BILAGA 14 RISKANALYS YRKESFISKET
|
|
- Martin Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 14 RISKANALYS YRKESFISKET
2 GOTLANDSFÖRBINDELSEN SVENSKA KRAFTNÄT Gotlandsförbindelsen, PM Riksintresse för Yrkesfiske Rikard Marek
3 2 Alla rättigheter förbehålles. Mångfaldigande av innehållet i detta dokument, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätten av den 30 december 1960 förbjudet utan skriftligt medgivande av Pöyry SwedPower AB. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering, stencilering, bandinspelning etc.
4 1 1 SAMMANFATTNING Svenska Kraftnät (SvK) planerar en sjökabelförbindelse mellan Simpevarp (fastlandet) och Ygne (Gotland). Sjökabelförbindelsen utgörs av en 300 kv HVDC kabel som skall placeras inom en cirka 100 km lång korridor korridor (se fig. 1). Förbindelsen passerar bland annat ett område som klassificeras som Riksintresse för Yrkesfiske. Denna delsträcka är ungefär 40 km lång. I tillägg kan antas att fiske bedrivs i olika omfattning på fler platser längs den föreslagna linjen. Avsikten med föreliggande PM att identifiera de områden i närheten av kabelrutten där bottenfiske förekommer, samt beskriva tänkbara åtgärder för att minimera inverkan på detta fiske. Svenska Kraftnät har fört en dialog med Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund (SFR) i syfte att identifiera de platser där demersalt fiske med trål förekommer. SFR har analyserat den föreslagna rutten och angett två platser (sammanlagt tre trålspår) som aktivt bottentrålas. Dessa platser har analyserats med avseende på bottentopografi och geologi, och baserat på denna analys föreslås att kabelsträckningen justeras (anpassad ruttdragning) samt att kabeln förläggs på ett tillräckligt djup i bottensedimenten för att inte riskera att skadas av framtida bottentrålning i området. Det föreslås även att man efter genomförd kabelförläggning bekräftar kabelns skyddsnivå (depth of burial) innan fiske åter tillåtes i området.
5 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 1 2 BAKGRUND 3 3 RISKBEDÖMNING FÖR SJÖFÖRLAGDA KABELSYSTEM Riskbedömnig Muddringsrelaterade risker Ankarrelaterade risker Fiskerelaterade risker 6 4 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR SJÖFÖRLAGD KABEL Anpassad ruttdragning Nedspolning Plogning Trencher Övertäckning Skyddszoner Alternativ fiskeutrustning Förläggningslogistik 9 5 TILLGÄNGLIG INFORMATION Batymetri Geologi Spolbarhet Fiskeområden och trålspår Information från SFR Trålspår i Sidescan data 13 6 BESKRIVNING AV BOTTENFÖRHÅLLANDEN I OMRÅDET RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE 15 7 FÖRSLAG PÅ ANPASSAD RUTT OCH FÖRLÄGGNINGSMETOD Inom området Riksintresse för Yrkesfiske Generellt för projektet 18 8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 19 Appendix A Karta visande Gotlandsförbindelsen i relation till området Riksintresse för Yrkesfiske
6 2
7 2 BAKGRUND Svenska Kraftnät (SvK) planerar en 300 kv sjökabelförbindelse mellan Simpevarp (fastlandet) och Ygne (Gotland). Sjökabelförbindelsen utgörs av en HVDC kabel som skall placeras inom en cirka 100 km lång korridor (se fig. 1). Förbindelsen passerar bland annat ett område som klassificeras som Riksintresse för Yrkesfiske. Denna delsträcka är ungefär 40 km lång. I tillägg kan antas att fiske bedrivs i olika omfattning på fler platser längs den föreslagna linjen. Avsikten med föreliggande PM att identifiera de områden i närheten av kabelrutten där bottenfiske förekommer, samt att beskriva lämpliga åtgärder för att skydda kabeln och samtidigt möjliggöra framtida fiske i området. 3 Fig. 1. Karta visande den föreslagna rutten för Gotlandsförbindelsen i relation till området Riksintresse för Yrkesfiske.
8 3 RISKBEDÖMNING FÖR SJÖFÖRLAGDA KABELSYSTEM 4 Sjöförlagda kabelsystem är dimensionerade för att kunna motstå förhållandevis kraftigt yttre våld, och är bland annat armerad med ståltråd virad runt isoleringen (se fig. 2). Kabelns konstruktion tillåter en relativt oöm behandling vilket kan uppkomma till exempel i samband med kabelns förläggning och vid reparation då kabeln bland annat måste klara att belastas med sin egenvikt från havsyta till havsbotten. Detta innebär dock inte att sjöförlagda kabelsystem är okänsliga för yttre påverkan. Skador uppkommer, och följaktligen även kostsamma driftstopp för ledningsägare (Carter et al., 2009). Driftstoppen kan bli långvariga beroende på de särskilda problem som är förknippade med reparationer till sjöss. Dessutom finns det en risk för olyckor ombord till exempel den som fastnar med ett ankare eller ett fiskeredskap i en kabel (Drew & Hopper 2009). Fartygets stabilitet kan påverkas högst betydligt för ett fartyg som försöker lyfta en tung kabel från havsbottnen, och kan i värsta fall leda till kantring. Fig. 2. Bild visande exempel på plastisolerad sjökabel (notera att slutliga specifikationer på kabeln är ej fastlagd)
9 3.1 Riskbedömnig Inför alla större investeringar krävs en riskbedömning, såväl ekonomisk som teknisk. Sjökabelprojekt omfattar normalt en riskanalys för allt ifrån finansiering, projektering, byggnation, driftsättande och drift/underhåll. Ett antal av dessa är unika just beroende på den speciella miljö som havet utgör. 5 Normalt indelas yttre hot mot sjökabelsystem enligt följande: Naturliga risker Undervattensskred (till exempel vid ett floddelta) Mobila bottensediment (till exempel i områden med kraftiga bottenströmmar) Jordbävningsaktivitet Strandade isberg Antropogena risker Bottenfiske av olika typer, till exempel bottentrålning Ankring, till exempel nödankring och draggning Muddring Antropogena hot står i ett internationellt perspektiv för majoriteten av kabelskadorna. Fel på själva kabelsysystemet är däremot förhållandevis ovanliga Normala riskanalyser för sjökablar innefattar således främst risken för påankring samt risken för trålningsskador. 3.2 Muddringsrelaterade risker Skador som uppträder i samband med muddring är vanligast i hamnområden, och beror ofta på att mudderfartyget av olika skäl inte känner till kabelns exakta position. Detta försöker man avhjälpa genom tydlig information och noggrann positionering av kabeln. 3.3 Ankarrelaterade risker Ankringsskador uppkommer ofta på grund av misstag ombord, till exempel att fartyget inte känner till kabelns existens eller exakta position, och därför väljer att ankra. Ankarskador uppkommer dock även på grund av nödsituationer. Påankringsskador kan således i princip uppkomma var som helst där ett fartyg kan hamna i en situation där ankring är enda möjligheten att få stopp. Man kan till exempel tänka sig att en sådan situation kan uppkomma under ett elektriskt fel ombord eller vid ett maskinhaveri i hårt väder. Ankringsskador är mycket svåra att helt förebygga, men med hjälp av tydlig information och noggrann positionering av kabeln kan många onödiga skador undvikas. Mot bakgrund av dessa risker väljer man ofta att skydda kabelsystemen genom att begrava dem i havsbotten.
10 3.4 Fiskerelaterade risker 6 I ett internationellt perspektiv står fiskerelaterade händelser för drygt 40% av alla skador. De typer av fiske som erfarenhetsmässigt har störst påverkan på sjökabelsystem är bottentrålning, och de i Sverige ovanliga bomtrålning (eng. beam Trawl) och fiske efter bottenlevande skaldjur (eng. shellfish dredging). I det aktuella fallet med Gotlandsförbindelsen bedöms bottentrålning utgöra den största fiskerelaterade risken. Skador som uppträder i samband med bottentrålning har en mängd olika orsaker. Skadorna kan bero på att man ombord på fiskefartyget inte känt till kabelns existens eller exakta position, men det finns även fall där man avsiktligt valt att tråla över kända kabelsystem. Skador kan även uppkomma om fiskefartyget av olika skäl inte kan hålla sig till sitt avsedda trålspår, till exempel beroende på undanmanöver för att undvika kollision, elektriska fel, maskinfel etc. och därför oavsiktligt trålar över kabeln. Trålningsrelaterade skador kan normalt undvikas så länge det finns en möjlighet att skydda kabeln, till exempel genom att begrava kabeln på ett tillräckligt djup under havsbottnen. När det gäller bottentrålning är det normalt trålborden man är mest bekymrad över. Trålbordets storlek och tyngd i förhållande till bottenförhållanden (till exempel om det är en mycket mjuk lerbotten) och trålningshastighet påverkar riskerna för att kabelsystemet utsätts för stora påfrestningar. I synnerhet om ett trålbord skulle fastna i en kabel som dras med, kan skadorna bli betydande. Ett större trålfiskefartyg kan uppbåda en dragkraft (eng. Bollard Pull Force) på mer än 20 ton, och tillsammans med ett tyngre trålbord framdriven till exempel 4 knop kan detta skapa en mycket stor kraftöverföring på en kabel som träffas. Den verksamma kraften i en träff kan med andra ord vida överstiga tyngden på själva trålbordet. Dessutom kan de tyngder som håller trålens underdel mot bottnen (underteln) komma i kontakt med kabeln och orsaka skador.
11 4 SKYDDSÅTGÄRDER FÖR SJÖFÖRLAGD KABEL 7 För att säkerställa anläggningens säkerhet försöker man skydda kabeln så långt som är praktiskt möjligt. Vilken skyddsnivå som väljs beror ofta på ekonomiska och säkerhetsmässiga bedömningar, och anpassas normalt till lokala förhållanden och den samlade riskbedömningen. Kabelskydd kan skapas på flera sätt, till exempel: 1. Ruttdragning (dvs man förlägger kabeln längs en stäcka som möjliggör nedspolning/grävning, alternativt inte är intressant ur bottenfiskesynpunkt) 2. Nedspolning/grävning (d.v.s. med hjälp av spol/grävutrustning förlägga kabeln så djupt ner i havsbottnen att den är placerad under påverkansdjup från bottentrålning och ankring). Normalt eftersträvas ett förläggningsdjup på 0,5-1,5 meter, beroende på havsbottnens egenskaper och nivån på fartygs/fiske aktiviteter i det aktuella området. I mycket lösa bottnar kan ett djup på 2,5 meter vara nödvändigt för att skydda kabeln. 3. Övertäckning (t.ex. dumpning av stenmassor eller förläggning av betongplattor ovanpå kabelanläggningen). 4. Skyddszoner (t.ex. förbud mot ankring och fiske) 5. Användande av alternativ fiskeutrustning (t.ex. krav på användande av trålbord konstruerade för att vara så skonsamma som möjligt). Många skydd av kabelsystem består av en kombination av flera av de ovan nämnda metoderna 4.1 Anpassad ruttdragning Det är ofta många olika aspekter som påverkar valet av slutlig rutt för en sjökabel. Av kostnadsskäl väljer man ofta en så kort sträckning som möjligt. Ofta kommer en sådan rutt att genomkorsa områden med onödigt höga risker och påverkansfaktorer (till exempel farleder, naturskyddsområden, militära övningsområden, geologiska hinder etc.) Om man i stället väljer att förlänga rutten för att passera ett sådant hinder eller för att minska en risk måste den extra kostnaden sättas i relation till vinsten eller riskminskningen. Vid passage av särskilt besvärliga områden kan man därför behöva använda en så kallad anpassad ruttdragning, vid vilken man finjusterar kabelrutten för att passera isolerade hinder och därmed ökar möjligheten för att skapa ett effektivt kabelskydd.
12 4.2 Nedspolning. Spolning (eng. Jet Trenching) är en metod där man använder en vattenjet för att begrava kabeln ner i havsbotten. Det finns ett flertal olika typer och modeller av denna princip, som enkelt uttryckt går ut på att sätta bottensedimentet under kabeln i suspension, och därmed låta kabeln falla ner i det resulterande schaktet, som man därefter låter falla samman och täcka över kabeln på naturlig väg. En Jet Trencher är vanligen monterad på en ROV (undervattensrobot), släde eller hjul/banddrivet undervattensfordon, och består av ett antal vattenjet-aggregat monterade på så kallade svärd placerade på vardera sidan av kabeln. Jetstålarna sätter bottensedimenten i suspension och effekten blir att svärden skär ett dike i havsbottnen, samtidigt som kabeln läggs ned. Diket är normalt mellan 20 och 40 cm brett. I sediment som till exempel sand och silt kommer kabelns egenvikt att se till att kabeln hamnar på dikets botten. I mer svårarbetade material som till exempel styva leror, kan kabeln behöva tryckas ner i diket. Efter att Jet Trenchern har passerat kollapsar normalt dikesväggarna över kabeln, och återfyllnaden sker i princip momentant på naturlig väg. Jet Trenching är normalt att föredra av ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekter Plogning Plogar är I princip passiva system som bogseras bakom ett fartyg. Plogen kan fjärrstyras via kabel för att säkerställa att kabeln hamnar på rätt plats. Systemets effektivitet och hastighet är beroende av den kraft med vilken plogen kan bogseras på olika typer av havsbotten. Plogar kan användas i mer varierande geologi än en Jet Trencher och har ofta förmåga att ta sig fram även i grusiga och leriga material. Plogar indelas normalt i deplacerande och icke-deplacerande system. De deplacerande är ofta mycket stora, medan de icke-deplacerande kan utföra kabeldike liknande de som utförts med Jet- Trencher, dvs smala och djupa. Plogning är numera alltmer sällsynt vid topografiskt besvärliga rutter, då metoden innebär visa risker om plogen skulle välta. Dessutom krävs mycket stora fartyg för att kunna bogsera en plog i ogynnsamma material. 4.4 Trencher En mekanisk trencher är i princip liknas vid en bandgående vinkelslip. Dessa maskiner arbetar vanligen med en roterande klinga eller en kedja med monterade skärstål. Dessa typer av maskiner kan skära ett dike även i mycket hårt material, till och med i kristallin berggrund. Beroende på det geologiska materialet kan dock denna process vara mycket långsam och kostsam. Diken utförda med denna typ av maskin kan bli upp till 50 cm breda och ett par meter djupa. En mekanisk trencher används normalt där särskilda problem annars skulle uppstå, till exempel strandnära morän och klippområden där övertäckning inte kan utföras på ett godtagbart sätt. 4.5 Övertäckning Övertäckning används av kostnadsskäl mest på extremt utsatta platser, till exempel i närheten av hamnar, ankringsplatser, landtagningsplatser etc. Övertäckning kan bestå av så kallad rock dump där man släpper stora mängder sten över kabeln, och därigenom skapar ett skydd. Man kan även använda betongplattor, betongmattor, sandsäckar, gjutna skydd och så vidare.
13 4.6 Skyddszoner Skyddszoner förekommer normalt på platser det är omöjligt att på annat vis skapa ett tillräckligt skydd, till exempel i hamnområden och i trånga hårt trafikerade farleder. Skyddszoner hjälper dock inte vid till exempel nödankring och andra situationer där man måste fatta akuta beslut ombord på fartyget Alternativ fiskeutrustning I ett antal fall har man genom förhandlingar med lokala yrkesfiskare enats om vilka typer av fiskeutrustning som skall få användas i närheten av kabeln. I en del fall har man enats om en storleksgräns på de utrustningar som används, till exempel en maximal tillåten tyngd på trålbord. I andra fall har man enats om att endast särskilt skonsam utrustning får användas, till exempel bottentrålar konstruerade för att kunna passera pipelines utan att fastna. 4.8 Förläggningslogistik Det finns två huvudprinciper för hur kablar förläggs i havsbotten. 1. Simultan kabelläggning och nedspolning 2. Först kabelutläggning, och en tid senare nedspolning. I det första fallet kommer normalt fiske att kunna bedrivas så snart kabelförläggningen avslutats, och man har genomfört mätningar som visar att kabeln nått det avsedda djupet i havsbotten. I det andra fallet kommer kabeln under en tid att ligga oskyddad på havsbottnen, och under denna tid kommer området att vara avlyst för alla bottenaktiviteter, intill dess nedspolning och djupmätningar genomförts. Efter att kabeln har spolats ner är det normalt att man genomför kontrollmätningar som visar om kabeln har nått önskat djup i havsbottnen, så att man kan vara helt säker på att man uppnått avsett skydd. Vilken typ av logistik som används beror på kabelläggningsfartygets kapacitet och hur komplicerad nedspolningen är, till exempel om det rör sig om en anpassad förläggning.
14 5 TILLGÄNGLIG INFORMATION En marin bottenundersökning har under hösten 2011 utförts inom ett ca 500 meter brett område längs den föreslagna kabelsträckningen. Undersökningen omfattar batymetri (högupplöst multibeam ekolod), bottenpenetrerande ekolod samt sidescan sonar. I tillägg har bottenprover tagits med hjälp av vibrocorer. Sammantaget motsvarar tillgänglig data en fullgod bild av de översta metrarna samt bottenytan i hela korridoren. Insamlad data har tolkats med avseende på djup- och ytgeologi längs i hela den utreda korridoren. Vid tolkningen har man tagit särskild hänsyn till företeelser som kan innebära hinder eller risker vid en kabelförläggning. I detta ingår bland annat en bedömning av de geotekniska (grävbarhet) egenskaperna av de översta metrarna av havsbottnen. Man har även karterat alla spår av installationer, föremål, arkeologiska objekt och spår av bottenaktivitet i området. I detta ingår bland annat identifiering av läge för existerande kablar samt spår av bottentrålning Batymetri Batymetrin (bottentopografi) i den undersökta korridoren har undersökts med ett så kallat Multibeam ekolod. Detta system ger en mycket högupplöst bild av bottentopografin. Kännedomen om batymetrin anses som extremt god. Figur 3. Exempel på batymetri längs Gotlandsförbindelsen.
15 5.2 Geologi Geologin i den undersökta korridoren är tolkad baserat på batymetri, bottenpenetrerande ekolod, sidescan sonar data samt bottenprover tagna med vibrocorer. Kännedomen om bottenförhållandena anses som mycket god, även om det lokalt kan finnas plaster där de rent geotekniska egenskaperna (till exempel lerors styvhet) är dåligt kända. 11 Fig. 4. Bild visande exempel på tolkad Bottenpenetrerande ekolod Fig. 5. Bild visande exempel på data från Sidescan Sonar
16 Spolbarhet I utredningen har även ingått en utredning av så kallat spolbarhetsindex, dvs en bedömning av möjligheterna för att spola ner kabeln. Spolbarhetsindexet bygger på en bedömning av bottenförhållandena, och särskilt bottens hårdhet och lerors styvhet. Spolbarhetsindex är beräknat efter den rutt man vid mättillfället bedömde som optimal, och motsvarar alltså inte en väl underbyggd anpassad rutt. Nedan visas ett exempel på underlaget för bedömning av spolbarhetsindex (fig. 6). Som synes finns det möjlighet att optimera den inmätta (röda) rutten ytterligare genom detta område (jämför gul linje) och därmed förbättra möjlighetan att spola ner kabeln i sin helhet. Fig. 6. Exempel på dataunderlag för framtagande av rutt och spolbarhetsindex 5.4 Fiskeområden och trålspår En ca 40 km lång del av den aktuella kabelrutten passerar genom ett område som betecknas som Riksintresse för Yrkesfiske. Det storskaliga fisket i området domineras av garn-och trålfiske efter torsk, samt snörpvadsfiske efter skarpsill. Det fiske som bedöms vara av intresse för en framtida kabel bedöms vara bottentrålning efter torsk.
17 5.4.1 Information från SFR Inom riksintresse-området kan förväntas en förhöjd risk för bottentrålning. Svenska Kraftnät har därför fört en dialog med Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund (SFR) angående demersalt fiske i det aktuella området. SFR har försett SvK med information om det fiske som bedrivs i området, och också pekat ut ett antal platser där särskilt intensivt fiske med bottentrål förekommer. Dessa platser redovisas i Appendix A. SFR:s information antyder att man generellt fiskar med bottentrål på eller i närheten av grundområden, och att man normalt följer bottentopografin med trålarna. De två huvudområden man angett (markerade område A och B i appendix) indikerar att det huvudsakliga bottentrålfisket utförs öster om grundet Blackan och väster om Ölands Norra Grund Trålspår i Sidescan data Svenska Kraftnät har vid analys av insamlad information identifierat synliga trålspår på havsbotten. Trålspår i havsbotten uppkommer där bottenförhållanden medger att trålborden gräver ner sig ett stycke i sedimenten, och förhållanden i övrigt medger att spåren bevaras. Det är därför mycket svårt att bedöma hur gammalt ett sådant spår är och därifrån dra generella slutsatser om fisket i området. Däremot visar spåren tydligt att trålborden verkligen skär ett stycke ner i vissa typer av havsbotten. Trålspår spår har identifierats i två skilda områden (se figur 7). Den ena av dessa platser är beläget inom området Riksintresse för Yrkesfiske (se figur 8) och den andra ligger ett gott stycke öster därom. Sammantaget bedöms kännedomen om fiskeförhållanden i området Riksintresse för Yrkesfiske som goda, även om kännedomen om fisket i omgivande farvatten är mindre. Fig. 7. Karta visande områden med identifierade spår av bottentrålning (lila markering).
18 14 Fig. 8. bild visande bottenförhållanden på plats där trålspår identifierats inom området Riksintresse för Yrkesfiske
19 6 BESKRIVNING AV BOTTENFÖRHÅLLANDEN I OMRÅDET RIKSINTRESSE FÖR YRKESFISKE Den sträcka av Gotlandsförbindelsen som passerar området Riksintresse för Yrkesfiske kännetecknas av varierande bottenförhållanden och geologi. Vattendjupen varierar mellan ca meter, och längs denna sträcka förekommer tre större grundområden (Blackan, Ölands Norra Grund, samt Knolls Grund. Grundområdena utgörs av kristallin och sedimentär berggrund. Däremellan ligger större områden som huvudsakligen utgörs av slätter med stora lermäktigheter. Nedan visas de tre grundområdena med hjälp av skuggrelief av bottentopografin (figur 9, 10 och 11). Reliefen visar tydligt var den normalt flacka bottentopografin bryts av klippformationer och/eller moränförekomster. 15 Fig. 9. Bottenförhållanden vid grundet Blackan
20 16 Fig. 10. Bottenförhållanden vid Ölands Norra Grund. Fig. 11. Bottenförhållanden vid Knolls Grund
21 7 FÖRSLAG PÅ ANPASSAD RUTT OCH FÖRLÄGGNINGSMETOD 17 Svenska Kraftnät har meddelat att man avser att så långt möjligt spola ner kabeln längs hela sträckan. Det är väl känt att delar av den aktuella rutten passerar områden med ett flertal klipphällar och moräner där man kan förvänta sig svårigheter med nedspolning 7.1 Inom området Riksintresse för Yrkesfiske. I området Riksintresse för Yrkesfiske finns tre sådana platser (se fig. 9, 10 och 11). När det gäller området öster om Blackan bedöms det som fullt möjligt att passera genom anpassad ruttdragning och nedspolning. När det gäller Ölands Norra Grund bedöms det som möjligt, men svårare, att endast genom nedspolning skydda kabeln. Problemet på denna plats är en hög blockighet i bottensedimenten. Vid Knolls Grund bedöms det som fullt möjligt att spola ner kabeln i det område som omfattas av Riksintresset. Fig 12. Ungefärlig fördelning av spolbarhetsindex genom området Riksintresse för Yrkesfiske. (Rött = svårt, Grönt = lätt)
22 7.2 Generellt för projektet Anpassad förläggning bör ske på de platser där en generell linjedragning inte anses lämplig. För Gotlandsförbindelsen kan anpassad förläggning bli aktuell på flera platser, till exempel nära fastlandet samt i de områden där havsbotten utgörs av berggrund. På dessa platser kan rutten anpassas så att man i möjligaste mån utnyttjar lerfyllda dalgångar mellan uppstickande bergtoppar. Underlaget för denna process finns i befintligt material i form av bottentopografi, geologisk tolkning samt bottenpenetrerande ekolod. Efter att man tagit fram denna anpassade rutt är det möjligt att bedöma eventuellt behov av särskilda åtgärder för att skydda kabeln i särskilt utsatta områden. 18
23 8 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 19 I området Riksintresse för Yrkesfiske bedrivs bottentrålning med potential att allvarligt skada en oskyddad kabel. Det är därför väsentligt att kabeln skyddas så långt detta är praktiskt genomförbart. De bottenförhållanden som råder i området är väl undersökta, och den allmänna nivån på kännedomen om de topografiska och geologiska förhållandena i området är mycket hög. Det finns tekniska möjligheter för att genom spolning eller andra metoder skydda kabeln genom området utan att detta skall påverka det framtida yrkesfisket. Det ligger dock inte inom uppdraget för detta PM att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för en sådan insats. Större delen av sträckan bedöms kunna spolas ner. I vissa partier krävs dock en anpassad rutt om kabeln skall kunna spolas ner. Det krävs då att man undviker platser med klipputsprång, hård botten och hög blockhalt. På ett fåtal platser där detta kanske inte är möjligt kan det var aktuellt att använda alternativa metoder för att skydda kabeln. För att optimera rutten föreslås att man genomför en anpassning till lokala geologiska förhållanden så långt som detta är möjligt, för att säkerställa att huvuddelen av sträckan är spolbar. På de platser där detta av någon anledning inte befinns möjligt bör man planera för en alternativ skyddsmetod. När kabeln är förlagd och nerspolad bör skyddsnivån bekräftas genom mätning av kabelns begravningsdjup. Intill detta är utfört bör inte fiske bedrivas i området. Dessa mätningar bör därefter utföras regelbundet för att säkerställa att kabeln inte med tiden friläggs av till exempel erosion. Det föreslås även att Svenska Kraftnät upprätthåller dialogen med yrkesfiskarna, för att kunna uppdatera sig om förändringar i omfattningen av bottentrålningen i området och även eventuella förändringar i metodik, platsval och utrustning som kan vara av intresse ur en risksynpunkt. Referenser och vidare läsning: S. C. Drew & A. G. Hopper; 2009: Fishing and Submarine Cables working together, 2:nd Ed. International Cable Protection Committee. ing_booklet_rev_2.pdf L. Carter et al. 2009: Submarine Cables and the Oceans: connecting the world United Nations Environment Programme & International Cable Protection Committee
24 Bilaga Karta över Gotlandsförbindelsens Sträckning genom området Riksintresse för Yrkesfiske
25 B A Coordinate System: SWEREF99 TM Projection: Transverse Mercator Datum: SWEREF99 false easting: ,0000 false northing: 0,0000 central meridian: 15,0000 scale factor: 0,9996 latitude of origin: 0,0000 Units: Meter Kabelsträckning Riksintresse för yrkesfiske Trålområde enligt SFR km
BILAGA 15 RISKANALYS SJÖFARTEN
BILAGA 15 RISKANALYS SJÖFARTEN GOTLANDSFÖRBINDELSEN SVENSKA KRAFTNÄT Gotlandsförbindelsen, PM Riskanalys Sjöfart Rikard Marek och Oscar Unosson 2012-10-30 2 Alla rättigheter förbehålles. Mångfaldigande
Läs merUnderlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)
Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige
Läs merOptokabel för Sjöinstallationer
Optokabel för Sjöinstallationer Byggnation av fiberoptisk kabel i åar, sjöar och hav Monteringsanvisning Arbetsdokument Monteringsanvisning för Fiber optisk sjökabel. Anvisningen gäller byggnation av fiberoptisk
Läs merINNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11
2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken
Läs merOptokabel för Sjöinstallationer
Optokabel för Sjöinstallationer Byggnation av fiberoptisk kabel i åar, sjöar och hav Monteringsanvisning Arbetsdokument 2011-10-24 Monteringsanvisning för Fiber optisk sjökabel. Anvisningen gäller byggnation
Läs merBILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN
BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av
Läs merDjupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund
Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn
Läs merEn kabelförläggning vid Årke, Uppland
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:4 En kabelförläggning vid Årke, Uppland Arkeologisk kontroll Fornlämning Gryta 135:1 Årke 1:4 Gryta socken Enköpings kommun Uppland Jan Ählström En kabelförläggning
Läs merEl och Bredband till ditt hus Information till fastighetsägare
El och till ditt hus Information till fastighetsägare www.telge.se Så här lägger du ner rören på din tomt. Färdig mark Att förlägga skyddsrör Diket på tomten som ska användas för den beställda serviskabeln
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs mer1 (18) Innehåll: Normgivnings- bemyndigande. Giltighetstid: Upphäver: FÖRESKRIFT. Trafikverket. enligt dessa föreskrifter. ken.
1 (18) TRAFIKVERKETS FÖRESKRIFT Datum: 12..11.2010 Dnr 6154/ /040/2010 Innehåll: Normgivnings- bemyndigande Giltighetstid: Sjötrafikmärken och ljussignaler samt deras placering Sjötrafiklagen (463/1996)
Läs merKabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:
Läs mer1 Bakgrund/syfte Område Geologi Befintlig byggnation... 3
Geoteknik PM Handläggare Mikael Johansson Tel +46 10 505 04 42 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 219 15 48 Albyberg Etapp 2 E-mail mikael.a.johansson@afconsult.com PM Geoteknik Innehåll 1
Läs merRapport 2012:26. Åby
Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport
Läs merSnäckstavik. Rapport 2010:35 Göran Werthwein
Snäckstavik Arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) vid Snäckstavik, intill RAÄ 102:1 och 580:1-3, Grödinge socken och Botkyrka kommun, Södermanland Rapport 2010:35 Göran Werthwein Snäckstavik Arkeologisk
Läs merSVENSKA KRAFTNÄT. Byte av elektrodkabel tillhörande Konti-Skan 1 och 2 mellan Maleviken och Risö
SVENSKA KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation 2014-12-17 2014/891 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Byte av elektrodkabel tillhörande Konti-Skan 1 och 2 mellan Maleviken och Risö 1 Hemställan Affärsverket svenska kraftnät
Läs merVideodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013.
Videodokumentation av bottenförhållanden i Säveån vid Finngösa 2013. Robert Rådén Martin Mattsson Jonatan Johansson, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke // Tel 031-338 35 40 // Fax 031-88 41 72 // www.medins-biologi.se
Läs merLedningsförläggning vid Enköping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:84 Ledningsförläggning vid Enköping Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Vallby 89:1 2, 90:1, 103:1 och 157:1 Vallby socken Enköpings
Läs merPM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN
RAPPORT PM GEOTEKNIK STABILITETSBEDÖMNING DPL KÄLLEVÄGEN SLUTRAPPORT 2019-05-29 UPPDRAG 295691, Dpl Källevägen Bollebygd Titel på rapport: PM Geoteknik Stabilitetsbedömning Dpl Källevägen Status: Slutrapport
Läs merRedovisning av lokaliseringsstudien för landfästet
Project Org Dokumenttyp Doc no in Captia Rev Kriegers flak 2 PYP Rapport 000 00 4 Titel Author/organisation Approved Kriegers flaks vindkraftpark Redovisning av lokaliseringsstudien för landfästet Status
Läs merVäster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål
Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål 2016-01-27 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av TrondBygg Holding AB (markägaren till fastigheterna
Läs merSUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro
SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD
AUGUSTI 2017 BOLLEBYGDS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se
Läs merBILAGA 3 BESKRIVNING AV KABELKONSTRUKTION OCH FÖRLÄGGNINGSMETODER
BILAGA 3 BESKRIVNING AV KABELKONSTRUKTION OCH FÖRLÄGGNINGSMETODER 2013-09-06 Dnr 2011/1200 Planerad likströmsförbindelse mellan Gotland och fastlandet Beskrivning av kabelkonstruktion och förläggningsmetoder
Läs merMark de Blois/Behroz Haidarian Bilaga 9. Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB)
H2OLAND Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 9 Sjöförlagda VA-ledningar från Sandviken, Orust kommun (Hydrogis AB) Orust kommun 2013-07-02 MKB Tångens ARV HYDROGIS AB SJÖFÖRLAGDA
Läs merVrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:10 Vrå Hölö Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning RAÄ-nr Hölö 287:1 2 Vrå 5:1 Hölö socken Södertälje kommun Stockholms län Södermanland Britta
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL. Dalmark 1:4
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:72 ARKEOLOGISK KONTROLL Dalmark 1:4 Dalmark, vid fornlämning Hammar 81:1, Hammar 83:1 och Hammar 223:1 inom fastigheterna Dalmark 1:4 och Dalmark 1:5 i Askersunds kommun,
Läs merAnmälan om vattenverksamhet för nedspolning av tre kablar mellan Sverige och Bornholm
BESLUT 1(6) Kontaktperson Miljöavdelningen Charlott Stenberg 010-224 1607 charlott.stenberg@lansstyrelsen.se Energinet via Frants Torp Madsen ftm@energinet.dk (via e-post) Anmälan om vattenverksamhet för
Läs merGravarne 3:1 och 3:6. Projekterings-PM/Geoteknik. Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Henrik Lundström.
BOHUSGEO AB Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan Projekterings- Uppdragsansvarig: Henrik Lundström Handläggare: Granskning: Henrik Lundström Tobias Thorén Uppdragsnr. 15096 Datum 2015-08-05 Revision 2015-11-06,
Läs merDelområde bebyggelse Söderhamn
SÖDERHAMNS KOMMUN Delområde bebyggelse Söderhamn PM Geoteknik för detaljplan 2018-10-23 1 10272962 Delområde bebyggelse Söderhamn DELOMRÅDE BEBYGGELSE SÖDERHAMN PM Geoteknik för detaljplan KUND Söderhamns
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merEn ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:47 En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna Schaktningsövervakning Fornlämning Sollentuna 268:1 Vinättikan 5 Sollentuna socken Sollentuna kommun Uppland
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,
Läs merVägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR Teknisk PM geoteknik
1(3) Vägverket Region Sydöst Väg 34 Kisa Linköping Delen Skeda udde Kåparp OBJEKT NR 87 53 34 13 Arbetsplan Teknisk PM geoteknik JÖNKÖPING 2008-06-13 Handläggare: Björn Pettersson Vägverket Konsult Postadress:
Läs merDetaljplan för verksamheter vid Säve stationsväg, inom stadsdelen Säve
Detaljplan för verksamheter vid Säve stationsväg, inom stadsdelen Säve Geotekniskt utlåtande 2019-03-27 Stadsbyggnadskontoret Göteborg Sandra Dahlgren, sandra.dahlgren@sbk.goteborg.se Syfte Syftet med
Läs merEl och stadsnät till ditt hus Information till fastighetsägare
och stadsnät till ditt hus Information till fastighetsägare Så här lägger du ner rören på din tomt. Skyddsrör Diket på tomten som ska användas för den beställda serviskabeln gräver du själv. På tomten
Läs merSjökabel för anslutning av Kriegers flaks vindkraftpark. Prövning av tillstånd enligt miljöbalken, kap 11 Underlag för fortsatt samråd Sammanfattning
Sjökabel för anslutning av Kriegers flaks vindkraftpark Prövning av tillstånd enligt miljöbalken, kap 11 Underlag för fortsatt samråd Sammanfattning Kriegers flaks vindkraftpark, sjökabel Sverige är i
Läs merDOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM:
DOKUMENTNUMMER: GEO-PM-001 DATUM: Utrednings PM/Geoteknik Beställare Håbo kommun GRANSKNINGSHANDLING www.reinertsen.se Reinertsen Sverige AB Hälsingegatan 43 113 31 STOCKHOLM Tel 010-211 50 00 Fax 010-211
Läs merPM GEOTEKNIK. DP Brandberget, Haninge HANINGE KOMMUN SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK UPPDRAGSNUMMER
HANINGE KOMMUN DP Brandberget, Haninge UPPDRAGSNUMMER 2180985 2016-11-18 SWECO CIVIL AB LINKÖPING GEOTEKNIK HANDLÄGGARE: TOMMY OLAUSSON GRANSKARE: PÄR AXELSSON 1 (7) Sweco Repslagaregatan 4 581 04 LINKÖPING
Läs merDETALJPLAN FÖR SÖRMARKEN, BANKBUDET 5, BORÅS STAD
DECEMBER 2017 BORÅS STAD DETALJPLAN FÖR SÖRMARKEN, BANKBUDET 5, BORÅS STAD ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DECEMBER 2017 BORÅS
Läs merPM GEOTEKNIK TÅSTORP 7:7 M.FL FALKÖPINGS KOMMUN JÖNKÖPING GEOTEKNIK SWECO CIVIL ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN
FALKÖPINGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 2204112000 ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING INFÖR DETALJPLAN 2014-04-25 JÖNKÖPING GEOTEKNIK UPRÄTTAD AV: GRANSKAD AV: SWECO CIVIL JOSEFINE LINDBERG BJÖRN PETTERSSON
Läs merRapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519
Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad
Läs merLingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs
Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson
Läs merReningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Läs merPM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av
PM RADON PRÄSTBODAVÄGEN, SKANSKA SVERIGE AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Martin Burefalk Strauss Fredrik Andersson Fredrik Andersson Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte...3 3
Läs merVegastaden Dpl 2 Haninge kommun
Vegastaden Dpl 2 Haninge kommun Geoteknisk undersökning PM Geoteknik Stockholm 2008-01-21 Uppdragsnummer: 215668 Stephan Hellgren Tyréns AB Vegastaden Dpl 2 PM GEOTEKNIK 2 (8) Stephan Hellgren 08-566 41
Läs mer2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik
Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...
Läs merGeoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25
Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun 2011-03-25 Upprättad av: Sara Jorild Granskad av: Michael Engström Uppdragsnr: 10148220 Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34
Läs merLångbrygga Rydebäck, Helsingborgs Stad Geoteknisk undersökning
Helsingborgs Stad Teknisk PM Geoteknik Långbrygga Rydebäck, Helsingborgs Stad Malmö Anders Dahlberg Malena Thomé FB ENGINEERING AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26, 211 43 MALMÖ Telefon: 010-850 25 00
Läs merSolna United Kv Tygeln. Solna United Kv Tygeln. PM Bergteknik Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg
Solna United Kv Tygeln Solna United Kv Tygeln 2015-11-11 Upprättad av: Emil Rudegran Granskad av: Erik Westerberg KUND Skanska Sverige AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 918 971 27 Luleå Besök: Skeppsbrogatan
Läs merRAPPORT. Morkarlby nedre skola, MORA KOMMUN VIBRATIONSMÄTNING MORKARLBY 21:9 OCH 21:18 UPPDRAGSNUMMER
MORA KOMMUN Morkarlby nedre skola, UPPDRAGSNUMMER 1521056000 VIBRATIONSMÄTNING MORKARLBY 21:9 OCH 21:18 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ ANNA ÅBERG HANNA GRANBOM HENRIK NAGLITSCH repo001.docx 2015-10-05
Läs merFURUNO INTRODUCERAR: FCV-587
FURUNO INTRODUCERAR: FCV-587 Nu introducerar vi ett nytt ekolod med en mängd fördelar i fisket. Med professionella funktioner och ett kompakt kabinett, lämpar sig FCV-587 utmärkt för den mindre och den
Läs merPM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR
PM VIBRATIONER FRÅN VÄGTRAFIK KVARNBÄCK 2B, 3 SAMT MAGLEHILL, HÖÖR RAPPORT 2018-12-12 UPPDRAG 286645, Höör Maglehill mfl Trafk- och bullerutredning Titel på rapport: Status: Översiktlig bedömning av vibrationer
Läs merGöta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Göta älvutredningen Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys Varia 624:2 Bengt Rydell Linda Blied LINKÖPING 2012 GÄU Göta
Läs merInstruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet)
Instruktion för fiberanslutning till Utsikt Bredbands nät i villaområden (Ej nyproduktion eller anslutning via byalagskonceptet) När du har beställt en fiberanslutning från Utsikt Bredband (Utsikt) och
Läs merKabelförläggning invid två gravfält
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:62 Kabelförläggning invid två gravfält Förundersökning Fornlämning Ekeby 3:1 och Ekeby 9:1 Rista 4:4, Fornbro 5:2 och Blacksta 1:11 Ekeby socken Östhammars kommun
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund
UPPDRAG Stensta, Kumla 1:9 (del av) PM Geoteknik UPPDRAGSLEDARE Helena Berggrund DATUM UPPDRAGSNUMMER 2112099000 UPPRÄTTAD AV Helena Berggrund Inledning I Vallentuna kommun pågår ett arbete med att ta
Läs merBedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.
PM Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång. 2018-05-22 Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merÖversiktligt geotekniskt PM
-14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merDETALJPLAN FÖR HULTA 4:1, BULTASTENSPARKEN, BORÅS STAD
DECEMBER 2017 BORÅS STAD DETALJPLAN FÖR HULTA 4:1, BULTASTENSPARKEN, BORÅS STAD ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se DECEMBER 2017
Läs merDanderyds Kommun BRAGEHALLEN, ENEBYBERG. PROJEKTERINGS PM Grundläggningsrekommendationer. Uppdragsnummer: 40144. Stockholm 2015-10-21.
Danderyds Kommun BRAGEHALLEN, ENEBYBERG Uppdragsnummer: 40144 PROJEKTERINGS PM Grundläggningsrekommendationer Stockholm ELU Konsult AB Geoteknik, Stockholm Jimmie Andersson Handläggare Johan Olovsson Uppdragsledare
Läs mere. De fartygsljus och signalfigurer som föreskrivs i dessa regler ska uppfylla bestämmelserna i annex 1 till dessa regler.
Del C Fartygsljus och signalfigurer Regel 20 Tillämpning a. Regel 20 31 ska följas under alla väderförhållanden. b. Reglerna om fartygsljus gäller från solnedgång till soluppgång. Under denna tid får fartyget
Läs merALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merBUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:13 BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ Arkeologisk förundersökning Västerrå 3:6 RAÄ 36:1 Hälsingtuna socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ
Läs merSchaktning vid S:ta Ursulas kapellruin
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:48 Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 355:1 Västerås 1:13 Västerås domkyrkoförsamling
Läs merBergytans nivå varierar mellan ca -11 till - 18, över tunnlarna. Tunnlarnas hjässor ligger på nivån ca -28 och tunnelbotten på nivån ca -34.
kv Trollhättan, Stockholm PM angående inverkan av ombyggnad Uppdrag Uppdraget att utföra denna utredning har erhållits av AMF Fastigheter. Syftet är undersöka inverkan på spänningar i jord och berg av
Läs merEn hög med sprängsten i Brunna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:61 En hög med sprängsten i Brunna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västra Ryd 98:1 Viby 19:1 Västra Ryd socken Upplands-Bro kommun Uppland Jan Ählström En
Läs merPM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad
PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad Underlag för markplanering Projektnummer: 15045 Skapat av: Loxia Group Besöksadress: Järntorgsgatan 3, 703 61 Örebro www.loxiagroup.se Sida 2 av 6 Innehållsförteckning
Läs merPM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140. Tierps kommun 2014-04-11
PM Översiktlig geoteknisk bedömning TIERP 4:140 Tierps kommun 2014-04-11 Uppdrag: 253623, Buller, Risk, Geoteknik inför planläggning Titel på rapport: PM Översiktlig geoteknisk bedömning Status: Datum:
Läs merBottentypsklassificering
Bottentypsklassificering SGUs klassificering Mätmetoder och underlag Exempel Johan Nyberg Geologisk terminologi redovisar: sedimentens (jordarternas) och berggrundens bildningsmiljö kornstorleksfördelning
Läs merStafsinge 3:6 m.fl. Falkenberg - detaljplan Teknisk PM Geoteknik
Falkenberg - detaljplan Beställare: Beställarens ombud: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Falkenbergs kommun Sabina Uzelac Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Mikael Lindström Araz Ismail Uppdragsnr:
Läs merARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4. Räbbåsvägen. Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun.
ARKEOLOGISK RAPPORT 200 6:4 Räbbåsvägen Björlanda 365 Boplats Bronsålder/järnålder Förundersökning Göteborgs kommun Tom Wennberg ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs
Läs merRAPPORT. Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 KALMAR KOMMUN. Översiktlig geoteknisk undersökning. Sweco Infrastructure AB.
KALMAR KOMMUN Majavallen, Lindsdal Uppdragsnummer 2292867000 Översiktlig geoteknisk undersökning Växjö 2011-09-19 Sweco Infrastructure AB Växjö Markbyggnad Anders Petersson Tommy Ivarsson 1 (5) Sweco Sweco
Läs mer1. Objekt och uppdrag. 2. Underlag. 3. Utförda undersökningar
Innehållsförteckning 1. Objekt och uppdrag... 3 2. Underlag... 3 3. Utförda undersökningar... 3 4. Befintliga förhållanden... 4 4.1. Allmänt... 4 4.2. Topografi... 4 4.3. Befintliga konstruktioner... 4
Läs merTillberga Prästgård ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2010:4 ARKEOLOGISK ANTIKVARISK KONTROLL I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Tillberga Prästgård Västmanland, Västerås kommun, Tillberga socken, Tillberga Prästgård 1:5 Annica Ramström
Läs merTeknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26
Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440
Läs merVäg 73 Trafikplats Handen
Väg 73 Trafikplats Handen Tpl Handen Tpl Jordbro Arbetsplan UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-09-17 4G140001.docx Dokumentinformation Beskrivning 1 PM Geoteknik Beskrivning 2 Beskrivning 3 Beskrivning 4 Information
Läs merRAPPORT ÅRJÄNGS KOMMUN SVENSBY STRAND, ETAPP 2, ÅRJÄNG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NY DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER
RAPPORT ÅRJÄNGS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER 233.5719 SVENSBY STRAND, ETAPP 2, ÅRJÄNG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR NY DETALJPLAN repo001.docx 2012-03-2914 Sweco repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1
Läs merÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK. Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 2018-11-14 PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 KUND ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 758 851 22
Läs merARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, 702 10 Örebro Telefon 019-609 04 10 www.arkeologgruppen.se arkeologgruppen@arkeologgruppen.
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:25 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv Järnlodet 16 Uppland, Norrtälje socken, Norrtälje kommun, del av RAÄ Norrtälje 42:1 Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan
Läs merStallet 8, Odensala PM Geoteknik
Vårt datum 2014-10-06 Vår referens Carl Hellblom Uppdragsnummer 10015412 Stallet 8, Odensala PM Geoteknik Beställare: Skanska Sverige AB Objekt: Geoteknisk undersökning vid kvarteret Stallet 8 Uppdragsnummer:
Läs merAtt installera bredband via fiber
Att installera bredband via fiber 1 Så här går installationen till Det är viktigt att du har koll på de olika stegen och vad som förväntas. Läs igenom allt material och om du känner dig osäker över något
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn
Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: 2017-06-12 Uppdrag: 1217-057 Varbergs
Läs merEtt gravröse i Vallentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:40 Ett gravröse i Vallentuna Inför byggnation inom detaljplaneområde Haga 3 Arkeologisk förundersökning, etapp 1 Fornlämning Vallentuna 589 Ormsta 1:241 Vallentuna
Läs merChecklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
Läs merFortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.
Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merSchaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun
Läs merMARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11
MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter för Kosterhavets nationalpark; beslutade den 5 augusti 2009 NFS 2009:7 Utkom från trycket den 28 augusti 2009 Med stöd
Läs merStavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40
Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande
Läs merSKATEPARK, HÖGDALEN STOCKHOLM
Stockholms idrottsförvaltning SKATEPARK, HÖGDALEN STOCKHOLM PM Geoteknik Geoteknisk utredning Stockholm 2010-01-27 SWECO Infrastructure AB Stockholm/Anläggning/Geoteknik Jonas Thorelius Uppdragsnummer
Läs merPM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD
2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merDjulönäs. Schakt intill en stenåldersboplats. Jenny Holm. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:90 Djulönäs Schakt intill en stenåldersboplats Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Stora Malm 285 Katrineholm Trolldalen 1:1 Stora
Läs merByte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merRosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:93 Rosersberg Avgränsande av tre boplatser Arkeologisk utredning Fornlämning Norrsunda 168:1, 291 och en oregistrerad fornlämning Rosersberg 11:15 och 10:262 Norrsunda
Läs merKårevik, Tjörn Småhusområde Geoteknisk Utredning PM Planeringsunderlag
Kårevik, Tjörn Småhusområde Geoteknisk Utredning PM Planeringsunderlag 2009-09-03 Reviderad 2010-09-08 Upprättad av: Sven Devert Granskad av: Magnus Lundgren Kårevik, Tjörn Småhusområde Geoteknisk Utredning
Läs mer