Verksamhetsplan 2016 för Spånga- Tensta stadsdelsnämnd

Transkript

1

2 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: /2015 Sid 1 (49) Handläggare Cornelia Schroeder Telefon: Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Verksamhetsplan 2016 för Spånga- Tensta stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Verksamhetsplan 2016 för Spånga-Tensta godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen och stadens revisorer 2. Omslutningsförändringar om 94,2 mnkr godkänns och anmäls till kommunstyrelsen (bilaga 8) 3. Budgetjusteringar begärs hos kommunstyrelsen med 3,0 mnkr för att motverka hemlöshet (bilaga 4) 4. Ansökan om medel för tillgänglighetsfrämjande investeringar inom stadsmiljö görs hos kommunstyrelsen görs om 5,0 mnkr (bilaga 5) 5. Resultatenheter fastställs i enlighet med detta ärende (bilaga 1) 6. Priser till nämndens utförarenheter fastställs i enlighet med detta ärende (bilaga 2) 7. Internkontrollplan 2016 godkänns (bilaga 6) 8. Jämställdhets- och mångfaldsplan godkänns (bilaga 9) 9. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet Christina Heglert Margareta Ericson Toni Mellblom Connie Stålhäll Wallin Ditte Westin Stadsdelsdirektör Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Spånga-Tensta stadsdelsnämnd cornelia.schroeder@stockholm.se stockholm.se

3 Tjänsteutlåtande Sid 2 (49) Inledning Spånga-Tensta stadsdelsnämnds mål är att bidra till ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och demokratiskt hållbart samhälle. Verksamhetsplanen får Spånga-Tensta anger inriktningen på förvaltningens verksamhet under 2016 och bygger på kommunfullmäktiges fyra inriktningsmål. Med kommunfullmäktiges inriktningsmål och med rapporten Skillnadernas Stockholm som karta och kompass för stadsdelens utveckling, arbetar nämnden för att minska social och ekonomisk utslagning och för att stärka medborgarnas egenmakt och självbestämmande. Barnens rättighet att få växa upp under goda och jämlika villkor är högst prioriterad. Stadsdelens barn ska klara sin skolgång i en miljö som är trygg, levande och ekologiskt hållbar. Föräldrarnas medverkan i barnens liv och skolgång är en förutsättning. Att stärka demokratin i Spånga-Tensta innebär att nämndens legitimitet och trovärdighet ska stärkas i förhållande till medborgarna. Levande värden i verksamheterna är antirasism, jämställdhet och ett normkritiskt förhållningssätt. I myndighetsutövningen tryggas rättssäkerheten och all verksamhet vilar på laglig grund. I den levande och trygga stadsdelen skapas goda förutsättningar för medborgare att arbeta och försörja sig själva. Möten mellan människor i en mångkulturell miljö ger möjligheter för ett gott företagsklimat. Stadsdelsnämndens ekonomi är i balans och nämnden erbjuder ändamålsenlig verksamhet av högsta kvalitet inom givna ekonomiska ramar. De administrativa funktionerna och processerna stödjer och underlättar för kärnverksamheterna, samt bidrar till en effektiv styrning och uppföljning. Nämnden gör en satsning på förskolan genom höjd peng till enheterna med en procentenhet från 80 till 81 procent. Vidare har satsningar gjorts inom uppdragen kultur och demokrati. Utrymme ges för EU-projekt och en fritidsgård i Hjulsta. De satsningar som genomfördes 2015 inom bland annat inom individ- och familjeomsorgen får fullt genomslag Det finns en buffert för oförutsedda kostnader för placeringar inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning utifrån gällande behov. Demokratimedel beslutas om i särskilt ärende. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman Visionen om en stad som håller samman: Stockholm är en stad som får alla att växa. Här har alla barn och vuxna framtidstro och möjligheter att förverkliga sina liv. Stockholm är en sammanhållen stad som sjuder av liv och rörelse i alla stadens delar. Den offentliga välfärden är en grund för livskvalitet och trygghet för stockholmarna under livets alla skeden. Stadsdelsnämndens bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att värna alla barn och vuxnas rättigheter. Nämnden medverkar till att skapa uppväxtvillkor och livschanser som ger alla barn och vuxna samma möjligheter. Förskolan lägger grunden till ett livslångt lärande och stadsdelens förskolor erbjuder en verksamhet som är stimulerande, trygg, utmanande, lärorik och full av möjligheter. De socioekonomiska klyftorna jämnas ut så att stadsdelens barn växer upp med föräldrar som har utbildning och arbete. Föräldrar stödjer sina barn så att de klarar skolan bra. Familjer har trygga boendeförhållanden och hemmen är fria från våld och missbruk. Nämnden samverkar med sjukvård, skola, och det civila samhället för att förebygga att människor far illa och för att snabbt fånga upp människor som riskerar social utslagning. Socialtjänsten upplevs som trovärdig av den som behöver hjälp. Barn och ungas synpunkter stockholm.se

4 Tjänsteutlåtande Sid 3 (49) och upplevelser tas till vara. Tryggheten ökas i samarbete med polisen. De ensamkommande barnen tas emot och blir en viktig resurs i samhället. De personer som har störst hjälpbehov utifrån samsjuklighet och annan komplex problematik har samordnat stöd från samhället. I den socialt hållbara stadsdelen har den enskilde individen tilltro till sin egen förmåga att påverka sin närmiljö och sin egen utveckling. Egenmakt är vägen till att förverkliga sina livsprojekt. Medborgarna i stadsdelen har förtroende för och känner tillit till nämndens myndighetsutövning. Alla medborgare känner sig trygga i stadsdelen. Boende och besökare har tillgång till en levande och välskött stadsmiljö. Medborgarna upplever och deltar aktivt i att skapa en trygg och levande stadsdel. Barn och unga som växer upp i stadsdelen har en meningsfull och attraktiv fritid som är tillgänglig för alla. Särskilt flickornas behov uppmärksammas och synliggörs av nämnden. Medborgarna i stadsdelen deltar i ett rikt och varierat kulturliv. Äldre medborgare i stadsdelen är trygga och har tillgång till insatser av god kvalitet. Verksamheterna utvecklar kvaliteten i samverkan med de äldre och deras närstående. Kvinnor får stöd för att organisera föreningar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Stadsdelsnämndens verksamheter bidrar till att barn har lika goda möjligheter oavsett bakgrund genom att värna barns rättigheter och skapa uppväxtvillkor som ger barn samma chans. Genus, antirasism och normkritik är centrala delar i verksamheterna. Spånga-Tensta är en stadsdel där alla familjer, oavsett konstellation, behandlas lika. Stadsdelens förskolor erbjuder en verksamhet som är stimulerande, trygg utmanande, lärorik och full av möjligheter. För att erbjuda en likvärdig förskoleverksamhet av god kvalitet är personalens kompetens en viktig faktor. Nämnden verkar för att öka andelen förskollärare i verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn som lever i familjer som har ekonomiskt bistånd 8 % 3,3 % Tertial Andel enheter som genomför systematiskt barnsäkerhetsarbete 100 % tas fram av nämnden Andel förskollärare av antal anställda 37 % 40 % Tertial Andel förskollärare med kompetens inom genuspedagogik/normkritik År 1 % Öka År Andel förskolor med mindre än 25 procent förskollärare 0 % 0 % År Andel nöjda föräldrar 84 % 85 % År Antal barn per grupp Tertial Antal förskolebarn per anställd (årsarbetare) 4,9 4,9 Tertial Personalens bedömning av "förskolans förmåga att stödja barns lärande och utveckling" 3,8 3,8 År stockholm.se

5 Tjänsteutlåtande Sid 4 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en lässatsning. Stadsdelsnämnderna ska erbjuda förskolans medarbetare kompetensutveckling och möjlighet till vidareutbildning till barnskötare eller förskollärare. Stadsdelsnämnderna ska initiera ett arbete för att öka inskrivningsgraden i områden med i dag låg andel inskrivna barn. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda behov av och förutsättningar för att på sikt kunna införa en rätt till en nära förskola som gör att förskolebarn och deras föräldrar inte behöver transportera sig orimligt långt. Utbildningsnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda en sänkning av åldern för allmän förskola till två års ålder. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna följa upp andelen förskollärare och vid behov bistå stadsdelsnämnderna i arbetet att ta fram handlingsplaner för att öka andelen förskollärare. Utbildningsnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda och ta fram förslag till IT-kunskapscertifiering av verksamhetsansvariga på förskolor. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram en strategi för modersmål, språkutveckling och flerspråkig verksamhet i förskolan. Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna ta fram kvalitetsmått för förskolan i syfte att verka för små barngrupper, god personaltäthet, utbilningsnivå och ändamålsenliga miljöer Nämndmål: Barn och unga har goda uppväxtvillkor Beskrivning Föräldrar arbetar och har egen försörjning. Barn i familjer som uppbär försörjningsstöd får sina behov tillgodosedda utifrån sina förutsättningar och behov. Familjer har trygga boendeförhållanden. Familjer som riskerar att bli hemlösa uppmärksammas tidigt av socialtjänsten och vräkningar av barnfamiljer förhindras så långt det är möjligt. Förväntat resultat Antalet barn som lever i familjer som uppbär försörjningsstöd minskar. Antalet familjer som är i behov av bistånd till akut boende minskar och tiderna i akut boendet blir kortare. Inga barnfamiljer vräks. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal familjer med otrygga boendeförhållanden som erhåller ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende på vandrahem eller hotell. Målvärdet är minska. Öka Tertial stockholm.se

6 Tjänsteutlåtande Sid 5 (49) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal familjer med otrygga boendeförhållanden som remitteras till SHIS för genomgångsbostad eller jourlägenhet. Målvärdet är öka. Öka Tertial Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla arbetet mot hemlöshet. Nämndmål: Barn och unga har jämlika uppväxtvillkor Beskrivning Barn i förskolan möter en jämställd, antirasistisk och normkritisk verksamhet. Förskollärare i förskolan är en viktig faktor i säkerställandet av en likvärdig förskola för alla barn. En god samverkan mellan föräldrar/vårdnadshavare, förskola och skola är av stor betydelse för barns fortsatta lärande och utveckling. Förskolan förbereder barnen för en bra skolstart och stärker barnets identitet och självkänsla. Föräldrar/vårdnadshavare är informerade om och delaktiga i den planerade övergången till skolan. Nämnden verkar för att fler föräldrar/vårdnadshavare väljer förskola genom sin uppsökande verksamhet samt information till stadsdelens familjer om den verksamhet förskolan erbjuder. Samverkan mellan förskola och öppen förskola är en del i detta arbete. Den öppna förskolan är en mötesplats för föräldrar och barn som inte är inskrivna i förskolan. Verksamheten erbjuder stimulans, stöd och gemenskap för stadsdelens familjer. Förskolan och socialtjänsten samverkar med barnavårdscentralen i förbyggande syfte. Nämnden planerar för en ny åtta avdelnings konceptförskola, " Lilla Tensta som är lokaliserad bakom Tensta gymnasium. Genom förebyggande och främjande insatser ökar föräldrarnas delaktighet i barnens liv och skolgång. Föräldrarna får stöd att kunna stötta sina barns skolgång. På så sätt förbättras barnens skolresultat. Barn som är placerade i vård utanför hemmet har, utifrån sina förutsättningar, samma möjligheter till utveckling som andra barn. Socialtjänsten följer upp placerade barn kontinuerligt, särskilt vad gäller boendeförhållanden, tillgång till förskola/skola och hälsooch sjukvård. Genom kvalificerade utredningar, tillsyn och uppföljning håller familjehemmen hög kvalitetet. Barn i jourhem går kvar i sin skola. Placerade barn vet var de ska vända sig om de behöver lämna klagomål. Föräldrar har tillgång till olika typer av stöd i sitt föräldraskap utifrån skilda levnadsvillkor och förutsättningar. Förväntat resultat Förskolorna arbetar aktivt med genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Barn som är placerade i vård utanför hemmet har god hälsa och har goda skolresultat. Föräldrarnas stockholm.se

7 Tjänsteutlåtande Sid 6 (49) medverkan och delaktighet i barnens liv och skolgång ökar. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn i förskolan. Målvärdet är att öka. Öka År Nämndmål: Barn utvecklar identitet, förmågor och kunskaper i utmanande pedagogiska miljöer Beskrivning Att delta i förskolans pedagogiska verksamhet redan från tidig ålder ger barn stora möjligheter till individuell utveckling genom att utvecklas och lära i sammanhang med andra. Arbetet med matematik, naturvetenskap och språkutveckling utgör förskolans pedagogiska bas. Högläsning och möte med litteraturen är ett levande inslag i verksamheten. Arbetet med flerspråkighet är en integrerad del i förskolans verksamhet. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) skapar nya förutsättningar för lärande och kommunikation och är en del av den digitaliserade utvecklingen för framtidens förskola. Förskolornas miljöer och personalens bemötande samt interkulturella förhållningssätt främjar barns förmåga till utveckling och lärande samt empati och omtanke om andra i enlighet med läroplanens mål och intentioner. Förskolegårdarna har god utemiljö för att stimulera lek och lärande Förväntat resultat Förskolornas verksamhet utgör en helhet som innehåller lek, lärande, kreativitet och omsorg. De pedagogiska miljöerna utvecklas. Barnen inkluderas i de gemensamma läroprocesserna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Förskolan samarbetar med Naturskolan och tar till sig dess kompetens Nämndmål: Förskolan säkerställer läroplanens pedagogiska uppdrag genom behöriga förskollärare Beskrivning Förskolan lägger grunden till ett livslångt lärande. För att erbjuda en likvärdig förskoleverksamhet av god kvalitet är personalens kompetens en viktig faktor. Den som ansvarar för förskolans målstyrda processer är förskollärare. Nämnden arbetar långsiktigt med att öka andelen förskollärare. Förväntat resultat Andelen förskollärare ökar. och därmed förbättras barnens möjligheter till likvärdig förskola med god kvalitet stockholm.se

8 Tjänsteutlåtande Sid 7 (49) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Tidiga sociala insatser skapar jämlika livschanser för alla Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att ansvara för insatser till barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller som riskerar att skada sin egen hälsa och utveckling. Tidiga insatser är av central betydelse och föräldrainsatser som ger goda effekter prioriteras. För att skapa jämlika livschanser finns Familjecentralen med Föräldrarådgivning och föräldrar erbjuds bland annat föräldraträffarna ABC, Alla Barn i Centrum, riktade grupper som KOMET, Skilda världar och Barnkraft. Nämnden ansvarar för insatser till vuxna med behov av stöd och hjälp för att komma ifrån missbruk eller som är i behov av annat stöd. Detta berör till exempel, personer i hemlöshet, papperslösa, flyktingar och anhöriga till missbrukare. I ansvaret ingår även att tillhandahålla anpassat boende och boendestöd samt sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel barn och ungdomar som varit aktuella för insatser inom individ och familjeomsorgen (Utredningstyp BoU eller Vuxen) och som inte är aktuella 12 månader efter avslutad insats (inom IoF, BoU och Vuxna, 0-19 år) 84 % 84 % Tertial Andel enskilda som har fått stöd i enlighet med sitt beslut inom socialpsykiatrin Andel insats/insatser avslutade enligt plan inom vuxna missbruk Andel personer med insatser inom socialpsykiatrin som är nöjda med hur utredningen av deras behov av stöd genomfördes 85 % tas fram av nämnden År 25 % 35 % Tertial 80 % 80 % År Andel uppnådda delmål inom socialpsykiatrin 75 % tas fram av nämnden Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt relaterat till totala antalet försökslägenheter i nämnden År 25 % 25 % År Antal hemlösa 150 st tas fram av nämnden År Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna genomföra en översyn av arbetet med stadens budget- och skuldrådgivning Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna se över rutiner och arbetssätt för alkohol- och tobakstillsyn. Socialnämnden ska återkomma med förslag på åtgärder för hur arbetet kan utvecklas för att nå upp till en effektiv, likställig och rättssäker myndighetsutövning i hela staden Stadsdelsnämnderna ska i samarbete med socialnämnden kartlägga arbetet med ensamkommande barn som försvinner eller avviker samt stärka arbetet riktat mot ensamkommande barn som vistas i stadens riskmiljöer och utveckla insatser anpassade efter målgruppen stockholm.se

9 Tjänsteutlåtande Sid 8 (49) Nämndmål: Tidiga insatser inom socialtjänsten medverkar till att skapa jämlika livschanser Beskrivning Socialtjänsten samverkar med sjukvård, skola, och det civila samhället för att förebygga att människor far illa och för att snabbt fånga upp människor som riskerar social utslagning. Den som har behov får verksamma och evidensbaserade insatser på ett tidigt stadium. Insatserna är anpassade efter individuella behov och utformas i delaktighet med den det berör. Socialtjänsten upplevs som trovärdig av den som behöver hjälp. Den enskildes sociala nätverk involveras där det går. Socialtjänstens arbetssätt och insatser främjar jämställdhet, normkritik och antrasism. Socialtjänsten stärker brukarperspektivet bland annat genom fokusgrupper där enskilda och familjers synpunkter om verksamheterna tillvaratas. Socialtjänsten tar tillvara barn och ungas synpunkter och upplevelser. Myndighetsutövningen är rättssäker och transparent och genomsyras av ett förstärkt barnrättsperspektiv. SamTidigt FörSt säkerställer en förtroendefull och strukturerad samverkan med målet att utveckla och stödja arbetet kring barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten uppmärksammar tidigt ungdomar som begår brott, omhändertas berusade eller påverkade. Samverkan fungerar smidigt inom socialtjänsten så att barn och föräldrar får adekvat stöd. Hemmen är fria från våld och missbruk. Barn och familjer får insatser på hemmaplan. Sociala insatsgrupper för ungdomar är en metod med goda resultat som socialtjänsten erbjuder som insats där det är lämpligt. Barn med missbrukande föräldrar har tillgång till stödgrupper vid alla tidpunker på året. Ensamkommande barn har stöd på vägen ut i samhället både av frivilligorganisationer och av socialtjänsten. Ensamkommande barns skolgång uppmärksammas. Uppsökande arbete och tillgängliga insatser i stadsdelen gör det lättare för vuxna missbrukare att genomföra rehabilitering. Socialtjänsten följer upp beviljade insatser systematiskt. Särskilt prioriterade är unga vuxna i riskzonen att utveckla missbruk eller social utslagning, unga kvinnor och personer i tidigt skede av missbruk. Projektet Social insatsgrupp för målgruppen utreds vidare under 2016 med syfte att permanentas inom stadsdelsnämndsområdet finansieras projektet via medel från socialnämnden. Vuxna missbrukare har tillgång till öppenvård av god kvalitet. När det krävs kan längre vistelser på behandlingshem beviljas till främst unga vuxna i etablerat missbruk. Samverkan fungerar väl mellan socialtjänsten, beroendevården och psykiatrin för personer med samsjuklighet i missbruk och psykiskt ohälsa samt för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Personer med komplexa vårdbehov kan på så sätt få sina behov tillgodosedda. Stadens handlingsplan för utveckling av socialpsykiatrin utgör grunden för vad som genomförs för att säkerställa en positiv utveckling. Socialpsykiatrin vidareutvecklar kunskap och metoder för att öka delaktighet i handläggning och i insatser. Fortsatt prioritet på boendefrågorna och boendestödsinsatserna. Det finns ett väl utbyggt förebyggande arbete för att förhindra vräkningar. Socialtjänsten verkar för att förhindra vräkningar av barnfamiljer så långt det är möjligt. Det finns god stockholm.se

10 Tjänsteutlåtande Sid 9 (49) tillgång till budget- och skuldrådgivning. Barnfamiljer med osäkra boendeförhållanden är prioriterade till insatser och tillfälligt boende på vandrahem förekommer endast i ett akut skede under en kort tid. Förväntat resultat Barn och vårdnadshavare får insatser som leder till varaktiga resultat. Insatser för vuxna missbrukare avslutas enligt plan. Antalet hemlösa sjunker och antalet barnfamiljer med otrygga boendeförhållanden minskar. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ungdomar som begått brott eller påträffats berusade eller påverkad kallas till samtal med sina vårdnadshavare inom 48 timmar från det att det kommit till socialtjänstens kännedom. Andelen barn och ungdomsutredningar som inte överstiger stipulerad utredningstid. 90 % År 100 % Tertial Antal beviljade insatser social insatsgrupp för ungdomar 50% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla flödet mellan utredning och öppenvårdsinsats i egen regi. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholm är en stad med levande och trygga stadsdelar Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att vidta åtgärder för att säkerställa så att alla medborgare ska känna sig trygga i boendemiljön. Nämnden förstärker det brottsförebyggande arbetet och samverkan med föreningar, polisen, fastighetssägare och andra aktörer vidareutvecklas. I utvecklingsarbetet finns ett tydligt fokus på levande och välskötta stadsmiljöer. I detta arbete är barnperspektivet inkluderat. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel genomförda åtgärder inom ramen för risk och sårbarhetsanalys (RSA) 100 % 100 % År Andelen som upplever trygghet i den stadsdel där man bor 51 % 75 % År Stockholmarnas nöjdhet med skötsel av park och grönområden 64 % 64 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ta fram en analys av gängkriminaliteten i Stockholm och utforma förslag på förebyggande och motverkande stockholm.se

11 Tjänsteutlåtande Sid 10 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum insatser som bidrar till en socialt hållbar utveckling Stadsdelsnämnderna kan bidra i trafiknämndens arbete med konceptet Levande Stockholm Stadsdelsnämnderna ska utveckla de sociala mötesplatserna för äldre Nämndmål: Medborgarna upplever att park- och grönområden är rena och välskötta Beskrivning Park- och grönområden uppfattas som rena, välskötta samt trygga och tillgängliga. Arbetet som sker i parkerna höjer kvaliteten på park- och grönområden och tar med medborgarnas behov med särskild hänsyn till barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Stadsdelelens lekplatser håller hög standard. Förvaltningen ger boende i stadsdelen goda möjligheter till stadsodling. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Stadsdelens utemiljö är god och nämndens verksamhet stödjer de nationella miljömålen för biologisk mångfald och giftfri miljö. Utemiljön är fri från nedskräpning. Vid inköp till lekplatser väljs kemikaliesmarta produkter. Förväntat resultat Park- och grönområden är välskötta och bidrar till en ökad trivsel för alla. Stadsodlingen ökar. Medborgaren har möjlighet att påverka. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen invånare som anser att allt klotter tas bort snabbt på byggnader och anläggningar, t.ex. skolor och förskolor i den stadsdel de bor ökar. Andelen invånare som anser att belysningen är så bra som de kan begära i den stadsdel där de bor ökar. Andelen invånare som anser att de känner sig trygga när de går hem ensamma på kvällen där de bor ökar. 53 % År 53 % År 51 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Järva Rent och Snyggt ska utvärderas. Nämndmål: Medborgarna upplever stadsdelen som trygg och levande Beskrivning I den levande stadsdelen märks rikedomen på olika kulturella och etniska influenser i stadsbilden. Stadsdelen är rik på upplevelser och möten som inkluderar och skapar broar stockholm.se

12 Tjänsteutlåtande Sid 11 (49) mellan människor. Det finns ett välorganiserat trygghets- och säkerhetsarbete, där boende i området upplever och deltar aktivt i att skapa en trygg och levande stadsdel. Det innebär att medborgarens behov styr stadsdelsförvaltningens arbete med förnyelse. Arbetet präglas av prevention i samverkan med andra berörda aktörer. Stadsdelsförvaltningen motverkar radikalisering i samverkan med civilsamhället. En faktor som upplevs skapa otrygghet i stadsdelen är unga, sysslolösa män som uppehållers sig på torg och runt tunnelbanans ingångar. För att ge plats åt alla i stadsdelens offentliga rum och för att motverka risken för social utslagning hos de unga männen utgör dessa en målgrupp för uppsökande verksamhet för att stödja och motivera till kontakt med jobbtorget. Målet är studier och arbete. Förväntat resultat Stadsdelen uppfattas som trygg och levande och boende i stadsdelen är delaktiga i arbetet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Inrätta en utmärkelse för att hedra "Årets person" eller "Årets hjältinna/hjälte" Stadsdelsnämnden ska i samverkan med jobbtorg uppsöka unga som inte studerar eller arbetar med målet att fler ungdomar skrivs in på jobbtorg eller får annan insats. Stadsdelsnämnden stödjer marknadsevenemang i stadsdelsnämndsområdets olika geografiska områden Nämndmål: Trygghets- och säkerhetsarbetet är välorganiserat Beskrivning Arbetet sker med utgångspunkt i Stockholms stads "Trygghets- och säkerhetsprogram för ". Förvaltningen bedriver ett målinriktat och proaktivt arbete för att skapa trygghet och säkerhet för såväl boende, företagare och besökare. Förvaltningen förebygger risker och minimerar sannolikheten för att oönskade händelser inträffar. Om allvarliga händelser inträffar har förvaltningen en god krisberedskap och de skadliga effekterna för människa, miljö och egendom minimeras. Förväntat resultat Stadsdelen upplevs som tryggt och säkert. Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla en strategi för att öka tryggheten i stadsdelen särskilt med avseende på att kvinnor vågar vara ute i offentliga rummet KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm är en stad med högt bostadsbyggande där alla kan bo Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att arbeta för att utbudet av bostäder med särskild service motsvarar efterfrågan. Både nyproduktion och upprustning utgår från högt ställda krav på energianvändning, miljö och tillgänglighet. Arbetet sker med stockholm.se

13 Tjänsteutlåtande Sid 12 (49) intentionen att fler bostäder med särskild service ingår i planeringsprocessen samt färdigställs. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal färdigställda bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Antal påbörjade bostäder med särskild service (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 0 tas fram av nämnden 0 tas fram av nämnden År År Inom stadsdelsnämndsområdet kommer inga nya bostäder att byggas före 2017 varvid nämnden endast kan fastställa målvärde 0 för dessa bägge indikatorer. Under år 2016 kommer förvaltningen dock lyfta upp behovet till stadsbyggnadsnämnden då fortsatta planeringar för detaljplaner kommer att ske. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnen och stadsdelsnämnderna utreda hur tillgången till bostäder med särskild service LSS och SoL kan säkerställas. Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden göra en översyn av behovet och finansieringen samt placeringen av korttidsboende Stadsdelsnämnderna, stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden samt fastighetsnämnden ska i samråd med varandra säkerställa att prövning sker om att bostadsexploateringsprojekt kan innehålla en andel om minst fem procent lägenheter för särskilt boende med prioriterad inriktning på boenden för personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning Äldrenämnden ska i samråd med kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, stads-byggnadsnämnden och Micasa ta fram en åtgärdsplan för att säkerställa behovet av äldreboendeplatser under perioden Äldrenämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och Micasa göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende samt intressentboenden, med inriktning att öka antalet boenden i staden Nämndmål: Utbudet av bostäder med stöd och service motsvarar efterfrågan Beskrivning Förvaltningen samarbetar med stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden för att i ett tidigt skede påverka planeringsförfarandet. Nämnden svarar skyndsamt på remitterade detaljplaner, för att bidra till en kortare byggprocess. Förväntat resultat Fler bostäder och bostäder med särskild service byggs inom stadsdelen stockholm.se

14 Tjänsteutlåtande Sid 13 (49) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Stockholm har ett rikt utbud av idrott och fritid som är tillgängligt för alla Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att erbjuda barn och unga en meningsfull och attraktiv fritid som är tillgänglig för alla. Ett aktivt samarbete sker mellan de egna verksamheterna, entreprenörerna för fritidsgårdarna och det lokala föreningslivet. Sommarkollo är en viktig mötesplats för barn och unga med olika behov, etnisk och social bakgrund. Arbetet med att sprida kunskap och information prioriteras för att öka antalet deltagare. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andelen ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla idrotts- och fritidsaktiviteter 74 % 77 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska inventera och följa upp verksamheter inom ramen för uppdraget fritid för alla Nämndmål: Barn och unga har ett varierat och innehållsrikt fritidsutbud under hela året Beskrivning Föreningsverksamhet bidrar till ökad social samvaro och integration. Förvaltningen samarbetar med idrottsförvaltningen och de boende. Parklekarna har flexibla öppettider för att erbjuda fler barn och unga meningsfull och strukturerad fritid. Genom samarbete med fritidsgårdarna, Kulturförvaltningen och det lokala föreningslivet skapas ett varierat kollo, idrotts- och fritidsutbud som erbjuds alla barn och unga. Lovaktiviteter speciellt riktade till barn och unga med funktionsnedsättning genomförs. Barn och unga deltar i olika former av kolloverksamhet. Fältverksamheten ansvarar för det förebyggande och uppsökande arbetet bland ungdomar i riskzon i stadsdelen. Förväntat resultat Fler mötesplatser för flickor och personer med funktionsnedsättning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att erbjuda barn, ungdomar och boende, oavsett förutsättningar, möjlighet att uppleva och själva utöva olika former av kultur. Stadsdelsnämnden stöttar det lokala kulturlivet och verkar för ett kulturliv som främjar jämställdhet, mångfald och ger plats för människor, oavsett stockholm.se

15 Tjänsteutlåtande Sid 14 (49) förutsättningar, att mötas och själva få möjlighet att uppleva och utöva olika former av kultur. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ungdomar (10-17 år) som upplever att de har tillgång till meningsfulla kulturaktiviteter 68 % 72 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin. Nämndmål: Boende och brukare har tillgång till kultur och eget kulturskapande Beskrivning Det lokala kulturlivet ska främjas och kulturen ska stärkas. Föreningsverksamhet bidrar till ökad social samvaro och integration. Genom samarbete med fritidsgårdarna, Kulturförvaltningen och det lokala föreningslivet skapas ett varierat kulturutbud som erbjuds alla barn och unga. Alla barn i förskolan får tillgång till såväl professionelle kulturupplevelser som möjlighet till eget skapande. Stadens kulturprogram "Kultur i ögonhöjd" är en viktig del i arbetet. Förväntat resultat De äldre erbjuds olika former av sociala och kulturella aktiviteter samt möjlighet att komma ut på dagsutflykter. Kultur i förskolan omfattar kultur för, med och av barn. Alla barn har tillgång till såväl professionella kulturupplevelser som möjlighet till eget skapande. Barnkulturplanen Kultur i ögonhöjd är en viktig del i arbetet. Inom fritiden finns ett brett utbud av kulturaktiviteter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Spånga-Tenstas förskolor arbetar utifrån barnkulturplanen "Kultur i ögonhöjd" Utreda hur man kan stödja den lokala kulturen och amatörkulturen Utreda möjligheten att etablera en scen för scenkonst i stadsdelen stockholm.se

16 Tjänsteutlåtande Sid 15 (49) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.7 Alla äldre har en trygg ålderdom och får en äldreomsorg av god kvalitet Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att brukare inom äldreomsorgen känner trygghet med och har stort inflytande över insatsernas genomförande. All äldreomsorg har ett rehabiliterande och personcentrerat synsätt med god personalkontinuitet och ett genusperspektiv som genomsyrar verksamheterna. Äldreomsorgen främjar en god folkhälsa bland äldre och det förebyggande stödet utvecklas. Under perioden genomförs satsningar på att utveckla såväl den biståndsbedömda dagverksamheten som de öppna sociala mötesplatserna. Äldreomsorgen arbetar med att måltidsupplevelsen och maten ska vara god, vällagad och näringsrik. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel personal med grundutbildning inom äldreomsorgen 90 % Fastställs 2016 Tertial Andel personer på vård- och omsorgsboende som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång Andel personer som får en daglig utevistelse - vård och omsorgsboende Andelen nöjda omsorgstagare - biståndsbedömd dagverksamhet (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Andelen nöjda omsorgstagare - vård- och omsorgsboende (äldreomsorg) Kontinuitet i omsorgen - hemtjänst i ordinärt boende 10 personer Måltiden är en trevlig stund på dagen - Vård och omsorgsboende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av hur de kan påverka hur hjälpen utförs - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - hemtjänst i ordinärt boende (äldreomsorg) Omsorgstagarnas upplevelse av trygghet - vård och omsorgsboende (äldreomsorg) 95 % Fastställs % 95 % År 98 % 95 % År 86 % 86 % År 80 % 85 % År Maximalt 10 personer Tertial År 73 % 70 % År 85 % 85 % År 86 % 84 % År 87 % 90 % År Timavlönades andel av totalt arbetad tid 25 % Fastställs 2016 Tertial stockholm.se

17 Tjänsteutlåtande Sid 16 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska ta fram rutiner för att äldre som inte beviljas bistånd till boende får annat stöd så att behovet av tryggare boende säkras Stadsdelsnämnderna ska utöka arbetet och registrerandet i Senior alert och svenska palliativregistret för att gynna verksamhetsutvecklingen inom äldreomsorgen Äldrenämnden får i uppdrag, att utreda och i samarbete med stadsdelsnämnderna, Micasa AB och servicenämnden fastlägga en strategi för trygghetslarm i särskilt boende, inklusive ansvar för upphandling av dessa larm Nämndmål: Tillgång till förebyggande stöd finns för de äldre och deras närstående Beskrivning Anhörigstödet är förebyggande, flexibelt och av god kvalitet. Förvaltningen utformar insatserna utifrån behoven hos både äldre och närstående. Uppsökande verksamhet finns för personer som fyllt 80 år. Riktade insatser görs för att nå äldre med större behov. De sociala mötesplatserna utvecklas med inriktning på förebyggande insatser. Frivillig- och intresseorganisationer inbjuds till samarbete och verksamheten vänder sig till alla äldre. Den biståndsbedömda dagverksamheten utvecklas för att ge närstående möjlighet till stöd och avlastning och underlätta för den äldre att bo kvar i den invanda miljön. Verksamheten erbjuder daglig utevistelse. Äldre erbjuds möjlighet att komma ut på dagsutflykter. Förväntat resultat Närstående upplever att anhörigstödet är varierat och personligt utformat. Utifrån målgruppernas behov och önskemål arrangeras olika former av stöd. Personer som fyllt 80 år och inte har någon form av insats är informerade om vilket stöd och hjälp som finns att tillgå. Verksamheten på de sociala mötesplatserna och i den biståndsbedömda dagverksamheten utvecklas för att tillgodose äldres behov och önskemål. Samarbetet med frivillig- och intresseorganisationer leder till att fler äldre har möjlighet att ta del av verksamheten stockholm.se

18 Tjänsteutlåtande Sid 17 (49) Nämndmål: Äldre får insatser av god kvalitet Beskrivning Äldreomsorgen är jämställd och av god kvalitet. Kvinnor och män ges likvärdig äldreomsorg utifrån individuella behov och ett genusperspektiv genomsyrar all äldreomsorg. Könsuppdelad statistik är ett redskap för att se hur resurser fördelas. Äldreomsorgen främjar en god folkhälsa, folkhälsoperspektivet är integrerat i äldreomsorgens alla verksamheter. De äldres måltidssituation är god. Personer med insatser från äldreomsorgen upplever trygghet genom ökad personalkontinuitet. Utbildningsnivån bland medarbetarna är hög och adekvat, alla medarbetare har grundutbildning. Medarbetarna är införstådda med och har kunskap om social dokumentation. Förväntat resultat Tillgänglighet, kontinuitet och bemötande är gott och det finns en väl fungerande kommunikation mellan de äldre och medarbetarna. Personer med insatser från äldreomsorgen är nöjda och trygga med utförandet av insatserna. Den löpande sociala dokumentationen är tillräcklig, väsentlig och korrekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa upp att genomförandeplaner upprättas inom 15 arbetsdagar. Information om stadsdelsnämndens aktiviteter för äldre ska finnas lättillgängligt via Äldre direkt Nämndmål: Äldre har inflytande över insatserna Beskrivning Äldre har ett stort inflytande över insatsernas utformning och genomförande. Ett aktivt val av utförare ger de äldre möjlighet att påverka sin livssituation. Möjligheter finns för mindre resursstarka äldre att söka information och genomföra val. Förväntat resultat Äldre är delaktiga i utformandet av och har inflytande över de beviljade insatsernas utförande. De äldre upplever att personalen tar hänsyn till önskemål och åsikter om hur hjälpen ska utföras. Utredningsprocessen är transparent stockholm.se

19 Tjänsteutlåtande Sid 18 (49) Nämndmål: Äldre är självständiga och har rätt att bo kvar i den invanda miljön Beskrivning Äldres förmåga till självständighet och kvarboende, såväl i ordinärt boende som i särskilda boendeformer, främjas genom de beviljade insatsernas utformning. All äldreomsorg har ett rehabiliterande och personcentrerat synsätt och det förebyggande arbetet är prioriterat. Alla äldre över 85 år har rätt till ett tryggt boende. För att exempelvis säkra en trygg utskrivning från sjukhus ska samverkan mellan olika professioner inom äldreomsorgen och samarbetet med landstinget stärkas. Förväntat resultat Äldre personer bor kvar i den invanda miljön och lever ett självständigt liv utifrån sina förutsättningar. Behovet av ett tryggt boende säkras. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm Visionen om ett klimartsmart Stockholm: Naturens stillhet nära storstadens intensitet utmärker Stockholm. Smarta lösningar gör det enkelt för alla stockholmare att leva miljövänligt. Utan att äventyra förutsättningarna för framtida generationer växer staden med människan som utgångspunkt och med respekt för naturens gränser. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att medverka till en hållbar utveckling för människa och miljö. Barnens miljö så väl ute som inomhus är i fokus. Stadsdelsnämnden utnyttjar alla möjligheter för att nå detta syfte; den egna verksamhetens medvetna val av miljövänliga och giftfria alternativ, ekologisk mat och klimatsmart resande. Medborgarna har tillgång till information som gör det lätt att leva miljömedvetet. Mål och indikatorer för inriktningsmålet om ett klimatsmart Stockholm ska samordnas med stadens nya miljöprogram och målen för verksamhetsområdena behöver då eventuellt justeras. Stadsdelsförvaltningen kommer under mandatperioden att medverka till en vision om en klimatneutral stad. Det övergripande målet nås genom att staddelsförvaltningen fokuserar på följande områden: Hållbar energianvändning Miljöanpassade transporter Hållbar mark- och vattenanvändning Resurseffektiva kretslopp Verksamheterna är giftfria Verksamheterna har en sund inomhusmiljön stockholm.se

20 Tjänsteutlåtande Sid 19 (49) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Stadsdelsnämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att ta ansvar för att stadsdelen har en hållbar energianvändning. Målsättningen under mandatperioden är att förvaltningen följer EU:s mål om en halvering av energianvändningen i byggnadsbeståndet mellan , men arbetar systematiskt för att minska energianvändningen inom samtliga verksamheter. Förvaltningen strävar efter att minska energiförbrukningen i såväl befintliga som nya byggnader. Detta sker bland annat genom energieffektiviseringar. Effekten under mandatperioden blir att minskad energiförbrukning och utsläpp leder till att de långsiktiga kostnaderna sjunker. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Köpt energi (GWh) 1,8 GWh Fastställs 2016 År Nämndmål: De klimatpåverkande utsläppen minskar Beskrivning I samband med ombyggnationer och nyproduktion arbetar stadsdelsnämnden aktivt för att minska energiförbrukningen i såväl befintliga som nya byggnader. Arbetet utgår ifrån stadsdelsnämndens miljöhandlingsplan. Förväntat resultat De klimatpåverkande utsläppen minskar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Vid ombyggnation ska förvaltningen tillsammans med fastighetsägarna energieffektivisera lokaler där verksamhet bedrivs i egen regi. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Transporter i Stockholm är miljöanpassade Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att medverka till att Stockholm ska bli en ledande cykelstad. Luftkvaliteten ska förbättras genom minskad biltrafik, sänkt hastighet och minskad dubbdäcksanvändning. Alla resor och transporter i förvaltningens regi ska genomföras på ett hållbart sätt. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elbilar 13 % 14 % Halvår stockholm.se

21 Tjänsteutlåtande Sid 20 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska medverka till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk samt att med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas Nämndmål: De miljöanpassade transporterna ökar Beskrivning Vid inköp eller leasing väljs i första hand elbilar. Miljövänligt drivmedel används alltid om det är möjligt i bilen. Stadsdelsnämnden medverkar till att skapa fullvärdiga cykelpendlingsstråk och tillsammans med trafiknämnden utreda hur medel för investeringar och reinvesteringar av huvudstråken för cykel som ligger inom stadsdelarnas ansvar ska finansieras och byggas. Stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt för att ansöka om klimatinvesteringar för att utöka den miljövänliga fordonsflottan. Förväntat resultat En ökad andel av miljöanpassade transporter i stadsdelen. Alla fordon som köps in eller leasas är miljövänliga. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm har en hållbar mark- och vattenanvändning Nämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att aktivt arbeta för en hållbar mark- och vattenanvändning samt att medverka till att stockholmarna har en god tillgång till park- och naturområden. Vid nybyggnationer ska stadsdelen medverka tillsammans med andra samarbetspartners till att utformning sker på bästa möjliga sätt med minsta möjliga ingrepp och påverkan på de befintliga miljöerna. Arbetet har sin grund i en hållbar strategisk planering med hänsyn till grönytor och vattenförekomster men med fokus på parkmiljöer för rekreation och biologisk mångfald. Nämndmål: Nämnden har en hållbar mark- och vattenanvändning Beskrivning Nämnden medverkar till att stockholmarna har en god tillgång till park- och naturområden utifrån stadens höga ambitioner inom klimat och miljö. Stadsdelsnämnden verkar för att Spångaån/Bällstaån ska restaureras. Förväntat resultat Mark- och vattenanvändningen i stadsdelen är hållbar stockholm.se

22 Tjänsteutlåtande Sid 21 (49) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Stockholms kretslopp är resurseffektiva. Detta uppnås bland annat genom att möjligheten för stadsodling i stadsdelen premieras samt att säkerställa att det finns en god avfallshantering i stadens offentliga rum. Stadsdelsförvaltningen har ett resurseffektivt kretslopp där fokus ligger på att förhindra uppkomsten av avfall. Ambitionen ska ligga i nivå med EU:s avfallshierarki. Det avfall som uppkommer ska tas om hand på ett resurseffektivt sätt. Möjligheten att återvinna ska förbättras i stadsdelsområdet. Medarbetare och medborgare ska uppleva att det är enkelt att återvinna. Matsvinnet ska minska i stadens verksamheter och insamling av matavfall ska ha ökat till 70 procent år Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska arbeta med att skapa goda möjligheter till stadsodling i Stockholm Stadsdelsnämnderna ska involveras i programmet för avfallshantering i stadens offentliga rum Nämndmål: Avfallshanteringen i stadsdelens offentliga rum är ändamålsenlig Beskrivning Nämnden ska inom programmet för matavfallshantering i stadens offentliga rum ge bättre förutsättningar för avfallshantering. Förväntat resultat Mängden matavfall som samlas in ökar till 75 procent så att nämnden är bäst i staden. Nämndmål: Fler medborgare i stadsdelen är aktiva inom stadsodling Beskrivning Nämnden ger goda förutsättningar för stadsodlingar i stadsdelen. I stadsdelsområdet finns rika möjligheter till odling på kolonilotter. Förväntat resultat Fler stadsodlingar finns i stadsdelen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.5 Stockholms miljö är giftfri Nämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål om en giftfri miljö genom aktiva val i den egna verksamheten med särskilt fokus på förskolan och andra platser där barn leker samt genom kunskapsspridning. Stadsdelsnämndens kemikaliearbete utgår från stadens vägledning för stockholm.se

23 Tjänsteutlåtande Sid 22 (49) kemikaliesmart förskola. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens förskolor som har genomfört alla åtgärder på nivå 1 enligt kemikaliecentrums vägledning för kemikaliesmart förskola Andel bygg- och anläggningsentreprenader i stadens regi som uppfyller stadens krav avseende användning av Byggvarubedömningen (BVB) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden av totalt inköpta måltider och livsmedel. 100 % Fastställs % Fastställs % Fastställs 2016 År År År Nämndmål: Nämndens verksamheter är ekologiskt hållbara och kemikaliesmarta Beskrivning Nämnden ska utifrån Stockholms stads kemikalieplan vidta åtgärder som ska genomföras för att nå visionen. Stadsdelsnämnden ska både minska användningen av skadliga kemikalier i de egna verksamheterna och genom kunskapsspridning verka för att allmänheten gör detsamma. Medborgarna har tillgång till miljörelaterad information Nämnden har fokus på att minska barns exponering av farliga kemikalier. Stadsdelsnämnden intensifierar arbetet med att kartlägga och ta bort farliga kemikalier i förskolornas ute- och innemiljöer. Förskolans gemensamma riktlinjer för mat och måltider säkerställer att samtliga förskolor håller en hög och jämn kvalitet. Riktlinjerna tas och implementeras under året. Vidare verkar nämnden för att fler förskolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling. Nya förskolor som byggs uppnår den högsta klassen för miljöcertifiering. Konsumentrådgivningen spelar en viktig roll i miljöarbetet, genom information till konsumenter och även företagare/andra verksamhetsutövare om goda val ur miljö- och särskilt kemikaliesmart perspektiv. Äldreomsorgens verksamheter inleder arbetet med en kemikaliesmart äldreomsorg. Förväntat resultat Att andelen produkter som innehåller spår av farliga ämnen minskar. Användandet av ekologiska livsmedel ökar. Målet för förskolans kemikaliearbete är att stadsdelsnämnden under mandatperioden uppnår nivå 1 och nivå 2 samt inleder arbetet med att uppnå nivå 3. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal förskolor som ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse "Skola för hållbar utveckling" 1 År stockholm.se

24 Tjänsteutlåtande Sid 23 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum All personal i förskolan får grundläggande utbildning om kemikalier Bereda en ansökan om medel från klimatmiljarderna för klimatinvesteringar En ny miljöhandlingsplan färdigställs under året. Särskild hänsyn ska tas till barns utsatthet för kemikalier och personal särskilt kvinnor i fertil ålder. Spånga-Tenstas förskolor arbetar enligt handlingsplan för kemikaliesmarta förskolor KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Visionen om ett ekonomiskt hållbart Stockholm: Stockholm är nytänkandets centrum i världen. Det gynnsamma innovationsklimatet får företag och människor att blomstra. Näringslivets mångfald och det livslånga lärandet ger alla stockholmare frihet att följa och förverkliga sina drömmar. Stockholm är en central nod i ett globalt nätverk av framgångsrika städer. En stad i världen, men också en världens stad som attraherar internationella entreprenörer, studenter och besökare. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att ha en ekonomi i balans, där alla resurser nyttjas på ett effektivt och nyttomaximerande sätt. Nämnden stävar mot att företag väljer att etablera sig i stadsdelen, samt att fler arbetar och har trygga anställningar och därmed försörjer sig själva. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 Stockholm är en företagsvänlig stad Nämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att stärka det lokala näringslivet genom utvecklad företagarservice och rådgivning. Entreprenörskap och eget företagande bland kvinnor och utrikesfödda ska särskilt stödjas. Nämndmål: Företag upplever att Spånga-Tensta är attraktivt att verka i Beskrivning Nämnden främjar företagande generellt och i synnerhet de grupper som idag är underrepresenterade, exempelvis kvinnor och utrikesfödda. Nämnden samarbetar med Stockholm Business Region och andra företagsrådgivare om företagande och nystartsföretag samt skapar forum för dialog mellan etablerade företag och politiker. Förväntat resultat Arbetet mot näringslivet är prioriterat och aktualiseras med målet att fler företag etablerar sig i stadsdelen. Det finns välorganiserade företagarföreningar i Spånga och Tensta stockholm.se

25 Tjänsteutlåtande Sid 24 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum Samverka med övriga nämnder och bolag i staden, och näringslivet, i arbetsmarknadsmässor. Undersöka möjligheterna att starta ett EU-projekt med syfte att stärka kvinnors ekonomiska oberoende. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 Fler jobbar, har trygga anställningar och försörjer sig själva Nämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att sträva mot att alla vuxna människor ges möjlighet att själva kunna försörja sig och sina familjer. Under perioder då människor inte klarar detta ska villkoren för ekonomiskt bistånd vara goda och underlätta vägen tillbaka till egen försörjning. Handläggningen av biståndet sker rättssäkert och barnperspektivet väger tungt i beslut om ekonomiskt bistånd. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel personer som har ekonomiskt bistånd i förhållande till befolkningen Andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare 5,5 % 1,9 % Tertial 3,9 % 1,2 % Tertial Antal aspiranter som fått kommunala visstidsanställningar 100 st 750 Tertial Antal praktiktillfällen som genomförs inom stadens verksamheter av de aspiranter som Jobbtorg Stockholm matchar 10 st 500 st Tertial Antal tillhandahållna platser för feriejobb st st År Antal tillhandahållna platser för kommunala visstidsanställningar 100 st 800 st Tertial Antal ungdomar som fått sommarjobb i stadens regi st 8000 st År Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med Stockholm Business Region, inom ramen för samarbetet med Start-up Stockholm, samt stadsdelsnämnderna utveckla möjligheten för unga stockholmare att driva sommarlovsföretag inom ramen för feriejobb. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadens nämnder och bolag utveckla ett utbud av platser för kommunala visstidsanställningar som motsvarar behoven hos aspiranterna. Stadens nämnder och bolag ska medverka i arbetet med att bereda platser för visstidsanställda. Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utveckla metoder och insatser för att stödja Jobbtorgsaspiranter med psykosocial problematik. Under året skall ett centrum för särskilt stöd inrättas stockholm.se

26 Tjänsteutlåtande Sid 25 (49) Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsmarknadsnämnden ska utöka den uppsökande verksamheten riktad till arbetslösa unga upp till 29 år i samråd med stadsdelsnämnderna samt övriga berörda nämnder, bolag och externa aktörer. En utredning och ett handlingsprogram för att bryta ungas utanförskap i Stockholm ska tas fram i samråd med socialnämnden, utbildningsnämnden och övriga berörda nämnder Äldrenämnden ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden och stadsdelsnämnderna göra det möjligt för elever på omsorgsprogrammet och omsorgscollege att få feriejobb i stadens äldreomsorg. Nämndmål: Hushållen är självförsörjande Beskrivning Hushållen är självförsörjande genom utbildning och arbete. Individen är delaktig i målet egen försörjning och hur det ska uppnås. Socialtjänsten ger insatser av god kvalitet på ett tidigt stadium vilket leder till korta bidragstider. Insatserna bygger på en helhetssyn på individen och är utformande så att den enskildes egna resurser tas till vara. Samverkan med andra aktörer och myndigheter är god. Individen har god insyn i rättigheter och skyldigheter förknippande med försörjningsstödet. Den som har fått felaktigt bistånd återbetalar utifrån sin betalningsförmåga. Genom ett normkritiskt förhållningssätt skapar socialtjänsten åtgärder som alla har likvärdiga möjligheter att detta i. Insatser som leder till varaktig egen försörjning genom arbete och studier prioriteras för personer som står långt från arbetsmarknaden och som inte tillhör jobbtorgets målgrupp. Förväntat resultat Medborgarnas grad av självförsörjning ökar och bidragstagandet sjunker i stadsdelen. De som har behov av ekonomiskt bistånd har det under en kort tid. Antalet kommunala visstidsanställningar ökar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbete med kommunala visstidsanställningar (Snabbspåret) utvecklas i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen. Möjligheten att kombinera arbete och studier undersöks. Undersöka möjligheterna till hur utbildningsinsatser kan möta behov av kompetensutveckling för låntidsarbetslösa i samverkan med arbetsgivare i stadsdelsnämndsområdet och arbetsmarknadsförvaltningen stockholm.se

27 Tjänsteutlåtande Sid 26 (49) Nämndmål: Medborgarna har god tillgång till samhällsinformation Beskrivning Nyanlända, boende och besökare upplever hög tillgänglighet avseende samhällsinformation. Medborgarkontoret undersöker fortlöpande vilka behov och önskemål om service och information som medborgarna har och använder detta för att utveckla verksamheten. Det löpande utvecklingsarbetet främjar ett bra mottagande och skapar förutsättning för etablering i samhället. Förväntat resultat Snabb och adekvat stöd ger effekten fortsatt integration utifrån eget behov. Aktivitet Startdatum Slutdatum Samhällsinformation om konsumentfrågor och skuldsättning riktas mot unga KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Stadsdelsnämnden bidrar till kommunmäktiges mål genom att ha en god offentlig ekonomi. Förvaltningen har en hög prognossäkerhet och en budget i balans vid årets slut. Vid befarade budgetavvikelser tar verksamheterna fram handlingsplaner för att vidta nödvändiga åtgärder. För att bidra till en ekonomisk hållbarhet, finns ett tydligt uppdrag på kostnadseffektivitet och kvalitet. De administrativa funktionerna och processerna är därför utformade i syfte att stödja och underlätta för kärnverksamheterna i deras arbete att nå det. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 +/-1 % +/- 1 % År Nämndmål: Prognoserna är rättvisande Beskrivning Ansvarig chef följer upp månadsrapporten enligt plan och med stöd av controller görs analyser och uppföljning av kostnader och intäkter. Vid befarade underskott vidtas åtgärder och verksamheten anpassas utifrån de nya förutsättningarna stockholm.se

28 Tjänsteutlåtande Sid 27 (49) Förväntat resultat Den fastställda budgeten rymmer hela verksamheten. Ansvariga chefer har goda kunskaper i ekonomi och gör rättvisande prognoser på årsutfallet. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm Visionen om ett demokratiskt hållbart Stockholm: Ingenstans är demokratin mer vital än i Stockholm. Stockholmarna är delaktiga i stadens utveckling och känner samhörighet med sin stad. Deras engagemang tas tillvara och ger riktning åt framtiden. Stockholm är ett föredöme i skyddet av de mänskliga rättigheterna. Lika rättigheter och stora möjligheter kommer alla till del i en stad tillgänglig för alla. Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att ge aktivt stöd till att utveckla och vitalisera demokratin i stadsdelen. De ungas engagemang uppmuntras. Medborgarna möter verksamheter som vilar på demokratisk grund där hög transparens, dialog och inflytande skapar förutsättningar för egenmakt över vardagen. När egenmakt och förtroende för den lokala nämnden ökar finns en god grund för ett ökat deltagande i allmänna val, det politiska livet och i föreningslivet. Nämndens verksamheter utvecklas och kvaliteten höjs genom att medarbetarna har goda arbetsvillkor. Nämnden värnar barnens rättigheter genom att barnkonventionen och barnrättsperspektivet genomsyrar all verksamhet som berör barn direkt eller indirekt De mänskliga rättigheterna tillgodoses och medverkar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Under året tar stadsdelsnämnden fram ett lokalt utvecklingsprogram. Förvaltningen kommer att utreda vad som krävs för att ett demokratiutskott skulle kunna inrättas. Arbetet med att stärka det civila samhället fortsätter. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.1 Stockholm är en jämställd stad där makt och resurser fördelas lika Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att integrera ett genusnormkritiskt- och antirasistiskt perspektiv i nämndens alla verksamheter. Service och insatser är tillgängliga för både män och kvinnor och alla biståndsbedömda insatser beviljas jämställt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska mäta och analysera den statistik som relaterar till individer uppdelad efter kön Stadsdelsnämnderna verksamhet ska jämställdhetsintegreras i syfte att syliggöra effekten av nämndens beslut och resursfördelning utifrån kön stockholm.se

29 Tjänsteutlåtande Sid 28 (49) Nämndmål: Förvaltningen präglas av mångfald, jämställdhet, jämlikhet och är fri från all typ av diskriminering Beskrivning Förvaltningen strävar efter att erbjuda en verksamhet som är jämställd och jämlik. Det mångkulturella berikar verksamheten. Större mångfald skapar både social legitimitet och större produktivitet. Alla medarbetare samt potentiella medarbetare har samma förutsättningar oaktat etnisk tillhörighet, kön, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sammansättningen av medarbetare och chefer speglar hur det ser ut i samhället och stadsdelen. Förvaltingen bejakar olikheter och arbetar för att öka kunskapsnivån i organisationen vad gäller bemötande. Förvaltningen utgår från det icke diskriminerande och verksamheterna tar hänsyn till de lagkrav som finns om att ingen ska utsättas för vare sig direkt eller indirekt diskriminering. Detta gäller såväl potentiella som befintliga medarbetare. Förvaltningen tar hänsyn till och arbetar för det inkluderande som driver den verksamhetsnytta som mångfald ger. Arbetet drivs tillsammans med mångfaldsombud på enheterna och i verksamheternas egna processer. Utöver att skapa icke diskriminerande processer skapar förvaltningen inkluderande arbetsmiljöer där alla får möjlighet att nyttja den kompetens och de erfarenheter de har. I detta ligger ett värdegrundsarbete där förvaltningen arbetar med ett normkritiskt tänkande. Utgångspunkten för jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom förvaltningen är att jämställdhet och mångfald ska vara en naturlig del i vardagsarbetet. Förväntat resultat Förvaltningen verksamheter är mångfaldsrika, fria från diskriminering samt jobbar utifrån strategin om ökad utrikesfödda chefer. Nämndmål: Kvinnor och män har lika goda möjligheter att ta del av verksamheter och insatser Beskrivning Nämnden arbetar aktivt för att erbjuda en verksamhet som är jämställd och jämlik. Brukare och klienter har samma förutsättningar oaktat etnisk tillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Insatser från socialtjänsten ökar individens möjligheter att leva ett självständigt liv. Föräldrar stockholm.se

30 Tjänsteutlåtande Sid 29 (49) bemöts jämställt oavsett vem man är eller hur man lever. Förväntat resultat Stadsdelsnämndsområdets resultat i mätningar avseende hälsa, uppväxtvillkor, utbildning, arbete, försörjning, boende, demokrati och trygghet närmar sig stadens resultat Aktivitet Startdatum Slutdatum Analysera arbetsmarkandsinsatsen OSA utifrån ett normkritiskt perspektiv och säkerställa att den beviljas jämställt KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att förvaltningens anställningsvillkor är inkluderande och möjliggör för fler att ha en anställning. I verksamheterna finns delaktighet och dialog där medarbetare har möjlighet att planera och ta ansvar för sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation. Arbetsmiljön är god och det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan. För att fullfölja sitt uppdrag och möta medborgarnas behov har förvaltningen medarbetare på alla nivåer som har de förutsättningar de behöver för att bidra till verksamhetens resultat och utveckling. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare som inte upplever sig diskriminerade på sin arbetsplats 100 % 100 % År Index Bra arbetsgivare Index Psykosocial arbetsmiljö fastställs 2016 fastställs 2016 Sjukfrånvaro 7,8 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,85 % tas fram av nämnden År År Tertial Tertial Avseende index för bra arbetsgivare och psykosocial arbetsmiljö går det ej ännu att ta fram målvärden ännu eftersom underlag för indexet ej ännu är utarbetade. Målvärde fastställs under året. Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska erbjuda fler personer med funktionsnedsättning anställning i staden Stadsdelsnämnderna ska sträva efter hög personalkontinuitet i beviljade hemtjänstinsatser stockholm.se

31 Tjänsteutlåtande Sid 30 (49) Nämndmål: Arbetsmiljön är hållbar och hälsosam samt främjar samarbete, effektivitet och verksamhetsutveckling Beskrivning Verksamheterna arbetar med verksamhetsplanering genom delaktighet och dialog där medarbetare ges möjlighet att planera och ta ansvar för sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation. Medarbetarna medverkar i att sätta mål för verksamhetens organisatoriska och sociala arbetsmiljö, för att främja hälsa och för att öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. En förutsättning är att alla känner trygghet i arbetsguppen och att forum där möjlighet att uttrycka åsikter finns. Alla medarbetare engagerar sig i det psykosociala och det fysiska arbetsmiljöarbetet och har förutsättningar att samverka i dessa frågor. Chefer inom förvaltningen har ett särskilt ansvar för en god arbetsmiljö som präglas av öppenhet och respekt och medarbetarnas delaktighet. Förvaltningens chefer har en god kompetens inom området arbetsmiljö och arbetar aktivt med det förebyggande, främjande samt rehabiliterande hälsoarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet drivs genom samverkan med fackliga organisationer samt alla medarbetare. Förväntat resultat Hållbara, hälsosamma och effektiva arbetsplatser. Sjukfrånvaron minskar. Personaltäthetens betydelse för kvalitet och arbetsmiljö beaktas inom förvaltningens verksamheter. Förvaltningen strävar efter att friskvårdsförmåner ska vara likvärdiga och jämställda och främja hälsa och kontinuitet i verksamheterna Aktivitet Startdatum Slutdatum Undersöka möjligheten att genomföra pilotprojekt med sex timmars arbetsdag för personer anställda dagtid inom hemtjänsten. Nämndmål: Medarbetare och chefer har rätt kompetens för uppdraget Beskrivning För att fullfölja sitt uppdrag och möta medborgarnas behov har förvaltningen medarbetare och chefer som kan, vill och får förutsättningar att bidra till verksamhetens resultat och utveckling. Den personliga drivkraften och engagemanget för uppgiften har stor betydelse. För att kunna bidra behövs uppdaterad, relevant kompetens för uppdraget. Förvaltningen ger förutsättningar för medarbetare och chefer att uppdatera sin kompetens kopplat till uppdraget. Genom delaktighet och involvering ökar engagemang och förutsättningar för att bidra till verksamhetens resultat och utveckling. Rekrytering och utbildningsinsatser planeras utifrån en treårig personal- och kompetensförsörjningsplan som uppdateras årligen stockholm.se

32 Tjänsteutlåtande Sid 31 (49) Förvaltningens chefer säkerställer att rekrytera personer med kompetens som matchar verksamhetens behov. För att kunna omsätta sin kompetens i praktiken behöver nyanställda en gedigen introduktion och vid behov stöd i form av handledning och mentorskap. Förvaltningen har ett strategiskt och likriktat sätt att arbeta med personal- och kompetensförsörjning. Förvaltningens chefer diskuterar kompetens kopplat till uppdrag i medarbetarsamtalet och alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Förväntat resultat Medarbetare och chefer med kompetens för sitt uppdrag, bedriver en effektiv verksamhet. Kvaliteten och kontinuiteten i verksamheten säkras. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att bemöta alla som kommer i kontakt med förvaltningens verksamheter med respekt oavsett könsidentitet, ålder, ursprung, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Miljö och verksamheter är utformade så de är tillgängliga och inkluderande för alla. De mänskliga rättigheterna tillgodoses och medverkar till att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare/hyresgäster som inte upplever att de har blivit diskriminerade i kontakt med stadens verksamheter 97 öka År Aktivitet Startdatum Slutdatum Fritidsledare ska erbjudas kompetensutveckling i genus, antirasism och mänskliga rättigheter Kommunstyrelsen ska skyndsamt genomföra en översyn i samråd med stadsdelsnämnderna, socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden samt Stockholms stadshus AB i syfte att säkerställa en ändamålsenlig organisation, process, resursfördelning samt uppföljning för flyktingmottagandet. Stadsdelsnämnderna ska inventera och succesivt avlägsna exkluderande design inom nämndens ansvarsområde Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och Micasa AB göra en översyn av behovet och finansieringen av profilboende och intressentboende med olika typer av språklig och/eller kulturell inriktning samt hbtq-inriktning Utbildningsnämnden ska fortsätta arbetet med att utveckla hbtqkompetensen inom skolan och förskolan i samråd med kommunstyrelsens kansli för mänskliga rättigheter samt stadsdelsnämnderna stockholm.se

33 Tjänsteutlåtande Sid 32 (49) Nämndmål: Verksamheter och insatser lever upp till mänskliga rättigheter och är fria från diskriminering Beskrivning Nämndens verksamheter verkar i enlighet med de mänskliga rättigheterna så att de stärker och ökar individens förmåga att leva ett självständigt liv. Mänskliga rättigheter berör frågor som jämställdhet, normkritik, antirasism, icke-diskriminering och tillgänglighet. När alla bidrar till samhällets utveckling och välfärd måste alla kunna identifiera sig med samhället och dess verksamheter. För nämnden innebär detta bland annat att ett normkritiskt förhållningssätt i all verksamhetsutveckling skapar verksamheter som har legitimitet hos alla. Medborgarna i stadsdelen har lika möjligheter till god service och insatser av god kvalitet oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Papperslösa får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Förväntat resultat Alla som kommer i kontakt med nämndens verksamheter upplever att de bemöts med respekt utifrån att de är lika i värde och har lika rättigheter till ett självständigt liv. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.4 Stockholm är en stad som respekterar och lever upp till barnets rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention Stadsdelsnämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet genom att barnkonventionen och barnrättsperspektivet genomsyrar all verksamhet som berör barn direkt eller indirekt. Vid olika beslut och åtgärder som berör barn har stadsdelsnämnden barnet i fokus. Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska skapa fler träffpunkter för unga. Särskilt fokus ska riktas mot flickor och hbtq-personer Utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i samarbete ta fram riktlinjer för papperslösa barns rätt till förskola och skola Nämndmål: Barn i förskolan har lika möjligheter Beskrivning Barn är inkluderade och har möjlighet att uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg och att få vara en tillgång i gruppen. Förskolorna har ett barnrättsperspektiv och upptäcker tidigt barns olika förmågor och behov för att ge stöd. Utforskande förhållningssätt och stark självkänsla grundläggs stockholm.se

34 Tjänsteutlåtande Sid 33 (49) Förväntat resultat Barn är, utifrån sina egna förutsättningar, inkluderade. Aktivitet Startdatum Slutdatum Informationsöverföring till skolan, om stödinsatser för barn i behov, förenklas för att främja tidiga insatser i skolan. Nämndmål: Nämnden lever upp till FN:s barnkonvention Beskrivning Barnkonventionens intentioner uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som berör ett enskilt barn eller en grupp barn. Nämnden arbetar aktivt för att alla barn och ungdomar har jämlika uppväxtvillkor. Utgångspunkten är att alla ska ha lika goda möjligheter oavsett förutsättningar. Alla tillämpliga delar av Barnkonventionen genomsyrar all verksamhet som berör barn direkt eller indirekt. Barn har kännedom om sina rättigheter. Det finns ett tydligt barnperspektiv inom socialtjänsten i alla insatser och utredningar där barn berörs oavsett om utredning eller insatsen avser barnet eller den vuxne. Barn har rätt till en aktiv och meningsfull fritid. I ansökningar om ekonomiskt bistånd beaktas därför barns behov av fritidsaktiviteter som inte ryms inom riksnormen. Samverkan mellan socialtjänsten och förskolan är god så att barn som misstänks fara illa uppmärksammas tidigt och ändamålsenliga insatser sätts in. Insatser som skapar förtroende hos familjen blir verkningsfulla. Förväntat resultat Varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Aktivitet Startdatum Slutdatum Barn och ungdomar vet var de ska vända sig när de har klagomål om vård, insatser eller placeringar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.5 Stockholm är en stad där ingen behöver vara rädd för våld Stadsdelnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att utgå i från att ett liv med frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Antal personer som utsatts för våld i nära relation som är kända av socialtjänsten 100 st tas fram av nämnden År stockholm.se

35 Tjänsteutlåtande Sid 34 (49) Nämndmål: Ingen behöver leva i en relation där individen utsätts för våld Beskrivning I alla möten med socialtjänsten finns beredskap att fånga upp en våldsutsatt persons behov. Kunskapen om genus, normkritik och antirasism är hög och medvetenheten om våldets uttryck och konsekvenser är stor. Medarbetare inom Individ och familj är välutbildade om genus, hbtq, normkritik och antirasism. Den som söker hjälp får ett professionellt bemötande. Den som är utsatt för våld i nära relation har tillgång till insatser av god kvalitet som är anpassade efter den enskildes behov. Barn som lever med våld i nära relation får sina behov tillgodosedda. Barnets situation följs upp kontinuerligt särskilt vad gäller boendeförhållanden, tillgång till förskola/skola och hälsooch sjukvård. Den som brukar våld mot personer i en nära relation har tillgång till insatser av god kvalitet. Samarbetet med kvinnojourer stärks och utvecklas. Förväntat resultat Socialtjänsten erbjuder fler våldsutsatta stöd och hjälp. Aktivitet Startdatum Slutdatum Utveckla arbetet med våld i nära relationer. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.6 Stockholm är en tillgänglig stad för alla Stadsdelsnämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att alla invånare oavsett funktonalitet ska ha lika möjlighet till full delaktighet. Stadsdelsnämnden har höga ambitioner för att bygga bort enkelt avhjälpta hinder. Stödet till personer med funktionsnedsättning har ökad självständighet, delaktighet, inflytande och bättre levnadsvillkor som målsättning. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel genomförda utredningar enligt DUR inom stöd och service för personer med funktionsnedsättning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 100 % tas fram av nämnden År Andel personal med grundutbildning inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de blir väl bemötta av stadens personal (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att de kan påverka insatsens utformning (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Andel personer med funktionsnedsättning som upplever att stadens inne och utemiljö är tillgänglig och användbar. (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 90 % Fastställs % 88% År 79 % 76 % År 63 % tas fram av nämnden Tertial År stockholm.se

36 Tjänsteutlåtande Sid 35 (49) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel personer som tycker att det är lätt att kommunicera med Stockholms stad Andel personer som upplever att de varit delaktiga i upprättandet av genomförandeplaner Andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har en fungerande bostad (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Brukarens upplevelse av trygghet - LSS-boende, vuxna och barn (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - Daglig verksamhet (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - korttidsboende (stöd och service till personer med funktionsnedsättning) Nöjda brukare - LSS-boende, vuxna och barn (Stöd och service till personer med funktionsnedsättning) 63 % 63 % Tertial 80 % Fastställs % tas fram av nämnden År År 94 % 90 % År 89 % 89 % År 90 % 89 % År 89 % 89 % År Aktivitet Startdatum Slutdatum Stadsdelsnämnderna ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder Stadsdelsnämnderna ska tillsammans med äldrenämnden och socialnämnden göra en översyn av behovet av äldreboende för personer som bor i gruppbostad enligt LSS Nämndmål: Personer med funktionsnedsättning får insatser av god kvalitet Beskrivning Stödet till personer med funktionsnedsättning är av god kvalitet och biståndsbedömningen är likvärdig över staden. Verksamheten är grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. Målsättning är att insatserna tillgodoser den enskildes individuella behov utifrån helhetssyn, där fritids- och kulturella behov ingår. Ökad självständighet uppnås. Möjligheten till sysselsättning för personer med psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning förbättras. Fokus ska vara sysselsättning som utgår från den enskildes individuella behov. Fortsatt prioritet på boendefrågorna och boendestödsinsatserna. Stadens handlingsplan för utveckling av socialpsykiatrin utgör grunden för vad som behöver genomföras för att säkerställa en positiv utveckling av socialpsykiatri. Av central betydelse är insatser som motverkar psykosocial ohälsa stockholm.se

37 Tjänsteutlåtande Sid 36 (49) Kvalitetsfaktorer som bland annat kompetens, bemanning och kontinuitet följs upp. Kompetens kring bemötandefrågor ur ett intersektionellt perspektiv är centralt för att kunna ge ett bra stöd (förståelse för hur olika normer samverkar). Frågorna utvecklas och sprids i organisationen. Förväntat resultat Utifrån helhetssyn får personer med funktionsnedsättning sina individuella behov och önskemål tillgodosedda. Den enskildes självständighet ökar. Alla som har boende med särskild service har individanpassade aktiviteter. Nämndmål: Personer med funktionsnedsättning har inflytande och är delaktiga Beskrivning Personer som har insatser för funktionsnedsatta har inflytande och är delaktiga. Att öka delaktighet och inflytande är prioriterat i verksamheterna. Kunskap och metoder för att delaktigheten i handläggningen och genomförandet av insatser vidareutvecklas. Personer som har insatser för funktionsnedsatta har förutsättningar att ha ett direkt inflytande i planeringen och i genomförandet av insatsen. Brukarens inflytande ökar. Fortsatt utvecklingsarbetet med att stärka barnperspektivet i handläggningen för barn med funktionsnedsättning. Metoder kring brukarundersökningar vidareutvecklas, så att fler personer med funktionsnedsättning kommer till tals. Förväntat resultat Personer med funktionsnedsättning och deras företrädare har inflytande och är delaktiga i handläggningen och i genomförandet av insatsen. Personer som har insatser för funktionsnedsatta har en aktuell genomförandeplan för beviljade insatser och den löpande sociala dokumentationen är tillräcklig, väsentlig och korrekt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Deltagarna i daglig verksamhet ges möjlighet till kontakter med den ordinarie arbetsmarknaden. Stadsdelsnämnden samarbetar med arbetsmarknadsnämnden i syfte att visa vägar till arbete Nämndmål: Personer med funktionsnedsättning har tillgänglig miljö Beskrivning Enkelt avhjälpta hinder ska tas bort, för att öka den fysiska tillgängligheten. I tillgänglighets begreppet ingår fler omgivningsfaktorer än den fysiska som kan orsaka hinder i den omgivning som brukaren lever och verkar i. Det handlar om sociala och attitydsmässiga faktorer såsom att bli bemött med kunskap och respekt stockholm.se

38 Tjänsteutlåtande Sid 37 (49) Funktionshindersrådens roll ska stärkas och de ska tidigt engageras i planprocessen (bostäder) för att påverka beslut från början. Att kommunicera med staden eller utnyttja e-tjänster ska vara lika god som hos övriga medborgare. Personer med funktionsnedsättningska ska på ett enkelt sätt kunna kommunicera med Stockholms stad. Stadens webbplats ska vara tillgänglig för personer med funktionsnedsättning Förväntat resultat Målen i programmet för delaktighet för personer med funktionsnedsättning uppnås. Personer med funktionsnedsättning kan enkelt kommunicera med Stockholms stad. Aktivitet Startdatum Slutdatum Behovet av olika anpassade boendeformer för personer med funktionsnedsättning inventeras 1 gång per år. Personer med funktionsnedsättning får tydlig information om anpassade boendeformer. Personer med funktionsnedsättning får tydlig information om hur ansökan om bostadsanpassning går till. Nämndmål: Tillgång till förbyggande stöd finns för personer med funktionsnedsättning och deras närstående Beskrivning Informations- och stödinsatser på finska finns utifrån bestämmelserna om finska förvaltningsspråket. Anhörigstödet är förebyggande, flexibelt och av god kvalitet. Förvaltningen utformar insatserna utifrån behoven hos både personer med funktionsnedsättning och närstående. Förväntat resultat Närstående upplever att anhörigstödet är varierat och personligt utformat. Utifrån målgruppens behov och önskemål arrangeras olika former av stöd. KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Nämnden bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges mål genom att aktivt verka för att medborgarna upplever att de har inflytande över sin närmiljö. Nämnden utvecklar arbetsformer för att öka delaktighet, inflytande och social sammanhållning. Vägen till delaktighet i de demokratiska processerna går via god förståelse för hur samhället fungerar. Tillgången till samhällsinformation är basen för utvecklingen av demokratin i stadsdelen. Prioriterade grupper är förstagångsväljare och nyanlända. Medborgarna möter verksamheter som vilar på demokratisk grund där hög transparens, dialog och inflytande skapar stockholm.se

39 Tjänsteutlåtande Sid 38 (49) förutsättningar för egenmakt över vardagen. Vid upphandling respekteras ILO: s (FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor) kärnkonventioner. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel brukare med boendestöd som anser att de har inflytande över det stöd de får av sina boendestödjare. Andel brukare på stadens gruppboenden som anser att de har inflytande över det stöd de får. Andel vårdnadshavare till barn i förskolan som anser att de har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten Andel äldre med hemtjänst som anser att personalen tar hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras 88 % fastställs % fastställs % fastställs % fastställs 2016 År År År År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kommunstyrelsen ska i samarbete med stadsdelsnämnderna ta fram förslag på hur det civila samhället kan stärkas, med särskilt fokus på ytterstaden och kvinnors organisering, samt bidra till att förutsättningar skapas för att det civila samhället kan göras delaktigt i stadens utveckling, i enlighet med det arbete som pågår inom ramen för den sociala hållbarhetskommissionen Stadsdelsnämnderna ska utarbeta lokala utvecklingsprogram i samverkan med invånare och i samarbete med stadens övriga nämnder och styrelser Nämndmål: Demokratin stärks och medborgarna har inflytande Beskrivning Ett demokratiskt hållbart samhälle bygger på rätten och möjligheten att i dialog göra sin röst hörd. Allas röst är lika viktig för stadsdelsutvecklingen oavsett hur röstlängden ser ut i stadsdelen. Med alla avses såväl enskilda medborgare som organiserade aktörer. Arbete med medborgardialog och medborgarbudget stärker möjligheten till inflytande. För att förbättra dialogen med medborgarna och öka medborgarnas förtroende för stadsdelsnämndens verksamheter är det av största vikt att stadsdelsnämnden kan flytta till ett nytt förvaltningshus i Tensta. Nämnden verkar för att påskynda detta. Det civila rådet är en samverkansmodell mellan civila samhället och förvaltningen Målsättning är att höja valdeltagandet i stadsdelen samt ge möjlighet för de boende att påverka sin närmiljö. Rådet stärker föreningslivets roll som dialogpart för medborgarna. Civila rådet har inte mandat att förändra beslut som sker i stadsdelens demokratiska system men ska verka som ett forum för utbyte av erfarenheter och synpunkter kring specifika frågor. De frågor som behandlas i rådet förs vidare till förvaltningen för inspel till nästkommande nämndmöte. Civila rådet är därmed vägledande men inte styrande för verksamheten. Återkoppling till civila rådet sker genom redovisning av de diskussioner och beslut som tagits stockholm.se

40 Tjänsteutlåtande Sid 39 (49) på nämnden vad gäller aktuella frågor som rådet fört vidare till nämnden. I nämndens verksamheter har brukarna stort inflytande över verksamhetens utformning och innehåll. Utredningsprocessen är transparent och brukaren är delaktig i utredning, val av insats och genomförande. Förväntat resultat Medborgarna upplever att de kan påverka vad som sker i stadsdelen. Den som har insatser från förvaltningen upplever att den har insyn och är delaktig. Valdeltagandet ökar. Aktivitet Startdatum Slutdatum Arrangera Nationaldagsfirande i samverkan med civilsamhället Inom ramen för demokrati uppdraget startas utbildning för föreningar med syfte att stärka demokrati och jämställdhet Medborgarbudget införs på försök. Stadsdelsnämnden deltar på Tensta marknad med Demokratitorget. Ta fram en extern kommunikationsplan. Tre medborgardialoger hålls i stadsdelen. Utveckla brukarmedverkan, delaktiget och dialog med barn och ungdomar. (IOF) Nämndmål: Förskola och föräldrar/vårdnadshavare samverkar förtroendefullt för att främja barns utveckling och lärande Beskrivning Föräldrar/vårdnadshavare har delaktighet och inflytande i verksamheten och erbjuds goda former för samverkan. Förskolorna är tydliga i fråga om mål och innehåll vilket ger föräldrar/vårdnadshavare möjlighet till påverkan inom ramen för de kommunala och nationella målen. Förskolan är ett stöd för familjer i deras ansvar för barnets fostran, utveckling och växande enligt förskolans uppdrag. Förväntat resultat Föräldrar/vårdnadshavare har ett nära och förtroendefullt samarbete med förskolan och möjlighet att påverka. Föräldrar/vårdnadshavare har kunskap om förskolans ramtider och om rätten till barnomsorg när förskolan har stängt KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Nämnden bidrar till kommunfullmäktiges mål genom att vid alla upphandlingar ställa höga krav på utförare och leverantörer, så att dessa bidrar till god kvalitet samt social, ekologisk stockholm.se

41 Tjänsteutlåtande Sid 40 (49) och ekonomiskt hållbarhet. Nämnden främjar icke-vinstdrivande verksamheter och överskott ska som huvudregel återinvesteras i verksamheten. Ett nytt upphandlingsprogram ligger till grund för arbetet i syfte att driva utvecklingen i socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar riktning. I maj år 2016 kommer nämnden gå in i projektet effektiva inköp som innebär att beställning av varor och tjänster görs elektroniskt. I samband med införandet det vill säga i tertialrapport 1 kommer nämnden fastställa mål för andel elektroniska inköp. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elektroniska inköp Tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Kvalitet, samt social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet är i fokus vid upphandling Beskrivning All upphandling genomförs i enlighet med stadens upphandlingsprogram och ILO: s (FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor) kärnkonventioner respekteras. Det ställs relevanta krav på exempelvis bemanning och utbildningsnivå bland personalen när förvaltningen handlar upp verksamhet. De anställdas rättigheter värnas och utvecklas genom att sträva efter att erbjuda jobb till långtidsarbetslösa eller utbildning och praktik till studerande. Som princip ställer förvaltningen samma krav på upphandlad verksamhet som på sina egna verksamheter, exempelvis när det gäller antidiskrimineringskrav samt miljö- och klimatkrav. De krav som ställs på en huvudleverantör gäller även för underentreprenörer. Förvaltningens inköpsprocesser anpassas till stadens regler om elektroniska inköp under året. Förväntat resultat Kvaliteten i de upphandlade verksamheterna är god. Aktivitet Startdatum Slutdatum I varje upphandling ställs frågan om produkten innehåller ämnen som ingår i EU:s kandidatlista stockholm.se

42 Tjänsteutlåtande Sid 41 (49) Uppföljning av ekonomi Nämndens ekonomiska förutsättningar Kommunfullmäktiges förslag till driftsbudget för stadsdelsnämnden 2016 är netto 1 075,4 mnkr. Jämfört med 2015 har budgeten ökat med 29,9 mnkr. Driftsbudgeten fördelas till stadsdelsnämnden med hjälp av olika fördelningsnycklar. Stadsdelsnämnden ska hålla budget och vid behov göra omfördelningar för att möta befarade underskott. Investeringsbudgeten för 2016 är 7,1 mnkr, varav 1,4 mnkr är till maskiner och inventarier och 5,7 mnkr till stadsmiljöverksamhet. Utgångspunkterna för arbetet med att fördela 2016 års budget har varit att: Erbjuda ändamålsenlig verksamhet av högsta kvalitet inom givna ekonomiska ramar Bidra till att nämnden arbetar mot kommunfullmäktiges inriktningsmål Följa gällande lagstiftning De administrativa funktionerna och processerna stödjer och underlättar för kärnverksamheterna, samt bidrar till en effektiv styrning och uppföljning Satsningar har gjorts inom ramen för utökat arbete med, kultur, demokrati, EU-projekt och fritidsgård i Hjulsta Satsningar som gjorts 2015 får fullt genomslag bland annat inom individ- och familjeomsorgen Buffert för oförutsedda kostnader för placeringar inom äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning utifrån gällande behov Inarbetade effektiveringar inom framförallt individ- och familjeomsorg samt äldreomsorg. Fördelningen av 2015 års budget i stadsdelsnämnden bygger på prognostiserade kostnader och intäkter per verksamhetsområde 2015 per september månad. Undantaget är budgetramen för ekonomiskt bistånd och stadsmiljö som är densamma som i kommunfullmäktiges förslag i fördelningsnycklarna. Nämnden följer den beräkning som staden har gjort för att prognostisera kostnaderna för ekonomiskt bistånd under kommande år stockholm.se

43 Tjänsteutlåtande Sid 42 (49) Tabellen ovan visar fördelade nettokostnader av bokslut 2014, prognos ekonomiskt nettoutfall per oktober månad 2015 och budget 2016 netto per verksamhetsområde. Budgeten för 2016 är netto 1 075,4 mnkr. I tabellerna nedan avser budget Budget 2015 innehåller kommunfullmäktiges beslutade intäkter. Omslutningsförändringar om 94,2 mnkr redovisas separat i enlighet med bilaga 8. Nämnd och administration Verksamhetsområdets budget för 2016 är 41,6 mnkr. Under nämnd- och förvaltningsadministrationens kostnader finns 1,0 mnkr reserverade för EU projekt samt 9 mnkr i buffert reserverade för oförutsedda kostnader för placeringar inom individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg utifrån gällande behov. Budget 2016 har totalt minskat med 3,2 mnkr jämfört med budget Skillnaden beror på att under 2015 inkom extra medel för låglönesatsningar som utfördelats till verksamhetsområdena. Jämfört med det prognostiserade utfallet i september månad för 2015 är skillnaden 1,1 mnkr i minskad nettobudgetram. Skillnaden mellan prognos och budget 2015 beror bland annat ett arbete med att minska central administration stockholm.se

44 Tjänsteutlåtande Sid 43 (49) Förskoleverksamhet Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 280,6 mnkr. Budget 2016 har ökat med 11,6 mnkr jämfört med budget Detta beror dels på ökade schabloner men även på satsning genom att öka utfördelad peng från 80 procent till 81 procent till förskolenheterna. Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 är skillnaden 23,2 mnkr i ökad nettobudgetram. Budgeten är baserad på ett visst antal prestationer under året. Det gör det svårt att rättvist jämföra budgeten mellan åren och med de prognostiserade kostnaderna för året. Budgeten som utfördelas baseras på avläsning i mars månad då barnantalet är högt. Under året sjunker barnantalet varvid nämnden är återredovisning skyldig för de barn som inte finns. I föreslagen budget är detta medräknat. Intäkterna avser framför allt avgifter inom förskolan och ersättning för interkommunala barn. Av förskolans totala budget har särskilt stor vikt lagts på att fördela så mycket som möjligt av resurserna till förskolans resultatenheter. Grundschablonen inom alla nivåer för förskoleverksamheten har i stadens resursfördelningssystem ökad med 2,2 procent jämfört med Inom stadsdelsnämndsområdet föreslås att förskolepengens andel av schablonen ökar med en procentenhet till 81 procent för år Kommunfullmäktiges budgetram bygger på antalet förskolebarn per den 31 mars 2015 vilket är Förvaltningen har i budget för 2016 gjort bedömningen att antalet förskolebarn i genomsnitt kommer att vara Återbetalning av prestationer till kommunstyrelsen beräknas därmed bli närmare 14 mnkr. Barn, kultur och fritid Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 32,0 mnkr. I verksamhetsområdet finns budget för framför allt fritidsverksamhet, ny fritidsgård i Hjulsta, Blå huset som kulturnav, kultursamordnare, demokratisamornare, projektet samtidigt först, civila rådet, fältarbete, parklekar, sommarkollo och öppen förskola. Under året kommer även en extra satsning att genomföras i form av medborgardialoger. Nämnden kommer även under 2016 att dela ut och administrera föreningsstöd. I budgeten finns föreningsstöd om 1,6 mnkr. Utifrån utfördelning av demokratimedel på 6,3 mnkr i samband med avstämningsärendet kommer budgetnivån att öka med motsvarande nivå. Ökningen mellan budget 2015 och budget 2016 på 3,2 mnkr avser framförallt fritidsgård i Hjulsta, demokratisamordnare, Blå huset som kulturnav, civila rådet. Tensta marknad kommer att stödjas under året med 0,5 mnkr. I detta ingår medel i form av föreningsbidrag, lönekostnader och kommunikationsinsatser stockholm.se

45 Tjänsteutlåtande Sid 44 (49) Äldreomsorg Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 231,1 mnkr. Antal brukare inom med hemtjänst i ordinärt boende samt servicehus är i snitt 658 samt i vård- och omsorgsboende 175 för år Det är en ökning med 69 personer jämfört med föregående år inom hemtjänsten och inom vård- och omsorgsboende har antalet ökat med 17 årsplatser jämfört med år En vårdplats inom vård och omsorgsboenden motsvarar en kostnad på ca 0,8 mnkr vilket innebär en kostnadsökning om 12,8 mnkr mellan 2014 och Budgeten för år 2016 är 2,6 mnkr lägre jämfört med Detta beror främst på att budgeten 2015 tog höjd för de ökade kostnaderna om införandet av ny ersättningssystem inom hemtjänsten som införts under Under 2015 har beställarenheten arbetat aktivt med att minska kostnaderna för hemtjänsten främst genom att minska genomsnittligt beviljade timmar. Jämfört med det prognostiserade utfallet i september månad för 2015 är skillnaden 7,3 mnkr i minskad nettobudgetram. Intäkterna avser framför allt intäkter för andrahandsuthyrning i servicehus. Ersättningen för hemtjänst, dagverksamhet, avlösning och ledsagning har räknas upp med 2,0 procent jämfört med Uppräkningen för privata leverantörer är 2,5 procent. Ersättningsnivåer per dygn till utförare av verksamhet i särskilda boenden för äldre har räknas upp med 2,2 procent för kommunala utförare och 2,7 procent för privata. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 184,8 mnkr. Budget 2016 har minskat med 15,0 mnkr jämfört med budget Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 är skillnaden 7,2 mnkr i minskad nettobudgetram. Skillnaderna orsakas av att särskilda redovisningar för dyra placeringar under 2015 ökat på budgetramen samt prognosvärdet för Verksamhetsområdets budget justeras en gång om året efter två avläsningar av nivåer samt särskilda ersättningar. Denna justering infaller i samband med tertialrapport 2 år 2016 varvid budget 2016 justeras med motsvande. Intäkterna i under 2015 avser ersättningar från försäkringskassan (LASS). Schablon och peng för LSS barn- och vuxenboende har höjts med 2,0 procent. Även schablon och peng för korttidsvistelser är höjd med totalt 2,0 procent. Budgeten för 2016 är preliminärt baserad på antalet prestationer i augusti månad Budget 2016 justeras sedan i avläsningen i mars och augusti månad. En särskild redovisning för dyra placeringar görs i samband med augustiavläsningen. Alla nya ärenden, förändringar och avslut ska löpande rapporteras till det stadscentrala bedömningskansliet stockholm.se

46 Tjänsteutlåtande Sid 45 (49) Individ- och familjeomsorg Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 159,8 mnkr. Budget 2016 har minskat med 1,3 mnkr jämfört med budget Prognostiserade placeringskostnaderna för enbart 2015 uppgick till cirka 114 mnkr och lönekostnaderna uppgår år 2015 till cirka 45 mnkr. Endast kostnader för placeringar och löner beräknas under 2015 bli 159 mnkr. Under slutet av 2015 har dessutom antalet ensamkommande flyktingbarn ökat markant från den 12 maj då antalet var 98 stycken till den 17 november då antalet nästan fördubblats till 191 stycken. Migrationsverket ersätter stora delar av dessa kostnader men inte samtliga. Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 minskar budgeten med 2,6 mnkr. Under år 2015 genomfördes satsning gjorts främst genom förstärkning av chefer så att stöd kan ges till socialsekretarer för att därigenom uppnå ett bättre resultat. Detta beräknas nå fullt genomslag under 2016 varvid placeringskostnader beräknas minska. Även ärenden som flyttas från socialpsykiatri till funktionsnedsättning beräknas ge minskade kostnader på placeringssidan. Verksamhetsområdets intäkter under 2015 avser i första hand andrahandsuthyrningar för försöks- och träningslägenheter. Även intäkter från Migrationsverket avseende ensamkommande flyktingbarn och asylsökande finns medräknade. I budget finns även intäkter för placeringar inom familj- och ungdomsvård på Bromstensgården. Budget 2016 ovan är utan omslutningsförändringar. Justering av intäkter och kostnader görs i bilaga 8 omslutningsförändringar. Projektet Sociala insatsgrupper ska tillsammans med Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta utvärderas med avsikten att det ska permantetas. Under 2016 kan finansiering av projektet sökas från socialnämnden. Finansiering för projektet saknas år Inför 2016 har även satsningar gjorts för att förstärka arbetet mot hemlöshet. Nämnden söker medel ur central medels reserv för att minska hemlösheten med totalt 3,0 mnkr. Mer om detta går att läsa i bilaga 4. Stadsmiljöverksamhet Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 8,4 mnkr. Budget 2016 har minskat med 0,6 mnkr jämfört med budget 2015 vilket avser avskrivningar och internränta. Budgeten för driftkostnader för stadsmiljöverksamhet är det samma mellan åren. Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 är skillnaden 0,6 mnkr i minskad nettobudgetram. Tidigare år har finansiering av Järva rent och snyggt i huvudsak skett genom ytterstads-satsningen kommer finansiering för Järva rent och snyggt ske inom ordinarie verk-samhet. Projektet kommer att utvärderas inför Sammarbete om projektet kommer ske med Rinkeby-Kista stockholm.se

47 Tjänsteutlåtande Sid 46 (49) Ekonomiskt bistånd Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 118,6 mnkr. Budget 2016 har minskat med 4,3 mnkr jämfört med budget Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 är skillnaden 2,3 mnkr i minskad nettobudgetram. Intäkterna i budget 2015 avser framför allt återbetalningar från försäkringskassan för bostadsbidrag och underhållsstöd. I budget finns även intäkter för felaktigt utbetalt försörjningsstöd. Att stävja felaktiga utbetalningar och minska bidragsberoendet fortsätter även under Nämndens fokus ligger på att fortsatt minska kostnaderna och minska biståndsberoendet samt bistå i arbetet med att gå från bidrag till egen försörjning. Nämnden kommer också fortsatt att arbeta för att minska kostnaderna för hotell och vandrarhem under 2016 och koncentrera sig på personer och hushåll som saknar eget boende. Därför har bland annat inrättats en funktion för att arbeta mot hemöshet under ekonomiskt bistånd. Nämnden har även startat upp samarbete med Stiftelsen Stockholms hotellhem för att förmedla tillfälliga boenden. Medel för detta projekt söks ur central medels reserv för att förebygga samt motverka hemlöshet. Läs mer i bilaga 4. Arbetsmarknadsåtgärder Verksamhetsområdets budget för 2016 är netto 13,5 mnkr. Budget 2016 har minskat med 5,6 mnkr jämfört med budget Inarbetat i budget 2016 är endast 3,3 mnkr för feriearbeten. Om samma nivå ska hållas som föregående år kräver det 7,0 mnkr till i extra tilldelning. I samband med avstämningsärendet kommer kommunstyrelsen fördela ut medel för att tillhandahålla samma nivå på antal feriearbeten. Jämfört med det prognostiserade utfallet i oktober månad för 2015 är skillnaden 8,9 mnkr i minskad nettobudgetram vilket förklaras av sommarjobben. Intäkterna i budget 2015 avser ersättning för offentligt skyddade anställningar (OSA). Under året kommer arbetet med snabbspåret att fortsätta. Totalt har kommunfullmäktige fördelat ut 3,5 mnkr för visstidsanställningar till nämnden varav nämnden satsar 6,6 mnkr på projektet snabbspåret stockholm.se

48 Tjänsteutlåtande Sid 47 (49) Investeringar Nämnden har i investeringsplanen för 2016 tilldelats 7,1 mnkr för parkinvesteringar. För maskiner och inventarier är motsvarande belopp 1,4 mnkr. Investeringarna medför ökade kapitalkostnader. Den beräknade kapitalkostnaden uppgår till 5,0 mnkr. Nämnden ansöker om 5,0 mnkr för utökade tillgänglighetsinvesteringar. Fördelningen av medel stadsmiljö redovisas även i bilaga 1. Under året kommer ombyggnation att göras av befintliga lokaler utifrån klimatinvesteringar. Ansökan om medel för detta kommer att skickas in i samband med tertialrapport. Försäljningar av anläggningstillgångar Nämnden kommer inte under verksamhetsåret 2016 att genomföra försäljning av anläggningar. Resultatenheter I enlighet med stadens regler för ekonomisk förvaltning ska nämnden årligen i verksamhetsplanen besluta vilka enheter som ska vara resultatenheter. Nämnden föreslår att tio resultatenheter inrättas under 2016, varav sju resultatenheter inom förskolan, Bromstensgården inom individ- och familjeomsorgen samt två resultatenheter inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning: Daglig verksamhet Fridagruppen och Gruppboende. Daglig verksamheten Fridagruppens resultatenhet kommer från 2016 även innefatta Praist och Gruppboende kommer att innefatta stödboende för socialpsykiatri. Resultatenheterna redovisas även i bilaga 1. Betydande projekt som inte är investeringar Nämnden kommer inte att genomföra några betydande projekt som inte är investeringar under Budgetjusteringar Stadsdelsförvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden ansöker om följande budgetjusteringar för driftverksamhet: Hemlöshetsprojekt ur CM om 3,0 mnkr för 2016 (se bilaga 4) Tillgänglighetsinvesteringar ur CM om 5,0 mnkr för 2016 (se bilaga 5) Inga av ovanstående budgetjusteringar är inkluderade i redovisad nämndbudget. Alla är av den beskaffenheten att om de inte beviljas blir effekten att aktiviteterna inte blir utförda då de inte ryms inom ordinarie budget stockholm.se

49 Tjänsteutlåtande Sid 48 (49) Omslutningsförändringar Den ekonomiska omslutningen beskriver den totala kostnadsvolymen. Nämnden föreslår omslutningsförändringar om 94,2 mnkr för beräknade ökade kostnader och intäkter. Omslutningsförändringar redovisas även i bilaga 8. Medel för lokaländamål Inga medel för lokaländamål söks i detta ärende. Övrigt Särskilda redovisningar Inga särskilda redovisningar förekommer i detta ärende. Kvalitetsarbete Syftet med kvalitetsarbete är att servicen ska skapa ett värde för dem vi är till för, det vill säga mottagarna av servicen. Det bygger på att verksamheten har god kännedom om målgruppens behov och förväntningar. Kvaliteten skapas i mötet mellan medarbetarna och mottagaren av servicen. Därför ska alla som kommer i kontakt med förvaltningens medarbetare få ett gott bemötande. Servicen eller tjänsten som levereras ska uppfylla de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar, föreskrifter, policys, riktlinjer, strategier, program och planer. Servicen eller tjänsten ska ha en så god kvalitet som möjligt utifrån givna resurser. Stadens system för integrerad styrning och uppföljning stödjer verksamheten att ha tydligt fokus på resultat och effekter för mottagaren av servicen. För att säkerställa att kommunfullmäktiges fastställda mål uppfylls finns i kommunallagen krav på intern kontroll. I planen för nämndens interna kontroll sker uppföljning av den löpande kontrollen av att processer, rutiner eller arbetssätt, som syftar till att säkerställa att verksamhetens mål uppnås. För att kunna rätta till fel och brister och utveckla och förbättra verksamheten har förvaltningen rutiner för att ta hand de synpunkter som mottagarna av servicen har. Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten gäller för verksamhet som bedrivs inom socialtjänsten enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Ledningssystemet används för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. En del i det systematiska kvalitetsarbetet är avvikelsehanteringen där lex Sarah och lex Maria ingår. För förskola och fritidshem regleras det systematiska kvalitetsarbetet i skollagen och de allmänna råd som gäller är Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2012:98. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskolor och fritidshem systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det systematiska kvalitetsarbetet återfinns i enhetens verksamhetsplan och där stockholm.se

50 Tjänsteutlåtande Sid 49 (49) nämndens mål för verksamhetsområdet utgår från de nationella målen. Förvaltningen deltar i stadens gemensamma aktiviteter för att sprida goda idéer och metoder inom olika verksamheter, exempelvis kvalitetsutmärkelsen och mässa för goda exempel. Målsättningen är att minst två enheter ska vara med och tävla år 2016 i kvalitetsutmärkelsen. Övriga frågor Inga övriga frågor finns i detta ärende stockholm.se

51 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta I nvesteringsbudget 2016 Prognos t o m 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Utgifter (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) Genomf. Avvikel. Prognos mnkr beslut mot gfb Stadsmiljöprojekt 0,0 Pumphus för plaskdamm Erikslunds parklek 0,8 0,0 0,0 0,0 Spånga småparker ,4 0,8 0,0 0,0 Lunda Gravfält 1,5 1,3 1,5 0,0 Tensta stråk 3,5 3,1 2,0 0,0 Nydalsparken fallskydd 0,8 0,0 0,0 0,0 Hjulsta upprustning Hidinge backe 0,4 0,0 0,0 0,0 Kantstensprojekt Spånga By 0,7 0,0 0,0 0,0 Ny asfaltering 1,0 0,0 0,0 0,0 Parkmöbler 0,8 0,5 0,0 0,0 Kompelttering vattenlek Erikslund 0,3 0,0 0,0 0,0 Edinge-/ Harlingegången 0,4 0,0 0,0 0,0 Hjulsta torg 0,0 0,0 0,0 0,0 Hundrastgårdar Hjuslat och Bromsten 0,4 0,0 0,0 0,0 Palmersparken 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsmiljöprojekt 12,0 5,7 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner 2,8 1,4 Totalt projektet UTGIFTER TOTALT 14,8 7,1 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1. Nämndens prognos för projektens investeringsutgifter t.o.m Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2016, se bilaga Nämndens inriktning för , inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges investeringsutgiften enligt inriktningsbeslutet. 8. Avvikelse jämfört med totalt beslutad investeringsutgift (kolumn 7). (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter. 9. Prognos = totalt beslutad utgift + avvikelse :13 Investeringsutgifter

52 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Resultatenheter 2016 Respektive nämnd ska besluta om vilka enheter som är resultatenheter med en beslutsats. Ange nedan vilka enheter som är resultatenheter och vilka som eventuellt avslutades under Fördela resultatenheterna per verksamhetsområde. Resultatenhetens namn Verksamhetsområde - Individ och familj Bromstensgården Verksamhetsområde - Förskola Förskolor Område 1 (Tenstavägen mfl) Förskolor Område 2 (Tensta Allé mfl) Förskolor Område 3 (Skydraget mfl) Förskolor Område 4 (Elinsborgsbacken mfl) Förskolor Område 5 (Spånga Kyrkväg mfl) Förskolor Område 6 (Duvbovägen mfl) Förskolor Område 7 (Salagatan mfl) Verksamhetsområde - Omsorg om funktionshindrade och socialpsykiatri Bostad med särskild service inkl stödboende Daglig verksamhet inkl Praist :13 Resultatenheter

53 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Verksamhetsplan 2016 Ansökan om medel för avveckling/omstrukturering av lokaler Ansökan i särskild beslutskläm och begärd budgetjustering. Uppgiftslämnare: För varje lokal skall anges: Area Löptid för Tidpunkt Årshyra Medel som Beskrivning av Förändringen är Övriga kvm kontraktet då lokal kr söks för vad det sökta beskriven i kommentarer adress t.o.m. (datum) återlämnas avveckling beloppet avser lokalförsörjfastighetsbeteckning samt uppgift till värden eller ningsplanen fastighetsägare och om ev. upp- eller omstrukev. objektsnamn sägning ändras turering Ja Nej kr

54 Priser inom äldreomsorg 2016 Bilaga 2-1 Hemtjänst ordinärt boende Ersättningen är uppräknad med 2,0 procent jämfört med budget Ersättningen till utförare i enskild regi är 2,5 procent högre för att kompensera att kommunala utförare har rätt att lyfta moms på köpta varor och tjänster vilket inte enskilda utförare har. Insatstyp Insats i ordinärt boende dag, kväll och helg ( ) Insats i ordinärt boende natt ( ) Fast månadsersättning per larmkund i ordinärt boende Ersättningsbelopp Enskild regi Ersättningsbelopp Kommunal regi inkl 3 % admavdrag 406 kronor per timme 384 kronor per timme 205 kronor per insats 194 kronor per insats 155 kr per månad 146 kr per månad Avlösning och ledsagning Ersättningen är upräknad med 2,0 procent jämfört med Ersättningen till utförare i enskild regi är 2,5 procent högre för att kompensera för att kommunala utförare har rätt att lyfta moms på köpta varor och tjänster vilket inte enskilda utförare har. Enligt ramavtalet ska även sex kronor per timme utgå till utförare av ledsagning för att täcka ledsagarens utlägg i samband med aktiviteten. Insatstyp Ersättningsbelopp Enskild regi Ersättningsbelopp Kommunal regi inkl 3 % admavdrag Insats dagtid ( ) 358 kronor per timme 339 kronor per timme Insats kväll ( ) 381 kronor per timme 360 kronor per timme Insats natt ( ) 413 kronor per timme 391 kronor per timme Insatser fredag måndag kronor per timme 391 kronorper timme Storhelger 469 kronor per timme 443 kronor per timme

55 Priser inom äldreomsorg 2016 Bilaga 2-2 Särskilda boenden för äldre Ersättningen för vård -och omsorgboenden är uppräknad med 2,2 procent jämfört med Lokalschablonen är oförändrad. Vårddygnspriser särskilda boenden för äldre Enskild regi kronor per dygn Kommunal regi kronor per dygn Somatisk inriktning Demensinriktning Tom plats dag Parboende Lokalschablon Dagverksamhet Ersättningen är höjd med 2,0 procent jämfört med Ersättningen till utförare i enskild regi är 2,5 procent högre för att kompensera att kommunala utförare har rätt att lyfta moms på köpta varor och tjänster, vilket inte enskilda utförare har. Demensdagvård Dagverksamheter för äldre Enskild regi kronor per dygn Kommunal regi kronor per dygn Hedvig, 5,5 platser kommunal regi 515 Träffen, 6 platser, enskild regi 528 Servicehus Interna priser servicehus 2016 Servicehus enbart boende (nivå 0) Tensta servicehus Fristads servicehus Kronor per månad Kronor per dygn Externa priser servicehus 2016 Servicehus, enbart boende (nivå 0) Tensta servicehus Fristads servicehus Kronor per månad Kronor per dygn

56 Priser inom äldreomsorg 2016 Bilaga 2-3 Hemtjänst i Tensta servicehus Priserna är uppräknade med 2,0 % jämfört med budget Ersättningsnivå* Antal timmar Kommunal regi Kommunal regi per månad kronor per månad kronor per månad inkl 3% adm-avdrag 0 Enbart larm , ,5-2, ,5-3, ,5-6, ,5-10, ,8-15, ,2-23, ,8-32, ,5-37, ,7-52, ,9-68, ,1-83, ,2-98, ,4-113, ,6-136, ,3-166, ,6-227, Individuell bedömning * I vårdnivån ingår ersättning för kvälls- och natthjälp, hemsjukvård utförd av vårdbiträde samt larmutryckningar

57 Priser inom äldreomsorg 2016 Bilaga 2-4 Hemtjänst i Fristads servicehus Hemtjänsten i Fristads servicehus bedrivs på entreprenad av Attendo Care AB. Avtalet med Attendo Care löper ut Arbete med förnyad upphandling har påbörjats med giltighetstid from Priserna är uppräknade med 1,61 % from Vårdmoms 6 % är avdraget från externa priser, därefter är priserna uppräknade med 3 % för administrativ kostnad. Priserna gäller tom Därefter görs ny prisuppräkning för perioden tom Nivå Antal timmar per månad interna priser externa priser ,0 1, ,5-2, ,5 3, ,5 6, ,5 10, ,8 15, ,2 23, ,8 32, ,5 37, ,7 52, ,9 68, ,1 83, ,2 98, ,4 113, ,6 136, ,3 166, ,6 227, Individuell bedömning

58 LSS Peng inom funktionsnedsättning 2016 Bilaga 3-1 Förändringar 2016 Samtliga ersättningar är uttryckta i kr per dygn eller dag. LSS-pengen har höjts med 2,0 procent för barn- och vuxenboende och med 2,0 procent för daglig verksamhet och korttidshem. I de fall en privat utförare av särskilt boende enligt LSS själv vill utföra det ansvar för hälso- och sjukvårdsinsater som överfördes från Stockholms läns landsting till länets kommuner den 1 oktober 2015 utgår en ersättning på 47 kronor per dygn. Detta är förutom de ersättningar som framgår nedan. Vad gäller daglig verksamhet enligt LSS är denna ersättning 9 kronor per dag för de utförare som vill utföra detta själva. Kommunal regi Entreprenad Övrig privat Servicebostad Grundpeng Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Gruppbostad Grundpeng Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Barnboende över 12 år Grundpeng Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå regi Barnboende under 12 år Nattschablon (max 4 schabloner per boende) Korttidsvistelse Nivå Nivå Nivå

59 Bilaga 3-2 Kommunal regi Entreprenad Övrig privat Daglig verksamhet - Heltid Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Daglig verksamhet - Deltid Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Daglig verksamhet - med personlig assistens, Heltid Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Daglig verksamhet - med personlig assistens, Deltid Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå Nivå regi

60 Bilaga 4 Ansökan om medel för att motverka hemlöshet BAKGRUND Hemlöshets- och boendefrågor är en prioriterad fråga i Stockholms stad. För socialtjänsten i Spånga-Tensta är konsekvenserna av bostadsbristen i Stockholm mycket tydliga. Många enskilda personer och familjer bosätter sig inom stadsdelen i kortvariga kontrakt och otrygga boendeformer. Detta leder inte sällan till akut bostadslöshet och personer vänder sig till förvaltningen med en ansökan om tillfälligt boende. Hyresvärdarna har krav på egen inkomst och ordnad ekonomi för att det ska vara möjligt att få hyra lägenhet. Detta gör det svårt för personer med låga eller inga inkomster att få bostad. Även unga vuxna utan egen försörjning har stora problem att ordna egen bostad och riskerar att bli hemlösa. Bostadsproblematiken, att vara hänvisad till tillfälliga lösningar, att flytta runt ofta, att bo trångt etc. gör det svårt för den enskilde att planera och organisera sitt liv. Tid och kraft som skulle kunna läggas på att skaffa arbete eller delta i utbildning måste läggas på att hitta husrum. Bostadslösheten förlänger också många gånger bidragstiden. Bostadslösheten påverkar också socialsekreterarnas arbete. Fokus i arbetsplaner och uppföljningar hamnar på bostadssökande i stället för insatser som kan leda till arbete och egen försörjning. Akuta insatser för att lösa bostadslösheten minskar tiden för målinriktat socialt arbete. Stadsdelen har varje månad mellan 50 och 70 hushåll placerade i tillfälliga boenden. Det innebär att det ofta är fler än 100 barn som tillsammans med sina föräldrar bor i tillfälliga boenden. Till detta kan läggas att hundratals hushåll i stadsdelen bor i andra, tredje, fjärde hand osv samt att ett stort antal hushåll bor inneboende hos släktingar och vänner och/eller på korttidskontrakt. Även rådande situation avseende flyktingmottagandet påverkar bostadssituationen i stor utsträckning. I syfte att utveckla stadsdelens arbete kring boendefrågor görs bedömningen att det behövs inrättas en funktion under enheten för ekonomiskt bistånd som fokuserar på detta. Vidare har stadsdelen sedan 2015 utökat samarbetet med stiftelsen Stockholms hotellhem för att på så sätt få fler barnfamiljer från vandrarhem till tillfälliga lägenheter. BESKRIVNING AV PROJEKT Utifrån erfarenheter av det pågående arbetet har förvaltningen identifierat ytterligare utvecklingsområden i arbetet för att minska hemlösheten. Förvaltningen vill nu gå vidare och fördjupa arbetet utifrån följande två delområden; Hemlöshetssamordnare Hemlöshetssamordnaren ska arbeta övergripande och är organiserad direkt under ekonomiskt bistånd för IoF. Hemlöshetssamordnaren ska vara ett stöd och driva metodutvecklingen när det gäller det förebyggande, akuta och långsiktiga arbetet kring hemlöshets- och bostadsfrågor. I arbetsuppgifterna ingår bland annat att överhuvudtaget utveckla stadsdelens arbete kring boendefrågor, vara kontaktperson och samverka med hyresvärdar, skapa rutiner och att vara ett stöd i det dagliga arbetet för socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer med mera.

61 Bilaga 4 Hemlöshetssamordnaden riktar sig till Boendeplanering vid placering. Personer med missbruksproblem/psykisk ohälsa. Bostadslöshet/risk för bostadslöshet. Personer utsatta för våld i nära relationer som behöver tryggt boende. Nyanlända som inte kan bo kvar i EBO. Rådgivning och information är en viktig del i det förebyggande arbetet när det gäller att motverka hemlöshet. Det är också av stor vikt att följa upp personer som bor i tillfälliga boenden såsom härbärge, vandrarhem för att hjälpa dessa personer till mer varaktiga boendelösningar. Förvaltningen ansöker om medel för 1,0 socialsekreterare för att samordna arbetet att motverka hemlöshet. Boendehandläggare I Spånga-Tensta är bostads- och hemlöshetsproblematiken av en sådan allvarlig karaktär att stadsdelen har i dagsläget har två socialsekreterare som arbetar med boendeplaceringar och andra boendefrågor på heltid. Utifrån rådande bostadsproblematik behövs ytterligare personal tillsättas för att täcka nuvarande behov. Tanken är att boendehandläggare tillsammans med hemlöshetssamordnare och familjestödjare ska kunna tillhandahålla kraftfulla insatser mot framtida hemlöshet. Förvaltningen ansöker om medel för 1,0 socialsekreterare för aktivt arbete med målsättning att förebygga och minska hemlösheten. Familjestödjare/Bostöd Stadsdelen planerar att öka antalet försöks-, tränings- och jourlägenheter för målgrupperna hemlösa med någon psykosocial tilläggsproblematik samt som en utveckling i arbetet med våld i nära relationer. Då merparten av de personer som kan komma ifråga för dessa insatser har någon form av psykosocial problematik som medför stödbehov bedömer vi att personalresurserna när det gäller familje- samt boendestöd kan komma att behöva utökas. Vi söker därför medel avseende tjänst om 100 procent familjestöd och 100 procent boendestöd. Förvaltningen ansöker om medel för 2,0 socialsekreterare för att arbeta med boendestöd och familjestöd. TIDPLAN Projekten startades och forsätter tom

62 Bilaga 4 KOSTNADER Uppgifterna nedan är de beräknade kostnaderna under hela projektperioden, totalt 2 år. Kategori Kostnad 2016 Tkr 1 socialsekreterare/ 750 Hemölshetssamordnare 1 socialsekreterare för 750 boendesamordning 2 socialsekreterare för 1500 boendesamordning och familjestöd Summa RESURSBEHOV Se ovan. NYTTAN/ EFFEKTEN AV PROJEKTET Personer som söker råd och stöd i boendefrågor får god hjälp. Det förebyggande arbetet minskar risken för vräkning och hemlöshet. Personer som bor i tillfälliga boenden får stöd och hjälp till mer långsiktiga och varaktiga boendelösningar. Kostnaderna för tillfälliga boenden minskar. Unga vuxna med problematik inom NPF utan missbruk eller kriminalitet besvär får ett aktivt stöd och med tillskapande av ett tillfälligt boende för att minskar risken för hemlöshet bland ungdomar. UPPFÖLJNING Projektets arbete kommer att följas upp månadsvis av ekonomicontroller, enhetschef och avdelningschef inom individ och familjeomsorgen. På individnivå görs DUR - uppföljningar och brukarundersökningar.

63 Sida 1 (2) Ansökan om tillgänglighetsmedel Trygga gc-vägar Stadsdelsförvaltningen arbetar med att motverka olovlig fordonstrafik på gc-vägar i Tensta. Gräsmattor, parkbänkar och bommar körs sönder av den olovliga fordonstrafik som innebär stora kostnader för förvaltningen. Även sättningar i marken och trasiga beläggningar ska åtgärdas. Förvaltningen vill göra gcvägarna trygga i stadsdelen genom att arbeta med hinder, kantsten, bättre asfaltsytor och tillgänglighetsförbättrande åtgärder. År 2014 sattes kantsten längs med några gc-vägar vilket gjorde att fordonstrafiken på gräsmattorna där försvann. Stadsdelen har inte utrymme inom ordinarie budget för att göra dessa trygghets- och tillgänglighetsskapande åtgärder. Kostnad: 0,5 mnkr Renovering av lekplatser I stadsdelen finns flera lekplatser som är slitna på grund av hög beläggning och där upprustning behöver ske. Viss utrustring och ytskikt är i behov av att ses över och bytas ut på grund av nya regler och för att göra lekplatserna mer tillgängliga för fler grupper. Kostnaderna för tillgänglighetsanpassningen av lekplatserna ryms inte inom driftsbudgeten. Att lekplatserna håller en bra standard är viktigt för barns säkerhet, för det allmänna intrycket av stadsdelen och för att lekplatserna ska vara attraktiva och behålla sin höga beläggning. Kostnad: 1,5 mnkr Renovering av Spånga by Parkleken i Spånga by har årligen ca besökare. På grund av hög beläggning på områdets utrusning behöver en del upprustning genomföras under Markbeläggningen kring parkens minigolfbana behöver bytas från grus till en mer lättframkomlig beläggning för att öka platsens tillgänglighet. Vidare planeras även en framdragning av dricksvatten till parkens besökare som i dagsläget endast kommer åt dricksvatten då parkleken är bemannad. Kostnad: 1 mnkr stockholm.se

64 Information Sida 2 (2) Upprustning parkbänkar Parkbänkar skapar möjlighet för möten och vistelse i stadens offentliga rum. För många människor har möjligheten att sätta sig ner och vila stor betydelse för om de ska kunna bege sig ut på promenad. En stor del av de bänkar och bord som finns utplacerade i stadsdelen används flitigt. På grund av högt slitage behöver dessa bytas ut. Då kostnaderna för denna upprustning inte ryms i driftsbudget ansöks här om medel för att förnya bänkar och bord under år Kostnad: 0,5 mnkr Upprustning av Lunda-Skesta fornminnesområde Gravfältet vid Lunda-Skesta är ett av Stockholms mest intressanta fornminnesområden. Här finns även en av Spångas största lekparker med stor öppen gräsyta, lekutrustning och gestaltad naturlek. Parken har ett högt vistelsevärde för barn, ungdomar och vuxna. En upprustning av området planeras för att höja tryggheten och tillgängligheten samt ytterligare öka platsens sociala värden. Bl.a. planeras för uppförandet av en samlingsplats med regnskydd, belysning och ny, tydligare skyltning med information om platsens historia. Ett utegym ska enligt plan även uppföras på området med syfte att tillgängliggöra motion och motverka att tid och ekonomi är begränsande faktorer för träning. Förvaltningen ansöker om medel för ovan presenterade åtgärder som beräknas öka tryggheten, trivseln och förbättra tillgängligheten på platsen. Kostnad: 1,5 mnkr Ansökan om tillgänglighetsmedel

65 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Bilaga 6 Sid 1 (14) Handläggare Telefon: Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2016 för Spånga- Tensta stadsdelsnämnd

66 Inledning Bilaga 6 Sid 2 (14) Inför år 2016 har kommunstyrelsen utvecklat arbetet med internkontroll. Tidigare år har internkontrollplanen utgått från att risk- och väsentlighetanalys gjorts för indikatorer och väsentliga processer. Utifrån genomförd risk- och väsentlighetsanalys togs därefter fram ett antal åtgärder som skulle inarbetas i internkontrollplanen. Från och med 2016 har analysen bytt namn till väsentlighets- och riskanalys. Detta eftersom det är viktigast att granska väsentliga processer och därefter fastställa risken. Vidare görs inte någon analys längre utifrån indikatorer utan endast från kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Utifrån målen för verksamhetsområdet tas olika arbetsprocesser fram och utifrån det bedöms om det finns oönskade händelser som kan inträffa. Dessa händelser värderas och man får därefter fram ett risktal. Utifrån denna analys redovisas i denna internkontrollplan hur nämnden kommer att kontrollera dessa processer under Även internkontrollplanen är utvecklad.

67 Nämndens arbete med intern kontroll Bilaga 6 Sid 3 (14) Nämndens internkontrollarbete ska bestå av tre delar. Nämnden ska ha fastställt ett aktuellt system för internkontroll, årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Systemet för internkontroll ska ses över årligen och vid behov revideras. Väsentlighets- och riskanalysen genomförs i flera steg. Nämnden ska identifiera de viktigaste processerna/arbetssätten för att uppnå kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena. Nämnden ska i arbetet beakta lagstiftning och verksamhetens uppdrag. Utifrån arbetssätten ska oönskade händelser identifieras. Dessa ska värderas (1-5) utifrån vilka konsekvenserna blir om händelsen inträffar samt hur sannolikt det är att händelserna inträffar. Utifrån riskvärdet beslutas om den oönskade händelsen/risken ska hanteras i internkontrollplanen. I internkontrollplanen planerar nämnden hur de löpande kontrollerna/arbetssätten ska följas upp. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen.

68 Nämndens internkontrollplan Bilaga 6 Sid 4 (14) I genomförd väsentlighets och riskanalys redovisas 17 risker. Utifrån dessa redovisade risker görs en poängsättning av väsentlighet och sannolikhet. Skalan är mellan 1 till 5. De risker som har ett värde på över 4 både för väsentlighet och sannolikhet ska antingen hanteras genom en åtgärd eller granskas i internkontrollplanen.

69 Bilaga 6 Sid 5 (14) Riskmatris Kritisk Medium Låg Sannolikhet Konsekvens Mycket sannolikt Mycket allvarlig 4 Sannolikt Allvarlig 3 Möjlig Kännbar 2 Mindre sannolikt Lindrig 1 Osannolikt Försumbar Sannolikhet Konsekvens 12 5 Kritisk Medium Totalt: 17 Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd

70 Bilaga 6 Sid 6 (14) Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd Hantera ICA-kort 1 Missbruk av ICA-kort 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Introduktionsprogram 2 Nyanställda får en dålig introduktion. 3 Nyanställda får olika bra introduktioner beroende på var i organisationen de arbetar. Kompetensutveckling 4 Medarbetare får inte den kompetensutveckling de behöver. 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Platsbesök 4.Sannolikt 3.Kännbar 12 Platsbesök 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Platsbesök Brukarundersökningar 5 Nämnden saknar information. 4.Sannolikt 2.Lindrig 8 Platsbesök 6 Utvecklingsmöjligheter för verksamheter kan gå förlorad. 3.Möjlig 3.Kännbar 9 Platsbesök Hantering av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. 7 Ansvarsfördelning och delegation är otydlig. 8 Bristande uppföljning avseende innehåll och ekonomi. 9 Handläggning av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag följer ej riktlinjer och gällande styrdokument. 10 Handläggningen av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag sker ej på ett rättsäkert sätt. Nämndprocessen 11 Ansvarig chef har inte läst slutversionen av beslutsunderlaget. 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Platsbesök 5.Mycket sannolikt 4.Allvarlig 20 Platsbesök och stickprov 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Platsbesök och stickprov 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Platsbesök och stickprov 3.Möjlig 4.Allvarlig 12 Platsbesök 12 Bristande kvalitetskontroll. 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Platsbesök 13 Fel beslutsunderlag publiceras. 4.Sannolikt 4.Allvarlig 16 Platsbesök 14 Tidplanen hålls inte. 5.Mycket sannolikt 3.Kännbar 15 Platsbesök Hantering av avtal 15 Ansvarsfördelning och delegation är otydlig. 4.Sannolikt 5.Mycket allvarlig 20 Platsbesök och stickprov.

71 Bilaga 6 Sid 7 (14) Process Nr Oönskad händelse Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Åtgärd 16 Avtal följs ej. 4.Sannolikt 5.Mycket allvarlig 20 Platsbesök och Stickprov 17 Uppföljning sker ej enligt avtal. 4.Sannolikt 5.Mycket allvarlig 20 Platsbesök och stickprov.

72 Bilaga 6 Sid 8 (14) Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen Under år 2015 har nya Ica korten införts inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. I dagsläget saknas tydlig koppling mot paraplysystemet vilket gör att nya rutiner för avstämning måste utarbetas samt kontrolleras. Nämndens viktigaste resurs är personal och att behålla personal är viktigt. Därför föreslås att granskning görs av det introduktionsprogram som förvaltningen utarbetat. Även komptensutveckling är viktigt för att behålla personal samt att ha personal med rätt kompetens. Detta kommer också ses över. Brukarundersökningar är mycket viktiga för att återkopplingen och kvalitetsutvecklingen fungerar. Därför kommer rutinerna kring brukarundersökningar ses över. Föreningsbidrag utgår om 1,6 mnkr. Det är viktigt att nämndens rutiner och regelverk efterlevs utifrån att om missbruk eller regelbrott förekommer ställs förvaltningens förtroende på spel. Det är därför utifrån att verksamheten är förtroendekänslig bedömning görs att det är väsentligt att granska detta. Att nämndprocessen sköts korrekt är viktigt utifrån ett demokratiskt och förtroendeperspektiv. Problem i processen kan innebära att förtroendet för förtroendevalda och förvaltning minskar. Det är därför viktigt att detta granskas. Stora delar av nämndens inköp är avrop av avtal. Därför bör dessa avtal stickprovsgranskas kontinuerligt så att de efterlevs. Alla granskningar kommer att avrapporteras till nämnden i samband med verksamhetsberättelsen Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Process: Hantera ICA-kort Arbetssätt: Stadens regler för användningen av ICA-kort följs. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Stickprovskontroller. Missbruk av ICA-kort

73 Bilaga 6 Sid 9 (14) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig stickprovskontroller och vid platsbesök för internkontroll. stickprovskontroller och vid platsbesök för internkontroll. Stickprov och platsbesök Cornelia Schroeder 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Process: Introduktionsprogram Arbetssätt: Introduktionsprogram Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll om introduktionsprogram används Nyanställda får en dålig introduktion. Nyanställda får olika bra introduktioner beroende på var i organisationen de arbetar. Uppföljning av introduktionsprogram - Platsbesök Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur processen är uppbyggd. Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur processen är uppbyggd. Petra Kron Forsling

74 Bilaga 6 Sid 10 (14) Process: Kompetensutveckling Arbetssätt: Kompetensutveckling Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av att förvaltningen arbetar systematiskt med kompetensutveckling. Medarbetare får inte den kompetensutveckling de behöver. Uppföljning av kompetensutveckling - Platsbesök Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur avdelningen arbetar med kompetensutveckling. Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur avdelningen arbetar med kompetensutveckling. Petra Kron Forsling 4.7 Stockholm är en demokratisk stad där invånarna har inflytande Process: Brukarundersökningar Arbetssätt: Brukarundersökningar Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av brukarundersökningar. Nämnden saknar information. Utvecklingsmöjligheter för verksamheter kan gå förlorad. Uppföljning av arbetet med brukarundersökningar Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur processen är uppbyggd. Träffa ansvarig avdelningschef för att kontroller hur processen är uppbyggd. Cornelia Schroeder

75 Bilaga 6 Sid 11 (14) Process: Hantering av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Arbetssätt: Hantering av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag. Ansvarsfördelning och delegation är otydlig. Bristande uppföljning avseende innehåll och ekonomi. Handläggning av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag följer ej riktlinjer och gällande styrdokument. Handläggningen av föreningsbidrag och verksamhetsbidrag sker ej på ett rättsäkert sätt. Uppföljning av ansvarsfördelning och delegation. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera delegationsordning samt rutin. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera delegationsordning samt rutin. Cornelia Schroeder Uppföljning av att handläggningen sker på ett rättsäkert sätt. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Cornelia Schroeder Uppföljning av bristande uppföljning avseende innehåll och ekonomi. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Cornelia Schroeder

76 Bilaga 6 Sid 12 (14) Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Uppföljning av handläggning i förhållande till riktlinjer och styrdokument. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Träffa ansvarig handläggare, kontrollera rutin kopplat till ansökan samt kontroller i ekonomisystem. Cornelia Schroeder Process: Nämndprocessen Arbetssätt: Nämndprocessen Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av nämndprocessen. Ansvarig chef har inte läst slutversionen av beslutsunderlaget. Bristande kvalitetskontroll. Fel beslutsunderlag publiceras. Tidplanen hålls inte. Uppföljning av nämndprocessen. Träffa nämndsekreterare och avdelningschef för Stöd och processer. Stäm av gällande rutiner. Träffa nämndsekreterare och avdelningschef för Stöd och processer. Stäm av gällande rutiner. Cornelia Schroeder

77 Bilaga 6 Sid 13 (14) 4.8 Offentlig upphandling utvecklar staden i hållbar riktning Process: Hantering av avtal Arbetssätt: Hantering av avtal. Löpande kontroll/systematiska kontroller Oönskad händelse Uppföljning av arbetssätt/löpande kontroll Beskrivning av uppföljning / kontroll Metod för uppföljning / kontroll Ansvarig Kontroll av avtal. Ansvarsfördelning och delegation är otydlig. Avtal följs ej. Uppföljning sker ej enligt avtal. Uppföljning av avtalshanteringen. Träffa ansvarig handläggare. Stämma av gällande avtal, uppföljning, hur återapportering skett under innehavande år. Träffa ansvarig handläggare. Stämma av gällande avtal, uppföljning, hur återapportering skett under innehavande år. Cornelia Schroeder

78 Bilaga 6 Sid 14 (14) Väsentlighets- och riskanalys Nämndens väsentlighets och riskanalys redovisas under 3.1 riskmatrisen.

79 Förvaltning: Stadsdelsnämnd Spånga- Tensta AGRPROD KF- Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens budget ursprungliga redovisade begärda budget efter Nämndens budget/verksamhetsplan 2016 budget omslutnings- budget- omslutnings förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar Mnkr (2+3+4) Driftverksamhet Anslag för nämndens verksamhet Kostnader 1 108, ,2 94,2 0, ,4 Drift och underhåll 1 103, ,2 94,2 0, ,4 Avskrivningar 4,2 4,2 0,0 0,0 4,2 Internräntor 0,8 0,8 0,0 0,0 0,8 Intäkter (-) -33,8-33,8-94,2 0,0-128,0 Summa stadsdelsnämnd - netto 1 074, ,4 0,0 0, ,4 Investeringsplan Utgifter 7,1 7,1 0,0 0,0 7,1 Inkomster (-) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Netto 7,1 7,1 0,0 0,0 7,1 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning 1: KF-budgeten inläst i AGRESSO av SLK Rapportlayout uppdaterad: : Nämndens ursprungliga budget (budgetnr NB01) 3: Nämndens omslutningsförändringar (budgetnr OF01) 4: Nämndens begärda budgetjusteringar (budgetnr BJ01, hämtas från Prognos) 5: Ska överensstämma med kolumn 2, 3 och 4 Förvaltningschefens underskrift :14 sdn(blank1.1)

80 Förvaltning: Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2016 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2016 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar NETTOKOSTNADER Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 41,6 0,0 0,0 41,6 Individ- och familjeomsorg 159,8 0,0 0,0 159,8 varav socialpsykiatri 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 8,4 0,0 0,0 8,4 avskrivningar 4,2 0,0 0,0 4,2 internräntor 0,8 0,0 0,0 0,8 Förskoleverksamhet 280,6 0,0 0,0 280,6 Äldreomsorg 231,1 0,0 0,0 231,1 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 184,8 0,0 0,0 184,8 Barn, kultur och fritid 32,0 0,0 0,0 32,0 Arbetsmarknadsåtgärder 13,5 0,0 0,0 13,5 Ekonomiskt bistånd 118,6 0,0 0,0 118,6 varav handläggare 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd 1 075,4 0,0 0, ,4 Investeringsplan Investeringsplan netto 7,1 0,0 0,0 7,1 varav stadsmiljö 5,7 0,0 0,0 5,7 varav maskiner och inventarier 1,4 0,0 0,0 1,4 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning :14 verkkostnetto(blank1.2a)

81 Förvaltning: Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta AGRPROD Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2016 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2016 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar KOSTNADER Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 41,6 0,0 0,0 41,6 Individ- och familjeomsorg 163,0 36,9 0,0 199,9 varav socialpsykiatri 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 8,4 0,0 0,0 8,4 avskrivningar 4,2 0,0 0,0 4,2 internräntor 0,8 0,0 0,0 0,8 Förskoleverksamhet 295,8 2,4 0,0 298,2 Äldreomsorg 237,1 37,5 0,0 274,6 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 184,8 9,8 0,0 194,6 Barn, kultur och fritid 32,0 0,6 0,0 32,6 Arbetsmarknadsåtgärder 16,3 7,0 0,0 23,3 Ekonomiskt bistånd 125,2 0,0 0,0 125,2 varav handläggare 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd 1 109,2 94,2 0, ,4 Investeringsplan Utgifter 7,1 0,0 0,0 7,1 varav stadsmiljö 5,7 0,0 0,0 5,7 varav maskiner och inventarier 1,4 0,0 0,0 1,4 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning :14 verkkost(blank1.2b)

82 Förvaltning: Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta AGRPROD Nämndens Av nämnden Av nämnden Nämndens Nämndens budget/verksamhetsplan ursprungliga redovisade begärda budget efter 2016 budget omslutnings- budget- omslutnings- Nämndens fördelning per verksamhetsområde 2016 förändringar justeringar förändring och begärda budgetjusteringar INTÄKTER (-) Mnkr (1+2+3) Nämnd- och förvaltningsadministration 0,0 0,0 0,0 0,0 Individ- och familjeomsorg -3,2-36,9 0,0-40,1 varav socialpsykiatri 0,0 0,0 0,0 0,0 Stadsmiljöverksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Förskoleverksamhet -15,2-2,4 0,0-17,6 Äldreomsorg -6,0-37,5 0,0-43,5 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 0,0-9,8 0,0-9,8 Barn, kultur och fritid 0,0-0,6 0,0-0,6 Arbetsmarknadsåtgärder -2,8-7,0 0,0-9,8 Ekonomiskt bistånd -6,6 0,0 0,0-6,6 varav handläggare 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stadsdelsnämnd -33,8-94,2 0,0-128,0 Investeringsplan Inkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 varav stadsmiljö 0,0 0,0 0,0 0,0 varav maskiner och inventarier 0,0 0,0 0,0 0,0 Rapportnamn: UB001 - Budget/VP Stadsdelsförvaltning :14 verkint(blank1.2c)

83 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta Bilaga 08 Verksamhetsplan 2016 Specifikation av omslutningsförändringar och budgetjusteringar Driftverksamhet (-) = minskade kostnader/ökade intäkter Mnkr Kostnader Intäkter Avskrivn Internränta Netto Nämndens budget 2014 (kolumn 1 i agressorapporten) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Av nämnden redovisade omslutningsförändringar (kolumn 3 agressorapporten) Ökade kostnader/intäkter för: Ek bistånd Funktionsnedsättning LASS assistansersättning 4,9-4,9 Hyror gruppbostäder 3,0-3,0 MIG-intäkter 1,9-1,9 Äldreomsorg Statsbidrag för flyktingar migrationsverket 3,7-3,7 Fristads servicehus grundkostnad och peng från andra sdn 11,7-11,7 Tensta servicehus peng från andra sdn 0,9-0,9 Andrahandsuthyrningar Fristads servicehus 7,4-7,4 Andrahandsuthyrningar Tensta servicehus 1,4-1,4 Andrahandsuthyrningar gruppboenden 4,3-4,3 Lokalschablon andra sdn 0,8-0,8 Avgifter hemtjänst i ordinärt boende 3,2-3,2 Avgifter hemtjänst i servicehus 1,0-1,0 Avgifter dagverksamhet 0,2-0,2 LASS-intäkter 2,9-2,9 Individ-och familjeomsorg MIG ensamkommande 36,9-36,9 Stadsmiljö Förskola Intäkter interkommunala barn 0,6-0,6 Vårdnadsbidrag 1,8-1,8 Barn, kultur och fritid Sommarverksamhet kollo 0,6-0,6 Arbetsmarknad Snabbspåret IoF 5,8-5,8 Hyresintäkter andrahandsuthyrning - Livstycket 1,2-1,2 Summa omslutningsförändringar: 94,2-94,2 0,0 0,0 0,0 Nämndens driftbudget efter redovisade omslutningsförändringar och begärda budgetjusteringar (kolumn 5 i agressorapporten) 94,2-94,2 0,0 0,0 0,0

84

85 Jämställdhets- och mångfaldsplan Vi gör skillnad för människan i vardagen

86 Jämställdhets- och mångfaldsplan Dnr: /2015 Utgivare: Spånga-Tensta Stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Petra Kron Forsling

87 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Innehåll 1. Syfte 2. Bakgrund 3. Aktuella siffror 4. Mål och åtgärder Arbetsförhållanden Föräldraskap Trakasserier och kränkande särbehandling Rekrytering Könsfördelning Lön 5. Aktiviteter per diskrimineringsgrund 6. Uppföljning 7. Begreppsdefinitioner

88 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Syfte Grunden för förvaltningens arbete finns både i lagkrav vad gäller jämställdhetsplan men även i de uppdrag som finns i både kommunfullmäktiges budget samt i förvaltningens egen budget. Förvaltningens ambition är hög och avser täcka in både det som är vårt ansvar enligt lag men vill även driva arbetet ur ett för verksamheten och dess brukare nyttoperspektiv. Rekrytering Lön Arbetsförhållande Föräldraskap Arbetsklimat Utbildning och kompetensutveckling Verksamhetsnytta Ökad mångfald Jämlikt och tillgängligt Förvaltningen levererar bättre verksamhet till brukare och medborgare Attraktiv arbetsgivare Lagkrav Förvaltningen utgår från det icke diskriminerande och kommer se till att verksamheten tar hänsyn till de lagkrav som finns och att ingen ska utsättas för vare sig direkt eller indirekt diskriminering. Detta gäller såväl medborgare, brukare, potentiella medarbetare och befintliga medarbetare. Dessutom kommer planen att ta hänsyn till och arbeta för det inkluderande som förvaltningen anser driver den verksamhetsnyttan som mångfald ger. Detta arbete kommer att drivas tillsammans med mångfaldsombud på enheterna och i verksamheternas egna processer. Utöver att skapa icke diskriminerande processer behöver förvaltningen skapa inkluderande arbetsmiljöer där alla får möjlighet att nyttja den kompetens och de erfarenheter de har. I detta ligger ett värdegrundsarbete där förvaltningen arbetar med ett normkritiskt tänkande. Utgångspunkten för jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom förvaltningen är att jämställdheten och mångfalden ska vara en del av vardagsarbetet.

89 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Bakgrund I enlighet med Stockholms stads riktlinjer ska alla arbetsplatser präglas av jämställdhet och mångfald. Alla ska ha samma möjligheter och behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Rekryteringsprocessen ska säkerställa att den enskildes kompetens blir avgörande och att ingen diskriminering sker. En god arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Alla medarbetares erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara, oavsett roll i organisationen. Under den förra planens period sattes mål och åtgärder för olika områden. Nedan görs en uppföljning av vad som har hänt under den perioden. Arbetsförhållanden För att arbetsförhållanden ska lämpa sig för alla medarbetare skulle fortlöpande diskussioner föras på APT, SVG och FVG. Verksamheterna skulle även planeras så att alla medarbetare kan ta del av dem. Uppföljningen skulle ske via den årliga medarbetarenkäten, webbaserad avslutsenkät, skyddsronder samt medarbetarsamtal. Resultat I medarbetarenkäten finns en fråga om individens upplevda arbetssituation där förvaltningens resultat 2013 låg på 60 och 2014 på 62. Frågan var också en prioriterad fråga i förvaltningen det året varför alla medarbetare fick frågan av sin chef i medaretarsamtalet för att få diskutera den egna arbetssituationen. Webbaserade avslutsenkäter skickas ut, där är problemet att den får en så låg svarsfrekvens att det är svårt att dra slutsatser. Däremot har riktade insatser gjorts gentemot socialsekreterare som slutar med avgångsintervjuer genomförda av HR. Skyddsronder och medarbetarsamtal genomförs och följs upp enligt samverkansavtalet. Arbetsklimatet Arbetsklimatet ska vara fritt från trakasserier och för att säkerställa detta genomfördes årligen ett APT som handlar om trakasserier och kränkande särbehandling. Även en revidering av riktlinjerna kring detta skedde under januari Uppföljningen skulle göras genom medarbetarenkät, avslutssamtal och RISK.

90 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Resultat Det finns framtaget ett stödmaterial som chefer kan använda vid sina APT. Frågan finns också med i stödmaterial kopplat till avgångssamtal och i medarbetarenkäten. I enkäten har definitionen och omformuleringar av frågan gjort det svårt att jämföra över tid. Frågan har varit ett fokusområde för förvaltningen och har varit med som en del i medarbetarsamtalet. Föräldraskap och förvärvsarbete Medarbetarna ska kunna förena föräldraskap med arbete och för att möjliggöra detta skulle rutinen vara väl känd av alla chefer och ett fortsatt arbete med implementeringen av det nya flextidsavtalet skulle ske under Medarbetarna skulle, i möjligaste mån, planera sin egen arbetstid, vara delaktiga i schemaläggning samt ha möjlighet att jobba hemifrån. Föräldralediga skulle även löpande få information från arbetsplatsen, bjudas in till APT, utbildningar, sociala aktiviteter osv. Uppföljningen skulle göras årligen i medarbetarsamtal samt att det skulle göras en kartläggning av medarbetarnas föräldraledighet i slutet av Resultat Det nya flextidsavatalet är implementerat. Föräldralediga får information om arbetsplatsen. En uppföljning avföräldraledighet genomfördes inte under Rekrytering Rekryteringen ska gynna fördelningen mellan män och kvinnor och ge förutsättningar för mångfald. Detta skulle göras genom att förvaltningen använder sig av kompetensbaserad rekrytering, försöker att i största möjliga mån nå ut till så många sökanden som möjligt, skriva bra annonser samt välja det underrepresenterade könet om kompetensen bedöms likvärdig hos de sökande. Förvaltningen deltog även i stadens traineeprogram. Uppföljningen skulle göras årligen genom att analysera och jämföra statistik över förvaltningens könsfördelning föregående år med nuvarande års könsfördelning. Resultat Förvaltningen använder verktyget kompetensbaserad rekrytering och har vid flera tillfällen haft utbildningar för cheferna i verktyget. Förvaltningen har deltagit i traineeprogrammet upprepade tillfällen.

91 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) I personalbokslutet har könsfördelningen setts över tid men inga stora skillnader har iakttagits hade vi 85 % anställda kvinnor, samma siffra var för % kvinnor. Jämställda löner Lönesättningen ska vara könsneutral och fri från osakliga löneskillnader. För att säkerställa detta skulle alla medarbetare erbjudas lönesamtal en gång per år och en analys av likvärdiga grupper skulle göras inför varje löneöversyn för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader. Cheferna skulle även revidera lönekriterierna under våren Uppföljningen skulle ske i form av en lönekartläggning vart tredje år samt uppföljning av lönepolicy och kriterier inför varje löneöversyn. Resultat Alla medarbetare har ett lönesamtal med sin chef inför löneöversynen. Lönekartläggning har gjorts för att se över olika befattningar och deras lönenivåer. Dessa har legat till grund för vissa justeringar för vissa befattningskategorier under åren. Dessa har inte varit skillnader mellan könen utan skillnader mellan samma befattning som finns i olika avdelningar. Oförklarliga skillnader mellan löner för kvinnor och män har inte upptäckts. Lönepolicyn finns med i varje löneöversyn. Aktuella siffror (per den sista sep 2015) Könsfördelning Förvaltningen som helhet är kvinnodominerad precis som många av förvaltningens arbetsplatser, vilket syns i bilderna nedan. 13% Totalt Sdf 87% Kvinnor Män

92 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) I & F 19% 81% Kvinnor Män Ä & F 21% 79% Kvinnor Män Förskolan 4% 96% Kvinnor Män Staben 31% 69% Kvinnor Män

93 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Chefer 13% 87% Kvinnor Män Utrikesfödda samt utländsk bakgrund Befattning 1 = Chefer Befattning 2 = Kvalificerade specialister Befattning 3 = Övriga Tabell 1: Antal anställda efter befattning, kön och grupperade födelseländer Spånga- Tensta SDF augusti Bafattning Kön Grupperade födelseländer Sverige Norden (utom Europa (utom Övriga Totalt Sverige) Norden) världen 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt

94 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Tabell 2: Antal anställda efter befattning, kön och bakgrund Spånga Tensta SDF Bafattning Kön Utländsk bakgrund Svensk bakgrund Totalt Utrikes födda Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 1 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Kvinnor Källa SCB Män Totalt Mål och åtgärder Arbetsförhållande Mål Förvaltningen ska ha arbetsförhållanden och arbetsmiljöer som passar alla oavsett kön, Könsöverskridande identitet eller uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning eller ålder. Detta gäller både fysiska, psykosociala, organisatoriska samt social arbetsmiljö. Alla som är verksamma i förvaltningen har ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg och väl fungerande arbetsmiljö som grundar sig i öppenhet och tolerans. Åtgärder Förvaltningen startar i VP 2016 ett värdegrundsarbete som syftar till att öka kunskap om mångfaldsfrågor samt öka det normkritiska tänkandet i verksamheter och med det också öka öppenhet och tolerans. I medarbetarsamtalen diskutera frågan om tid för återhämtning och paus för att öka ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Tillgänglighetsinventera förvaltningens lokaler. Uppföljning I VB följa;

95 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Föräldraskap Mål o Ohälsotal o Riskrapporter o Frågor om upplevd arbetsmiljö i medarbetarenkäten Förvaltingens medarbetare ska kunna förena föräldraskap med arbete. Åtgärder Föräldrar ska kunna påverka sin arbetstid i dialog med sin chef utifrån verksamhetens förutsättningar. I detta ingår att kunna utnyttja den flexibla arbetstiden och att få vara delaktig i schemaplanering. Möten ska förläggas på tider och platser att det underlättar för föräldraskap. Föräldralediga ska bjudas in till gemensamma aktiviteter men det är ett frivilligt deltagande. Arbetsplatserna i förvaltningen ska ha en kultur där det går att vara hemma med sjuka barn. Tekniken är en möjlighet för att kunna förena föräldraskap och arbete men kan också utgöra en stressor. Medarbetare som även är föräldrar för en dialog med sin chef om hur arbetstiden förläggs och vilka förväntningar som finns. Uppföljning Styrd fråga i medarbetarsamtalet Följa hur fördelningen av föräldraledighet ser ut för kvinnor och män i förvaltningen Trakasserier och kränkande särbehandling Mål Förvaltningen har nolltolerans vad gäller trakasserier och diskriminering. Åtgärder Uppdatera riktlinjerna om trakasserier och kränkande särbehandling Diskutera riktlinjen på APT med stöd av material framtaget av HR. Materialet har både en utbildande del samt en diskussionsdel.

96 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Arbeta för att varje enhet med basen i vår värdegrund diskuterar bemötande och skapar egna förhållningssätt gentemot varandra för att förebygga risken att det uppstår upplevelser av trakasserier eller kränkande särbehandling Uppföljning I VB redovisa antal utredningar om trakasserier förvaltningen har gjort. Rekrytering Utöver Jämställdhets- och mångfaldsplanen har förvaltningen arbetat fram en strategi för att öka andel utrikesfödda chefer (bilaga). I den finns stort fokus på att genomlysa rekryteringsprocessen och se till att den blir inkluderande och icke diskriminerande. Det är samma mål som finns i den som återfinns i den här planen. Mål Öka andel utrikesfödda chefer inom planperioden. Noll ärenden om misstänkt diskriminering i rekryteringsprocessen. Åtgärder För att i största möjliga mån nå ut till så många sökanden som möjligt samt för att motverka diskriminering, används öppna rekryteringskanaler men också riktade sökvägar samt välgenomtänkta och sakliga annonser baserade på kravprofil för aktuell tjänst. Förvaltningen ska underlätta för alla att hitta och se lediga tjänster. Alltid i rekryteringar arbeta med verktyget kompetensbaserad rekrytering med fokus på den kompetens som är viktig för uppdraget. Förvaltningen kommer se över arbetet med kravspecifikationer för att nå och attrahera kandidater med annan bakgrund. Hitta och inleda ett samarbete med en organisation specialiserad på att rekrytera mångfald. Genomföra prov med avidentifierade ansökningar på både biträdande- och enhetschefsnivå. Detta blir ett samarbete mellan HR, chefer, fackliga företrädare och jobb i stan. Genomföra prov med screeningtester i rekryteringsprocessen.

97 Jämställdhets- och mångfaldsplan (16) Uppföljning I VB mäta hur många utrikesfödda chefer som är verksamma i förvaltningen I VB redovisa hur många diskrimineringsärenden som utretts under året Könsfördelning Mål Jämnare fördelning mellan kvinnor och män i förvaltningen. Utveckla intresset hos ungdomar för att arbeta inom Stockholm Stad. Åtgärder Aktivt delta i stadens arbete med att öka andel män i förskolan. Arbeta med feriearbetande ungdomar och medvetet göra placeringar med kön i åtanke. Uppföljning I VB mäta hur ungdomar som anser att de fått en ökad kunskap om vad det innebär att arbeta inom Stockholm Stad