Slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Transkript

1 Slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Familjestöd utvecklingsarbete för stöd till barn som anhöriga. Delprojektsansvarig Anita Rembsgård Enhetschef på vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås. Projekttid Sammanfattning Ett samarbete sker sedan flera år tillbaka kring barn som anhöriga i Tranås. Projektet har gjort det möjligt att sammanställa det som idag erbjuds barn och deras föräldrar utifrån en Familjecentral som bas. Barn som anhöriga är inte en verksamhets angelägenhet utan alla som kommer i kontakt med föräldrar har ett ansvar infördes en ny bestämmelse i Hälso- och Sjukvårdslagen som ger verksamheter och personal skyldigheter att särskilt beakta barnets behov som anhörig vad gäller information eller annat stöd. Genom tidig samverkan kring den gravida familjens behov av stöd, kan vi med gemensamma krafter verka för att den känslomässiga kontakten mellan barn och föräldrar fortsätter på en så optimal nivå som möjligt. I samverkan försöker vi fånga upp behoven från olika håll under barns uppväxt. Det är därför viktigt att ständigt hålla perspektivet barn som anhöriga levande i alla verksamheter. Detta görs möjligt då Familjecentralens målgrupp är familjer med barn/ungdomar 0-20 år. För att tydliggöra detta arbete har en folder sammaställts samt att själva Familjestödet har tydliggjorts i ett dokument. Stödet har också sammanlänkats i den handlingsplan som antagits i Tranås kommun ang. anhörigstöd. Ett arbete har bedrivits inom den psykiatriska kliniken på både lokal, klinik och länsnivå gällande dokumentation, hur stödet registreras för att det ska vara mätbart att utvärdera, förbättra och be forska. Rutinbeskrivningar har reviderats och statistiska variabler har förbättrats. Under projektets gång har vi genomfört utbildning i Beardslees familjeintervention. Vi har träffat 22 familjer med sammanlagt 56 barn i åldrarna 0-20 år, av dessa barn har 25 st. deltagit aktivt i Familjestödsmodellen. Ytterligare 3 familjer har erbjudits Beardslees familjeintervention där har vi träffat sammanlagt 6 barn. 1

2 På den psykiatriska mottagningen har det under projekttiden delats ut ett hundratal broschyrer om familjestöd till patienter. Broschyren finns också i väntrummet och behandlare har informerat om möjligheter till stöd. Information och stöd till anhöriga har erbjudits både enskilt och till familjer. För att stärka kompetensen kring barn som anhöriga har olika insatser gjorts i form av bl. a föreläsning på Höglandet och olika konferens- och utbildningsinsatser. Vi har skapat nätverk både lokalt och på Höglandet och deltagit i barnrättsfrågor nationellt. Bakgrund Sedan 2006 pågår i Tranås kommun ett samarbete kring barn och unga som har behov av stöd. Initialt handlade samverkan om barn/ ungdomar som upplevt våld, eller hade psykisk ohälsa, beroendeproblematik i sin närhet. Under samarbetets gång har också barn till svårt fysiskt sjuka föräldrar också uppmärksammats. Vi benämner båda dessa grupper med begreppet krångel i familjen. I vår ansökan om utvecklingsmedel för att utveckla stöd till barn/ungdomar som anhöriga har vi valt att fokusera på: Utveckling och förtydligande av Familjestödet (en samverkan mellan Familjeverksamheten socialtjänstens öppenvård och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås). Tydliggöra barnen och ungdomarnas perspektiv på Familjestödet med koppling till Barnkonventionen. Knyta samman de resurser som finns för ovan nämna målgrupp i Tranås kommun. Systematisera erbjudandet om stöd. Utveckla samarbetet kring målgruppen mellan kommunerna på Höglandet. Förankra stödet hos huvudmän och tjänstemän inom berörda verksamheter. Att Barnkonventionens principer genomsyrar arbetet. Syfte & mål Minska psykiska ohälsan hos barn och ungdomar vars förälder lider av psykisk ohälsa/psykisk sjukdom eller har en beroendeproblematik. Tydliggörande av stöd. 2

3 Organisation Projektansvarig Anita Rembsgård enhetschef för psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås i samarbete med samordnare för Familjecentralen i Tranås Annika Wendt-Ahlström. Projektets genomförande Utveckling och förtydligande av Familjestödet ( en samverkan mellan Familjeverksamheten socialtjänstens öppenvård och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås). Familjestöd ges i samarbete mellan Familjeverksamheten och den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås. Familjestödet har till syfte att stärka föräldraskapet och uppmärksamma/ ge stöd till barn/ungdomar där en förälder drabbats av psykisk sjukdom/psykisk ohälsa. Målgruppen är barn/ungdomar i åldrarna 0-20 år som har en förälder eller nära anhörig som vårdats på den psykiatriska vårdavdelningen i Eksjö och/eller fått kontakt med den psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Tranås. Tillsammans med föräldrar och deras barn/ungdomar görs situationen/ beteendet begripligt genom information, tillsammans försöker vi underlätta hanterbarheten genom att diskutera vad de tillsammans kan göra i familjen för att kunna hantera det som hänt. Gemensamt lyfter vi fram det meningsfulla i att barn/ungdomar blir delaktiga i vad som sker och skett i familjen så att den känslomässiga kontakten mellan barn/ungdomar och föräldrar kan fortsätta på en så optimal nivå som möjligt. I samband med det länsöverskridande projektet barn som anhöriga fick vi utbildningsplatser till Beardslees familjeinterventions program. Tranås kommun fick två utbildningsplatser (en deltagare från vuxenpsykiatriska öppenvården samt en deltagare från socialtjänstens Familjeverksamhet). Beardslees familjeintervention är ett arbetssätt/metod som har utvecklats för att främja barn/ungdomars välbefinnande när en förälder har psykisk ohälsa. Det är inte terapi eller behandling utan man belyser barnens situation tillsammans med föräldrarna. Metoden vänder sig främst till familjer med barn 8-15 år. Metoden är evidensbaserad som vi bedömde skulle vara ett bra komplement till vårt Familjestöd. En folder har sammanställts där innehållet i Familjestödet har tydliggjorts (se bilaga 1). En kontaktperson från socialtjänstens myndighetssida har knutits till samverkan kring Familjestöd. Utbildningsdagar har planerats i samråd och utmynnat i två tematräffar med fokus på neuropsykiatriska funktionshinder, depression, biopolär, psykos 3

4 sjukdom, trauma och suicid. Syftet med tematräffarna är att höja kompetensen inom det psykiatriska området och att belysa detta ur ett barnperspektiv. Tydliggörande av barn/ungdomars perspektiv på Familjestödet. Vår ambition var att göra barnens och ungdomarnas perspektiv/upplevelse av Familjestödet belyst. Vi har i ett samarbete med Fil Dr Pia Bûlow Hälsohögskolan i Jönköping, Fil Dr Daniel Persson Thunqvist Linköpings Universitet samt Professor Elisabeth Cedersund Linköpings Universitet framställt en ansökan till Allmäna Barnhuset om medel till genomförande av utvärdering (se bilaga 2). Tyvärr fick vi besked om avslag och har av den anledningen inte fått till den externa utvärdering som vi önskat. Det har varit en utmaning i att hitta redskap för utvärdering av de mindre barnens upplevelse av Familjestödet. Vi har dock gjort en enklare utvärdering efter avslutat Familjestöd. Knyta samman de resurser som finns för barn med föräldrar som lider av ohälsa i Tranås kommun. För att avgränsa målgruppen har vi i detta projekt valt Familjecentralen i Tranås som bas och sammanställt en folder (se bilaga 3). Foldern har sammaställts i samverkan med berörda med fokus på vilket stöd som ges barn 0-6 år samt 6-20 år. Parallellt med detta arbete har vi deltagit i utarbetande av den handlingsplan för anhöriga som har sammanstälts av anhörigsamordnare i Kommunen (se kommunens hemsida Systematisera erbjudandet om stöd på den psykiatriska mottagningen. Under projekttiden har olika förbättringsarbeten gjorts för att systematisera erbjudandet av stöd inom psykiatrin både på enhet, klinik och i länet. Vår strävan är att systematisera arbetet enl. nedan. Nya remisser kommer till klinikens remiss och bedömningsenheten där det vid nybesök dokumenteras i journal om patient har minderåriga barn. Informationen om barn finns då i journaltext vid fördelning/uppföljning på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Upprättande av familjeformulär sker i slutenvården och/eller på öppenvårdsmottagningen. KVÅ kodas i journal. Alla patienter med minderåriga barn får informationsbrochyr samt erbjudande om familjestöd. KVÅ kodas i journal. 4

5 Samtal bokas för stöd/information av behandlare på mottagningen till delar av eller hela familjen. KVÅ kodas i journal. Alternativt; Samtal bokas för familjestöd till socionom på mottagningen tillsammans med socionom på familjeverksamheten. KVÅ kodas i journal. Alternativt; Kontakt tas med kontaktperson på socialförvaltningen för ansökan om stöd eller görs en anmälan enligt SoL 14:1. KVÅ kodas i journal. Utveckla samarbetet kring målgruppen mellan kommunerna på Höglandet. Projektet startade med en gemensam utbildning för alla kommuner på höglandet utifrån barn som anhöriga i psykiatrin på höglandet. Föreläsare var Tina Orhagen med dr, leg sjuksköterska som utbildar och handleder i psykopedagogiskt familjearbete. Syftet med dagen var att bjuda in nyckelpersoner i respektive kommun för att förbättra samverkan, lära av varandra och bilda nätverk. Uppföljningsdag var planerad men pga att kommunerna fick andra uppdrag i projektet barn som anhöriga i länet har detta inte varit möjligt att genomföra under projekttiden och fortsatt arbete i samverkan har överlämnats till Bip, barn i psykiatrin, på höglandet. Barn i psykiatrin på höglandet har under projekttiden arbetat parallellt med projektet familjestöd för att implementera arbetet med barn som anhöriga i alla höglandskommuner. 4 personer från samtliga psykiatriska öppenvårdsmottagningar på höglandet samt 1 person från slutenvården har gått Beardslees utbildningen i syfte att skapa ett likvärdigt stöd kring målgruppen i kommunerna. En utbildningsplan planeras tillsammans med kommunerna för att inventera kompetensbehov och säkerställa kompetensförsörjning och arbeta långsiktigt. Bipgruppen har i samverkan med klinikledningen på psykiatriska kliniken på höglandet erbjudit personalen att tillsammans med sina samarbetspartners i kommunerna ta del av projekten som pågår i länet. Familjestödsprojektet och föreställningen Vi som blev kvar är några exempel på vad som erbjudits. Projektet har också haft en målsättning att utveckla samverkan med barn och ungdomspsykiatrin, BUP. 4 personer från BUP deltog i en konferens om små barn och trauma som Allmänna Barnhuset inbjöd till. BUP är en viktig samarbetspartner i vårt projekt och de arbetar med alla höglandskommunerna. Två halvdagar har vi haft tillsammans med personal från kommunpsykiatrin, elevhälsan, familjeverksamheten, BUP, primärvård, IFO, missbruksenheten, psykiatrin, personligt ombud, boende stöd och skolan. Vi bjöd in en mamma och dotter för att belysa och utveckla vårt anhörigarbete i kommun-landsting. 5

6 I Tranås kommun har vi också under projekttiden byggt upp ett nätverk med samarbetspartners i syfte att skapa förutsättningar för gemensamma utbildningar och sprida information. Vi har påbörjat arbetet att sprida det till andra kommuner. Förankra stödet hos huvudmän och tjänstemän inom berörda verksamheter. Fortlöpande har en förankring skett i respektive verksamheter. Foldrar har sammanställts för spridning. Att Barnkonventionens principer genomsyrar arbetet. I arbetet har vi tagit fasta på Barnkonventionen och dess 54 artiklar. Vi har särskilt valt att ha följande artiklar som en röd tråd genom arbetet: Artikel 12 Barn/ungdomar har rätt att få ge sin syn på det som berör dem. Artikel 6 Barn har rätt till en barndom här och nu. Artikel 3 Barns bästa ska alltid komma i centrum. Resultat Familjestöd i samverkan med socialtjänstens Familjeverksamhet har genomförts i 22 familjer och i dessa familjer har 25 barn (0-18 år) deltagit aktivt i stödet (se modell Familjestöd). Stödet berör sammanlagd 56 barn i dessa 22 familjer. 3 familjer har erbjudits Beardslees familjeintervention där har vi träffat sammanlagt 6 barn. Ytterligare familjer har fått information och personal på den psykiatriska mottagningen har också träffat anhöriga/familjer för stöd. En numerär redovisning utifrån psykiatrins arbete att ge information och stöd är i detta projekt inte möjlig då vårt statistiska underlag är bristfälligt pga. brister i dokumentation och registreringar. Ett resultat är att vi nu har KVÅ koder så att vi framåt kan få ett mer tillförlitligt underlag. Vår interna utvärdering i projektet har lett fram till att ett förbättringsarbete har påbörjats under våren. Nya KVÅ koder och ett systematiskt förhållningssätt att erbjuda stöd gör det möjligt att registrera det på ett likvärdigt sätt som gör att uppföljning/utvärdering blir mer tillförlitligt. Under projekttiden har det delats ut ett hundratal broschyrer. Samtal om föräldrarollen är en mer naturlig del i kontakten med våra patienter. Vårt viktigaste arbete är att i samverkan med andra stödja våra medarbetare att erbjuda stöd till de barn och familjer som behöver det. 6

7 Slutsatser Det har varit mycket på gång i länet för målgruppen Barn som anhöriga. Tidvis har det varit svårt i samverkan på Höglandet då det har varit olika konferenser, utbildningssatsningar på gång samtidigt under en begränsad tid. Vi har därför valt att fokusera på samarbetet för målgruppen i Tranås kommun. Vår ambition var att mer systematiskt förtydliga arbetet för Barn som anhöriga för hela Höglandet och vi genomförde en nätverksträff ang. detta. Uppföljning har ej varit möjlig inom ramen för detta projekt. Fortsatt arbete på Höglandet har överlämnats till arbetsgruppen inom Landstingets BIP (Barn i psykiatrin). Det har varit viktigt att förtydliga det som erbjuds i dokument och det har också varit viktigt att det nedskrivna får liv och kraft och verkligen kommer familjer och barn till del. Att knyta nyckelpersoner över tid i samverkan kring barn som anhöriga har varit och är en framgångsfaktor för det gemensamma arbetet i Tranås kommun. Att få ta del av projektmedel har gjort det möjligt att fördjupa och förtydliga samverkan. Samarbete Samarbetet har kontinuerligt skett med personal inom Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen, Familjeverksamheten, socialtjänstens myndighetssida, beroendeenheten och aktörer inom Familjecentralen i Tranås kommun. Samarbete har också skett i kontakt med andra verksamheter både i kommunen och Höglandet och länet. Fokus har dock legat på samarbete inom kommunen. Utvecklingsområden Det är nu viktigt att sprida och ta del av olika goda exempel som finns inom kommunerna på Höglandet. Det är också viktigt att hålla i och fortsätta arbetet med att möta föräldrar och barn som anhöriga. Fortsätta arbetet med att få till någon form av forskning kring barns upplevelse av det stöd som ges. Spridning av utvecklingsprojektets resultat Utbildningsdag är planerad för spridning av projektarbetet till samarbetspartners. Familjestöd är en av föreläsningarna på psykiatriveckan. Länsövergripande Bip-träff är planerad till hösten Dokument & Bilagor Se bilagor som angivits i denna redovisning. 7

8 Redovisning Ekonomi Lönekostnader: 260,000 Konferens, utbildning, logi och transportkostnader: 100,000 Barnrättsdagar 2 personer 2013 Barnrättsdagar 2 personer 2014 Traumautbildning 4 personer Utbildningsdag höglandet 26 personer Anhörigutbildning 23 personer Temadag 1 55 personer Temadag 2 55 personer Konferens tillsammans för barn som anhöriga 5 personer Resor och deltagande i olika samverkansträffar Utbildningsmaterial Foldrar och informationsmaterial: 10,000 Material Tryck Utvärdering, projektredovisning internt: 30,000 Material Lönekostnad = 400,000 Ansvarig controller: Carina Printz 8