Boliden Mineral -Remissvar vattenförvaltning Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt.

Transkript

1 Vattenmyndigheten Bottenviken Diarienr: Vattenmyndigheten Bottenhavet Diarienr: Boliden Mineral -Remissvar vattenförvaltning Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. 1 REMISSVARETS OMFATTNING Remiss gällande Samrådsmaterial under förvaltningscykel Remissen gäller de områden och vattenförekomster som ligger inom Bottenvikens vattendistrikt och finns runt de aktiva gruvorna i Skelleftefältet (Boliden anrikningsverk, Kristinebergsgruvan, Renströmsgruvan, Kankbergsgruvan och Maurlidengruvan) samt Rönnskärsverken. Svaret gäller även Bolidens nedlagda gruvor och dess recipienter (Stekenjokk-, Laisvall-, Rävlidmyran-, Kimheden-, Rudtjebäcken-, Laver-, Åkerberg-, Holmtjärn-, Rakkejaur-, Näsliden-, Långdahl-, Långsele-, Saxberget- Vassbo-, Åkulla- och Gränsgruvan.). För Aktiva gruvor i Garpenberg och Aitik kommer separata svar att skickas in som kommenterar detaljer som berör vattenförekomsterna runt dessa gruvor. 1 ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER För övergripande synpunkter på Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer, Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt stödjer Boliden de synpunkter som Jernkontoret och Svemin framför. Boliden vill speciellt framföra att det är viktigt att: - realistiska kostnadsbedömningar för föreslagna åtgärder tas fram - permanenta undantag med sänkta kvalitetskrav börjar tillämpas. - vägledning för undantag för nya verksamheter tas fram - KMV för andra vattenförekomster (VF) än de som påverkas av vattenkraft tillämpas. - data som insamlas vid recepientkontrollundersökningar används av Vattenmyndigheten vid statusklassning. Underlag i form av biologiska 1 (11)

2 data ska användas i större omfattning och vattenkemidata som använts i statusklassificeringarna kompletteras med nyare data. - den juridiska processen för möjligheten att helt avlägsna en VF förtydligas. - Vattenmyndigheten i sitt förslag till föreskrift om miljökvalitetsnormer noggrant tydliggör skillnaden i MKN för ekologisk status respektive kemisk status - korrigeringar görs i VISS gällande ett antal VF 1.1 KOSTNADER FÖR ÅTGÄRDER Kostnadsbedömningen för de åtgärder som föreslagits i åtgärdsprogrammen har underskattats betydligt. Exempelvis har samtliga åtgärder en beräknad kostnad på 1,2 MSEK oavsett om det är en åtgärd som är riktad mot en gruva i drift eller som en komplettering av en nedlagd gruva. I de fall som åtgärden riktas mot en gruva i drift kan den ekonomiska säkerheten användas som kostnadskalkyl för åtgärden. I de fall där åtgärden riktas mot en nedlagd gruva där efterbehandlingen eventuellt behöver kompletteras är fortfarande 1,2 MSEK en väldigt låg kostnad som schablon. För Kedträskgruvan där nyligen en kompletterande efterbehandling genomfördes slutade kostnaden på ca 20 MSEK. Beräkningar för kommande efterbehandlingar visar att kostnaden för åtgärder ofta ligger i den storleksordningen. Ett annat exempel kan vara kostnaden för utsläppsminskningar som schablonmässigt satts till 1 miljon kronor. Denna summa räcker inte ens till för förprojekteringen av t ex ett reningsverk. Förprojekteringskostnaden i ett aktuellt projekt ligger på 7 MSEK och investeringskostnaden på drygt 150 MSEK. 1.2 PERMANENTA UNDANTAG/ UPPSKOV TILL 2027/NYA VERKSAMHETER Vattenmyndigheten har även i denna förvaltningscykel avstått från att utpeka VF med permanenta undantag p.g.a. att vägledning för hur detta ska göras saknas. Boliden vill påpeka att det är en allvarlig brist i implementeringen av Vattendirektivet i Sverige när vägledning ännu saknas, även när vi går in i nästa förvaltningscykel. Trots en bristande vägledning har säkert vattenmyndigheten god kunskap om ett antal VF som bör utredas med avseende på permanenta undantag. I underlaget i VISS bör detta påtalas på ett enkelt sätt för respektive VF. I avvaktan på att permanenta undantag ännu inte implementeras är det viktigt att tidsundantag för vattenförekomster sätts till 2027 där så är påkallat. 1.3 KMV FÖR ANDRA VATTENFÖREKOMSTER ÄN DE SOM PÅVERKAS AV VATTENKRAFT Ytterligare en brist som kvarstår från föregående förvaltningscykel gäller utpekande och klassning av KMV. Även andra verksamheter än vattenkraft är 2 (11)

3 oumbärliga för samhället trots att de av nödvändighet medför fysisk påverkan på VF, exempelvis hamnar. I VISS ska det noteras vilka VF som denna gång klassas som naturliga vatten men som kan bli aktuella för utredning när vägledning för framtagande av KMV är på plats. 1.4 RECIPIENTKONTROLL Boliden ser mycket positivt på att kunskap från verksamhetsutövarnas recipientkontroll används av Vattenmyndigheten. Boliden kan också konstatera att betydligt mer data från företagets recipientkontroll använts vid statusklassningen under denna förvaltningscykel än tidigare, vilket är glädjande. Fortfarande saknas dock en del undersökningar som inte använts i klassningsarbetet. Av vattenmyndighetens generella kommentarer framgår att man anser att mängden tillgänglig miljöövervakningsdata brister men intrycket är att ett helhetsgrepp på den tillgängliga informationen verkar saknas. Boliden är en av många verksamhetsutövare inom industrin som har lång erfarenhet av att bedriva recipientkontroll. Det är viktigt att denna erfarenhet tas tillvara och att utveckling av recipientkontroll, datainsamling etc sker genom ett gott samarbete mellan Vattenmyndighet och verksamhetsutövare. I detta arbete måste man också respektera att målet för en undersökning ingående i recipientkontrollen respektive vattenförvaltningen inte alltid sammanfaller. 1.5 DEN JURIDISKA PROCESSEN FÖR MÖJLIGHETEN ATT HELT AVLÄGSNA EN VF FÖRTYDLIGAS. Stora gruvprojekt, och andra stora infrastrukturprojekt kommer ofrånkomligen att innebära att ett antal vattenförekomster försvinner eller att de förändras fysiskt eller i fråga om kemiska och biologiska faktorer. Det framstår inte som helt klart hur dessa frågor ska hanteras i en tillståndsprövning. Kan t.ex. en mark- och miljödomstol meddela tillstånd att ta bort eller försämra en vattenförekomst, samtidigt som det finns en miljökvalitetsnorm eller ett miljömål som anger att vattenförekomsten ska uppnå god status vid en viss tidpunkt i framtiden? Eller bör vattenmyndigheten pröva dessa frågor innan tillståndsprövningen? Och vilka regler ska i sådana fall tillämpas? Boliden har noterat att det finns regler i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvalitén på vattenmiljön (VFF) som delvis berör dessa frågor. Undantag från kvalitetskraven i VFF får t.ex. meddelas enligt förutsättningar som anges i 4 kap. 11 VFF när en ny verksamhet påverkar en vattenförekomst. Boliden antar att dessa regler ska beaktas - direkt eller analogt - även när en vattenförekomst helt 3 (11)

4 försvinner eller ianspråktas för en gruva eller annat infrastrukturprojekt. Vidare finns regler i 4 kap 10 VFF som torde kunna tillämpas om det blir aktuellt att göra undantag från kraven om kemisk status. Boliden finner det oklart vem som ska pröva frågor av det slag som anges ovan och när prövningen i så fall ska ske. Boliden vill också framhålla vikten av att en vägledning för undantag för nya verksamheter tas fram och implementeras. 1.6 FÖRSLAG TILL FÖRESKRIFT OM MILJÖKVALITETSNORMER I förslaget till föreskrift likställs miljökvalitetsnormer för ekologisk respektive kemisk status såsom att de båda ska uppnås. Detta är inte juridiskt korrekt för ekologisk status och denna skillnad måste vara tydlig i föreskriften. 2 SYNPUNKTER - VATTENFÖREKOMSTER 2.1 HALTER AV KVICKSILVER I RECIPIENTEN För många av vattenförekomsterna i Skelleftefältet (t.ex. Brubäcken, Slybäcken, Rengårdsbäcken och Vormbäcken) som provtas ligger kvicksilverhalten under detektionsgränsen på 0.02 ug/l (gränsvärdet 0.07 ug/l), detsamma gäller vattenförekomster i havet. 2.2 ANRIKNINGSVERKET BOLIDEN/SANDMAGASIN HÖTJÄRNSMAGASINET Brubäcken Brubäcken är recipent till Anrikningsverket i Boliden och utloppet från Sandmagasinet Hötjärn rinner direkt ut i Brubäcken. MKN kemisk status: Uppnår ej god Enligt VISS är Brubäcken klassad som uppnår ej god med hänvisning till att gränsvärdet för Pb överskrids i vattenförekomsten. Efter genomförda beräkningar visar detta sig vara felaktigt och vattenförekomsten bör därför klassas om. MKN ekologisk status: Måttlig Det sägs finnas vandringshinder i bäcken. Detta kan vara sant men Boliden känner inte till något sådant vandringshinder. Undantag är idag satt till 2021 I bedömningen i VISS är det angivet vilken data som bedömningen är gjord på. Data som använts för bedömningen i VISS är från 2008 och således väldigt gammal då förutsättningarna har ändrats med ett nytt sandmagasin som anlades under SE har fel sträckning,utloppet från 4 (11)

5 Gillervattnet går in i Hötjärnsmagasinet och renas. Nyare data bör användas i bedömningen. Inför att företaget ska ansöka om nytt tillstånd för verksamheten vid Anrikningsverket i Boliden har en bedömning av uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna gjorts i Brubäcken. Dessa bedömningar grundar sig på HAV:s remissversion av uppdaterade föreskrift om ändring av HVMFS 2013:19. Enligt denna remissversion bör halterna av b.la. arsenik, koppar, zink, krom och ammoniakkväve inte överstiga följande årsmedelvärden 0,5 µg/l As, 0,5 µg/l Cu, 5,5 Zn, 3 µg/l Cr och 0,66 µg/l ammoniakkväve. Om hänsyn tas till troliga bakgrundshalter bör värdena justeras till 3,1 µg/l As (löst halt), 0,55 µg/l Cu och 7,5 µg/l Zn (biotillgänglig halt). I bedömningen har det konstaterats att de preliminärt föreslagna bedömningsgrunderna kan innehållas för As, Cr och ammoniak vid bräddning av vatten från verksamheten, men inte för t.ex. Zn. Utan bräddning från verksamheten överskrids värdena för Zn, As och Cr. Med tanke på att föreslagna halter för SFÄ inte uppfylls, då inget vatten från verksamheten släpps så anser Boliden att det vore rimligt att tillämpa permanent sänkta kvalitetskrav för vattenförekomsten avseende ekologisk status. Såvitt företaget känner till kommer permanent sänkta kvalitetskrav inte att tillämpas under kommande 6 års cykel. Mot bakgrund av det, och eftersom det är utsiktslöst att före år 2021 klara den föreslagna bedömningsgrunden för ekologisk status för bland annat Zn anser företaget att vattenmyndigheten tillsvidare bör besluta om undantag till 2027 för vattenförekomsten. Under åtgärder för Brubäcken står det att: Fiskväg ska utredas- Var är denna damm som nämns? Granforsmagasinet? Inrättande av kommunal vattentäkt- Var i Brubäcken kommer detta att ske? Om ett sådant vattenskyddsområde kommer att inrättas så att något av företagets anläggningar berörs förutsätter företaget att samråd kommer att hållas i det inledande skedet Klintforsån Klintforsån är recipient till Anrikningsverket i Boliden. Ekologisk status: Måttlig Morfologiskt hinder: Rör detta Stortjärnsdammen? För denna parameter i VISS så hänvisas mycket till annan expertbedömning, men det finns ingen dokumentation knuten, vilket gör det svårt att som verksamhetsutövare bedöma om informationen är riktig eller inte. Som nämnts ovan har företaget, inför en ansökan om nytt tillstånd för verksamheten vid anrikningsverket i Boliden gjort en bedömning om uppfyllandet 5 (11)

6 av MKN för vatten. Detta gäller även för Klintforsån med de förutsättningar som skrivs ovan för Brubäcken. Enligt VISS baseras bedömningen för As, Zn och Cu på data från 2008 och detta visar att halterna för samtliga metaller överskrids. Enligt de undersökningar som Boliden nu har gjort överskrids förslaget till bedömningsgrunder endast för Zn och As. MKN Kemisk status: Uppnår ej god För Klintforsån så verkar det vara en generell bedömning att kemisk status inte uppnår god, men det finns inga siffror angivna. En kommentar är att bedömningen bör baseras på befintliga data för vattenförekomsten Enligt EQS direktivet bör vattnets kadmiumhalt i form av löst koncentration inte överstiga 0,08-0,25 µg/l beroende på vattnets hårdhet. Med detta som bakgrund har den halt som bör gälla i Klintforsån räknats fram till 0,08 µg/l. Enligt VISS är Klintforsån klassad som uppnår ej god kemisk status med avseende på Cd. Bedömningen är baserad på data från 2008 vilket inte ger en rättvis bild av dagens läge. Sedan 2013 har kadmiumhalterna vid Mätstation 6211 (Klintforsån nedströms tillflödet från Stormyrbäcken) varit lägre än analysmetodens detektionsgräns 0,05 µg/l. Under åtgärder för Klintforsån står det att: Vandringshinder ska åtgärdas: - Bedömningen i VISS är att det kan genomföras, det står dock inte var vandringshindret finns eller vad denna bedömning grundar sig på. Det finns planer på ett omlöp kring den damm som Boliden ansvarar för vid Stortjärnen, men åtgärderna är inte beslutade ännu. Inrättande av kommunal vattentäkt: - Var i Klintforsån kommer detta att ske? Om ett sådant vattenskyddsområde kommer att inrättas så att någon av företagets anläggningar berörs förutsätter företaget att samråd kommer att hållas i det inledande skedet. 2.3 KRISTINEBERG GRUVA Vormbäcken Utloppet från Kristinebergsgruvans klarningsmagasin rinner ut i Vormbäcken. I underlaget för vilka åtgärder som har genomförts i Vormbäcken saknas att Hornträskdammen har rivits ut och åtgärdats under Dammen utgör inte längre ett vandringshinder. 6 (11)

7 I de nere delarna av Vormbäcken, vattenförekomst SE och SE , bör bedömningen grunda sig på nyare provtagningsdata. Provtagningen har genomförts med högre frekvens av lösta halter sedan , bedömningen i arbetsunderlaget är på totalahalter. Lämpligare att göra bedömningen på lösta halter efter att dessa har börjat provtas med en bättre frekvens (6 ggr/år istället för 1 ggr/år). 2.4 LAISVALL GRUVA Uddjaure (Aisjaure) De gamla sandmagasinen från Laisvallgruvan avvattnas via det gamla klarningsmagasinet (Saivatjärnen) ut i Aisjaure. Industriområdet avvattnas inte till Aisjaure vilket åtgärdsförslaget antyder. Provtagningar som genomförs 4ggr/år i Utlopp fr. Aisjaure uppströms Dainakbron under år visar att blyhalten i snitt är 1,2 ug/l som totalhalt. Halten har en gång varit över 7 ug/l och det var år Vattenförekomsten borde kunna klassas uppfylla god kemisk status med avseende på bly Saivastjärnen Saivastjärnen har tidigare klassats som övriga vatten. Saivastjärnen är i denna cykel klassad som preliminär vattenförekomst. Tjärnarna har använts som en del i ett sandmagasin och under den tiden dämdes tjärnarna. I dag har dammen bitvis rivits och utskovet sänkts. I VISS visas ytan av magasinet när dammen fanns kvar. I dag finns två mindre vattensamlingar där det tidigare magasinet låg. Ytan av varje vatten uppgår inte till 1 km 2. Tjärnarna bör inte klassas som vattenförekomst. Åtgärder kommer att genomföras för att förbättra situationen i magasinet där fåglar exponerats för bly via deras föda. Föroreningen beror inte på situationen på industriområdet som åtgärden i VISS antyder. Industriområdet avvattnas inte till magasinet (Saivas) Bieljaurjåkkå SE Provpunkt Utlopp fr. Maiva uppströms bron i Loholm ligger till grund för bedömningen av vattenförekomsten som inte uppfyller kemisk god status för bly. Under år är medelhalten av bly 0,97 ug/l. År 2005 finns ett högre värde på 14,9 ug/l men det är också den enda toppen under perioden. Halterna som är analyserade är totalhalter. Bolidens sandmagasin påverkar inte vattenförekomsten via ytvatten. Diffus damning kan ha påverkat vattenförekomsten under perioder när gruvan var i drift men i dag är sandmagasinen bevuxna vilket gör att det inte längre dammar. Vattenförekomst bör kunna klassas med god kemisk status med avseende på bly. Åtgärdsförslaget att minska utsläppen från Laisvallgruvan bör tas bort då varken industriområde eller sandmagasin påverkar vattenförekomsten. 7 (11)

8 2.5 STEKENJOKK GRUVA Stikkenjukke SE Vattenförekomsten har en underlig utformning och ligger mitt i det gamla sandmagasinet och bör inte vara en vattenförekomst. 2.6 RÖNNSKÄRSVERKEN Simpan SE Ett av åtgärdsförslagsförslagen gäller dagvatten från Rönnskärsverken. Boliden vill därför informera om att Rönnskärs dagvatten redan idag insamlas och leds till Rönnskärs centrala reningsverk där det renas innan det släpps ut till recipienten. I systemet ingår en stor bufferttank för lagring av uppsamlat dagvatten i samband med stora regnmängder. Detta för att minimera risken för bräddning av orenat dagvatten Skelleftehamnsfjärden SE Se tidigare kommentar gällande åtgärdsförslag dagvatten under Skelleftehamnsfjärden var under den förra förvaltningscykeln utpekad som KMV. I fjärden finns fem hamnanläggningar av varierande storlek, stora områden har fyllts igen, och strandlinjen har helt förändrats (se bilaga 1). I den nu föreslagna klassningen anges Skelleftehamnsfjärden som ett naturligt vatten utan vidare kommentar. Det bör på något sätt markeras att fjärden är kraftigt fysiskt påverkad och tidigare har varit KMV, att detta ändrats p g a bristande vägledningsunderlag, men att en utredning ska genomföras när vägledning väl kommer på plats. Fjärden är sedan drygt 80 år starkt påverkad av framförallt industriell- och hamnverksamhet men även allmän påverkan från samhällelig verksamhet. I den förra förvaltningscykelns underlag till åtgärdsprogram för Skelleftehamnsfjärden nämndes att fjärden var en av de vattenförekomster som kunde vara aktuell för permanent undantag. Vägledning för denna klassning saknas även denna förvaltningscykel men med tanke på den historiska påverkan som finns är en 8 (11)

9 sådan utredning nödvändig när väl vägledningen finns på plats och detta bör framgå i VISS. Klassningen av PAH baseras på halter i sediment enligt riktlinjer från HAV och har ingen förankring i de gränsvärden för kemisk status som framgår av dotterdirektivet. HAV framhåller också i sin skrivelse att de QSsediment som man redovisat är osäkert, har framräknats från vatten och baseras på en TOC-halt på 5%. Mot bakgrund av dessa osäkerheter och att den uppmätta halten knappt överskrider QSsediment bör tillförlitlighetsklassningen sänkas Skelleftebukten SE Se tidigare kommentar gällande åtgärdsförslag dagvatten under De två stationer för vattenprovtagning som används för klassificering är inte representativa i hela vattenförekomsten utan ligger i ena delen (närmast Kallholmsfjärden) av denna stora vattenförekomst och kan inte anses vara representativa för hela vattenförekomsten. En klassificering baserad på dessa data innebär m a o ett allt för stort område erhåller sänkt status. Halter i sediment utgör också en av vattenmyndighetens grunder för statusklassningen i denna vattenförekomst liksom andra närliggande förekomster. Boliden vill generellt framhålla att sediment är ett utmärkt kartläggningshjälpmedel men inte är optimalt för att följa tidsmässigt korta förbättringsmål (6-års cykler). Halten i ytsedimentet störs av många olika processer (kemisk-, biologisk- och fysisk omblandning). Dessutom är sedimenttillväxen starkt varierande och det kan i många fall vara svårt att ta ett prov som enbart speglar de senaste årens utveckling. Halten i sedimentet säger heller inget om hur biotillgängligt ett ämne är. Sediment används inom vattenförvaltningen f f a med motivet att skydda bottenfauna. I Skelleftebukten har bottenfaunastudier genomförts och statusen klassas som god. 9 (11)

10 Bilaga 1: Skelleftehamnsfjärdens fysiska förändring genom tiden Karta från 1883 Skellefte- hamnsfjärden Karta från (11)

11 Karta från (11)