beroendevård. Fortsatt kompetensutveckling kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. SMD bör undersöka om behov föreligger att återaktualisera SMADIT 1 i Skåne. Narkotikautvecklingen Genom sitt geografiska läge är Skåne särskilt belastat för införsel av narkotika. Drygt hälften av smugglingsfallen av narkotika i Sverige rapporteras från Skåne län. Trots ökade beslag av tull och polis har priserna på narkotika minskat, vilket tyder på en god tillgänglighet i konsumentledet. Undantaget är marijuana där en ökad efterfrågan och kvalitetsökningar sannolikt har lett till en prisutveckling där marijuana idag är dyrare än hasch. Marijuana har de senaste åren blivit mer eftertraktat och det är idag vanligare att skolelever provat marijuana än hasch. När det gäller narkotikaerfarenheten är det fler skånska ungdomar som provat narkotika jämfört med riket. Tillgången till narkotika för ungdomar varierar stort mellan kommuner i Skåne och det är stora skillnader mellan kommunerna i Skåne avseende narkotikaerfarenheter bland unga. Ungdomarna får främst tag på narkotika från kompisar och pojk/flickvänner. Bland vuxna har haschanvändningen ökat i Skåne mellan och är högre jämfört med riksgenomsnittet, framförallt i gruppen unga vuxna. Skåne är även överrepresenterat när det gäller personer med tungt missbruk. Orsakssambanden är komplexa där såväl geografiska som sociala och demografiska faktorer spelar in i utvecklingen. Antalet vårdade patienter med narkotikadiagnos har sedan 2006 ökat såväl i Skåne som i riket, där nästan dubbelt så många män som kvinnor vårdades år I Skåne är dödstalen bland patienter med narkotikadiagnos högre jämfört med riket totalt och betydligt högre bland männen än bland kvinnorna. 1 Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. 9

10 Utvecklingsområden SMD bör stödja utvecklingen av samverkan mellan socialtjänst och polis kring unga i riskzon, med hänsyn till sekretessen. SMD bör stödja utvecklingen av samverkan mellan åklagarmyndigheten, polisen och socialtjänsten för att uppnå ökad samsyn kring ärendehandläggningen avseende unga lagöverträdare. Rutiner behöver utvecklas för när polisen ska rapportera till socialtjänsten om att unga vuxna är i farozonen, exempelvis vid ringa narkotikabrott och LOB 2. SMD bör stödja utvecklingen av ett mer aktivt arbete med livsstilskriminella i samverkan mellan bland annat polis, kommun, hälso- och sjukvård och kriminalvård, SMD bör följa pilotprojekt med klinisk prövning av Naloxon nässpray i Skåne. Tobaksutvecklingen Den totala andelen tobaksbrukare, rökare och snusare, har sammantaget minskat kraftigt under perioden i Skåne såväl som i riket. Trots detta är andelen dagligrökare bland ungdomar i Skåne högre jämfört med övriga storstadslän och riket. Andelen dagligsnusare är däremot lägre i Skåne och trenden generellt är att snusningen bland unga minskar. Det är en anmärkningsvärt hög andel ungdomar under 18 år som själva kan köpa tobak i butik. Tobaksrökningen är fortfarande ett stort folkhälsoproblem även om andelen dagligrökare minskat kraftigt de senaste decennierna. I Skåne ses en fortsatt nedåtgående trend i daglig rökning för både män och kvinnor där Skåne är i nivå med riksgenomsnittet. Men skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora. Dagligrökningen i Skåne är högst bland män födda utanför Norden. De socioekonomiska skillnaderna i tobaksrökning har ökat till följd av en långsammare nedgång av andelen rökare bland de lägre socialgrupperna. Det är även stora skillnader mellan de skånska kommunerna. I 23 av Skånes 33 kommuner röker kvinnor mer än männen. Antalet avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökade mellan såväl i Skåne som i riket. Dödligheten i lungcancer har minskat bland män under de senaste decennierna medan dödligheten i lungcancer däremot fortsatt att öka bland kvinnor. I Skåne har kvinnornas dödlighet i lungcancer ökat mer än bland kvinnor i riket totalt och jämfört med övriga storstadslän. Dödligheten bland männen i Skåne ligger dock fortfarande några procentenheter högre jämfört med kvinnorna. Utvecklingsområden Kommunernas tillsynsarbete enligt tobakslagen behöver skärpas. SMD bör verka för att tillsynsfrekvensen i kommunerna ska öka. 2 Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 10

11 SMD bör stödja utvecklingen av en tobaksfri skola samt hur tandvården och ungdomsmottagningarna kan utveckla det ANDTförebyggande arbete. SMD bör fortsatt stödja utvecklingen av Tobacco Endgame, som innebär att Sverige ska vara rökfritt till år SMD bör beakta skillnader i tobaksanvändande utifrån kön, socioekonomisk status, geografi och ålder, i syfte att verka för en jämlik hälsoutveckling hos den skånska befolkningen. Kunskapen kring ANDT-användande bland nyanlända ungdomar behöver utvecklas. 11

12 Inledning År 2011 antog riksdagen en nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (ANDT). Strategin gällde mellan åren och har därefter ersatts med en ny strategi för åren Det övergripande målet för ANDT-politiken är Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Den tidigare ANDT-strategin var uppdelad i sju långsiktiga mål med tillhörande delmål som innefattade såväl tillgänglighetsbegränsning som efterfrågebegränsning, förebyggande arbete och behandling. För att kunna följa upp målen i strategin finns ett antal indikatorer framtagna på nationell nivå som även är nedbrytbara på regional och i viss mån kommunal nivå. Skånesamverkan mot droger (SMD) är en regional samverkansgrupp med syfte att samverka över myndighets- och organisationsgränserna för att bidra till måluppfyllelse utifrån den nationellt antagna strategin för ANDTpolitiken. Gruppen sammankallas av Länsstyrelsen Skåne och övriga parter är Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polisen, Tullverket och Kriminalvården. Nätverket för idéburen sektor och Lärosäten syd är adjungerade. På uppdrag av Skånesamverkan mot droger har det under 2015 påbörjats ett arbete med att ta fram en lägesbild över hur alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakssituationen i Skåne ser ut. Ambitionen är att ta fram en statistisk presentation av ANDT-situationen samt en inventering över vad som görs och har gjorts inom olika verksamheter och av olika aktörer i länet. Lägesbilden kan ligga till grund för regionala prioriteringar i samverkansarbetet utifrån identifierade behov. Den här rapportens upplägg följer den nationella ANDT-strategins ( ) struktur, med sex kapitel utifrån de nationella målen. Under varje mål beskrivs situationen i Skåne samt hur olika regionala aktörer har arbetat för att uppnå målet. Syfte Syftet med rapporten är att få en regional bild med fokus på Skånes specifika utmaningar inom ANDT- området samt de insatser som görs i länet. Rapporten är tänkt att ligga till grund för såväl Länsstyrelsens, kommunernas och övriga regionala aktörers prioriteringar av insatser. 12

13 Metod och avgränsningar Rapporten utgår ifrån den nationella ANDT-strategi som gällde Ambitionen har varit att använda den senast tillgängliga statistiken samt att främst beskriva den verksamhet som har gjorts under I vissa fall har det dock varit relevant att ta med äldre statistik och insatser för att kunna beskriva en utveckling. Avseende den statistiska delen av rapporten så bygger denna på sekundärdata med fokus på regionala siffror men dessa har, där det är möjligt, jämförts med riket. Kommunala siffror lyfts i rapporten där det är motiverat att belysa signifikanta skillnader mellan kommuner i Skåne. Statistik avseende såväl vuxna, ungdomar som barn ingår. Socioekonomiska skillnader har belysts där det är möjligt. Dessvärre finns det mycket lite statistik gällande dopning, särskilt på regional nivå. Några regelbundna frågesundersökningar om dopning bland vuxna förekommer inte i Sverige och det finns för närvarande inga indikatorer som enbart beskriver dopningsområdet. I den senaste nationella studien som redovisades av STAD (Ramstedt m.fl.) 2014 framkom att knappt 1 procent av männen och en knapp promille av kvinnorna i befolkningen 17 till 84 någon gång använt anabola steroider eller tillväxthormon. Ännu färre uppgav en månadsaktuell användning. 3 Det saknas även data som möjliggör en särredovisning av dopningsrelaterade skador eller brott. Insamling av statistisk data har skett från följande källor: Indikatorlabbet ( som är en statistikdatabas där utvecklingen inom alkohol, narkotika, dopning och tobak kan följas genom ett stort antal indikatorer som är kopplade till ANDT-strategins olika mål. I indikatorlabbet finns statistik från en mängd olika källor; bland annat BRÅ, CAN, SCB, Folkhälsomyndigheten, Systembolaget och Socialstyrelsen. Indikatorlabbet uppdateras kontinuerligt. Region Skånes Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne Drygt småbarnsföräldrar till barn som under år 2013 fyllde 8 månader eller 4 år fick enkäten och knappt häften valde att svara. Region Skånes Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne Våren 2012 genomfördes folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 i alla de 33 skånska kommunerna. Totalt svarade nära skånska elever. Svarsfrekvensen var mellan 72-85% för de olika årskurserna. Region Skånes Folkhälsorapport Skåne Enkäten som ligger till grund för rapporten skickades ut till skåningar mellan 18 och 80 år och besvarades av personer. CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gör varje år 3 Karolinska institutet och STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) Studien riktades till ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern år och totalt besvarade personer enkäten. 13

14 en nationell undersökning bland skolelever (årskurs 9 och 2 på gymnasiet). I rapporten för 2015 finns även viss regional statistik som har använts. Hur har det gått i Skåne? 2015-års uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet i Skåne. Region Skåne mäter Skånes utveckling inom bland annat befolkningsutveckling, trygghet, hälsa, inkomst, sysselsättning m.m. I september 2016 redovisas nya skånska siffror för barn och ungdomar då resultatet från Region Skånes Folkhälsoenkät barn och unga 2016 släpps. Föreliggande rapport kommer att uppdateras med dessa siffror så fort det ges möjlighet till det. Det innebär en möjlighet att se utvecklingen från 2012 till 2016 i Skåne. Den statistiska uppföljningen i den här rapporten visar på tendenser snarare än säkra samband. Om du som läsare är intresserad av ytterligare fördjupning av statistiken så hänvisar vi till de undersökningar som ligger till grund för rapporten. För att få fram underlag för att kunna beskriva de insatser som gjorts har Länsstyrelsens ANDT-samordnare under 2015 och 2016 genomfört ett antal möten och intervjuer med regionala samarbetspartners, för att få en bild av hur vi i Skåne lever upp till de mål som är uppsatta för den nationella ANDTpolitiken. Kontakt har tagits med följande aktörer: Företrädare för mödrahälsovårdenoch barnhälsovården (Kunskapscentrum för barnhälsovård, migration och hälsa, kvinnohälsa samt Barn som anhöriga). SIKTA Kommunförbundets och Region Skånes tidigare plattform för utveckling av missbruks- och beroendevården. Företrädare för Region Skånes arbete med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Företrädare för Polisen Region syd Företrädare för Tullverket Företrädare för Kriminalvården Beskrivningen av insatserna som görs i länet ska inte tas för fullständig utan ska snarare ses som ett försök att beskriva samhällets samlade insatser. En stor del av de viktigaste insatserna för att uppnå målen i ANDT-strategin görs av kommuner och idéburen sektor. I denna rapport beskrivs dock inte detta arbete, utan redogörelsen görs främst på regional nivå. 14

15 Bakgrund ANDT och social hållbarhet ANDT-arbetet utgör en viktig del i det regionala och lokala utvecklingsarbetet för att skapa ett socialt hållbart samhälle. Det handlar såväl om samhällets problemlösningskapacitet d.v.s. förmåga att lösa sociala problem, som om fördelning av välfärdsresurser för att uppnå en ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor. För att öka samhällets problemlösningskapacitet inom ANDTområdet behöver samverkan mellan myndigheter och organisationer stärkas. Arbetet kräver både reaktiva och proaktiva åtgärder från samhällets sida och omfattar såväl socialpolitiska som kriminalpolitiska mål. Samverkan är en förutsättning Arbetet för att genomföra ANDT-politiken i Sverige är sektorsövergripande och innefattar flera myndigheters ansvarsområden. Det handlar bland annat om brottsbekämpande och brottsförebyggande insatser, tillsyn av försäljning, servering och marknadsföring av tobak och alkohol, trafiksäkerhet, hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och unga samt vård och behandling. För att detta arbete ska fungera krävs samverkan, samordning, kunskapsstöd och erfarenhetsutbyte. Även om ANDT-politiken är nationell måste insatser i huvudsak genomföras regionalt och lokalt. Länsstyrelsen har en central roll som länk mellan lokal, regional och nationell nivå och har ett regionalt samordningsansvar för ANDT-politiken. Det finns särskilt utsedda länssamordnare som har i uppdrag att stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet och utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete. Sociala bestämningsfaktorer för jämlik hälsa En utgångspunkt för den svenska folkhälsopolitiken är att det är mer effektivt att inrikta folkhälsoarbetet på bestämningsfaktorer för hälsan, dvs. de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverka folkhälsan, än på enskilda sjukdomar. De bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan har grupperats i elva målområden, i en målstruktur. Målstrukturen innefattar bestämningsfaktorer för att öka jämställdheten och att motverka ökade inkomstklyftor och ojämlikhet, att minska fattigdom och utveckla bl.a. socialt kapital, att främja trygga och likvärdiga uppväxtvillkor för barn och ungdomar, att minska sjukfrånvaron, att skapa lättillgängliga områden för rekreation och att främja trygga och säkra miljöer och produkter samt en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Målstrukturen omfattar även bestämningsfaktorer som stödjer och underlättar den enskilda människans val av hälsosamma levnadsvanor och livsstilar. 15

16 Det sociala hållbarhetsperspektivet knyter an till de elva nationella folkhälsomålen med det övergripande målet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen vilket också behöver genomsyra ANDT-området. Det är angeläget att i allt ANDTarbete beakta kön, ålder, socioekonomisk tillhörighet och boendeort eftersom dessa faktorer har avgörande betydelse för om förebyggande insatser ska få effekt eller inte. Hälsoklyftorna mellan olika socioekonomiska grupper är tydliga när det gäller hälsoproblem orsakade av ANDT. Skillnader i bruk, riskbruk, missbruk och beroende hänger, liksom andra ANDT-relaterade skador, inte bara samman med socioekonomisk situation utan påverkas även av andra demografiska förhållanden som kön, ålder, etnisk bakgrund, boendeort etc. Det finns till exempel en socioekonomisk gradient i det riskfyllda eller skadliga bruket av alkohol. I Sverige är alkoholrelaterad dödlighet ungefär tre gånger högre i gruppen med lägst utbildning jämfört med gruppen med högst utbildning. 4 Hälsoskillnader i Skåne Även om det genomsnittliga hälsoläget blivit bättre i Sverige och i Skåne så har hälsoskillnaderna ökat mellan olika socialgrupper sedan 1980-talet och framåt. Ökade inkomstklyftor i samhället påverkar den jämlika hälsan negativt. Det allmänna hälsotillståndet, mätt som ökande medellivslängd, minskande dödlighet, minskande andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom och så vidare, förbättras stadigt. Inom Skåne skiljer sig medellivslängden med upp till fyra år för män och kvinnor mellan de olika kommunerna. Männens medellivslängd är högst i Staffanstorp och lägst i Perstorp och kvinnornas medellivslängd är högst i Båstad och lägst i Bjuv. Skillnaden i medellivslängd har ökat mellan grupper med kort och lång utbildning under många år. Utvecklingen har varit bäst för högutbildade män och sämst för lågutbildade kvinnor. Idag är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 år 5,4 år kortare för skånska män och 4,9 år kortare för skånska kvinnor med förgymnasial utbildning jämfört med skånska män och kvinnor med eftergymnasial utbildning. 5 4 Skr. 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Hur har det gått i Skåne? 2015-års uppföljning. Region Skåne

17 Det finns stora skillnader i självskattad hälsa mellan den arbetande delen av befolkningen och de som står utanför arbetsmarknaden. Bland arbetslösa män och kvinnor är det färre än två av tre som rapporterar en god självskattad hälsa. Nedanstående spindeldiagram visar översiktligt socioekonomiska skillnader för en mängd olika faktorer bland skånska män och kvinnor i åldern år. Tjänstemän utgör här en referensgrupp och representeras av den svarta cirkeln i mitten. Spindeldiagrammen visar absoluta skillnader (i procentenheter) mellan arbetare och tjänstemän respektive mellan personer utanför arbetsmarknaden jämfört med tjänstemän. Generellt ser man ett mönster som innebär att arbetare har en sämre hälsa och mer ofördelaktiga levnadsförhållanden och levnadsvanor än tjänstemän. Exempelvis är andelen rökare bland män i arbetargruppen 10 procentenheter högre än i tjänstemannagruppen. De som står utanför arbetsmarknaden har sämst hälsa, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Andelen rökare bland män utanför arbetsmarknaden är 20 procentenheter högre än i tjänstemannagruppen. 17

18 Det är angeläget att hälsofrämjande och förebyggande ANDT-insatser inriktas mot att åtgärda skillnader mellan kön samt tar hänsyn till andra socioekonomiska eller demografiska skillnader när det gäller ANDT-konsumtion eller skadlighet till följd av ANDT. Att minska hälsoskillnader genom att beakta både jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv i det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-insatser är viktiga bidrag i arbetet för ett socialt hållbart samhälle. 18

19 1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska I regeringens proposition 2010/11:47 anges att en av de viktigaste åtgärderna för att minska ANDT-relaterade skadeverkningar och problem är att begränsa tillgången och tillgängligheten. Detta är också de preventiva insatser som har starkast stöd i forskningen. Därför bedömer regeringen att detta fortsatt ska utgöra basen i den svenska ANDT-politiken. Tillgänglighetsbegränsande åtgärder kan handla om strängare åldersgränser och ålderskontroller, färre försäljningsställen samt kontroll av illegal införsel, langning och hembränning. Det mest effektiva instrumentet för att begränsa tillgängligheten anses vara en aktiv prispolitik. Detta gäller såväl för alkohol som för tobak. 1.1 Tillgång till alkohol Försäljningsställen och prisutveckling Enligt CAN bestod den totala konsumtionen i Sverige 2013 till 75 procent av registrerad alkohol som säljs i landet på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (folköl). Resterande 25 procent var oregistrerad alkohol som förts in i landet i samband med resor, hemtillverkad alkohol, köp av smugglad alkohol och alkohol köpt via internet. När alkoholkonsumtionen var som högst år 2004 uppgick den totala konsumtionen av oregistrerad alkohol i Sverige till 3,9 liter ren alkohol per capita, vilket motsvarade 38 procent av den totala alkoholkonsumtionen. Av den totala mängden oregistrerad alkohol 2004 hade 2,9 liter kommit in i Sverige med laglig privatinförsel. 6 I Folkhälsorapport Skåne ses en nedgång i andelen som lagligen fört in alkohol under det senaste året jämfört med 2004 och 2008 bland både män och kvinnor. Laglig införsel av alkohol är liksom tidigare (2004 och 2008) vanligast i åldersgrupperna år och år. Prisutvecklingen för sprit, vin, starköl och folköl har varierat över tid men samtliga drycker är billigare 2013 än Alkohol på serveringsställen har dock blivit dyrare. Samtidigt har antalet serveringstillstånd ökat kraftigt över tid, från cirka 3000 år 1977 till cirka år Över en period av 20 år har antalet systembolagsbutiker ökat och återfinns numer i samtliga svenska kommuner. Totalt fanns det 426 butiker och cirka 500 systembolagsombud i landet Antal detaljhandelsställen för folköl har under motsvarande 20- årsperiod minskat med 46 procent vilket innebär en minskning från till 7000 detaljhandelsställen. 8 6 CAN rapport 144 Drogutvecklingen i Sverige 2014, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 7 Folkhälsorapport Skåne 2013, Region Skåne CAN rapport 144. Drogutvecklingen i Sverige 2014 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 19

20 Skåne följer den nationella utvecklingen avseende antal serveringstillstånd, där dessa ökat från 1550 år 2008 till 1809 år Även i Skåne har antal detaljhandelsställen för folköl minskat och trenden följer riket som helhet. Antal serveringstillstånd per invånare. Antal detaljhandelsställen folköl per invånare Anskaffning av alkohol (årskurs 9 och gymnasiets år 2) Enligt CANs årliga drogvaneundersökning (i årskurs 9 och gymnasiets år 2) uppger drygt hälften av de elever i årskurs 2 på gymnasiet som dricker alkohol att det är ganska lätt eller mycket lätt att få tag i systembolagssprit. Andelen (ca procent) har legat relativt konstant sedan Andelen gymnasieelever som uppger att det är ganska lätt eller mycket lätt att få tag på smugglad sprit utgör ca 40 procent, vilket kan jämföras med knappt 31 procent Det upplevs således lättare att få tag på systembolagssprit än smuggelsprit, där nästan 60 procent av gymnasieeleverna anser att det är ganska eller mycket lätt att få tag på starköl från systembolaget medan cirka 35 20

21 procent uppger motsvarande uppfattning avseende smugglad starköl. Den vanligaste källan för tillgång till alkohol uppges bland gymnasieeleverna vara pojk/flickvän, kompisar eller kompisars syskon. Andelen som uppger att de vid flertalet tillfällen har serverats alkohol före sin 18-årsdag på restaurang eller liknande har minskat kraftigt, från 21 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna år 2008 till cirka 12 procent respektive 9 procent år Även i Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne efterfrågades hur eleverna fick tag på olika alkoholhaltiga drycker. När det gäller starkare alkoholhaltiga drycker som starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit var det vanligast bland niondeklassarna att de fått tag på alkoholen genom att de fått eller köpt den av kompisar eller kompisars syskon. Det näst vanligaste anskaffningssättet är att man fått det från egna föräldrar med lov eller utan lov eller att en vuxen (annan än föräldrar) köpt ut alkohol. Bland gymnasieeleverna var det vanligare att man fått tag på alkohol från föräldrarna med deras tillåtelse, av kompisars föräldrar eller av syskon. Bland niondeklassarna var det låga andelar (1-2 %) som uppgett att de själva köpt alkoholen på Systembolaget, medan andelarna var högre bland gymnasieeleverna. I den skånska enkäten fanns även en fråga om föräldrarnas bjudvanor: Händer det att du blir bjuden på alkohol av dina föräldrar? med svarsalternativen Nej, Ja, jag får smaka ur deras glas, Ja, jag får ett eget glas och Ja, jag får hälla upp själv. Drygt sex av tio pojkar respektive flickor i gymnasiets årskurs två uppgav att det händer att de blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Motsvarande andel i årskurs nio var ca 40 procent bland såväl pojkar som flickor. I årskurs nio uppgav 5 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna att de får lov av föräldrarna att hälla upp alkohol själva då de blir bjudna på alkohol och en av tio elever rapporterade att de får ett eget glas. I gymnasiet uppgav en av fem pojkar och en av tio flickor att de får lov av föräldrarna att hälla upp alkohol själva och en av fyra elever uppgav att de får ett eget glas. 9 CAN-rapport 144 Drogutvecklingen i Sverige 2014, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 10 Folkhälsorapport Barn och ung i Skåne 2012, Region Skåne 21

22 Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att det händer att de blir bjudna respektive ej blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne Det är dubbelt så vanligt att de elever som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker sig berusade var gång eller nästan varje gång de dricker, bland såväl pojkar som flickor i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Det är även dubbelt så vanligt med intensivkonsumtion 11 av alkohol minst en gång i månaden i denna grupp. Fyra av tio elever i gymnasiets årskurs två i Skåne uppgav år 2012 att det hänt minst en gång att någon av föräldrarna köpt ut alkoholhaltiga drycker åt dem. Detta gäller framförallt folköl/mellancider samt starköl/starkcider för både flickor och pojkar. Bland eleverna i årskurs nio i Skåne var motsvarande andel 14 procent bland pojkar och 16 procent bland flickor. Även här är det framförallt folköl/mellancider samt starköl/starkcider som köps ut. 12 Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att föräldrarna någon gång köpt hem folköl, starköl, mellancider, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. 11 Andelen som uppger att de minst en gång per månad vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst 4 burkar (50 cl) starköl, en hel flaska vin eller 25 cl sprit. 12 Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. 22

23 I CANs Skolelevers drogvanor 2012 uppvisade ca 20 procent av eleverna i årskurs 9 i riket som helhet att föräldrarna köpt ut alkohol. Bland eleverna i gymnasiets år 2 var motsvarande andel ca 30 procent. 1.2 Tillgång till narkotika Priser på narkotika Prisutvecklingen i konsumentledet är en indikator som antas spegla förändringar i narkotikatillgängligheten. Trots ökade beslag av tull och polis har priserna på amfetamin, heroin och kokain minskat Att höga beslagnivåer inte lett till att priserna ökat tyder på en god tillgänglighet i konsumentledet. Över tid har tillgängligheten ökat såväl ekonomiskt som rent fysiskt. Det antas således vara lättare att få tag i narkotika idag än för år sedan. Under den senaste tioårsperioden har marijuanapriserna ökat med drygt 50 procent. En delförklaring till prisförändringen uppges vara att det idag finns starkare marijuanavarianter att tillgå. En ökad efterfrågan och kvalitetsökningar har sannolikt lett till en prisutveckling där marijuana idag är dyrare än hasch. En inhemsk marijuanaframställning har på senare år etablerats i Sverige, vilket har ökat tillgången ytterligare. Kokain är den narkotikasort som ökat mest under 2000-talet, där kokainpriserna sjönk med närmare 60 procent mellan 1988 och 2000-talets början. 13 Vanligast förekommande narkotika Cannabis (hasch, marijuana) är den vanligast förekommande narkotikasorten, enligt beslagsstatistiken. Marijuana har de senaste åren blivit oftare förekommande och mera eftertraktad och det är idag vanligare att skolelever provat marijuana än hasch. Syntetisk cannabis, som spice, är den tredje vanligaste narkotikan bland skolelever, dock på betydligt lägre nivåer än marijuana och hasch. De vanligast förekommande drogerna bland skolelever i Skåne var 2012 hasch/marijuana respektive sömn/lugnande eller smärtstillande bland såväl pojkar som flickor i årskurs nio. I gymnasiets årskurs två ses ett liknande mönster med högst andelar som använt hasch/marijuana, sömn/lugnande eller smärtstillande medel samt även drogen spice CAN rapport 144 Drogutvecklingen i Sverige 2014, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 14 Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. 23

24 Haft möjlighet att prova narkotika Enligt Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 uppgav var fjärde pojke och var femte flicka i årskurs 9 att de haft möjlighet att prova narkotika, medan motsvarande andelar i gymnasiets år 2 är 49 procent bland pojkar och 40 procent bland flickor. Dessa andelar är högre än rikssiffrorna från CAN:s undersökning Skolelevers drogvanor 2012 där motsvarande andelar för årskurs 9 är 18 procent bland pojkar och 16 procent bland flickor i årskurs 9 samt 34 procent för pojkar och 31 procent för flickor i gymnasiets år 2. Haft möjlighet att prova narkotika Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 Åk 6 Åk 9 Gy åk 2 Pojke Pojke Pojke Flicka Flicka Flicka Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne Haft möjlighet att prova narkotika Andel elever som haft möjlighet att prova narkotika. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. Det har visat sig vara stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andel elever som haft möjlighet att prova narkotika. Bland pojkar i årskurs 9 varierade andelen mellan 3,1 och 42,5 procent i olika kommuner i Skåne. Bland flickor var motsvarande variation mellan 7,1 procent och 30,3 procent. Även på gymnasienivå var skillnaderna stora mellan de skånska kommunerna. Bland pojkar i gymnasiets år 2 varierade andelen som haft möjlighet att prova narkotika mellan 22,9 procent och 65,3 procent. Bland flickorna på gymnasiets år 2 varierade andelen mellan 10,3 och 55,2 procent. Från vem kommer narkotikan? I CANs rapport Skolelevers drogvanor 2015 framgår det att 55 procent i årskurs 9 och 63 procent i gymnasiets år 2 svarade att det var via kompisar eller pojk/flickvänner som de fått tag på narkotika. Runt 30 procent hade uppgett alternativen bekant respektive annan, t.ex. langare. Alternativen internet, syskon samt läkare var förhållandevis ovanliga och nämndes av omkring 3 procent vardera. De nationella siffrorna visar således att dett är vanligare att få tag på narkotika via indirekta källor, som kompisar eller bekanta, och mindre vanligt att skaffa själv direkt via en langare eller via internet. Det förefaller vara främst de frekventa användarna som skaffar narkotikan från mera ursprungliga källor, och därefter för den vidare till andra ungdomar med mindre omfattande narkotikaerfarenheter. 24

25 1.3 Tillgång till tobak Anskaffning av tobak (årskurs 9 och gymnasiets år 2) Det är enligt lag inte tillåtet att sälja tobak till personer under 18 år. Enligt Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 uppgav dock 35 procent av de elever som använder tobak i årskurs nio att de vanligen får tag på tobak genom att själva köpa tobak i butik eller liknande i den egna kommunen och 12 procent i butik eller liknande utanför den egna kommunen. Den näst vanligaste källan till tobak i årskurs nio är från syskon eller kompisar (40 procent). I gymnasiets årskurs två uppgav 60 procent av de tobaksanvändande eleverna att de köpt den själva i butik eller liknande i den egna kommunen och 20 procent i butik eller liknande utanför den egna kommunen. Därefter är de vanligaste anskaffningssätten från syskon eller kompisar (31 procent) eller från annan vuxen (21 procent). 15 Anskaffning av tobak årskurs 9 och gymnasiet år 2 i Skåne 2012 (butik i egna kommunen, butik utanför egna kommunen, syskon eller kompisar, egna föräldrar med lov, egna föräldrar utan lov, kompisars föräldrar och annan vuxen). Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012, Region Skåne. 1.5 Samlad bedömning av utvecklingen Det är en hög tillgång till alkohol och narkotika i Skåne. Som transitlän för illegal införsel av såväl narkotika som alkohol och tobak är Skåne särskilt belastat genom sitt geografiska läge. Drygt hälften av smugglingsfallen av narkotika i Sverige rapporteras från Skåne län. En ökad tillgång av legal 15 Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. 25

26 alkohol genom ett ökat antal serveringstillstånd i kombination med prisutvecklingen på sprit, vin och starköl samt ett ökat antal systembolag har sannolikt bidragit till att konsumtionen av oregistrerad alkohol och införsel av legal alkohol minskat på senare år. Bland ungdomar i Skåne anses det vara relativt enkelt att få tag på systembolagssprit där den huvudsakliga försörjningskällan är genom kompisar eller kompisars syskon och i andra genom föräldrar eller andra vuxna. Enligt CAN uppger gymnasieelever i år 2 att det är lättare att få tag på systembolagssprit än smuggelsprit. Drygt hälften av gymnasieeleverna i år 2 i Skåne uppgav år 2012 att de blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar och fyra av tio uppgav att föräldrarna köpt ut alkoholhaltiga drycker åt dem. Prisutvecklingen i konsumentledet talar för att det är en ökad tillgång på narkotika trots ökade narkotikabeslag. Undantaget är marijuana där en ökad efterfrågan och kvalitetsökningar sannolikt har lett till en prisutveckling där marijuana idag är dyrare än hasch. Marijuana har de senaste åren blivit mer förekommande och eftertraktat och det är idag vanligare att skolelever provat marijuana än hasch. Fler uppger att de har haft möjlighet att prova narkotika i Skåne än i övriga riket. Tillgången till narkotika för ungdomar varierar stort mellan kommuner i Skåne. Ungdomarna får främst tag på narkotika från kompisar och pojk/flickvänner. De frekventa användarna skaffar narkotikan från mera ursprungliga källor, och för den vidare till andra ungdomar med mindre narkotikaerfarenheter. Det är en anmärkningsvärt hög andel ungdomar som kan köpa tobak i butik. I åk 9 uppgav 35 procent att de vanligen får tag på tobak genom att själva köpa den i butik. På gymnasiets år 2 uppgav 60 procent av de tobaksanvändande eleverna att de köpt den själva i butik i den egna kommunen. 1.6 Insatser för att begränsa tillgången Tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen Polisen och kommunernas tillsynsenheter har ett gemensamt ansvar för att kontrollera att restauranger och butiker följer alkohol- och tobakslagen (servering, detaljhandel av folköl och tobak samt rökfria miljöer). Länsstyrelsen ser i sin tur till att kommunerna följer alkohol- och tobakslagen. I det arbetet gör Länsstyrelsen verksamhetstillsyn i alla Skånes kommuner. Om en kommun brister i sitt tillsynsarbete kan Länsstyrelsen rikta kritik mot kommunen. Under 2015 har den främsta anledningen till kritik varit bristande tillsyn över rökfria miljöer och då särskilt skolgårdar. Samma år gjordes en kartläggning av skolor i länets kommuner som visar på att rökförbudet inte följs på nio av tio skolor. Resultatet presenterades för kommunerna vid uppföljande seminarier. 26

27 Länsstyrelsen ska även bistå kommunerna med råd och stöd i tillsynsarbetet. En del i det är utbildningen Ansvarsfull tillståndsgivning som riktar sig till politiker för att de ska kunna ta beslut som ligger i linje med alkohollagen. Metoden Ansvarsfull alkoholservering syftar till att minska det restaurangrelaterade våldet. Det görs genom utbildning av restaurangpersonal, ökad tillsyn samt samverkan mellan myndigheter och bransch. Länsstyrelsen gjorde under 2015 en kartläggning av kommunernas arbete utifrån modellen. Tre fjärdedelar av kommunerna erbjöd utbildning, hälften genomförde gemensam tillsyn med polisen och endast åtta kommuner hade samverkansmöten med branschen. Polisen har brottsförebyggande samtal med ordningsvakter och serveringsansvariga på nöjesställen. I vissa lokalpolisområden arbetar man även med metoden Krogar mot knark som syftar till att få bort narkotikan från krogen. Detta görs i samarbete med kommunen och krögarna. Bekämpning av illegal handel För att begränsa tillgången av illegal alkohol så samarbetar polisen och Tullverket kring införselkontroller i hamnar och vid Öresundsbron. Polisen arbetar även med spaning mot närbutiker och privatpersoner efter tips om att det förekommer illegal försäljning. Under 2015 har detta dock skett i begränsad omfattning på grund av resursbrist. Tullverket gör kontroller i flödet av storskalig införsel för att upptäcka och minska tillgången till illegalt införda varor på marknaden samt lagför smugglingsbrott. I dessa kontroller används mobila skannrar. Syftet är även att de personer som för in alkohol och tobak utan att följa regelverken upplever en risk för att bli upptäckta. Tullverket utför riktade vägtransportkontroller tillsammans med Polismyndigheten och andra nationella samverkansmyndigheter. Under 2015 har Länsstyrelsen har tillsammans med Klippans kommun, polismyndigheten och Skatteverket genomfört tillsyn enligt ISAK-metoden, en tillsynsmetod för att säkerställa att det är legal alkohol som säljs och förvaras på serveringsställen med alkoholtillstånd. För att begränsa tillgången på narkotika och dopningspreparat arbetar polisen lokalt med att följa upp underrättelser (t.ex. tips) med spaning och ingripande/tillslag. Likaså genomförs dopningskontroller på gym både spontant och i samband med inkomna tips. 27

28 Tullverkets narkotikabekämpning inriktas mot organiserad och storskalig brottslighet och sker genom att rikta insatserna mot organisatörer och medgärningsmän bakom brottsligheten. Genom Tullverkets analys- och underrättelsearbete, tullkontroller och förundersökningsverksamhet samt samverkan med andra myndigheter, identifieras personer som blir föremål för operativa insatser. Samverkan inom ramen för det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet, annan bilateral myndighetssamverkan samt internationell samverkan är av stor betydelse för att effektivt kunna bekämpa den organiserade och storskaliga brottsligheten. I Tullverkets internationella samverkan i arbetet mot narkotika är det syntetiska droger, heroin och kokain som främst prioriteras. Internet har blivit en vanlig arena för olika typer av brottslighet, inte minst för inköp och försäljning av narkotika och andra missbrukssubstanser. Tullverket arbetar kontinuerligt med att uppdatera bilden av hur handeln på internet ser ut vad gäller preparat, avsändningsländer med mera. För att komma längre behöver arbetet med riktad spaning på internet förbättras. Flera stora kontrollinsatser har genomförts både på nationell och internationell nivå i expressgodsflödet (post- och kurirföretag) med mycket gott resultat. En stor del av de försändelser som tas i beslag är adresserat till ungdomar vilket ytterligare förstärker vikten av dessa insatser. Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har i uppdrag att kartlägga hur myndigheterna arbetar med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor (alkohol och tobak) och analysera hur samverkan mellan myndigheterna kan förbättras. Polisen har inte haft möjlighet att arbeta med att minska tillgången till illegal tobak i någon större utsträckning. Dock har Malmö stad, i samverkan med polis, tull, Skatteverket och åklagare, under senare tid satsat på att hitta illegal tobak i Malmö. Enligt de undersökningar som finns så har arbetet varit framgångsrikt. Ytterligare en myndighet som arbetar för att begränsa tillgången till ANDT är Kustbevakningen. Samverkan mellan ANDT- och brottsförebyggande arbete Ett viktigt verktyg för en ökad samverkan mellan ANDT- och brottsförebyggande arbete är de samverkansöverenskommelser och medborgarlöften 16 som 30 skånska kommuner har arbetat fram tillsammans med Polisen. Polisens nya organisation innebär att det finns en kommunpolis kopplad till varje kommun, vilket ska leda till bättre samverkan mellan det ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbetet

29 1.7 Utvecklingsområden Enligt vad som framgår i inventeringen av insatser under målområde 1 är det tydligt att kommunernas tillsynsarbete behöver skärpas. När det gäller tillsyn över serveringsställen har trenden de senaste tre åren varit att färre besök görs av kommunerna, från ca 2300 ner till knappt Länsstyrelsens bedömning är att nästan hälften av kommunerna behöver öka sin tillsynsfrekvens för att utföra ett godkänt arbete. Tillsyn enligt tobakslagen i detaljhandeln är ett område där utvecklingen går åt fel håll, allt fler kommuner utför ett arbete som inte kan anses godkänt enligt Länsstyrelsens bedömning, det vill säga att tillsynsfrekvensen är allt för låg. Extra fokus har de senaste åren lagts på tillsynen av rökfria miljöer och då främst skolgårdar. Här syns inte någon tydlig trend när det gäller kommunernas verksamhet, men Länsstyrelsen konstaterar att det görs alldeles för lite i så gott som samtliga kommuner och att det i ca hälften av kommunerna inte görs något alls. Samverkan mellan polis, kommun och restaurangbranschen behöver stärkas inom metoden Ansvarsfull alkoholhantering och kommunerna måste informeras om att samtliga delar av metoden behöver genomföras för att uppnå avsedd effekt. 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak I enlighet med FN:s barnkonvention har barn rätt till en god uppväxtmiljö och till bästa möjliga hälsa. I familjer med missbruks-eller beroendeproblem finns en betydande risk att barnens behov inte tillgodoses och en ökad risk för att barnen själva utvecklar mer eller mindre allvarliga psykiska eller sociala problem i framtiden. 2.1 Riskbruk av alkohol Riskbruk bland gravida kvinnor vid inskrivning i mödravården Kombinationen graviditet och missbruk innebär allvarliga risker och kan ge skador på fostret. Vid inskrivning på mödravården fyller den gravida i ett formulär (AUDIT) om sin självskattade konsumtion de senaste 12 månaderna. Syftet med att identifiera ett riskbruk hos gravida vid inskrivning i 29

30 mödravården är att tidigt upptäcka om det föreligger ett behov av rehabiliterande åtgärder. Enligt Socialstyrelsen uppmättes andelen gravida i åldern år med riskbruk vid inskrivning på mödrahälsovården till 6,2 procent 2012 och 5,6 procent har andelen minskat ytterligare till 4,8 procent. I åldersgruppen år var det drygt dubbelt så många gravida kvinnor med riskbruk av alkohol (vid inskrivningen) som bland åringar. Skåne ligger på 3,8 procent, en procentenhet under riksgenomsnittet och på en lägre nivå jämfört med Stockholms län och Västra Götalands län. Det går ej att få Skånesiffror uppdelat på ålder. Andel (%) gravida med minst 6 poäng (riskbruk) på AUDIT vid inskrivningen på mödrahälsovårdscentral (MHV). Indikatorn redovisas för år per län (efter det län där den gravida skrevs in på MHV). Källa: Socialstyrelsen, Graviditetsregistret. Alkoholkonsumtion bland småbarnsföräldrar I Folkhälsoenkät Barn och föräldrar i Skåne 2013 ställdes frågor kring föräldrars alkoholkonsumtion. Av mammorna till de 8 månader gamla barnen är det 0,5 % som uppgav en riskkonsumtion av alkohol, medan 1,5 % av mammorna till 4-åringarna är riskkonsumenter. Motsvarande andelar för pappor/partners är 3,5 respektive 4 %. Av mammorna vill 1,5 % respektive 2,5 % minska sin alkoholkonsumtion och för pappor/partners är det 7 % som vill detta Riskbruk av cigaretter och snus Foster vars mammor röker eller snusar under graviditeten påverkas av tobakens giftiga substanser, vilket inverkar på fostrets tillväxt och ger sämre 17 Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014, Region Skåne. 30

31 förutsättningar att klara omställningsprocessen i samband med födelsen. Dessutom finns det ett samband mellan mammans rökning under graviditeten och risken för att barnet senare i livet ska drabbas av sjukdomar. I Sverige har andelen mammor som röker vid inskrivningen på mödravårdscentralen minskat sedan statistik började föras av Socialstyrelsen i början av 1980-talet. Rökningen har också minskat bland småbarnsföräldrar, både bland mammor och pappor, och det är genomgående vanligare att pappan röker än att mamman gör det. Det är vanligare att blivande mammor med lägre inkomst eller utbildning röker under graviditeten jämfört med de med högre inkomst eller utbildning, men andelen rökare har minskat även i den förstnämnda gruppen. Andel gravida som röker i vecka av graviditeten. Indikatorn är fördelad per kalenderår ( ) och län (efter folkbokföringsort vid förlossning). Källa: Socialstyreslen, Medicinska födelseregistret. Sedan 2005 är andelen gravida som röker i vecka i Skåne i nivå med riket, även om man kan notera en mindre uppgång Stockholms län ligger ett par procent lägre jämfört med övriga storstadslän. Enligt Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014 var det totalt 4,5 procent av de 8 månader gamla barnen och 5 procent av 4-åringarna som hade en mamma som rökt under graviditeten. Efter uppdelning på mammans utbildning framkom det även i denna undersökning en tydlig socioekonomisk gradient där det var vanligast att mammor med enbart förgymnasial utbildning hade rökt under graviditeten (13 procent), därnäst kom mammor med högst gymnasieutbildning (7 procent), medan det hos mammor med eftergymnasial utbildning endast var drygt 1 procent som hade rökt under graviditeten. Det var färre än 1 procent av de 8 månader gamla barnen respektive 4- åringarna som hade en mamma som snusat under graviditeten (2013). 31

32 I nedanstående kommunkarta visas skillnader mellan kommunerna när det gäller mammans rökning under graviditeten. Andel mammor till 8 månader gamla barn som rökt under graviditeten fördelat på Skånes kommuner. Källa. Folkhälsorapport Barn och föräldrar i Skåne 2014, Region Skåne. 2.3 Samlad bedömning av utvecklingen Andelen gravida som har ett riskbruk av alkohol vid inskrivning till mödravården har minskat över tid och Skåne ligger något lägre än riket. Andelen gravida som röker i Skåne är i nivå med riket, men det är stora socioekonomiska skillnader avseende mammans rökning, där det är vanligast att mammor med enbart förgymnasial utbildning rökt under graviditeten. Det är även stora skillnader mellan kommunerna i Skåne avseende mammor som röker under graviditeten. Rökningen har minskat bland småbarnsföräldrar i Skåne. 2.4 Insatser för att skydda barn mot skadliga effekter Mödrahälsovårdens insatser Mödrahälsovården inom Region Skåne arbetar aktivt med att erbjuda blivande föräldrar information och råd samt stöd för att förändra levnadsvanorna kring alkohol och tobak. I stort sett alla kvinnor får fylla i formuläret AUDIT för att identifiera riskfylld och skadlig konsumtion av alkohol. I dagsläget finns inte samma rutiner för partnern vilket beror på att mödrahälsovårdens målgrupp är de gravida kvinnorna. För gravida med ett missbruk finns 32

33 Ambulatoriegruppen som är en mottagning med särskilda resurser. I och med det fria vårdvalet får alla kvinnor i Skåne söka sig dit. För de kvinnor som har haft kontakt med Ambulatoriegruppen under sin graviditet fungerar övergången till barnhälsovården väl. För gravida som använder tobak har ibland barnmorskan själv avvänjningssamtal, alternativt hänvisas hon till sin vårdcentral. Majoriteten av barnmorskorna inom mödrahälsovården är utbildade i samtalsmetodiken Motiverande samtal. Unga gravida är en riskgrupp för användning av AN(D)T. De får ofta extra besök på sin barnmorskemottagning men fångas i övrigt upp på samma sätt som alla gravida genom frågor från barnmorskan. Barnhälsovårdens insatser I barnhälsovårdens uppdrag står att samtal ska föras med föräldrarna om riskerna med alkohol och tobak och vid behov ska uppföljning erbjudas. Att ställa frågor och prata om rökvanor kan göras återkommande vid BVC-besök och föräldrarnas rökvanor registreras vid fyra olika tillfällen under barnets första fem år. Vid behov av stöd och behandling av såväl tobak som alkohol så hänvisas föräldrarna till sin vårdcentral. Information om riskbruk av alkohol under graviditeten förs inte automatiskt över till barnhälsovården. I dagsläget finns 28 familjecentraler eller familjecentralsliknande verksamheter i Skåne 18 och Region Skåne har beslutat att verka för att det ska finnas minst en per kommun. Stöd till barn som växer upp i familjer med missbruk Kommunförbundet Skåne uppger att de flesta kommuner kan erbjuda stödgrupp till barn som lever i en familj med missbruk men en majoritet av kommunerna har svårt att rekrytera barn till sina grupper. Troligen får många barn istället stöd i individuell form, men sammantaget når stödet bara en väldigt liten del av målgruppen som kan tänkas behöva det. Jämför man antalet barn som lever i missbruksmiljö med hur många barn som får stöd så ser man att samhället bara når en bråkdel. Under perioden har Sveriges kommuner och landsting (SKL) finansierat ett utvecklingsarbete som gjort att Kommunförbundet Skåne har kunnat erbjuda och genomföra ett omfattande utvecklingsprogram i ett tjugotal kommuner, några hälso- och sjukvårdsverksamheter samt några HVBhem. Utvecklingsprogrammet har syftat till att öka familjeperspektivet i organisationerna och stärka stödet till barn och föräldrar som lever i familjer där det förekommer missbruk. 18 Familjecentralen är en hälsofrämjande arena för blivande föräldrar och barnfamiljer 0-6 år. På familjecentralen erbjuds barnfamiljer ett samlat stöd från mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänstens rådgivning. 33

34 Inom Region Skåne (Kunskapscentrum Barnhälsovård) pågår ett regionalt utvecklingsarbete kring Barn som anhöriga, alltså barn vars förälder/annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. Syftet är att uppmärksamma och stödja alla barn som är anhöriga i Skåne, då de enligt lag har rätt att få information, råd och stöd för sin egen skull. Handlingsprogram, stödmaterial och patientinformation har tagits fram. Inom projektet upplever man att det finns mycket kvar att göra inom området. Olika verksamheter har kommit olika långt men många behöver bli bättre på uppmärksamma barnen och deras behov av information, råd och stöd. Under förra året utbildades ca 1200 medarbetare och under 2016 ligger fokus på att utöver medarbetare även utbilda chefer och politiker. Personal inom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård är också skyldiga att anmäla om man misstänker att ett barn far illa. För att säkerställa att anmälningsskyldigheten följs i dessa verksamheter så finns det ett permanent uppdrag inom Region Skåne (Kunskapscentrum barnhälsovård) som arbetar med att stärka detta arbete. Idag finns ca 800 kontaktpersoner som regelbundet utbildas via olika nätverksträffar. Av socialtjänstlagen framgår att varje anställd vid Polismyndigheten är skyldig att anmäla förhållanden som kan innebära fara för barns hälsa och utveckling till socialnämnden. Denna skyldighet är formaliserad genom att en särskild blankett ifylls och översänds till socialnämnden. Polisen uppger att anmälningar upprättas i stor utsträckning, såväl inom akutverksamheten som i utredningsverksamheten. I Kriminalvården har barn i fara uppmärksammats de senaste åren genom utbildning av personal. De flesta orosanmälningar gällande barn görs av frivårdsinspektörer som uppmärksammar information om barn som lever i missbruksfamiljer och familjer där våld i nära relationer förekommer. Länsstyrelsen arbetar med att stödja kommunernas verksamhet för barn som växer upp i familjer där det förekommer våld, och många gånger även AND(T)-relaterad problematik, exempelvis genom kompetensutveckling, samordning och nätverksbyggande. 2.5 Utvecklingsområden Enligt vad som framkommer i inventeringen av insatser under målområde 2 borde fler kommuner kunna erbjuda ett familjeorienterat stöd och arbeta mer 34

35 för att motivera föräldrar, familjehemsföräldrar och barn till att delta i stödgruppsverksamhet för barn som växer upp i missbruksmiljöer. Det är därför angeläget att även fortsättningsvis erbjuda stöd till kommuner och vårdgivare för att implementera ett barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården samt stödja uppföljningen av arbetet i de kommuner som har kommit igång. Utvecklingsområden som identifierats är att: det behövs en generell kompetenshöjning bland såväl personal som politiker kring barn som växer upp i missbruksmiljöer, stödet till barn som växer upp i missbruksmiljöer behöver bli tillgängligt för fler i målgruppen, det är av stor vikt att synliggöra barnens situation utifrån en ökad risk för att bli utsatt och/eller att bevittna våld i nära relationer i familjer med hög konsumtion av framförallt alkohol och narkotika. föreningsledare bör informeras om hur man orosanmäler barn som misstänks fara illa till socialtjänsten och vad som händer då man inkommer med en orosanmälan, det krävs långsiktighet i projektet Barn som anhöriga. det finns behov av ett översatt/anpassat material till olika målgrupper kring barns rättigheter som anhörig. även inskrivna på Ambulatoriet från andra kommuner än Malmö behöver få fortsatt stöd efter förlossning. 3. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska succesivt minska I propositionen 2010/11:47 framhöll regeringen att insatser som förhindrar att någon börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar med alkohol eller tobak bör få hög prioritet. Sådana insatser åsyftade bland annat väl utarbetade rutiner för samverkan på lokal nivå mellan det förebyggande och hälsofrämjande arbetet och de myndigheter och idéburna organisationer som arbetar med personer i riskmiljöer. 3.1 Alkoholkonsumtion elever i åk 9 och gymnasiets år 2 Nationell utveckling Alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Sverige visar under senare år på en tydligt nedåtgående trend som varit stadigvarande sedan år Sedan talets slut har alkoholkonsumtionen bland ungdomar i det närmaste halverats. Enligt CANs nationella skolundersökning Skolelevers drogvanor 2015 svarade 42 procent av alla svarande niondeklassare att de druckit alkohol under de 35

36 senast 12 månaderna, jämfört med 46 procent Siffran är den lägsta som uppmätts sedan mätningarna startade. Fler flickor än pojkar har visat sig vara alkoholkonsumenter under senare år. 40 procent av pojkarna och 44 procent av flickorna uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. Även bland eleverna i gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat från ca 90 procent 2004 till 75 procent Andelen konsumenter minskade både bland flickorna och för pojkarna 2015 jämfört med 2014 (flickor från 82 till 76 procent; pojkar: från 76 till 73 procent och totalt för båda könen: från 79 till 75 procent). Alkoholkonsumtionen bland unga i Skåne I Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 uppgav sex av tio pojkar och flickor i årskurs nio att de druckit alkohol åtminstone en gång under det senaste året. I gymnasiets årskurs två har nästan nio av tio gjort detta. I jämförelse med CANs Skolelevers drogvanor 2012 är det något vanligare att skånska pojkar i årskurs nio druckit alkohol minst en gång under det senaste året än för riket som helhet. I gymnasiets årskurs två ses endast små skillnader mellan Skåne och riket. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de någon gång under det senaste året druckit alkohol. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. I CANs Skolelevers drogvanor 2015 redovisas genomsnittsvärden för åren på regional nivå för storstadslänen. Här kan man notera en minskning av alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Skåne. I årskurs nio har andelen som druckit alkohol under de senaste 12 månader minskat till 52 procent bland pojkarna och till 55,4 procent av flickorna. I gymnasiets år 2 har andelen alkoholkonsumenter minskat till 79 procent bland pojkarna och 78 procent bland flickorna. Skåne ligger dock fortfarande högre jämfört med riket avseende ungdomarnas alkoholkonsumtion. Debutålder Forskning har visat att en tidig debut av alkoholkonsumtion under uppväxten ökar risken för en hög alkoholkonsumtion senare i livet. Tidig debut av 36

37 alkoholkonsumtion är dessutom associerad med bland annat en högre risk för missbruk av andra droger och problem i skolan. 19 I den skånska folkhälsoenkäten Barn och unga i Skåne 2012 ställdes ett antal frågor om elevernas alkoholkonsumtion. Eleverna i gymnasiets årskurs två uppgav att deras genomsnittliga debutålder då de drack minst ett glas alkohol var 14,2 år bland pojkar och 14,5 år bland flickor. Alkohol innefattar här folköl, mellan- /starköl, alkoholstark cider, alkoläsk, vin, starkvin och sprit. Det finns inga motsvarande uppgifter om genomsnittlig debutålder att jämföra med på nationell nivå. CAN använder indikatorerna andel elever i årskurs 9 som vid 13 års ålder eller yngre druckit minst ett glas alkohol respektive varit berusade. Den nationella trenden visar att debutåldern för alkohol har ökat bland ungdomar Allt färre ungdomar i Sverige dricker alkohol före eller vid 13 års ålder. Berusningsdrickande bland unga i Skåne I Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 uppgav ca 40 procent av eleverna i årskurs 9 att de hade varit berusade och i gymnasiet årskurs två var motsvarande andelar 76 procent bland pojkarna och 73 procent bland flickorna. Pojkar och flickor i gymnasiets år 2 uppgav att deras genomsnittliga debutålder då de kände sig berusade av alkohol var 14,8 år bland pojkar och 15,0 år bland flickor. Vidare efterfrågades i den skånska enkäten hur ofta eleverna drack så mycket alkohol att de kände sig berusade. Andelen som svarade nästan varje gång eller varje gång de dricker alkohol utgjorde drygt Folkhälsorapport Barn och unga 2012 Region Skåne. 37

38 procent av pojkarna och flickorna i årskurs 9 samt 40 procent av pojkarna och 30 procent av flickorna på gymnasiet. Det är inga nämnvärda skillnader mellan andelarna skånska elever som har varit berusade jämfört med hela riket. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de någon gång varit berusade. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne. Det är däremot stora skillnader mellan de skånska kommunerna avseende berusningsdrickande. I årskurs 9 varierar andelen pojkar som uppgett att de varit berusade mellan 26,4 procent och 62 procent i de olika kommunerna och bland flickorna i årskurs 9 varierar andelen mellan 25,4 procent till 63,8 procent. På gymnasiets år 2 märks också skillnader mellan kommunerna även om de är något mindre. Här varierar andelen som varit berusade mellan 68,6 procent och 92,5 procent bland pojkarna och bland flickorna är variationen mellan 55,2 procent och 68,8 procent. Ett mönster man kan se är att berusningsdrickandet är lägre i Skånes större kommuner, både bland pojkar och bland flickor. 3.2 Användning av narkotika bland elever i åk 9 och i gymnasiets år 2 Utvecklingen nationellt Narkotika innefattar en rad substanser varav bruk av cannabis (hasch eller marijuana) är vanligast förekommande. Enligt CANs nationella undersökning Skolevers drogvanor 2015 svarade 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Sedan mitten av 90- talet har dessa nivåer fluktuerat mellan 5 10 procent. Jämfört med niorna är det dubbelt så vanligt att eleverna i gymnasiets år 2 har använt narkotika, 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna. 38

39 Narkotikaerfarenhet bland unga i Skåne I Skåne har 11 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i årskurs 9 någon gång använt narkotika enligt CANs Skolelevers drogvanor I gymnasiets år 2 hade 23 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna någon gång använt narkotika. Andelen elever i årskurs 9 som använt narkotika i Skåne är nivå med Stockholms län, medan andelen i årskurs 9 i Västra Götaland ligger något lägre. I gymnasiets år 2 är det något fler som provat narkotika i Stockholms län jämför med Skåne och Västra Götaland. I Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2012 visas andelen som använt narkotika under de senaste 12 månaderna. Bland niondeklassarna uppgav 8 procent av pojkarna och 5 procent av flickorna att de använt narkotika under det gångna året. Motsvarande siffror för årskurs två i gymnasiet är 17 procent och 11 procent. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de använt narkotika under de senaste tolv månaderna. Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne, Region Skåne. Det är stora skillnader mellan kommunerna i Skåne. Bland pojkar i årskurs 9 varierar andelen som uppgett att de använt narkotika under de senaste tolv månaderna mellan 0 och 15 procent bland de skånska kommunerna. Motsvarande andel bland flickorna i årskurs 9 varierar mellan 0 och 9 procent. På gymnasiets år 2 varierar andelen som använt narkotika de senaste tolv månaderna mellan 6 och 25 procent bland pojkarna och mellan 0 till 15 procent bland flickorna i de skånska kommunerna. 20 Genomsnittsvärden för åren CAN Skolelevers drogvanor

40 3.3 Användning av anabola androgena steroider bland elever i åk 9 och gymnasiets år 2 Enligt CAN har, alltsedan dopningsfrågor infördes i skolundersökningar, 1-2 procent av pojkarna och 0-1 procent av flickorna i årskurs 9 respektive gymnasiet år 2 svarat att de någon gång prövat anabola steroider. I Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 låg andelen som någon gång använt anabola steroider runt 3 procent bland pojkar i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2, medan motsvarande andelar bland flickor var lägre. I en nationell kontext uppvisar storstadsregionerna dubbelt så höga andelar som prövat anabola steroider jämfört med glesbygdsregioner. Enligt CANs skolundersökningar framgår det att de som prövat anabola steroider ofta trivs sämre i skolan och skolkar oftare och det framkommer tydliga samvariationer mellan hormondopning och annan drogerfarenhet. 3.4 Tobakskonsumtion elever årskurs 9 och gymnasiets år 2 Andel rökare utvecklingen nationellt Under 2000-talet har såväl den sporadiska som den frekventa rökningen minskat bland niondeklassarna, en utveckling som under de allra senaste åren även märks bland gymnasieeleverna. Både bland pojkarna och bland flickorna i årskurs 9 har andelen frekventa (daglig)rökare minskat. Även om flickorna ligger på något högre nivåer än pojkarna så har skillnaden mellan könen har minskat. I den senaste nationella undersökningen Skolelevers drogvanor 2015 låg andelen frekventa rökare i årskurs 9 på omkring 3 procent bland pojkarna och på 5 procent bland flickorna (därtill var omkring 6 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna sporadiska rökare). På gymnasiets år 2 var omkring 8 procent av pojkarna frekventa rökare (och ytterligare 16 procent var sporadiska rökare) och bland flickorna var andelen frekventa rökare 11 procent (ytterligare 16 procent var sporadiska rökare). Motsvarande nivåer avseende frekventa rökare i Skolelevers drogvanor 2011 var 5 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i årskurs 9 respektive 8 och 13 procent i gymnasiets år 2. Andel rökare bland unga i Skåne I Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne 2012 svarade 17 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i årskurs 9 att de röker och i gymnasiets årskurs 2 uppgav en av tre elever att de röker. Att röka definieras här som att röka varje dag eller nästan varje dag, på fest eller ibland. 40

41 Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de röker (varje dag eller nästan varje dag eller när de är på fest eller ibland). Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012, Region Skåne. Vidare svarade 6 procent av pojkarna i årskurs 9 och 7 procent av flickorna i årskurs 9 att de är dagligrökare. I gymnasiets år 2 var 13 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna dagligrökare. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de röker dagligen år Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012, Region Skåne. CANs senaste skolundersökning Skolelevers drogvanor 2015 ger indikationer på att dagligrökningen minskat bland skånska skolelever sedan 2012.Andelen dagligrökare i Skåne bland pojkar i årskurs 9 utgör i denna undersökning 4,3 procent och motsvarande andel bland flickor utgör 4,7 procent. I gymnasiets år 2 är andelen dagligrökare 10,5 procent bland pojkarna och 11 procent bland flickorna. Andelen dagligrökare bland elever i årskurs 9 är något högre jämfört med övriga storstadslän. Bland pojkar i gymnasiets år 2 är andelen dagligrökare högst i Skåne (10,5 procent) jämfört med Stockholms län (8,7 procent) och Västra Götalands län (2,8). Även bland flickorna i gymnasiets år 41

42 2 är andelen dagligrökare högst i Skåne (11 procent) jämfört med Stockholms län (10 procent) och Västra Götaland (6,8 procent). 21 Andelen dagligrökare i de olika ålderklasserna skiljer sig åt mellan de skånska kommunerna. Bland pojkar i årskurs 9 varierar andelen dagligrökare mellan 2 och 13 procent. Bland flickorna i årskurs 9 är variationen mellan 1 och 21 procent. Motsvarande skillnader i dagligrökning mellan kommunerna avseende gymnasiets år 2 är från 5 procent till 22 procent för pojkar samt från 3 procent till 22 procent bland flickor. Nedanstående spindeldiagram illustrerar skillnader mellan kommunerna i Skåne avseende daglig rökning bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Cirkeln i mitten av diagrammet är genomsnittsvärdet för daglig rökning i respektive årskurs i Skåne. 21 Genomsnittsvärden för åren , CAN Skolevers drogvanor

43 43

44 Andel snusare i Skåne jämfört med riket I Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 uppgav knappt var tionde pojke och 1 procent av flickorna i årskurs nio att de snusar. Att snusa definieras här som att snusa varje dag eller nästan varje dag eller ibland. I gymnasiets årskurs två svarade en av fem pojkar och 2 procent av flickorna att de snusar. Jämfört med CANs riksomfattande undersökning Skolelevers drogvanor 2012 är andelen snusare lägre bland såväl skånska pojkar som skånska flickor än i riket. Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de snusar (varje dag eller nästan varje dag eller ibland). Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne

45 År 2012 uppgav 4 procent av pojkarna och mindre än 1 procent av flickorna i årskurs nio att de snusar varje dag. Motsvarande andelar bland gymnasieeleverna är 11 procent av pojkarna och mindre än 1 procent av flickorna. I CANs undersökning Skolelevers drogvanor 2015 uppvisar andelen dagligsnusare i Skåne minskade nivåer, med 2,9 procent bland pojkarna i årskurs 9 och 0,3 procent bland flickorna i årskurs 9. Bland gymnasieeleverna märks också en minskning av daglig snusning, där andelen bland pojkar är 9,6 procent och flickor 0,3 procent. Andelen dagligsnusare är lägre i Skåne jämfört med övriga storstadslän både i årskurs 9 och gymnasiets år 2 och trenden såväl nationellt som regionalt är att snusningen bland unga minskar. 22 Debutålder tobak I Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 uppgav eleverna i gymnasiets år 2 att deras genomsnittliga debutålder då de rökte en cigarett var 14,0 år bland pojkar och 14,3 år bland flickor. Den genomsnittliga debutåldern för användning av snus var 14,5 år bland pojkar och 15,1 år bland flickor. Som nationell indikator används andelen elever i årskurs 9 som rökt minst en cigarett när de var 13 år eller yngre. Den nationella trenden är att allt färre debuterar vid denna ålder. 3.5 Samlad bedömning av utvecklingen Sedan 1990-talets slut har alkoholkonsumtionen bland ungdomar i det närmaste halverats i Sverige. Skåne ligger dock fortfarande högre jämfört med riket avseende ungdomarnas alkoholkonsumtion. Berusningsdrickandet bland unga ligger i nivå med riket, men det är stora skillnader mellan de skånska kommunerna. Ett mönster man kan se är att berusningsdrickandet är lägre i Skånes större kommuner, både bland pojkar och bland flickor. När det gäller narkotikaerfarenheten är det fler skånska ungdomar som provat narkotika jämfört med riket. Det är stora skillnader mellan kommunerna i Skåne avseende narkotikaerfarenheten bland unga. Det är förhållandevis få ungdomar i Skåne som provat dopningspreparat men bland de som prövat anabola steroider är samvariationen tydlig mellan hormondopning och annan drogerfarenhet. Dagligrökningen bland unga i Skåne har minskat liksom i övriga riket. Men i Skåne är, trots detta, andelen dagligrökare högre jämfört med övriga storstadslän och riket. Genomsnittlig debutålder för tobak är 14 år för cigarettrökning och 15 år för snus. Andelen dagligsnusare är lägre i Skåne 22 Genomsnittsvärden för åren , CAN Skolelevers drogvanor

46 jämfört med övriga storstadslän både i årskurs 9 och gymnasiets år 2 och trenden såväl nationellt som regionalt är att snusningen bland unga minskar. 3.6 Insatser för att minska antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika eller dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak. Minskad nyrekrytering till narkotika och dopningsmissbruk Malmö stad har tillsammans med Stockholm stad och Göteborg stad genomfört ett stort cannabisförebyggande projekt under tre år, med medel från Socialdepartementet. Projektet omfattar tre nivåer: förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård och behandling. Arbetet fortsätter inom ordinarie verksamhet och resultaten har spridits genom slutrapporter och konferens. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga (15-25 år) att sluta begå brott. Metoden arbetades fram och testades under , bland annat i flera skånska kommuner. Idag uppger Polisen att få skånska kommuner samarbetar med polisen i metoden Sociala insatsgrupper. För att driva på utvecklingen inom det dopningsförebyggande arbetet har samverkansgruppen Skånsk antidopning bildats. Det är bland annat Skåneidrotten, Region Skåne, Polisen, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen som samverkar för att erbjuda kommunerna kompetensutveckling samt utbildning för gympersonal. Metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Under de senaste åren har Länsstyrelsen tillsammans med flera kommuner i länet arbetat för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Arbetet sker bland annat genom att stödja kommunerna i att införa Tobaksfri skoltid som innebär att elever inte ska röka eller snusa under skoltid. Detta kan jämföras med Rökfri arbetstid som majoriteten av kommunerna har infört för sin personal. Övriga insatser har varit kompetensutveckling för bland annat elevhälsans personal, utökad tillsyn av detaljhandeln och skolgårdar, metoden Kontrollköp 23, samt tobaksavvänjning för unga. Region Skånes politiker har fattat beslut om att ställa sig bakom Tobacco Endgame, som innebär att Sverige ska vara rökfritt till år En handlingsplan för arbetet kommer att tas fram under Kommunen anlitar ungdomar som har fyllt 18 år, men ser yngre ut, för att köpa tobak eller folköl utan att visa legitimation. På så sätt kontrolleras om handeln efterlever lagen om åldersgränser. 46

47 Metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen I samband med riskhelger (valborg, skolavslutning m.fl.) förstärker polisen med extra resurser i yttre tjänst. Samverkan sker med fältgrupp/socialtjänst, ordningsvakter, väktare, polisvolontärer m.fl. När polisen påträffar ungdomar med alkohol tar de den från dem och kontaktar vid behov föräldrar och ev. socialtjänst. Ibland öppnas även reservarrestavdelningar upp på orter där de normalt sett inte är bemannade. Likaså gör Tullverket extra insatser vid riskhelger. Länsstyrelsen och de flesta skånska kommunerna har under sex år genomfört en kommunikationsinsats riktad till föräldrar om att inte bjuda eller köpa ut alkohol till sina ungdomar. Denna insats kallades Tänk Om och togs fram av Folkhälsomyndigheten. Ytterligare en kommunikationsinsats har gjorts till unga vuxna, som är den grupp som i störst utsträckning langar alkohol till minderåriga. Insatsen gjordes i samverkan med CAN och Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland och kallades Hejdå alkoholskador. 3.7 Utvecklingsområden Enligt vad som framkommer i inventeringen av insatser inom målområde 3 har följande utvecklingsområden identifierats: Stödja utvecklingen av samverkan mellan socialtjänst och polis kring unga i riskzon, med hänsyn till sekretessen. Utveckla samverkan mellan åklagarmyndigheten polis och socialtjänst för att uppnå ökad samsyn kring ärendehandläggningen avseende unga lagöverträdare. Undersöka hur tandvården och ungdomsmottagningarna kan utveckla det ANDT-förebyggande arbetet, till exempel genom att erbjuda tobaksavvänjning. Stödja implementeringen av Tobacco Endgame i Skåne. Att fortsätta stödja utvecklingen av en tobaksfri skola. Fortsatt kompetensutveckling i barnkonventionen till personal inom olika verksamheter som möter barn och unga. Kunskapsutveckling kring ANDT-användande bland nyanlända ungdomar. 47

48 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska För ANDT-problematik är hälso-och sjukvård, socialtjänst, företagshälsovård, tandvård samt högskolor och universitet viktiga arenor för att med stöd av kunskapsbaserade metoder för tidig upptäckt och avgränsade snabba insatser bistå personer som riskerar att få problem med ANDT. Regeringen framhöll i propositionen 2010/11:47 att tidig upptäckt och rådgivning inom primärvården utgör en av de mest effektiva metoderna för att på ett tidigt stadium förhindra att en person utvecklar ett riskbruk eller missbruk. 4.1 Alkoholkonsumtion vuxna Riskkonsumtion alkohol, nationellt Andelen riskkonsumenter i den vuxna befolkningen mäts med hjälp av instrumentet AUDIT-C 24. Under åren minskade andelen riskkonsumenter i den svenska befolkningen från procent. Det är främst männen som står för den största minskningen från 23 procent till 19 procent under perioden. Sett till olika åldersgrupper har det skett en minskning av andelen riskkonsumenter i åldergruppen år, från 37 procent 2004 till 26 procent Samtidigt har andelen riskkonsumenter i åldersgruppen år ökat, från 5 procent 2004 till 8 procent Riskkonsumtionen i Skåne I Folkhälsorapport Skåne 2013 uppvisar andelen med riskkonsumtion 15 procent för män både 2004 och 2012 samt 9 procent för kvinnor både 2004 och 2012 Riskkonsumtion av alkohol bland män och kvinnor i olika åldersgrupper i Folkhälsoenkät Skåne 2004, 2008 och Instrumentet innehåller tre frågor: (1) hur ofta man dricker, (2) hur många glas man dricker vid ett typiskt konsumtionstillfälle och (3) hur ofta man dricker minst 6 glas vid samma tillfälle. 48

49 Andelen riskkonsumenter av alkohol uppvisar en något lägre andel i Skåne jämfört med riket, men skillnaderna är ej statistiskt säkerställda. Andelen personer med riskkonsumtion är högre i den yngre åldergruppen jämfört med den äldre. 4.2 Alkoholkonsumtion åk 9 och gymnasiets årskurs 2 Intensivkonsumtion, nationell utveckling Intensivkonsumtionen 25 av alkohol bland unga har minskat kraftigt under de senaste ca 10 åren, både i årskurs 9 och gymnasiets år 2. I hela riket har andelen intensivkonsumenter minskat i årskurs 9, där det bland pojkarna skett en minskning från 18 procent år 2011till 9 procent år 2015 och bland flickorna från 19,7 procent år 2011 till 8,3 procent år Även bland pojkarna på gymnasiets år 2 har det skett en kraftig minskning från 47 procent år 2011 till 27,4 procent år 2015 och bland flickorna har det skett en minskning från 39,3 procent år 2011 till 24,6 procent år Intensivkonsumtion bland unga i Skåne Enligt Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne 2012 var andelen elever med intensivkonsumtion minst en gång i månaden ca 15 procent bland såväl pojkar som flickor i årskurs nio, medan andelarna var betydligt högre i gymnasiets årskurs två, där 45 procent av pojkarna och 34 procent av flickorna uppgav sådan intensivkonsumtion minst en gång i månaden. År 2012 var andelen elever som intensivkonsumerat något lägre i Skåne jämfört med riket, framförallt bland flickor. 25 Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de minst en gång i månaden vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar). Källa: Folkhälsorapport Barn och unga 2012, Region Skåne 26 CAN Skolelevers drogvanor

50 Andelen flickor och pojkar i respektive åldersklass som uppgett att de minst en gång i månaden vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar). Källa: Folkhälsorapport Barn och unga i Skåne I Skåne har minskningen av intensivkonsumtionen bland unga inte varit lika påfallande som i riket. Enligt CANs Skolelevers drogvanor 2015 är genomsnittsvärdet för åren i årskurs 9 gällande intensivkonsumtionen 14 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna, vilket indikerar endast en svag minskning sedan På gymnasiet år 2 är motsvarande andel 35 procent bland pojkarna och 26,3 procent bland flickorna, vilket däremot indikerar en tydligare minskning av intensivkonsumtionen jämfört med I de övriga storstadslänen Stockholm och Västra Götaland är andelen intensivkonsumenter i årskurs 9 lägre hos både pojkar och flickor jämfört med Skåne. Även i gymnasiets år 2 är andelen intensivkonsumenter lägre i Stockholms och Västra Götalands län jämfört med Skåne medan andelen bland flickor ligger på en likartad nivå mellan storstadslänen. 27 Det är stora skillnader mellan de skånska kommunerna avseende intensivkonsumtion av alkohol bland unga. Bland pojkar i årskurs 9 varierar andelen intensivkonsumenter mellan 4 procent och 29 procent. Bland flickorna i årskurs 9 varierar andelen intensivkonsumenter mellan 4 och 36 procent. Motsvarande variation bland gymnasiets år 2 är för pojkar mellan 30 procent till 64 procent och bland flickor mellan 21 och 48 procent. 4.3 Narkotikabruk Användning av narkotika, vuxna nationellt I CANs rapport Drogutvecklingen i Sverige lyfts ett antal sociala faktorer fram i relation till narkotikautvecklingen. De som har använt cannabis 27 Genomsnittsvärden för åren CAN Skolelevers drogvanor CAN rapport

51 under de senaste 12 månaderna är i högre grad arbetslösa respektive studerande, har oftare uppgett en lägre utbildningsgrad och har lägre inkomster. Narkotikaerfarenheter är överlag vanligare bland bostadslösa, bland personer med svaga sociala nätverk och med psykisk ohälsa. Bland personer med narkotikaberoende och missbruk är den lägsta socialgruppen klart överrepresenterad. I likhet med andra sociala eller hälsorelaterade problem är drogmissbruk sällan en fråga om en enskild bakomliggande orsak utan sambanden är komplexa och hänger ofta ihop med fattigdom, psykiska problem, brist på framtida karriärsmöjligheter, dåligt självförtroende och låg social integration. Narkotikaerfarenhet bland vuxna i Skåne I Folkhälsorapport Skåne redovisas andelen vuxna med erfarenhet av att någon gång rökt hasch, vilket ger en snävare bild jämfört med cannabis som även omfattar marijuana. Det säger heller ingenting om det frekventa bruket av cannabis. Den sociala gradienten är ej heller lika tydlig när det gäller erfarenhet av att någon gång rökt hasch. Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 ökade andelen med erfarenhet av att någonsin ha rökt hasch under perioden från 12 procent till 19 procent av alla män och från 7 procent till 12 procent av alla kvinnor. Det finns ett tydligt åldersmönster med en mycket högre andel med erfarenhet av att någonsin ha rökt hasch bland yngre än bland äldre. 51

52 Andel män och kvinnor som någon gång har rökt hasch i olika åldersgrupper i Folkhälsoenkät Skåne 2000, 2004, 2008 och Resultaten från Folkhälsorapport Skåne 2013 visar liksom många andra undersökningar att flera ohälsosamma levnadsvanor ofta förekommer samtidigt hos samma individer i socialt utsatta grupper. Det är vanligare med mer ofördelaktiga levnadsvanor (såsom ohälsosamma matvanor, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol, spelberoende, brist på fysisk aktivitet) bland människor med en lägre social position. Tobak, alkohol och narkotika används ofta som en form av kortsiktig stresshantering. 29 Det finns även regionala skillnader framförallt när det gäller tyngre former av narkotikamissbruk som oftare är koncentrerat till storstadsregionerna. Skåne är överrepresenterat när det gäller personer med tungt missbruk vilket sannolikt samspelar med Skånes geografiska läge som transitlän för narkotikasmugglingen från kontinenten. Drygt hälften av smugglingsfallen har rapporterats från Skåne län. 30 Bruk av anabola androgena steroider Enligt undersökningen Vanor och konsekvenser 31 har ca 1 procent av männen och 0,1 procent av kvinnorna i åldergruppen någon gång använt anabola androgena steroider. Utbredningen är främst koncentrerad till yngre åldergrupper. Motsvarande uppgifter för Skåne saknas. Dopingkontroller är tillsammans med information och utbildning de viktigaste verktygen i idrottsrörelsens antidopingarbete. Kontrollerna genomförs såväl i samband med tävling som vid träning. I Sverige utförs kontrollerna av 29 Folkhälsorapport Skåne 2013, Region Skåne. 30 CAN rapport 144 Drogutvecklingen i Sverige Karolinska institutet och STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) Studien riktades till ett riksrepresentativt urval av befolkningen i åldern år och totalt besvarade personer enkäten. 52

53 Riksidrottsförbundets legitimerade dopingkontrollfunktionärer. Enligt RF:s stadgar och antidopingreglemente är alla idrottsutövare skyldiga att vid begäran genomgå dopingkontroll. Vid dopingkontroll ger idrottsutövaren ett urin- och eller blodprov, som sedan skickas till ett av WADA (World Anti Doping Agency) godkänt dopinglaboratorium för analys. Under 2015 gjorde Riksidrottsförbundet 305 dopningskontroller i Skåne. 1,6 procent av dessa var positiva Prov Fall % 1,7 % 0,6 % 1,5 % 0,9 % 0,9% 1,6 % Dopningskontroller i Skåne Källa: Riksidrottsförbundet, Antidopingavdelningen. 4.4 Tobaksbruk Vuxna rökare, utvecklingen nationellt Tobaksrökning är fortfarande ett stort folkhälsoproblem i Sverige, trots att andelen manliga rökare minskat kontinuerligt sedan 1970-talet och andelen yngre kvinnliga rökare minskat sedan 1980-talet. Andel (%) i befolkningen (16-84 år) som röker dagligen. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten. De socioekonomiska skillnaderna i tobaksrökning har ökat under senare decennier som en följd av den långsammare nedgången i andelen rökare bland personer med arbetaryrken, arbetslösa och långtidssjukskrivna. Socioekonomiska skillnader i tobaksrökning är därför en orsak till att sociala skillnader i hälsa ökat i betydelse. Andel vuxna dagligrökare i Skåne Skåne uppvisar liknande demografiska och sociala mönster och trender som övriga Sverige när det gäller rökning. Det är fler rökare bland medelålders 53

54 personer, bland utlandsfödda (framför allt utlandsfödda män), och bland personer med låg socioekonomisk status definierad som yrke, utbildning och inkomst. Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 är det en fortsatt nedåtgående trend i daglig rökning för både män och kvinnor med en minskning även sedan undersökningen år Den totala andelen dagligrökare i Skåne var ca 12 procent år 2012 för både män och kvinnor, men det förekommer stora skillnader mellan olika åldersgrupper, socioekonomiska grupper, födelseland och geografiska områden. I 23 av Skånes 33 kommuner röker kvinnor mer jämfört med män. 54

55 Den högsta andelen dagliga rökare finns i åldersgruppen år bland både män och kvinnor. I tidigare Folkhälsoenkäter i Skåne har andelen dagliga rökare varit högst i åldersgrupperna år, år och år, men år 2012 ses en tydlig försvagning av detta mönster. Försvagningen beror på att nedgången mellan 2008 och 2012 i andelen dagliga rökare varit speciellt kraftig i åldersgrupperna år och år bland både män och kvinnor, samtidigt som det inte ägt rum någon nedgång alls bland män i åldersgruppen år och bland män och kvinnor i åldersgruppen år. Bland kvinnor i åldersgruppen år har andelen dagliga rökare minskat. Jämfört med resultaten från den Nationella Folkhälsoenkäten 2012 var andelen dagliga rökare i Skåne i nivå med riksgenomsnittet. 50 % Daglig rökning Totalt Totalt Totalt Män Kvinnor Daglig rökning bland män och kvinnor i olika åldersgrupper i Folkhälsoenkät Skåne 2000, 2004, 2008 och Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 visade sig var tjugonde högre manlig tjänsteman vara dagligrökare, jämfört med var sjätte manlig arbetare. Andelarna var högst bland män med långtidssjukskrivning, sjuk- eller aktivitetsersättning och bland de arbetslösa. För kvinnor ses ett helt likartat mönster av socioekonomiska skillnader i daglig rökning. I Skåne har andelen dagliga rökare minskat i stort sett i samtliga socioekonomiska grupper under perioden , men de socioekonomiska skillnaderna består. 55

56 50 % Daglig rökning H Tjm M Tjm L Tjm F Arb I-F Arb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. Män H Tjm M Tjm L Tjm F Arb I-F Arb EF/LB S/A-ers Arb-lös Stud. Kvinnor Andel dagliga rökare bland man och kvinnor i olika socioekonomiska grupper i Folkhälsoenkät Skåne 2000, 2004, 2008 och Högre tjänstemän=h tjm; Mellan tjänstemän=m tjm; Lägre tjänstemän=l tjm; Facklärda arbetare=f arb; Icke facklärda arbetare=i-f Arb; Egna företagare eller lantbrukare= EF/LB; Sjuk eller aktivitetsersättning alternativt långtidssjukskriven=s/a-ers; Arbetslös=Arb-lös; Studerande=Stud. Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 rapporterade var tionde svenskfödd man, men var femte man född utanför Norden att de är dagliga rökare. Bland kvinnor är andelen rökare högst bland kvinnor födda i övriga Norden och lägst bland kvinnor födda utanför Europa. Andelen dagliga rökare har minskat i samtliga grupper under perioden % Daglig rökning Sverige Övr Norden Övr Europa Utanför Europa Sverige Övr Norden Övr Europa Utanför Europa Män Kvinnor Andel dagliga rökare bland man och kvinnor efter födelseland i Folkhälsoenkät Skåne 2000, 2004, 2008 och Född i Sverige=Sverige; Född i övriga Norden=Övr. Norden; Född i Övriga Europa=Övr. Europa; Född utanför Europa=Utanför Europa. 56

57 Snusare Enligt Folkhälsorapport Skåne 2013 var andelen dagliga snusare mycket högre bland män (21 %) än bland kvinnor (3 %). Detta mönster ses i alla åldersgrupper. Det fanns en nedåtgående trend i snusning bland män under perioden som i stort sett avstannat under den senaste delperioden Samtidigt ses en svagt uppgående trend i snusning bland kvinnor. Bland män är andelen dagliga snusare högst i åldersgrupperna och år, och lägst i åldersgruppen år. Bland kvinnor är andelen snusare lägst bland de allra äldsta. Jämfört med resultaten från den Nationella Folkhälsoenkäten 2012 var andelen dagliga snusare i Skåne i nivå med riksgenomsnittet, om än en något lägre andel snusare bland skånska män. 50 % Använder snus dagligen Totalt Totalt Totalt Män Kvinnor Andel med daglig snusning bland man och kvinnor i olika åldersgrupper i Folkhälsoenkät Skåne 2000, 2004, 2008 och Den totala andelen tobaksbrukare, rökare och snusare, har minskat kraftigt under perioden Andelen som både röker och snusar samtidigt har minskat bland män från 6 procent till 2 procent under perioden. Motsvarande andel bland kvinnor ligger lägre än 1 procent under hela perioden. Den totala andelen tobakskonsumenter är betydligt högre bland män än bland kvinnor, men har minskat för båda könen. Bland män har den totala andelen tobakskonsumenter minskat från 39 procent till 28 procent och bland kvinnor från 26 procent till 15 procent under perioden Nedgången ses i alla åldersgrupper, med undantag för den äldsta gruppen år. 57

58 4.5 Samlad bedömning av utvecklingen Andelen riskkonsumenter av alkohol bland den vuxna befolkningen i Skåne är ungefär som i riket. Utvecklingen i Skåne har legat relativt konstant mellan Bland ungdomar har intensivkonsumtionen av alkohol minskat i såväl riket som länet. I Skåne har minskningen dock inte varit lika påfallande som i riket som helhet. Detta innebär att andelen intensivkonsumenter bland ungdomar nu är något högre i Skåne, än i riket som helhet (tvärtom mot hur situationen såg ut 2012). Det är mycket stora skillnader mellan de skånska kommunerna. Narkotikaerfarenheten bland vuxna har ökat i Skåne mellan , avseende andelen som någonsin rökt hasch. Det är framförallt åldersgruppen unga vuxna som har högst narkotikaerfarenhet. Skåne är även överrepresenterat när det gäller personer med tungt missbruk. Såväl geografiska som demografiska faktorer spelar sannolikt in i utvecklingen. Tobaksrökningen är fortfarande ett stort folkhälsoproblem även om andelen dagligrökare minskat kraftigt de senaste decennierna. De socioekonomiska skillnaderna i tobaksrökning har dock ökat till följd av en långsammare nedgång i andelen rökare bland personer med arbetaryrken, arbetslösa och långtidssjukskrivna. Detta riskerar att öka de sociala hälsoskillnaderna på sikt. I Skåne ses en fortsatt nedåtgående trend i daglig rökning för både män och kvinnor där Skåne är i nivå med riksgenomsnittet. Skåne uppvisar liknande demografiska och sociala mönster och trender som övriga Sverige när det gäller rökning. Dagligrökningen är högst bland män födda utanför Norden. Det är stora skillnader mellan de skånska kommunerna. I 23 av Skånes 33 kommuner röker kvinnor mer jämfört med män. Andelen dagligsnusare i Skåne är i nivå med riksgenomsnittet, om än en något lägre andel snusare bland skånska män. Den totala andelen tobaksbrukare, rökare och snusare, har sammantaget minskat kraftigt under perioden Insatser för att minska antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDTrelaterad ohälsa Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna beskriver 58

59 vilka metoder hälso- och sjukvården bör arbeta med för att stödja patienter att förändra sina levnadsvanor. Region Skåne arbetar för att sprida och implementera dessa riktlinjer i hälso- och sjukvården och har tagit fram ett vårdprogram för levnadsvanor som ska utgöra vägledning för den skånska personalen. Exempel på insatser som görs är utbildningar i Motiverande samtal för att stärka kompetensen hos personalen att kunna stödja patienterna att förändra sina levnadsvanor. Region Skåne har också under flera år utbildat mer än 300 tobaksavvänjare. Alla vårdcentraler inom Hälsoval Skåne har i uppdrag att arbeta systematiskt med att stödja förändringar av levnadsvanorna och ge patienterna individuellt anpassad information och stöd. Nästan alla vårdcentraler uppger att de har tillgång till tobaksavvänjare antingen på den egna vårdcentralen eller i samverkan med någon annan enhet. Till de nationella riktlinjerna finns indikatorer och en nationell utvärdering gjordes 2014 som bland annat pekar på att det behövs bättre kunskap om och rutiner för att minska riskbruk av alkohol. Region Skåne arbetar med att hitta ett bra uppföljningssystem för arbetet bland annat genom att titta på användningen av identifieringsverktyget för riskbruk, missbruk och beroende av alkohol (AUDIT). Vid Lunds universitet öppnar 2016 ett WHO Collaborating Center med uppdrag av Världshälsoorganisationen och Socialdepartementet. Centret finansieras av Systembolaget, Lunds universitet och Region Skåne. Syftet med centret är att forska på effektiva metoder för att påverka alkoholens skadeverkningar och ge metod- och implementeringsstöd till hälso- och sjukvården. Fokus kommer att vara på alkohol, tobak och samsjuklighet. En viktig samarbetspartner för WHO-CC är det kommande kunskapscentrumet för prevention och sjukdomsförebyggande metoder som Regio Skåne beslutat att inrätta. Kunskapscentrumets uppgift kommer att vara att bevaka ny forskning i området om bland annat tobak och alkohol samt fungera som ett stöd till hälso- och sjukvårdens verksamheter för att skapa goda processer och goda möjligheter för det sjukdomsförebyggande arbetet. Minskat riskbruk och intensivkonsumtion av alkohol bland studenter och bland unga vuxna med psykisk ohälsa För ungdomar och unga vuxna som vill ha hjälp för lindrigare och medelsvåra besvär finns, utöver elevhälsan/studenthälsan/företagshälsovården, stöd hos ungdomsmottagningar (12-23 år), första linjen-mottagning för psykisk ohälsa (6-18 år) samt unga vuxna-mottagningar (16-29 år). Unga vuxnamottagningar drivs gemensamt av Region Skåne och socialtjänsten i respektive kommun. 59

60 Förutsättningar för tandvårdens tobaksförebyggande arbete Tandvården i Region Skåne bedrivs av såväl privata vårdgivare och folktandvården som ägs och drivs av Region Skåne. Alla kliniker ska fråga om, och registrera, tobaksbruk. För tandvårdens del handlar det således om en tydlig attityd, riktad kunskapsöverföring, samt identifiering av de personer som kan behöva extra stöd och en möjlighet att, om så visar sig nödvändigt, kunna ytterligare motivera och att kunna hänvisa väl motiverade personer vidare till en för dem lämplig instans, exempelvis tobaksavvänjare inom primärvården. Folktandvården har utbildat sin personal i Motiverande samtal i stor utsträckning. För närvarande pågår ett projekt mellan tandläkarhögskolan och hälso- och sjukvården för att hitta en modell för samverkan kring tobaksavvänjning. På styr- och ledningsnivå har dialog inletts hur tandvården tillsammans med aktörer inom hälso- och sjukvården kan samverka kring tobaksfrågan, framför allt inom barn- och ungdomstandvården. Förutsättningar för att tidigt kunna uppmärksamma och åtgärda ANDT-problem i arbetslivet De aktörer som ingår i Skånesamverkan mot droger är arbetsgivare för en stor del av den skånska arbetskraften och har på så sätt möjlighet att påverka personalens tobaksanvändning samt upptäcka och åtgärda ANDT-problem i ett tidigt skede. Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen, Region Skåne och Kriminalvården har beslut om rökfri arbetstid för sin personal. Polisen, Tullverket, Region Skåne, Kriminalvården och Länsstyrelsen har policy för hur man hanterar missbruk bland personalen. 4.7 Utvecklingsområden Enligt vad som framgår i inventeringen av insatser inom målområde 4 kan följande utvecklingsområden identifieras: Kunskapen hos vårdgivare om kopplingen mellan hälsa/sjukdom och alkohol behöver öka. Vårdgivare bör i större utsträckning än vad som görs idag fråga om alkoholbruk vid besök i öppenvården. Rutiner behöver utvecklas för när polisen ska rapportera till socialtjänsten om att unga vuxna är i farozonen, exempelvis ringa narkotikabrott och LOB 32. Fortsatt utveckling kring hur tandvården tillsammans med aktörer inom hälso- och sjukvården kan samverka kring tobaksfrågan. 32 Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. 60

61 5. Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgång till vård och stöd av god kvalitet I regeringens proposition 2010/11:47 menade man att tillgången till målgruppsanpassade insatser skulle öka och att en långsiktig och landsomfattande satsning för att säkerställa likvärdig vård av god kvalitet var nödvändig för att uppnå målen för missbruks- och beroendevården i landet. Regeringen betonade även i propositionen att tillgängligheten till kunskapsbaserade insatser bör öka, samt att brukarens ställning inom vården ska stärkas. Målområdet följer de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården. 5.1 Läkemedelsuttag av patienter som vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol eller opiater Alkohol I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård förordas användande av läkemedlen disulfiram, akamprosat eller naltrexon. Andel patienter som hämtat ut dessa läkemedel ingår som en indikator i det nationella uppföljningssystemet för ANDT-politiken. Nationellt visar statistiken sammantaget en minskning av andelen patienter som hämtat ut de aktuella läkemedlen under perioden , vilket innebär att den utvecklingen går åt fel håll. I Skåne är läkemedelsuttaget dock högre jämfört med riket, där andelen kvinnliga patienter som hämtat ut de aktuella läkemedlen i viss mån ökat under motsvarande period. Läkemedelsuttaget bland kvinnor i Skåne ligger i nivå med Västra Götaland och högre än Stockholms län som ligger under riksgenomsnittet. 61

62 Andel kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som har vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol som huvud- eller bidiagnos (ICD- 10: F10) enligt patientregistret (slutenvård), som samma kalenderår hämtat ut mediciner som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer (disulfiram (N07BB01), akamprosat (N07BB03) eller naltrexon (N07BB04). Källa: Socialstyrelsen; Patientregistret, Läkemedelsregistret. Även andelen manliga patienter som hämtat ut de rekommenderade läkemedlen ligger på en något högre nivå i Skåne jämfört med riket. Utvecklingen över tid visar dock på en minskning av läkemedelsuttaget i likhet med utvecklingen nationellt. Läkemedelsuttaget bland manliga patienter ligger även högre i Skåne jämfört med övriga storstadslän. Andel manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som har vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol som huvud- eller bidiagnos (ICD- 10: F10) enligt patientregistret (slutenvård), som samma kalenderår hämtat ut mediciner som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer (disulfiram (N07BB01), akamprosat (N07BB03) eller naltrexon (N07BB04). Källa: Socialstyrelsen; Patientregistret, Läkemedelsregistret. Opiater I uppföljningssystemet för den nationella ANDT-politiken finns även uppgifter om läkemedelsuttag för behandling av opiatberoende. Som indikator används andel patienter som hämtat ut de av Socialstyrelsen rekommenderade läkemedlen metadon och buprenorfin. Utvecklingen totalt sett i riket visar på en minskning av uttaget sedan Dock märks en mindre uppgång mellan I Skåne har andelen patienter som hämtat ut de rekommenderade läkemedlen stadigt ökat fram till 2011 för att därefter kraftigt minska där nivåerna halverats fram till Anledningen är en omstrukturering av verksamheten som inneburit att en stor del av volymen av dessa läkemedel överflyttats från recept till hantering via rekvisition. Det är en logisk förflyttning då de allra flesta patienterna går till en vårdmottagning (LARO 33 - mottagning) och får läkemedlet där på plats. Den databas som socialstyrelsen tagit data ur fångar bara recept vilket ger en felaktig bild av läkemedelsanvändningen för Skåne. Dock kan man i Skåne notera att nedgången börjat plana ut 2014, där läkemedelsuttaget bland kvinnor ligger i nivå med riket. 33 Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende. 62

63 Bland övriga storstadslän är läkemedelsuttaget bland kvinnliga patienter betydligt högre i Stockholms län och betydligt lägre i Västra Götalands län. Andel kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som har vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater (ICD 10: F11) som huvud- eller bidiagnos enligt patientregistret (slutenvård), som samma kalenderår hämtat ut mediciner som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer (buprenorfin, metadon*, buprenorfin kombinationer ). Källa: Socialstyrelsen; Patientregistret, Läkemedelsregistret. Bland manliga patienter följer läkemedelsuttaget ett liknande mönster, där läkemedelsuttaget i Skåne dock ligger något lägre jämfört med riket. Andel manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som har vårdats för psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av opiater (ICD 10: F11) som huvud- eller bidiagnos enligt patientregistret (slutenvård), som samma kalenderår hämtat ut mediciner som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer (buprenorfin, metadon*, buprenorfin kombinationer ). Källa: Socialstyrelsen; Patientregistret, Läkemedelsregistret. 63

64 5.2 Återinskrivningar med alkohol- eller narkotikadiagnos 34 Alkohol Andelen patienter som vårdats i slutenvård för alkoholdiagnos och som samma kalenderår återinskrivits med alkoholdiagnos har i riket totalt sett fluktuerat mellan 33 och 36 procent mellan år 2000 och Det är en låg andel som eftersträvas. Utvecklingen i Skåne följer ett liknande mönster, där det dock märks en ökning bland kvinnliga vårdade patienter i Skåne från ca 24 procent 2004 till ca 34 procent Andel kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för alkoholdiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) som återinskrivits med alkoholdiagnos samma kalenderår. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Även bland männen i Skåne ser utvecklingen ut ungefär som i riket totalt. Bland övriga storstadslän ligger Stockholm på något högre nivåer. Andel manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för alkoholdiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) som återinskrivits med alkoholdiagnos samma kalenderår. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 34 Återinskrivning inom 12 månader avser att belysa uppföljningen och det fortsatta omhändertagandet efter patienternas utskrivning. Återinskrivningar kan belysa kvaliteten i öppenvården, i kommunens och social-tjänstens insatser samt samspelet dem emellan. Källa: Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. 64

65 Narkotika Andelen patienter som vårdats i slutenvård för narkotikadiagnos och som samma kalenderår återinskrivits med narkotikadiagnos har totalt sett ökat i riket från ca 30 procent till närmre 40 procent. Skåne ligger generellt på något lägre nivåer jämfört med riket och utvecklingen har fluktuerat över tid runt 30 procent. Bland kvinnliga patienter i Skåne har andelen återinskrivningar totalt sett ökat under en tioårsperiod och ligger i nivå med Västra Götalandsregionen. Bland storstadslänen ligger Stockholms län högst. Andel kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för narkotikadiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) som återinskrivits med narkotikadiagnos samma kalenderår. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Bland manliga patienten har andelen återinskrivningar i Skåne fluktuerat på en nivå under riket totalt, men samtidigt ökat något och ligger i nivå med Västra Götaland. Andelen återinskrivningar ligger på en högre nivå i Stockholms län. Andel manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för narkotikadiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) som återinskrivits med narkotikadiagnos samma kalenderår. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 65

66 5.3 Vårdade för alkohol- och/eller narkotikadiagnos som avlidit Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård är syftet bakom indikatorn att hög dödlighet kan tyda på samsjuklighet och bristande omhändertagande inom såväl psykiatrisk som somatisk vård. Det är således en låg andel som eftersträvas. Det är viktigt att följa att grupperna inte missgynnas i den positiva utvecklingen avseende medellivslängd. Andelen vårdade patienter med narkotika- och/eller alkoholdiagnos som avlidit, oavsett dödsorsak, ligger på något högre nivåer i Skåne jämfört med riket totalt. Det är framförallt bland skånska män som avvikelsen jämfört med riket och övriga storstadslän är störst. Andelen vårdade patienter som avlidit totalt i Skåne har under perioden år 2000 till 2014 fluktuerat mellan 5 och 7 procent, något lägre nivåer bland kvinnliga patienter. Under motsvarande period har andelen vårdade patienter som avlidit totalt i riket fluktuerat runt 5 procent. Andel manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för antingen narkotika- och/eller alkoholdiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) och som avlidit (oavsett dödsorsak) samma kalenderår. Källa: Socialstyreslen; Dödsorsaksregistret, Patientregistret Även andelen kvinnliga patienter Skåne som vårdats och avlidit i alkohol och/eller narkotikadiagnos har de senaste tio åren legat på en högre nivå jämfört med riket och övriga storstadslän även om nivån minskade under år 2013 för att åter öka år

67 Andel kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän som vårdats för antingen narkotika- och/eller alkoholdiagnos (huvud- eller bidiagnos) enligt patientregistret (slutenvård) och som avlidit (oavsett dödsorsak) samma kalenderår. Källa: Socialstyrelsen; Dödsorsaksregistret, Patientregistret. 5.4 Samlad bedömning av utvecklingen Nationellt visar statistiken sammantaget en minskning av läkemedelsuttaget för behandling av såväl alkohol- som opiatberoende under perioden Läkemedelsuttaget är något högre i Skåne jämfört med riket. Andelen patienter som hämtat ut de rekommenderade läkemedlen ökade stadigt fram till 2011 i Skåne för att därefter kraftigt minska till halverade nivåer fram till Anledningen är en omstrukturering av läkemedelshanteringen som inneburit att en stor del av volymen av dessa läkemedel överflyttats från recept till hantering via rekvisition, vilket innebär att patienterna får läkemedlet på sin vårdmottagning. Andelen patienter som vårdats i slutenvård för alkoholdiagnos och som samma kalenderår återinskrivits med alkoholdiagnos har i riket totalt sett fluktuerat mellan 33 och 36 procent mellan år 2000 och Utvecklingen i Skåne följer ett liknande mönster. Andelen patienter som vårdats i slutenvård för narkotikadiagnos och som samma kalenderår återinskrivits med narkotikadiagnos har totalt sett ökat i riket från ca 30 procent till närmre 40 procent. Skåne ligger generellt på något lägre nivåer jämfört med riket och utvecklingen har fluktuerat över tid runt 30 procent. Andelen vårdade patienter med narkotika- och/eller alkoholdiagnos som avlidit ligger på något högre nivåer i Skåne jämfört med riket totalt. 67

68 5.5 Insatser för att öka tillgången till missbruks- och beroendevård av god kvalitet Tillgång till kunskapsbaserade vård- och stödinsatser År 2015 uppdaterade Socialstyrelsen de Nationella riktlinjerna för missbruksoch beroendevård. Riktlinjerna innehåller rekommendationer av vilka metoder som bör användas i vården och ska vara vägledande för kommuners socialtjänst och hälso- och sjukvården. Syftet är att kvaliteten på missbruksoch beroendevården ska höjas och att den ska göras tillgänglig för alla med vårdbehov inom detta område. Inför revideringen av de nationella riktlinjerna gjorde Region Skåne och Kommunförbundet Skåne en så kallad gap-analys vilket resulterade i att beroendevården identifierades som ojämlik. Ett steg för att Region Skånes hälso- och sjukvård ska bli mer jämlik är den strategi för jämlik vård som antogs i december 2015 och som ska genomsyra hela hälso- och sjukvården samt den uppdatering som görs av vårdprogrammet för levnadsvanor. Kommunförbundet Skåne erbjuder kommunerna utbildningar, metodstöd, fördjupnings- och repetitionsdagar i metoden ASI (Addiction Severity Index) samt driver ett nätverk för kontaktpersoner och chefer. ASI är en standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning. Den används också som underlag för planering och utveckling av vård och behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas för vuxna personer med missbruks- eller missbruksrelaterade problem. I Kriminalvårdens arbete ingår behandling mot missbruk dels med egna evidensbaserade program och dels med arbetet att skicka klienter till behandlingshem. På en anstalt finns substitutionsbehandling i samverkan med mottagande beroendeklinik samt ett numera relativt välutbyggt ADHDscreeningsystem där klienter har kunnat bli missbruksfria genom rätt ADHDmedicinering. Detta sker i samarbete med Region Skåne. Under 2016 har ett program som är specifikt riktat till klienter med ADHD startats upp. Beroendecentrum och Kriminalvården har ett integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter (SITOK). Kriminalvården har rökfria anstalter och häkten för intagna, utom när det gäller särskilt anvisade områden utomhus. Man har lyckats få ner mängden narkotika på anstalterna men har nu istället problem med ett ökat antal nya droger som inte är narkotikaklassade, från internethandeln, som inte ger utslag vid provtagning och inte heller vid användandet av narkotikahundar. Inom Kriminalvården har varje klient en verkställighetsplan. Det är inte alltid som mottagande kommun har något att erbjuda men en gjord utvärdering visar på att det ser lovande ut vad gäller behandlingsprogram i eftervården. 68

69 Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunerna arbetar aktivt, och med bra resultat, för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden (KrAMI). Verksamheten riktar sig framför allt till yngre personer som vill lämna sitt missbruk och komma in på arbetsmarknaden. Man får genom KrAMI stöd under arbetsprövning, gruppsamtal en gång per vecka samt en fysisk aktivitet en gång per vecka. Urinprov tas kontinuerligt. Målet är ett fast arbete när klienten skrivs ut från KrAMI. Ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården Region Skåne och kommunerna har båda ett ansvar att erbjuda vård och behandling till personer med missbruk och beroende. Läkemedelsbehandling och annan medicinsk behandling är ett tydligt ansvarsområde för Region Skåne, på samma sätt som sociala insatser är ett tydligt ansvar för kommunen. Psykosocial behandling är en behandlingsform som kan ges av båda huvudmännen vilket innebär att ansvaret är överlappande. För att tydliggöra ansvaret är parterna skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbetet. I maj 2015 antog Region Skåne och Kommunförbundet Skåne den skånska överenskommelsen. 35 Denna ska sedan ligga till grund för lokala överenskommelser. De gemensamma utvecklingsområden som man kommit fram till berör: samordnad individuell plan (SIP), barn/ungdomar/unga vuxna, äldre, familjeperspektiv, personer med samsjuklighet, personer i behov av tillnyktring, personer i behov av abstinensvård, personer med läkemedelsmissbruk/beroende, personer som missbrukar dopningsmedel, sammanhållen vård och behandling genom integrerade verksamheter samt information om hur man söker vård och stöd. Mer information om utvecklingsområdena finns i ramöverenskommelsen. En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården och när samordning av insatser kring en enskild individ behövs. För personer med samsjuklighet, som både har ett missbruk/beroende och en psykiatrisk eller somatisk diagnos, finns möjlighet att få en vårdsamordnare. Det är en koordinerande funktion med ansvar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med klienten. Under 2013 omhändertogs personer enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) i Skåne. Kommunförbundet Skåne, Region Skåne och Polisen har undersökt möjligheten att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest för personer som är i behov av tillnyktring och är omhändertagna enligt LOB. Syftet är att öka den medicinska säkerheten och 35 Ramöverenskommelse mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande samarbete avseende personer med missbruks- och beroendeproblem 69

70 förbättra omvårdnaden för dessa personer. Arbetet stannade upp en del under 2015 men kommer att återupptas under Statens önskemål inom området är en varaktig praxisförändring snarare än en ny ansvarsfördelning. Efter beslut om tvångsvård för en missbrukare (Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM) ska patienten transporteras till en SiS-institution (Statens institutionsstyrelse). Tidigare har det varit problem med att SiS inte har tagit emot personer och man har behövt köra långt i Sverige för att få plats. Under 2015 har riktlinjer tagits fram för hur patienttransport mellan Region Skånes psykiatriska verksamheter till SiS-institution ska ske. Samverkansgrupp finns för att bland annat hantera avvikelser i förhållande till riktlinjerna och andra gemensamma frågor kring LVM. Majoriteten, men inte alla, vårdcentraler uppger att det finns lokala rutiner som används i vardagsarbetet för hur patienter identifieras med missbruk och beroende. AUDIT är den metod som används i störst utsträckning. I Skåne finns i dagsläget tre öppenvårdsverksamheter, s.k. Mariamottagningar, som riktar sig till ungdomar (-25 år) som har problem med alkohol och droger. Mariamottagningarna är lokaliserade i Malmö, Helsingborg, Hässleholm och på sikt eventuellt även i Lund. Maria-mottagningarna är ett samarbete mellan Region Skåne och några skånska kommuner. Mottagningarna arbetar även med anhörigstöd. För de personer som är beroende av opioider finns LARO-mottagningar (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende) där man erbjuds behandling med läkemedel som utgör narkotika och som har godkänts för behandling av opioidberoende. Det finns 17 mottagningar i Skåne och det är i dagsläget ingen kö. De som bor i Skåne har rätt att välja mottagning var som helst i länet vilket underlättar för brukare att påverka vården. Vid årsskiftet 2015/2016 genomförde Region Skåne en brukarundersökning på LAROmottagningarna. Resultatet visar att runt 80 procent är nöjda med respekt och bemötande, delaktighet och involvering samt tillgänglighet. Minst nöjda är brukarna med det emotionella stödet, dvs. hur lyhörd personalen är för patientens oro och farhågor. För att underlätta samverkan mellan ansvariga huvudmän för missbruks- och beroendevården anordnar Kommunförbundet Skåne, tillsammans med Region Skåne, nätverksmöten mellan chefer inom LARO-mottagningarna och socialtjänsten. Regionala och lokala skillnader i kvalitet, tillgänglighet och resultat ska minska Region Skåne arbetar kontinuerligt med brukarinflytande på flera plan. Inom psykiatrin finns en strategi, en utvecklad plattform för brukardialog i de olika verksamhetsområdena och även ett samarbete kring brukarstyrda 70

71 brukarrevisioner 36. På regionalt plan finns ett dialogforum angående den psykiatriska vården mellan politiker och brukare där tjänstemän är stöd för arbetet. Vid upphandlingar som berör psykiatri bjuds brukarrepresentanter in för att delta i utformningen av kravspecifikationen. ANDT-problematik har en nära koppling till psykisk ohälsa. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialdepartementet har sedan 2012 tagit fram årliga överenskommelser för psykisk ohälsa. För 2016 arbetar Kommunförbundet Skåne och Region Skåne med en regional analys för att få fram en handlingsplan för området. 5.6 Utvecklingsområden Enligt vad som framgår i inventeringen av insatser inom målområde 5 identifieras följande utvecklingsområden: fortsatt utveckling av de elva utvecklingsområdena inom ramöverenskommelsen mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, samordning av insatser behöver bli bättre när det gäller personer med samsjuklighet, SMD bör stödja utvecklingen av ett mer aktivt arbeta med livsstilskriminella i samverkan mellan bland annat polis, kommun, hälso- och sjukvård och kriminalvård, SMD bör följa utvecklingen av en mer jämlik beroendevård, SMD bör fortsatt stödja kompetensutveckling kring Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, för att kunna erbjuda våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik stödjande insatser gällande både missbruket och våldet behövs en ökad kunskap hos yrkesverksamma kring målgruppens sammansatta behov. 36 Brukarrevision är en granskning av verksamhet eller enhet som ger vård, stöd eller service till människor. Den utformas och genomförs av brukare eller närstående med egna erfarenheter av likartad verksamhet. 71

72 6. Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska I propositionen 2010/11:47 framhöll regeringen att skadligt bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak svarar för en oacceptabelt stor del av sjukdomsbördan i Sverige. Det finns även starka kopplingar mellan skadligt bruk och missbruk till kriminalitet och våld. Skadeverkningarna drabbar även anhöriga och omgivningen. Regeringen menade därför att det är viktigt att fortsatt prioritera insatser för att minska våld i offentlig miljö samt våld i nära relationer samt bedriva kontinuerlig kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården och missbruks- och beroendevården om ANDT-missbrukets medicinska och sociala skadeverkningar. 6.1 Alkohol Vårdade patienter med alkoholförgiftning eller alkoholdiagnos I Sverige har antalet vårdade i sluten- och/eller specialiserad öppenvård med alkoholförgiftning ökat med 40 procent under perioden för att sedan minska något Den största ökningen skedde I Skåne har antalet vårdade i sluten- och/eller specialiserad öppenvård med alkoholförgiftning fluktuerat runt 100 per invånare under motsvarande period. Männen ligger på en högre nivå än kvinnorna. Skåne ligger generellt på lägre nivåer än riket totalt. Jämfört med övriga storstadslän ligger Skåne på liknande nivåer som Västra Götalands län. Stockholms län ligger på betydligt högre nivåer. Antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller öppenvård) med alkoholförgiftning (ICD-10: T51 eller F10.0) som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 72

73 Antal vårdade manliga patienter i Skåne jmf riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller öppenvård) med alkoholförgiftning som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. När det gäller antalet patienter med uttalad alkoholdiagnos som vårdats i sluten- och/eller specialiserad öppenvård har det under perioden skett en ökning med drygt 20 procent i riket totalt. I Skåne har nivåerna totalt sett legat relativt stabila under motsvarande period, runt 500 per invånare. Det är dock stora skillnader mellan kvinnor och män i Skåne, där antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne ligger stabilt runt 300 per invånare och antalet vårdade manliga patienter ligger på betydligt högre nivåer som fluktuerat runt 700 per invånare under perioden Jämfört med övriga storstadslän är utvecklingen i Skåne likartad utvecklingen i Västra Götalands län. Stockholms län ligger på betydligt högre nivåer. Antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne jmf riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med explicit alkoholdiagnos som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 73

74 Antal vårdade manliga patienter i Skåne jmf riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med explicit alkoholdiagnos som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Vårdade patienter med alkoholspecifika leversjukdomar Antalet vårdade i sluten och/eller specialiserad öppenvård med alkoholspecifika leversjukdomar har succesivt ökat i riket under Skåne ligger totalt sett något högre jämfört med riket och det är framförallt antalet vårdade manliga patienter i Skåne som ligger på en något högre nivå jämfört med riksgenomsnittet. Ökningen av vårdade manliga patienter i Skåne var som störst mellan för att därefter minska något. Jämfört med övriga storstadslän ligger antal vårdade manliga patienter i Skåne per invånare över 15 år och äldre något högre än i Västra Götaland, men betydligt lägre än i Stockholms län. Bland kvinnliga patienter är skillnaden mellan Skåne, Västra Götaland och riket inte lika påtagliga. Dock utmärker sig Stockholms län med betydligt högre nivåer även bland kvinnorna. Antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med alkoholspecifik leversjukdom (ICD-10: K70) som huvuddiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 74

75 Antal vårdade manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med alkoholspecifik leversjukdom (ICD-10: K70) som huvuddiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Avlidna med alkoholförgiftning Under 2000-talet har antalet avlidna med alkoholförgiftning som dödsorsak minskat med nära hälften i riket totalt. Det är männen som har stått för minskningen. Utvecklingen i Skåne följer samma trend, där antalet avlidna män med alkoholförgiftning minskat betydligt mellan år 2000 till Bland kvinnorna har antalet avlidna fluktuerat mellan 5 och 2,5 per under motsvarande period. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkoholintoxikation (ICD-10: F10.0) eller toxisk effekt av alkohol (ICD-10: T51) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 75

76 Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkoholintoxikation (ICD-10: F10.0) eller toxisk effekt av alkohol (ICD-10: T51) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Avlidna med alkoholdiagnos Antal personer som avlidit med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak har fluktuerat fram till 2008 för att sedan sjunka i riket totalt. Även i Skåne har antalet avlidna minskat något sedan Dock är antalet avlidna något fler i Skåne jämfört med riket. Antalet avlidna med explicit alkoholdiagnos är betydligt högre bland männen i Skåne medan kvinnorna ligger i nivå med riket även om variationen är större. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 76

77 Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med explicit alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Avlidna med alkoholspecifik leversjukdom Antalet avlidna med alkoholspecifik leversjukdom som underliggande eller bidragande dödsorsak ökade under 2000-talets början, för att därefter fluktuera runt 6 avlidna per invånare 15 år och äldre. Skåne följer i stort samma mönster även om fluktuationen varit större här. Antalet avlidna är ungefär dubbelt så många bland männen jämfört med kvinnorna både i riket och i Skåne. Av storstadslänen är dödligheten är högst i Stockholms län. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen leversjukdom orsakad av alkohol (ICD-10: K70) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 77

78 Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen leversjukdom orsakad av alkohol (ICD-10: K70) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 6.2 Narkotika Vårdade patienter med narkotikadiagnos Antalet patienter med uttalad narkotikadiagnos som vårdats i sluten- och/eller specialiserad öppenvård har kontinuerligt ökat sedan 2006, både bland män och bland kvinnor. Utvecklingen i Skåne följer den nationella trenden, där det är nästan dubbelt så många män som kvinnor som vårdades Det är betydligt fler vårdade patienter med narkotikadiagnos i Stockholms län jämfört med övriga storstadslän både bland män och bland kvinnor. Antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med explicit narkotikadiagnos som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. 78

79 Antal vårdade manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och/eller specialiserad öppenvård) med explicit narkotikadiagnos som huvud- eller bidiagnos per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Avlidna med narkotikadiagnos Antalet avlidna patienter med explicit narkotikadiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak minskade , för att därefter öka. År 2014 var antalet i riket 7,3 avlidna per invånare 15 år eller äldre. Det motsvarar totalt 765 personer, vilket är en ökning med 176 personer från året innan. I Skåne var antalet avlidna patienter totalt drygt 10 per invånare år Dödstalen är bland männen i Skåne är betydligt högre än bland kvinnorna och även högre jämfört med riket totalt. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med explicit narkotikadiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 79

80 Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med explicit narkotikadiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 6.3 Skador indirekt relaterat till alkohol, narkotika och dopning Polisanmälda misshandelsbrott Antalet polisanmälda misshandelsbrott som begåtts utomhus och där gärningsmannen är obekant för offret ökade , men har därefter minskat i riket totalt. Samma utveckling märks i Skåne där antalet anmälda misshandelsbrott utomhus med okänd gärningsperson minskat stadigvarande sedan 2009 och ligger på en lägre nivå jämfört med riket. Antalet polisanmälda misshandelsbrott är högst i Stockholms län. Antalet polisanmälda misshandelsbrott utomhus med okänd gärningsperson per invånare 15 år och äldre. Källa: Brå, Anmälda brott. Sjukhusrapporterade misshandelsfall Antal sjukhusvårdade misshandelsfall, där övergrepp av annan person varit orsak till vården, ökade i riket under åren för att sedan plana ut 80

81 och minska något. I Skåne har antalet fall fluktuerat för att därefter minska till lägre nivåer jämfört med riket. Minskningen märks både bland kvinnor och bland män i Skåne, även om den största minskningen har skett bland männen. Männen ligger generellt på betydligt högre nivåer jämfört med kvinnorna. Antalet sjukhusrapporterade misshandelsfall per är högst i Stockholms län. Antal vårdade kvinnliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och öppenvård) med övergrepp av annan person (ICD-10: X85-Y09) som yttre orsakskod per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Antal vårdade manliga patienter i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän enligt patientregistret (sluten- och öppenvård) med övergrepp av annan person (ICD-10: X85-Y09) som yttre orsakskod per invånare 15 år och äldre. Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. Personskadade och avlidna förare i singelolyckor nattetid Antalet personskadade förare i singelolyckor nattetid per invånare syftar till att ge en indikation på hur utvecklingen ser ut avseende alkorelaterade skador och dödsfall i trafiken 37. Utvecklingen har legat på en 37 Studier visar att en större andel av alla förare är alkoholpåverkade i dödsolyckor än i ickedödsolyckor liksom i singelolyckor jämfört med icke-singelolyckor. Utvecklingen av dödsolyckor och 81

82 stabil nivå i riket totalt fram till 2009 för att därefter minska till den lägst uppmätta siffran år I Skåne har antalet skadade förare fluktuerat mellan 13 och 16 procent fram till 2010 för att därefter minska i nivå med riket. Antalet personskadade förare i singelolyckor nattetid är betydligt högre bland männen jämfört med kvinnorna såväl i Skåne som i riket. Stockholms län ligger lägst bland storstadslänen. Antal personskadade och avlidna kvinnliga förare i singelolyckor nattetid (kl. 22:00-05:59) i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän per invånare 15 år och äldre. Källa: Transportstyrelsen, Swedish Traffic Accident Data. Antal personskadade och avlidna manliga förare i singelolyckor nattetid (kl. 22:00-05:59) i Skåne jmf med riket och totalt per invånare 15 år och äldre. Källa: Transportstyrelsen, Swedish Traffic Accident Data. singelolyckor brukar därför användas som en indikator på utvecklingen av rattfylleri, även om det givetvis finns en mängd andra faktorer som också orsakar dessa olyckor. Prop. 2004/05:126 82

83 6.5 Tobak Avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom Antalet avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökade med 14 procent bland män och 77 procent bland kvinnor mellan i riket. Utvecklingen i Skåne följer totalt sett utvecklingen i riket och övriga storstadslän. Stockholms län ligger dock på något högre nivåer jämfört med Skåne. Det är betydligt fler män som avlider i KOL jämfört med kvinnor såväl nationellt som i Skåne även om ökningen är störst bland kvinnor. Bland män i Skåne har antalet avlidna i KOL dock minskat något från år 2012 till Det bör här påpekas att det är en lång eftersläpning mellan befolkningens rökvanor och tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Detta innebär att den aktuella utvecklingen speglar förändringar i rökvanor flera decennier bakåt i tiden och att man inte kan förvänta sig tydliga samband med aktuella trender i rökvanor. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) (ICD-10: J44) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 83

84 Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) (ICD-10: J44) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Avlidna i lungcancer När det gäller avlidna med diagnosen malign tumör i bronk och lunga skiljer sig utvecklingen åt beroende på kön. Mellan åren 2000 och 2014 har det, med vissa fluktuationer, skett en minskning med 15 procent bland män och en ökning med 31 procent bland kvinnor. I Skåne har kvinnornas dödlighet i lungcancer ökat mer än bland kvinnor i riket totalt och jämfört med övriga storstadslän. Dödligheten bland männen i Skåne ligger dock fortfarande några procentenheter högre jämfört med kvinnorna. Antal döda kvinnor i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen malign tumör i bronk och lunga (ICD-10: C34) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Antal döda män i Skåne jmf med riket och övriga storstadslän med diagnosen malign tumör i bronk och lunga (ICD-10: C34) som underliggande eller bidragande dödsorsak per invånare 15 år eller äldre. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. 84

85 6.6 Samlad bedömning av utvecklingen Antalet vårdade patienter i Skåne med alkoholförgiftning eller alkoholdiagnos ligger generellt på lägre nivåer relativt sett jämfört med riket totalt. När det gäller antalet vårdade patienter med alkoholspecifika leversjukdomar så ligger Skåne totalt sett något högre jämfört med riket. Antalet avlidna med alkoholförgiftning har såväl i Skåne som i riket minskat betydligt mellan år 2000 och år Antalet avlidna med explicit alkoholdiagnos är något högre i Skåne jämfört med riket, särskilt bland männen. Skåne följer samma utveckling som i riket när det gäller antal avlidna i alkoholspecifik leversjukdom. Antalet vårdade patienter med narkotikadiagnos har sedan 2006 ökat såväl i Skåne som i riket, där nästan dubbelt så många män som kvinnor vårdades år I Skåne är dödstalen bland patienter med narkotikadiagnos högre jämfört med riket totalt och betydligt högre bland männen än bland kvinnorna. Antal misshandelsbrott utomhus med okänd gärningsperson har minskat stadigvarande i Skåne sedan 2009 och låg 2014 på en lägre nivå jämfört med riket och övriga storstadslän. Även antal sjukhusvårdade misshandelsfall har sedan 2011 minskat i Skåne, både bland män och kvinnor, till nivåer som år 2014 låg under riket och övriga storstadslän. Antalet personskadade och avlidna förare i singelolyckor nattetid har i Skåne fluktuerat fram till 2010 för att därefter minska till rikets nivå Antalet avlidna i kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökade mellan med 14 procent bland män och 77 procent bland kvinnor i riket som helhet. Skåne följer samma utveckling. Även om ökningen är störst bland kvinnor är det trots allt betydligt fler män som avlider i KOL såväl i Skåne som i riket. Dödligheten i lungcancer har minskat bland män under de senaste decennierna som en följd av den minskade förekomsten av rökning. Bland kvinnor har dödligheten i lungcancer däremot fortsatt att öka. I Skåne har kvinnornas dödlighet i lungcancer ökat mer än bland kvinnor i riket totalt och jämfört med övriga storstadslän. Dödligheten bland männen i Skåne ligger dock fortfarande några procentenheter högre jämfört med kvinnorna. 85

86 6.7 Insatser för att minska antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol och andra droger ska minska I Polisens dagliga verksamhet ingår att lagföra motorfordonsförare som är påverkade av alkohol eller droger. Polisen genomför insatsveckor mot rattfylleri både på nationell, regional och ibland lokal nivå. Som ett led i att uppdaga drograttfyllerister utbildas polismän i så kallade tydliga tecken, som innebär att känna igen typiska tecken som en person uppvisar och som är relaterade till drogpåverkan. Krav på alkolås ställs numera i alltfler fordons- och transportupphandlingar inom näringsliv och offentliga organisationer. År 2009 kom en förordning över miljö- och trafiksäkerhetskrav som gäller för myndigheters inköp, leasing och användning av bilar samt för vissa upphandlade vägtransporter. Förordningens syfte är att öka andelen miljöanpassade och trafiksäkra bilar och ställer krav på bland annat alkolås. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen vilket gör att bland annat Tullverket, Länsstyrelsen, Kriminalvården har alkolås i sina tjänstefordon. Utryckningsfordon är undantagna i förordningen. Antalet döda och skadade på grund av alkohol-, narkotikaoch dopningsrelaterat våld ska minska Det finns ett tydligt samband mellan alkoholförtäring och våldsbrottslighet. Polisen i Skåne arbetar med ett nationellt koncept för att komma till bukt med supportervåldet inom fotbollen. Arrangörerna anlitar ordningsvakter och publikvärdar för att visitera besökarna. Polisen ansvarar för utbildningen. Våld i kombination med alkohol är inte ovanligt och Länsstyrelsen fortsätter stödja och samordna regionala och kommunala aktörer i arbetet med att motverka mäns våld mot kvinnor. Dödligheten bland ungdomar och unga vuxna på grund av alkoholförgiftningar och experimenterande med droger ska minska Patienter som kommer till sjukvården med alkoholförgiftning brukar remitteras till Beroendecentrum. Patienter med misstänkt avsiktliga förgiftningar bedöms av psykiater innan hemgång, för bedömning av eventuell suicidrisk. För minderåriga patienter tas även en kontakt med socialförvaltningen. 86

87 Gällande dödligt experimenterande med narkotika är det akuta tillståndet en fråga för somatisk vård om patienten inte är stabil i andning och cirkulation. Om patienten är psykotisk skickas den till psykiatrins akutavdelning. Region Skåne har fattat beslut om att genomföra ett pilotprojekt med klinisk prövning av Naloxon som nässpray för att minska narkotikadödligheten. Genom att distribuera en nässpray med läkemedlet Naloxon till narkotikamissbrukare, polis och anhöriga hoppas man minska dödligheten i överdoser. 6.8 Utvecklingsområden Enligt vad som framgår i inventeringen av insatser inom målområde 6 identifieras följande utvecklingsområden: Utreda behovet om metoden SMADIT 38 bör återaktualiseras i syfte att minska alkohol- och drogrelaterade skador och dödlighet i trafiken. Personal inom missbruks- och beroendevården behöver ökad kompetens kring att uppmärksamma och agera på förekomst av våld i nära relationer i samband med skadligt bruk och missbruk samt att ge stödjande insatser gällande såväl missbruket som våldet. Följa resultaten av klinisk prövning av Naloxon nässpray i Skåne. 38 Samverkan mot alkohol och droger i trafiken. 87

88 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS 88

89 ANDT-utvecklingen i Skåne År 2011 antog riksdagen en nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobakspolitiken (ANDT). Strategin gällde mellan åren och har därefter ersatts med en ny strategi för perioden Arbetet för att genomföra ANDT-politiken i Sverige är sektorsövergripande och innefattar flera myndigheters ansvarsområden. Skånesamverkan mot droger är en regional samverkansgrupp med syfte att samverka över myndighets- och organisationsgränserna för att uppnå målen för ANDT-politiken samt verka för ANDT-strategin får genomslag i länet. Syftet med denna rapport är att få en regional bild av Skånes utmaningar inom ANDTområdet samt en överblick över de insatser som görs. I SAMARBETE MED: REGION SKÅNE, POLISREGION SYD, KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE, TULLVERKET, KRIMINALVÅRDEN, LÄROSÄTEN SYD OCH NÄTVERKET IDÉBUREN SEKTOR I SKÅNE