Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30.

Transkript

1 KUNGÖRELSE 1 [3] Kommunfullmäktige Tid , kl. 17:30 Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30. Ärenden Justering 3 maj 2016, kl. 17:00 KPA-Priset Priset delas ut av Leif Magnusson från Mångkulturellt centrum 72 Revisionsberättelse och fråga om ansvarsfrihet 2015 Revisorerna redogör för årets granskning och revisionsberättelsen. Handlingarna kompletteras med ordförandeförslag vid senare tillfälle. 73 Kommunens årsredovisning 2015 Kommundirektören inleder med presentation av årsredovisningen 74 Ombudgeteringar från 2015 till Mål och budget 2017 med plan Svar på interpellation: Norsborg/Hallunda som ett särskilt utsatt område (SD) 77 Svar på interpellation: Angående flyktingmottagandet (TUP) 78 Svar på interpellation: Utvecklingen i Hallunda-Norsborg (S) 79 Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade motioner

2 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[3] Kommunfullmäktige Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade medborgarförslag 81 Överlåtelse av exploateringsavtal avseende Vagnslidret 1, Slagsta industriområde 82 Tjänstgörings- och ersättningsbestämmelser för kommunalråd/kommunalråd i opposition - ändring 83 Svar på motion: Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden (M) 84 Svar på motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka (M), (C) 85 Svar på motion: Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer (M) 86 Svar på motion: Tullinge i Region Flemingsberg (TUP) 87 Svar på medborgarförslag: Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning 88 Svar på medborgarförslag: Obebyggda tomter i Riksten 89 Svar på medborgarförslag: Ordna belysning, röjning av buskar och utrotning av råttor på kullen mellan parkeringshuset i Tumba centrum och Pingstkyrkan 90 Svar på medborgarförslag: Rätt skylt på rätt plats med relevant information 91 Svar på medborgarförslag: Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön 92 Anmälningsärenden 93 Avsägelser och fyllnadsval 94 Nya interpellationer 95 Nya motioner

3 BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 3[3] Kommunfullmäktige Nya medborgarförslag 97 Enkla frågor Inger Ros Kommunfullmäktiges ordförande Sara Hultqvist Sekreterare

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Kommunens årsredovisning 2015 (KS/2016:235) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun Kommunfullmäktige har tagit del av återrapporteringen av uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 3. Kommunfullmäktige godkänner överflyttning av uppdrag från kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen till annan nämnd, i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2015 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det. För tjugonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat, men endast med 27 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än resultatet Jämfört med budget 2015 är resultatet 14 miljoner kronor bättre. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 33 miljoner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 27 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Under 2015 såldes placerade tillgångar till ett värde av 25 miljoner kronor, vilka ingår i balanskravsresultatet. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas bort eftersom det ska återföras till kunderna och överförs därför till VA-fonden. Under året har 13

39 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:235 miljoner kronor av kompetensfondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort i avstämningen mot balanskravsresultatet. I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt: Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 41 indikatorer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden. I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresultat 2015 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden. I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse daterad respektive Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Särskilda yttranden Jimmy Baker (M), Stina Lundgren (M) och Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Stefan Dayne (KD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Lars Johansson (L) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Expedieras till: Kommunfullmäktige

40 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige SÄRSKILT YTTRANDE Ärende 65 Kommunens årsredovisning 2015 (KS/2016:235) Vi är bekymrade över att överskottet varierar väldigt mycket från år till år, även om man räknar bort vissa engångseffekter som historiskt har inträffat, som exempelvis AFA-medel. Hur står det egentligen till med prognostiseringen i kommunen? Hur budgeterar man egentligen när vi ser sådana väldiga fluktuationer sett över tid - där kurvan går upp och ner? Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är tillräckligt bra - i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen. Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Förvärvsfrekvensen är fortsatt alldeles för låg, även om den ökar marginellt. Alltför många av gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Det är visserligen en liten förbättring från föregående år, men det finns mycket kvar att göra. Det är vidare anmärkningsvärt många i vissa kommundelar som upplever en otrygghet där och inte heller kan tänka sig att rekommendera en vän att flytta till det egna bostadsområdet. Det är också intressant, trots majoritetens ständiga satsningar (med skattemedel) att inte ens hälften av Botkyrkaborna har deltagit i kultur- och idrottsaktiviteter i kommunen. Sjukfrånvaron har, de senast två åren, tydligt vänt och blir allt sämre, vilket är något som vi behöver ta på allvar. Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån så svarar utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för drygt 1,4 miljarder. Botkyrka är alltså fortsatt mycket beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna. Det är alltså viktigare för kommunen att det går bättre för andra kommuner än den egna. Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och ligger på 86,4 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och sjunkande - vid maktskiftet 1994/1995 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet med 101% av medelskattekraften. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Den styrande majoriteten har till synes inte en strategi (eller ens avsikt?) att vända den utvecklingen. Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget - låneskulden uppgår till 2,13 miljarder kronor. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många och tunga investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en ökad upplåning. Inte minst inom skolsektorn. Sid 1 (2)

41 Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvarstagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin samt producera nya hyresrätter. Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden. Energibolagen kanske på papperet ser ut som förhållandevis välmående bolag, men framtiden ser inte lika ljus ut. För att tala klarspråk ser det mycket allvarligt ut i ett längre perspektiv med kraftigt sjunkande efterfrågan på den energi som bolagen producerar och distribuerar. Vi vill öppna upp möjligheten att få in fler ägare i energibolagen. Vi är bekymrade över att siffrorna kring upplevd diskriminering är fortsatt alldeles för höga, förra året var det 13 % mot 10 % år Vi vill att kommunen nu börjar omsätta den interkulturella strategin i praktisk handling, t.ex. genom utbildningsinsatser där vår lokala stiftelse och nationella kunskapsproducerande aktör, Mångkulturellt Centrum, kan och bör spela en viktig roll. Vi är vidare tveksamma till det särskilda målet om att lyfta fram hälsa, miljö och kreativa näringar som prioriterade branscher inom det lokala näringslivet. Vi moderater har en positiv inställning till alla typer av företagande och inte bara de som passar in i en rödgrön flaggskeppsprofil Vi är fortsatt tveksamma till kommunens engagemang i Kommuninvest samt den s.k. internbanken. Jimmy Baker Kia Hjelte Stina Lundgren Yngve RK Jönsson Sid 2 (2)

42 Särskilt yttrande Kommunstyrelsen Ärende 65: Kommunens årsredovisning 2015 (KS/2016:235) Skattemedel ska användas effektivt så att vi får ut maximalt per skattekrona. Lika viktigt är att kommunen inte tar på sig en alltför stor låneskuld eller för stora borgensåtaganden när det gäller de kommunala bolagen och föreningar. Dagens kommuninvånare ska inte belasta morgondagens med ett skuldberg. Kommunens årsredovisning är en uppföljning av kommunfullmäktiges mål och ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det är av stor vikt att kommunens mål och strategier för att uppnå dessa noggrant följs upp för att göra resultaten synliga och lättförståeliga. Att se över kompetensförsörjningen genom att rekrytera och behålla personal kommer att vara en av de större utmaningarna för kommunen de kommande åren. Personalbrist och sjukskrivningar skapar en stor belastning inom socialtjänsten och äldreomsorgen när det gäller biståndsbedömare, men också när det gäller behörig personal inom förskola och skola och sjukfrånvaron har enligt årsredovisningen ökat till 7,5 % under Det är också mycket viktigt att arbeta med rutiner för rehabutredning. Det är viktigt att arbetsgivaren på ett tidigt stadium uppmärksammar korttidsfrånvaron och signaler om ohälsa vilket annars kan övergå i en långtidssjukskrivning. När det gäller Tekniska nämnden så är lokalförsörjningsprocessen kärnan i verksamheten och påverkar i stor grad flera andra nämnders verksamheter och måluppfyllelse och deras ekonomiska resultat, t.ex. Vård- och omsorgsnämnden, Socialnämnden och Utbildningsnämnden. Vi Kristdemokrater har under lång tid uttryckt stor oro över utvecklingen inom Tekniska förvaltningen inom fastighetsenheten. Det gäller bl.a. ekonomisk framförhållning och planering, hantering av fakturor, brister i att kommunicera korrekta siffror och information för nämnden i tid för beslut, framförhållningen gällande underhåll och utvärdering av läget för lokalernas skötselbehov vilket leder till stora budgetavvikelser p.g.a. ständiga felbudgeteringar, brist på löpande inventering över de lokaler som kommunen förfogar över eller de inhyrda m.m. Även om Tekniska nämnden redovisar ett positivt resultat för 2015 så finns stora utmaningar inom fastighetsenheten, inte minst den akuta bristen på projektansvariga. Botkyrka visar i SKL:s jämförelse av kommuner för 2015 återigen på låga resultat när det gäller hur nöjd man är med sitt äldreboende, sin hemtjänst och sitt serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende. Vi kristdemokrater anser att det är en självklarhet att man som äldre och funktionshindrad borde få bestämma själv över sin vardag, var man vill bo och vem som ska hjälpa till med morgonduschen. Ett införande av LOV flyttar beslutsmakten från kommunala beslutsfattare till kommuninvånarna och skapar dessutom positiva effekter för det lokala näringslivet och möjligheter för fler kvinnor att starta egna företag. Valfriheten medför också att kvaliteten på verksamheten höjs i takt med fler utförare och konkurrens om att kunna erbjuda bäst vård till brukarna.

43 När det gäller trygghet så visar Botkyrka ett fortsatt lågt resultat både i medborgarundersökningen och SKL:s jämförelse av Sveriges kommuner, vilket är oroväckande. Mötesplatsverksamhet för unga vuxna med tydlig inriktning på hjälp och stöd med att söka arbete, utbildning och praktik kan vara en viktig del i trygghetsarbetet. Flera av områdesgruppernas delårsrapporter framhåller också att det i nuläget saknas möjligheter att engagera och aktivera gruppen unga vuxna och behovet är stort av arbetsmarknadsåtgärder, men också polisiära åtgärder för att komma till rätta med trygghetsproblemen i områdena. När det gäller sammanräknad förvärvsinkomst så presenteras endast resultat för 2013 årsredovisningen, men inget för varken 2014 eller 2015 och vi kan därför inte se hur utvecklingen sett ut de senaste två åren vilket hade varit intressant. Förvärvsinkomst är tätt sammankopplat med trygghet och sociala problem i områden och är något som är viktigt att bevaka och arbeta med löpande. Arbetet med att förbättra skolresultat är ett långsiktigt arbete. En av de främsta skyddsfaktorerna för att förhindra att en person hamnar i kriminalitet, får ett drog- och alkoholmissbruk eller andra sociala problem är en bra skolgång. När det gäller andel elever som fullföljer gymnasieprogram så hamnar Botkyrka enligt SKL:s jämförelse av kommuner för 2015 återigen bland de kommuner som har sämst resultat. Resultaten i de nationella proven för årskurs 3 och 6 är i jämförelsen fortsatt låga och har till och med försämrats från 2014, i alla fall när det gäller årskurs 6. Det behövs göras fortlöpande sammanställning, analys och förbättringsförslag av betygen och resultaten av de nationella proven för de elever som inte nått målen. Handlingsplaner och uppföljning gällande mobbning och barn och ungas psykiska hälsa är också viktiga faktorer som kan påverka skolgången markant. Enklare och snabbare hantering av medborgarförslag, svar på frågor och bemötande i kommunen är betydelsefulla delar i att öka medborgarnas uppfattning om att kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Resultatet från medborgarundersökningen för 2015 är i princip oförändrad och endast 36 % upplever att de kan påverka. En analys behöver göras om orsakerna till detta samt hitta nya kanaler för att skapa kommunikation med medborgarna och möjliggöra för dem att lättare kunna utöva inflytande i kommunala frågor. Det finns många viktiga faktorer som spelar in när det gäller att attrahera fler personer med stark skattekraft till Botkyrka. Det handlar om skattesats, skolor som redovisar bra skolresultat, fungerande och snabba kommunikationer både mellan kommundelarna och i länet, tillgång till bostäder och möjlighet till bostadskarriär, välfungerande infrastruktur, inte minst gällande vägar, IT och VA m.m. Kommunen måste arbeta långsiktigt med att minska beroendet av utjämningsbidraget som idag är en tredjedel av de samlade skatte- och skatteutjämningsintäkterna och öka skattekraften genom bl.a. driva ett aktivt arbete som underlättar nyetablering av företag. Kommunen har möjlighet att vidta olika näringspolitiska åtgärder med syfte att främja kommuninvånarnas inkomstutveckling eller att få företag eller personer att flytta till eller att etablera sig i Botkyrka. Kommunen ingår i en storstadsregion vilket skapar mycket bra möjligheter för företagande. Tumba Stefan Dayne (kd)

44 Särskilt Yttrande Ärende 65 Kommunens årsredovisning 2015 Årsredovisiningen är ett dokument som nästan är lika viktigt som ettårs- eller flerårsplanen. Detta eftersom vi i årsredovisningen får se resultatet av hur skattepengarna använts. Den borde användas mer som referens i hur man lägger upp planeringen för den kommunala verksamheten framåt och inte ses som en information som det sägs i ordförandeförslaget 2015 års årsredovisning visar på ett överskott på 27 miljoner kronor. Detta är betydligt mindre än tidigare års överskott, men samtidigt är det viktigt att betona att en kommun aldrig får ha som mål att lämna ett för stort överskott, även om ett något större överskott borde vara önskvärt för att kommunallagens balanskrav. Skatteintäkterna blev 26 miljoner kronor lägre än budgeterat, vilket är ororoande. Under 2015 ökade sysselsättningen i Sverige och BNP ökade. Men detta ger inte avtryck i Botkyrka. Nämndernas nettokostnader visar ett underskott för var det ett överskott. Och detta är inte bra., Som Liberalerna påpekat under en rad år är det inte bra att skattekraften i kommunen hela tiden minskar. Nu når den bara upp till 86,4 procent av rikssnittet. Ett mål måste vara att långsiktigt ökat skattekraften i kommunen och inte bara lita till att utjämningsbidrag ska ordna balansen i ekonomin. Kommunen borde investera mer i arbetsplatser och försöka locka hit företag för att därmed kunna öka skattekraften. Positivt är det dock att kostnadsökningen inte var lika stor 2015 som ,4 procent jämfört med 7,0 procent under året innan. Samtidigt som verksamhetens intäkter ökar, vilket är bra. Men i ett läge med mycket låg inflation i Sverige så är en så här stor kostnadsutveckling i Botkyrka ändå orimlig. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige bör därför ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett åtgärdspaket för att bromsa kostnadsutvecklingen. Målet borde istället vara att högst 95 procent av intäkterna går till driften. Vi kan också konstatera att sjukfrånvaron bland de anställda ökar. Den ligger nu på 7,5

45 procent och den ligger högre än länssnittet. Detta är att beklaga och kraft måste läggas på att minska sjukfrånvaron. På investeringssidan vet vi att kommunen i flera år haft stora kostnader för investeringar. Alldeles för stora som tvingat fram ökad upplåning. Bekymmersamt är att självfinansieringsgraden minskat. Slutligen kan vi konstatera att när det gäller låneskulden och dess utveckling så har kommunen i sig själv inte så stora skulder, även om de ökade under Den största andelen ligger i kommunala bolag och där återfinns också den allra största delen av kommunens borgensåttagande. Liberalerna anser att kommunens låneskuld långsiktigt måste minska. Vi anser att den s.k. internbankens roll och funktion måste utvärderas samt klargöras om den ska vara kvar. Lars Johansson (L)

46 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:235 Referens Monica Blommark Mottagare Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun Sammanfattning Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2015 beskrivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det. För tjugonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat, men endast med 27 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än resultatet Jämfört med budget 2015 är resultatet 14 miljoner kronor bättre. En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 33 miljoner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 27 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Under 2015 såldes placerade tillgångar till ett värde av 25 miljoner kronor, vilka ingår i balanskravsresultatet. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas bort eftersom det ska återföras till kunderna och överförs därför till VA-fonden. Under året har 13 miljoner kronor av kompetensfondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort i avstämningen mot balanskravsresultatet. I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt: Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 41 indikatorer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms ---- E-post monica.blommark@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

47 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:235 I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresultat 2015 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden. I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner. Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer vi att arbeta vidare med layouten av dokumentet och göra eventuella språkliga korrigeringar. Marica Nordwall Tf kommundirektör Göran Karlsson Tf ekonomichef Expedieras till Text

48 TJÄNSTESKRIVELSE 1[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:235 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Flytt av uppdrag med anledning av ny organisation av kommunledning Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner överflyttning av uppdrag från kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen till annan nämnd, i enlighet med kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Ärendet Kommunfullmäktige godkände , 169, förslaget till ny organisation av kommunledning (KS/2015:694). I samband med det uppdrog kommunfullmäktige till samtliga nämnder att fastställa föreslagna revideringar i respektive nämnds reglemente. Med anledning av dessa ändringar behöver vissa uppdrag från kommunstyresen/kommunledningsförvaltningen flyttas till aktuell nämnd. Samhällsbyggnadsnämnden För samhällsbyggnadsnämnden innebar detta följande revideringar: - Ansvara för och samordna kommunens exploateringsverksamhet samt köp och försäljning av mark till ett värde av högst 10 miljoner kronor - Ansvara för och samordna övergripande platsutveckling samt detaljplanering i den omfattning som kommunens utveckling kräver - Stödja kommunstyrelsen i den strategiska utvecklingen, särskilt inom fysisk planering, exploatering och platsutveckling - Tillhandahålla rådgivningsresurser inom sitt verksamhetsområde på kommunens näringslivscenter och föra upp informationsärenden till klimat- och planeringsberedningen i ärenden som avser platsutveckling samt exploatering. Följande uppdrag från kommunstyrelsen föreslås flyttas till samhällsbyggnadsnämnden med anledning av ovan nämnda revideringar: Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

49 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016: Tullinge kultur/idéhus - ändrade förutsättningar (KS/2011:440), Beslut i kommunstyrelsen , 14 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förhandla om köp av mark för del av Tullinge torg. (Behandlas i KS ) Kommer avskrivas 2. Framtid Alby - Stadsmiljö i utveckling (KS/2013:263) Beslut i kommunstyrelsen , 110 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda nya principer för ekonomiska kalkyler kopplade till genomförandet av storskaliga samhällsbyggnadsprojekt med både nybyggande och upprustning. 3. Svar på revisionsskrivelse Exploateringsprocessen med Riksten som fallstudie (KS/2013:576) Beslut i kommunstyrelsen , 240 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med en återkoppling kring de verksamhetsutvecklingsprojekt som påbörjats löpande under Antagande av Alby stadsbyggnadsidé (KS/2013:263) Beslut i kommunstyrelsen , 67 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att markanvisa tre delområden i Alby samt upprätta ramavtal och plankostnadsavtal för dessa. Ett därefter följande uppdrag är att kommunledningsförvaltningen tillsammans med Botkyrkabyggen förbereder ett planuppdrag för ytterligare ett delområde i Alby på Botkyrkabyggens mark. 5. Antagande av Alby stadsbyggnadsidé (KS/2013:263) Beslut i kommunstyrelsen , 67 Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks (efter en första återrapportering gavs ett nytt beredningsuppdrag till enheten samhällsutveckling, KS/2015:830). 6. Svar på revisionsskrivelse: Markreserven och markanvisningsavtal (KS/2013:728) Beslut i kommunstyrelsen , 78

50 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:235 Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att senast utgången av 2014 återkomma med förslag till uppdatering av ansvar och ekonomisk hantering av exploateringsprojekten enligt tidigare beslut. 7. Markanvisningstävling för Solskensvägen i Tullinge (KS/2015:41) Beslut i kommunstyrelsen , 58 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta ramavtal och plankostnadsavtal med det vinnande förslaget, Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. Kommunstyrelsen ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan enligt det vinnande förslaget, Wästbygg Projektutveckling Stockholm AB. 8. Ramavtal och plankostnadsavtal Solskensvägen (KS/2015:183) Beslut i kommunstyrelsen , 78 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag till marköverlåtelseavtal och att upprätta andra nödvändiga avtal. 9. Återrapportering av ekonomisk analys för Sthlm SkiCenter (KS/2013:441) Beslut i kommunstyrelsen , 135 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram fördjupade kassaflödesanalyser samt förslag på finansieringsmodeller där offentligt finansiellt åtagande minimeras. Kultur- och fritidsnämnden För kultur- och fritidnämnden innebar revidering av reglemente följande ändringar: - Kunskaps- och kompetensmässigt stödja kommunstyrelsen i den strategiska utvecklingen, särskilt inom områdena kreativitet och idéutveckling - Ansvara för och samordna kommunens operativa arbete med att främja kreativa näringar och filmsamordning samt kreativitet och idéutveckling. Följande uppdrag från kommunstyrelsen föreslås flyttas till kultur- och fritidsnämnden med anledning av ovan nämnda revideringar:

51 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016: Statusrapport: Film- och medieverksamhet i Botkyrka (KS/2015:592) Beslut i kommunstyrelsen , 180 Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att inleda förhandlingar med Filmregion Stockholm-Mälardalen kring ett framtida samarbetsavtal. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden För arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden innebar revidering av reglementet följande ändringar: - Nämnden ska kunskaps- och kompetensmässigt stödja kommunstyrelsen i den strategiska utvecklingen, särskilt inom följande områden: sysselsättning och näringsliv, entreprenörskap, social ekonomi - Nämnden ska ansvara för och samordna kommunens operativa verksamhet med: näringslivsservice och etablering av nya företag i kommunen, entreprenörskap och social ekonomi. Följande uppdrag från kommunfullmäktige föreslås flyttas till arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden med anledning av ovan nämnda revideringar: 1. Svar på motion: Underlätta finansiering av små företag och den sociala ekonomins verksamheter och företagande (MP) (KS/2013:64) Beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda om det är möjligt för kommunen att avsätta medel till ett konto eller en fond med syfte att underlätta för befintliga och nya organisationer inom den sociala ekonomin att erhålla finansiering i form av garantier och lån samt att undersöka om det finns andra kommuner i Sverige som har erfarenhet av liknande tillvägagångssätt som beskrivs i motionen. (Ärendet kommer beredas i samverkan med planerings- och uppföljningsavdelningen). Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Tf kanslichef

52 Redovisning av uppdrag - kommunfullmäktige april 2016 Nr Uppdrag Initierat Utförare/verksamhetsområde Planerat klart /nämnd 1 Upplev Botkyrka AB ska utreda frågan om en turistbyrå. 2 Kommunledningsförvaltningen ska ta fram nya anvisningar och rutiner för inventarie-redovisning och inventering av inventarier. Kommentar KF UBAB Kopplas samman med uppdrag , 256. KF Planerings- och uppföljningsavdelning Utkast till anvisning klart. Systemstöd saknas. Förnyad kontakt har tagits med IT. 3 Svar på revisionsskrivelse - Betalkort (KS/2011:394) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen och serviceförvaltningen i uppdrag att under 2012 ta fram ett förslag på uppdatering av nu gällande regelverk för kommunens betalkort och drivmedelskort. KS Planerings- och uppföljningsavdelning Arbete pågår med att kartlägga nuläge och hur det ser ut i organisationen. Utkast till regelverk samt kortlösningar finns, kommer förankras under våren 2016.

53 4 Botkyrkabyggen - försäljning och omvandling av delar av bostadsbeståndet (KS/2011:131) Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. KF Samhällsutveckling Avdelningen avser att återkomma med ett underlag under Uppdraget från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen gäller att ta fram en helhetsstrategi för miljonprogrammets förnyelse. Formuleringarna kring uppdraget säger att helhetsstrategin ska leda till att de tekniska och ekonomiska uppgifterna som en fysisk upprustning innebär ska lösas hand i hand med socialt arbete och en interkulturell samhällsutveckling. Uppdraget är därmed minst sagt brett och behöver få en tydligare inriktning för att bli genomförbart. KLF:s preliminära uppfattning var att arbetet kan ske i tre steg a) Grundvärden och målbild - formulera det kommunen ska/vill uppnå b) Dagsläget och utvecklingsförutsättningarna - lägga fast gemensam syn på omvärldsfaktorerna c) Strategiska insatser för att klara förnyelsen kommunkoncernens övergripande aktionsplan. Uppdragets genomförande kräver dels att liti k l d i b h tt

54 politisk ledning ser behov av att mejsla ut viljeinriktning, dels att tjänstemannaorganisationen kan bidra till en kommunövergripande samordning. Avdelningen samhällsutveckling är tveksam till hur relevant uppdraget fortfarande är. Miljonprogrammets förnyelse ligger inte längre framför oss utan är i hög grad både påbörjat och aktuellt för den period vi styr över i närtid med Mål och budget Avdelningen avser att återkomma med ett underlag under Svar på revisionsskrivelse - granskning av finansverksamheten (KS/2012:322) Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunledningsförvaltningen att genomföra de åtgärder som föreslås med anledning av rapporten. KS Planerings- och uppföljningsavdelningen Det sker ett utvecklingsarbete inom internbanken. Inom ramen för ifrågavarande arbete kommer synpunkter från revisionen beaktas. Avrapportering i samband med ny finanspolicy.

55 6 Nätverk för romsk inkludering (KS/2013:592) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att lämna förslag på handlingsplan för kommunens arbete med romers inkludering. 7 Slutredovisning till SKL inom programmet Hållbar jämställdhet (KS/2013:660) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet för ett jämställt interkulturellt Botkyrka fritt från diskriminering. Förslag till handlingsplan tas upp i demokratiberedningen senast september 2014 för beslut i kommunstyrelsen under hösten KS Samhällsutveckling Kopplas samman med åtagande i ettårsplan 2016: Kommunstyrelsen åtar sig att ta fram ett förslag för att förtydliga kommunens arbete med romsk inkludering. KS Samhällsutveckling Klf har i samarbete med andra förvaltningar tagit fram ett förslag på program som kombinerar fyra strategier: Jämställdhets-; interkulturell; hedersrelaterat våld och förtryck samt folkhälsa. Förslaget ska remitteras till övriga nämnder våren Lagrådsförslag angående nya bestämmelser om gatukostnader (KS/2013:494) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att följa utvecklingen och återkomma med nytt förslag. KS , 24 Samhällsutveckling Planerar återkomma med förslag till kommunstyrelsen i juni.

56 9 Svar på revisionsrapport - Granskning avseende borgensåtaganden Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att innan utgången av 2014 ta fram ett förslag till borgenspolicy som även inkluderar en översyn av hur kommunen ska ta ut avgifter för sina borgensåtaganden. KS Planerings- och uppföljningsavdelning Behandlas tillsammans med ny finanspolicy. 10 Antagande av Alby stadsbyggnadsidé (KS/2013:263) Kommunstyrelsen ger kommundirektören i uppdrag att utreda möjligheterna till en temporär användning av Albyskolans tomt fram till dess Albyvägen sänks. KS SBN Kommunstyrelsens ordförande har lagt nytt beredningsuppdrag efter första återrapportering från förvaltningen. 11 Antagande av skyltprogram (KS/2014:117) Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att senast 15 april återkomma med förslag på upplägg på ett projekt som syftar till att profilera kommunen. 12 Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utveckla indikatorer och metoder för att mäta Botkyrkas kreativa klimat. KS Kommunikation Kommunikationschef har presenterat projektet för kommunstyrelseberedningen. Uppdraget är till stor del utfört, kommer pågå t o m juni. KS Samhällsutveckling Lämpliga indikatorer och metoder som underlag till ny målstruktur i kommunfull-mäktiges Mål och Budget, undersöks.

57 13 Svar på medborgarförslag - Enklare hantering av medborgarförslag (KS/2013:122) Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna att effektivisera hanteringen av medborgarförslag. KF Demokrati- och kansliavdelning Utredning fortsätter under våren Svar på revisionsskrivelse: Upphandlings- och inköpsverksamheten (KS/2015:121) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att: 1) i revideringen av upphandlingsoch inköpspolicyn återkomma med förslag på hur en lokal organisationen på förvaltningarna kan se ut. Utarbeta regler och rutiner avseende direktupphandlingar, uppföljning och innehållsmässiga krav på avtal och uppföljning av dessa. 2) Se över hur ett utökat arbete för kvalitetssäkring av entreprenadupphandlingar ska finansieras. Uppdraget ska vara klart senast i november ) Att tydliggöra och komplettera anvisningar för ettårsplan och framåtsikter med krav kring att även redovisa upphandlingsbehovet under planeringsperioden. Uppdraget ska vara klart senast i november KS , 109 Planerings- och uppföljningsavdelning Arbete pågår, kommer att avrapporteras i samband med förslag till förändringar i nuvarande upphandlings- och inköpspolicy. Beräknas hanteras i de olika beredningsorganen under april och maj 2016.

58 15 Översyn av nämndorganisation, politiska resurser m.m. inför kommande mandatperiod (KS/2013:677, KS/2013:516, KS/2013:349) Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av utbildningsnämndens verksamhet. Utredningen ska återredovisas till kommunstyrelsen senast KS Pågår.

59 16 Flerårsplan (KS/2014:154) 1) Utbildningsnämnden ska senast under september 2014 återkomma med en utredning som visar på det långsiktiga behovet av skollokaler i Tumbaområdet som kan ligga till grund för dimensioneringen av Björkhaga skola. 2) Utbildningsnämnden ska senast under september 2014 redovisa ett underlag kring utvecklingen av antalet elever i Hallunda/Norsborg som kan ligga till grund för dimensioneringen av en ny skola i Brunnaområdet. 3) Kultur- och fritidsnämnden ska tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden utreda alternativa placeringar och kostnader för en 11-manna konstgräsplan i Tullinge. Uppdraget ska redovisas senast under september KF , 113 UN, KOFN (1)Projektering av Björkhagaskolan har påbörjats. Gällande behovet i Tumbaområdet finns detta beskrivet i UFs omvärldsanalys. (2) Omvärldsanalys. Arbete pågår om nya Hallundaskolan ska byggas som F-9 skola eller 7-9 skola.

60 17 Omvandling av Tumba vård- och omsorgsboende (KS/2014:318) Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet i första hand förbereda för en försäljning av Tumba vård- och omsorgsboende kombinerat med upphandling av ett hyreskontrakt för ett vård- och omsorgsboende i nuvarande Tumba vård- och omsorgsboende omfattande platser. Beroende på dialogen kring utvecklingen av Fittja centrum kan försäljningen av Tumba vård- och omsorgsboende kompletteras med krav på ytterligare platser för förhyrning på anvisad mark i Fittja. Förberedelserna bör påbörjas omgående så att försäljnings- och upphandlingsprocessen kan startas i början av KF Upphandlingsenhet/TN Försäljningen publicerades under december 2015 och anbud kommer in i början av april Beslut under våren 2016.

61 18 Omvandling av Tumba vård- och omsorgsboende (KS/2014:318) Kommunfullmäktige ger vård- och omsorgsnämnden i uppdrag att, i samverkan med kommunens upphandlingsenhet, genomföra en upphandling av nya platser i ett för ändamålet nybyggt vård- och omsorgsboende. De av kommunen förhyrda platserna i den nya anläggningen (boendet) ska dock drivas i kommunal regi. KF Upphandlingsenhet/ VON Upphandlingsenheten förbereder för upphandlingen tillsammans med tekniska förvaltningen och vård-och omsorgsförvaltningen. Beräknas klart Q3. 19 Nytt vård- och omsorgsboende och förskola i Vårsta (KS/2014:262) Kommunstyrelsen ger tekniska nämnden i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet snarast påbörja upphandling av hyreskontrakt för ett nytt vård- och omsorgsboende och en ny förskola i Vårsta KS Upphandlingsenhet/TN Projektet återkommer med förslag om begäran om ett delvis justerat uppdrag. Ärendet beräknas tas upp på på sammanträde under våren.

62 20 Antagande av principer för uppbyggnad av ny ITtjänstekatalog och prismodell (KS/2014:557) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, till den 1 mars 2015, återkomma till kommunstyrelsen med en precisering av processerna kring verksamhetsdriven e/itstyrning, som också innefattar styrning av tjänstekatalog och prismodell. KS Samordnings- och stödavdelning/it Pågående utredning och förslag till ny tjänstekatalog och servicenivå överenskommelse/ Ramöverenskommelse, beräknas vara klart under våren 2016.

63 21 Arvodesbestämmelser (KS/2014:736) Kommunfullmäktige beslutar vidare att kommunfullmäktiges presidium uppdras att under 2015 genomföra en översyn av kommunens arvodesregler och ersättningsreglementen, med målsättningen att förenkla och förtydliga reglerna. KF Markanvisningstävling för KS , 12 Hågelby (KS/2014:319) Kommunstyrelsen uppdrar till tekniska nämnden att genom-föra upprustning av Hågelby Gård med en fastställande bud-get om 40 miljoner kronor. Budget finns avsatt i flerårs-planen , varav 22,5 miljoner kronor i ettårsplan Demokrati- och kansliavdelning

64 23 Svar på revisionsskrivelse: Rutiner för momsredovisning (KS/2014:522) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att: 1) Arbeta fram en kommunikationsplan för hur information inom det ekonomiadministrativa området bör hanteras. 2) Skapa en momsgrupp med representanter från förvaltningarna och VO ekonomi & styrning för att uppnå en bättre dialog, samsyn och rutin med förvaltningarna. 3) Genomföra stickprov för inköp och leasing av hyrbilar tre gånger under 2015, bokslutsmånaderna. resultatet kommuniceras till ekonomi och styrning. 4) Uppdatera Ekonomihandboken med avsnitt för moms, information om redovisning och momshantering av representationskostnader. 5) Uppdatera mall för kontroll av deklarerad moms. KS , 13 KLF Momsgrupp finns, rutiner finns framtagna - vissa är utkommunicerade andra är på gång att komma ut - Ekonomihandboken med och ny "botwebb" lösning arbetas fram.

65 24 Svar på revisionsskrivelse: Granskning av brottsförebyggande arbetet (KS2014:521) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att: 1) Senast september 2015 uppdatera "Strategin för det trygghetsfrämjande arbetet". 2) Uppdatera rutinbeskrivningar inom trygghet- och säkerhetsarbetet. KS , 14 Demokrati- och kansliavdelning Ett trygghets- och säkerhetsprogram har tagits fram. Några justeringar innan det kan presenteras för Kommunstyrelsen. 25 Rapporter om valen 2014 (KS/2013:598) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att senast i maj 2015 utifrån en djupare analys av båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val KS , 15 Demokrati- och kansliavdelning Ingår i ordinarie verksamhetsarbete. 26 Återrapportering av uppdrag om lokaler kombinerat med boende (KS/2013:739) Kommunfullmäktige ger tekniska nämnden och kommunstyrelsen i uppdrag att vid nybyggnation prioritera att blanda bostäder och kommunala verksamheter i samma fastighet. KF , 6 TN/KS Pågår löpande.

66 27 Rökfri arbetstid (KS/2014:246) Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att eftersträva tobaksfri arbetsmiljö, som omfattar såväl snusning som rökning och bygger på frivillighet, stöd och proaktivitet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att införliva tobaksfri arbetsmiljö som ett mål i kommande plandokument inom ramen för ordinarie styrprocessen. KF , 9 HR Ett verktyg i arbetet är den nya arbetsmiljöguiden på botwebb där det finns ett avsnitt bland rutiner som just nu heter Tobaksrökning. Där kommer information om tobaksfri arbetsmiljö presenteras. Frågan kommer också uppmärksammas inom ramen för tjänster från företagshälsan. 28 Svar på revisionsrapport: Uppföljande granskning av investeringsprojekt (KS/2014:598) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att tillsammans med tekniska förvaltningen se över beloppsgränsen för rapportering av slutredovisning av investeringsprojekt KS , 33 Planerings- och uppföljningsavdelning/ TF Hanteras delvis i KS , 58. Ändring av redovisningsreglementet behövs, förslag presenteras våren Svar på motion - Babysim i Botkyrka (M) (KS/2014:362) Kommunfullmäktige ger kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att undersöka efterfrågan av babysim i kommunen, samt att om en konstaterat efterfrågan finns, beräkna kostnaden för att erbjuda babysim i någon av våra simhallar. KF , 38. KOFN

67 30 Uppföljning av upphandlings- och inköpspolicyn (KS/2015:274) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag till förändringar i policyn vad avser: 1) Krav på upphandlingssamordnare tas bort, och ersätts med att samordning med upphandling sker på verksamhetsnivå. 2) Krav på kollektivavtal utvecklas och förtydligas på en mer detaljerad nivå än vad som anges idag. 3) Dokumentationsplikt införs för direktupphandling som överstiger kr via ett systemverktyg som tillhandahålls av verksamhetsområdet upphandling. KS Samordnings- och stödavdelning/upphand lingsenhet Arbete pågår, hanteras tillsammans med ärende: Svar på revisionsskrivelse: Upphandlingsoch inköpsverksamheten (KS/2015:121) 31 Svar på motion: Gång- och cykelväg mellan Rikstens Friluftsstad och Lida (FP) (KS/2013:542) Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda förutsättningar för en gång- och cykelväg mellan Rikstens friluftsstad och Lida. KF SBN Enligt Gata/Parks verksamhetsplan 2016 ska en förstudie göras för gång- och cykellänkar Riksten-Lida och Kassmyra/Skäcklinge-Lida. Samarbete sker med kultur- och fritidsförvaltningen. Förstudien beräknas klar under hösten. Eventuellt ansöker kommunen om statsbidrag för medfinansiering under nästa år.

68 32 Svar på medborgarförslag: Utred Tullinge gymnasiums framtid (KS/2014:211) Kommunfullmäktige ger i uppdrag till utbildningsnämnden att involvera elevkåren på Tullinge gymnasium i utredningen om skolans upprustningsbehov och eventuella utbyggnad. 33 Tilläggsäskande feriepraktik 2015 (KS/2015:350) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ska i samband med delårsrapport 2 redovisa de faktiska kostnaderna som följer av ökningen av antalet sommarjobbsplatser. KS UN Pågår. KS , 113 AVUX Delårsrapport 2

69 34 Nytt kommunhus (KS/2014:290) KS ) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utse en tjänstemannastyrgrupp för att styra och samordna arbetet mellan förvaltningar och eventuella bolag. Kontinuerlig återrapportering ska ske till kommunstyrelsen. 2) Kommunstyrelsen lämnar en beställning till tekniska nämnden att med styrgruppen som samlande beställare projektleda och närmare utreda lokaliseringen av ett nytt kommunhus i centrala Tumba samt att utreda verksamhet/funktion, nya arbetsplatsstrategier, arkitektur och ekonomi. 3) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen senast april 2016 med ett förslag på placering av ett nytt kommunhus och en första åt t k h t/ KLF/TN

70 återrapport om verksamhet/ funktion, nya arbetsplatsstrategier, arkitektur och ekonomi inför flerårsplan ) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att värdera förutsättningarna för befintlig byggnads framtida användning. 35 Utvecklingsprogram för ett hållbart Hallunda/Norsborg (KS/2015:411) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att ta fram ett utvecklingsprogram för Hallunda/Norsborg. KS Samhällsutveckling Arbete pågår. Kvantitativa och kvalitativa analysunderlag har tagits fram. Förslag till medborgardialog godkändes av KS Strukturplan för Storvreten (KS/2015:296) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att arbeta fram en strukturplan. KS Samhällsutveckling Arbete pågår. Planeringsförutsättningar, förslag på ytor för möjlig förtätning samt förberedelser kring medborgardialog har tagits fram. Förslag till medborgardialogen godkändes av KS

71 37 Trygghetsskapande verksamhet i Hallunda Norsborg (KS/2015:371) Kommunstyrelsen uppdrar till KLF att: 1) upphandla trygghetsskapande verksamhet till Hallunda/Norsborg under 18 månader från den 1 juli 2015 till 31 december Den trygghetsskapande verksamheten ska i likhet med t.ex. Lugna Gatans arbetsmetodik arbeta för att minska våld, vandalisering, oro, negativa grupperingar etc. Arbetet ska ske i samverkan med både kommunala och externa verksamheter och myndigheter i området. 2) att utvärdera insatsen och för kommunstyrelsen presentera en rapport i december 2015, juni 2016 samt december KS Demokrati- och kansliavdelning Återrapportering under 2016 (1) Upphandlingen avslutad. 38 Rapport om mänskliga rättigheter i Botkyrka (KS/2015:369) Kommunstyrelsen uppdrar till KLF att ta fram konkreta förslag på hur kommunen kan förstärka arbetet med mänskliga rättigheter samt se över implementeringen av redan fattade beslut om olika konventioner om mänskliga rättigheter. KS Samhällsutveckling Som ett led i uppdraget ingår avdelning samhällsutveckling och avdelning planering och uppföljning i SKL:s pilotprojekt om mänskliga rättigheter i ledning och styrning

72 39 Flerårsplan (KS/2015:141) KF KLF, UN, VON, samtlig nämnder Kommunfullmäktige beslutar att nämnderna i anslutning till arbetet med ettårsplanen för 2016 ska redovisa följande uppdrag: 1) Botkyrka kommun kommer att genomföra omfattande investeringar, främst på fastighetssidan, under planperioden. Det ställer stora krav på att kvalitetssäkra planeringen och det innebär betydande ekonomiska och organisatoriska påfrestningar i hela den kommunala organisationen. I detta läge är det inte hållbart med stora ekonomiska avvikelser i förhållande till de kalkyler som ligger till grund för de medel som anslagits i investeringsbudgeten. Det är heller inte hållbart med stora avvikelser från när i tiden investeringar är praktiskt möjliga att genomföra. Därutöver måste vi ha en tydlig bild av hur 40 Äldreplan å k (KS/2015:428) 1) Vård- och omsorgsnämnden får i uppdrag att distribuera, kommunicera, följa upp och revidera äldreplanen. 2) Nämnderna får i uppdrag att uppfylla äldreplanens löften KF , 100 VON, samtliga nämnder (1) klart.

73 41 Upphandling av hyresavtal för vårdoch omsorgsboende, försäljning KF , 103 Samariten 1 (KS/2015:449) Upphandling av hyresavtal för vårdoch omsorgsboende, försäljning Samariten Kommunfullmäktige uppdrar till tekniska nämnden att genomföra en sammanhållen upphandling och utifrån utvärderad upphandling besluta om försäljning av fastigheten. TN/Upphandlingsenhet 42 Svar på motion - Spola isbanor i Tullinge (TUP) (KS/2013:710) Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att se över intresset för spolning av isbanor i området samt eventuella samordningsmöjligheter. 43 Svar på medborgarförslag - Skapa en extra textruta för medborgarförslag på webben (KS/2013:503) Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att verkställa medborgarförslaget. KF , 114 KOFN Pågår. KF , 118 IT Beräknas implementerad

74 44 Tingstorget nya lägenheter i anslutning till Albys norra tunnelbaneentré (KS/2015:487) Kommunstyrelsen uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att arbeta vidare med förslaget som ger cirka 670 nya lägenheter. KS , 167 SBN Planförslaget går ut på granskning perioden 21 mars-13 april. Därefter går förslaget till kommunfullmäktige för antagande före sommaren. Målet är en laga kraftvunnen detaljplan under sommaren, som möjliggör byggstart av såväl bostäder som nytt torg med mera under hösten. 45 Svar på medborgarförslag: Önskan om en skateplats för barn i Slagsta och Hallunda (KS/2014:636) Kommunfullmäktige uppdrar till kultur- och fritidsförvaltningen att anlägga en skatepark senast år KF , 135 KOFN 46 Svar på motion: Utred möjligheterna att samordna snöskottningstjänster för äldre (S) (KS/2014:320) Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden genomföra motionen. Uppdraget ska vara återrapporterat senast KF , 155 Medborgarservice, VOF, TF Uppdraget kommer återrapporteras under april/maj Sammanställning klar.

75 47 Svar på medborgarförslag: Ordna belysning, vinterunderhåll och asfaltering kring Brosjöspåret och Brosjön (KS/2014:588) Kultur- och fritidsförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med samhällsbyggnads-förvaltningen tillgodose medborgarförslagets önskemål gällande förbättrad belysning och städning. KF , 159 KOF/SBF 48 Ettårsplan 2016 (KS/2015:705) 1) Samhällsbyggnadsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att öka kommunens ambitioner för exploatering och företagsetablering så att fler jobb skapas i Botkyrka. 2) Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att öka exploateringstakten för att nå 20 miljoner kronor i exploateringsintäkter. KS , 205 SBN/AVUX Löpande arbete.

76 49 Förslag till ny organisation av kommunledning (KS/2015:694) 1) Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att senast 30 juni 2016 utreda frågan om möjligheten för Botkyrka kommun att från och med 2017 ingå i en med andra kommuner gemensam organisation för samordning av upphandling, samt en intäktsfinansiering av upphandlingsverksamheten baserad på volymer. 2) att i samband med avtalstecknande med MKC för 2016 utöka samarbetet med kommunledningen och särskilt se över ansvarsfördelningen avseende det interkulturella arbetet på nationell och internationell nivå. 3) att senast 31 december 2015 återkomma med förslag på justerade riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal som en konsekvens av nya reglementen för kommunstyrelsen och 50 Anställningsvillkor h b d för d förvaltningschefer (KS/2015:741) Kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att följa upp kostnadsfördelningsmodellen i samband med årsredovisningen KS , 206 Planerings- och uppföljningsavdelningen/u pphandlingsenhet KS , 208 Förvaltningsstaben Klart årsredovisning (2) Kommunlednings-förvaltningen och MKC har startat ett projekt för Projektet ska resultera i ett förslag på ansvarsfördelning mellan kommunen och mk beträffande det internationella och nationella arbetet med interkulturell utveckling. (3) Justerade riktlinjer markanvisningar beslutas i KF

77 51 Ettårsplan 2016 (KS/2015:705) 1) Kommunfullmäktige uppmanar berörda nämnder att utifrån ändringar i nämndernas reglementen ta fram och arbeta in mål och åtaganden för de verksamheter som överförs från kommunstyrelsen. Detta ska återrapporteras i samband med delårsrapport ) Samhällsbyggnadsnämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att öka kommunens ambitioner för exploatering och företagsetablering så att fler jobb skapas i Botkyrka. 3) Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att öka exploateringstakten för att nå 20 miljoner kronor i exploateringsintäkter. KF , 166 Delårsrapport

78 52 Förslag till ny organisation av kommunledning (KS/2015:694) 1) Kommunfullmäktige uppdrar åt respektive nämnd att senast 16 december 2015 anta reglemente med revideringar enligt ovan för fastställande av kommunfullmäktige 17 december ) Kommunfullmäktige uppdrar åt arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden, tekniska nämnden och utbildningsnämnden att senast 16 december 2015 ha genomfört nya riskbedömningar inför att reviderade reglementen beslutas i respektive nämnd. 3) Utvärdering av omorganisationen av kommunledningen ska genomföras om 24 månader. KF , 169 Samtliga nämnder, klf (1), (2) klart KF , 194 (3) kvarstår. 53 Uppföljning av kommunstyrelsens internkontrollplan 2015 (KS/2015:466) 1) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder senast i samband med delårsrapport 2, KS , 242 Förvaltningsstaben

79 54 Styrdokument för leverans av ITtjänster (KS/2015:401) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på styrdokument kring leverans av ITtjänster i samverkan med verksamheterna. KS , 248 Pågår. 55 Uppföljning av översyn Upplev Botkyrka AB (KS/2015:818) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att: 1) ta fram ett nytt uppdragsavtal för 2016 i likhet med 2015 års uppdragsavtal. 2) återkomma med förslag på nya ägardirektiv och ett nytt uppdragsavtal för Upplev Botkyrka AB år ) ta fram en ny modell för sammanhållen koncernstyrning för hela Botkyrka kommun, redovisas senast i juni ) i samråd med Upplev Botkyrka AB genomföra ett visionsarbete för Subtopia och Lida som resulterar i förslag på framtida inriktning och organisation, redovisas senast i juni 2016 KS , 256 Planerings- och uppföljningsavdelning, samhällsutveckling, demokrati- och kansliavdelning/koncernsamordnare (1) beslut i KF

80 56 Följduppdrag och återrapportering Brunna (KS/2012:478) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att begränsa strukturplanens geografiska omfattning till området närmast E4/E20, komplettera arbetet med en risk- och sårbarhetsanalys och en miljökonsekvensbeskrivning samt genomföra ett externt samråd med ej ännu tillfrågade remissinstanser som myndigheter och grannkommuner. Samhällsutveckling Arbete pågår med att upphandla konsultstöd för att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys och en miljökonsekvensbeskrivning. 57 Följduppdrag och återrapportering KF , 4 SBN, KOFN, TN, UN

81 Brunna (KS/2012:478) Kommunfullmäktige ger: 1) samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan för Hallundaskolan med en sporthall på del av fastigheterna Hallunda 4:33 och 4:34, 2) i uppdrag att genomföra en markanvisningtävling för bostäder på fastigheten Brunna-skolan 1, med ledning av underlaget till Brunnas strukturplan, 3) kultur- och fritidisnämnden i uppdrag att tillsammans med utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden, undersöka de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna för en sportfall för samnyttjande av skola och idrottsverksamhet. Detta ska göras i samband med planarbetet med nya Hallundaskolan, 4) tekniska nämnden i uppdrag att i samarbete med utbildningsnämnden planera ny tillfällig plats för de fö k l ilj id fi

82 58 Förslag på organisation för mottagande av nyanlända som kommer på anvisning (KS/2015:868) Kommunfullmäktige medger socialnämnden kronor för att under första halvåret 2016, genomföra en fortsatt utredning av kommunens flyktingmottagande samt ta fram en kommunövergripande strategi för flyktingmottagande. KF , 5 SOCN Markförfrågningar från föreningar KF , 25 och samfund (KS/2014:651) Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att direktanvisa mark till föreningar och samfund, med markförsäljning eller tomträttsupplåtelse. SBN 60 Svar på motion: Tillgång till gratis wifi på gator, torg och parker i kommunen (L) (KS/2014:471) Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att undersöka möjligheten och konsekvenser av att erbjuda gratis wifi på allmän plats i kommunen. Uppdraget ska åter-rapporteras senast KF , 33

83 61 Svar på revisionsskrivelse - Uppföljande granskning av investeringsprojekt inklusive lokalförsörjningsprocess (KS/2015:771) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att: 1) I budgetanvisningarna inför kommande budgetarbete etablera regler för kostnadsberäkningar och slutredovisningar av investeringsprojekt enligt punkterna 6, 9 och 10. 2) I budgetanvisningarna inför kommande budgetarbete förändra klassificeringen mellan korta och långa investeringsprojekt enligt punkterna 11 och 12. 3) I samarbete med tekniska förvaltningen se över hur investeringsprojekten belastas med kapitaltjänst och kostnader för projektledning samt vid vilken tidpunkt detta ska ske li t kt 13 KS , 58 Planerings- och uppföljningsavdelningen I budgetanvisningar inför kommande budgetarbete

84 enligt punkt 13. 4) Komplettera befintliga regler för uppdelning mellan investering och drift enligt punkt 13a. 5) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på de ändringar i redovisningsreglementet som föranleds av förslagen i kommunledningsförvaltningens skrivelse. 62 Medborgardialog om Storvretens utveckling (KS/2015:289) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att gå vidare i arbetet med Strukturplan för Storvreten i enlighet med tjänsteskrivelse daterad KS , 59 Samhällsutveckling 63 Medborgardialog om utvecklingsprogram för Hallunda- Norsborg (KS/2015:411) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra medborgardialog i enlighet med tjänsteskrivelse daterad KS , 60 Samhällsutveckling Avslutade uppdrag per

85 1 Avsiktsförklaring med konsthögskolan (KS/2012:161) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att leda arbetet för en etablering av studentbostäder i Fittja med anledning av idéerna kring Campus Fittja. KS Samhällsutveckling (övergår till BOBY) KS , 13 KS beslutade att den fortsatta processen med etablering av studentbostäder i Fittja övergår till AB Botkyrkabyggens hantering. 2 Uppdaterat detaljplaneprogram för Brunna, området mellan Hallunda och Slagsta trafikplatser (KS/2012:478) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att uppdatera detaljplaneprogram för Brunna för att hantera kultur- och fritidsförvaltningens förstudie kring upprustning av Brunna IP och ambitionerna i den nya översiktsplanen. Det nya programmet ska omfatta ett större område än det tidigare och sträcka sig mellan Hallunda och Slagsta trafikplatser. KS Samhällsutveckling Delvis klart - KS , 5 Den geografiska avgränsningen har justerats. Delar av området har brutits ut och för att påskynda ett detaljplanearbete för skola och markanvisningstävling för bostäder. Resterande område ska genomgå riskanalys, miljökonsekvensbedömning och extern remiss. Tas bort från listan till förmån för uppdrag: Följduppdrag och återrapportering Brunna (KS/2012:478) 3 Tullinge kultur/idéhus - ändrade förutsättningar (KS/2011:440) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att förhandla om köp av mark för del av Tullinge torg. KS , 14 Kommer avskrivas

86 4 Svar på revisionsskrivelse - Detaljplaneprocessen (KS/2013:266) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma senast med en komplettering av riktlinjerna för exploateringsprocessen med anledning av nyheter i plan- och bygglagen 5 Svar på revisionsrapport - Granskning av investeringsprojekt Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att färdigställa arbetet med en ny lokalförsörjningsprocess och återkomma med ett förslag till kommunstyrelsen senast i mars KS Samhällsutveckling Klart KS , 103 KS KLF/TN KS , 209. Delar av detta berörs i rapportsvar till KS , 58.

87 6 Samverkansavtal med Polismyndigheten i Stockholms Län (KS/2013:720) Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram det operativa underavtalet i enlighet med samverkansavtalet, samt - att ge kommundirektören i uppdrag att teckna det operativa underavtalet i enlighet med samverkansavtalet. Det operativa underavtalet ska tecknas med Polismyndigheten i Stockholms Län före utgången av Efter tecknande ska de båda avtalen anmälas till kommunfullmäktige. KS Demokrati- och kansliavdelning Klart, återrapporterat beslut för avtal Revidering av avtal för år 2016 klart, inväntar underskrift. 7 Utvärdering av upphandlings- och inköpspolicyn (KS/2011:16) Kommunstyrelsen ger kommunlednings-förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny utvärdering av upphandlings- och inköpspolicyn om ett år. KS Upphandlingsenhet Klart KS , 93

88 8 Återkoppling av rapport om social ekonomi i Alby och planer för social ekonomi 2014 (KS/2012:461) Kommunstyrelsen ger kommunlednings-förvaltningen i uppdrag att fortsatt testa förutsättningarna att använda upphandling som ett verktyg för att stimulera verksamhet inom den sociala ekonomin ska det ske genom pågående beredningsuppdrag om social ekonomi och genom förstudien om lokal samverkan för nya arbetstillfällen. KS Samhällsutveckling (övergår till AVUN) Beredningsuppdraget är återrapporterat och godkänt. Förstudien om lokal samverkan kommer främst att belysa våra möjligheter att jobba med sociala villkor i upphandling. Förstudien om lokal samverkan för nya arbetstillfällen återrapporterades för kommunstyrelsen Frågan överförs till AVUN. 9 Botkyrka Södra Porten - samarbetsavtal (KS/2013:354) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag ta fram erforderliga avtal för genomförande av visionen av Botkyrka Södra Porten. KS Samhällsutveckling KF , 187a

89 10 Avbruten upphandling Stockholm KS Skicenter (KS/2013:441) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utföra en extern oberoende analys för bedömning av ekonomin för att driva Stockholm Skicenter. Den externa analysen av ekonomin ska vara kommunstyrelsen tillhanda under hösten 2014 inför ett möjligt kommunstyrelsebeslut om genomförande av ny upphandling av Stockholm SkiCenter Samhällsutveckling (övergår till SBN) KS , 135. Ärendet överförs till SBN. 11 Svar på revisionsskrivelse - Granskning av löner, arvoden och kostnadsersättningar (KS/2014:209) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, under 2014, upprätta tydliga kommungemensamma beskrivningar som klargör de olika rollernas ansvar i löneutbetalningsprocessen och beskriva vilka kontrollmoment som finns. KS HR Revisionsskrivelsen har besvarats och arbete pågår för att klargöra ansvarsfrågan mellan olika roller.

90 12 Flerårsplan (KS/2014:154) 1) Kommunstyrelsen ska utreda och redovisa förutsättningarna för egen, av kommunen ägd, vindkraft. Uppdraget ska redovisas senast ) Kommunstyrelsen ska utreda och redovisa förutsättningarna för elproduktion genom solcellspark i Botkyrka. Inriktningen bör vara en anläggning som ska ägas och drivas i samarbete med privata aktörer och enskilda privatpersoner. Uppdraget ska redovisas senast KF , 113 Samhällsutveckling/ MHN Till KF för beslut Tryggt att bli äldre i Botkyrka - Äldreplan , återrapportering (KS/2014:538) Kommunstyrelsen ger vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att revidera äldreplanen så att den kan antas i samband med flerårsplanen och med den inriktningen att det löfte som ges till medborgarna i planen står i paritet med de beslut och resurser som kommunen beslutar om i ettårs- och flerårsplan. KS VON KF , 100

91 14 Svar på revisionsskrivelse: förvaltade stiftelser (KS/2014:373) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att insatserna intensifieras för att avveckla stiftelsen Alby Hågelby fond, dvs att via en engångsinsats dela ut kvarvarande kapital per KS Samordnings- och stödavdelning 15 Svar på revisionsskrivelse: förvaltade stiftelser (KS/2014:373) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att dela ut hela kapitalet och därigenom upplösa sociala samfonden. Beslutet som fattas av kommunstyrelsen, i dialog med socialnämnden, delges Länsstyrelsen och kan verkställas efter tre månader, under förutsättning att Länsstyrelsen inte har något att erinra gentemot beslutet. KS Samordnings- och stödavdelning KS , Ägardirektiv AB Botkyrkabyggen (KS/2014:641) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning senast 30 mars KS Samhällsutveckling KF , 50

92 17 Rapporter om valen 2014 (KS/2013:598) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att senast i maj 2015 utifrån en djupare analys av båda underlagen ge förslag på åtgärder inför kommande val KS , 15 Demokrati- och kansliavdelning Ingår i ordinarie verksamhetsarbete 18 Upphävande av reglemente för kommunala rådet för funktionshinderfrågor och inrättande av arbetsgrupp för funktionshinderfrågor (KS/2015:153) Kommunstyrelsen uppdrar till demokratiberedningen att: 1) senast bilda arbetsgruppen för funktionshinderfrågor i enlighet med instruktionen i kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad ) att se över användningen av begreppet funktionshinder/funktionsnedsättni ng i ärendets handlingar och återkoppla senast KS Samhällsutveckling KS , 143

93 19 Delårsrapport 1 (KS/2015:435) Kommunstyrelsen uppmanar utbildningsnämnden, socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att i samband med delårsrapport redogöra för vidtagna och planerade åtgärder med syfte att minimera underskoten 2015 och att uppnå balans i sina ettårsplaner inför KS UN, SOC, VON, TN Delårsrapport Genomfört förutom med TN 20 Beslut om markanvisning Loviseberg (KS/2015:289) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att teckna köpeavtal med de företag som bäst uppfyller angivna kriterier samt med lägsta pris 600 kr per kvm enligt opartisk värdering. KS KLF/ANB KS , Annonsering på digitala annonstavlor E4an (KS/2015:407) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att senast teckna hyresavtal med extern part för tillgång till de digitala annonstavlorna vid E4:an. Finansieringen av kostnaden för hyresavtalet behandlas i samband med beredning av kommunens och kommunstyrelsens ettårsplan KS , 170 Kommunikationsavdelning

94 22 Utvärdering av upphandlings- och inköpspolicyn (KS/2011:16) Kommunstyrelsen ger kommunlednings-förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny utvärdering av upphandlings- och inköpspolicyn om ett år. KS Upphandlingsenhet KS , Återkoppling av rapport om social ekonomi i Alby och planer för social ekonomi 2014 (KS/2012:461) Kommunstyrelsen ger kommunlednings-förvaltningen i uppdrag att fortsatt testa förutsättningarna att använda upphandling som ett verktyg för att stimulera verksamhet inom den sociala ekonomin ska det ske genom pågående beredningsuppdrag om social ekonomi och genom förstudien om lokal samverkan för nya arbetstillfällen. KS Samhällsutveckling (överförs till AVUN) Beredningsuppdraget är återrapporterat och godkänt. Förstudien om lokal samverkan kommer främst att belysa möjligheter att jobba med sociala villkor i upphandling. Förstudien om lokal samverkan för nya arbetstillfällen återrapporterades för kommunstyrelsen

95 24 Svar på revisionsskrivelse - Samverkan och stöd gentemot ideell sektor (KS/2014:782, KS/2013:712) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att göra en översyn över vilka föreningsbidrag som hanteras i kommunstyrelsen och att därefter om nödvändigt se över delegationsordningen med avseende på föreningsstöd. Uppdrag till KLF att ompröva principbeslutet om årlig bidragsgivning till Hela Människan. KS Samhällsutveckling KS , Flerårsplan (KS/2015:141) Kommunledningsförvaltningen ges i uppdrag att tillsammans med berörda förvaltningar närmare analysera investeringsbudgeten med inriktningen att kvalitetssäkra investeringsbeloppen, när i tiden investeringar är praktiskt möjliga att genomföra samt tydliggöra vilka konsekvenser investeringarna ger på de årliga driftkostnaderna i kommunens olika verksamheter. KS , 114 KLF

96 26 Delårsrapport 1 (KS/2015:435) KS UN, SOC, VON, TN Delårsrapport Genomfört förutom med TN Kommunstyrelsen uppmanar utbildningsnämnden, socialnämnden, vård- och omsorgsnämnden och tekniska nämnden att i samband med delårsrapport redogöra för vidtagna och planerade åtgärder med syfte att minimera underskotten 2015 och att uppnå balans i sina ettårsplaner inför Beslut om markanvisning Loviseberg (KS/2015:289) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att teckna köpeavtal med de företag som bäst uppfyller angivna kriterier samt med lägsta pris 600 kr per kvm enligt opartisk värdering. KS KLF/ANB KS , Medborgardialog om Brunnas utveckling (KS/2012:478) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att i samråd med KOF, senast återkomma med förslag på konkreta insatser och åtgärder i Brunna som kan genomföras på kort sikt. KS KLF/Samhällsutveckling, kultur- och fritidsförvaltningen KS , 5

97 29 Trygghetsboende för äldre (KS/2015:474) 1) Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att återkomma senast november 2015 med beslutsförslag för reviderat reglemente för vård- och omsorgsnämnden, att gälla från och med den 1 januari ) Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen att återkomma med förslag på finansiering i samband med behandling av kommunens ettårsplan KF KLF/VON Delvis i KF , Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända (KS/2015:151) Kommunfullmäktige uppdrar till socialnämnden att senast december 2015 ta fram ett styrdokument som beskriver kommunövergripande genomförandestrategi för reell mottagarkapacitet KF , 126 SOCN KF , 5

98 31 Översyn av föreningsbidrag inom kommunstyrelsen (KS/2015:532) Kommunstyrelsen ger KLF i uppdrag att utifrån KLF rekommendationer revidera och förtydliga styrelsens reglemente och delegationsordning med inriktningen att bidrag ska fortsatt kunna lämnas från kommunstyrelsen. KS , 191 Samhällsutveckling KS , Flerårsplan (KS/2014:154) 1) Kommunstyrelsen ska utreda och redovisa förutsättningarna för egen, av kommunen ägd, vindkraft. Uppdraget ska redovisas senast ) Kommunstyrelsen ska utreda och redovisa förutsättningarna för elproduktion genom solcellspark i Botkyrka. Inriktningen bör vara en anläggning som ska ägas och drivas i samarbete med privata aktörer och enskilda privatpersoner. Uppdraget ska redovisas senast KF , 113 Samhällsutveckling/ MHN KF , 60 respektive 61

99 33 Strategi - Kreativa Botkyrka (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att implementera strategin tillsammans med nämnder, berörda bolag och stiftelsen Mångkulturellt centrum. Implementeringen ska ske i dialog. KS Samhällsutveckling Löpande arbete 34 Strategi - Kreativa Botkyrka KS (KS/2014:188) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att bearbeta relevanta målformuleringar i förslag till flerårsplan med ledning av inriktningen i Kreativa Botkyrka. Samhällsutveckling 35 Markanvisningstävling för Hågelby (KS/2014:319) Kommunstyrelsen ger kommunledningsförvaltningen i uppdrag att genomföra en idé- och markanvisningstävling för Hågelby. KS , 12 Samhällsutveckling/SBN SBN , 74 AVUN BOBY HÅBY KF KLF KS KOFN MKC MOHN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Hågelbyparken AB Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Mångkulturellt centrum Miljö- och hälsoskyddsnämnden

100 SBN SOCN TN UBAB VON Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden Tekniska nämnden Upplev Botkyrka AB Vård- och omsorgsnämnden

101 årsredovisning 2015 PLATS FÖR FOTO

102 INNEHÅLL Inledning Förord... 3 Botkyrka en inspirerande plats... 4 Sammanfattning av årsredovisningen... 5 Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun... 6 Botkyrka kommuns organisation... 7 Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål... 8 Områdesperspektivet i Botkyrka...24 Botkyrka i jämförelse...26 Ekonomisk analys...28 Kommunens medarbetare...34 Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen...36 Tre nämnder...38 Utbildningsnämnden...42 Kultur- och fritidsnämnden...44 Så får vi fler flickor till fotbollen...46 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden...48 Vi gör skillnad för unga i Botkyrka...50 Socialnämnden...52 Vård- och omsorgsnämnden...54 Bolagen i sammanfattning...56 Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv Klimatarbetet...60 Framtidstro i Rikstens friluftsstad...62 Ett hållbart Botkyrka...64 Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal...68 Resultaträkning och kassaflödesanalys...69 Balansräkning...70 Noter...71 Drift- och investeringsredovisning...77 Redovisningsprinciper...78 Ordlista...81 Revisionsberättelse...82 Foto på omslaget: XXX Foto sid 2: XXX Botkyrka kommun 2016 Layout: This Way Up, Tryck: Ljungbergs tryckeri

103 Jobben först då klarar vi välfärden! Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter, artister kommer. Se bara på hyllade Subtopia, Redline eller på europamästaren Michel Tornéus. Jobben finns hos företagen. Min drivkraft som politiker är att skapa ett ännu bättre Botkyrka för alla. En av de största utmaningarna är att alla ska ha en egen försörjning och ett jobb. Vi har ett fantastiskt näringsliv i Botkyrka med stora som små företag. Jag vet att det är där jobben skapas. Därför vill jag att kommunen och företagen samarbetar ännu mer. Både för att företagen ska växa, kommunen som plats blir bättre och för att individer ska få jobb. Jag vill också att vi stärker välfärden med fler välfärdsarbetare och med nya yrkeskategorier. På så sätt säkrar vi kvalitén i välfärden. Botkyrka växer och utvecklas. Botkyrka växer så att det knakar. Fler människor flyttar hit varje dag, fler företag vill etablera sig i Botkyrka och fler vill bygga bostäder här. Vi är i en positiv spiral där fler och fler är intresserade av Botkyrka. Under 2015 tog vi beslut om Södra Porten som ska generera 3000 nya jobbtillfällen. Samtidigt startades fler projekt med bostadsbyggen som till exempel Tingstorget och Fittja centrum. Vi tog också beslut om den största investeringen någonsin i våra skolor och förskolor. Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Vi står inför en expansiv fas med massa positiv utveckling. I Botkyrka leder kontraster till fantastiska möjligheter. Genom samarbeten mellan föreningsliv, kulturliv, näringsliv, skola, kommun och medborgare kommer stordåd. Varje dag gör vi Botkyrka bättre tillsammans! Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande (s) Foto: Hans Alm Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans! Ebba Östlin, Kommunstyrelsens ordförande (s) INLEDNING 3

104 Botkyrka en inspirerande plats Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: Botkyrkaborna har arbete, Botkyrkaborna känner sig hemma, Botkyrka har de bästa skolorna, Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, Botkyrkaborna är friska och mår bra samt Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Botkyrka, långt ifrån lagom en kontrastrik kreativ mötesplats Vår devis långt ifrån lagom är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser. Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Foto: XXX 4 INLEDNING

105 Sammanfattning Av årsredovisningen Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både Botkyrka som plats och kommunen som organisation. Med hjälp av 13 mål och 41 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att fjorton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tjugotvå indikatorer visar att utveckling varken är positiv eller negativ, medan tre går åt fel håll och två inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden så som hälsa och inkomst. Ekonomisk analys Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott men bara med 27 miljoner kronor, vilket är sämre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner, även om resultatförsämringen är större i Botkyrka än genomsnittet för kommunerna. Nämndredovisning Nämnderna har i sin uppföljning gjort en egen värdering av sin måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden. Det finns skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar. Nämnderna behöver fortsatt se över sina mål för att förbättra både styrningen och uppföljningen. Botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett medborgarperspektiv. Resultaten 2015 visar på framsteg inom flera områden. Till exempel är det lättare att få ett snabbt svar när man ställer en fråga till kommunen på telefon eller via e-post. Inom de flesta områden ser vi en positiv utveckling i kommunen men det finns områden där vi kan göra stora förbättringar. INLEDNING 5

106 så styrs Botkyrka kommun Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov. Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen. Nämndens mål Facknämnd Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål. Enhetens mål Enhet Så styrs den kommunala verksamheten Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan. Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv. Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen. Nämnderna preciserar målen för enheterna Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen. Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat. Nämnderna följer upp enheternas arbete Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden. 6 STYRSYSTEM OCH ORGANISATION

107 KOMMUNSTYRELSEN Arbets- och näringslivsberedning Demokratiberedning Klimat- och planeringsberedning Personalutskott Folkhälsokommitté Brottsförebyggande rådet Kommunledningsförvaltningen Arbetsgrupp för funktionshinderfrågor Valnämnd KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD BOLAG och STIFTELSER Kultur- och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen AB Botkyrkabyggen (100%) Botkyrkabyggden Holding AB (dotterbolag) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) KB Valutan (dotterbolag) Botkyrka stadsnät AB (100%) Socialnämnd Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Hågelbyparken AB (100%) Vård- och omsorgsnämnd Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Kommunala pensionärsrådet Tekniska förvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Upplev Botkyrka AB (100%) Södertörns Energi AB (50%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 100%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) SRV återvinning AB (31,5%) Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (16,67%) AB Vårljus (8,33%) Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%) Mångkulturellt centrum SAMVERKSORGAN Södertörns brandförsvarsförbund Samordningsförbundet Botkyrka-Huddinge-Salem Södertörns överförmyndarnämnd botkyrka kommuns organisation STYRSYSTEM OCH ORGANISATION 7

108 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Foto: XXX Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är tryggt att bo och leva i sin kommundel. Sex av tio är också nöjda med tillgången på kultur- och idrottsevenemang och med möjligheterna att utföra sina fritidsintressen i kommunen. Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar att en tredjedel av de områden som följs har en positiv utveckling. För hälften av områdena syns ingen tydlig förändring. Botkyrkaborna ska ha tillgång till den service och det stöd vi erbjuder på lika villkor genom livets alla skeenden. Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag. I det arbetet är uppföljningen av kommunfullmäktiges mål ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Sex målområden Med hjälp av 13 mål och 41 indikatorer följer vi utvecklingen för följande målområden: 1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb 3. Välfärd och kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse 5. Kultur och kreativitet ger kraft 6. En effektiv och kreativ kommunal organisation I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar fjorton indikatorer att utvecklingen går åt rätt håll. Tjugotvå indikatorer visar att utveckling varken är positiv eller negativ, medan tre går åt fel håll och två inte går att bedöma. Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använder för att följa upp målen utgår vi i de flesta fall från hur förändringen sett ut de senaste fyra åren. I vissa fall har vi bra mått för 2015 och för andra saknar vi aktuella uppgifter. Därför redovisar vi resultat från tidigare år för vissa av indikatorerna. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län. Det kan då se ut som att utvecklingen går åt rätt eller fel håll, även om utvecklingen i Botkyrka inte går åt något särskilt håll. Flera av våra indikatorer utgår från medborgarundersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en fingervisning om hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation. Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utvecklingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst. Utvecklingen för 14 indikatorer går åt rätt håll Utvecklingen för 22 indikatorer är varken positiv eller negativ Utvecklingen för 3 indikatorer går åt fel håll Utvecklingen för 2 indikatorer går inte att bedöma 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

109 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Foto: Tobias Fischer/Botkyrka kommun Målområde: Medborgarnas Botkyrka Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecken på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De faktorer vi mäter visar inte att engagemanget ökar. Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Källa: Medborgarundersökningen 2015 Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Närmare fyra av tio Botkyrkabor tycker att de kan påverka i kommunala frågor som intresserar dem. Andelen som instämmer har ökat jämfört med tidigare år. Variationen mellan olika stadsdelar är stor 2015 var de boende i Alby och Fittja mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa. I Tullinge syns en svag förbättring under 2015 jämfört med 2014, men även sett över flera år är Botkyrkaborna i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Överlag är kvinnorna mer positiva än männen, mest tydlig är könsskillnaden i Tullinge och Hallunda/Norsborg. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka sker ingen större ökning av Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet. Vi behöver förstå vad det beror på och bli bättre på att möta Botkyrkaborna utifrån deras villkor och behov. År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

110 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen 2015 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en fingervisning om samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 68 procent Få invånare i Alby, Fittja eller Hallunda/Norsborg har vänner i Tullinge och Vårsta/Grödinge och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Överlag är skillnaden mellan kvinnor och män liten. Inom stadsdelarna är skillnaden störst i Alby, där färre män än kvinnor har vänner i en annan stadsdel än den egna. Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga. År Procent Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår. Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen 2015 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män År Utvecklingen är varken positiv eller negativ I medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrkaborna upplever diskriminering. I 2015 års undersökning svarade 13 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med en procentenhet sedan 2012, men de senaste två åren pekar utvecklingen åt rätt håll. Yngre Botkyrkabor i åldern år upplever i större utsträckning att de utsatts för diskriminering. Diskrimineringen har oftast med språk eller hudfärg att göra, och det vanligaste sammanhanget är arbetslivet följt av vården och skolan. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt. Procent Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn. Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen Procent Botkyrka Länet Riket År Utvecklingen går åt rätt håll Utvecklingen går stadigt åt rätt håll. Tydligast syns det om vi tittar ännu längre bak i tiden. Under den senaste tioårsperioden har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 15 procent. Botkyrka har fortfarande en av de största andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden i landet. En orsak till barnfattigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män. Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

111 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet Utvecklingen går inte att bedöma Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas, ett verktyg för uppföljning av kommunens arbete med tillgänglighet i den fysiska miljön. Tekniska förvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter. Eftersom arbetet med tillgänglighetsdatabasen har avstannat, saknar vi kompletta uppgifter om tillgängligheten i den fysiska miljön. Arbetet behöver återupptas inte minst eftersom bristande tillgänglighet har tillkommit som en ny diskrimineringsgrund. Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt men skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande stor. Det är också stora skillnader mellan män och kvinnor. Indikator 3:1 Ohälsotal Källa: Statistiska centralbyrån 2014 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Dagar Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrkabor som har eller har haft arbete. Kvinnor har nio fler sjukdagar än män. Sedan 2011 är antalet sjukdagar i princip oförändrat och klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar. Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förklaringar till skillnader i hälsa mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar. År Dagar Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting Procent Kvinnor Män Utvecklingen går åt rätt håll Den självskattade hälsan har under de senaste åren förbättrats i Botkyrka, och närmar sig genomsnittet för länet. I den senaste mätningen uppger 63 procent av kvinnorna och 71 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där 72 procent av kvinnorna och drygt 77 procent av männen uppger att de har god hälsa. Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11

112 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 3:3 Medellivslängd Källa: Statistiska centralbyrån Antal år Kvinnor - Botkyrka Män - Botkyrka Kvinnor - länet Män - Länet Utvecklingen går åt rätt håll Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Medellivslängden i Botkyrka är något lägre än länet, men för männen är den i nivå med riket och nästan i nivå med länet. År Kvinnor 81,2 82,0 83,0 83,2 Män 77,1 78,0 79,4 79,6 Målområde: Framtidens jobb Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande Långsamt ökar Botkyrkabornas möjligheter att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stora. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer. Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen år Källa: Statistiska centralbyrån 2014 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Utvecklingen går åt rätt håll Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Förvärvsfrekvensen på drygt 72 procent har ökat något för varje år under de senaste åren. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå. Skillnaderna i andelen invånare som har arbete är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna år var 2014 som lägst i Fittja och Alby med 55 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Trots den positiva utvecklingen ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet. År Procent 71,3 71,6 71,6 72,2 Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen år (medelinkomst, tkr) Källa: Statistiska centralbyrån, 2013 Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun tkr Kvinnor Män Utvecklingen går åt fel håll Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare. Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelinkomsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen. År Tkr 233,2 238,9 243,5 249,0 12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

113 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen unga Botkyrkabor i åldern år som studerar eller arbetar var 83 procent Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent. I åldersgruppen år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Bland dem som saknar en fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyrka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större. År Procent Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Företagandet i kommunen utvecklar sig i takt med regionens utveckling. Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar. Indikator 5:1 Antalet nya företag Källa: UC Antal Utvecklingen är varken positiv eller negativ De finns drygt arbetsställen i Botkyrka. Utvecklingen av nystartade företag har varierat över tid, men har under de senaste åren hållit sig på en nivå runt 600. Botkyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent. År Antal Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen Källa: Statistiska centralbyrån Antal Utvecklingen går åt rätt håll Det totala antalet arbetstillfällen i kommunen uppgick 2014 till , fördelade på 55 procent män och 45 procent kvinnor. Botkyrka har drygt 2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar Kvinnor Män År Antal Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal Utvecklingen går åt rätt håll Inom miljö, hälsa och kreativa näringar fanns det arbetstillfällen år Det är en ökning med närmare 200 arbetstillfällen sedan Jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch Hälsa Kreativa näringar Miljö År Antal FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13

114 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån Antal Utvecklingen går totalt sett åt rätt håll Antalet sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar ökar och 2015 var personer sysselsatta inom dessa branscher. Det är en ökning med 924 personer jämfört med Ökningen har framförallt skett i hälsobranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid Hälsa Kreativa näringar Miljö År Antal Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Källa: Stockholm Business Alliance Procent Utveckvlingen är varken positiv eller negativ År 2013 uppgav 70 procent av företagen att de fått ett gott bemötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning sedan 2007 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 2011 och Efter 2013 redovisas inga separata uppgifter om bemötande. Numera ingår detta som en del i nöjd kund-index (NKI) År Procent Målområde: Välfärd och kvalitet för alla Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaderna ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas unga goda resultat. Indikator 6:1 Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan Källa: Skolverket Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Flickor Pojkar Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Botkyrka ligger cirka sex procentenheter under länsgenomsnittet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora. Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

115 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Källa: Skolverket Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön. I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv Botkyrka Länet År Procent Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Källa: Skolverket Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Ingen tydlig utveckling syns för andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år. I Botkyrka är skillnaderna mellan åren större än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbets marknaden. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men statistik för hela landet visar att andelen kvinnliga högskolestudenter är större än manliga Botkyrka Länet År Procent Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla av trygghet har inte förbättrats, även om det finns variationer mellan kön och stadsdelar. Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ 38 procent av kvinnorna och 45 procent av männen över 65 år tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små Män Kvinnor År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

116 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 7:2 Andel invånare över 80 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen Procent Utvecklingen går åt rätt håll Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Av de cirka Botkyrkabor som är över 80 år är det 70 procent som klarar sig utan hemtjänst och särskilt boende. Av de som har stöd från kommunen har 57 procent stöd i form av hemtjänst och 43 procent har plats i särskilt boende Kvinnor Män År Procent Målområde: Grön stad i rörelse Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt. Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Källa: RUS Ton per invånare Botkyrka Länet Utvecklingen går åt rätt håll Utsläppen av växthusgaser minskar både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenomsnittet. Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta och arbetet för ett hållbart resande behöver intensifieras. Genom satsningar på nya cykelbanor och infartsparkeringar blir det lättare att gå eller cykla än att välja bilen. År Ton per 1,8 1,6 1,5 1,5 invåndare Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Källa: Statistiska centralbyrån MWh per invånare Botkyrka Länet Utvecklingen går åt rätt håll Botkyrkaborna använde 5,2 MWh el per invånare Det är 3,8 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon. År MWh per 6,3 6,4 6,1 5,2 invåndare 16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

117 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll. Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: Statistiska centralbyrån Antal Utvecklingen går åt rätt håll Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken, så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2000 och 2014 har det sammantaget byggts cirka 240 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation. Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver. År Antal Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna 2015 Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ 2015 svarade 64 procent av Botkyrkaborna i medborgarundersökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en ökning med tre procentenheter sedan 2014, men oförändrat jämfört med Det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 90 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Jämför vi svaren från män och kvinnor ser vi att i Alby svarar 48 procent av kvinnorna och 56 procent av männen att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. I Hallunda/Norsborg är det omvänt, där instämmer 45 procent av kvinnorna och 39 av männen. I övriga stadsdelar är skillnaderna mellan könen små. År Procent Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Källa: Medborgarundersökningarna Procent Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen personer som instämmer i påståendet det är tryggt att bo och leva i min kommundel har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Fittja och Hallunda/Norsborg är minst trygga. I Fittja är skillnaden mellan kvinnor och män störst. År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

118 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunens satsningar har ännu inte lämnat några avgörande avtryck i kommuninvånarnas uppfattning om att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap. Indikator 10:1a Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag Källa: Medborgarundersökningen 2015 Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män För att ta reda på om kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap tar vi hjälp av två påståenden i medborgarundersökningen. För det första Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter, till exempel föreningar och företag och för det andra Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ. År Procent Indikator 10:1b Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ Källa: Medborgarundersökningen 2015 Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Eftersom det är många som svarat vet ej på de båda påståendena är det svårt att tolka resultatet, men vi kan ändå konstatera en förbättring bland de som svarat. Uppfattningarna skiljer sig mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män. Botkyrkabor i Fittja och Alby är mer positiva, medan Botkyrkabor i Tullinge och Grödinge/Vårsta är mer negativa. Kvinnorna i Tullinge och Fittja är mer positiva än männen, medan det i Alby och Hallunda/Norsborg är männen som är mer positiva. Vid 2014 års mätning var kvinnorna mer positiva än männen i alla stadsdelar. År Procent Foto: XXX 18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

119 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Utvecklingen är svagt positiv. Många botkyrkabor ser möjligheter att utöva sina fritidsintressen i Botkyrka. Indikator 11:1 Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna 2015 Instämmer inte Alby År Procent Indikator 11:2 Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka* Källa: Medborgarundersökningen 2015 Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Mest nöjda är Botkyrkaborna med tillgången till naturområden. Drygt hälften är nöjda med tillgången på kulturevenemang i Botkyrka. I samtliga kommundelar utom Tullinge har andelen nöjda ökat eller är oförändrat från förra årets undersökning. Mest nöjda är kvinnorna i Tumba/Storvreten och minst nöjda är männen i Tullinge. Störst ökning av andelen nöjda gäller män i Fittja som ökat med 13 procentenheter till 57 procent Störst negativ förändring gäller män i Tullinge som minskar med nio procentenheter till 34 procent. Ungefär hälften av Botkyrkaborna har under det senaste året gått på teater, cirkus, dans, opera, bio eller idrottstävling som åskådare. Det är skillnad mellan mäns och kvinnors val av aktivitet. Män går i större utsträckning på sportevenemang medan kvinnor oftare går på kulturevenemang. I en storstadsregion är utbudet stort och mycket av behovet tillfredsställs i angränsande kommuner och Stockholms stad. Gått på teater, cirkus, dans eller operaföreställning Foto: XXX Sett på bio/film Varit på match/tävling Procent Kvinnor Män År Procent * Deltagit i någon av aktiviteterna ovan. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19

120 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Målområde: En effektiv och kreativ kommunal organisation Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Den sammanvägda bedömningen är att ett fortsatt arbete krävs för att säkra en god ekonomisk utveckling, medborgarservice och kompetens. Indikator 12:1 Invånare som upplever att de anställda ger dem ett bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen 2015 Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män Utvecklingen är varken positiv eller negativ 53 procent av Botkyrkaborna tycker att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket inte är någon större skillnad jämfört med tidigare år. Generellt är äldre något mer nöjda än yngre och kvinnor är mer nöjda än män. Mest nöjda är Botkyrkabor i Fittja och minst nöjda är boende i Vårsta/Grödinge. 26 procent av de som svarat har svarat vet ej på frågan. 64 procent av Botkyrkaborna har haft kontakt med någon kommunal verksamhet under Vi behöver inrikta vårt arbete mer på medborgarens fokus och öka medvetenheten om vikten av en god service på lika villkor. Detta oavsett om vi möter Botkyrkaborna öga mot öga, i ett mejl, brev, information eller i ett telefonsamtal. År Procent Indikator 12:2 Andel anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Kommunledningsförvaltningen Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Under de senaste åren har andelen anställda som enligt medarbetarundersökningen upplever att de har inflytande över sitt arbete varit ganska konstant är andelen anställda som upplever att de har inflytande över arbetet 67 procent för kvinnor och 69 procent för män Män Kvinnor År Kvinnor Män Alla Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen Procent Utvecklingen går åt fel håll Sjukfrånvaron för de anställda i kommunen ökar. Detsamma gäller för länets kommuner var sjukfrånvaron 7,5 procent, vilket är 0,3 procentenheter högre än länet. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron som ökar. Ökningen gäller alla åldrar och allra mest hos kvinnor i åldrarna år. För att vända trenden måste vi arbeta målinriktat med förebyggande insatser och aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete. 2 0 Män Kvinnor År Procent 6,1 6,0 6,5 7,5 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

121 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Statistiska centralbyrån och Kommunledningsförvaltningen År Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ År 2015 var andelen chefer med utländsk bakgrund 18 procent. Det är en oförändrad nivå jämfört med 2013 och Skillnaden mellan män och kvinnor är marginell och motsvarar 0,3 procentenheter. Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som önskar arbeta heltid Källa: Kommunledningsförvaltningen År 2011 Procent 40 Utvecklingen går inte att bedöma I medarbetarbetarenkäten 2011 ville 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Sedan dess har ingen motsvarande mätning gjorts, men enligt svar från de fem förvaltningar som har flest deltidsanställda vill 27 procent av de deltidsanställda arbeta mer. Här finns ingen uppdelning på kön, inte heller någon uppgift om det är heltid man vill ha. Uppenbart är ändå att vi har mer att jobba med för att alla medarbetare ska komma upp i den arbetstid de önskar. Indikator 12:6 Andelen medarbetare som har tillsvidareanställning Källa: Kommunledningsförvaltningen År Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen medarbetare med tillsvidareanställning är drygt 85 procent och ingen förändring syns under de senaste fyra åren. Kvinnor har i större utsträckning en tillsvidareanställning, skillnaden mellan kvinnor och män var drygt 3 procentenheter år Indikator 12:7 Resultat på en procent av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen År Procent 3,8 4,6 0,9 0,6 Utvecklingen går åt fel håll Det ekonomiska resultatet för 2015 var 27 miljoner, vilket innebär att vi inte når målet för året. Med tanke på att kommunens intäkter sannolikt kommer att utvecklas svagt även framöver, kan det bli svårt att nå målet även under de närmsta åren. Vi behöver därför fortsatta strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation 2015 Utvecklingen går åt rätt håll och alla kommunens fordon kan drivas fossilbränslefritt. Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Kommunledningsförvaltningen Procent Utvecklingen går åt rätt håll I april 2013 invigdes Botkyrkas första biogaspump i Fittja. Samtidigt har kommunen i allt större grad ställt om sina fordon till el, biogas och andra biobränslen. Detta är två förklaringar till att kommunens inköp av fossilbränsle minskat kraftigt under perioden och uppgår nu till 32 procent av allt inköpt bränsle. År Procent FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 21

122 UPPFÖLJNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Indikator 13:2 Andel fordon (personbilar och lätta lastbilar) för fossilbränslefria bränslen Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Procent Utvecklingen går åt rätt håll Alla kommunens personbilar och lätta lastbilar kan drivas fossilbränslefritt. Om våra anställda konsekvent tankar rätt bränsle i fordonen finns därmed förutsättningar att nå målet om en fossilbränslefri organisation År Procent Indikator 13:3 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Bilpoolsandelen av det totala antalet körda kilometer i tjänsten var 2,7 procent år De egna verksamhetsfordonen står för den dominerande andelen, 87 procent, av alla körda kilometer. Andelen registrerad egen bil i tjänsten och hyrbil har minskat. Det totala antalet körda mil har ökat jämfört med 2013 och Egen bil i tjänsten Hyrbil Bilpool Verksamhetsfordon År Procent 1,2 2,7 2,4 2,7 Indikator 13:4 Inköpt energi per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Procent Utvecklingen går åt rätt håll Användningen av inköpt energi i kommunens lokaler har minskat över tid. Det kan förklaras genom att energin för uppvärmning fortsätter att minska, bland annat genom effektiviseringar av värme- och ventilationssystem. Elanvändningen har ökat eller stått still under åren, vilket till stor del beror på att vi använder mer el för belysning och IT-utrustning. För att kunna minska elförbrukningen är ett energisnålt beteende hos användarna mycket viktigt. År KWh/ kvm 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

123 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 Foto: XXX

124 OMRÅDESPERSPEKTIVET i BOTKYRKA Foto: XXX Medborgarnas delaktighet utvecklar Botkyrka Områdesutvecklingen är en viktig del i att göra Botkyrka till en bättre kommun att bo i. Samarbetet mellan medborgarna och områdesutvecklarna skapar bostadsområden, centrumkärnor och fritidsområden att trivas i. I Botkyrka arbetar vi med ett områdesperspektiv det finns områdesutvecklare och medborgarkontor i varje stadsdel: Alby, Tumba, Fittja, Tullinge och Hallunda-Norsborg. Områdesutveckling ger en upparbetad grundstruktur och är en viktig del för att samordna inom kommunens stadsdelar. Det är ett arbete som pågår hela tiden med många aktörer inblandade. Alla har kunskaper om hur vi kan lösa gemensamma utmaningar och utveckla våra stadsdelar, inte minst medborgarna själva. Därför är områdesutveckling en viktig del för att förstärka den lokala demokratin och ge förutsättningar för Botkyrkas medborgare att komma till tals. Områdesutvecklingen utgår från de fokusområden som är definierade i stadsdelens utvecklingsprogram, där sådana saknas utgår arbetet från de långsiktiga handlingsvägarna. Utemiljön är viktig för hemkänslan Insatser för utemiljön är tydliga tecken på omvandlingen av en stadsdel och det skapar positiva förväntningar. Den fysiska miljön har också stor betydelse för trygghet och trivsel och är en viktig del av områdesgruppernas insatser. Betydelsen av och intresset för den fysiska planeringen i stadsdelarna märks inte minst i de teman områdenas dialogforum haft under året. Några exempel på teman är Alby utvecklas aktuella fysiska projekt, Hur vill du utveckla Fittja?, Brunnas utveckling, Upprustning av Blåklintsparken i Hallunda, Storvretens upprustning, Bostadsprojekt i Tumba skog och Vårsta växer. 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

125 OMRÅDESPERSPEKTIVET I BOTKYRKA Foto: XXX Trygghetsfrågorna är en viktig del av områdesutvecklingen Trygghetsarbetet är prioriterat i Botkyrkas områdesutveckling. Det handlar om både förebyggande insatser som lovaktiviteter och nattvandring och insatser vid akuta kriser och oro. Det finns nätverksgrupper i alla områden som samordnar arbetet med trygghet och verksamheter som arbetar med barn och ungdomar i stadsdelarna. Exempel på insatser är trygghetsvandringar där medborgare och ansvariga från samhällsbyggnadsförvaltningen promenerar i området och kartlägger behoven och föreslår insatser för att öka tryggheten. Områdesutvecklingen ger oss möjlighet att agera och mobilisera vid kriser och oro parallellt med det långsiktiga arbetet för att utveckla samverkan kring unga vuxna. Exempel på detta är den mobilisering som varit i Storvreten, Alby och senast Fittja. Som ett led i att öka tryggheten och skapa positiva aktiviteter för ungdomar och unga vuxna på fredags- och lördagskvällar har idrottshallen i Storvreten hållit öppet för att ge ungdomar möjlighet att spela fotboll och umgås. I Norsborg har vi anordnat aktiviteter för unga vuxna, och i Alby finns det flera aktiviteter som lockar unga vuxna till Albys hjärta och sporthallen. Unga vuxna en grupp med mångsidiga behov Unga vuxna är en viktig målgrupp och många insatser inom områdesutveckling går ut på att stödja unga vuxna. Arbetsmarknadsåtgärder är en viktig del, men vi har också haft aktiviteter för att öka ungas deltagande i samhället och deras förtroende för samhället och vuxenvärlden. På Albys hjärta som invigdes i augusti 2015 utvecklas ett nytt arbetssätt för denna målgrupp. I Botkyrka har vi en områdesgrupp i varje stadsdel för samverkan inom stadsdelen. Genom dialog mellan Botkyrkaborna, kommunens förvaltningar, bolag och samarbetspartner ska områdesgrupperna bidra till en positiv utveckling i området. Alla områdesgrupperna har en handlingsplan som beskriver hur de ska arbeta under året för att bidra till en hållbar utveckling i Botkyrka utifrån kommunens hållbarhetsutmaningar. Vi har också medborgarkontor i alla våra stadsdelar. Vill du veta mer? Besök vår webbplats vagledningochservice/medborgarkontor FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 25

126 botkyrka i jämförelse Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför kommuner ur ett medborgarperspektiv. Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten. I undersökningen 2015 deltog 240 av Sveriges 290 kommuner. De sammanlagt 40 mått som ingår i undersökningen ger tillsammans en översiktlig bild av kommunernas kvalitet. Botkyrka deltog 2015 för sjätte gången i jämförelsen. Måtten rör fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare De faktorer som ingår i undersökningen har stor spännvidd. Vissa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra faktorer har ett mer övergripande samhällsperspektiv. Jämförelserna ska ge en översiktlig bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kommuner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling. Resultaten 2015 visar på framsteg inom flera områden. Till exempel är det lättare att få ett snabbt svar när man ställer en fråga till kommunen på telefon eller via e-post. Inom de flesta områden ser vi en positiv utveckling i kommunen men beskrivningen illustrerar även att det fortfarande finns områden där vi kan göra stora förbättringar. För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten med färger utifrån vår position. Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har bäst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst bäst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst sämst resultat Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har sämst resultat Tillgänglighet 2015 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga Andel av medborgarna upplever att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Öppethållande på bibliotek, simhall och återvinningsstation utöver 8-17 på vardagar Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Trygghet Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen röd Antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period Antal barn per personal i kommunens förskolor 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

127 BOTKYRKA I JÄMFÖRELSE Delaktighet och information 2015 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet mörkgrön mörkgrön gul Effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan Kostnad per betygspoäng i skolan Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom särskilt boende för äldre Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande i kommunen Antal nya företag som startats per 1000 invånare i kommunen Sjukpenningtalet bland kommunens invånare röd mörkgrön gul Effektivitet i kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunorganisationen Andel inköpta ekologiska livsmedel Hur invånarna ser på sin kommun som en plats att bo och leva på mörkgrön mörkgrön röd FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 27

128 ekonomisk analys Foto: xxx Överskottet krymper Även 2015 redovisar Botkyrka ett ekonomiskt överskott men endast med 27 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner sämre än föregående år. Efter flera år med starka resultat har många kommuner svårare att få ihop ekonomin, även om resultatförsämringen är större i Botkyrka än genomsnittet för kommunerna. Omvärlden Samhällsekonomisk utveckling Under 2015 tog tillväxten fart och BNP ökade preliminärt med 3,9 procent. Det är framför allt investeringar i bland annat bostäder som ligger bakom den starka tillväxten. Även konsumtionen ökade i god takt. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under året på grund av ökande sysselsättning. Arbetslösheten låg i genomsnitt på 7,4 procent under året och förväntas fortsätta att sjunka. Skatteunderlaget beräknas ha ökat med 4,9 procent. Ökad sysselsättning och ökade pensionsinkomster bidrog till skatteunderlagets ökning. De flesta prognoser visar på en stark ekonomisk tillväxt även under Befolkningsutveckling 2014 och 2015 hade Sverige den största folkökningen som någonsin uppmätts. Antalet invånare ökade med cirka respektive personer, motsvarande knappt 1,1 procent. I folkmängden ingår då ändå inte det stora antalet asylsökande personer. Efter ett tiotal år med mer måttlig befolkningstillväxt har folkmängden ökat med personer eller mer varje år sedan De senaste fem åren har födelseöverskottet varit personer per år och nettoinvandringen mellan och personer per år. I Stockholms län ökar folkmängden ännu snabbare. Förra året ökade befolkningen i länet med personer, motsvarande 1,5 procent. I Botkyrka var ökningstakten betydligt måttligare 2015, endast 0,6 procent eller 524 personer. Diagram 1. Befolkningsökning i Botkyrka Antal personer FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

129 EKONOMISK ANALYS Det är den lägsta befolkningsökningen sedan Det är framför allt flyttnettot inom landet som har försämrats kraftigt jämfört med de senaste åren. Födelsenettot och flyttnettot mot utlandet bidrar fortsatt starkt till befolkningstillväxten. En förklaring till den dämpade befolkningstillväxten kan vara det stora antalet asylsökande som bosatt sig i kommunen under året men som inte ingår i befolkningssiffrorna ovan. Ekonomiskt resultat Ett överskott på 27 miljoner Årets resultat uppgår till 27 miljoner, vilket motsvarar 0,6 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Resultatet är 11 miljoner lägre än förra året men i förhållande till årets budget är bokslutsresultatet 14 miljoner kronor bättre. Tabell 1. De viktigaste avvikelserna mellan utfall och budget 2015 Mnkr Skatteintäkter -26 Nämnder -29 Finansnetto 20 - därav avkastning pensionsavsättning 27 Avskrivningar och nedskrivningar -16 Återbetalning från AFA försäkring 28 Minskning av semesterlöneskuld m.m. 24 Övrigt 13 Summa 14 Skatteintäkterna blev 26 miljoner lägre än budget. Skatteunderlaget ökade långsammare än vi räknat med vilket gav negativ effekt på skatteavräkningarna för 2014 och Dessutom medför den snabba befolknings ökningen i riket att skatteunderlaget per invånare, medelskattekraften, inte ökar lika snabbt vilket får negativ effekt på inkomstutjämningen. De generella statsbidragen blev 8 miljoner lägre än budget. Sammantaget översteg nämndernas nettokostnader budget med 29 miljoner, en avsevärd försämring jämfört med 2014 då nämnderna redovisade ett överskott med 33 miljoner. Finansnettot visar ett positivt utfall med 20 miljoner vilket helt beror på att avkastningen från placerade medel för framtida pensioner har uppgått till 27 miljoner. Det medför att finansnettot som helhet visar ett positivt utfall med 20 miljoner. Ytterligare ett inslag som påverkar budgetutfallet positivt är att AFA försäkring har betalat tillbaka försäkringspremier för 2004 med 28 miljoner. Dessutom ger en lägre semesterlöneskuld en positiv effekt med 20 miljoner. Nedskrivningar av anläggningstillgångar har belastat resultatet med 13 miljoner och har medfört motsvarande budgetavvikelse. I tabellen nedan framgår hur verksamheternas externa intäkter och kostnader har utvecklat sig mellan 2014 och I posterna ingår inte skattemedel eller finansiella poster. Tabell 2. Verksamhetens intäkter Förändring Taxor och avgifter 253,8 241,4 5,1 % Externa bostads- 88,9 84,7 5,0 % och lokalhyror Försäljning av verksamhet 129,6 132,6-2,3 % Bidrag från staten med flera 378,7 323,5 17,1 % Övriga verksamhetsintäkter 68,5 69,6-1,6 % Summa intäkter 919,6 851,8 8,0 % Tabell 3. Verksamhetens kostnader Personalkostnader , ,4 5,9 % Varor -298,8-297,2 0,4 % Entreprenad och köp , ,3 4,8 % av verksamhet Externa lokalhyror -99,1-93,8 5,7 % Bidrag och transfereringar -254,6-240,1 6,0 % Köp av tjänster och övriga -557,6-552,5 0,9 % verksamhetskostnader Summa kostnader , ,3 4,8 % Utfallet för verksamhetens intäkter är totalt sett 8 procent högre än föregående år. Även verksamhetens kostnader har ökat mellan åren, ökningen är 4,8 procent. Förändring mellan åren kan för vissa intäkts- och kostnadslag förklaras av generella prisökningar och hyreshöjningar, till exempel posterna Taxor och avgifter, Externa bostads- och lokalhyror, samt Entreprenad och köp av verksamhet. Ökningen av intäkter från bidrag från staten med flera på 17,1 procent beror på återbetalningen från AFA försäkring. Kommunen har även fått ökade bidrag från Migrationsverket, till största del för att hantera flyktingsituationen. Personalkostnaderna har ökat med 5,9 procent vilket förklaras av löneökningar enligt den årliga lönerevisionen (3,1 procent), ökad sjukfrånvaro samt att kommunen har ca 150 nya årsmedarbetare. Ökningen av kostnader för bidrag och transfereringar på 6,0 procent förklaras av att kostnader för ett avtal med SL avseende upprustning av tunnelbanestationer bokförts med 15 miljoner kronor. Nämndernas underskott sammantaget 29 miljoner kronor men bättre än prognosen Resultatet blev 51 miljoner bättre än prognosen i delårsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall var bättre än prognosen från i höstas. Även de gemensamma kostnaderna och intäkterna gav ett bättre utfall. I delårsrapport 2 visade nämndernas prognoser ett sammantaget underskott med 58 miljoner. I det slutliga utfallet är underskottet halverat till 29 miljoner. De flesta nämnder har förbättrat sina utfall jämfört med prognosen, i några fall i betydande utsträckning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29

130 EKONOMISK ANALYS Vård- och omsorgsnämnden, socialnämnden och utbildningsnämnden redovisar underskott. Vård- och omsorgsnämndens kostnader för hemtjänst, externa placeringar och personlig assistans var högre än budget. Socialnämnden hade högre kostnader för placeringar av barn och unga. Nämnden har dessutom belastats med engångskostnader för oförutsedda händelser. Underskottet på utbildningsnämnden beror på att de egna enheterna inte till fullo lyckats anpassa verksamheten till förutsättningarna. I första hand samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar positiva budgetutfall. En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet nämndredovisning. Balanskravsresultat 33 miljoner kronor Balanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. I avstämningen beräknas ett särskilt balanskravsresultat som innebär att en del poster som ingår i årets resultat räknas bort eller läggs till. Exempel på detta är reavinster vid försäljningar av tillgångar och avsättningar respektive uttag ur resultatutjämningsfonden. Man kan också i vissa fall justera balanskravs resultatet genom att göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för. Tabell 4. Balanskravsresultatet Mnkr Årets resultat enligt resultaträkning 27,3 - Reducering av samtliga realisationsvinster + Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper = Balanskravsresulat 27,3 Avkastning på pensionsavsättning -26,7 Återföring pensionsavsättning för 25,0 pensionsutbetalningar Överskott VA 5,4 Kompetensfond 12,7 = Justerat balanskravsresultat 32,9 Överskottet för vatten och avlopp ska återföras till kunderna och överförs därför till VA-fonden. Överskottet ingår därför inte i det justerade balanskravsresultatet. Slutligen görs en justering för de medel som under året har använts ur kompetensfonden för vilka kommunen i tidigare bokslut gjort avsättningar. Diagram 2. Årets resultat och balanskravsresultat Mkr Årets resultat Balanskravsresultat Justerat balanskravsresultat 2015 uppgår till 33 miljoner, motsvarande 0,7 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är i likhet med förra året ett svagare resultat jämfört med den nivå som skulle vara befogat bland annat med hänsyn till kommunens förestående investeringsbehov. Under perioden har kommunen redovisat mycket starka resultat. Under dessa år har balanskravsresultatet varje år överstigit 3 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Koncernresultat 120 miljoner Det sammantagna resultatet för kommunen och de bolag som ingår i koncernredovisningen (bolag där kommunen äger mer än 20 procent) uppgår till 120 miljoner kronor. Förra årets resultat för koncernen låg på 116 miljoner. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag uppgick till miljoner och ökade med 4,3 procent jämfört med Det är en snabbare ökning än 2014 men ligger på en liknande nivå som åren 2012 och Beloppet utgör 83 procent av kommunens samlade intäkter om man undantar rent finansiella intäkter. Resterande 17 procent är intäkter kopplade till nämndernas verksamheter. Avkastningen från pensionsavsättningen räknas av eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Å andra sidan har de fonder som sålts under året tillgodoräknats i enlighet med förutsättningarna i budget. 30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

131 EKONOMISK ANALYS Diagram 3. Kommunens intäkter 2015, procentuella andelar Avgifter 5% Bidrag 7% Övrigt 5% Diagram 4. Nettokostnad per invånare, kronor Kronor Generella statsbidrag 26% Skatteintäkter 57% Utjämningsbidragen uppgår till drygt 1,4 miljarder kronor, de står för 31 procent av kommunens samlade skatte- och skatteutjämningsintäkter. I 2015 års taxering uppgick Botkyrkas skattekraft till 86,4 procent av riksgenomsnittet, vilket var en minskning med 0,1 procentenheter sedan Inkomstutjämningen kompenserar kommuner med låg skattekraft vilket för Botkyrkas del innebar ett tillskott med miljoner. I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för en stor andel barn och unga samt för den sociala strukturen. Samtidigt som kostnadsutjämningen reviderades 2014 infördes ett införandebidrag för kommuner som tappade intäkter i utjämningen trappades införandebidraget ned med 36 miljoner för Botkyrkas del och försvinner helt Det generella statsbidraget tillfördes två nya inslag Dels kompenserades kommunen för höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar med 6,7 miljoner. Hösten 2015 tillfördes kommunerna även ett särskilt stasbidrag för att möta de ökade kostnaderna för flyktingmottagandet under 2015 och Av totalt 65 miljoner till Botkyrka har 5 miljoner tillförts 2015 medan resterande del förs över till Kostnadsutvecklingen Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till miljoner kronor. Det är en ökning med 191 miljoner, motsvarande 4,4 procent. Kostnaderna per invånare uppgick till och ökade med cirka kronor i förhållande till Ökningen motsvarar 3,8 procent och är högre än det sammanvägda löne- och prisindex för kommunal verksamhet som bedöms ha ökat med 2,5 procent för Botkyrkas unga befolkning avspeglar sig i hur resurserna fördelas i kommunen. Förskola och skola står för cirka hälften av kommunens kostnader. Vård och omsorg står för ungefär en fjärdedel av kostnaderna och individ- och familjeomsorg för 11 procent. Diagram 5. Hit går skattepengarna Individ- och familjeomsorg 11% Vård och omsorg äldre och funktionshindrade 24% Infrastruktur, skydd mm 4% Gemensamt 5% Kultur och fritid 5% Investeringar och upplåning Gymnasie- och vuxenundervisning 10% Förskole- och skolverksamhet 40% Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick under 2015 till 418 miljoner, vilket är en ökning med 113 miljoner jämfört med föregående år. Framför allt de större byggprojekten är fleråriga och färdigställs under de kommande åren vilket medför att utfallet för 2015 understiger den investeringsnivå som budgeten anger. Samtidigt finns det i årets investeringar också projekt som är budgeterade tidigare år. Bland årets större investeringar kan nämnas följande projekt: Förskolan Humlan, Fittja Förskolan Prästkragen, Hallunda Förskolan Albydalen Alby fritidsgård Storvretsskolan, ombyggnad Rikstens skola, etapp 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31

132 EKONOMISK ANALYS Diagram 6. Nettoinvesteringar Mkr Investeringsnivån 2015 motsvarar ungefär genomsnittet för perioden. För de närmaste åren får vi rikta in oss på en väsentligt högre investeringsnivå. Diagram 7. Självfinansieringsgrad Procent Självfinansieringsgraden uppgick till 67 procent Måttet visar hur stor andel av årets investeringar som kommunen kunnat finansiera utan lån, det vill säga med summan av årets avskrivningar och resultatet. Jämfört med 2014 har investeringarna ökat vilket tillsammans med ett lågt resultat medför en lägre självfinansiering. Målet för året var en självfinansieringsgrad på minst 40 procent och det uppnår vi med viss marginal eftersom investeringsnivån är lägre än beräknat. Under har självfinansieringsgraden varit uppemot 100 procent. De starka resultaten dessa år har således använts till att finansiera investeringar. De hamnar inte i kommunkassan, utan minskar i stället behovet av att låna. Eftersom ökade lån och räntebetalningar minskar verksamhetsutrymmet har det stor betydelse för framtida ekonomiska förutsättningar. Låneskulden Kommunens internbank lånar även ut pengar till kommunens bolag. Vid utgången av 2015 uppgick den sammanlagda externa låne skulden till miljoner kronor. Det är en minskning med 355 miljoner i förhållande till Av den totala skulden är miljoner kronor lån från Kommuninvest och 50 miljoner lån från banker. Anledningen till att den externa låneskulden minskade 2015 är att Handelsbanken Finans har övertagit finansieringen av leasingkontraktet för Igelstaverket från kommunen. Det innebär att 770 miljoner har betalats tillbaka till kommunen. Kommunens egen upplåning har ökat under året och uppgick vid årsskiftet till 474 miljoner kronor. Det är en ökning med 335 miljoner jämfört med föregående år. Tabell 5. Kommunens vidareutlåning Mnkr Botkyrkabyggen Botkyrka Stadsnät 185 Söderenergi 406 Övrigt 5 Summa 1656 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska ta ansvar för sina beslut och inte skjuta finansieringen på framtiden. Kommuner ska enligt kommunallagen ha mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det gäller både finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten. Botkyrka kommun har två finansiella mål för 2015: Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,3 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat enligt balanskravsavstämningen motsvarar 0,7 procent. Målet är därför inte uppfyllt. De grundläggande orsakerna till detta är att skatteintäkterna blivit lägre än budget samtidigt som nämndernas nettokostnader överstigit budget. Självfinansieringsgraden av kommunens investeringar ska minst uppgå till 40 procent. Självfinansieringsgraden anger hur stor del av nettoinvesteringarna som finansierats med kommunens egna medel. En självfinansieringsgrad på 100 procent innebär att årets nettoinvesteringar är lika stora som årets resultat plus årets avskrivningar. Självfinansieringsgraden uppgick 2015 till 67 procent och målet är därför uppfyllt. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till miljoner, vilket är 15 miljoner högre än föregående år. Av detta belopp är miljoner (95 procent) borgen för lån till kommunägda bolag. Resterande borgen gäller lån till föreningar, bostadsrätts föreningar för industrier, kontor och hyror. Utöver dessa borgensåtaganden finns även en solidarisk borgen gentemot Kommuninvest. Risken för att kommunen ska tvingas fullgöra sina förpliktelser mot något av de kommunala bolagen bedöms som mycket liten. För övriga borgensåtaganden är riskerna större. Det gäller särskilt borgensåtaganden till föreningar och i de fall som kommunen lämnat borgen för hyror enligt de regler som gäller för hyresgarantier. Hyresgarantierna är relativt små belopp och kommunen har även fått en statlig ersättning som täcker en del av de kostnader som kan uppstå om hyresgästen inte kan betala. 32 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

133 EKONOMISK ANALYS Pensionsavsättningen För att möta den framtida ökningen av pensionsutbetalningar gjorde kommunen en särskild avsättning med 400 miljoner kronor år Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Det långsiktiga målet är en avkastning som motsvarar prisutvecklingen plus 3 procent. Värdet på avsättningen uppgick vid årsskiftet till 708 miljoner. Det är i princip oförändrat sedan föregående årsskifte. Men under året såldes för första gången placerade tillgångar till ett värde av 25 miljoner kronor. Dessa medel har använts till att finansiera pensionsutbetalningar i enlighet med avsättningens grundläggande syfte. Exklusive försäljningen var värdeökningen på placeringen under miljoner kronor (3,6 procent). Den senaste femårsperioden har värdeökningen uppgått till i genomsnitt 5,9 procent per år. Värdeökningen för 2015 förklaras framför allt av utvecklingen för de aktiefonder som ingår i placeringen. Såväl svenska som utländska aktier har haft en bra utveckling under året. Däremot har ränteplaceringarna mot bakgrund av ränteläget utvecklats svagt under året. Avkastningen på räntebärande placeringar uppgick endast till 0,3 procent. Sedan starten 2000 har värdeökningen i genomsnitt uppgått till cirka 4 procent per år. Mäter man värdeökningen utöver konsument prisindex för samma period uppgår denna till 3,1 procent per år, vilket alltså är något över det uppsatta målet på 3 procent. Värdet utgjorde 42 procent av det pensionsåtagande som inte finns upptaget som en skuld på balans räk ningen. Vid avsättningen beräknades att cirka en tredjedel av den så kallade ansvarsförbin delsen skulle täckas av avsättningen. Det innebär att avsättningen mer än väl täcker den ursprungliga ambitionen. så snabb befolkningsökning innebär att behoven av kommunal verksamhet växer i ännu snabbare takt än intäkterna. Den relativt snabba skatteunderlagstillväxten räcker helt enkelt till väsentligt mindre om befolkningsökningen blir så stor. Flyktingströmmarnas utveckling tillsammans med den osäkerhet som omgärdar flyktingpolitiken i såväl Sverige som EU innebär dock att befolkningsutvecklingen är mycket svårbedömd. I ettårsplanen för 2016 uppgår det budgeterade balanskravsresultatet till 34 miljoner kronor och de ekonomiska förutsättningarna ser fortsatt tuffa ut inför kommande år. Behovet av att staten permanent höjer de generella statsbidragen till kommunerna blir allt större. Kommunens stora ekonomiska utmaning för framtiden ligger i upprustningen av äldre lokaler och anläggningar. Tidigare eftersatt underhåll medför att stora belopp nu läggs varje år på akut, avhjälpande underhåll. Under en period kommer det att vara nödvändigt med stora investeringar i förskolor, skolor och anläggningar. De senaste åren har vi klarat investeringarna med en begränsad ökning av kommunens lån. Men kommande år krävs så stora investeringar att det kommer att bli mycket svårt att undvika en betydande ökning av kommunens upplåning. Foto: xxx Vid årsskiftet var tillgångarna placerade med följande fördelning: Tabell 6. Fördelning av placerade medel (procent) Normal Svenska räntor 40 45,4 Svenska aktier 20 19,7 Utländska aktier 20 19,0 Alternativa placeringar 20 15,8 Likvida medel 0,1 Framåtblick Under 2015 ökade BNP med nästan 4 procent och tillväxten beräknas bli i stort sett lika stor i år. Räntorna är rekordlåga och ökande investeringar är en viktig drivkraft bakom tillväxten. Sysselsättning och skatteunderlag växer i snabb takt och arbetslösheten förväntas sjunka avsevärt 2016 och Samtidigt har befolkningsökningen varit rekordhög under 2014 och 2015 och prognoserna visar på ännu snabbare befolkningstillväxt de närmaste åren, över två procent per år från En FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33

134 kommunens medarbetare Vi arbetar för en effektiv organisation, hög kvalitet och rätt kompetens Många medarbetare i Botkyrka kommun känner ett stort engagemang i sitt arbete och tycker att deras arbete är meningsfullt. Många tycker också att deras kreativitet och nytänkande tas väl tillvara på arbetsplatsen. Men vi har också en del utmaningar, exempelvis kompetensförsörjningen och den ökande sjukfrånvaron. Kommunen fortsätter arbetet för att erbjuda goda villkor och ta tillvara medarbetarnas kunskap och kreativitet. Botkyrkas arbetsgivarstrategi lägger grunden för att göra kommunen till en konkurrenskraftig arbetsgivare. Den visar vägen mot kommunfullmäktiges mål om en effektiv och kreativ kommunal organisation med medborgarnas fokus. Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete Andelen anställda som upplever att de har inflytande i sitt arbete Procent År Kvinnor Män Totalt Källa: Medarbetarundersökning Vår medarbetarundersökning visar ett stabilt resultat - 68 procent av medarbetarna tycker att de har inflytande och möjlighet att påverka sitt arbete och gemensamma frågor. Medarbetarna upplever att arbetsplatsen bjuder på goda möjligheter till delaktighet. Hållbart medarbetarengagemang står sig väl Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts via medarbetarundersökningen och har tre delar. Vårt totala värde för HME är 78 vilket motsvarar genomsnittet för länet. Alla tre delindexen i HME (motivation, ledarskap och styrning) visar fortsatt gott resultat. Förutsättningarna att göra ett bra jobb upplevs i många delar som mycket goda. Medarbetarna upplever till exempel att chefen har gott förtroende för dem, och att det är tydligt vad som förväntas av medarbetaren i arbetet. Hela 89 procent upplever också arbetet som meningsfullt. Men vi behöver bli bättre på att stödja medarbetaren på vägen till gott arbetsresultat. Exempelvis behöver den konstruktiva återkopplingen till medarbetaren bli bättre. Det ligger också en fortsatt utmaning för nämnder och förvaltningar i att ge fler möjligheter till karriärutveckling. Sjukfrånvaron ökar i Botkyrka och Stockholms län Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld, mest ökar den inom den kommunala sektorn i stort sett i hela landet. Jämfört med länets kommuner ligger vi 0,3 procent högre, 2015 hade vi en sjukfrånvaro på 7,5 procent. Sjukfrånvaron ökar i samtliga åldrar, och allra mest hos kvinnor i åldrarna år. Det är viktigt att vi tillsammans med företagshälsovården stödjer medarbetare till snabb återgång i arbete. För att på sikt vända trenden måste vi arbeta målinriktat med förebyggande insatser. Det ställs också nya krav på oss i en ny arbetsmiljöföreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft i år. Den nya forskningsbaserade föreskriften kommer samtidigt ge god hjälp och vägledning i det förebyggande arbetet. 34 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

135 KOMMUNENS MEDARBETARE Sjukfrånvaro för kommunens medarbetare Procent År Kort* (kvinna/man) Lång** (kvinna/man) Totalt ,1 2,9 6, ,1 (2,6/0,5) 3,4 6, ,3 (2,7/0,5) 4,2 (3,7/0,5) 7,5 Källa: HRM *1-14 dagar **15 dagar eller mer Förvaltningarna har också fortsatt arbetet med att skapa karriärvägar för sina anställda och att erbjuda kompetensutveckling. Arbetet sker utifrån den mall som kommunen tidigare beslutat om. Kommunen har sedan 2011 stimulerat de anställdas kompetensutveckling genom kompetensfonden, 2015 gav vi ut bidrag för totalt 10 miljoner. Det är nästan bara strategiska satsningar för att höja grundkompetensen hos anställda i yrkesgrupper som kan vara svårrekryterade, exempelvis förskollärare och undersköterska. Sjukfrånvaro i jämförelse med hela länet Procent Botkyrka Stockholms Län totalt 7,5 7,2 lång, 60 dagar eller mer 40,3 48,8 kvinnor män 29 år år 50 år 8,4 4,3 5,6 7,2 8,6 8,1 4,5 6,0 7,0 7,8 Bättre förutsättningar för jämlika, jämställda och interkulturella arbetsplatser Andelen chefer och medarbetare med utländsk bakgrund Chefer Medarbetare Procent Botkyrka ska vara en jämlik, jämställd och interkulturell organisation och kommun, fri från diskriminering. En del i det arbetet är att vi ska ha en representativ organisation som bättre återspeglar Botkyrkabornas samlade erfarenheter. Detta har vi lyckats väl med. Medarbetare med utländsk bakgrund motsvarar nu drygt 49 procent av alla medarbetare. Bland cheferna ligger andelen på 18 procent. Vi fördjupar arbetet med antidiskriminering Under 2016 kommer vi ta fram en likabehandlingsplan. Den ska ligga till grund för skapandet av en mer inkluderande arbetsplats och en bättre arbetsmiljö. Kompetens och karriär Kompetensförsörjning är en viktig fråga i kommunen. Konkurrensen om arbetskraften är en stor utmaning för oss. Särskilt gäller det så kallade bristyrken som socialsekreterare, lärare och funktioner inom samhällsbyggnadsområdet. Att säkra framtida kompetens är också en prioriterad fråga för många förvaltningar som lagt in åtaganden om detta i sina ettårsplaner. Under 2015 förberedde vi införandet av en modell för kompetensbaserad rekrytering, och nu inför vi modellen på några förvaltningar: vård- och omsorg, kultur- och fritid och socialförvaltningen. Fler tillsvidareanställda Andel medarbetare med tillsvidareanställning Procent Kvinnor Män Totalt av kommunens medarbetare har en tillsvidareanställning. Andelen tillsvidareanställda har ökat något, 22 procent av medarbetarna är män och det är bland dem tillsvidareanställning har ökat mest. Cirka 900 medarbetare (15 procent) arbetar på deltid. Under året arbetade vi vidare med projektet ökad sysselsättningsgrad. Vi arbetar med en systemlösning för smart schemaplanering som i sin tur öppnar för möjligheter att erbjuda ökad sysselsättning för de som så önskar. Så mycket pengar tjänar en medarbetare i snitt Medellön för kvinnor och män Procent Kvinnor Män Totalt I snitt tjänar en medarbetare i kommunen kronor i månaden. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ligger oförändrad. Genomförd lönekartläggning påvisar inga osakliga löneskillnader p.g.a. kön. Skillnaden förklaras av kvinnodominansen i de stora låglönegrupperna. Det blev totalt 3,08 procent mer i lön i snitt 2015, för män var ökningen 3,0 och för kvinnor 3,11. Förmåner för hälsoutveckling hos medarbetare Kommunen ger friskvårdsbidrag och cykelförmån för att medarbetarna ska kunna förbättra sin hälsa betalade vi ut friskvårdsbidrag för 3,5 miljoner kronor, drygt 20 procent mer än Cykelförmånen utnyttjades av drygt 200 medarbetare vilket kostade cirka kronor. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35

136 kommunstyrelsen Foto: XXX Vi rustar för framtiden på flera sätt Ett samarbete med Södertörnskommunerna ska minska transportbehovet, och vår beredskap för ett ökat bostadsbyggandet håller en hög och jämn nivå. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Det är kommunstyrelsen som leder, samordnar och följer upp kommunens övergripande processer och styrning av verksamheter samt ekonomin. Resultat och måluppfyllelse Kommunstyrelsen hade elva egna mål och 28 mätbara mål Tolv av de mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning, för sex av de mätbara målen har ingen mätning gjorts under Till målen fanns också åtta åtaganden varav sju är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i kommunstyrelsens arbete under året. Kommunstyrelsens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Vi samordnar våra transporter inom Södertörn Under 2015 har vi samarbetat med de andra Södertörnskommunerna för att införa samordnade varutransporter. Syftet är att minska antalet transporter och därmed minska klimatpåverkan. Fortsatt behov av att utveckla samarbetet med näringslivet Vi klarade inte målet att Botkyrka skulle vara en av de 120 främsta kommunerna i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimat, vi kom på plats 170. En rad aktiviteter pågår för att förbättra näringslivsklimatet och projektet NKI75 för förbättrad företagsservice fortsätter. Bostadsbyggande och infrastruktur Vår planberedskap är god och även i år når vi målet om 550 byggstartklara bostäder fanns det över tusen byggstartklara bostäder i kommunen. Vårt löpande arbete med att marknadsföra kommunen bland byggbolag och investerare visar goda resultat och intressentlistan växer stadigt. I september genomförde vi en fullbokad stadsbyggnadsdag med byggbolag som målgrupp och vi deltog också med en egen välbesök monter på Business Arena. Vi har under året haft täta kontakter med Trafikverket för att lyfta behovet av infrastruktur i vår regiondel. 36 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

137 KOMMUNSTYRELSEN Trygghetsarbetet utvecklas För att uppnå målet att öka andelen kvinnor och män som upplever att det är tryggt i deras närområde har vi bl.a. genomfört Unesco-piloten för att motverka våldsbejakande extremism. Samarbetet för att utveckla nattvandrar- och grannsamverkansföreningarna har fortsatt och företagssamverkan för att öka tryggheten i företagsbyarna har utvecklats. Telefontillgänglighet och synpunktshantering Kommunens mål är att 65 procent av de Botkyrkabor som tar kontakt med kommunen via telefon ska få ett svar direkt på en enkel fråga. I 2015 års mätning (Kommunernas kvalitet i korthet KKiK) var det 42 procent som fick svar direkt, vilket är en förbättring med 15 procentenheter jämfört med Medelvärdet för övriga kommuner som ingår i under sök ningen var 46 procent. I under sök ningen värderar man också bemötandet vid telefonsamtalet. I 95 procent av samtalen bedömdes bemötandet som gott. Här var kommungenomsnittet 94 procent. Kommunens mål är att alla inkomna synpunkter ska få ett första svar från en ansvarig handläggare inom tio dagar. Under 2015 har antalet synpunkter i det närmaste fördubblats och var totalt 460 stycken. Andelen som besvarades inom utsatt tid ökade med tio procentenheter jämfört med 2014, men blev ändå inte bättre än 27 procent. Det ekonomiska resultatet Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budgeten på 0,9 miljoner kronor. Att kommunstyrelsen redovisar överskott beror framför allt på att verksamhetsområde Avgifter, ersättningar och bidrag kostat 3,7 miljoner mindre än vad som var budgeterat. Till stor del förklaras det av att kostnader för 2015 felaktigt bokförts 2016, men också på att den budgeterade nivån varit högre än vad det faktiska bidraget eller ersättningen varit. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Politiska organ Bidrag, ersättning och avgifter Kommunlednings förvaltningen Exploaterings verksamheten Summa Budgetutfall +911 Viktigt 2015 Vi är Botkyrka Under en helg i augusti genomfördes festivalen Vi är Botkyrka på tre platser, Tullinge, Alby och Hågelbyparken. Festivalen lockade sammanlagt personer. Förutom fantastiskt väder, var det ett bra urval av både lokala, nationella och internationella artister. Festivalen planerades och genomfördes i samverkan med ungdomar, föreningsliv och andra aktörer. Transparent resursfördelning För att uppnå större transparens och förutsäg barhet för kommunens verksamheter har vi tagit fram en ny resursfördelningsmodell som tillämpas för första gången Vill du läsa mer? Kommunstyrelsen årsredovisning hittar du på: ekonomiochstyrning/arsredovisning IT- och telefoniverksamheten redovisar ett underskott på 10,9 miljoner som förklaras av att interna kostnader inte fakturerats fullt ut till övriga förvaltningar, högre konsultkostnader än budge terat och personalförändringar. Genom att andra verksområden inom kommunlednings förvaltningen redovisar överskott stannar underskottet för verksamhetsområde kommunledningsförvaltningen på 1,6 miljon kronor. De politiska organen redovisar ett mindre underskott på 0,3 miljoner kronor. Exploateringsverksamheten redovisar en nettovinst på 9,1 miljoner, medan det budgeterade resultatet uppgår till 10,0 miljoner. Det innebär ett underskott mot budget på 0,9 miljoner. Intäkterna kommer främst från tomtförsäljning inom projekt Hantlangaren och Koborg. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 37

138 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN / TEKNISKA NÄMNDEN / MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN tre nämnder Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Foto: XXX Foto: XXX Foto: XXX 38 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

139 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN / TEKNISKA NÄMNDEN / MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Ökad trygghet och bättre service En mild vinter gav lägre kostnader än planerat. En del av pengarna har vi satsat på att öka tryggheten och tillgängligheten på gator och i parker. Samhällsbyggnadsnämndens har hand om skötseln och underhållet av gator, parker och mark. Dessutom ingår fysisk planering, bygglov samt kart- och mätverksamhet i nämndens ansvar. Tekniska nämnden ansvarar för kommunens lokalförsörjning och fastighetsförvaltning. Dessutom har nämnden hand om skötsel, underhåll och utbyggnad av vatten och avlopp. Från 2015 ingår även teknik, logistik och städning i nämndens område. Verksamheterna finansieras helt genom avgifter, hyresintäkter och ersättningar för våra tjänster. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar. Nämnden ska också skapa förut sättningar för en hållbar utveckling, bidra till att de nationella och regionala miljökvalitetsmålen uppfylls samt övervaka och förbättra miljön i kommunen. Resultat och måluppfyllelse för samhällsbyggnadsnämnden Nämnden hade fem egna mål 2015, och i anslutning till målen har nämnden formulerat mätbara mål, åtaganden och indikatorer. Av totalt 16 mätbara mål har nio uppnåtts eller har utvecklats i rätt riktning. Av sammanlagt 24 åtaganden är 20 helt eller delvis genomförda. Samhällsbyggnadsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God En stor del av personalen har deltagit i en serviceutbildning för att svara upp mot åtagandet om en bra service till medborgare och företagare och ett bra bemötande. Resultatmått Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Andelen tillgänglighets anpassade busshållplatser (procent) Andelen tillgänglighets anpassade övergångsställen (procent) Botkyrkaborna anser att kommunens parker och lekplatser är ganska eller mycket bra (procent) Botkyrkaborna anser att kommunens gator och vägar är ganska eller mycket bra (procent) Botkyrkabor är ganska eller mycket nöjda med tillgången till natur områden (procent) Botkyrkaborna är ganska eller mycket nöjda med kommunens friluftsområden (procent) Antalet användare av kommunens webbkarta (tusental) Nöjd kund-index, bygglovservice till företag (SBA/SKL) Nöjd kund-index, kommunens service till företag (SBA/SKL) Nöjd kund-index, bygglov, (Botkyrka kommuns bygglovsenkät) Antal avgjorda bygglovsärenden Andel avgjorda bygglovsärenden inom tio veckor (procent) Energiförbrukning per ljuspunkt (gatubelysning) 73 W 72 Medborgarnas deltagande i kommunens planeringsoch exploateringsprocesser ska öka. Åtagandet har genomförts bland annat genom att vi har utvecklat webbplatsen och haft dialoger och samrådsförfaranden i samband med detaljplaner och upprustningar av parker. I Botkyrka är våra gemensamma parker, torg och vägar tillgängliga, trivsamma och trygga. Trygghetsvandringar har genomförts i alla stadsdelar. Som en följd av vandringarna har vi bland annat förbättrat belysningen och forslar bort fordon snabbare. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 39

140 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN, TEKNISKA NÄMNDEN OCH MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Tryggare miljö Belysningsprojektet på Albyberget har resulterat i ny ljussättning, som har gett både bättre och energieffektivare belysning med hjälp av LED-teknik. Projektet omfattar både gångbanor och omgivningar och har även en konstnärlig gestaltning. Det genomfördes tillsammans med boende och skolorna i närheten. Det ekonomiska resultatet Samhällsbyggnadsnämndens nettokostnader uppgick till 143,9 miljoner kronor, en ökning med 3,7 procent jämfört med Jämfört med budget är utfallet positivt med 4,3 miljoner kronor. Bygglovsverksamheten visar ett positivt utfall med 2,5 miljoner och bidrar därmed i hög grad till det positiva ekonomisk utfallet. En ökning av antalet bygglovsärenden har medfört att intäkterna ökat mer än väntat. Inom gata-park-verksamheten har den milda vintern bidragit till att det har blivit pengar över bland annat för åtgärder kopplade till trygghetsvandringarna i stadsdelarna. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Samhällsbygg nadsnämnd Gemensam verksamhet Kartor och mätning Planverksamhet Gator och parker Mark och exploatering Bygglov Summa Budgetutfall Resultat och måluppfyllelse tekniska nämnden Nämnden hade tolv egna mål I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Av totalt nio mätbara mål har fyra uppfyllts. Av sammanlagt nio åtaganden är sju helt eller delvis genomförda. Samhällsbyggnadsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Ej godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Resultatmått Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Underhåll av lokaler Planerat, kronor per m Avhjälpande, kronor per m Energiförbrukning i kommunens lokaler Vatten (m³) El (Mwh) Värme (Mwh) Antal bilar drivna med gas, etanol eller el Andel inköpt drivmedel; biogas 27% 35% 29% etanol 3% 2% 2% bensin 27% 23% 29% Eco-Par 30% - - Diesel-MK1 3% 2% 2% Eco-Par bio % 38% 38% Dricksvattenkvalitet Antal vattenprover Andel vattenprover med anmärkning 0 0 4% Inriktningen på fastighetsunderhållet är att öka det planerade underhållet i relation till avhjälpande underhåll. Under 2015 uppnåddes inte den ambitionen utan över hälften av underhållet bestod av akuta underhållsinsatser. De energibesparande åtgärder som genomförts 2015 beräknas ha medfört minskade uppvärmningskostnader med 1,6 miljoner. Solpaneler på Silverkronans äldreboende beräknas ge ett tillskott av el motsvarande kwh per år. Paneler på Tullinge vattenverk motsvarar en årlig elproduktion på kwh. Det ekonomiska resultatet Tekniska nämndens ekonomiska resultat innebär en nettointäkt med 7,5 miljoner kronor vilket är 10,5 miljoner bättre än budget. Av utfallet kommer 5,4 miljoner från VA- verksamheten vilket överförs till fond. Även övriga intäktsfinansierade delar redovisar positiva resultat. Inom lokalförsörjningen har det avhjälpande underhållet klart överstigit budgeten vilket medfört att det planerade underhållet har begränsats. Brukningsavgifterna inom VA-verksamheten översteg budget med 5,4 miljoner. En orsak är att vattenförbrukningen numera mäts mer exakt tack vare ny mätningsutrustning. Området teknik och logistik visar ett positivt utfall med 5,2 miljoner. Lägre kostnader under vintersäsongen samt ökad försäljning inom andra verksamhetsgrenar är huvudorsaker till utfallet. Sammanlagt tolv investeringsprojekt slutredovisades till nämnden under året. De sammanlagda utgifterna för projekten uppgick till 248 miljoner 40 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

141 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN, TEKNISKA NÄMNDEN OCH MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Teknisk nämnd Gemensam verksamhet Lokalförsörj ning och fastighet VA-verksamhet Städning Teknik och logistik Summa Budgetutfall Resultat och måluppfyllelse miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden hade sju egna mål I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Fyra av totalt fem mätbara mål uppnåddes och av sammanlagt tio åtaganden är åtta helt eller delvis genomförda. De flesta av nämndens 22 indikatorer har utvecklats i rätt riktning. Miljö- och hälsoskyddsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft Ej godtagbar Effektiv kommunal organisation God Tillsynen har genomförts enligt planen under året. Projektet NKI 75 startade Syftet är att arbeta strukturerat för att öka effektiviteten och förbättra informationen till och bemötandet av företagen i kommunen. Miljötillsynen i Botkyrka uppnådde index 81 vilket var det högsta värdet av alla deltagande kommuner i Stockholmsregionen. Miljöbarometern på kommunens webbplats innehåller 80 uppdaterade indikatorer som beskriver tillståndet för miljön i Botkyrka. Resultatmått och indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Antalet inspektioner miljöbalken Antalet inspektioner livsmedelslagen Antalet inspektioner livsmedelslagen, extra kontroll Antalet inspektioner försäljning av folköl, tobak och vissa läkemedel Antalet inspektioner per årsarbetare, miljöbalkstillsyn Antalet inspektioner per årsarbetare, livsmedelstillsyn Mängd totalfosfor i Kagg hamraåns utlopp, kg per år Antal rastande och häckande arter av vadarfåglar i Botkyrka Resultatmått och indikatorer Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Nöjd kund-index, miljö- och hälsoskydd, Botkyrka 66* 69 81, alla kommuner 65* 67 Andelen lärare som anser att fältbussen kompletterar och berikar undervisningen i NO (procent) Antalet deltagare med fältbussen *2013 Det ekonomiska resultatet Miljö- och hälsoskyddsnämnden fick ett över skott på 0,5 miljoner kronor jämfört med budget. Omfattningen på de kommuninterna tjänsterna har medfört att intäkterna överstiger budget. Förseningar av ett par större projekt har gjort att kostnaderna blev lägre än planerat. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gemensam verksamhet Miljö- och hälsoskydd Livsmedel Övervakning, naturvård, Naturskola Summa Budgetutfall +522 Viktigt 2015 Stadsbyggnadsdag i Alby Dagen syftade till att väcka byggföretagens intresse för Botkyrka och lockade 150 företrädare för branschen. Planer för bostäder Planeringen pågår för sammanlagt lägenheter i bland annat Alby, Fittja, Prästviken, Tumba skog och Riksten. Isfritt ned till minus 10 Genom sopsaltning har gång- och cykelvägarna mellan Alby och Tumba samt mellan Vårsta och Skyttbrink hållits isfria. Samordnade varutransporter Under hösten anslöts två stora livsmedelsleverantörer till samordnade varutransporter. Projektet utvidgas under 2016 med flera leverantörer. Alby folkhälsopark Folkhälsoparken har färdigställts i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen. Ny kommunkarta En ny karta med fakta kring sevärdheter och upplevelser inom natur och kultur i Botkyrka trycktes och delas nu ut på medborgarkontor, bibliotek och i kommunalhusets reception. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 41

142 UTBILDNINGSNÄMNDEN Foto: XXX Fokus på att förbättra resultaten i skolan Vi har under året fokuserat på att förbättra undervisningen så att fler elever når kunskapsmålen. Betygen för de elever som gick ut nian ökade något och fler blev behöriga till gymnasiet. Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasiet samt särskola på grundskolenivå och gymnasienivå. Resultat och måluppfyllelse Utbildningsnämnden hade 17 egna mål och 11 mätbara mål Av de mätbara målen har fem uppnåtts. För två av de mätbara målen pekar utvecklingen åt rätt håll och för tre går det inte åt rätt håll. Ett mål har inte kunnat mätas. Vi värderar vår måluppfyllelse som god i hälften av målområdena. Nämndens åtaganden för 2015 har till stora delar helt eller delvis genomförts. För nästan alla de åtaganden som inte är klara pågår genomförandet, eftersom de ofta har ett flerårigt perspektiv. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Nämnden hade tre egna mål inom målområdet Välfärd med kvalitet för alla som är nämndens kärnområde. Målen handlar om att ge alla elever, oavsett kön, goda förutsättningar för lärande och att kunna förbättra sina kunskapsresultat. Barn och elever ska uppleva trygghet och få studiero. Nämnden har värderat måluppfyllelsen som godtagbar och att den är oförändrad jämfört med Utbildningsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Betygsresultaten i Botkyrka är lägre än genomsnittet för landet. Men jämfört med 2014 ökar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet och som får godkända betyg i alla ämnen. Även det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ökar. I gymnasieskolan ökar jämfört med 2014 andelen elever med examen från yrkesprogram medan andelen med examen från högskoleförberedande program minskar något. Liksom tidigare år är det stora skillnader på resultaten mellan olika skolor i Botkyrka. Det förekommer skolor med betygsresultat långt över riksgenomsnittet och andra ligger långt under. Vissa enheter har lyckats med att varaktigt höja sina resultat. Utbildningsförvaltningen kommer systematiskt analysera vilka framgångsfaktorer som ligger bakom enheternas förbättrade resultat och bidra till att sprida erfarenheter mellan skolor. 42 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

143 UTBILDNINGSNÄMNDEN heterna och kostnaderna till elevintäkterna. Resultatmått Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, grundskola (procent)** Grundskolan med lägsta värdet (procent)** Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, gymnasiet (procent)* Gymnasieskolan med lägsta värdet (procent)* Betyg i alla ämnen, årskurs 9 (procent) Botkyrka Riket Behöriga till yrkesprogram (procent) Kvinnor Män Riket Meritvärde, årskurs Flickor Pojkar Riket Betyg i gymnasieskolan 13,6 13,1 13,0 Kvinnor 14,2 13,5 13,6 Män 13,0 12,7 12,3 Riket 13,9 14,0 13,9 Behörighet till högskolan (procent) Riket Elever som börjat studera på högskolan inom tre år efter gymnasiet (procent) * Ny mätmetod ** Elevenkät i grundskolan flyttad från höst- till vårterminen. Det ekonomiska resultatet Utbildningsnämndens nettokostnader uppgick till 2 242,7 miljoner kronor, en ökning med 6,0 procent jämfört med föregående år. Utfallet är 10,6 miljoner högre än budget. Nämnden redovisar överskott både inom beställarverksamheten och för förvaltningsgemensamma verksamheter med totalt 15,7 miljoner kronor. Överskottet beror dels på att förskolan har haft 132 färre barn och grundskolan 186 färre elever än vad som var budgeterat, dels på att vi hade lägre kostnader för till exempel på verksamhetslokaler och skolskjutsar. De kommunala utförarenheterna visar sammantaget ett underskott på 26,2 miljoner kronor, varav 15,3 på grundskolor, 2,7 på förskolor och 8,3 på gymnasieskolor. Enheterna har haft svårt att anpassa verksam- Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Utbildnings nämnden Gemensam verksamhet Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasie skola Särskola, gymnasiet Summa Budgetutfall Viktigt 2015 Personal- och kompetensförsörjning Behovet är stort att anställa förskollärare, fritidspedagoger och lärare på alla nivåer. Samtidigt behöver en stor del av den nuvarande personalen fortbildning för att kunna möta kravet på lärarlegitimation. Från 1 oktober 2015 permanentades förstelärartjänsterna i Botkyrka. Det finns 123 tjänster varav 98 är tillsvidaretjänster som förstelärare eller lektor. Nyanlända flyktingsituationen Antalet nyanlända barn och elever har ökat under året. Förvaltningen behöver säkerställa ett fungerande och hållbart mottagande av nyanlända och skapa förutsättningar för integration. Fler barn gör att vi behöver nya lösningar för att täcka ökade behov av fler lokaler och utbildade lärare. För att öka insatserna till nyanlända barn och elever kommer mottagningsenhetens och modermålsorganisationens resurser att samordnas i en enhet. Nya lokaler för verksamheterna Barn och elever som går i Botkyrkas egna förskolor och skolor behöver funktionella lokaler för undervisning. Prästkragens förskola och Skogsbacksskolan byggdes om och färdigställdes under Under året påbörjades ny- och ombyggnation av Tranans förskola, Humlans förskola och Södergårdens förskola. Vill du läsa mer? Utbildningsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 43

144 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN kultur- och FRITIDSNÄMNDEN Foto: Love Strandell Gemenskap och upplevelser Kultur- och fritidsnämndens verksamheter blir allt viktigare för att skapa en gemenskap bland Botkyrkaborna. I kulturen, idrotten och fritidsverksamheterna kan de flesta hitta något som lockar. Kultur- och fritidsnämnden ska främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och de ska kunna ha en varierad fritid och dessutom kunna påverka den själva. Verksamheten omfattar bibliotek och andra kulturinstitutioner, kulturevenemang, ungdomsverksamhet och stöd till föreningar samt idrott och anläggningar. Resultat och måluppfyllelse Nämnden hade 16 egna mål I anslutning till målen har mätbara mål, åtaganden och indikatorer formulerats. Av totalt 15 mätbara mål har 13 uppfyllts eller utvecklats i rätt riktning. Av sammanlagt 20 åtaganden är 19 helt eller delvis genomförda. Kultur- och fritidsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar Jämförelser med andra kommuner Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar Genomsnitt för kommunerna Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar Genomsnitt för kommunerna Nöjd medborgarindex (SCB) Idrott och motion, Botkyrka Genomsnitt för kommunerna Bibliotek, Botkyrka Genomsnitt för kommunerna Kultur, Botkyrka Genomsnitt för kommunerna Botkyrka erbjuder en bättre service än genomsnittskommunen om man ser till öppettiderna på bibliotek och badhus. Det är stor skillnad på andelen positiva svar i kommunens egen medborgarundersökning och SCB:s undersökning. Svaren i kommunens egen undersökning är genomgående mer positiva. Urval resultatmått (procent) Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Andel invånare* som är positiva till kommunens - kulturverksamhet tillgång till kulturevenemang biblioteksverksamhet idrottsverksamhet Andel elever i ämneskurser i kulturskolan Tjejer Killar Andel besökare på mötesplatser för unga vuxna Kvinnor Män Andel deltagare i idrottsföreningarna Kvinnor Män Andel besökare som upplever att alla besökare behandlas lika Kvinnor Män *Medborgarundersökningen Samarbetet med arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden har utvecklats ytterligare. Mötesplatsen för unga vuxna i anslutning till den nya fritidsgården Albys hjärta har inneburit nya möjligheter till gemensam planering för att ge målgruppen fler ingångar till arbetsmarknaden. Vi samarbetar också med sociala företag. 44 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

145 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ett av nämndens mål är att verksamheterna ska ge alla medborgare lika möjligheter att ta del av kultur- och fritidslivet i Botkyrka. Även om verksamheterna når en bred målgrupp finns det grupper som är underrepresenterade och som inte alltid kan ta del av verksamheten på samma villkor som andra. Det är 91 procent av besökarna som uppger att de känner sig trygga i nämndens verksamheter. Det är en ökning jämfört med tidigare mätning och resultatet är samma för kvinnor och män. Personalen vid simhallarna har utbildats till instruktörer i en metod för att lära personer med funktionsnedsättning att simma. För att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning har vi bl.a. startat särskilda hälsogrupper och byggt ett anpassat utegym vid Alby folkhälsopark. I Tullinge har biblioteket, medborgarkontoret och fritidsgården samarbetat om aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn. Könsfördelningen bland besökare och deltagare i verksamheterna har jämnats ut något men förbättringarna går långsamt. Skillnaderna är fortfarande större än enligt de mål som satts upp. Volymmått Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Besök på fritidsgårdar (12 16 år) Besök på fritidsklubbar (10 12 år) Besök på mötesplatser för unga vuxna Besök på bibliotekswebben Besök på biblioteket per invånare 5,1 6,0 4,9 Bibliotek, öppettimmar Under våren 2015 nådde besöken på mötesplatsen för unga vuxna i Alby inte upp till den förväntade nivån. Men när verksamheten flyttade till Albys hjärta, som invigdes i augusti, steg antalet besök åter. Målet för antalet biblioteksbesök per invånare bedömer vi att det inte går att nå förrän mot slutet av flerårsplaneperioden. Det ekonomiska resultatet Nämndens nettokostnader uppgick till 218 miljoner kronor, en ökning med 5,5 procent jämfört med Utfallet är 1,4 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetsgrenen ungdom och förening fick tillsammans med den gemensamma verksamheten ett positivt budgetutfall på 1,6 miljoner. Utfallet för övriga verksamheter var i stort enligt budget. Intäkterna är 2,7 miljoner högre än beräknat och det beror på att förvaltningen har fått externa bidrag för i första hand kulturoch biblioteksverksamheterna. Statens kulturråd, Svenska institutet och Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor med flera har bidragit. Däremot har intäkterna från baden och rackethallen inte nått upp till budgeterad nivå. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Gemensamt Idrott och anläggning Ungdom och förening Kultur Bibliotek Summa Budgetutfall Viktigt 2015 Folkhälsoparken i Alby I november invigdes Alby folkhälsopark som är Sveriges första folkhälsopark. I parken ryms ytor för fotboll, tennis, basket, skejt, BMX, parkour, skridskoåkning, löpning, dans, filmvisning, musikuppträdanden, umgänge, grillning och mycket mer. Albys hjärta Albys hjärta invigdes i augusti och rymmer en fritidsklubb, en fritidsgård och en mötesplats för unga vuxna. I huset ryms utvecklingsarbetet Kulturjägarna som syftar till att stärka ungdomars egenmakt. På konferensen Botkyrka movement möttes 250 deltagare från hela Sverige för att utvecklas och utmanas kring ungkultur och demokrati. Konstgräsplan vid Kärsby idrottsplats Den nya konstgräsplanen på Kärsby IP är hemmaplan för föreningen Norsborgs flickfotboll, som nu får bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Planen är en viktig del i att stärka tjejers idrottande i Botkyrka. Internationella bokmässan i Botkyrka Botkyrka internationella bokmässa genomfördes i april med fokus på litteratur och berättelser från hela världen. Temat var "Mellan flykt och förvandling" och lockade närmare besökare som tog del av program och aktiviteter på sammanlagt 13 språk. Föreningsstöd till nyanlända Sju föreningar fick bidrag för aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn. Det var bl.a. fotboll, dans, teater, musik och boxning. Vi är Botkyrka Den augusti var det premiär för festivalen Vi är Botkyrka med musik, fest och familjeaktiviteter. Totalt lockades besökare. Vill du läsa mer? Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning hittar du på: ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 45

146 så får vi fler flickor till fotbollen Jämställdhet är ett uttalat mål i Botkyrka kommuns idrottspolitiska program och man ger ekonomiskt stöd till föreningar som arbetar för att få fler flickor att idrotta. Text: Åsa Österlund Mätningar visar att 30 procent flickor och 70 procent pojkar tar del av den organiserade idrotten inom kommunen, men målet är inte att ändra procentsatsen utan att öka antalet flickor. Det är viktigt, vi vill ju inte att killar ska sluta idrotta, utan att fler flickor ska börja, klargör Linus Söderling, idrottsutvecklare i Botkyrka kommun. För att lyckas med det här har kommunen beslutat att satsa på anläggningar för sporter som är populära hos flickor och göra så att de känner att dessa och verksamheten är till för dem också. Det görs dels i utformningen av belysning och skyltning, berättar Linus, men också genom att anlita fler kvinnliga ledare och att ge flickorna fler och bättre träningstider. I år har kommunen även satsat kronor på ett samarbete med Samba Football Academy och Norsborgs FF. Samba FA:s satsning FC Feminina är till för flickor 7-17 år som vill lära sig att spela fotboll med Alegria (glädje på portugisiska) och Jogo bonito (vackert spel). Samba FA åker runt i skolor och peppar flickor att spela spontanfotboll och rekryterar också spelare och ledare till Norsborgs FF. Bara i år har det gett 30 nya lagmedlemmar. Ett annat led i satsningen är den nya konstgräsplanen på Kärsby idrottsplats i Norsborg den första i Botkyrka med en tydlig inriktning mot att välkomna flickor. 46

147 När Sveriges Radio var där och rapporterade gav snart 12-åriga Vilma Pettersson i Norsborgs flickfotboll den nya planen väl godkänt: Det är kul. Med gruset var det inte lika kul för då blev det svårt när det var blött. Det blev så stora vattenpölar. Fotbollssatsningen är bara början. Det finns förslag på att bygga ytterligare ett hus för ridsport i kommunen, samt även för gymnastik och friidrott. I november invigs Alby folkhälsopark, den första spontanidrottsanläggningen som flickor har fått utforma från start till mål. Den kommer att ha utomhusgym, friidrottsredskap, cykelanläggning, basketplan, tennisplan, motionsspår och en portabel isbana, berättar Linus. Är du tjej och vill spela fotboll? Norsborgs FF Kontakta Nevin Gergis, , nevin@sambafa.se. Medlemskap kostar 100 kronor inklusive träningströja. Samba Fotball Academy Samba FA, grundat av före detta elitfotbollspelaren Samba-Erik Johansson, lär ut den vackra brasilianska fotbollen O jogo Bonito och värdegrundsutbildningen Bonito Lifestyle till barn och ungdomar i storstäders förorter, skolor och fotbollsföreningar. Läs mer på sambafa.se 47

148 ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN arbetsmarknad- och vuxenutbildningsnämnden Foto: XXX Botkyrkabornas delaktighet ger resultat Vi fokuserar på insatser som ska leda till arbete och utbildning. De flesta av våra mål har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden ansvarar för kommunens arbets mark nadsåtgärder, vuxenutbildning och högre utbildning, till exempel yrkeshögskole utbild ningar. Nämnden ansvarar också för samhälls orientering och daglig verksamhet för vissa personer med funktionsnedsättning. Resultat och måluppfyllelse Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden hade fem egna mål och 32 mätbara mål Av de mätbara målen har 27 uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också 14 åtaganden där 10 är helt genomförda och ett är delvis genomfört. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Insatser som leder till arbete eller studier Det övergripande målet var högt satt Botkyrkabor skulle efter insats vara i egen försörjning genom arbete, vidare studier eller start av eget företag. Resultatet visar enligt förvaltningens bedömning att drygt personer var i arbete eller vidare studier sex månader efter avslutad insats. Det är stor skillnad mellan kvinnors och mäns deltagande i de olika utbildningsinsatserna. Av deltagarna är 63 procent kvinnor och 37 procent män. För arbetsmarknadsinsatserna är antalet män och kvinnor jämt fördelat. Resultaten är likvärdiga eller bättre jämfört med tidigare år. 69 procent av kvinnorna och 70 procent av männen i arbete eller vidare studier sex månader efter avslutad insats. Resultatet bygger på de 57 procent som vi kommit i kontakt med efter avslutad insats. Tabellen visar en bedömning av antalet Botkyrkabor i arbete eller vidare utbildning sex månader efter avslutad utbildning eller insats. 48 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

149 ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Antal som fått arbete eller fortsätter studera sex månader efter insats Genom gymnasial vuxenutbildning ska 745 Botkyrkabor gå till arbete eller vidare utbildning. Genom sfi-utbildning och grundläggande vuxenut bild ning ska Botkyrkabor gå till arbete eller vidare utbildning. Genom en yrkeshögskoleutbildning ska 32 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. Genom en gymnasial spetsutbildning ska 14 Botkyrkabor gå till arbete eller vidare studier Genom KOMMiJOBB ska 50 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. Genom arbetsmarknads insatser ska 160 Botkyrkabor gå till arbete eller vidareutbildning. (t=totalt, k=kvinnor och m=män) Mål 2015 Utfall t 610 t 530 k 430 k 215 m 180 m t 688 t 680 k 411k 420 m 277 m 32 t 15 t 18 k 10 k 14 m 5 m 14 t 8 t 10 k 6 k 4 m 2 m 50 t 64 t 25 k 43 k 25 m 21 m 160 t 197 t 80 k 99 k 80 m 98 m Det ekonomiska resultatet Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings nämnden redovisar ett överskott mot budgeten på 5,4 miljoner kronor. Överskott finns till största del inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsåtgärder och beror på en försiktig antagning av elever till start av gymnasial vuxenutbildning i januari 2015, fler avhopp från utbildningsplatserna och vakanshållning av tjänster. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Arbetsmarknadsåtgärder Vuxen utbildning Yrkeshögskola* Gymnasial spetsutbildning* Uppdragsutbildning* Administration Xenter* Daglig verksamhet Nämnd och central förvaltning Summa Budgetutfall * Ingår i Xenters verksamhet Viktigt 2015 Botkyrkabornas delaktighet ger goda resultat Botkyrkabornas delaktighet i sin egen utveckling och de insatser de deltar i är grundläggande för ett gott resultat. Arbetet med att skapa goda förutsättningar för deltagar delaktighet kommer fortsätta att utvecklas med Botkyrkabornas behov i centrum. Jobbcoachning och vägledning En gång i veckan har jobbcoach och vägledare genomfört olika aktiviteter på Ungdomens hus i Fittja och på Albys hjärta. De har också besökt mötesplatsen Höders väg i Hallunda och informerat ungdomar i Storvreten. Avbrott från gymnasial vuxenutbildning Andelen avbrott från gymnasial vuxenutbildning har ökat något, och var 15 procent för kvinnor och 18 procent för män uppgick avhoppen till 15 procent för män och kvinnor. En förklaring till ökningen är att det under året skedde ett byte av utbildningsanordnare. Antal helårsplatser i olika verksamheter Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Arbetsmarknadsprogram Yrkeshögskola Gymnasial spetsutbildning Gymnasial vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning Sfi Alla som ville fick ett sommarjobb Alla Botkyrkaungdomar mellan 16 och 19 år som sökte och ville ha feriepraktik sommaren 2015 fick det. Av de drygt ungdomarna som sökte, var det som tackade ja till erbjudandet. Uppsökande verksamhet till unga Under de senaste två åren har vi utvecklat och utökat den uppsökande verksamheten riktad till unga i åldern år utan arbete eller utbildning. Genom verksamheten har ungdomarna fått möjlighet att söka jobb på plats, öva sig inför arbetsintervju och skriva sitt cv. Under hösten 2015 har tre ungdomsambassadörer med lokal förankring anställts för att vara länk mellan ungdomar och kommunens jobbcenter. Mer individanpassad utbildning inom sfi Undervisningsformerna inom sfi har utvecklats under året. Eleven kan genom ett flexibelt schema bestämma vilka undervisningsblock hen vill gå på. Dessutom har varje elev en mentor när undervisningen genomförs av flera lärare. Samverkan ökar Botkyrkabornas möjligheter För att bättre möta Botkyrkabornas behov har flera nya samarbeten mellan förvaltningens verksamheter startat. Syftet är att dra nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Vill du läsa mer? Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 49

150 Vi gör skillnad för unga i botkyrka Under våren startade Botkyrka kommun YAP, en stödjande insats för unga med allra störst behov av extra stöd. Nu rekryterar Botkyrka nya stödpersoner till modellen. Text: Jonas Lannering Evy Gaude, 55 år, och Serife Babaoglu, 30 år, har varit stödpersoner för varsin ungdom enligt YAP-modellen sedan i våras. Man kan säga att jag från dag ett försökt avveckla mig själv. Jag försöker stärka ungdomens självkänsla och få den att veta var man ska vända sig i framtiden om man behöver hjälp, säger Ewy och tillägger att det är viktigt att det finns någon utanför familjen som unga kan vända sig till. YAP-STÖDPERSONERNA och ungdomarna lägger själva upp sin gemensamma tid. Cirka 15 timmar i veckan träffas man hemma hos ungdomen, talar i telefon eller gör aktiviteter ihop allt i nära samarbete med föräldrarna. Under de 6 månader som insatsen pågår finns YAP-stödpersonerna till hands med målet att de unga ska kunna klara sig bättre på egen hand. Stödpersonerna fokuserar särskilt på ungdomarnas styrkor och inte problem för att öka deras självkänsla. Både Ewy och Serife tycker att det har varit givande att vara stödpersoner. Det roligaste med att vara YAP- stödperson är att man märker tydliga resultat! Vi försöker hela tiden lyfta vår ungdoms styrkor och självförtroende och det arbetet går framåt för varje gång man träffas, säger Serife. För mig är det oerhört givande. Ungdomarna är så kloka och även om jag skulle kunna vara deras mormor så lär jag mig så mycket från dem om hur samhället fungerar, eller inte fungerar i vissa fall, säger Ewy som tycker att fler borde ta chansen att bli YAP-stödperson. Vi lägger ju upp tiden själva så det går ju att hitta tider som passar. Jag studerar till lärare samtidigt och det fungerar 50

151 väldigt bra för mig, säger Serife. Stödpersonerna får en ekonomisk ersättning för de 15 timmar i veckan man förväntas vara med sin ungdom. I den första gruppen stödpersoner finns egenföretagare, deltidsanställda, studenter och pensionärer som alla planerar sina veckor på olika sätt. Det går också att lägga mycket av tiden på kvällar och helger. Om man går på bio tillsammans till exempel så gör man ju det på kvällen. Så att vara heltidsarbetande skulle också fungera, bara man har vissa möjligheter att själv styra sin arbetstid, säger Ewy. Vad skulle ni vilja säga till de som funderar på att bli YAP-stödpersoner? Var inte rädda och kör bara! Jag var lite nervös först men man får också en utbildning i början och man växer snabbt in i rollen, säger Serife. Ta chansen och prata med dem som jobbar med YAP. De stöttar och peppar under hela perioden. Det behövs många fler YAP-stödpersoner, avslutar Ewy. BOTKYRKA YAP Botkyrka YAP är till för 10- till 18-åringar som av någon anledning har det bekymmersamt i livet och har svårt att klara sin skolgång. De ungas YAP-stödpersoner spelar en central roll. Under augusti till oktober kommer arbetet pågå med att rekrytera cirka personer. Alla utvalda stödpersoner genomgår en utbildning innan de kan matchas med en ungdom. Stödet ges under sex månader, upp till 15 timmar per vecka. Vill du läsa mer om Botkyrka YAP besök botkyrka.se/yap. Sista dag att lämna intresseanmälan är: 13 september

152 socialnämnden Foto: XXX Ett år med stora utmaningar Socialnämnden har arbetat framgångsrikt med flera av sina mål. Men samtidigt har omvälvande händelser i Botkyrka och omvärlden ställt högre krav på verksamheten. Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorgen och för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessutom ansvarar socialnämnden för de öppna förskolorna. Resultat och måluppfyllelse Socialnämnden hade fyra egna mål och 23 mätbara mål Nio av de 23 mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Av de mätbara målen har åtta inte följts upp. Till målen fanns tio åtaganden varav sex är genomförda, tre är delvis genomförda och ett är inte genomfört. Socialnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse Godtagbar Effektiv kommunal organisation Godtagbar Något fler hushåll med ekonomiskt bistånd Under senare delen av 2015 har kostnaderna för försörjningsstödet minskat, men något fler hushåll har fått ekonomiskt bistånd än Botkyrkabor som söker försörjnings stöd har svårt att komma in på den reguljära arbets marknaden och socialtjänstens arbetsmar knad s insatser tillsammans med övriga aktörers insatser är inte tillräckliga för att möta behoven. Antalet hemlösa och antalet vräkningar pekar i negativ riktning. Den reguljära bostads mark naden är till stor del stängd och andra-, och tredjehandsuthyrningen är mycket dyr på grund av den brist på bostäder som råder i regionen. Många vänder sig därför till socialtjänsten för att få tillfälliga boendelösningar. Personer som annars skulle ha varit självförsörjande har till följd av detta blivit försörjningsstödstagare. 52 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

153 SOCIALNÄMNDEN Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Urval mätbara mål Andel män och kvinnor som via 57 t 20 t 39 t ARB* kommit ut i egen försörjning som fortfarande har annan för- 46 k 20 k 27 k sörjning efter 6 månader (procent) 58 m 20 m 33 m Avslutade råd och stödinsatser barn och unga där brukaren svarar ja, i viss mån eller ja absolut på frågan om problemen minskat eller upphört (procent) Avslutade råd och stödinsatser barn och unga där brukaren svarar ja absolut på frågan om de skulle rekommendera oss till en bekant (procent) Antal pojkar/män 80 t 22 t och flickor/kvinnor 35 k 11 k som fått YAP** som insats 45 m 11 m Inga barn ska vräkas i de ärenden där socialför valtningen har involverats/varit involverade Förhandsbedömningar av aktualiserade barn och unga färdigställs inom lagstadgade tid (14 dagar) Utredningstiden för barn och unga är högst 105 dagar Minst 80 % av alla män och kvinnor anser att det är lätt eller ganska lätt att få kontakt med socialförvaltningen t=totalt, k=kvinnor och m=män *ARB=Arbete Rehabilitering Botkyrka **YAP (Youth Advocate Programmes) dagar 135 dagar 14 dagar 105 dagar 12 dagar 122 dagar 86 t 80 t 75 t 80 k 76 k 80 m 74 m Socialförvaltningen har haft höga ambitioner med införandet av YAP (Youth Advocate Programmes). Botkyrka YAP är en modell för att stödja de barn och ungdomar som har allra störst behov av extra stöd i vardagen. Att målen inte uppfylls under 2015 beror på att det har varit svårt att rekrytera stödpersoner, vilket modellen bygger på. Hur dessa svårigheter ska hanteras kommer vi att arbeta med under Personalens kompetens och erfarenhet är viktig för att säkerställa god kvalitet och verksam hetens behov av utveckling. Personalomsätt ningen har under året varit hög och det är generellt svårt att rekrytera socialsekreterare till handläggartjänster med myndighetsutövning. En svårighet Botkyrka delar med många kommuner i Sverige och särskilt inom Stockholms län. Resultat jämfört med andra kommuner Socialstyrelsen tar fram mått där Sveriges kommuner jämförs. Där finns fler mätningar som handlar förutsättningar för att uppnå goda resultat och god kvalitet. Rapporterna hittar du här: Det ekonomiska resultatet Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget på 19,2 miljoner kronor. Jämfört med 2014 har nettokostnaderna ökat med närmare tre procent. Av underskottet är närmare 11 miljoner kronor av engångskaraktär. Det gäller kostnader till följd av brandattentaten och att bedömningen av intäkter från Migrationsverket för 2014 var för stor, vilket påverkat 2015 negativt. Försörjningsstödet har minskat under året och utfallet ligger något lägre än förra året, men överstiger budget med 7,4 miljoner kronor. Verksamheten riktad till barn och ungdomar redovisar underskott på 9 miljoner kronor exklusive kostnader i samband med brandattentaten. Individplaceringarna ökar generellt och främst inom barn och unga. En avgörande orsak är att fler barn är i behov av familjehemsvård, samtidigt som det blir allt svårare att hitta familjehem. Detta har lett till dyra köp av konsulentstödda jour- och familjehem. Inom den övriga verksamheten redovisas både plus och minus mot budget. De större underskotten beror främst på höga kostnader för larm, bevakning och renoveringar. Det handlar också om att placeringar blir längre än planerat på grund av den ansträngda bostadsmarknaden. På plussidan bidrar färre placeringar på insti tution och låg efterfrågan på öppna insatser för personer med missbruksproblem. Vi redovisar också ett litet nettoöverskott för ensam kommande barn och ungdomar. Att flera tjänster är vakanta och att IT-kostnaderna varit lägre bidrar också till överskottet. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Flykting åtgärder Öppen förskola Barn och unga Vuxna exklusive missbrukare Missbruk, beroende Ekonomiskt bistånd Gemensam verksamhet Summa Budgetutfall Viktiga händelser var ett händelserikt år för socialnämnden, dramatiska händelser i Botkyrka och internationellt har påverkat medborgarna och förvaltningens arbete på ett väldigt påtagligt sätt. Flyktingsituationen och brandattentaten är omvälvande händelser som har varit svåra att förutse och som har inneburit helt nya utmaningar för organisationen. Bostadssituationen, våldsarbetet och samverkan med andra aktörer är alla olika delar i det utvecklingsarbete förvaltningen bedriver för att förbättra för våra medborgare. Vill du läsa mer? Socialnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 53

154 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Foto: XXX Botkyrka har fått en brukarombudsman För att våra brukare ska få ett ökat inflytande och uppleva en större delaktighet och ett gott bemötande har vi bland annat genomfört flera brukar- och inflytanderåd och inrättat en brukarombudsman. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, omsorgen om äldre personer, insatser för personer med fysisk funktionsnedsättning med undantag av daglig verksamhet. Dessutom har nämnden ansvar för bidraget till bostadsanpassning. Resultat och måluppfyllelse Vård- och omsorgsnämnden hade 17 egna mål och sex mätbara mål Ett av de mätbara målen har uppnåtts, för ett mål pekar utvecklingen åt rätt håll och för två mål går utvecklingen inte åt rätt håll. Till målen fanns också tio åtaganden varav åtta är helt och två delvis genomförda. Flera av nämndens mål och indikatorer är inriktade på att förbättra kvaliteten i verksamheten. Vård- och omsorgsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2015 Jämfört med 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse * - Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Godtagbar *Har inte mätts 2015 Brukarnas uppfattning om verksamheten Andelen brukare i kommunens vård- och omsorgsboenden som är nöjda eller ganska nöjda har minskat från 79 till 74 procent mellan 2014 och Medan andelen som är trygga eller ganska trygga har ökat från 84 till 86 procent. Inom hemtjänsten har andelen brukare som är trygga ökat från 71 till 74 procent. Däremot har andelen brukare inom hemtjänsten som är nöjda eller ganska nöjda minskat något. Sammantaget är brukarnas uppfattning om nöjdhet, trygghet och bemötande i boendena och hemtjänsten lägre än snittet i länet. Andelen brukare inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning som är nöjda med verksamheterna och känner sig trygga är i stort oförändrad jämfört med Vi har anordnat brukarråd för att ge brukarna inom äldreomsorg och omsorgen för personer med funktionsnedsättning större inflytande och delaktighet. Och i februari anställde kommunen en brukarombudsman som ska stärka inflytandet för personer som har en utvecklingsstörning eller en neuropsykiatrisk diagnos. Inom funktionsnedsättningsområdet finns kommunikationsstödjare som har fokus på att skapa fungerande kommunikation för alla brukare utifrån deras förutsättningar. För att öka tillgängligheten för både anhöriga och brukare har vi inrättat en reception på myndighetsverksamheten som är bemannad kontorstid. Dessutom har begränsningen av telefontiderna tagits bort. 54 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

155 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Mål och indikatorer Andel i procent Vård- och omsorgsboende Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sitt äldreboende Andel som är trygga eller ganska trygga på sitt vårdoch omsorgsboende Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt Hemtjänst Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst Andel som är trygga eller ganska trygga hemma med stöd från hemtjänsten Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt Utfall 2014 Mål 2015 Utfall 2015 Länet m 75 m 79 m 77 k 74 k 82 k m 85 m 87 m 85 k 87 k 88 k m 94 m 93 m 92 k 92 k 93 k m 73 m 87 m 71 k 69 k 85 k m 80 m 84 m 71 k 71 k 81 k m 91 m 97 m 94 k 92 k 97 k (k=kvinnor, m=män) Källa: Socialstyrelsens nationella brukarunder sökning inom äldreomsorgen Platser på vård- och omsorgsboenden Sedan 2013 har vi ökat antalet egna platser på vård- och omsorgsboende från 327 till 364. Antalet externa placeringar har minskat från 88 till 81 platser mellan 2014 och Under 2015 avvecklades gruppboendet för dementa på Tre Källor som drevs i extern regi. De brukare som bodde på Tre Källor fick flytta till andra boenden i kommunen. En ny enhet med finsk inriktning för dementa personer har startat på Alby Äng. På Silverkronan har en finsk enhet med somatisk inriktning startat. Mått och nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Utfall 2015 Egna boendeplatser Externa placeringar Egna LSS-bostäder Externa LSS-placeringar Det ekonomiska resultatet Vård- och omsorgsnämndens nettokostnader uppgick till 970 miljoner kronor, en ökning med 6,6 procent jämfört med föregående år. Utfallet är 22,5 miljoner högre än budget. Äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning redovisar underskott på 17,3 respektive 15,2 miljoner kronor, medan den centrala förvaltningen och administrationen redovisar överskott på 10 miljoner. Äldreomsorgens underskott förklaras till stora delar av att kommunen köpte 20 fler årsplatser externt än budgeterat. Det motsvarar en nettokostnad på 12,8 miljoner kronor. Behovet av demensplatser har ökat under året. Kommunens egna vård- och omsorgsboenden visar sammantaget ett underskott på 0,5 miljoner kronor som främst beror på lägre intäkter för mat och omsorg. För hemtjänsten är kostnaderna 7,4 miljoner högre än vad som var budgeterat. Jämfört med 2014 har nettokostnaden ökat med 5,6 procent. Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning visar ett överskott på 1,1 miljoner kronor. Det beror främst på att tre gruppbostäder, Lagfartsvägen och Notarievägen i Alby samt Grödingevägen 7A i Tumba, har omvandlats till servicebostäder. Personlig assistans visar ett sammantaget underskott på 6,7 miljoner kronor. Det beror främst på ökade volymer, högre timersättning och högre kostnader för sjuklöneersättning till externa utförare. Externa placeringar inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning visar ett underskott på 6,1 miljoner kronor. Vi hade 62,5 årsplaceringar vilket är 5,6 fler än budgeterat. Orsaken till de externa placeringarna är att det saknas egna boenden i kommunen. Överskottet inom den centrala förvaltningen och administrationen förklaras i huvudsak av att medel för oförutsedda händelser under året inte har fördelats ut till verksamheter som har haft sådana kostnader. Dessutom har det anslag som nämnden fått från kompetensfonden inte använts fullt ut. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Äldreomsorg LSS-verksamhet Gemensam verksamhet Summa Budgetutfall Viktigt 2015 Stor personalomsättning inom myndighetsutövningen Under hösten och fram till årskiftet 2014/2015 sade cirka 90 procent av handläggarna på myndighetsutövningen upp sin anställning. Det innebär att det skett många nya rekryteringar under Flertalet som anställts är nya i yrket och mycket arbete har därför lagts på handledning. Två seniora handläggare har anställts, en inom vardera LSS- och SoL-området. Myndighet har under året även fått nya chefer på alla nivåer. Uppföljning av beslut Nämnden gav under året förvaltningen i uppdrag att undersöka vad ökningen av hemtjänsttimmar beror på. Nämnden gav också förvaltningen i uppdrag att skyndsamt följa upp alla myndighetsbeslut och att säkerställa så att alla beslut framöver följs upp minst en gång per år. Förvaltningen har lagt ner en stor arbetsinsats på detta under året. Kompetensutveckling Arbetet med att höja kompetensnivån i verksamheterna har fortsatt, till exempel genom undersköterskeutbildningar. Andelen omsorgspersonal med kompetens motsvarande gymnasieskolans omsorgsprogram ökade från 62 procent 2014 till 67 procent Nytt boende öppnades Under 2015 startade en ny gruppbostad med 5 lägenheter på Skarpbrunnavägen. Vill du läsa mer? Vård- och omsorgsnämndens årsredovisning finns här: ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 55

156 bolagen i sammanfattning Foto: XXX AB Botkyrkabyggen AB Botkyrkabyggen är kommunens allmännyttiga bostadsbolag. Bolaget äger bostadslägenheter, 656 lokaler och parkeringsplatser i kommunen. Botkyrkabyggen har fyra helägda dotterbolag: Fastighets AB Alfågeln, Förbandet 2 AB, Botkyrkabyggen Holding AB samt KB Valutan. Fastighets AB Alfågeln äger centrumanläggningen i Alby. Förbandet 2 AB består av 57 bostadslägenheter i Riksten Friluftstad. Det är fortsatt stark efterfrågan på hyresrätter i både kommunen och Stockholmsregionen vilket gör att bolaget haft en stabil uthyrning utan vakanser. Från den 1 januari 2015 höjdes bostadshyrorna och avgifterna för parkeringsplatser med 1,8 procent. Under 2016 slutförs nyproduktion av 87 bostäder varav 74 ungdomsbostäder samt påbörjas nyproduktion i Riksten med 70 hyresbostäder. Cirka 220 bostäder kommer under 2016 vara under stambyte och ombyggnad. Ränteläget har varit gynnsamt för den kapitalintensiva verksamhet som Botkyrkabyggen bedriver. Koncernens resultat före skatt uppgick till 58,6 miljoner kronor (48,3 miljoner kronor 2014). Moderbolaget AB Botkyrkabyggens resultat före skatt uppgick till 58,0 miljoner kronor (49,8 miljoner kronor 2014). AB Botkyrka (koncernen) Kommunens ägarandel 100 % 100 % Aktiekapital 135,5 mnkr 135,5 mnkr Omsättning 819,2 mnkr 791,6 mnkr Årets resultat före skatt 58,6 mnkr 48,3 mnkr Balansomslutning 2 618,2 mnkr 2 502,6 mnkr Investeringar 57,6 mnkr 127,6 mnkr Soliditet 51,4 % 51,6 % Antal anställda Upplev Botkyrka AB Upplev Botkyrka är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget driver och utvecklar Lida friluftsgård och Subtopia. Utöver detta ska bolaget utveckla och marknadsföra arrangemang och aktiviteter som stärker kommunens varumärke. I början av februari kom beskedet att länsstyrelsen ger dispens från strandskyddet för en höghöjdsbana på Lida. Banan beräknas vara klar i maj Flera arrangemang har genomförts på Lida under året, till exempel Barnens Vasalopp, Stockholm Lida Loop, Valborgsfirande och Lidaloppet. Under året har bolaget hjälpt en volontärorganisation att upprätthålla ett transitboende för flyktingar. I slutet av 2015 initierade Stockholm stad en intern förstudie kring behovet att göra en mer fördjupad utredning 2016 om vinter-os och paralympics. Under mars 2016 kommer beslut fattas kring fortsättningen och den fördjupade utredningen där Botkyrka kommer att medverka. Detta då de nordiska grenarna föreslås genomföras med bas i Hamra grustag. Subtopia har fokus på scenkonst, cirkus, film och samhällsentreprenörskap. Det finns även lokaler för uthyrning. Under 2015 anordnades bl.a. det lokala och europeiska arrangemanget Idea Camp på temat Build the city under september. Upplev Botkyrka AB:s resultat före skatt uppgick till 0,1 miljoner kronor. Konferens- och uthyrningsintäkterna på Subtopia ökade med ca 15 procent jämfört med 2014 men anläggningen gick trots detta med underskott på 0,5 miljoner kronor. Lida har gått över förväntan med 0,3 miljoner kronor, vilket beror på ett stort antal besökare. Upplev Botkyrka AB Kommunens ägarandel 100 % 100 % Aktiekapital 3,1 mnkr 3,1 mnkr Omsättning 38,8 mnkr 38,5 mnkr Årets resultat före skatt 0,1 mnkr 0,4 mnkr Balansomslutning 23,9 mnkr 20,7 mnkr Investeringar 1,8 mnkr 0,2 mnkr Soliditet 12 % 14 % Antal anställda NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

157 BOLAGEN I SAMMANFATTNING Hågelbyparken AB Hågelbyparken AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolagets primära uppdrag är att driva och utveckla Hågelbyparken som en folkpark med program, café, konferens och uthyrningsverksamhet. I dag finns konst- och hantverksbutik, galleri, lantbod och en 4H-gård. Flera arrangemang har hållits under året, till exempel loppisar, trädgårdsdag, midsommar och Hjärta Botkyrka. Under 2015 renoverade bolaget köket i huvudbyggnaden och nu drivs Wärdshuset LM av Hågelbyparken efter att tidigare ha drivits av externa aktörer. Botkyrka kommun utlyste under 2015 en idé- och markanvisningstävling där ett beslut om en extern samarbetspartner kommer att ske under våren Hågelbyparken AB:s resultat före skatt uppgick till 1,7 miljoner kronor (0,4 miljoner kronor 2014). Förlusten beror på förberedande åtgärder inför utfallet av den pågående idé- och markanvisningstävlingen. Lokalerna kan nu endast hyras ut med kortare hyresavtal, vilket begränsar intäktsmöjligheter och genererar extra arbetsinsatser. Hågelbyparken AB Kommunens ägarandel 100 % 100 % Aktiekapital 0,1 mnkr 0,1 mnkr Omsättning 16,6 mnkr 16,9 mnkr Årets resultat före skatt -1,7 mnkr 0,4 mnkr Balansomslutning 10,2 mnkr 10,4 mnkr Investeringar 0,3 mnkr 0,2 mnkr Soliditet 20 % 36 % Antal anställda Södertörns Energi AB Södertörns Energi AB ägs till lika delar av Botkyrka och Huddinge kommun. Bolaget driver ingen egen verksamhet utan äger Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) till 100 procent och Söderenergi till 58 procent där Södertälje äger den resterande delen genom Telge AB. Bolagets kostnader består till största delen av räntor för de lån som bolaget tagit upp i samband med köpet av aktierna i SFAB. De låga räntorna och sänkning av borgensavgiften har påverkat bolaget positivt. Resultatet för Södertörns Energi AB före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -19,4 miljoner kronor ( 31,3 miljoner kronor 2014). Eter koncernbidrag på 90 miljoner kronor från dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB blev resultat före skatt 70,6 miljoner kronor (43,9 miljoner kronor 2014). Koncernresultatet efter skatt för Södertörns Energi blev 65,0 miljoner kronor (67,1 miljoner kronor 2014). Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme är ett helägt dotterbolag till Södertörns Energi AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är distribution av fjärrvärme och fjärrkyla till kunder i Botkyrka, Huddinge och Salems kommuner. Bolaget har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen och priserna ligger under genomsnittet i landet. Bolaget har infört en ny prismodell med tre olika prislistor för näringsidkare. Syftet med prismodellen är att ingen kundgrupp ska subventionera eller subventioneras av andra kunder. Resultatet för Södertörns Fjärrvärme AB före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 101,0 miljoner kronor (101,6 miljoner kronor 2014). Bolaget har i likhet med föregående år lämnat koncernbidrag till Södertörns energi, 2015 uppgick koncernbidraget till 90 miljoner kronor. Resultatet före skatt blev 1,3 miljoner kronor (1,8 miljoner kronor 2014). Foto: XXX Södertörns Fjärrvärme AB Kommunens ägarandel 50 % 50 % Aktiekapital 40,0 mnkr 40,0 mnkr Omsättning 646,0 mnkr 646,5 mnkr Årets resultat före skatt -1,3 mnkr 1,8 mnkr Balansomslutning 729,4 mnkr 715,7 mnkr Investeringar 39 mnkr 43 mnkr Soliditet 48,3 % 48,1 % Antal anställda NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 57

158 BOLAGEN I SAMMANFATTNING Söderenergi AB Söderenergi AB ägs av Huddinge och Botkyrka kommuner via Södertörns energi AB, och av Södertälje kommun via Telge AB. Bolaget producerar fjärrvärme som distribueras genom Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät AB. Söderenergi är moderbolaget i en koncern som äger dotterbolaget Söderenergi Kraftvärme AB. Huvudsakligen produceras fjärrvärme i tre anläggningar: Igelsta värmeverk, Igelsta kraftvärmeverk och Fittjaverket. Det finns även två reservanläggningar. Sedan starten av Igelsta kraftvärmeverk 2009 producerar och säljer Söderenergi el samt elcertifikat. Söderenergi använder förnybara och återvunna bränslen. För att förbättra produktionsekonomin ytterligare arbetar bolaget vidare med att öka andelen returflis i kraftvärmeanläggningen. Under 2015 var det rekordvarmt med lägre produktionsvolymer. Elpriset föll under året och nådde låga nivåer, vilket påverkade intäkten för elproduktionen. En turbinskada under årets sista månad påverkade också resultatet negativt. Söderenergi AB:s resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 20,6 miljoner kronor (99,0 miljoner kronor 2014) avsattes 209,7 miljoner kronor i bokslutsdispositioner. Koncernresultatet före skatt för Söderenergi blev 20,6 miljoner kronor (99,0 miljoner kronor 2014). Söderenergi AB Kommunens ägarandel 29 % 29 % Aktiekapital 55,0 mnkr 55,0 mnkr Omsättning 1 182,1 mnkr 1 314,9 mnkr Årets resultat före skatt 20,6 mnkr 99,0 mnkr Balansomslutning 3 441,7 mnkr 3 581,5 mnkr Investeringar 97,0 mnkr 115,6 mnkr Soliditet 11 % 8 % Antal anställda SRV återvinning AB RV återvinning AB ägs gemensamt av Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salems kommuner. Botkyrkas ägarandel är 31,5 procent. SRV samlar in, transporterar, behandlar och återvinner avfall från hushåll och företag. SRV har dotterbolaget Ecoferm AB som är vilande samt ett intressebolag, Scandinavian Biogas Recycling AB, som hyr SRV:s förbehandlingsanläggning. Scandinavian Biogas Recycling AB har övertagit allt ansvar för behandling av matavfall. SRV äger 40 procent av bolaget och Scandinavian Biogas Fuels (SBF) 60 procent. bränder föranledde att SRV kraftigt fick begränsa inflödet av avfall under slutet av året. Det ökade mängderna avfall har också lett till att SRV nu planerar för en utökning av sina ytor på Gladö. SRV återvinning AB:s resultat före skatt uppgick till 13,2 miljoner kronor (19,0 miljoner kronor 2014). Årets rörelseresultat på 16,3 miljoner kronor förklaras av den ökade mängden verksamhetsavfall, en försäkringsersättning på 10,7 miljoner kronor och ökade taxeintäkter. SRV AB Kommunens ägarandel 31,5 % 31,5 % Aktiekapital 8,9 mnkr 8,9 mnkr Omsättning 437,7 mnkr 409,2 mnkr Årets resultat före skatt 13,2 mnkr 19,0 mnkr Balansomslutning 521,3 mnkr 439,2 mnkr Investeringar 121,3 mnkr 43,9 mnkr Soliditet 28,0 % 30,8 % Antal anställda Botkyrka Stadsnät AB Botkyrka Stadsnät AB ägs helt av Botkyrka kommun från den 1 januari Bolaget äger, bygger och förvaltar ett allmänt telekommunikationsnät inom Botkyrka kommun (Stadsnät). Alla leverantörer ska kunna använda nätet för distribution av sina tjänster. Efterfrågan på att anslutas till nätet har under året varit god från hushåll, företag och föreningar. Företaget har gjort stora investeringar för att bygga ut nätet och ansluta dessa kunder. Vid årets utgång var hushåll, 103 företag och 164 kommunala verksamheter ansluta. Botkyrka Stadsnät AB:s resultat före skatt uppgick till 3,3 miljoner kronor (2,0 miljoner kronor 2014). Botkyrka Stadsnät AB Kommunens ägarandel 100 % 100 % Aktiekapital 2,8 mnkr 2,8 mnkr Omsättning 31,6 mnkr 26,8 mnkr Årets resultat före skatt 3,3 mnkr 2,0 mnkr Balansomslutning 219,8 mnkr 177,9 mnkr Investeringar 44,8 mnkr 7,3 mnkr Soliditet 10,5 % 11,4% Antal anställda 7 8 Under 2015 har mängden verksamhetsavfall från företag och grovavfall från kommuninvånarna ökat kraftigt, men ett flertal 58 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING

159 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 59 Foto: XXX

160 UTMANINGAR FÖR ETT HÅLLBART BOTKYRKA Foto: XXX klimatarbetet Botkyrka bäst i Stockholms län på att klimatmaxa Botkyrka fortsätter sitt framgångsrika klimatarbete utifrån kommunens klimatstrategi. Våra naturvärden i kommunen har utvecklats genom samverkan inom Botkyrkas gröna värden. Samtidigt visar flera indikatorer i miljöbarometern att utvecklingen går åt rätt håll. Snäckvikens dalgång ett vattenrike under utveckling Kommunen håller på att restaurera ett våtmarksområde i Snäckvikens dalgång i Grödinge. Dalgången öppnar sig mot söder nedanför Grödinge kyrka och fortsätter ner till Snäckviken, som är en vik av Östersjön. Dalgången är påverkad av tidigare utdikningar och igenväxning. Så syftet med restaureringen är att återskapa det öppna landskapet med fisk- och fågelrika våtmarker samt minska områdets belastning av näringsämnen till Östersjön. Vi vill också att dalgångens natur ska bli mer tillgänglig för skolklasser och en naturintresserad allmänhet. I dalgången finns två större våtmarker, Kyrksjön och Snäckstaviks våtmark, som har kontakt med varandra via Snäckstavikbäcken. Snäckstavikbäcken rinner söderut från Kyrksjön och når Snäckstavikens våtmark efter cirka 1,5 km, därifrån fortsätter bäcken några hundra meter innan den mynnar ut i Snäckviken. Under våren och sommaren 2015 fanns stora mängder fåglar och fiskar i Kyrksjön och Snäckstaviks våtmark. Klimat- och miljöminister besökte Kyrksjön i slutet av maj och kunde med egna ögon se en del av de gäddyngel som hade kläckts i våtmarken och nu börjat vandra ut till Östersjön. Detta var det första året efter den första etappen av Kyrksjöns restaurering. Fåglarna reagerade oväntat snabbt på åtgärderna. Antalet fågelarter som observerades vid Kyrksjön under 2015 var ungefär dubbelt så stort som tidigare: 133 arter 2015 mot 67 arter 2014 och 66 arter Antalet rastande och/eller häckande vadarfåglar ökade mellan 3 till 4 arter per år ( ) till 21 arter under Sedan 2010 samarbetar Botkyrka med Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och områdets mark- och djurägare om att restaurera vattenmiljöer i Snäckvikens dalgång. Hittills har åtgärderna bekostats av bidrag från Havsmiljöanslaget, Lova (statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt) och EU:s landsbygdsprogram. För det fortsatta restaureringsarbetet i Kyrksjön ger Våtmarksfonden och Lona (statligt stöd till lokala naturvårdssatsningar) bidrag. Under 2015 beviljade Lova även pengar så att vi kan byta ut den gamla vattenregleringsanordningen i Snäckstaviks våtmark. Denna åtgärd utfördes under hösten Pengarna som anslogs för Kyrksjön gäller i tre år och där arbetar vi med restaurering och tillgänglighetsåtgärder med början Kommunens klimatmål Naturskyddsföreningen utsåg Botkyrka till Stockholms läns mest klimatmaxade kommun. Motiveringen är att vi har ett mycket ambitiöst klimatmål och gör många positiva klimatåtgärder. Klimatfrågorna ingår som en viktig del i kommunens arbete med en långsiktig hållbar utveckling. 60 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

161 KLIMATARBETET I Botkyrka kommer 80 procent av koldioxidutsläppen från transportsektorn, så att minska utsläppen där är en prioriterad fråga. Som stöd i arbetet har kommunen antagit en klimatstrategi med tydliga mål. Målen för den egna verksamheten är att vi ska vara fossilbränslefri senast år 2015 och klimatneutrala För kommunen som plats är målen att vi ska vara fossilbränslefria 2030 och klimatneutrala Kommunen har arbetet aktivt med att ställa om den egna fordonsflottan till fossilbränslefria alternativ. I dag kan kommunens alla fordon köras på antingen el, biogas eller andra biodrivmedel. Vårt framgångsrika arbete har uppmärksammats på nationell nivå och vi har mottagit utmärkelsen Årets miljöbilskommun. Biogasen vi kör på produceras i närområdet av vårt avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket och vårt avfallsbolag SRV återvinning AB. Gasen finns att tanka vid bland annat OKQ8 i Fittja. Genom att ställa miljö- och klimatkrav vid inköp av varor och tjänster kan kommunen ytterligare minska utsläppen. I upphandlingar måste leverantörerna kunna erbjuda oss fossilbränslefria transporter. Vi samarbetar också med andra Södertörnskommuner för att minska koldioxidutsläppen. I projektet Samordnade varutransporter på Södertörn sker nu en samordning av kommunernas varutransporter. Målet är att kraftigt minska klimatpåverkan och luftföroreningarna genom att minska utsläppen av kvävedioxid och partiklar. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser fortsätter att minska. Det är framför allt utsläppen från bostäder som minskat eftersom en stor andel av fastigheterna i kommunen är anslutna till fjärrvärme, och kraftvärmeverken eldas med en stor andel biobränslen. Dessutom installerar vi solenergi i fler av kommunens fastigheter. Utsläppen från transportsektorn ligger konstant och till och med ökar. Miljönätverk på Södertörn Södertörnskommunerna samarbetar i miljöfrågor, tar fram jämförande nyckeltal och driver gemensamma projekt. Ett projekt som pågår är att minska varutransporterna till de kommunala verksamheterna. Ett annat är att se över infrastrukturen för alternativa bränslen. Kommunerna ska gå före med att styra om till ett mer hållbart resande. Tabellen visar andelen av kommunens personbilar och lätta lastbilar som är miljöklassade enligt statens definition. Miljöbarometern visar mer om miljötillståndet i Botkyrka I Miljöbarometern på finns ett 80-tal indikatorer som var och en säger något om miljön i Botkyrka kommun. De omfattar klimat, biologisk mångfald, vattenkvalitet och mycket mer. Genom barometern går det att följa hur miljön utvecklas i Botkyrka. Här kommer några exempel. Rastande och häckande vadarfåglar Antal Häckande vadarfåglar Rastande vadarfåglar Några indikatorer beskriver också vårt interna miljöarbete i kommunen. Ett exempel är kommunens inköp av livsmedel som har en godkänd miljömärkning. De är främst KRAV, EU-ekologiskt och MSC-märkningen för fisk. Politiskt satta mål driver på så att inköpen ökar. Andelen ekologiska livsmedel inköpt inom kommunens ramavtal Procent Andelen ekologiska livsmedel som kommunen köper in ökar stadigt, och är nu uppe i 32 procent Botkyrka är en Fairtrade City Fairtrade är en hållbarhetsmärkning som ställer krav på arbetsvillkor, mil jö och ekonomisk ersättning till de anställda som producerat varan. Botkyrka är en Fairtrade City sedan 2010, och fick sin diplomering förnyad Andel fordon som kan köra fossilbränslefritt Procent UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 61

162 Framtidstro i rikstens friluftsstad Nu är det snart tio år sedan spaden sattes i marken för den nya stadsdelen Rikstens friluftsstad. Idag bor över 2000 personer här och fler ska det bli, utbyggnaden ska fortsätta i 15 år till. I Rikstens friluftsstad finns plats för både jobb, hem och fritid. Text: Ann Sofie Bäck Foto: Louise Yourstone I september 2015 var det dags för spadtag igen. Politiker, kommunchefer och representanters för ICA och Rikstens Friluftsstad AB firade byggstarten av den nya ICA Närabutiken som öppnar våren 2016 i korsningen Flottiljvägen och Rullstensvägen. Butiken är efterlängtad och underlättar vardagslivet för många. Dessutom skapas cirka 30 arbetsplatser i butiken, även det en god nyhet. En av grundidéerna med Rikstens friluftsstad var att skapa goda möjligheter för människor att leva ett bra liv och kombinera arbetsliv, vardagsliv och fritid, säger Lars Avermalm, projektchef på Rikstens Friluftsstad AB, bolaget som äger marken. I visionen för Rikstens friluftsstad står det att det ska finnas arbetsplatser och bostäder här till år Varje inflyttad familj och nyetablering av företag är ett steg mot det målet. Och gott om företag börjar det bli, förutom kommande ICA-butiken finns här dansskola, hunddagis, pizzeria, frisörer, hudvård och en biograf. En av företagarna är Nina Holmgren som startade sin salong Rikstens Skönhet på Kanslivägen för drygt ett år sedan. Hon bor i området och beskriver sitt arbete som en dröm som går i uppfyllelse. Jag känner mig hemma här, säger Nina Holmgren. Här finns närheten till natur och frihet, men också närheten till Stockholm city. När Rikstens friluftsstad började växa såg jag genast behovet hos de boende och chansen för min del. Idag arbetar sex personer på salongen, och Nina Holmgren har planer att anställa fler när salongen ska bli ett skönhetscentrum. Vi ska kunna fixa allt mellan himmel och hud, säger hon. En liten bit bort, på Eklundshovsvägen, ligger Biograf Sländan som öppnade i februari Biografen har 62 platser och ligger i det som tidigare var militärens gamla undervisningslokal i Stridsledningsskolan. Göran Hesselgren äger och driver biografen tillsammans med sin fru Ingegerd Hesselgren. Från början hade vi planerat ett litet museum med möjlighet att visa film, säger Göran Hesselgren. Men när vi väl hade skaffat en digitalprojektor kom vi på att om vi bara ordnade bra ljud skulle vi ha en komplett biografsalong och så blev det. Biografen Sländan har blivit populär, många barnfamiljer kommer hit och det finns redan stamkunder som ringer och bokar favoritplatserna. Paret Hesselgren ser ljust på framtiden och vill utveckla verksamheten. 62

163 Rikstens frilutsstad växer vidare. Nu planeras område fyra med 250 nya bostäder och en förskola med sex avdelningar. Detaljplanen för område fyra ska beslutas under vintern 2015 och byggstart kan det bli under Byggstart 2016 kan det också bli för Rikstens företagspark som ligger utefter Pålamalmsvägen. Här skapas möjligheter för ännu fler småoch medelstora företag att etablera sin verksamhet. Infrastrukturen måste följa med i utvecklingen när Rikstens friluftsstad växer. En ny infart har varit planerad länge och nu tar Trafikverket ett viktigt steg framåt. Vägen blir en ny anslutning från Huddingevägen till Pålamalmsvägen. Vägplanen är ute för samråd just nu, vilket innebär att Trafikverket samlar in synpunkter och förslag fram till den 9 november Planerad byggtid är preliminärt Om Rikstens friluftsstad Ligger söder om Tullinge och omfattar cirka 370 hektar mark. Här var det ett militärt flygfält mellan och civilt flygfält till Det bor över personer här idag. Runt 2030 bor det cirka personer här. Här finns tre förskolor med plats för 250 barn, skola med 300 elever från förskoleklass till årskurs 4, idrottshall, biograf, frisör- och skönhetssalong, dansskola, pizzeria och hunddagis. Här ska byggas: Ett äldreboende med 54 lägenheter byggs under Skolan byggs ut för att kunna ta emot 600 elever upp till årskurs 9 från och med hösten ICA-butik som öppnar våren Planering pågår för: 250 nya bostäder och en förskola. Företagspark - byggklar under Vägplanen för nya vägen Infart Riksten är på samråd fram till 9 november Läs mer på banavagflemingsberg Läs mer på: botkyrka.se/riksten och riksten.se Visionen om Rikstens friluftsstad börjar bli verklighet, säger Lars Avermalm. Det är spännande att se att stadsdelen utvecklas för varje år på ett mycket positivt sätt. 63

164 Ett Hållbart BOTKYRKA ETT HÅLLBART BOTKYRKA Samlad Bedömning Sammantaget visare indikatorerna på både positiva och negativa tendenser. I några delar har vi under flera år sett svaga förbättringar, men den ekonomiska utvecklingen har gjort det svårt att se tecken på varaktiga förbättringar. Vår uppfattning är att de flesta trender just nu är svaga och att Botkyrka jämfört med länet fortsätter att ligga steget efter. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade ger kommunen en positiv utveckling. Foto: XXX I arbetet för ett hållbart Botkyrka ser vi samhällsutvecklingen som en helhet. Strategin Ett hållbart Botkyrka innehåller kommunfullmäktiges mål på områden där utvecklingen måste gå åt rätt håll för att Botkyrka ska vara ett hållbart samhälle nu och för kommande generationer. Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som mer och mer präglas av att Botkyrkaborna har arbete. Botkyrkaborna känner sig hemma. Botkyrka har de bästa skolorna. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. Botkyrkaborna är friska och mår bra. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. För var och en av utmaningarna finns två indikatorer med vars hjälp vi kan bedöma om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Botkyrkaborna har arbete Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv ser vi ingen avgörande förändring av Botkyrkabornas vägar till arbete. Konjunkturens utveckling syns tydligt i förvärvsfrekvensen både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har under hela mätperioden en mindre andel som arbetar och skillnaden till länet har ökat. Botkyrka har djupare dalar än länet, vilket tyder på Botkyrka har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män. För kvinnorna är också skillnaden mot länets värden större. På längre sikt kommer det att bli brist på arbetskraft och det gynnar Botkyrka som har en ung befolkning. Indikator 2: Summan av lönerna på Botkyrkas arbetsmarknad Index 1993= Att en större andel av Botkyrkaborna har arbete är en viktig del av en hållbar utveckling. Har många arbete och får lön förbättrar det inte bara samhällsekonomin och vars och ens privata ekonomi, det påverkar också levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet Botkyrka Länet Indikator 1: Förvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern år Förvärvsfrekvens Kvinnor - Botkyrka Män - Botkyrka Kvinnor - länet Män - Länet Lönesummorna på Botkyrkas arbetsmarknad har ökat som en effekt av att arbetstillfällena har blivit fler och lönerna ökat. Under 2006 hade Botkyrka en kraftigare relativ ökning än länet som helhet. Under 2007 och 2008 följer Botkyrka länets utveckling, men sedan 2009 halkar vi efter. Att lönenivåerna på den lokala arbetsmarknaden inte hänger med beror sannolikt på att låglönebranscherna service, handel och offentlig sektor kan få personal trots låga löneökningar. Både i Botkyrka och i länet totalt ökar andelen arbetstillfällen i privat sektor medan andelen minskar i offentlig förvaltning och service. I Botkyrka sker den förändringen långsammare, vilket också kan bidra till att Botkyrka halkar efter. 64 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

165 ETT HÅLLBART BOTKYRKA Botkyrkaborna känner sig hemma Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen är svagt positiv när det gäller Botkyrkabornas hemkänsla. Medborgarna i Botkyrka kommun är samtidigt både Botkyrkabor och stockholmare. För en stabil utveckling bör fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Botkyrka kommun måste därför kunna erbjuda sina medborgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam och trygg utemiljö och en stadsdel som fungerar bra. Indikator 1: Andel som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Instämmer inte Alby Instämmer Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Procent Kvinnor Män I medborgarundersökningen 2015 instämmer 64 procent av kvinnorna och 63 procent av männen i påståendet Jag kan rekommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde. Skillnaden mellan kommundelarna är stora. De som bor i de norra kommundelarna tar i större utsträckning avstånd från påståendet. Mest positiva är de som bor i Tullinge och i Vårsta-Grödinge. Utvecklingen är stabil över åren. Indikator 2: Hur länge Botkyrkaborna bott i Botkyrka. Andel som bott i kommunen 10 år eller mer Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män Att man har bott länge i sitt bostadsområde eller i kommunen kan vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgar undersökningen gäller frågan hela kommunen och inte bostadsområdet. De senaste årens undersökningar visar att en stor majoritet, 67 procent, av kommuninvånarna har bott tio år eller mer i kommunen. Botkyrka har de bästa skolorna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen ännu inte går åt rätt håll. Skolan formar framtiden. Hur väl skolorna i Botkyrka lyckas med att utbilda de unga, kommer att avspeglas i Botkyrkabornas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa. Indikator 1: Andelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg Andel IND:5(1) Indikator 2: Andelen elever som går i kommunal skola eller friskola i en annan kommun Andel Botkyrka Länet IND:6(2) Botkyrka Länet Utvecklingen för de indikatorer som ska visa om skolorna är attraktiva är både positiv och negativ. Andelen tjugoåringar med godkända betyg från gymnasiet ökar, men inte stabilt. Andelen gymnasister som väljer ett gymnasium utanför den egna kommunen är större i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt minskar inte. Till en del kompenseras utflödet av att elever också kommer in från andra kommuner. Inflödet har ökat under senare år. I grundskolan är det bara en liten andel som väljer en skola i en annan kommun, både i Botkyrka och i länet. Antalet elever som väljer friskolor ökar, men jämfört med länets genomsnitt är det färre Botkyrkaelever som väljer friskolor. I en situation med bostadsbrist blir det svårt att mäta kommuninvånarnas hemkänsla. Att man bor kvar kan både vara ett tecken på att man saknar alternativ och att man känner sig hemma. UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 65

166 Foto: XXX Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen går åt rätt håll, men ännu alldeles för långsamt. Ett av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och världen är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet, med oväder, stigande vattennivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att vi ska kunna minska utsläppen av växthusgaser måste energianvändningen effektiviseras och användningen av fossila bränslen upphöra på sikt. Indikator 1: Koldioxidutsläpp per invånare (CO 2 ton per invånare) Andel Botkyrka Länet Stockholms län och Botkyrka har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. Mätningarna i Botkyrka och länet visar koldioxidutsläppen per invånare minskar trots att trafiken ökar. En orsak till det är en ökad användning av fossilfria bränslen. Indikator 2: Kommuninvånarnas resvanor Källa: Medborgarundersökning, Statistiska centralbyrån M Arbete/skola Kv Arbete/skola M Dagliga inköp Kv Dagliga inköp M Fritidsaktiviteter Kv Fritidsaktiviteter M Övriga ärenden Kv Övriga ärenden Procent Åker bil Åker kollektivt Går/cyklar Kollektivresandets andel av det totala resandet i länet har varit relativt oförändrad mellan och , men bilresandet har minskat till förmån för gång och cykel. I Botkyrka ökar under samma period kollektivresandets andel, även om siffrorna på den här nivån är osäkra. (Källa: Storstockholms lokaltrafik och Trafa.) Kvinnor använder kollektivtrafik i större utsträckning än män. 66 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV

167 Botkyrkaborna är friska och mår bra Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att utvecklingen sakta går åt rätt håll. Hur vi mår både fysiskt och psykiskt påverkar vår förankring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser. Sambandet märks i så kallad självskattad hälsa, där andelen som tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildningsnivå. På samma sätt är barns hälsa starkt förknippad med vilken social tillhörighet föräldrarna har. Andelen barn som lever under fattiga förhållanden blir därför ett mått på hur de unga Botkyrkaborna mår. Indikator 1: Andelen barn som lever under fattiga förhållanden Andel Botkyrka Länet Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat snabbare än i resten av länet. Men Botkyrka har fortfarande en av de största andelarna i landet. Indikator 2: Självskattad hälsa Procent Kv - Botkyrka M - Botkyrka Kv - Länet M - Länet Utvecklingen visar att Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan 2002 och Det har den även gjort i länet men ökningen är större i Botkyrka, särskilt för kvinnor. Att siffrorna är lägre än genomsnittet i Stockholms län kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv bedömer vi att samspelet i lokalsamhället inte förändrats avsevärt. Utvecklingen är svagt positiv. Indikator 1: Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig Procent Instämmer inte Alby Indikator 2: Andelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening Antal medlemskap per invånare 1,0 0,5 0,0 Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Instämmer Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun Procent Kvinnor Män IND: år 21+ år Andelen personer som tycker att de kan vara med och påverka har varit oförändrad under senare år. Föreningsaktiviteten är hög bland ungdomar, och har ökat under 2015 räknat som antalet medlemskap per invånare. Även bland de vuxna ökar föreningsaktiviteten. Men det är tveksamt om medlemskap i föreningar speglar inställningen till delaktighet och demokrati i dag. Sett mer generellt tycks det finnas två motstridiga tendenser en med ökad tolerans och öppenhet mellan individer och en annan med minskad tillit och samhörighet mellan olika grupper. UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 67

168 Ekonomiska Sammanställningar Foto: XXX FINANSIELLA NYCKELTAL Antal invånare 31/ Utdebitering, kommunen 20:13 20:13 20:13 20:13 20:13 20:13 20:13 20:13 Utdebitering, landstinget 12:10 12:10 12:10 12:10 12:10 12:10 12:10 12:10 Verksamhetens driftkostnad, Mnkr 4 082, , , , , , , ,5 Verksamhetens driftintäkter, Mnkr 758,5 737,1 793,6 804,8 831,8 857,2 851,8 919,6 Verksamhetens nettokostn, Mnkr 3 323, , , , , , , ,9 Kommunalskatt inkl. skatteutjämning, Mnkr 3 359, , , , , , , ,5 Verksamhetens nettokostnader, % av skatteintäkter 98,9 99,3 96,6 96,5 97,4 95,7 100,0 100,0 Budgetutfall, verksamhetens nettokostnader, Mnkr 12,6 30,3 53,9-5,3 4,8 141,2 45,5 19,9 Nettoinvesteringar, Mnkr 380,5 398,3 406,4 367,8 452,2 481,6 304,7 417,6 Nettoinvesteringar, % av skatteintäkter 11,3 11,5 11,0 9,5 11,2 11,4 7,0 9,2 Nettoinvesteringar, kronor per invånare Personalkostnader, Mnkr 2 313, , , , , , , ,8 Resultat före extraordinära poster 69,5 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8 37,8 27,3 Resultat före extraordinära poster, % av skatteintäkter 2,1 2,8 5,4 3,8 3,8 4,6 0,9 0,6 Förändring eget kapital, Mnkr 70,3 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8 37,8 46,4 Tillgångar, Mnkr 5 162, , , , , , , ,8 Tillgångar, kronor per invånare Skulder och avsättningar, Mnkr 2 012, , , , , , , ,0 Skulder och avsättningar, kronor per invånare Eget kapital, Mnkr 3 149, , , , , , , ,8 Eget kapital, kronor per invånare Soliditet, % 61,0 54,8 55,3 44,0 46,2 50,9 50,8 52,6 Soliditet inkl. beräknad pensionsskuld intjänad före 1998, % 30,5 27,5 30,4 23,0 25,1 27,4 28,5 30,5 Finansnetto, Mnkr 33,8 72,9 75,1 13,0 50,8 12,4 38,3 31,7 Borgensåtagande, kronor per invånare EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

169 RESULTATRÄKNING BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN (Mnkr) Not Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Not Utfall 2015 Utfall 2014 Verksamhetens intäkter 1, 8 919,6 851,8 1, , ,0 Verksamhetens kostnader 2, , , ,8* , ,3 Avskrivningar 3, 8-254,5-232,3-239, ,3-395,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter , , , , ,5 Generella statsbidragsintäkter mm 5, , , , , ,8 Finansiella intäkter 6, 8 98,6 199,7 80,0 6 36,0 104,0 Finansiella kostnader 7-66,9-161,4-68,5 7-96,2-165,0 Resultat före extraordinära poster 27,3 37,8 13,3 120,4 116,0 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 8 27,3 37,8 13, ,4 116,0 * Nettobudget KASSAFLÖDESANALYS BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN (Mnkr) Not Utfall 2015 Utfall 2014 Not Utfall 2015 Utfall 2014 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 27,3 37,8 120,4 116,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster 9 298,8 249, ,3 424,4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 326,1 287,6 604,7 540,4 Ökning (-) / minskning (+) av varulager och exploateringsmark -18,2 8,3-9,7 21,7 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar -28,9 103,7 25,8 45,4 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga placeringar -1,4-19,0-1,4-19,0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder -418,6 187,0-460,0 250,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten -141,0 567,6 159,4 838,7 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -475,0-353,2-639,8-533,7 Under året omklassificerat 36,9 5,2 36,9 - Förändring pågående projekt ,6 - Försäljning av materiella anläggningstillgångar - - 1,0 0,5 Investering i finansiella tillgångar -50,8-16,5-50,8 - Försäljning av finansiella tillgångar - 0,1-0,1 Förändringar finansiella tillgångar koncernbolagen -1,3-1,3 Kassaflöde från investeringsverksamheten -488,9-364,4-842,6-534,4 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 805, ,0 Amortering av långfristig skuld ,0-940,0 Förändring till kortfristig del skulder 495,0-300,0 Förändring övriga konton långfristiga skulder 34,6 55,0 Ökning(+) / minskning(-) av långfristiga skulder koncernen 167,3-512,4 Ökning långfristiga fordringar * -115,9* -382,0 Minskning av långfristiga fordringar * 35,4* 895,9 Förändring till kortfristig del skulder -26,2 Förändring övriga konton långfristiga fordringar Ökning(-) / minskning(+) av långfristiga fordringar koncernen -2,2 724,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 94,1 327,7 165,1 212,4 Årets kassaflöde -535,8 530,9-518,1 516,7 Likvida medel vid årets början 716,3 185,4 784,7 268,0 Likvida medel vid årets slut 180,5 716,3 266,6 784,7 * Nettobudget EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 69

170 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING BOTKYRKA KOMMUN KOMMUNKONCERNEN Mnkr Not Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar ,7 1,9 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11, , , , ,9 Maskiner och inventarier 12, ,2 179, ,2 488,6 Summa materiella anläggningstillgångar 4 319, , , ,5 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotter- och intressebolag ,6 536,8 103,8 51,7 Långfristiga fordringar , ,4 14 9,3 7,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 243, ,2 113,1 58,8 Summa anläggningstillgångar 6 562, , , ,2 Omsättningstillgångar Exploateringsmark 15 21,0 3, ,0 3,0 Förråd med mera 1,1 0,8 79,3 87,6 Kortfristiga fordringar ,8 264, ,1 471,9 Kortfristiga placeringar ,5 607, ,5 607,1 Kassa och bank ,5 716, ,6 784,7 Summa omsättningstillgångar 1 097, , , ,3 Summa tillgångar 7 660, , , ,5 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital 3 880, , , ,0 Årets resultat 27,3 37,8 120,4 116,0 Resultatutjämningsreserv 50,0 50,0 50,0 50,0 Övrigt eget kapital 71,1 71,0 72,3 69,0 Summa eget kapital 4 028, , , ,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,5 387, ,8 431,4 Andra avsättningar 21 0,8 1, ,5 163,2 Summa avsättningar 413,3 388,1 617,3 594,6 Skulder Långfristiga skulder , , , ,6 Kortfristiga skulder , , , ,3 Summa skulder 3 218, , , ,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 660, , , ,5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ingångna borgensförbindelser , , , ,8 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulder eller avsättningar (inkl särskild löneskatt 24,26%) , , , ,4 Operationella leasingavtal 26 38,0 104, ,5 140,4 Övriga ansvarsförbindelser 27 9,9 10, ,6 29,5 Privata medel 0,3 0,4 0,3 0,4 Fastighetsinteckningar - - 1,8 1,8 Företagsinteckningar - - 7,9 7,9 70 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

171 NOTER NOTER Från och 2014 med upprättar koncernbolagen årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) bolag. Jämförelsetal i balansräkningen för 2014 har ändrats för kortfristiga fordringar och skulder. Det gör även att balansomslutningen justerats för Detta beror på att kommunen under 2015 har ändrat redovisningsprincip för momsredovisning. Siffror för 2014 har justerats så att dessa är jämförbara med utfallet Kommunen har ändrat poster inom noterna för kortfristiga fordringar och skulder. Belopp som tidigare klassificerades som kortfristiga skulder i not 23 är 2015 klassificerade som upplupna poster. Omföring mellan kortfristiga och långfristiga skulder samt även inom anläggningstillgångar har gjorts för koncernen 2014 för att få en mer jämförande bild med Även kommunkoncernens noter har i vissa delar justerats för Justeringarna beror på en ökad detaljeringsgrad från de kommunala bolagen. Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Taxor och avgifter 253,8 241,4 831,9 786,5 Externa bostads- och lokalhyror 88,9 84,7 765,6 718,7 Försäljning av verksamhet 129,6 132,6 129,6 132,6 Bidrag från staten med flera 378,7 323,5 410,8 355,0 Övriga verksamhetsintäkter 68,6 69,6 190,9 187,2 Summa intäkter 919,6 851, , ,0 NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Personalkostnader , , , ,5 Varor -298,5-297,2-663,3-681,8 Entreprenad och köp av verksamhet , , , ,5 Externa lokalhyror -99,1-93,8-113,9-108,3 Bidrag och transfereringar -254,6-240,1-254,6-240,1 Köp av tjänster och övriga -557,6-552,5-470,5-406,1 verksamhetskostnader Summa kostnader , , , ,3 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Avskrivningar maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Avskrivningar fastigheter och tekniska anläggningar Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar -45,6-40,5-121,1-118,7-196,2-188,9-280,5-272,9 0,0 - -0,3-0,3 Nedskrivningar* -12,7-2,9-39,4-3,1 Summa avskrivningar -254,5-232,3-441,3-395,0 * Nedskrivning har under 2015 gjorts för förskolan Lövkojan med 11,9 mkr som brunnit ner samt förskolan Sörgården med 0,8 mkr som rivits under året. Nedskrivning har under 2014 gjorts för förskolan Violen (Etapp 1) med 1,9 mkr samt förskolan Lysmasken med 1,0 mkr som båda rivits under året. Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. NOT 4 SKATTEINTÄKTER Preliminär kommunalskatt 3 114, , , ,3 Preliminär slutavräkning innevarande år 3,8 0,6 3,8 0,6 Slutavräkningsdifferens föregående år -6,7-9,4-6,7-9,4 Summa skatteintäkter 3 111, , , ,5 NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 1 013,1 968, ,1 968,5 Regleringsbidrag/-avgift -3,4 20,3-3,4 20,3 Struktur- och införandebidrag 34,3 70,6 34,3 70,6 Kostnadsutjämningsbidrag 201,6 175,2 201,6 175,2 Bidrag för LSS-utjämning 31,1 38,6 31,1 38,6 Kommunal fastighetsavgift 126,7 122,6 126,7 122,6 Generella statsbidrag från staten* 11,7-11,7 - Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 55,5 155,3 1,1 62,0 Fondutdelning placerade medel 20,0 6,0 20,0 6,7 Återföring, orealiserad förlust 0,4-0,4 - Realiserad kursvinst, placerade medel 6,8 12,7 6,8 12,7 Borgensavgift 6,0 15,4 0,0 15,4 Aktieutdelning koncernbolag och andra företag 9,0 6,7 3,0 - Övriga finansiella intäkter 0,9 3,6 4,7 7,2 Summa finansiella intäkter 98,6 199,7 36,0 104,0 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader -60,7-159,1-86,1-157,3 Internränta under byggtid 0,2 4,0 0,2 4,0 Orealiserad förlust, placerade medel -0,2-0,6-0,2-0,6 Realiserad förlust, placerade medel 0,0-0,3 0,0-0,3 Räntekostnad, pensioner -5,5-5,0-5,5-5,0 Bankkostnader -0,4-0,3-0,4-0,3 Övriga finansiella kostnader -0,3-0,1-4,2-5,5 Summa finansiella kostnader -66,9-161,4-96,2-165,0 NOT 8 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Verksamhetens intäkter och kostnader Försäljning av exploateringsfastighet (exploateringsnetto) 9,1 19,7 9,1 19,7 Återbetalade försäkringsavgifter FORA/AFA 28,4-28,4 - Bidrag SL- avtal -15, ,0 - Avskrivningar Nedskrivning materiella anläggningstillgångar -12,7-2,9-12,7-2,9 Generella statsbidrag Engångsbidrag flyktingsituationen* 5,0-5,0 - Särskild kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga 6,7-6,7 - Finansiella intäkter och kostnader Avkastning pensionsavsättning 26,7 19,3 26,7 19,3 Summa jämförelsestörande poster 48,2 36,1 48,2 36,1 * Kommunen erhöll 64,9 mnkr som engångsbidrag för den rådande flyktingsituationen. 1/13 (5,0 mnkr) periodiseras som bidragsintäkt 2015 medan resterande 12/13 (59,9 mnkr) bokförs som bidragsintäkt NOT 9 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Av- och nedskrivningar 254,5 232,3 441,3 395,0 Avsatt till pensioner 25,4 17,6 30,4 16,8 Förändring aktier och andelar köp av Botkyrka Stadsnät ,7 Övrig förändring eget kapital 19,1-20,3-2,5 Övriga avsättningar -0,2-0,1-7,7 14,4 Summa ej likviditetspåverkande poster 298,8 249,8 484,3 424,4 NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Söderenergi 1,4 1,5 SRV 0,3 0,4 Summa immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,0 1,7 1,9 Summa generella statsbidrag och utjämning 1 415, , , ,8 *I beloppet ingår särskild kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för unga med 6,7 mnkr och 5,0 mnkr av det engångsbidrag kommunen erhållit för flyktingsituationen. Kommunen erhöll 64,9 mnkr som engångsbidrag och 1/13 (5,0 mnkr) periodiseras som bidragsintäkt 2015 medan resterande 12/13 (59,9 mnkr ) bokförs som bidragsintäkt Posterna redovisas även som jämförelsestörande. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 71

172 NOTER Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Verksamhetsfastigheter Ackumulerad anskaffning 5 204, , , ,1 Ackumulerad avskrivning , , , ,4 Redovisat värde vid årets början 3 147, , , ,7 Årets investeringar 307,4 209,4 411,3 255,5 Omklassificeringar ,3 3,0 Årets avskrivningar -160,9-156,0-215,2-210,1 Årets nedskrivningar -12,4-2,9-12,7-3,2 Redovisat värde vid årets slut 3 281, , , ,9 Varav mark 47,8 48,0 95,6 73,8 Publika fastigheter Ackumulerad anskaffning 422,5 399,5 422,5 399,5 Ackumulerad avskrivning -173,9-162,7-173,9-162,7 Ingående balans 248,6 236,8 248,6 236,8 Årets investeringar 51,5 23,0 51,5 23,0 Årets avskrivningar -11,9-11,2-11,9-11,2 Utgående balans 288,2 248,6 288,2 248,6 Varav mark 15,2 15,2 15,2 15,2 Markreserv Ackumulerad anskaffning 58,9 43,0 58,9 43,0 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Exploateringar (anläggningstillgång) Ingående balans 58,1 59,8 58,1 59,8 Årets investeringar 6,7 3,5 6,7 3,5 Under året slutredovisat -36,7-5,1-36,7-5,1 Summa Exploateringsmark 28,1 58,2 28,1 58,2 Pågående projekt ,2 92,1 Utgående balans mark, byggnader 4 138, , , ,9 och tekniska anläggningar Finansiell leasing se not 26. Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. NOT 12 MASKINER, INVENTARIER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Anskaffningsvärde 770,6 718, , ,4 Ackumulerad avskrivning -591,6-551, , ,6 Ingående balans 179,0 167,3 473,0 466,8 Årets investeringar 48,2 52,2 74,1 78,4 Årets försäljning/utrangering - -15,8 4,0 Årets avskrivningar -45,7-40,5-75,7-72,5 Omklassificeringar - - 2,3 0,5 Avskrivning sålda/utrangerade inventarier ,8-4,1 Pågående nyanläggning ,8 15,5 Årets nedskrivningar -0,3 - -0,3 0,0 Ackumulerad avskrivning Ingående balans 58,9 43,0 58,9 43,0 Utgående balans maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Finansiell leasing se not ,2 179,0 491,2 488,6 Årets investeringar - 15,9-15,9 Utgående balans 58,9 58,9 58,9 58,9 Varav mark 58,9 58,9 58,9 58,9 Fastigheter för affärsverksamhet Ackumulerad anskaffning 310,7 270, , ,5 Ackumulerad avskrivning -97,6-88, , ,2 Ingående balans 213,1 181, , ,3 Årets investeringar 56,8 40,4 92,3 168,1 Årets nedskrivningar ,6 - Årets avskrivningar -10,0-8,9-36,7-84,6 Utgående balans 259,9 213, , ,8 Varav mark 0,1 0,1 119,6 124,1 Mark och fastigheter för annan verksamhet Ackumulerad anskaffning 514,2 505,3 514,2 505,3 Ackumulerad avskrivning -283,8-270,8-283,8-270,8 Ingående balans 230,4 234,5 230,4 234,5 Årets investeringar 4,4 8,9 4,4 8,9 Årets avskrivningar -13,4-13,0-13,4-13,0 NOT 13 AKTIER OCH ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEBOLAG AB Botkyrkabyggen (8 200 á kr) 8,2 8,2 AB Botkyrkabyggen (Nyemission 2008) 15,0 15,0 AB Botkyrkabyggen (aktier överförda från Botkyrka Kommunfastigheter) 450,0 450,0 Botkyrka Stadsnät AB 16,5 16,5 Hågelbyparken AB 0,1 0,1 Upplev Botkyrka AB 3,1 3,1 Södertörns fjärrvärme AB (20 á kr) Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksamhet (20 á kr) 5,0 5,0 0,0 0,0 SRV Återvinning AB (700 á 500 kr) 0,3 0,3 Stockholmsregionens Försäkrings AB (77553 á 100 kr) 7,7 7,7 Kommuninvest* 48,8 3,7 Vårljus AB 0,8 0,8 Övriga 0,1 0,1 Bostadsrätter 32,0 26,3 Summa aktier och andelar i dotteroch intressebolag 587,6 536,8 *Under 2015 har 45,1 mkr inbetalats till Kommuninvest Utgående balans 221,4 230,4 221,4 230,4 Varav mark 59,4 59,4 59,4 59,4 72 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

173 NOTER Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Mnkr NOT 14 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Lån till kommunala bolag 1 656, ,9 - - Lån till VA-anslutningar 0,0-0,0 Uppskjuten skattefordran - 7,0 5,0 Övrig utlåning 0,3 0,1 2,3 2,1 Avgår kortfristig del av långfristig fordran -0,6-0,6 - - Summa långfristiga fordringar 1 655, ,4 9,3 7,1 NOT 15 EXPLOATERINGSMARK (OMSÄTTNINGSTILLGÅNG) Ingående balans 3,0 11,1 3,0 11,1 Årets investerade kostnader 10,6 13,0 10,6 13,0 Årets investerade intäkter -4,2-42,0-4,2-42,0 Slutredovisade projekt kostnader -21,2-2,6-21,2-2,6 Slutredovisade projekt intäkter 32,8 23,5 32,8 23,5 Summa Exploateringsmark 21,0 3,0 21,0 3,0 NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 36,7 50,0 167,0 223,0 Skattefordran 35,8 34,8 48,9 46,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 85,9 90,8 87,7 103,0 Upplupen fastighetsavgift 36,0 31,7 36,0 31,7 Momsfordran 37,8 31,5 42,4 34,4 Kortfristiga fordringar koncern 1,5 1,5 - - Övriga kortfristiga fordringar 52,5 24,0 64,1 33,2 Kortfristig del av lång fordran långfristig fordran 0,6 0,5 - - Summa kortfristiga fordringar 286,8 264,8 446,1 471,9 NOT 17 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Räntefonder 303,5 308,7 303,5 308,7 Aktiefonder 201,4 181,5 201,4 181,5 Hedgefonder 103,3 116,8 103,3 116,8 Övriga placeringar 0,3 0,1 0,3 0,1 Summa kortfristiga placeringar 608,5 607,1 608,5 607,1 NOT 18 KASSA OCH BANK Bank 178,5 716,3 246,4 780,1 Plusgiro 2,0 0,0 20,2 4,6 Summa kassa och bank 180,5 716,3 266,6 784,7 Limit på checkräkningskrediten är 200 mnkr. NOT 19 EGET KAPITAL Ingående eget kapital 3 982, ,6 Årets resultat 27,3 37,8 Rättning av tidigare års fel* 19,1 - Därav utgående balans resultatutjämningsreserv (RUR)** 50,0 50,0 Därav utgående balans i VA-fonden 36,0 29,4 Årets förändring av VA-fond (årets resultatet VA) 5,4 6,7 Ränta som tillförts VA-fonden 1,1 1,2 Därav utgående balans kompetensfond 37,4 46,2 Årets förändring av kompetensfond -10,0-14,0 Ränta som tillförts kompetensfond 1,2 1,5 Ingående eget kapital 4 182, ,0 Årets resultat 120,4 116,0 Förvärv av Botkyrka Stadsnät AB - 0,7 Därav utgående balans resultatutjämningsreserv (RUR)** 50,0 50,0 Rättning av tidigare års fel* 19,1 - Övriga förändringar eget kapital 72,3 68,3 Summa utgående eget kapital 4 028, , , ,0 * Rättning av tidigare års fel avser rättning av särskild löneskatt på pensioner ** Riktlinjer för och beslut om RUR togs av fullmäktige i november 2013 NOT 20 PENSIONSAVSÄTTNINGAR Exklusive garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Ingående avsättning 382,8 363,2 427,1 408,4 Nya förpliktelser under året 31,4 26,6 37,9 25,7 Varav Nyintjänad pension 26,2 23,0 29,2 21,8 Ränte- och basbeloppsuppräkning 5,5 3,9 9,0 3,9 Övrig post -0,3-0,3-0,3 0,0 Årets utbetalningar -11,5-10,8-13,0-10,8 Förändring av löneskatt 4,8 3,8 4,8 3,8 Summa avsatt till pensioner 407,5 382,8 456,8 427,1 Garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Ingående avsättning 4,3 6,3 4,3 6,3 Nya förpliktelser under året 1,4-0,1 1,4-0,1 Varav Nyintjänad pension 1,6 0,0 1,6 0,0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0,0 0,0 0,0 - Övrig post -0,2-0,1-0,2-0,1 Årets utbetalningar -0,9-1,5-0,9-1,5 Förändring av löneskatt 0,2-0,4 0,2-0,4 Summa avsatt till pensioner 5,0 4,3 5,0 4,3 Utgående balans pensionsavsättning 412,5 387,1 461,8 431,4 Aktualiseringsgrad (%) 89,0 86,0 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 73

174 NOTER Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Mnkr NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR SRV Efterbehandling avslutad deponi 32,9 32,9 SRV Sluttäckning och iordningsställande av avfallsupplag 1,1 1,6 Mnkr NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Upplupna arbetsgivaravgifter och preliminär skatt 94,6 88,7 97,0 90,9 Kortfristig leasingskuld 4,7 4,2 20,0 19,5 Söderenergi Reservering för destruktion av vattenhaltig olja 0,7 0,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 280,6 186,9 346,4 258,9 Uppskjuten skatt ,1 127,1 Övriga avsättningar 0,8 1,0 0,7 1,0 Summa andra avsättningar 0,8 1,0 155,5 163,2 NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Handelsbanken 50,0 50,0 50,0 50,0 Nordea - 350,0 42,1 370,7 Kommuninvest 2 080, , , ,9 Finansiell leasing (se not 26) 10,0 12,9 394,4 412,5 Förinbetalda anslutningsavgifter VA 78,3 65,9 78,3 65,9 Förinbetalda gatukostnadsersättningar 63,7 55,7 63,7 55,7 Investeringsbidrag 9,4 7,8 9,4 7,8 Skuld till kommunala bolag 13,8 13,8 - - Övriga långfristiga skulder 15, Avgår kortfristig del -665, ,0-665, ,9 Summa långfristiga skulder 1 655, , , ,6 NOT 22 A MARKNADSVÄRDEN SWAPPAR Exklusive derivat 2015 Inklusive derivat 2015 Exklusive derivat 2015 Inklusive derivat 2015 Räntekostnader inkl. upplupen ränta (mnkr) 9,1 10,7 21,8 77,6 Genomsnittsränta, % 1,00 1,17 0,92 3,35 Genomsnittlig räntebindningstid, år 0,3 1,5 0,4 2,6 Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Säkrad låneskuld (mnkr) 660, , , ,6 Marknadsvärde derivat (mnkr) -31,6-33,6-257,5-310,9 Sammanställningen av uppgifter ovan avser finansieringen av Botkyrka kommuns hela låneportfölj, dvs. inklusive den del av Söderenergi som kommunen äger. Dotterbolaget Södertörns Energi AB lånar i eget namn och ingår därför inte i kommunens säkringsredovisning. Kommande års amorteringar* 665, ,0 665, ,0 Leverantörsskuld 138,8 123,5 262,1 257,7 Momsskuld 5,6 6,9 17,5 17,6 Semesterlöneskuld 195,7 187,8 199,6 191,9 Upplupna löner 35,0 38,1 35,2 38,4 Särskild löneskatt pensioner 40,3 57,3 42,9 58,8 Pensioner avgiftsbestämd del 89,2 88,6 91,0 88,6 Till kreditinstitut 3,6 3,6 40,5 58,9 Övriga kortfristiga skulder 10,0 42,8 77,1 113,1 Summa kortfristiga skulder 1 563, , , ,3 * Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som skall lösas kommande år och därför klassificeras som kortfristig i samband med bokslutet. NOT 24 INGÅNGNA BORGENSFÖRBINDELSER Södertörns Fjärrvärme AB 42,4 37,5 42,4 37,5 Södertörns Energi AB 625,0 645,0 625,0 645,0 SYVAB 112,3 88,4 112,3 88,4 Söderenergi AB 422,7 437,8 422,7 437,8 SRV Återvinning AB 78,9 57,3 78,9 57,3 Hågelbyparken AB 0,9 1,0 0,9 1,0 Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 12,5 12,6 12,5 12,6 AB Botkyrkabyggen 0,0 0,0 0,0 0,0 Eriksbergs industriområde 8,8 9,2 8,8 9,2 Norra Botkyrka Folkets Hus 31,3 31,9 31,3 31,9 IFK Tumba 4,8 4,8 4,8 4,8 Övriga föreningar 4,4 3,2 4,4 3,2 Enkel borgen, kommunal hyresgaranti 0,3 0,3 0,3 0,3 Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 0,8 1,1 0,8 1,1 Söderenergi AB, checkräkningskredit EFO AB - - 1,7 1,7 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Summa ingångna borgensförbindelser 1 345, , , ,8 Genomsnittlig räntesats 1,3% 1,4% 2,6% 2,7% Genomsnittlig räntebindningstid (år) 1,5 2,1 3,1 3,6 Lån som förfaller (kapitalbindning) inom 0-1 år 32% 74% 25% 47% Botkyrka kommun har en generell borgen gentemot Söderenergi på 725, 0 mnkr from I beloppet i tabellen ingår utnyttjat borgensbelopp för generell borgen med 405,0 mnkr samt kommunens borgensförpliktelser med 3,2 mnkr och checkkredit om 14,5 mnkr. (2014 är korrigerat med 250 mnkr avseende borgensförbindelse AB Botkyrkabyggen som felaktigt togs upp i årsredovisningen 2014 om 250 mnkr). 1-3 år 50% 20% 55% 41% 3-5 år 9% 2% över 5 år 9% 6% 18% 12% 74 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

175 NOTER Kommunen Kommunkoncernen Kommunen Kommunkoncernen Mnkr Mnkr Den totala kreditramen inklusive både borgen och upplåning för bolagen som ingår i kommunens internbank var under 2015: Södertörns Energi AB 645,0 Söderenergi AB 1 102,0 Hågelbyparken AB 10,0 Upplev Botkyrka AB 15,0 Botkyrkabyggen AB 2 000,0 Botkyrka Stadsnät AB 185,0 Övriga borgensåtaganden 318,0 (SYVAB, SFAB, SRV Återvinning AB, bostadsrättsföreningar och ideella föreningar) Summa kreditram 4 275,0 Botkyrka Kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförpliktelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförpliktelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. NOT 25 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR TAGITS UPP BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Ingående ansvarsförbindelse 1 408, , , ,4 Aktualisering -8,2-11,8-8,2-11,8 Ränteuppräkning 14,9 15,0 14,9 15,0 Basbeloppsuppräkning 10,2 0,6 10,2 0,6 Ändringar av försäkringstekniska grunder - 0,0-0,0 Övrig post -5,2-4,9-5,2-4,9 Årets utbetalningar -58,8-57,6-58,8-57,6 Summa pensionsförpliktelser 1 361, , , ,7 Löneskatt 24,26% 330,3 341,7 330,3 341,7 Utgående ansvarsförbindelse 1 691, , , ,4 Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. NOT 26 LEASINGAVTAL Finansiell leasing Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter Förfaller till betalning inom 1 år 4,7 4,2 20,0 19,4 Förfaller till betalning mellan 1-5 år 10,0 12,9 143,8 107,9 Förfaller till betalning senare än 5 år 0,0-250,6 304,7 Summa finansiell leasing 14,7 17,1 414,4 432,0 Operationell leasing Förfaller till betalning inom 1 år 19,4 26,7 29,5 37,6 Förfaller till betalning mellan 1-5 år 18,6 37,6 37,8 62,3 Förfaller till betalning senare än 5 år - 40,0 0,2 40,5 Summa operationell leasing 38,0 104,3 67,5 140,4 Finansiell leasing redovisas även under tillgångsslaget inventarier och maskiner samt som långfristig och kortfristig leasingskuld. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Operationell leasing omfattar ej uppsägningsbara avtal längre än 36 månader. NOT 27 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen har ett pensionsansvar för politiker som fullgör uppdrag i kommunen på heltid eller på betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Ersättning kan utgå som visstidspension eller avgångsersättning. Två politiker omfattas av rätt till visstidspension. (3,1 mnkr) En politiker under 50 år har rätt till avgångsersättning under fem år om uppdraget avslutas efter nuvarande mandatperiod. En politiker har rätt till avgångsersättning under två år och ytterligare två politiker har rätt till avgångsersättning under ett år om förordnanden/uppdrag upphör (6,8 mnkr). Kommunens pensionsansvar omfattar i denna del 9,9 mnkr i 2015 års prisnivå. Ansvarsförbindelse förtroendevaldas pensioner (inkl löneskatt 24,26%) 3,1 3,3 3,1 3,3 Övriga avgångsersättningar 6,8 7,6 6,8 8,6 Avbetalningsköp för SRV finansierade hos Nordea 21,7 17,6 Summa övriga ansvarsförbindelser 9,9 10,9 31,6 29,5 Slutredovisade byggprojekt i tekniska nämnden Projektnamn Projektnummer Budget Utfall Differens Hälsan Röda Huset ,0 13,2-4,2 Dynamiten LSS-boende ,0 18,4 1,6 Naturport Lida ,0 4,8 0,2 Eklidsskolans sporthall ,0 16,8-4,8 Nyängsgården ,0 50,7-12,7 Nyängsgården ,0 8,2-8,2 Brantbrinks ishall ,4 19,7-2,3 Alby sporthall ,7 4,5 0,1 Vreta Gård ,0 43,9-4,9 Brandskydd Tumba äldreboende ,0 31,2-1,2 Boxningslokal Botkyrkahallen ,0 6,5-0,5 Hantverksgymnasiet upprustning ,4 30,5 0,9 Summa 212,4 248,4-36,0 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 75

176 N O T E R 76 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

177 DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING Kostnader Intäkter Nettoutfall Budget netto Avvikelse Nettoutfall Mnkr mnkr 2014 Kommunstyrelsen -412,9 123,3-289,6-291,5 1,9-270 Exploatering/kommunstyrelsen 0,0 9,1 9,1 10,0-0,9 19,8 Revision -3,8 0,0-3,8-3,9 0,1-3,7 Samhällsbyggnadsnämnden -191,2 47,3-143,9-148,2 4,3-138,8 Miljö- och Hälsoskyddsnämnden -21,8 10,4-11,4-11,9 0,5-10,2 Tekniska nämnden -587,5 589,6 2,1-3,0 5,1-10,8 Tekniska nämnden, VA -108,2 113,6 5,4 0,0 5,4 0,0 Kultur- och Fritidsnämnden -244,3 26,2-218,1-219,4 1,3-206,6 Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsnämnden -300,1 78,6-221,5-226,9 5,4-205,7 Utbildningsnämnden , , , ,1-10, ,9 Socialnämnden -655,0 97,1-557,9-538,7-19,2-542,8 Vård- och Omsorgsnämnden ,5 378,5-970,0-947,4-22,6-909,8 Summa nämndernas nettokostnader , , , ,0-29, ,5 Gemensamma poster -218,1 584,0 365,9 301,2 64,7 287,0 Summa , , , ,8 35, ,5 INVESTERINGSREDOVISNING Utgifter Inkomster Nettoutfall Budget netto Prognos netto Nettoutfall Mnkr helår 2015 helår 2014 Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltning -7,1 0,0-7,1 27,3 19,2-15,7 Samhällsbyggnadsnämnden -25,4 0,4-25,0 54,6 35,1-47,2 Tekniska nämnden -326,0-1,4-327,4 255,5 347,0-199,3 Varav långa byggprojekt -236,5 0,0-236,5-264,6-128,2 Varav korta projekt -89,6-1,4-91,0 255,5 82,4-71,1 Kultur- och fritidsnämnden -20,9 0,0-20,9 23,1 28,8-6,0 Arbetsmarknads- och Vuxenutbildningsnämnden -5,2 0,0-5,2 7,0 7,0-4,0 Utbildningsnämnden -25,0 0,0-25,0 48,3 26,5-18,7 Socialnämnden -2,2 0,0-2,2 7,5 2,0-0,4 Vård- och Omsorgsnämnden -4,8 0,0-4,8 6,3 6,1-13,4 Avsatt för speciella ändamål 0,0 150,0 0,0 0,0 Summa -416,6-1,0-417,6 579,6 471,7-304,7 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 77

178 REDOVISNINGs- PRINCIPER Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket innebär att: Intäkter redovisas i den period det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen. Intäkterna ska dessutom kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har tagits upp till de belopp som de beräknas inflyta med. Tillgångar och skulder tas upp till anskaffningsvärde. Periodisering av inkomster och utgifter sker enligt god redovisningssed, dvs till det år då vara levereras, tjänst utförs eller händelse inträffar. Beloppsgräns för periodisering är ett prisbasbelopp, dvs kr Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 5 miljoner kronor. Enligt RKR 3.1 är en post i resultaträkningen jämförelsestörande när beloppet är väsentligt och posten är av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet, t ex nedskrivningar av anläggningstillgångar och vinst/förlust vid försäljning av exploateringsfastigheter. VA-verksamhetens resultat VA-verksamhetens resultat ingår i resultatet för kommunen och särredovisas inom balansposten eget kapital. Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas. Kommunen redovisar, enligt RKR 4.2, skatteintäkter utifrån den prognos som Sveriges kommuner och Landsting (SKL) publicerar i december. Övriga intäkter, gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter med mera Gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, anslutningsavgifter och övriga investeringsbidrag intäktsförs på ett sätt som återspeglar hur investeringen används och förbrukas enligt RKR:s rekommendation 18. Löner Semesterlöneskuld, timanställdas löner och okompenserad övertid redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifter som en kostnad under aktuellt intjänande år och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Semesterlöneskulden beräknas separat för varje personalkategori. 78 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

179 REDOVISNINGSPRINCIPER Pensionsskulden Kommunens pensionsskuld är den skuld som kommunen har till anställda och pensionärer, och uppgår till nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Beräkning sker enligt SKL:s riktlinjer RIPS07. Kommunen redovisar pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen: Pension som tjänats in före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pension som tjänats in från och med 1998 kostnadsförs det år de tjänas in och tas upp som kortfristig skuld till dess att de betalas ut, vilket sker i mars året efter intjänandet. I samtliga belopp ingår särskild löneskatt på 24,26 procent. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier och fonder tas upp till anskaffningsvärdet om de gäller dotterbolag eller intressebolag. Finansiella skulder redovisas enligt RKR 20 antingen som kortfristiga eller långfristiga skulder. Den del av ett långfristigt lån som förfaller till betalning inom tolv månader, räknat från balansdagen, redovisas som kortfristig skuld medan ett lån som förfaller efter 12 månader räknat från balansdagen redovisas som långfristig skuld. Kommunens pensionsmedelsportfölj i form av marknadsnoterade fonder och finansiella instrument är klassificerad som omsättningstillgångar. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och aktuellt marknadsvärde och skrivs ner vid eventuell orealiserad förlust. Portföljens förvaltning regleras i av kommunfullmäktige antagen finanspolicy. Marknadsnoterade aktier och fonder klassificeras sedan 2012 som omsättningstillgångar enligt RKR 20. Leasing Leasing klassificeras som operationell eller finansiell leasing enligt RKR Även hyresavtal klassificeras enligt rekommendationen. Finansiell leasing redovisas som en tillgång i balansräkningen samt som en skuld till leasegivaren. Operationell leasing redovisas som en ansvarsförbindelse i särskild not. Avskrivning, avskrivningstid och avskrivningsmetod Anläggningstillgångar i kommunen skrivs av utifrån tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod och baseras på anläggningens anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar såsom aktier, andelar, bostadsrätter, mark, konst och pågående arbeten sker inga avskrivningar. Kapitaltjänstkostnad beräknas på de aktiverade anläggningarna och belastar enheterna som kostnader. För verksamhetslokaler ingår kapitalkostnaden i internhyran. För två verksamhetsfastigheter används annuitetsmetoden och för övriga investeringar nominell/linjär metod. Avskrivning av maskiner och inventarier påbörjas månaden efter anskaffningen. För fastigheter påbörjas avskrivningen när anläggningen är färdig och kan användas. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: Objekt Avskrivningsintervall i år Verksamhetsfastigheter 3 33 Fastigheter för affärsverksamhet 3 50 Publika fastigheter (gator, vägar, parker och VA) Uthyrda fastigheter Hyrda fastigheter 3 20 Maskiner och inventarier 3 12 Bilar och transportmedel 3 12 Från och med 2014 ska kommuner, enligt RKR 11.4, dela upp sina anläggningstillgångar i betydande komponenter som sedan ska skrivas av separat. Kommun uppfyller ännu inte denna rekommendation helt. Under 2014 påbörjades arbetet med komponentavskrivningar då konstgräsplaner aktiverades på olika komponenter fortsatte arbetet på liknande sätt. Under 2016 kommer kommunen att påbörja komponentindelning på nya anläggningstillgångar samt på större befintliga anläggningstillgångar som färdigställts under senare år. Exploateringsutgifter Upparbetade utgifter i kommunens exploateringsverksamhet redovisas som omsättningstillgång när kommunen inte ska äga tillgången och som anläggningstillgång när kommunen ska vara slutlig ägare, till exempel för gator och parker. Gränsdragning mellan kostnad och investering Enligt KRL är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk av väsentligt värde. I kommunen klassificeras en kostnad som en investering och därmed som anläggningstillgång när tillgången har en nyttjandeperiod som är längre än tre år och anskaffningsvärdet är över ett prisbasbelopp, kr Kostnader som inte uppfyller definition för anläggningstillgång bokförs som kostnad i driften. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande (minst 20 procent), en så kallad sammanställd redovisning. Den ska ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 79

180 REDOVISNINGSPRINCIPER Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Samtliga koncernbolag upprättar årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Följande bolag ingår i den sammanställda redovisningen som sammanställs till årsredovisningen: Bolag Ägarandel (procent) Botkyrkabyggen AB 100 Botkyrka Stadsnät AB 100 Upplev Botkyrka AB 100 Hågelbyparken AB 100 SRV Återvinning AB 31,5 Söderenergi AB 29 Södertörns Energi AB 50 Södertörns Fjärrvärme AB 50 Derivat- och säkringsredovisning Kommunen redovisar derivat- och säkringsredovisning enligt RKR 21. Syftet med säkringen Kommunen har en skuld på totalt miljoner kronor med löpande förfall fram till det längsta lånets slutförfallodatum Syftet med säkringen är att minska variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och jämna ut räntekostnaderna över åren samt att anpassa ränterisken till de regler som anges i den finanspolicy som beslutats av kommunfullmäktige. Finanspolicyn anger ett intervall för genomsnittlig räntebindning som är en avvägning mellan risk och förväntad kostnad. Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan, för närvarande alltid STIBOR 3M. Säkrad post 1. framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till den rörliga delen av upplåningen Säkringsinstrument Säkringsinstrumenten utgörs av en portfölj innehållande olika typer av räntederivat. Säkringsinstrumenten består av vanliga ränteswapar där kommunen erhåller/betalar rörlig ränta och betalar/erhåller fast ränta, men även instrument med olika typer av optionalitet kan komma att inkluderas. I de fall instrument med utställd optionalitet ingår i portföljen, kommer de inte i något fall att medföra en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta, är den fasta räntan känd i förväg. Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet En utvärdering av säkringens effektivitet kommer att göras vid varje förändring i låneportföljen eller derivatportföljen samt i samband med årsbokslutet och tertialbokslut genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, räntebas, valuta och ränteomsättningsdag. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Arbete med att utveckla metoder för effektivitetsprövning pågår och kan komma att förändras när praxis utvecklas. Bedömningen per är att säkringsförhållandet anses vara effektivt med hänvisning till ovan nämnda villkor. Redovisning Räntekostnaderna för derivat inom ramen för säkringsredovisning redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta. Derivat som faller utanför ramen för säkringsredovisning marknadsvärderas dessutom och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Per fanns en swaoption som inte bedöms klara kriterierna för säkringsredovisning. Affären har ett negativt marknadsvärde på kronor. Vid tertialbokslutet per uppgick det negativa värdet till kronor, vilket inneburit att konor intäktsförts i det redovisade resultatet per utöver befintliga lån kan även prognostiserade framtida upplåningstransaktioner komma att utgöra säkrad post Den säkrade posten utgörs av en portfölj av lån. 80 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

181 Ordlista Anläggningstillgångar är tillgångar som kommunen tänker äga och använda under längre tid och som inte är av mindre värde, till exempel fastigheter, inventarier och finansiella tillgångar. Annuitetsmetoden fördelar investeringens kapitaltjänstkostnader, internränta och avskrivningar, med lika stora belopp för varje år av tillgångens ekonomiska livslängd (jmf med nominell metod). Avskrivning är en fördelning av anläggningstillgångars värdeminskning beräknad på anskaffningsvärde och nyttjandeperiod. Eget kapital är den del av tillgångarna som finansierats med egna medel och är skillnaden mellan samtliga tillgångar och samtliga skulder. Finansnetto är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Internränta är ränta för de anläggningstillgångar som en viss verksamhet använder. Kapitalkostnad är ett samlingsbegrepp för internränta och avskrivningar på kommunens anläggningar i anläggningsregistret. Belastar verksamheternas resultat. Kortfristig fordran och skuld avser fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Beräknas genom att dela omsättningstillgångarna (minus varulager) med de kortfristiga skulderna. Långfristig fordran och skuld avser fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdatum. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Nettokostnader avser driftkostnader efter avdrag för avgiftsintäkter, ersättningar och andra driftintäkter. Nominell metod innebär att avskrivning sker med lika stort belopp varje år och ränta beräknas på investeringens bokförda värde. Metoden ger minskade kapitaltjänst kostnader eftersom räntan beräknas på ett successivt lägre bokfört värde (jmf med annuitet). Omsättningstillgångar är tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, det vill säga tillgångar som på kort sikt kan omvandlas till likvida medel. Hit räknas tillgångar i kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortsiktiga fodringar och förråd. Periodisering innebär att kostnader och intäkter fördelas till den redovisningsperiod de hör. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Det speglar kommunens finansiella ställning på kort sikt. Soliditet visar kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Beräknas genom att man delar eget kapital med tillgångarna. EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 81

182 REVISIONS- BERÄTTELSE 82 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

183

184 Botkyrka, långt ifrån lagom en kontrastrik och kreativ mötesplats Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn. Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt.

185 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Ombudgeteringar från 2015 till 2016 (KS/2016:202) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige medger ombudgeteringar med 3,6 miljoner kronor på driftbudgeten och med 264,8 miljoner kronor på investeringsbudgeten i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag i bilaga 1. Sammanfattning Ombudgetering medges endast om man har särskilt avsatta pengar i budget för ett visst ändamål men där medlen inte hunnit användas för det som avsågs med anslaget. Det ska alltså vara fråga om specifikt avsatta medel, exempelvis ett tilläggsanslag för visst ändamål eller ett investeringsprojekt där användningen tidsmässigt skjuts fram. Löpande drift eller årliga investeringar där nya pengar finns i nästa års budget är inte skäl för ombudgetering. På investeringsbudgeten föreslår vi ombudgeteringar med sammanlagt 264,8 miljoner kronor. För utbildningsnämndens del överstiger nämndens yrkande det belopp som kvarstår vid avräkningen mot 2015 års budget med 1,3 miljoner kronor. I kommunledningsförvaltningens förslag har ombudgeteringen därför anpassats till det belopp som återstår. På driftbudgeten föreslår kommunledningsförvaltningen ombudgeteringar med sammanlagt 3,6 miljoner kronor. Av beloppet avser 1,5 miljoner kronor medel från kompetensfonden som medgivits nämnderna under I förhållande till nämndernas yrkanden har beloppet för samhällsbyggnadsnämnden reducerats med 4,3 miljoner kronor. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

186 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:202 Protokollsanteckning Östen Granberg (SD) anför till protokollet att (SD) eventuellt inkommer med ett yttrande/yrkande till kommunfullmäktige Expedieras till: Kommunfullmäktige

187 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:202 Referens Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Ombudgeteringar från 2015 till 2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige medger ombudgeteringar med 3,6 miljoner kronor på driftbudgeten och med 264,8 miljoner kronor på investeringsbudgeten i enlighet med kommunledningsförvaltningens förslag i bilaga 1. Sammanfattning Ombudgetering medges endast om man har särskilt avsatta pengar i budget för ett visst ändamål men där medlen inte hunnit användas för det som avsågs med anslaget. Det ska alltså vara fråga om specifikt avsatta medel, exempelvis ett tilläggsanslag för visst ändamål eller ett investeringsprojekt där användningen tidsmässigt skjuts fram. Löpande drift eller årliga investeringar där nya pengar finns i nästa års budget är inte skäl för ombudgetering. På investeringsbudgeten föreslår vi ombudgeteringar med sammanlagt 264,8 miljoner. För utbildningsnämndens del överstiger nämndens yrkande det belopp som kvarstår vid avräkningen mot 2015 års budget med 1,3 miljoner. I kommunledningsförvaltningens förslag har ombudgeteringen därför anpassats till det belopp som återstår På driftbudgeten föreslår kommunledningsförvaltningen ombudgeteringar med sammanlagt 3,6 miljoner. Av beloppet avser 1,5 miljoner medel från kompetensfonden som medgivits nämnderna under I förhållande till nämndernas yrkanden har beloppet för samhällsbyggnadsnämnden reducerats med 4,3 miljoner. Bakgrund Ombudgetering medges endast om man har särskilt avsatta pengar i budget för ett visst ändamål men där medlen inte hunnit användas för det som avsågs med anslaget. Det ska alltså vara fråga om specifikt avsatta medel, exempelvis ett tilläggsanslag för visst ändamål eller ett investeringsprojekt där användningen tidsmässigt skjuts fram. Löpande drift eller årliga investeringar där nya pengar finns i nästa års budget är inte skäl för ombudgetering. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post goran.karlsson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

188 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:202 Investeringar Totalt sett uppgår ombudgeteringarna för pågående investeringsprojekt till 264,8 miljoner. Utbildningsnämndens sammanlagda yrkande uppgår till 24,6 miljoner var därmed 1,3 miljoner högre än det belopp som fanns kvar vid budgetavräkningen. I kommunledningsförvaltningens förslag har beloppet därför anpassats till kvarstående medel och reducerats med motsvarande belopp Kultur- och fritidsnämnden föreslår att 3,5 miljoner överförs från nämndens investeringsbudget till tekniska nämnden. Motivet är att av sammanlagt 12,3 miljoner som avsatts för konstgräs m m på Brantbrinks IP så avser 3,5 miljoner uppförande av en omklädningsbyggnad. Eftersom telniska nämnden ansvarar för byggnadsåtgärder tillstyrker kommunledningsförvaltningen att denna del flyttas mellan nämnderna Utöver de föreslagna ombudgeteringarna finns pågående investeringar som löper över årsskiftet och som inte ombudgeteras. Det gäller fleråriga bygginvesteringsprojekt som pågår under en längre tidsperiod. Drift Kommunledningsförvaltningens förslag till ombudgeteringar på driftbudgeten uppgår till 3,6 miljoner varav 1,5 miljoner avser medel ur kompetensfonden som medgivits nämnderna under Samhällsbyggnadsnämnden yrkar att nämndens hela driftbudgetöverskott 2015 ombudgeteras. Beloppet uppgår till 4,3 miljoner. Motivet är dels att täcka befarade fördyringar i befintlig verksamhet och dels att möjliggöra ökade insatser i stadsdelarna. Eftersom de ändamål som framförs inte uppfyller de kriterier för ombudgeteringar som beskrivits ovan ser kommunledningsförvaltningen inte att det finns skäl för ombudgetering. Andreas Liljenrud t f Kommundirektör Göran Karlsson t f Ekonomichef Expedieras till

189 Ombudgeteringar från 2015 till 2016, driftbudget Bilaga 1 belopp i tkr Nämnd/ förvaltning Ändamål Yrkat Summa Förslag belopp förvaltning Kommunstyrelsen Utredning kommunhus Upphandling beslutsstöd Brunna Teknisk nämnd Kompetensfonden Samhällsbyggnadsnämnd Driftbudgetens utfall Miljö- o hälsoskyddsnämnd Växthusprojektet Vattenprogrammet Socialnämnd Kompetensfonden Vård- och omsorgsnämnd Kompetensfonden SUMMA

190 Ombudgeteringar från 2015 till 2016, investeringar belopp i tkr Nämnd/ förvaltning projekt Ändamål Budget- Yrkad Förslag avvik ombudg Kommunstyrelsen Summa Möbler mm Kommunarkivet Dok.- och ärendehanteringssystem Systemstöd schema och bemanning Beslutsstödssystem Modul för upphandling Teknisk nämnd Summa Markinvester (belysningsstolpar) Fordon Slättmalm Vattenledning Uttran-Lindhov Va utbyggnad Grödinge Reservtrycktank Dagvatten norra Botkyrka Huvudvattenledning Tumba Fjärrläsning, vattenmätare Brantbrink, konstgräsplan Samhällsbyggnadsnämnd Summa Tillgänglighet Park/ rekreation Trafiksäkerhet Belysningsprogram Gång- och cykelvägar Kartsystem inkl webbkarta Framtid Alby Mindre kompl åtgärder Kultur- o fritidsnämnd Summa Brunna IP, utveckling Alby fritidsgård, inredning Folkhälsopark, Alby Brantbrink, konstgräsplan Kärsby, konstgräs Fittja sporthall, inredning Tumba bibliotek, inredning RFID automater Arbetmarknads- och vuxenutb nämnden 3506 Jobbcenter Tillgänglighetsanpassningar Utbildningsnämnd Summa Arbetsmiljöåtgärder Lokalanpassningar Skogsbacksskolan, inventarier Falkbergsskolan, inventarier Sörgården, inventarier Förskolan Prästkragen, inventarier Förskolan Violen, inventarier

191 belopp i tkr Nämnd/ förvaltning projekt Ändamål Budget- Yrkad Förslag avvik ombudg 3426 Rikstens förskolepaviljonger, inv Förskolan Humlan, inventarier Brunnapaviljongerna, inventarier Förskolan Tranan, inventarier Försk.pavilj. Hallunda/Norsborg, inv Socialnämnd Summa Boende (ersättning Idavall) Vård- o omsorgsnämnd Summa Underhåll Trygghetslarm KFs förfogande Summa Rödstu Hage Gruppboenden SUMMA TOTALT

192 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Mål och budget 2017 med plan (KS/2016:257) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige fastställer dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Sammanfattning Bakgrund Den 17 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att införa en ny budget- och uppföljningsprocess. Den nya processen innebär att nuvarande flerårsplan och ettårsplan ersätts med ett budgetdokument som innehåller mål och budget för 2017 och en plan Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar under april om måldokument, uppdrag och justeringar av nämndernas preliminära budgetramar. Efter beslut i kommunstyrelsen skickar sedan kommunledningsförvaltningen ut tekniska anvisningar för arbetet med mål och budget till nämnderna. Nämnderna ska från mitten av april till början av september arbeta med att ta fram nämndmål som visar vad nämnden ska göra för att leva upp till fullmäktigemålen, analysera de preliminära budgetramarna, redovisa eventuella politiska ambitionsförändringar och redovisa behov av investeringar under planperioden. Under september och oktober arbetar budgetberedningen fram förslag till Mål och budget 2017 med plan som sedan fastställs av kommunstyrelsen i oktober och av kommunfullmäktige i november.

193 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:257 Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Protokollsanteckning Jimmy Baker (M) anför till protokollet att (M) eventuellt inkommer med ett yttrande/yrkande till kommunfullmäktige Stefan Dayne (KD) anför till protokollet att (KD) eventuellt inkommer med ett yttrande/yrkande till kommunfullmäktige Lars Johansson (L) anför till protokollet att (L) eventuellt inkommer med ett yttrande/yrkande till kommunfullmäktige Östen Granberg (SD) anför till protokollet att (SD) eventuellt inkommer med ett yttrande/yrkande till kommunfullmäktige Expedieras till: Kommunfullmäktige

194 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:257 Referens Annette Ödalen Monica Blommark Göran Karlsson Mottagare Kommunstyrelsen Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige fastställer dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Sammanfattning Bakgrund Den 17 december 2015 beslutade kommunfullmäktige att införa en ny budget- och uppföljningsprocess. Den nya processen innebär att nuvarande flerårsplan och ettårsplan ersätts med ett budgetdokument som innehåller mål och budget för 2017 och en plan Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar under april om måldokument, uppdrag och justeringar av nämndernas preliminära budgetramar. Efter beslut i kommunstyrelsen skickar sedan kommunledningsförvaltningen ut tekniska anvisningar för arbetet med mål och budget till nämnderna. Nämnderna ska från mitten av april till början av september arbeta med att ta fram nämndmål som visar vad nämnden ska göra för att leva upp till fullmäktigemålen, analysera de preliminära budgetramarna, redovisa eventuella politiska ambitionsförändringar och redovisa behov av investeringar under planperioden. Under september och oktober arbetar budgetberedningen fram förslag till Mål och budget 2017 med plan som sedan fastställs av kommunstyrel-sen i oktober och av kommunfullmäktige i november. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post annette.odalen@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

195 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:257 Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktiges mål är med ett undantag oförändrade jämfört med tidigare år. Arbetet med att införa ett processorienterat arbetssätt i organisationen har inletts. Parallellt med detta kommer en översyn av kommunfullmäktiges målstyrning att ske. Som ett första steg har vi inför 2017 knutit fullmäktiges nuvarande mål till de huvudprocesser som kommundirektörens ledningsgrupp arbetat fram istället för till nuvarande målområden. Kommunfullmäktiges mål redovisas i dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan Preliminära budgetramar Nämndernas budgetramar i Ettårsplan 2016 samt de tilläggsanslag som har beslutats under januari till mars 2016 och som får effekter 2017 och framåt ligger till grund för ramarna Nämndernas budgetramar har därutöver räknats upp varje år för volymförändringar utifrån kommunens befolkningsprognos samt för pris- och löneökningar. Budgetramarna har i förekommande fall reducerats för medel av tillfällig karaktär som nämnder har fått under tidigare år. Nämndernas preliminära budgetramar redovisas i dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan Uppdrag till nämnder Bland annat med utgångspunkt från det som verksamheterna redovisade på kommunens analysdagar i början av mars ger kommunfullmäktige specifika uppdrag till några nämnder. Uppdragen ska redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning senast den 5 september Uppdragen till nämnderna redovisas i dokumentet Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan

196 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2016:257 Tekniska anvisningar för arbete med mål och budget Efter beslut i kommunstyrelsen skickar kommunledningsförvaltningen tekniska anvisningar till nämnderna som tydliggör hur nämnderna ska arbeta med nämndmål för 2017 samt med preliminära budgetramar och investeringar för åren Marica Nordwall Tf kommundirektör Niclas Johansson ekonomichef Expedieras till Samtliga nämnder

197 Förutsättningar för nämndernas arbete med Mål och budget 2017 med plan för Kommunfullmäktiges mål - Preliminära budgetramar Uppdrag till nämnderna Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

198 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Innehållsförteckning Kommunfullmäktiges mål 3 Preliminära budgetramar Uppdrag till nämnderna 18 2 [19]

199 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunfullmäktiges mål Medborgarnas Botkyrka medborgarens fokus Kommunens verksamheter ska ha medborgarens fokus. Utgångspunkten är det som Botkyrkaborna behöver och efterfrågar. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter och därmed vara styrande för kommunen. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att alla beslut tar hänsyn till såväl sociala behov som miljömässiga och ekonomiska förutsättningar. Verksamheten ska bidra till att förverkliga de sex hållbarhetsutmaningarna i dokumentet Ett hållbart Botkyrka. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. För att säkerställa detta har ett processorienterat arbete inletts. Syftet med processtyrningen är att se till helheten och att samordna verksamheten i kommunen från politik till förvaltning, i effektiva och fungerande värdekedjor. Målet är att det ska bli så bra som möjligt för medborgare och brukare. Parallellt med att organisationen styrs om till ett processorienterat arbetssätt kommer en översyn av kommunfullmäktiges målstyrning att ske. Detta arbete kommer att pågå under hösten 2016 våren 2017 för att vara klart till april 2017 och då ingå i förutsättningarna till nämndernas arbete med Mål och budget 2018 med plan Som ett första steg har vi inför Mål och budget 2017 med plan knutit fullmäktiges nuvarande mål till de huvudprocesser som kommundirektörens ledningsgrupp arbetat fram. Det innebär att fullmäktiges mål kopplats till de sex huvudprocesserna: 1. Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället 2. Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande 3. Att möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna 4. Att möta Botkyrkabornas behov av stöd för att leva ett självständigt liv 5. Att erbjuda Botkyrkaborna förutsättningar för gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv 6. Att skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Utöver sorteringen av fullmäktiges mål till de sex huvudprocesserna har målet Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens och målet Klimatneutral kommunal organisation senast 2020 sorterats in under rubriken Kommunen som organisation. Kommunen som organisation definieras i processtyrningen som en styr- och ledningsprocess. Nämnderna ska i sina Mål och budget 2017 med plan för ange hur de bidrar till att uppnå fullmäktiges mål genom att ange egna mål, mätbara mål och åtaganden. 3 [19]

200 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 1 Att möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av samhället Processen ska bidra till att Botkyrkaborna genom förbättrade möjligheter till insyn och påverkan blir medskapare av sitt samhälle. Demokratin är grunden och utgångspunkten för all kommunal verksamhet. Kommunen är medborgarnas verktyg för att ta ett gemensamt ansvar för gemensamma angelägenheter i lokalsamhället. Engagerade, informerade och aktiva kommuninvånare, med lika rättigheter och möjligheter att bidra till samhällsbygget, är en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Men skillnaderna i inflytande och levnadsvillkor är stora och diskriminering inskränker människors rättigheter. Det begränsar demokratin. Därför är det ett centralt kommunalt uppdrag att verka för jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män och lika rättigheter och möjligheter för alla. Den representativa demokratin lägger ytterst den politiska makten i folkets händer. Genom sitt deltagande i valen tar medborgarna ansvar för sitt samhälle. Därför är ett högt valdeltagande både en mätare av demokratins förankring och ett värde i sig självt. Men den representativa demokratin kräver också ett ständigt pågående offentligt samtal och ett myller av arenor för dialog och påverkan på samhällsutvecklingen. Genom kultur, föreningsliv och folkbildning hålls demokratin levande. Botkyrka är ett interkulturellt samhälle rikt på erfarenheter och kunskaper. Vår kulturella och språkliga mångfald är en oerhörd tillgång i en alltmer gränslös värld en tillgång som bara delvis är utnyttjad. Det handlar om att skapa förutsättningar för att individer och grupper inte bara ska samexistera, utan också samspela för att nå gemensamma mål. Så kan vi skapa en positiv spiral som ger kommunens invånare ökad framtidstro, fler arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor. Fullmäktigemål 1. Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Fullmäktiges indikatorer Andelen invånare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Invånare som har vänner i en annan kommundel 2. Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Fullmäktiges indikatorer Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Ekonomisk utsatthet bland barn (Rädda barnen) Andel invånare som upplever att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet Andel mål och åtaganden med jämställdhetsperspektiv per nämnd, samt andel indikatorer och nyckeltal per nämnd som följs upp med kön som övergripande indelningsgrund Berörda nämnder: Mål 1 Samtliga nämnder Mål 2 Samtliga nämnder 4 [19]

201 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 2 Att möjliggöra Botkyrkabornas behov av livslångt lärande Processen ska bidra till att Botkyrkaborna har kunskap och kompetens som ger förutsättningar för egenmakt under livets alla skeden. Utbildning från förskola, via grundskola och gymnasium till högskola och vuxenutbildning är en mänsklig rättighet och en förutsättning för samhällsutvecklingen. Alla Botkyrkas barn och ungdomar har rätt att kräva en utbildning som ger dem de kunskaper och färdigheter de behöver och som ger dem valmöjligheter både vad gäller arbete och fortsatta studier. Det kunskapsintensiva, komplexa och globala samhälle vi idag lever i ställer höga krav på anpassning och flexibilitet. Ett livslånga lärandet och ständigt kunskapsinhämtande blir därför allt viktigare för samhället så väl som för individen. Fullmäktigemål 3. Botkyrka erbjuder en likvärdig och kompensatorisk skola där samtliga barn och elever ges de bästa förutsättningarna för lärande och goda kunskapsresultat 1 Fullmäktiges indikatorer Andel av kommunens grundskoleungdomar med behörighet till gymnasieskolan. Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder. Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom 3 år. Berörda nämnder: Mål 3: Utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden. 1 Målet är omformulerat. 5 [19]

202 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 3 Att möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna Processen ska bidra till att Botkyrkaborna har ökad tillgång till platser och ges bättre förutsättningar för arbete och företagande som ger ekonomisk självständighet livet ut. Botkyrka är en kommun som växer och utvecklas. Här finns språkkunskaper och internationella erfarenheter som är ovärderliga för näringslivet i en globaliserad ekonomi. Vi befinner oss i en expansiv storstadsregion med allt vad det innebär av dynamik och nytänkande, men också påfrestningar på människor och miljö. Allas möjlighet till arbete och egen försörjning är avgörande för att åstadkomma en samhällsutveckling som kännetecknas av demokrati, social sammanhållning och långsiktig hållbarhet. Arbetslösheten måste pressas tillbaka. I den regionala kärnan Flemingsberg växer ett av norra Europas viktigaste centra för högre utbildning, medicinsk forskning och bioteknik fram. Botkyrka ska vara en aktiv partner i utvecklingsarbetet. Fullmäktigemål 4. Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete eller företagande Fullmäktiges indikatorer Förvärvsfrekvensen i Botkyrka. Sammanräknad förvärvsinkomst. Andel ungdomar år som arbetar eller studerar. 5. Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Fullmäktiges indikatorer Antal tillkommande företag Antal arbetstillfällen i kommunen Antal företag inom berörda branscher Antal sysselsatta (dagbefolkning) inom berörda branscher Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Berörda nämnder: Mål 4: Kommunstyrelsen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, socialnämnden. Mål 5: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, Upplev Botkyrka AB. 6 [19]

203 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 4 Att möta Botkyrkabornas behov av stöd för att leva ett självständigt liv Processen ska bidra till att Botkyrkaborna får behovsanpassad vägledning, omsorg och socialt stöd som ger förutsättningar för ett tryggt och utvecklande liv. Genom kommunen organiserar och betalar Botkyrkaborna en stor del av den gemensamma välfärden. Utbildning, fritidsverksamhet och kultur, vård, omsorg och social trygghet, samhällsplanering och miljöskydd, vägar och vatten osv. är nödvändiga delar av den samhällsservice som ett modernt samhälle kräver och medborgarna förväntar sig. Verksamheten ska organiseras så att vi når högsta möjliga kvalitet för alla och så att fördelningen styrs solidariskt av behoven. Trygghet är att veta att det finns ett skyddsnät om något händer och att man får den hjälp man behöver när de egna krafterna avtar. Trygghet ger frihet och kraft att delta i samhällslivet fullt ut. Vi ska ha en vård och omsorg som utgår från behoven och respekterar individen. Kommunen ska ge människor möjlighet att komma tillbaka till hälsa, arbete och ett gott liv. Fullmäktigemål 6. Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver. Fullmäktiges indikatorer Andel invånare över 65 år som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andel 80+ som klara sig utan hemtjänst eller särskilt boende. Berörda nämnder: Mål 6: Kommunstyrelsen, vård- och omsorgsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden. 7 [19]

204 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 5 Att erbjuda Botkyrkaborna förutsättningar för gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv Processen ska bidra till att Botkyrkaborna har tillgång till fler platser och sammanhang som bidrar till hälsa, en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv. Botkyrka ger kulturen utrymme. Kulturen är ett redskap för kreativitet, kommunikation och personlig utveckling. Kultur bidrar till att skapa identitet och hemkänsla. Den främjar demokrati och delaktighet, entreprenörskap och näringslivsutveckling. Den sociala ekonomin är ett viktigt verktyg. Föreningslivet och folkbildningen spelar en särskilt viktig roll för utvecklandet av ett starkt, interkulturellt samhälle där alla invånares förmågor tas till vara. Att ge goda förutsättningar för kultur- och föreningslivet är därför en viktig kommunal uppgift. Botkyrkas strategiska satsning på de kreativa näringarna binder samman kultur, utbildning och näringsliv. Kreativitet och entreprenörskap skapar nya arbeten, nya möjligheter och nya tankar. Botkyrka ska vara en intressant plats för nya företag. Botkyrkabor av alla åldrar ska ha goda förutsättningar att med kultur, idrott, föreningsliv och samhällsengagemang ha ett aktivt och utvecklande liv. Våra medborgare ska ha möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar och ambitioner oavsett ålder eller fysiska förutsättningar Fullmäktigemål 7. Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Fullmäktiges indikatorer Ohälsotalet, självskattad hälsa och livslängd. 8. Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Fullmäktiges indikatorer Andel invånare som upplever att kommunen satsar på kreativitet och entreprenörskap. 9. Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Fullmäktiges indikatorer Andel invånare som är nöjda med möjligheterna att ta del av kulturutbud och/ eller att själv vara med. Andel invånare som deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka. Berörda nämnder: Mål 7: Samtliga nämnder Mål 8: Samtliga nämnder, exkl socialnämnden Mål 9: Samtliga nämnder, exkl socialnämnden 8 [19]

205 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Huvudprocess 6 Att skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna Processen ska bidra till att Botkyrkaborna har en fysisk livsmiljö som ger förutsättningar för ett rikt liv. Klimathotet och nödvändigheten av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling ställer allt högre krav på energisnålt boende, klimatsmarta transporter och genomtänkt samhällsplanering. Det är investeringar som ger utveckling och arbetstillfällen. Botkyrka ska gå i spetsen och ge utrymme för grön teknik och gröna arbeten. Botkyrka har goda förutsättningar att bygga den moderna, gröna staden där miljöer med boende, offentliga rum och verksamheter ger utrymme för kreativitet och utveckling samtidigt som våra naturområden värnas och görs tillgängliga för fler. En hållbar utveckling förutsätter rörelse och förändring. Attraktiva och tillgängliga offentliga miljöer bidrar till en bättre folkhälsa. Vi måste säkra en ekologiskt hållbar utveckling som minskar miljöbelastningen och gynnar biologisk mångfald. Botkyrka ska bli fossilbränslefritt och klimatneutralt. Med den utgångspunkten ska vi utveckla levande stadsdelar och ge Botkyrkaborna förutsättningar att göra klimatsmarta val. Energisparande och hållbara transportsystem ska stimuleras. Genom strategiska utvecklingsprogram i varje stadsdel, som innefattar såväl sociala som fysiska faktorer, engageras medborgarna i samhällsutvecklingen och kommundelarnas förutsättningar tas tillvara. Vi ska verka för en varierad struktur, såväl inom stadsdelarna som i kommunen som helhet, och för närmare kontakter mellan kommunens alla delar. Fullmäktigemål 10. Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Fullmäktiges indikatorer Utsläpp av koldioxid per invånare. Totala elinköp i Botkyrka per invånare. 11. I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Fullmäktiges indikatorer Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka. Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Andel invånare som upplever att det är tryggt i deras närområde. Berörda nämnder: Mål 10: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden. Mål 11: Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, Botkyrkabyggen AB. 9 [19]

206 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Kommunen som organisation Kommunens förvaltningar och verksamheter är inga självändamål utan Botkyrkabornas redskap för att organisera sina gemensamma angelägenheter. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att vi på både kort och lång sikt uppnår bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser. Resurser ska fördelas efter behov. Kommunen ska vara en föredömlig arbetsgivare som erbjuder goda villkor och tar tillvara personalens kunskaper och kreativitet. Organisation och metoder, grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet, ska kontinuerligt kunna anpassas till samhällsutvecklingen och förändrade uppgifter. Kommunen ska erbjuda heltidsanställning till alla som önskar det. Antalet timanställningar och andra visstidsanställningar ska minimeras. För att behålla handlingsfriheten är det nödvändigt att kommunens ekonomi är stabil, under kontroll och långsiktigt balanserad. Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med de anställda i kommunen. Alla ska bemötas med respekt, få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas eller diskrimineras. För att vi ska kunna fullgöra våra uppgifter på att bra sätt måste kommunens anställda i allmänhet och cheferna i synnerhet, spegla befolkningssammansättningen. Fullmäktigemål 12. Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Fullmäktiges indikatorer Andel invånare som anser att kommunens anställda ger dem bra bemötande. Anställda upplever att de har inflytande över sitt arbete. Sjukfrånvaro för kommunens anställda. Andel chefer med utländsk bakgrund. Andel deltidsanställda som önskar arbeta heltid. Andel medarbetare som har tillsvidareanställning. Resultat av skatteintäkterna. 13. Klimatneutral kommunal organisation senast 2020 Fullmäktiges indikatorer Kommunens inköp av fossilbränsle. Andel fordon för fossilbränslefria bränslen. Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten i kommunen. Energiförbrukning per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar. Berörda nämnder: Mål 12: Samtliga nämnder Mål 13: Samtliga nämnder 10 [19]

207 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar Nämndernas budgetramar i Ettårsplan 2016 samt de tilläggsanslag som har beslutats under januari till mars 2016 och som får effekter 2017 och framåt ligger till grund för ramarna Nämndernas budgetramar har därutöver räknats upp varje år för volymförändringar utifrån kommunens befolkningsprognos samt för pris- och löneökningar. Budgetramarna har i förekommande fall reducerats för medel av tillfällig karaktär som nämnder har fått under tidigare år. 11 [19]

208 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen 12 [19]

209 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Kommunstyrelsen Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning KF:s preliminära budgetramar Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Samhällsbyggnadsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning KF:s preliminära budgetramar [19]

210 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Tekniska nämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Tillfälliga medel för projektledare för Tumba VoO-boende KF:s preliminära budgetramar Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Tillfälliga medel för framtagande av vattenplan 650 Minskning av tillfälliga medel växthusprojekt ( =200 tkr) 140 KF:s preliminära budgetramar [19]

211 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Kultur- och fritidsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning KF:s preliminära budgetramar Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning KF:s preliminära budgetramar [19]

212 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Utbildningsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Lönerevision 2016, KS TB KF:s preliminära budgetramar Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Socialnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Ny organisation för mottagande av nyanlända, TB 2016; 2080 tkr KS TB Lönerevision 2016, KS TB -424 KF:s preliminära budgetramar [19]

213 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Vård- och omsorgsnämnden Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning Lönerevision 2016, KS TB -150 KF:s preliminära budgetramar Preliminära budgetramar (tkr) Nämnd: Revision Ingående budget Volymförändring - befolknings- prognos Pris- och löneuppräkning KF:s preliminära budgetramar [19]

214 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Uppdrag till nämnderna Bland annat utifrån det som verksamheterna redovisade på kommunens analysdagar i början av mars ger kommunfullmäktige specifika uppdrag till några nämnder. Uppdragen ska redovisas till kommunstyrelsens budgetberedning senast den 5 september Uppdragen redovisas nedan. Kompetensförsörjning Kommunstyrelsens får i samverkan med övriga nämnder i uppdrag att kartlägga hur kompetensförsörjningen i Botkyrka kommun ser ut för svårrekryterade bristyrken till exempel vissa lärarkategorier, socialsekreterare, biståndshandläggare, bygglovshandläggare och undersköterskor. I karläggningen ska en nulägesbeskrivning för respektive yrkesgrupp göras avseende personalomsättningen de senaste tre åren, rekryteringsprognoser, medianlöner i förhållande till närliggande kommuner för Kommunstyrelsen ska kartlägga förvaltningarnas kompetensförsörjningsplaner för att klara kompetensförsörjningsbehovet utifrån perspektiven att behålla och nyrekrytera. Kartläggningen ska även innehålla förslag på åtgärder som behöver genomföras kommungemensamt samt kommunledningsförvaltningens roll. Kommunstyrelsen får i uppdrag att kartlägga vilka lönenivåer den personal som ska gå i pension 2016 och 2017 har i förhållande till nyanställdas lönenivåer. Sjukskrivningar Kommunstyrelsen får i samverkan med övriga nämnder i uppdrag att kartlägga hur andelen sjukfrånvaro har utvecklats under 2015 och hittills under Redovisa hur andelen timavlönade förhåller sig till andel sjukfrånvaro. Kommunstyrelsen ska lämna förslag till fortsatt arbete för att minska sjukfrånvaron. Heltid som norm Kommunstyrelsen får i samverkan med övriga nämnder i uppdrag att kartlägga hur många anställda som ansökt och fått beviljat att gå upp till önskad sysselsättningsgrad samt hur många som har ansökt men ännu inte fått beslut om att få gå upp till önskad sysselsättningsgrad. Redovisning ska göras utifrån yrkesgrupper och förändrad sysselsättningsgrad. Vita jobb Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån LO:s upphandlingsmodell Vita jobb lämna förslag till hur en sådan modell skulle kunna användas vid kommunens upphandlingar av tjänsteleverantörer. Lokalförsörjningsprocessen Tekniska nämnden ges i uppdrag att inför kommunstyrelsens beredning av Mål och budget 2017 med plan fullfölja arbetet enligt intentionerna i beslutet om 18 [19]

215 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen lokalförsörjningsprocessen inklusive att tillsammans med förvaltningarna upprätta en lokalresursplan. Arbetet ska ske i samråd med kommunledningsförvaltningen. Livscykelanalys Tekniska nämnden får utifrån kommunfullmäktiges mål om en klimatneutral kommunal organisation senast 2020, i uppdrag att utreda hur förvaltningen ska kunna tillämpa en livscykelanalys vid om- och nybyggnation av verksamhetsfastigheter. 19 [19]

216

217

218

219

220 Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Utvecklingen i Hallunda-Norsborg Hallunda-Norsborg är ett s.k. miljonprogramområde. Huvuddelen av bebyggelsen tillkom under åren En stor del av de nya bostäderna var hyresrätter, men ett betydande inslag av radhus tillkom också. Under de första åren av utbyggnaden av området saknades i stort sett samhällelig och kommersiell service. De kommunala investeringarna under 1970-talet utgjordes främst av skolor och förskolor. Tunnelbanan förlängdes till Norsborg först Samma år invigdes Hallunda centrum. Den första betydande samlingslokalen, Folkets Hus Hallunda, invigdes först år Under senare decennier har mycket få investeringar i samhällelig och kommersiell service tillkommit det mest påtagliga inslaget är fyra nya kyrkor (två syriansk-ortodoxa, en ekumenisk frikyrka och en tillhörande Svenska Kyrkan). Relativt tidigt gjordes stora förändringar av ägandet till bostadsfastigheterna i området. AB Botkyrkabyggen förvärvade halva hyreshusområdet (ca 40 höghus) av Svenska Bostäder. Den andra, ungefär lika stora, delen förvärvades av HSB och omvandlades till bostadsrätter. Efter denna expansiva inledande fas har ett mera försiktig bostadsbyggande ägt rum, främst på Eriksberg och Aspberget. Där finns såväl hyresrätter och bostadsrätter som egna hem. Under de år som området färdigställdes inträffade den första flyktingvågen. Det medförde att andelen utrikes födda redan från början var större än genomsnittet. Vidare präglades det tidiga 1970-talet av betydande ekonomiska problem, främst för kommunen men också för riket i stort. Den socio-ekonomiska situationen var svagare för de nyinflyttade än genomsnittligt. Hallunda-Norsborg utmärks idag i likhet med andra s.k. miljonprogramområden av ett sämre läge än genomsnittet i fråga om några viktiga faktorer: lägre inkomster, högre arbetslöshet, sämre utbildningsresultat, sämre hälsa och lägre valdeltagande. Detta gäller främst hyreshusområdena. I områdena med bostadsrätter och egna hem är situationen mera gynnsam. Trots de första årens turbulens är det befogat att säga att området stabiliserats. De problem som har funnits har inte på något avgörande sätt skilt sig från vad som förekommer i andra kommundelar. Hallunda-Norsborg har varit ett område där det inte varit svårt att finna sig väl tillrätta. De fastigheter som ägs av AB Botkyrkabyggen är välskötta, och lägenheterna är attraktiva. Under senare tid har emellertid en del negativa tendenser kunnat iakttas. Hallunda-Norsborg har pekats ut som ett farligt område. Andelen som är behöriga för övergång till gymnasieskolan ligger långt under genomsnittet. Många som bor och verkar i Hallunda-Norsborg känner oro för utvecklingen bl.a. för en ökad kriminalitet. Områdets kommersiella centrum har sedan en längre tid utarmats ett stort antal butikslokaler är tomställda. Statliga myndigheter har övervägt flytta från området På den sistnämnda punkten har kommunledningen agerat förtjänstfullt för att hitta en lösning som gör att myndigheterna kan bli kvar.

221 Mot bakgrund av den bild som jag tecknat ovan vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande: - Vilken analys gör du av läget i Hallunda-Norsborg? - Vilka åtgärder behövs för att bryta den negativa utvecklingen? - Vad är möjligt att åstadkomma i närtid? Jean-Pierre Zune (S)

222 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade motioner (KS/2016:231) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. 2. Kommunfullmäktige beslutar att följande motioner ges förlängd beredningstid till och med : Det är dags för nytänkande i planeringen av våra kommundelar (M), (KS/2009:277) Inför lokalpeng i alla för-, grund- och gymnasieskolor, (M), (KS/2009:354) Minska kommunens behov av utjämningssystemet (M), (KS/2009:459) Fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från fem till tio år (M), (KS/2010:476) Inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun (M), (KS/2012:343) Löpande ekonomisk uppföljning av driftskostnaderna för Tullinge respektive övriga Botkyrka (TUP), (KS/2012:550) Lyft kunskapsnivån kring HBTQ-frågor (M), (KS/2012:556) Strategi för grön IT (MP), (KS/2013:63) Utred parkeringsproblemen i Botkyrka (M), (L), (KD), (KS/2013:291) Rådslag (MP), (KS/2013:575) En mer flexibel hållning till nybyggnation (M), (KS/2013:607) Öka säkerheten i kommunalhuset (M), (KS/2013:610) Skapa en mötesplats för unga i Riksten (TUP), (KS/2013:771) Trångboddhet i Botkyrkabyggen (SD), (KS/2014:29) Ännu fler hyresvärdar (M), (KS/2014:79) Utred möjligheterna till att brett införa jämställda upphandlingar (M), (KS/2014:80) Se över möjligheten att införa trygghetsvärdar (M), (KS/2014:82) Mer blandade upplåtelseformer (M), (KS/2014:83) Bygg bort otryggheten (M), (KS/2014:84)

223 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:231 Ta över Norsborgs centrum - eftersom marknaden har misslyckats (M), (KS/2014:85) En proaktiv syn av våra strandskyddsområden (M), (KS/2014:103) Busshållplats vid Alby äng (M), (KS/2014:191) Verka för en försäljning av hela eller delar av fjärrvärmeproduktionen (M), (L), (KS/2014:402) Integrera idéhusets funktioner i Falkbergsskolan (TUP), (KS/2014:560) Angående FN:s barnkonvention (S), (KS/2014:564) Uppmärksamma 100-årsminnet av folkmordet på kristna (KD), (KS/2014:727) Anlägg en bollplan i anslutning till Parkhemsvägen (TUP), (KS/2015:22) Avseende solenergi i Botkyrka kommun (SD), (KS/2015:37) Tillbyggnad på trevåningshusen i Bremora (V), (KS/2015:53) Gör Dalvägen till en "framsida" (M), (KS/2015:78) Bolagisera ägandet och förvaltningen av kommunens fastigheter (M), (KS/2015:79) Bolagisera och sälj Hangaren (M), (KD), (L), (C), (KS/2015:80) Hågelbyområdets framtid bör även innehålla bostadsbyggande (M), (KS/2015:82) Problemet med vissa hundar och dess ägare (M), (KS/2015:83) Utred möjligheterna att anlägga en idrottsarena i Hamra grustag (M), (KS/2015:84) Sälj fler lägenheter ur allmännyttan! (M), (KS/2015:87) Skidspår samt gång- och cykelbana mellan Storvretsbadet och Lida Friluftsgård (M), (KS/2015:88) Hågelbyparken som historiskt turistcentrum (SD), (KS/2015:120) Dansens Hus (M), (KS/2015:207) Närodlat i Botkyrka kommun (SD), (KS/2015:235) Juridiska enheten (M), (KS/2015:262) Mer effektiva medborgarkontor (M), (KS/2015:263) Reformera dialogforum (M), (KS/2015:264) Tidigarelägg 1-1 satsningen (M), (KS/2015:265) Tillfälliga bygglov för modulbostäder (M), (KS/2015:266) Avyttra Stadsnätet (M), (L), (C), (KS/2015:267) Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 31, ska kommunstyrelsen två gånger årligen, i april och oktober, redovisa för kommunfullmäktige vilka motioner som inte har beretts färdigt. Av redovisningen per den framgår vilka motioner som för närvarande bereds. Enligt kommunallagen 5 kap. 33 bör en motion beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram

224 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:231 vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva motionen från vidare handläggning. Expedieras till: Kommunfullmäktige

225 Fetstil = nämnd motsv. har yttrat sig Motioner besvaras alltid av kommunfullmäktige efter yttrande av berörd/da nämnder eller efter yttrande av kommunledningsförvaltningen för de fall motionen inte relaterar till någon facknämnds ansvarsområde. Redovisning av obesvarade motioner per den Beteckning Datum Ärendebeskrivning KS/2009: Det är dags för nytänkande i planeringen av våra kommundelar (M) KS/2009: Inför lokalpeng i alla för-, grund- och gymnasieskolor (M) KS/2009: Minska kommunens behov av utjämningssystemet (M) KS/2010: Fördubbla antalet platser för ensamkommande flyktingbarn från fem till tio år (M) KS/2012: Inför en miljöapplikation i Botkyrka kommun (M) KS/2012: Löpande ekonomisk uppföljning av driftskostnaderna för Tullinge respektive övriga Botkyrka (TUP) KS/2012: Lyft kunskapsnivån kring HBTQ-frågor (M) KS/2013: Strategi för grön IT (MP) KS/2013: Utred parkeringsproblemen i Botkyrka (M), (FP), (KD) KS/2013: Rådslag (MP) KS/2013: En mer flexibel hållning till nybyggnation (M) KS/2013: Öka säkerheten i kommunalhuset (M) KS/2013: Skapa en mötesplats för unga i Riksten (TUP) KS/2014: Trångboddhet i Botkyrkabyggen (SD) KS/2014: Ännu fler hyresvärdar (M) KS/2014: Utred möjligheterna till att brett införa jämställda upphandlingar (M) KS/2014: Se över möjligheten att införa trygghetsvärdar (M) KS/2014: Mer blandade upplåtelseformer (M) KS/2014: Bygg bort otryggheten (M) KS/2014: Ta över Norsborgs centrum - eftersom marknaden har misslyckats (M) KS/2014: En proaktiv syn av våra strandskyddsområden (M) KS/2014: Busshållplats vid Alby äng (M) KS/2014: Verka för en försäljning av hela eller delar av fjärrvärmeproduktionen (M) och (FP) KS/2014: Integrera idéhusets funktioner i Falkbergsskolan (TUP) KS/2014: Angående FN:s barnkonvention (S) KS/2014: Uppmärksamma 100-årsminnet av folkmordet på kristna (KD) KLF KLF KLF Yttrande Pol.sek MHN KLF KLF KLF SBN, TN KLF KLF, SBN KLF KOFN, UN BOBY, KLF BOBY, KLF KLF KLF BOBY SBN KLF MHN SBN KLF UN, TN Samtliga nämnder,db KLF

226 KS/2015: Anlägg en bollplan i anslutning till Parkhemsvägen (TUP) KS/2015: Avseende solenergi i Botkyrka kommun (SD) KS/2015: Tillbyggnad på trevåningshusen i Bremora (V) KS/2015: Gör Dalvägen till en "framsida" (M) KS/2015: Bolagisera ägandet och förvaltningen av kommunens fastigheter (M) KS/2015: Bolagisera och sälj Hangaren (M), (KD), (FP) och (C) KS/2015: Hågelbyområdets framtid bör även innehålla bostadsbyggande (M) KS/2015: Problemet med vissa hundar och dess ägare (M) KS/2015: Utred möjligheterna att anlägga en idrottsarena i Hamra grustag (M) KS/2015: Sälj fler lägenheter ur allmännyttan! (M) KS/2015: Skidspår samt gång- och cykelbana mellan Storvretbadet och Lida Friluftsgård (M) KS/2015: Hågelbyparken som historiskt turistcentrum (SD) KS/2015: Dansens Hus (M) KS/2015: Närodlat i Botkyrka kommun (SD) KS/2015: Juridiska enheten (M) KS/2015: Mer effektiva medborgarkontor (M) KS/2015: Reformera dialogforum (M) KS/2015: Tidigarelägg 1-1 satsningen (M) KOFN, SBN KLF, BOBY, TN KLF, SBN, BOBY KLF, SBN KLF, TN KLF, UBAB KLF, SBN KLF, BOBY KLF, KOFN, UBAB KLF, BOBY KOFN, UBAB, SBN KOFN, HÅBY KOFN KLF KLF KLF KLF UN KS/2015: Tillfälliga bygglov för modulbostäder (M) KS/2015: Avyttra Stadsnätet (M), (FP), (C) KS/2015: Inför en studiedag inom näringslivet för Botkyrkapolitiker och tjänstemän KS/2015: Förläng öppettiderna för rådgivning på nyföretagarcentrum (SD) KS/2015: Övervakning av utsatta områden (SD) KS/2015: Nyrekrytering i Botkyrka (SD) KS/2015: Omvandla hyresrätter i allmännyttan till andelslägenheter för socialnämndens biståndsbehov (M) KS/2015: Komplettera arbetsgivarstrategin KS/2015: Minska kostnaderna för det aktua fastighetsunderhållet (M) KS/2015: Inrätta en kommunal äldreombudsman (M) KS/2015: Huvudmannaskapet för begravningsverksamhet KS/2015: Kvalitetssäkra fritidsgårdarna (M), (L) KS/2015: Stärk demokratin - avskaffa medborgarförslagen (M), (KD) SBN, TN, SOCN, BOBY KLF KLF, AVUN KLF KLF KLF, AVUN KLF, BOBY KLF TN VON KLF KOFN KLF KS/2015: Åtgärda mopedåkning på gång- och cykelvägar (SD) SBN

227 KS/2015: Återöppna Åvägen som en viktig alternativ vägförbindelse mellan Tullinge och Tumba (L) SBN KS/2015: Satsapå kvalitet i äldreomsorgen - utbilda och utveckla omsorgscheferna (FP) KS/2015: Etablera en finsk vänort (M) KS/2015: Botkyrka behöver en plan mot radikaliseringen (M) KS/2015: Fler meningsfulla feriejobb (M) KS/2015: Tumbastaden (M) KS/2015: Uppdatera utanförskapsrapporten (M) KS/2015: Inrätta kommunala trygghetsteam (M) KS/2015: Upprätta plan över verksamheter inom socialförvaltningen som är möjliga att upphandla (M) KS/2015: Mer idrott i skolan (M), (L) KS/2015: Bygg ett nytt äldreboende i centrala Tullinge (TUP) KS/2015: Säkerställ den kommunala ordningsstadgan (M), (KD) KS/2015: Gör stickkontroller av hemtjänstens städning (TUP) KS/2015: Utred antalet studie- och yrkesvägledare i grundskolan (SD) KS/2015: Den kommunala politiska demokratin 100 år (V) KS/2016: Utred möjligheterna att båtpendla mellan Tullinge och Stockholm (TUP) KS/2016: Arbete mot hedersproblematik i Botkyrka (SD) KS/2016: Botkyrka kommuns samarbete med polisen (SD) KS/2016: Körning av motorfordon på anvisad plats (TUP) KS/2016: Anlägg infartsparkering i Vårsta (M) KS/2016: Modernisera detaljplanerna i Tumba (M) KS/2016: Säkerhet och trygghet för personal och förtroendevalda (M) KS/2016: Kommunen måste investera i klimatomställning istället för i oljebolag (V) VON DB DB, BRÅ AVUN, VON SBN AVUN, DB SOC, KLF SOC, KLF UN VON, SOC KLF VON UN DB KLF SOCN SOCN, BRÅ, KLF SBN SBN SBN BRÅ, KLF KLF Förlängd beredningstid till och med AVUN BOBY BRÅ DB HÅBY KLF KOFN MOHN PU Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Brottsförebyggande rådet Demokratiberedningen Hågelbyparken AB Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Personalutskottet

228 SBN SOCN SRV TN UBAB UN VON Samhällsbyggnadsnämnden Socialnämnden SRV återvinning AB Tekniska nämnden Upplev Botkyrka AB Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden

229 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade medborgarförslag (KS/2016:230) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner redovisningen. 2. Kommunfullmäktige beslutar ge följande medborgarförslag förlängd beredningstid till och med : Bättre möjligheter att bifoga foton m.m. vid felanmälan via kommunens hemsida (KS/2013:44) Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink (KS/2013:76) Hämtning av grovsopor (KS/2013:298) Bygg studentbostäder i Hallunda centrum (KS/2013:341) Att Botkyrka kommun köper in Norsborgs centrum och river det för att bygga hyreslägenheter (KS/2013:489) Gör en Botkyrkaapplikation för smarta telefoner m m (KS/2013:634) Fler boende i Hallunda centrum (KS/2014:168) Biodynamiska och ekologiska frukt och bärodlingar runt Hågelby (KS/2014:240) Konvertera Skräfsta och Hågelby till en ny och stor ryttaranläggning (KS/2014:247) Bygg inspirationsplats för alla religioner (KS/2014:393) Miljöanpassa hanteringen av medborgarförslag (KS/2014:467) Kommunen ska be om tillåtelse innan man skickar ut sms till medborgare (KS/2014:552) Renare och snyggare Botkyrka med hjälp av civilsamhället (KS/2014:568) Botkyrka behöver en diskrimineringsombudsman (KS/2014:570) Starta ekologisk odling i Hågelby (KS/2014:605) Önskan om att Botkyrka kommun finansierar fiberoptiska kablar för dataöverföring (KS/2014:632)

230 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:230 Gör webbsändningarna från kommunfullmäktige mer tillgängliga (KS/2014:759) Gör området runt Tumba Idrottshus till en rökfri zon (KS/2014:766) Bötesstraff och samhällstjänst för nedskräpning (KS/2015:16) Kopplingstvång för hundar i Lida naturreservat (KS/2015:135) Krav på mejeriprodukter som köps in (KS/2015:195) Krav på mejeriprodukter som köps in i kommunen (KS/2015:203) Arbeta aktivt med barnkonventionen (KS/2015:225) Förbjud butikerna i Fittja att sälja dryck i glasflaskor (KS/2015:249) Ärendet Enligt kommunfullmäktiges arbetsordning, 31, ska kommunstyrelsen två gånger årligen, i april och oktober, redovisa för kommunfullmäktige vilka medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Av redovisningen per den framgår vilka medborgarförslag som för närvarande bereds. Enligt kommunallagen 5 kap. 33 bör ett medborgarförslag beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att medborgarförslaget väcktes. Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva medborgarförslaget från vidare handläggning. Expedieras till: Kommunfullmäktige

231 Fetstil = nämnd motsv. har yttrat sig Om fler än en nämnd bör yttra sig över förslaget besvaras det slutligt av kommunfullmäktige eller i de fall frågan rör ett område som inte tillhör någon nämnd eller är av principiell betydelse. Är kolumnen yttrande tom besvaras förslaget direkt av nämnd. Redovisning av obesvarade medborgarförslag per den Beteckning Datum Beskrivning Yttrande Beslut KS/2013: Bättre möjligheter att bifoga foton m.m. vid felanmälan via kommunens hemsida KLF KF KS/2013: Förbättra skidspårsystemet Lida-Harbro-Brantbrink UBAB, KOFN, SBN KF KS/2013: Hämtning av grovsopor MOHN, SRV KF KS/2013: Bygg studentbostäder i Hallunda centrum KLF KF KS/2013: Att Botkyrka kommun köper in Norsborgs centrum och river det för att bygga hyreslägenheter KLF KF KS/2013: Gör en Botkyrkaapplikation för smarta telefoner m m KLF KF KS/2014: Fler boende i Hallunda centrum KLF KF KS/2014: Biodynamiska och ekologiska frukt och bärodlingar runt Hågelby HÅBY KF KS/2014: Konvertera Skräfsta och Hågelby till en ny och stor ryttaranläggning HÅBY, KLF KF KS/2014: Bygg inspirationsplats för alla religioner KLF KF KS/2014: Miljöanpassa hanteringen av medborgarförslag KLF KF KS/2014: Kommunen ska be om tillåtelse innan man skickar ut sms till medborgare KLF KF KS/2014: Renare och snyggare Botkyrka med hjälp av civilsamhället KLF KF KS/2014: Botkyrka behöver en diskrimineringsombudsman KLF KF KS/2014: Starta ekologisk odling i Hågelby HÅBY KF KS/2014: Önskan om att Botkyrka kommun finansierar fiberoptiska kablar för dataöverföring KLF KF KS/2014: Gör webbsändningarna från kommunfullmäktige mer tillgängliga KLF KF KS/2014: Gör området runt Tumba Idrottshus till en rökfri zon KLF, KOFN, TN KF KS/2015: Bötesstraff och samhällstjänst för nedskräpning KLF KF KS/2015: Kopplingstvång för hundar i Lida naturreservat KLF KF KS/2015: Krav på mejeriprodukter som köps in KLF KF KS/2015: Krav på mejeriprodukter som köps in i kommunen KLF KF KS/2015: Arbeta aktivt med barnkonventionen KLF KF KS/2015: Förbjud butikerna i Fittja att sälja dryck i glasflaskor KLF KF KS/2015: Botkyrka kommuns mobilapp bör minnas kontaktuppgifter KLF KF KS/2015: Installera text-telefon för både hörsel och syn på medborgarkontoren KLF KF KS/2015: Obligatorisk föräldrautbildning SOCN KS/2015: Arbeta med mänskliga rättigheter och inför socialt arbete samt obligatorisk läxhjälp i skolan UN, AVUN KF KS/2015: Mejeriprodukter som upphandlas ska leva upp till den svenska djurskyddslagstiftningen KLF KF

232 KS/2015: Inrätta ett Ericsson-museum i Hågelby UBAB, KOFN KF KS/2015: Förbud för genomfartstrafik på Vattravägen SBN KS/2015: Se över växtligheten på Albyberget för en tryggare miljö SBN KS/2015: Bygg ett hopptorn vid Tullingestrands bad SBN, KOFN KF KS/2015: Bygg en trappa i backen vid Flaggplans busshållplats i Tullinge SBN KS/2015: Starta parklekar i varje kommundel SBN, KOFN KF KS/2015: Sätt upp en bajamaja ute på Skanssundet SBN KS/2015: Ställ ut kvastar och hinkar vid Stendalsbadets badbryggor MHN, KOFN KF KS/2015: Inför rätt att arbeta deltid när barnen är 1 till 12 år KLF/PU KF KS/2015: Ordna en tryggare väg till Trädgårdsstadsskolan i Tullinge SBN KS/2015: Försköna Norra Botkyrka SBN, KOFN KF KS/2015: Återställ gamla 4H-gården i Alby SBN, KOFN KF KS/2015: Starta upp och vidareutveckla en parklek i Solparken SBN, KOFN, UN KF KS/2015: Rensa upp sjön aspen MHN KS/2015: Trafikspegel i korsningen Flottiljevägen-Skvattramvägen i Tullinge SBN KS/2015: Soptunnor istället för återvinningsstationer MHN KS/2015: Anlägg en rastplats för hundar i Riksten SBN KS/2015: Sätt upp farthinder i backen mot Skoghemsvägen SBN KS/2015: Asfaltera kommunens gräsmatta på Hermelinsvägen/Skoghemsvägen SBN KS/2015: Skapa en minirondell i korsningen Slättvägen-Solparksvägen-Soltorpsvägen SBN KS/2015: Lampor längs grusvägen mellan Strandbacken och Sylwanders väg SBN KS/2015: Asfaltering av nya elljusspåret vid Brantbrink SBN, KOFN KF KS/2015: Köp in eldrivna cyklar till äldreboende i kommunen VON KS/2015: Rättvist föreningsliv i Botkyrka KOFN KS/2015: Jämlika förutsättningar för barn- och ungdomsföreningar i Botkyrka KOFN KS/2015: Bättre skyltning på Prästgårdsvägen SBN KS/2015: Utegym längs med Slagsta strandpromenad KOFN KS/2015: Blockera infarten till fotbollsplanen bakom Tullingebergsskolan SBN KS/2015: Starta fritidsverksamhet på Broängsskolan upp till 6 år KOFN, UN KF KS/2015: Bygg en rondell på Vattravägen SBN KS/2015: Ta bort kuren i lekparken på Måntorpsvägen SBN KS/2015: Inrätta läxläsning på fritidshem UN KS/2015: Lägg till en knapp i Botkyrka kommuns app KLF KF KS/2015: Markera cykel- och gångbana Römossevägen SBN KS/2015: Gör landsbygden mer levande SOC KS/2015: Inrätta provisorisk flyktingsförläggning SOC KS/2015: Sätt upp fartkamera eller farthinder på Römossevägen, SBN KS/2015: Skjut upp renovering av lägenheter och bygg istället paviljonger för flyktingar SOC, BOBY KF KS/2015: Installera belysning på asfalterad gång-cykelväg Gamla Götalandsvägen SBN KS/2015: Använd en del av grusplanen på vilken Albyskolan stod till parkering SBN

233 KS/2015: Önskar ett utegym och papperskorgar nedanför kolonilotterna och Kärrsby fotbollsplan KOFN KS/2015: Anställ och kvotera in personer med funktionshinder i Botkyrka kommun KLF/PU KF KS/2015: Bygg en trappa och gångväg upp genom skogen från Nibblevägen, SBN KS/2015: Anlägg en bmx-cykelbana på flygfältet i Riksten KOFN KS/2015: Uppför en busskur på Vattravägen SBN KS/2015: Sätt upp flera väggupp på Lövholmenvägen, SBN KS/2015: Säkra för ras- och fallolyckor i Riksten SBN KS/2015: Botkyrka kommun bör stärka sitt engagemang i klimatomställningen KLF, MHN KF KS/2015: Öppna en samlingslokal för ungdomar från Tallidsskolan, KOFN KS/2015: Önskemål om skatepark och hopptorn på badhus, KOFN KS/2015: Gör om Storvretsbadet till ett äventyrsbad, KOFN KS/2015: Stäng Vattravägen i Uttran för genomfart SBN KS/2015: Trottoar på Kästadalsvägen SBN KS/2015: Förläng elljusspåret i Brantbrink KOFN KS/2015: Bygg en fritidsgård, KOFN KS/2015: Inför parkeringsförbud SBN KS/2015: Belysning över gång- och cykelbanan i Vretarna SBN KS/2015: Vita ränder och justering av skyltar vid övergångsställena SBN KS/2015/ Avstängning av Oxelvägen i Tullinge SBN KS/2016: Begränsa vedeldning i kaminer MHN KS/2016: Bygg en ishall i norra Botkyrka KOFN KS/2016: Trafikspegel i korsningen Victoriavägen/Scheelevägen SBN KS/2016: Förbjuda fyrverkerier för privatpersoner MHN KS/2016: Busshållsplats i Vretarna SBN KS/2016: Förbjud parkering under nattetid alt. inför spärrar på infartsparkeringen i Tullinge SBN KS/2016: Förbättrad framkomlighet mellan Sunnanvägen och Huddingevägen SBN KS/2016: Komplettera med skulpturer och aktiviteter vid Ica Stormarknaden och Pelekan-huset KOFN Asfaltera väg/trappa mellan skogen Tingsbergsvägen och Mellanbergsvägen i Tullinge KS/2016: SBN KS/2016: Nytt övergångställe i korsningen Flottiljvägen/Strövarvägen i Riksten Tullinge SBN KS/2016: Upprustning av utemiljön vid Kassmyraskolan KOFN, TN KF KS/2016: Gångstig mellan äldreboendet Alby Äng ner till koloniområdet SBN Förlängd beredningstid till och med AVUN BOBY HÅBY KLF KOFN MOHN SBN Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden AB Botkyrkabyggen Hågelbyparken AB Kommunledningsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden

234 SOCN SRV TN UBAB UN VON Socialnämnden SRV återvinning AB Tekniska nämnden Upplev Botkyrka AB Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden

235 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016: Överlåtelse av exploateringsavtal avseende Vagnslidret 1, Slagsta industriområde (KS/2016:252) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige godkänner att exploateringsavtal av den 24 november 2011 med Kilenkrysset AB avseende fastigheten Vagnslidret 1, överlåts på oförändrade villkor till det av Kilenkrysset AB helägda bolaget Kilen 64 Strängnäs AB. Sammanfattning Genomförandet av ett exploateringsprojekt tryggas på bästa sätt genom att exploatören, det vill säga parten i ett exploateringsavtal, är densamma som ägaren av den mark som ska exploateras. Vid överlåtelse av exploateringsavtal till ny exploatör bör kommunen ta hänsyn till den tilltänkta nya exploatörens förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen. Då den nuvarande exploatören har mycket god förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen och har begärt överlåtelse av exploateringsavtalet till ett helägt koncernbolag, bör kommunen göra samma bedömning av den nya exploatörens genomförandeförmåga som av det överlåtande moderbolaget. Ärendet Kommunen ingick 2011 ett exploateringsavtal med Kilenkrysset AB avseende exploatering av fastigheten Vagnslidret 1. Kilenkrysset har sålt Vagnslidret 1 till ett helägt koncernbolag varför säljaren har begärt att överlåtelse av exploateringsavtalet till den nya ägaren godkänns. Kommunfullmäktige godkände , 182, exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och Kilenkrysset AB (556283) avseende fastigheten Vagnslidret 1 i Slagsta industriområde.

236 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2016:252 Kilenkrysset AB har sålt fastigheten Vagnslidret 1 till det av Kilenkrysset AB helägda koncernbolaget Kilen 64 Strängnäs AB ( ). Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 90. Expedieras till: Kommunfullmäktige

237 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:89 90 Överlåtelse av exploateringsavtal avseende Vagnslidret 1, Slagsta industriområde (sbf/2016:89) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunstyrelsen: kommunstyrelsen godkänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige att godkänna att exploateringsavtal av den 24 november 2011 med Kilenkrysset AB avseende fastigheten Vagnslidret 1, överlåts på oförändrade villkor till det av Kilenkrysset AB helgägda bolaget Kilen 64 Strängnäs AB. Sammanfattning Genomförandet av ett exploateringsprojekt tryggas på bästa sätt genom att exploatören (d.v.s. parten i ett exploateringsavtal) är densamma som ägaren av den mark som ska exploateras. Vid överlåtelse av exploateringsavtal till ny exploatör bör kommunen ta hänsyn till den tilltänkta nya exploatörens förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen. Då den nuvarande exploatören har mycket god förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen, och har begärt överlåtelse av exploateringsavtalet till ett helägt koncernbolag, bör kommunen göra samma bedömning av den nya exploatörens genomförandeförmåga som av det överlåtande moderbolaget. Ärendet Kommunen ingick 2011 ett exploateringssavtal med Kilenkrysset AB avseende exploatering av fastigheten Vagnslidret 1. Kilenkrysset har sålt Vagnslidret 1 till ett helägt koncernbolag varför säljaren har begärt att överlåtelse av exploateringsavtalet till den nya ägaren godkänns.

238 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2016:89 Kommunfullmäktige godkände den 24 november 2011, 182, exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och Kilenkrysset AB (556283) avseende fastigheten Vagnslidret 1 i Slagsta industriområde. Kilenkrysset AB har sålt fastigheten Vagnslidret 1 till det av Kilenkrysset AB helägda koncernbolaget Kilen 64 Strängnäs AB ( ). Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivele, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Sara Wrethed, kommunledningsförvaltningen Antonio Ameijenda, samhällsbyggnadsförvaltningen

239 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:89 Referens Antonio Ameijenda Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Överlåtelse av exploateringsavtal avseende Vagnslidret 1 i Slagsta industriområde Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: kommunstyrelsen gokänner förslaget och föreslår kommunfullmäktige att godkänna att exploateringsavtal av den 24 november 2011 med Kilenkrysset AB avseende fastigheten Vagnslidret 1, överlåts på oförändrade villkor till det av Kilenkrysset AB helgägda bolaget Kilen 64 Strängnäs AB. Sammanfattning Kommunen ingick 2011 ett exploateringssavtal med Kilenkrysset AB avseende exploatering av fastigheten Vagnslidret 1. Kilenkrysset har sålt Vagnslidret 1 till ett helägt koncernbolag varför säljaren har begärt att överlåtelse av exploateringsavtalet till den nya ägaren godkänns. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen godkänner överlåtelsen. Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 24 november exploateringsavtal mellan Botkyrka kommun och Kilenkrysset AB ( ) avseende fastigheten Vagnslidret 1 i Slagsta industriområde. Kilenkrysset AB har sålt fastigheten Vagnslidret 1 till det av Kilenkrysset AB helägda koncernbolaget Kilen 64 Strängnäs AB ( ). Genomförandet av ett exploateringsprojekt tryggas på bästa sätt genom att exploatören (d.v.s. parten i ett exploateringsavtal) är densamma som ägaren av den mark som ska exploateras. Vid överlåtelse av exploateringsavtal till ny exploatör bör kommunen ta hänsyn till den tilltänkta nya exploatörens förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post antonio.ameijenda@@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

240 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2016:89 Då den nuvarande exploatören har mycket god förmåga och förutsättningar att genomföra exploateringen, och har begärt överlåtelse av exploateringsavtalet till ett helägt koncernbolag, bör kommunen göra samma bedömning av den nya exploatörens genomförandeförmåga som av det överlåtande moderbolaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen godkänner att exploatören överlåter exploateringsavtalet till Kilenkrysset 64 Strängnäs AB. Antonio Ameijenda Exploateringschef BILAGOR 1. Begäran om godkännande av partsbyte 2. Karta över fastigheten 3. Registreringsbevis för Kilen 64 Strängnäs AB Expedieras till Antonio Ameijenda, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sara Wrethed, Kommunledningsförvaltningen

241

242 Botkyrka Vagnslidret 1 Bilaga 2

243

244

245 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen Dnr KS/2015: Tjänstgörings- och ersättningsbestämmelser för kommunalråden/kommunalråd i opposition - ändring (KS/2015:152) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige fastställer föreslagna ändringar i Tjänstgöringsoch ersättningsbestämmelser för kommunalråden/kommunalråd i opposition. Reglementet gäller från och med Ärendet Som en följd av kommunfullmäktiges beslut , 207 om val av ny ordförande och ny 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen samt ny ordförande i utbildningsnämnden, behöver 1 i kommunens Tjänstgörings- och ersättningsbestämmelser för kommunalråden/kommunalråd i opposition uppdateras enligt följande (föreslagna ändringar understrukna): 1 Ordföranden, 1:e vice ordföranden i kommunstyrelsen tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden samt ordförande i socialnämnden, tekniska nämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har heltidsuppdrag och ges titeln kommunalråd. 2:e vice ordföranden i kommunstyrelsen har heltidsuppdrag och ges titeln kommunalråd i opposition. Expedieras till: Kommunfullmäktige

246 (2) TJÄNSTGÖRINGS- OCH ERSÄTTNINGSBESTÄMMELSER FÖR KOMMUNALRÅDEN/KOMMUNALRÅD I OPPOSITION 1 Ordföranden, 1:e vice ordföranden i kommunstyrelsen tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden samt ordförande i socialnämnden, tekniska nämnden, utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har heltidsuppdrag och ges titeln kommunalråd. 2:e vice ordföranden i kommunstyrelsen har heltidsuppdrag och ges titeln kommunalråd i opposition. 2 För kommunalråd/kommunalråd i opposition gäller särskild av kommunfullmäktige fastställd instruktion, se bilaga 1. 3 Kommunalråd/kommunalråd i opposition uppbär arvode i enlighet med vad kommunfullmäktige särskilt beslutat. 4 I fråga om semester, förmåner vid sjukdom, värnplikts- eller civilförsvarstjänstgöring m m ska för kommunalråd/kommunalråd i opposition gälla vad som fastställts i "Allmänna bestämmelser" till huvudöverenskommelsen (AB/HÖK), vilket avtal jämväl i övriga, tillämpliga delar ska gälla för kommunalråden/kommunalråd i opposition. 5 Kommunalråd/kommunalråd i opposition ska under mandatperioden tillförsäkras grupplivsskydd genom förfarande och enligt de normer, som anges i KAP-KL:s försäkringsbestämmelser. 6 Vid sjukledighet såväl som i övrigt ska samordning mellan kommunalråd/kommunalråd i opposition arvode och vissa tillkommande ersättningar (sjukpenning, pension m m) ske enligt de grunder, som för tjänstemän anges i AB/HÖK med därtill hörande specialbestämmelser. 7 För uppdrag hos någon av kommunens styrelse, nämnd eller kommitté, varmed enligt 4 kap 14 kommunallagen grundade, lokala bestämmelser skulle kunna förenas arvode eller sammanträdesersättning, utgår inte ersättning till kommunalråd/kommunalråd i opposition. För deltagande i sammanträde efter ordinarie ar Ersätter

247 (2) betstid utgår sammanträdesersättning till kommunalråd/kommunalråd i opposition efter samma principer som gäller för övriga förtroendevalda. 8 Kommunalråd/kommunalråd i opposition pensionsförmåner regleras genom särskilt antaget pensionsreglemente för heltidssysselsatta förtroendemän jämte anvisningar. 9 Det ankommer på kommunstyrelsen att besluta i fråga rörande tillämpning av ovan berörda bestämmelser i AB/HÖK och av bestämmelserna i pensionsreglementet. 10 Kommunalråd/kommunalråd i opposition äger inte utan kommunfullmäktiges medgivande med heltidssyssla förena egen verksamhet i förvärvssyfte, anställning eller annat jämförligt allmänt eller enskilt uppdrag Ersätter

248 PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014: Svar på motion: Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden (M) (KS/2014:363) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget bifallsyrkande. Ärendet Jimmy Baker (M) och Kia Hjelte (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 111, lämnat en motion: Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden. Motionärerna vill se över möjligheterna att dels ersätta Tumba äldreboende med nya äldreboenden, samt få till stånd ytterligare platser i privata alternativ. Vidare vill motionärerna att kommunen bygger två stycken nya äldreboenden i egen regi, samt tar fram två tomter med markanvisning och/eller upphandling och/eller partnerskap med privata aktörer. Fastigheten Tumba ÄB kan ersättas och nyttjas som exempelvis ungdomsbostäder eller företagshotell. Förslag är att: 1. samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta nuvarande Tumba äldreboende med nya äldreboenden, 2. att nya platser fördelat på två boenden ska vara i egen regi, 3. att nya platser fördelat på två boenden ska vara i extern regi, samt, 4. att nuvarande fastighet för Tumba äldreboende avyttras till extern aktör. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 64.

249 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:363 Tekniska nämnden har behandlat ärendet , 70. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Botkyrka kommun har och ska ha vård- och omsorgsboenden med hög kvalité som möter våra invånares behov. Den rödgröna kommunledningen har höga ambitioner om att skapa boenden för alla i livets alla lägen. När det gäller bostäder för äldre så handlar det om att möjliggöra för fler bostäder i centrumnära lägen. Fullmäktige har också fattat beslut om ett koncept för trygghetsbostäder i Botkyrka och nu pågår den första projekteringen av bostäder som riktar sig till Botkyrkabor som fyllt 70 år och som behöver bostäder som är anpassade efter äldres behov. I Botkyrka byggdes det första vård- och omsorgsboendet Sedan dess har vi möjliggjort för fler boenden och idag finns det sex kommunala vårdoch omsorgsboende och ett antal privata boenden i kommunen. Till skillnad från många andra kommuner som lagt ner boendeplatser så ökar Botkyrka antalet boendeplatser på vård- och omsorgsboenden. Vi har även ambitiösa utvecklingsplaner vad gäller byggnation av nya vård- och omsorgsboenden i kommunen och planerar för ett nytt vård- och omsorgsboende vart femte år. Utöver att vi behöver möjliggöra för fler boenden så står verksamhetslokalerna inom vård och omsorg inför samma utmaningar som skolan vad gäller att renovera och modernisera några av våra äldre befintliga lokaler så att de fungerar bättre både utifrån medborgarnas fokus men också utifrån arbetsmiljöperspektiv. Tumba vård- och omsorgsboende är kommunens största vård- och omsorgsboende och där bor 154 medborgare. Lokalen är ett gammalt sjukhus och är i stort behov av att bli ersatt med nya boenden. Därför har den rödgröna kommunledningen tagit initiativ till utredning om hur man kan gå till väga för omvandling av boendet. Utifrån förvaltningens utredning fattade kommunfullmäktige beslut om en process för att ersätta det befintliga vård- och omsorgsboendet i september Tekniska nämnden fick i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet i första hand förbereda för en försäljning av Tumba vård- och omsorgsboende. I samma ärende beslutades om en process för nya boendeplatser.

250 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige Dnr KS/2014:363 Förvaltningens utredning konstaterar att boendet ska ersättas med tre nya boenden. Fastigheten Samariten, där vård- och omsorgsboendet finns, ska säljas och köparen kommer att ha ett ansvar för att iordningställa två av dessa tre ersättningsboenden. Det tredje ersättningsboendet planeras i Fittja centrum. Yrkande Stina Lundgren (M) yrkar bifall till motionen. Protokollsanteckning Tuva Lund (S) anför till protokollet att hon vid yrkanderätt hade yrkat bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Stina Lundgrens (M) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

251 Kommunfullmäktige MOTION Ersätt Tumba Äldreboende med nya äldreboenden Vi vill se över möjligheterna att ersätta nuvarande Tumba Äldreboende med nya äldreboenden samt även få till stånd ytterligare platser i privata alternativ. Tumba ÄB har idag drygt 150 platser. Numera när man bygger äldreboenden så brukar antalet platser per boende variera mellan platser per boende. Vi vill att kommunen bygger två stycken nya äldreboenden i egen regi. Utöver detta vill vi att kommunen tar fram ytterligare två tomter med markanvisning och/eller upphandling och/eller partnerskap med privata aktörer. Den gamla fastigheten Tumba ÄB bör ingå som en del av en affärsuppgörelse, där en extern aktör bygger två stycken äldreboenden till. På sätt kan vi få fram vi ca platser totalt sett, varav hälften i egen regi. Vi ersätter därmed Tumba ÄB och fastigheten kan användas för något helt annat, exempelvis ungdomsbostäder, företagshotell eller annan verksamhet. Vi kan arbeta bort den kö vi har som idag och som uppgår till ca 40 personer och bygger för det framtida, ökande behovet. Vi kan med en sådan utbyggnad också erbjuda platser till våra externt placerade Botkyrkabor, som idag uppgår till ca 100 personer. I delar av alla fyra äldreboendena bör det - självklart - även ingå att olika profiler och inriktningar prövas för hela eller delar av boendet - språkliga, religiösa som kulturella inriktningar - utefter konstaterad efterfrågan. Vi vill också att man i anslutning till någon/några av dessa äldreboenden prövar möjligheten till en etablering av servicelägenheter och/eller trygghetsbostäder som är särskilt anpassade till äldre som klarar sig själva men som har behov av exempelvis hemtjänst, fotvård och ett nära avstånd till exempelvis sjuksköterska och läkare. Vi föreslår kommunfullmäktige att 1 att 2 att 3 att 4 ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta nuvarande Tumba äldreboende med nya äldreboenden, nya platser fördelat på två boenden ska vara i egen regi, nya platser fördelat på två boenden ska vara i extern regi, samt nuvarande fastighet för Tumba äldreboende avyttras till en extern aktör. Jimmy Baker Kia Hjelte

252 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:363 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden (M) Ärendet Jimmy Baker (M) och Kia Hjelte (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 111, lämnat en motion: Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden. Motionärerna vill se över möjligheterna att dels ersätta Tumba äldreboende med nya äldreboenden, samt få till stånd ytterligare platser i privata alternativ. Vidare vill motionärerna att kommunen bygger två stycken nya äldreboenden i egen regi, samt tar fram två tomter med markanvisning och/eller upphandling och/eller partnerskap med privata aktörer. Fastigheten Tumba ÄB kan ersättas och nyttjas som exempelvis ungdomsbostäder eller företagshotell. Förslag är att: 1) samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta nuvarande Tumba äldreboende med nya äldreboenden, 2) att nya platser fördelat på två boenden ska vara i egen regi, 3) att nya platser fördelat på två boenden ska vara i extern regi, samt, 4) att nuvarande fastighet för Tumba äldreboende avyttras till extern aktör. Vård- och omsorgsnämnden har behandlat ärendet , 64. Tekniska nämnden har behandlat ärendet , 70. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen. Nämnden ser ett stort behov av att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Förslaget att avyttra Tumba vård-och omsorgsboende och ersätta med nya boenden ses som ett rimligt handlingsalternativ. Nämnden uppskattar att tre nya boenden behövs för att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Nämnden ser i nuläget dock inget behov av fyra nya vård- och omsorgsboenden. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

253 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:363 Tekniska nämnden anser motionen vara besvarad. Nämnden fick i uppdrag av kommunfullmäktige att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet i första hand förbereda för en försäljning av Tumba vårdoch omsorgsboende, kombinerat med upphandling av ett hyreskontrakt för ett vård- och omsorgsboende i nuvarande Tumba vård- och omsorgsboende, omfattande platser. Kommunfullmäktige godkände att hyreskontrakt för vård- och omsorgsboende och verksamhetslokaler ska upprättas som en del i försäljningen och uppdrog samtidigt till tekniska nämnden att genomföra en sammanhållen upphandling och utifrån utvärderad upphandling besluta om försäljning av fastigheten. Under en fyraårsperiod kommer cirka 200 platser ersättas med nya vård- och omsorgslägenheter. Tumba äldreboende ersätts med två eller tre nya enheter. Niclas Johansson Tf kanslichef

254 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Tekniska nämnden DnrTEF/2015:53 70 Yttrande över motion om att ersätta Tumba äldreboende med nya äldreboenden (TEF/2015:53) Beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Sammanfattning Kommunfullmäktige gav tekniska nämnden i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet i första hand förbereda för en försäljning av Tumba vård- och omsorgsboende kombinerat med upphandling av ett hyreskontrakt för ett vård- och omsorgsboende i nuvarande Tumba vård- och omsorgsboende omfattande platser. Beroende på dialogen kring utvecklingen av Fittja centrum kan försäljningen av Tumba vård- och omsorgsboende kompletteras med krav på ytterligare ett boende med platser i Fittja. Förberedelserna bör påbörjas omgående så att försäljnings- och upphandlingsprocessen kan startas i början av Kommunstyrelsen har på sitt sammanträde föreslagit kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna att ett hyreskontrakt för vårdoch omsorgsboende och verksamhetslokaler ska upprättas som en del i försäljningen och uppdragit åt tekniska nämnden att genomföra en sammanhållen upphandling och utifrån utvärderad upphandling besluta om försäljning av fastigheten. Under en fyraårsperiod kommer nu ca 200 platser i de äldre boendena att ersättas med nya vård- och omsorgslägenheter. Tumba äldreboende kommer att ersättas med två eller tre nya enheter. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion, väckt av Moderaterna, om att ersätta Tumba äldreboende med nya äldreboenden.

255 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Tekniska nämnden Dnr TEF/2015:53 Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunfullmäktige Olov Lindquist

256 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Tekniska förvaltningen Dnr TEF/2015:53 Referens Olov Lindquist Mottagare Tekniska nämnden Yttrande över motion om att ersätta Tumba äldreboende med nya äldreboenden Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen anses besvarad. Ärendet Tekniska nämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att ersätta Tumba äldre boende med nya äldreboenden. Mer konkret innebär förslaget i motionen att samhällsbyggnadsnämnden skulle ges i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta nuvarande Tumba äldreboenden med nya äldreboenden, att ungefär hälften av dessa platser ska vara i egen regi och hälften i extern regi, samt att nuvarande fastighet för Tumba äldreboende avyttras till en extern aktör. Yttrande Kommunfullmäktige gav tekniska nämnden i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet i första hand förbereda för en försäljning av Tumba vård- och omsorgsboende kombinerat med upphandling av ett hyreskontrakt för ett vård- och omsorgsboende i nuvarande Tumba vård- och omsorgsboende omfattande platser. Beroende på dialogen kring utvecklingen av Fittja centrum kan försäljningen av Tumba vård- och omsorgsboende kompletteras med krav på ytterligare ett boende med platser i Fittja. Förberedelserna bör påbörjas omgående så att försäljnings- och upphandlingsprocessen kan startas i början av Kommunstyrelsen har på sitt sammanträde föreslagit kommunfullmäktige att fatta beslut om att godkänna att ett hyreskontrakt för vårdoch omsorgsboende och verksamhetslokaler ska upprättas som en del i försäljningen och uppdragit åt tekniska nämnden att genomföra en sammanhållen upphandling och utifrån utvärderad upphandling besluta om försäljning av fastigheten. Detta lär med största sannolikhet också bli fullmäktiges beslut. Tekniska förvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

257 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Tekniska förvaltningen Dnr TEF/2015:53 Under en fyraårsperiod kommer nu ca 200 platser i de äldre boendena att ersättas med nya vård- och omsorgslägenheter. Tumba äldreboende kommer att ersättas med två eller tre nya enheter. Jörgen Skagerdahl Förvaltningschef

258 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Vård- och omsorgsnämnden Dnrvon/2014: Yttrande över motion - Ersätt Tumba Äldreboende med nya äldreboenden (von/2014:109) Beslut Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen ser ett stort och skyndsamt behov av att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Arbetsmiljöverket har sedan 2006 påpekat att förändringar måste göras av lokalerna för att arbetsmiljön ska vara godkänd. Om förändringar av lokalerna inte görs står vård- och omsorgsförvaltningen inför stora viten. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att motionens förslag att avyttra Tumba vård- och omsorgsboende och ersätta det med nya boenden är ett rimligt handlingsalternativ. Tre nya boenden skulle behövas för att ersätta Tumba äldreboende. Förvaltningen välkomnar lösningar med såväl externa som interna utförare och ställer sig positiv till att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Förvaltningen anser dock att det inte finns behov av fyra nya vård- och omsorgsboenden i nuläget, utöver de boenden som är tänkta att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende.

259 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:109 Referens Clara Hansson Emma Åberg Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över motion (M) - Ersätt Tumba äldreboende med nya äldreboenden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden avstyrker motionen. Sammanfattning Vård- och omsorgsförvaltningen ser ett stort och skyndsamt behov av att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Arbetsmiljöverket har sedan 2006 påpekat att förändringar måste göras av lokalerna för att arbetsmiljön ska vara godkänd. Om förändringar av lokalerna inte görs står vård- och omsorgsförvaltningen inför stora viten. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att motionens förslag att avyttra Tumba vård- och omsorgsboende och ersätta det med nya boenden är ett rimligt handlingsalternativ. Tre nya boenden skulle behövas för att ersätta Tumba äldreboende. Förvaltningen välkomnar lösningar med såväl externa som interna utförare och ställer sig positiv till att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Förvaltningen anser dock att det inte finns behov av fyra nya vård- och omsorgsboenden i nuläget, utöver de boenden som är tänkta att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Ärendet Moderaterna föreslår i en motion till kommunfullmäktige att: Ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en plan för att ersätta nuvarande Tumba äldreboende med nya äldreboenden, nya platser fördelat på två boenden ska vara i egen regi, nya platser fördelat på två boenden ska vara i extern regi, Nuvarande fastighet för Tumba äldreboende avyttras till en extern aktör. Vård- och omsorgsförvaltningen har berett ärendet. Vård- och omsorgsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt / Sms E-post clara.hansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

260 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2014:109 Vård- och omsorgsförvaltningen ser ett stort och skyndsamt behov av att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Boendet har tidigare varit ett sjukhus och har fortfarande utformningen som ett sådant och det finns flera lägenheter som inte är fullvärdiga. Arbetsmiljöverket har sedan 2006 påpekat att förändringar måste göras av lokalerna för att arbetsmiljön ska vara godkänd. Om förändringar av lokalerna inte görs står vård- och omsorgsförvaltningen inför stora viten. Vård- och omsorgsförvaltningen anser att motionens förslag att avyttra Tumba vård- och omsorgsboende och ersätta det med nya boenden är ett rimligt handlingsalternativ. Tre nya boenden skulle behövas för att ersätta Tumba äldreboende. Förvaltningen välkomnar lösningar med såväl externa som interna utförare. Förvaltningen reagerar dock på antalet nya platser som föreslås i motionen. Motionen föreslår fyra nya boenden utöver lösningen med Tumba vård- och omsorgsboende. Enligt vår boendeplan ser vi framöver ett behov av 50 till 60 nya platser vart tredje år vilket motsvarar ett nytt boende vart tredje år. I denna behovsökning har vi även tagit hänsyn till externa placeringar som idag är 46 stycken. På sikt räknar vi med färre externa placeringar. I år har öppnandet av vård- och omsorgsboendet Tornet påbörjats. För att minska kön som idag är på 19 platser har ett våningsplan öppnats tidigare än planerat. Öppnandet av ett nytt boende i Vårsta är planerat till år Behov av ännu ett vård- och omsorgsboende finns till år Därför anser vård- och omsorgsförvaltningen att det inte finns behov av fyra nya vård- och omsorgsboenden i nuläget, utöver de boenden som är tänkta att ersätta Tumba vård- och omsorgsboende. Anne Lundkvist Vård- och omsorgschef Expedieras till Kommunstyrelsen

261 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:90 73 Svar på motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka (M), (C) (KS/2015:90) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget bifallsyrkande. Ärendet Jimmy Baker (M) och Robert Steffens (C) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 19, lämnat en motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka. Motionärerna anser att det är dags att lyfta frågan om att möjliggöra för mer vindkraft i kommunen. Ett lämpligt område för detta skulle kunna vara området vid Botkyrkabacken. Motionärerna anser dock att kommunen, tillsammans med privata intressenter och undersökningsföretag, bör genomföra nya vindmätningar på flera ställen för att undersöka bästa lämpliga plats. Med anledning av detta föreslår motionärerna att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med relevanta aktörerer, genomföra nya mätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraft i kommunen, samt, ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, efter genomförda vindmätningar, gå fram med en process för att hitta aktörer som med eget kapital vill uppföra vindkraftverk i kommunen.

262 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:90 Miljö- och hälsoskyddsnämnden har behandlat ärendet , 39. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 400. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Motionärerna tar upp vikten av mer förnyelsebar energi i Botkyrka och den politiska kommunledningen delar uppfattningen att den ska byggas ut. Den rödgröna kommunledningen har höga mål om att vara en fossilbränslefri kommunal organisation. Dock har möjligheterna för vindkraft utretts tidigare visade en större utredning att möjligheterna för vindkraft är begränsade och att Botkyrkabacken inte är en lämplig plats för vindkraft. Utredningen har sedan dess legat till grund för kommunens översiktsplaner. Istället satsar vi vidare på solenergi. I en ny utredning visas det på goda möjligheterna att nyttja solenergi i Botkyrka på kommunens nuvarande fastigheter men också på tillkommande byggnader såsom vid Södra porten, där förslaget är att man ska arbeta för stora synliga paneler så att alla som passerar påminns om Botkyrkas miljö- och klimatarbete. Solenergin kommer vara en viktig pusselbit för att vi ska klara av klimatmålen för den egna kommunala organisationen men också viktigt för att Botkyrkaborna ska ges ökade möjligheter att välja förnyelsebart. Kommunen har satsat på en öppen solkarta som ger alla Botkyrkabor möjligheten att se hur just deras tak lämpar sig för solenergi. Solkartan tillsammans med statligt investeringsstöd och nya förslag om momsbefrielse öppnar upp för en solrevolution i Botkyrka. Yrkande Stina Lundgren (M) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Stina Lundgrens (M) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

263 Kommunfullmäktige MOTION Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka Under 2007 träffade Moderaterna några entreprenörer som hade låtit göra vindmätningar på ett par ställen i kommunen. Dessa entreprenörer ville då anlägga 3-5 vindkraftverk på toppen av Botkyrkbacken (alltså den f.d. soptippen bakom ICA Maxi i norra Botkyrka). Det enda som skulle ha krävts från kommunens sida var att ge tillstånd och göra detaljplaneändringar, alla övriga investeringar skulle ha gjorts av de externa aktörerna. Projektet stupade den gången på att den styrande majoriteten, S+V+MP, inte ville gå vidare då man precis hade börjat förhandla med Familjen Lindgren om Hågelby och man menade på att detta skulle störa den processen. Moderaterna och Centerpartiet anser att det är dags att återigen lyfta frågan om att möjliggöra för mer vindkraft i kommunen. Området vid Botkyrkabacken kan vara en möjlig plats för detta. Men kommunen bör, tillsammans med privata intressenter och undersökningsföretag, genomföra nya vindmätningar på fler ställen i kommunen för att få fram var det skulle vara mest optimalt att anlägga vindkraft. Därefter kan kommunen ge ett planuppdrag till samhällsbyggnadsförvaltningen för att ändra eller detaljplanelägga det/de områden som är mest gynnsamma för detta ändamål. Botkyrka bör inte, med kommunala skattemedel anlägga vindkraften, däremot så bör kommunen vara villig att avsätta resurser för att bistå, utreda och möjliggöra anläggandet. Detta kan exempelvis göras genom detaljplaneläggning samt upprättandet av markavtal och uthyrning av kommunal mark med tomträttsavgäld till de som väljer att satsa på miljövänlig vindkraft. Vi menar också på att detta inte på något sätt skulle stå i strid med planerna på Södra Porten - det skulle snarare komplettera de utvecklingsplanerna. Den nya bladtekniken i vindkraftverken gör att de inte tillnärmelsevis som förr avger störande ljudemissioner. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med relevanta aktörer, låta genomföra nya mätningar om vara det är mest lämplig att uppföra vindkraftverk i kommunen, samt

264 att ge kommunledningsförvaltningen uppdrag att, efter genomförda vindmätningar, gå fram med en process för att hitta aktörer som, med eget kapital, vill uppföra vindkraftverk i kommunen. Jimmy Baker (M) Robert Steffens (C)

265 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2015:90 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka (M) och (C) Ärendet Jimmy Baker (M) och Robert Steffens (C) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 19, lämnat en motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka. Motionärerna anser att det är dags att lyfta frågan om att möjliggöra för mer vindkraft i kommunen. Ett lämpligt område för detta skulle kunna vara området vid Botkyrkabacken. Motionärerna anser dock att kommunen, tillsammans med privata intressenter och undersökningsföretag, bör genomföra nya vindmätningar på flera ställen för att undersöka bästa lämpliga plats. Med anledning av detta föreslår motionärerna att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att, tillsammans med relevanta aktörerer, genomföra nya mätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraft i kommunen, samt, ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, efter genomförda vindmätningar, gå fram med en process för att hitta aktörer som med eget kapital vill uppföra vindkraftverk i kommunen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har behandlat ärendet , 39. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 400. Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser motionen vara besvarad. Den utredning som genomfördes av konsultbolaget SWECO 2012 visade att etableringar av vindkraft i Botkyrka kommun är begränsad, avseende exploatering, riksintresse och tillgänglig yta. På grund av närheten till bebyggelse har inte Botkyrkabacken utpekats som ett lämpligt område för ändamålet. Likaså anses inte vindförhållanden och markstabilitet vara tillräckligt bra. Nämnden anser inga nya vindmätningar vara nödvändiga, med hänvisning till den redan utförda mätningen. Om det finns privata intressenter som vill anlägga vindkraft, bistår kommunen entreprenörerna med rådgivning inom ramen för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

266 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2015:90 Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att motionen avslås. Nämnden delar motionärernas positiva syn på vindkraft i sig, men hänvisar till Botkyrka som mindre ideal plats för vindkraft, vilket framgår i kommunens översiktsplan, antagen Kartläggningen av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, som kommunen lät göra 2012, visar att vindkraft har begränsade förutsättningar att utvecklas i en större skala. Detta innebär dock inget hinder för lokal vindkraft att utvecklas i mindre skala på initiativ av markägare och andra aktörer. Nämnden anser inte att kommunala medel bör bekosta utredning av förutsättningar för vindkraft åt privata aktörer, detta bör överlåtas till markägare och andra aktörer. Om dessa privata aktörer vill gå vidare till planläggning och eventuell markupplåtelse, ska detta prövas med positiva förtecken. Kommunala utredningsresurser bör dock reserveras för ökat bostadsbyggande och andra prioriterade områden. Niclas Johansson Tf kanslichef

267 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2015: Yttrande över motion om att möjliggöra för mer vindkraft i Botkyrka (sbf/2015:62) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Moderaterna och Liberalerna reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden delar motionärernas mycket positiva syn på vindkraft i sig. Som framgår av kommunens nya översiktsplan (ÖP), antagen 2014, är dock Botkyrka dessvärre ingen ideal plats för vindkraft. Enligt den studie Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, som kommunen lät göra 2012, har vindkraft begränsade förutsättningar att utvecklas i större skala i kommunen. Det utesluter dock inte, enligt ÖP, att lokal vindkraft kan utvecklas i mindre skala på initiativ från markägare och andra aktörer. Sådana initiativ ska prövas med positiva förtecken enligt planen. Att som motionärerna föreslår, satsa kommunala medel på att utreda förutsättningarna för vindkraft åt privata aktörer, förefaller dock mycket tveksamt. Detta bör, som skrivs i översiktsplanen, överlåtas åt markägare och andra aktörer, som också kan göra den affärsmässiga bedömningen. Om dessa privata aktörer sedan vill gå vidare till planläggning och eventuell markupplåtelse, ska detta som sagt prövas med positiva förtecken. Dagens knappa kommunala utredningsresurser bör dock reserveras för ökat bostadsbyggande och andra prioriterade områden. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med

268 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:62 relevanta aktörer, låta genomföra mätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraftverk i kommunen, samt att ge Kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, efter genomförda vindmätningar, gå fram med en process för att hitta aktörer som, med eget kapital, vill uppföra vindkraftverk. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall på motionen. Youbert Aziz (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Per Ahlin (SD) yrkar avslag på motionen, bilaga. Proposition Ordföranden ställer proposition mellan Jimmy Bakers (M) yrkande på bifall och sitt eget förslag att avslå motionen. Ordföranden finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag. Expedieras till Kommunfullmäktige

269 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:62 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över motion om att möjliggöra för mer vindkraft i Botkyrka Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen avslås. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att, tillsammans med relevanta aktörer, låta genomföra mätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraftverk i kommunen, samt att ge Kommunledningsförvaltningen i uppdrag att, efter genomförda vindmätningar, gå fram med en process för att hitta aktörer som, med eget kapital, vill uppföra vindkraftverk. Motionärerna refererar till ett förslag från 2007 om att anlägga vindkraftverk på toppen av Botkyrkabacken intill Eriksbergs företagsområde, som då föll av hänsyn till förhandlingar om Hågelby. Det är dags att åter lyfta frågan. Kommunen bör inte med egna medel anlägga vindkraftverk, men bör däremot avsätta resurser för att bistå, utreda och möjliggöra anläggandet, till exempel genom planläggning och markupplåtelse. Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen delar motionärernas mycket positiva syn på vindkraft i sig. Som framgår av kommunens nya översiktsplan (ÖP), antagen 2014, är dock Botkyrka dessvärre ingen ideal plats för vindkraft. Enligt den studie Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun, som kommunen lät göra 2012, har vindkraft begränsade förutsättningar att utvecklas i större skala i kommunen. Det utesluter dock inte, enligt ÖP, att lokal vindkraft kan utvecklas i mindre skala på initiativ från markägare och andra aktörer. Sådana initiativ ska prövas med positiva förtecken enligt planen. Att som motionärerna föreslår, satsa kommunala medel på att utreda förutsättningarna för vindkraft åt privata aktörer, förefaller dock mycket tvek- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

270 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:62 samt. Detta bör, som skrivs i översiktsplanen, överlåtas åt markägare och andra aktörer, som också kan göra den affärsmässiga bedömningen. Om dessa privata aktörer sedan vill gå vidare till planläggning och eventuell markupplåtelse, ska detta som sagt prövas med positiva förtecken. Dagens knappa kommunala utredningsresurser bör dock reserveras för ökat bostadsbyggande och andra prioriterade områden. Förvaltningen föreslår mot denna bakgrund att motionen avslås. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef

271 PROTOKOLL 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Den utredning som utfördes 2012 av konsultbolaget SWECO visade att etableringar av vindkraftverk i Botkyrka kommun är begränsad, avseende exploatering, riksintressen och tillgänglig yta. Botkyrkabacken har inte utpekats som lämplig etableringsplats i utredningen, på grund av närhet till bebyggelse. Botkyrkabacken har inte de bästa vindförhållandena och markstabiliteten har ifrågasatts. Miljöenheten bedömer att det inte är motiverat att utföra vindmätningar, med hänvisning till den redan utförda utredningen. Om det finns privata aktörer som vill anlägga vindkraftverk i kommunen så bistår kommunen dessa entreprenörer med rådgivning inom ramen för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att möjligöra för mer vindkraft i Botkyrka kommun. Motionärerna yrkar att samhällsbyggnadsförvaltningen, tillsammans med relevanta aktörer, låter genomföra vindmätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraftverk i kommunen. Vidare yrkar motionärerna att ge kommunledningsförvaltningen uppdrag, efter genomförda vindmätningar gå fram med en process för att hitta aktörer som med eget kapital vill uppföra vindkraftverk i kommunen. Yrkande ( C ) yrkar bifall till motionen. ( M ) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar i enlighet med ordförandens förslag. (C ), (M) reserverar sig mot beslutet och avser återkomma med egna förslag till kommunfullmäktige. Sign Beslutsexpediering

272 TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:66 Referens Samy Said Mottagare Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande över motion: Möjliggör för mer vindkraft i Botkyrka Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Motionen är besvarad. Sammanfattning Den utredning som utfördes 2012 av konsultbolaget SWECO visade att etableringar av vindkraftverk i Botkyrka kommun är begränsad, avseende exploatering, riksintressen och tillgänglig yta. Botkyrkabacken har inte utpekats som lämplig etableringsplats i utredningen, på grund av närhet till bebyggelse. Botkyrkabacken har inte de bästa vindförhållandena och markstabiliteten har ifrågasatts. Miljöenheten bedömer att det inte är motiverat att utföra vindmätningar, med hänvisning till den redan utförda utredningen. Om det finns privata aktörer som vill anlägga vindkraftverk i kommunen så bistår kommunen dessa entreprenörer med rådgivning inom ramen för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken. Ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion om att möjligöra för mer vindkraft i Botkyrka kommun. Motionärerna yrkar att samhällsbyggnadsförvaltningen, tillsammans med relevanta aktörer, låter genomföra vindmätningar om var det är mest lämpligt att uppföra vindkraftverk i kommunen. Vidare yrkar motionärerna att ge kommunledningsförvaltningen uppdrag, efter genomförda vindmätningar gå fram med en process för att hitta aktörer som med eget kapital vill uppföra vindkraftverk i kommunen. Yttrande Under 2012 genomförde SWECO en översiktlig kartläggning avseende förutsättningarna för förnybar energiproduktion i kommunen. Syftet med ut- Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms -- E-post samy.said@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

273 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:66 redningen var att utgöra ett underlag för översiktplaneringen och omfattade även möjligheterna att etablera vindkraftverk i lämpliga områden. Sammantaget påvisade utredningen att möjligheten till etablering av vindkraftverk i kommun är begränsad. Utredningen utgick dels ifrån vilka områden som täcks av bebyggelse eller riksintressen (t.ex. naturreservat och friluftsliv), dels vilka vindförhållanden som råder på aktuella områden. Kartläggning av vindförhållanden utgick från MIUU-modellen, en vindkartering av medelvindar på olika höjder, framtagen av Uppsala universitet. Med hänsyn till de buffertzoner som bör beaktas till närmaste bebyggelse och andra intressen framkommer enbart ett fåtal områden som aktuella. Vid en bufferzon på 1000 meter till bebyggelse finns inget tänkbart område. Vid en buffertzon på 500 meter redovisas sex olika områden som aktuella. Av dessa områden är det endast Kungsdalen som medger upprättande av fler (tre) vindkraftverk. Resterande områden har endast möjlighet till ett vindkraftverk vardera. Sedan 2010 pågår dock en tillståndsprövning hos Länsstyrelsen för bergtäkt i Kungsdalen. Botkyrkabacken har inte utpekats som lämplig etableringsplats i utredningen, på grund av närhet till bebyggelse. Botkyrkabacken har inte de bästa vindförhållandena och markstabiliteten har ifrågasatts. Med tanke på det för tillfället låga el-priset i kombination med den höga investeringskostnaden avseende vindkraftverk, tenderar mindre anläggningar inte vara ekonomiskt försvarbara. I dagsläget etableras istället flera verk i större områden, s.k. vindkraftparker, vilket tyvärr inte är möjligt i kommunen, enligt utredningen. Vid kontakt med Energimyndigheten bekräftades även uppfattningen att det är svårt att få lönsamhetet med enstaka verk. I kommunens flerårsplan för finns uppdrag att redovisa förutsättningarna för kommunägd vindkraft, samt förutsättningar för annan förnyelsebar energi. Södra Porten, med tanke på dess strategiska läge, är ett av flera områden som kommer att utredas. Uppdragen ska redovisas under Vid en samlad bedömning ställer sig miljöenheten positiv till energi av förnybara energikällor, från t.ex. sol- och vind. Detta är en del av kommunens miljöprofilering och uttrycks i flersårsplanen, klimatstrategin och Borgmästaravtalet. Att utföra ytterligare mätningar, med hänsyn till den redan utförda utredningen, är dock inte motiverat. Om det finns privata aktörer som vill etablera vindkraftverk i Botkyrka, så bistår kommunen dessa entreprenörer med rådgivning inom ramen för Plan- och bygglagen samt Miljöbalken.

274 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:66 Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Ingrid Molander Miljöchef

275 RAPPORT BOTKYRKA KOMMUN Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun UPPDRAGSNUMMER Översiktlig kartläggning av förutsättningarna för förnybar energiproduktion i Botkyrka kommun STOCKHOLM SWECO ENERGUIDE AB SUSTAINERGY repo001.docx Swec o Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sw ec o Energ uide AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Sofia Klugm an Energikonsult Sweco Energuide Ab, Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) sofia.klugman@sweco.se BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx 1 (27)

276 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Metod 4 2 Förnybara energiresursers relevans för översiktsplanen Vindkraft Solenergi Energigrödor och skogsbränslen Avfall Industriell överskottsvärme Geoenergi Vattenkraft Sammanfattning 6 3 Vindkraft Potential Miljöpåverkan 14 4 Energigrödor och skogsbränsle Potential Miljöpåverkan 16 5 Avfall Potential Miljöpåverkan 18 6 Geoenergi Potential Miljöpåverkan 20 7 Framtida utveckling av energiläget i Botkyrka Relevans för översiktsplanen 23 8 Sammanfattning 23 Ordlista 26 repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

277 3 (27) RAPPORT c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

278 1 Inledning 1.1 Syfte Syfte med denna rapport är att utgöra underlag för översiktsplanen. Rapporten ska innehålla det underlag som behövs för en strategisk bedömning gällande avsättning av mark till utnyttjandet av förnybara energiresurser inom Botkyrka kommun. 1.2 Metod En första analys görs av vilka förnybara energiresurser som kan kräva särskild avsättning av mark och därför har relevans för översiktsplanen. Förklaring ges till varför en resurs bedöms ha stor eller liten relevans. En djupare genomgång görs sedan för de förnybara energiresurser som bedöms ha stor relevans för översiktsplanen. En maximal potential beräknas utgående från dagens teknikläge och en diskussion förs kring framtida teknikutveckling. En bedömning av miljöpåverkan görs för de relevanta resurserna. Utifrån de förutsättningar som finns inom Botkyrka kommun, både potential för exploatering av energiresurser och struktur på det befintliga energisystemet, diskuteras möjliga framtidsscenarier som kan påverka behov av avsättning av mark. Figur 1. Schematisk skiss för arbetsflödet. 2 Förnybara energiresursers relevans för översiktsplanen 2.1 Vindkraft Vindkraft är relevant för översiktsplaneringen eftersom den står i direkt konflikt till vissa typer av annat markutnyttjande. Möjliga områden för vindkraftexploatering, uppskattning av total potential, miljökonsekvenser samt en diskussion om förutsättningarna för vindkraft i Botkyrka finns i kapitel Solenergi Solceller som ger el och solfångare som ger värme har stor potential även i ett relativt solfattigt land som Sverige. Särskilt har priset på solceller sjunkit kraftigt på senare år repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

279 vilket gör att de nu har fått förbättrad lönsamhet. Möjlighet att få betalt för leverans av överskottsel har börjat erbjudas av några elbolag vilket ytterligare förbättrar de ekonomiska förutsättningarna. Solenergiteknikerna är dock inte relevanta för översiktsplanen eftersom båda är alltför ytkrävande för att det ska vara ekonomiskt intressant att placera fristående anläggningar på mark inom Botkyrka kommun. Solceller och solfångare kan däremot vara intressanta i byggnadsintegrerade lösningar inom kommunen. 2.3 Energigrödor och skogsbränslen Skogen är källa till över 80 % av den bioenergi som används i Sverige. Skogen är också en av de största potentiella lokala energikällorna i Botkyrka kommun. Uttag av skogsbränslen från den skog som kommunen äger har relevans för översiktsplanen eftersom skogsbruk kan ha båda konkurrerande och sammanfallande intressen med andra verksamheter, i synnerhet friluftsliv. Den odlingsmark som kommunen äger är idag utarrenderad och används till andra ändamål än odling av energigrödor. Eftersom matproduktion är ett konkurrerande intresse för odlingsmark så har det viss relevans för översiktsplanen. Potential för uttag av skogsbränsle samt odling av energigrödor på den mark som kommunen äger beskrivs i kapitel Avfall Avfall är en delvis förnybar energikälla. Energi utvinns dels genom förbränning, vanligtvis i kraftvärmeverk som både genererar el och värme, och dels genom rötning av den biologiska delen av avfallet för utvinning av biogas. Biogasen kan antingen eldas direkt och generera el och/eller värme, eller uppgraderas till fordonsgas. Avfall som energikälla kan vara relevant för kommunala översiktsplaner om mark behöver avsättas för nya anläggningar för hantering, förbränning, rötning etc. Potentialen och de lokala förutsättningarna för avfall som energiresurs beskrivs närmre i kapitel Industriell överskottsvärme I de industrier som kräver kylning till sin process finns många gånger ett överskott av värme. Beroende på temperatur, flöde och varaktighet på värmen finns olika stor potential att utnyttja överskottsvärmen till andra ändamål. Generellt sett brukar det vara mest effektivt om överskottsvärmen kan utnyttjas internt inom industrin, till exempel till lokaluppvärmning. Ibland finns det dock fortfarande värme kvar efter detta och det kan då vara möjligt att utnyttja värmen till externa ändamål, till exempel till fjärrvärme. Utnyttjande av industriell överskottsvärme kräver inte särskild avsättning av mark. Därför är det inte relevant för översiktsplanen. RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 5 (27)

280 2.6 Geoenergi Geoenergi har relevans för översiktsplanen i de fall som energilagring i akvifärer och sjökyla/sjövärme är av intresse. I dessa fall konkurrerar energiintresset ofta med vattenskyddsintresse för drickvatten. Beskrivning av geoenergins möjligheter i Botkyrka utvecklas i kapitel Vattenkraft Åarna i Botkyrka har genom historien använts som en betydande energiresurs för de industrier som har funnits i kommunen. I dagsläget bedöms dock denna resurs som mycket liten på grund av att flödet kraftigt har minskat. Den å som har högst fallhöjd och därmed störst energipotential, är Kagghamraån. I samband med att en skidtunnelanläggning i Lida utreddes år 2008, beräknades möjlig årsproduktion av el i ett strömkraftverk i Norrgaån som är ett biflöde till Kagghamraån. Potentialen var maximalt 49 MWh per år. Kagghamraån har förutom problem med låg vattennivå, en havsöringsstam som har ett högt naturvärde. Sammantaget bedöms därför vattenkraft inte vara aktuell att exploatera i Botkyrka kommun. 2.8 Sammanfattning Vindkraft, avfall, geoenergi, energigrödor och skogbränslen bedöms ha direkt relevans för översiktsplanen. 3 Vindkraft 3.1 Potential Metodik Steg 1, vilka områden täcks inte av bebyggelse eller riksintressen. Intressena redovisas för två fall, ett med buffertzon 500 meter till bebyggelse och ett med buffertzon 1000 meter till bebyggelse. Buffertavståndet varierar från kommun till kommun men 500 meter räknas oftast som det kortaste avståndet mellan bebyggelse och vindkraftverk. I praktiken utgörs minsta avstånd mellan bebyggelse och vindkraftverk genom ljudnivån då rekommenderad högsta ljudnivå vid husvägg är 40 db(a) enligt Boverket. Intressen som redovisas: Byggnader Fornlämningar Naturreservat Riksintressen o Natura 2000 repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

281 o Friluftsliv o Kulturmiljövård o Naturvård o Totalförsvaret Steg 2, vindförhållanden För att kartlägga medelvinden i områdena har en vindkartering, MIUU-modellen, använts. Vindkarteringen är utförd av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen. Resultat Kommunytan är till största delen täckt av bebyggelse och andra intressen. Vid buffertzon 1000 m till bebyggelse finns inget område som lämpar sig för vindkraftsetablering. Vid buffertzon 500 m finns möjlighet till enstaka verk i sex olika områden. Vindförhållandet i kommunen på 100 m höjd varierar mellan ca 6 m/s och upp till 7,5 på enstaka platser. Med dagens låga priser på el och gröna elcertifikat krävs goda vindlägen, helst över 7 m/s, för att få ekonomi i en vindkraftsetablering. Vid eventuell etablering bör en vindmätning på plats göras för att utreda de exakta vindförhållandena då MIUU-modellen har en grov upplösning och kan ge missvisade resultat. RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 7 (27)

282 Figur 3. Stoppområde med 500 m buffertzon till byggnader. De övriga stoppområden som är utritade är fornlämningar, naturreservat, Natura 2000, friluftsliv, kulturmiljövård, naturvård och totalförsvaret. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

283 Figur 4. Stoppområden med 1000 m buffertzon till byggnader. De övriga stoppområden som är utritade är fornlämningar, naturreservat, Natura 2000, friluftsliv, kulturmiljövård, naturvård och totalförsvaret. RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 9 (27)

284 Figur 5. Medelvinden i m/s på 100 m höjd enligt MIUU-modellen. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

285 Figur 6. Stoppområden med 500 m buffertzon till byggnader och medelvind på 100 m höjd. De övriga stoppområden som är utritade är fornlämningar, naturreservat, Natura 2000, friluftsliv, kulturmiljövård, naturvård och totalförsvaret. RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 11 (27)

286 Figur 7. Möjliga områden för vindkraftsetablering i Botkyrka kommun. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

287 Tabell 1. Möjliga områden för vindkraftsetablering # Område Medelvind Area Antal verk Effekt Energi m/s km2 st MW MWh/år 1 Kungsdalen 7 3, Södertörn N 7, Södertörn S 7 1, Nyhagsberg 7, Grindsjön 7 1, Brysta 7,1 0, SUMMA Framtida teknikutveckling Teknikutvecklingen går mot högre torn, längre blad och högre effekt. Tornhöjden på vindkraftverk som byggs idag ligger runt 100 meter medan etableringar i planeringsstadiet räknar på torn upp mot 150 meter. Då ljudet oftast är den begränsade faktorn för hur stora etableringar som kan göras kommer troligen teknikutvecklingen även gå mot tystare verk. Slutsats Botkyrka kommun är exploaterad med bebyggelse kombinerat med flertalet riksintressen vilket gör att det inte finns tillräckligt med yta för en större vindkraftsetablering. Däremot finns det plats för enstaka verk i områden med, enligt MIUU, goda vindförhållanden. Område 1. Kungsdalen har störst potential genom sin storlek och möjlighet att vidga området över kommungränsen. Maximal potential i kommunen är att bygga åtta vindkraftverk vid 500 meter buffertzon till bebyggelse. Dessa skulle sammanlagt kunna producera ca MWh el per år. Detta kan jämföras med elanvändningen i Botkyrka som var ca MWh år Gällande enstaka verk tenderar branschstandarden till att den typen av etableringar försvinner på grund av låg lönsamhet jämfört med områden med plats för ett större antal verk. Troligen kommer det inte finnas något intresse från utomstående aktörer att investera i vindkraft i kommunen. Mer troliga investerare är de med lokal förankring som kan dra nytta av läget i Botkyrka kommun, till exempel för miljöprofilering. En annan aspekt på att enstaka etableringar blir allt mer sällsynt är att de större vindkraftleverantörerna inte levererar enstaka verk till kund längre. RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 13 (27)

288 3.2 Miljöpåverkan En positiv miljöeffekt av en eventuell vindkraftsetablering i kommunen är att vindkraftetablering i en folktät region kan medföra minskade förluster i elnätet mellan producent och konsument. Hur mycket miljöfarliga utsläpp den förnyelsebara elproduktionen från vindkraft besparar kommunen beror på vilken typ av el som den ersätter men i ett större perspektiv så medför högre andel vindkraft lägre andel fossilbaserat bränsle i energisystemet och därmed minskade koldioxidutsläpp och utsläpp av svavel- och kväveföreningar. En negativ effekt är intrång i naturmiljön som kan uppfattas som störande både visuellt och genom det ljud som vindkraftverken avger då de producerar el. Vid tillverkning och transport till och från etableringsområdet ger vindkraftverk som mest miljöfarliga utsläpp. Under vindkraftverkets drifttid ger det ifrån sig ytterst lite föroreningar; i princip endast det som orsakas av transport av servicepersonal till och från verket. 4 Energigrödor och skogsbränsle 4.1 Potential För följande potentialberäkning kommer endast den mark som Botkyrka kommun själv äger att beaktas eftersom det bara är den som kommunen har direkt rådighet över. Energigrödor För bedömning av energipotentialen på åkermarken i Botkyrka kommun används salix som beräkningsexempel. Salix är en flerårig gröda som flisas till bränsle i kraftvärmeverk. En Salixodling består av snabbväxande vide- och pilarter som planteras tätt och benämns ofta som energiskog. För att få fram snabbväxande hybrider som passar den här typen av odling har man tagit fram korsningar mellan olika arter. Salixbestånden beräknas kunna ge minst fem-sex skördar, vilket normalt innebär 24 års odling. Första skörden sker efter fyra till fem år. Efter år är det lämpligt att byta odlingsmaterial eller kanske övergå till annan odling. 1 Stubbarna kan sedan brytas upp och sönderdelas med konventionella jordbruksredskap och marken kan övergå i annan odling. Salix behöver precis som andra grödor god skötsel för att växa bra. Det är viktigt att ogräset bekämpas effektivt. För att beräkna energipotentialen förutsätts en odlingsareal om 100 hektar. Energiinnehållet uppskattas till 25,7 MWh per hektar och år. 2 Totalt för 100 hektar innebär det en årlig energipotential på 2570 MWh. Detta är dock räknat som ett kontinuerligt bruk. I verkligheten är dock salixodlingens ekonomiska livslängd ungefär år. Därefter återgår man oftast till andra jordbruksgrödor, eller sätter nya salixsticklingar. Den reella produktionen torde därför på lång sikt vara något lägre, om man förutsätter annan plantering efter första odlingsperioden. 1 Källa: Skogforsk 2 Ibid. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

289 Skogsbränslen Enligt uppgifter från Botkyrka kommuns Gata- och Parkenhet är det teoretiskt möjliga uttaget i Botkyrka kommun m 3 fub 3 per år i kommunens egna skog. Detta inkluderar även sådan skogsvolym som betraktas som dyr att avverka. Den årliga volymen som anses billig att avverka motsvarar m 3 fub. Den totala arealen av produktiv skogsmark är hektar, motsvarande c:a fotbollsplaner. Dessa siffror inbegriper inte skyddad skog inom naturreservat. Energivärdet på biomassan är ungefär 2 MWh/m 3 fub 4, vilket ger en maximal energipotential om ungefär MWh per år. Dessutom kan man använda mer än trädstammen för bioenergi. Vid avverkningar ackumuleras också grenar och toppar från träden, så kallad grot. Groten kan sedan flisas för förbränning i exempelvis kraftvärmeverk. I genomsnitt kan man erhålla ungefär 1,5 m 3 grot per hektar och år. 5 Detta är ett genomsnitt per år, om man förutsätter att skogen gallras två gånger under sin livstid och sedan slutavverkas. Energiinnehållet i varje m3s grot är ungefär 0,8 MWh/m 3. Energipotentialen i grot motsvarar en energimängd om ytterligare ungefär MWh/år för Botkyrka. Totalt är den maximala energipotentialen i den nämnda skogen alltså c:a MWh/år. Denna energimängd är ungefär den som krävs för uppvärmning och elförsörjning av drygt 500 normalstora svenska villor. 6 Energipotentialen från skog kan även jämföras med fjärrvärmeanvändningen i Botkyrka kommun som var ca MWh år Ett ökat energiuttag från Botkyrka kommun skulle ha relevans för översiktsplanen. Energiuttaget skulle delvis konkurrera med andra användningsområden för skogen. Det skulle påverka friluftsmöjligheterna i den berörda skogen och möjligheten till att skydda ytterligare skog om så skulle önskas i framtiden. Kalhyggesskogsbruk skulle påverka såväl landskapsbilden som den biologiska mångfalden. Stubbrytning skulle leda till minskad framkomlighet i skogen. Vid ett ökat biobränsleuttag kan det därför anses lämpligt att använda de gallrings- och avverkningsstrategier som främjar ett ökat friluftsliv. Det bör också poängteras att det knappast är lämpligt att använda hela den produktiva skogsytan för biobränsleproduktion, eftersom det finns andra användningsområdet för en del av träden, främst massaved och sågtimmer. Till exempel utgör sågtimmer upp till 20 % i Botkyrka kommuns skog. Det är sannolikt att en del av denna potential är olönsam att utnyttja, om inte marknadsförutsättningarna ändras kraftigt framöver, med ökade priser som följd. RAPPORT M 3 fub - kubikmeter fast mått under bark - är volymen av en trädstam exklusive barken 4 Skogsforsk 5 Detta avser m 3 s = m 3 stjälpt mått, den yttre volymen inklusive hålrum 6 Detta förutsätter att en normalstor villa använder c:a 15 MWh för uppvärmning och 5 MWh el KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 15 (27)

290 4.2 Miljöpåverkan Energigrödor Salixplantering ersätter ofta öppen jordbruksmark. Det saknas omfattande studier om hur attityden till salix påverkan på landskapsbilden påverkas av salixproduktion, men generellt uppfattas snabbväxande energiskog som förfulande. 7 Salixodlingen ska gödslas efter etablering, och det är främst kväve som bör tillföras. Antingen mineralgödsel eller slam från kommunala avloppsreningsverk kan användas. Slammet som används bör ha låga halter av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen. Avloppsslam får inte spridas på jordar som redan har höga metallhalter. Enligt LRF bör varje enskild medlem avgöra om man vill använda avloppsslam eller inte. 8 LRF rekommenderar dock att endast REVAQ-certifierat slam används. REVAQs mål är att avloppsreningsverkens reningsprocess ska vara så effektivt att en återföring av avloppsslammet till åkermark blir möjlig. Skogsbränsle Vid förbränning av biomassa avges koldioxid. Mängden koldioxid från denna förbränning är samma mängd som träden tagit upp under sin växttid. Skogsbränslen kan därför betraktas som koldioxidneutrala, då de inte ökar nettotillförseln av koldioxid till atmosfären eftersom koldioxiden binds upp av skogen under dess livstid. Ett ökat biobränsleuttag påverkar också den biologiska mångfalden. Om grot och stubbar i högre utsträckning forslas bort minskar de möjliga livsmiljöerna för vissa arter av insekter, svampar, lavar och mossor. Enligt Energimyndigheten är det dock möjligt att kombinera skogsbränsleuttag med naturvårdande skötsel. Den biologiska mångfalden kan i vissa fall öka med gallring, beroende på skötselmetod. 9 Beroende på hur skogsbruket bedrivs kan biobränsleuttaget också påverka vattenkvalité och markens näringsbalans. Vid utökat biomassauttag föreligger också risk för försurning. Att återföra aska från förbränning av biobränsle är ett sätt att återföra näring och basiska ämnen till skogsmarken. Forskning pågår dock för att klarlägga de långsiktiga effekterna. 10 Markkompatering från skogsbrukets maskiner kan förutom att orsaka synliga körskader också vara en potentiell risk för skogsproduktionen. I viss mån kan detta avhjälpas av ristäcken på spårbildningen. Vidare uppskattas energiåtgången vid skörd, flisning och transport uppgå till mellan 2-5 % av energivärdet för levererat bränsle Källa: SLU/Skogforsk 8 Ibid. 9 Konsekvenser av skogsbränsleuttag - En syntes av Energimyndighetens forskningsprogram inom Skogsbränsle och Miljö , Energimyndigheten Ibid. 11 Energimyndigheten repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

291 5 Avfall I och med att en större andel av avfallet återvinns genom källsortering är trenden att den brännbara delen av avfallet blir mindre. Däremot ökar i samband med detta utsorteringen av rötbart material så att biogaspotentialen kan utnyttjas i högre grad. Enligt den gemensamma avfallsplan som fem Södertörnkommuner har, skall minst 50 % av alla hushåll sortera ut matavfall år År 2020 skall andelen vara minst 70 %. Inom de kommunala verksamheterna är målen 80 % för 2015 och 100 % för Potential Figur 2. Produktionskedja för biogas som fordonsbränsle. Enligt statistik från STAR12 samlas det in ton hushållssopor per år i Botkyrka kommun 13. Energin som erhålls vid förbränning av hushållsavfall är ca 3 kwh/kg, vilket ger att ca MWh kan erhållas vid förbränning av Botkyrkas sopor. Enligt tidigare uppskattningar är matavfallet 38,9 %. Det kan antas att detta är den andel av avfallet som är möjlig att röta för biogasproduktion. Med antagande om att avfallet innehåller en fukthalt på 33 %, kan detta avfall producera c:a m 3 biogas per år. Denna volym anger så kallad rågas, det vill säga icke uppgraderad biogas. Biogasen består av flera gaser. Det är gasen som står för energiinnehållet. Rågasen består av mellan 60 och 65 % biogas. Om biogasen uppgraderas till fordonsgas erhåller man ungefär m 3 per år. Energiinnehållet uttryckt som MWh är 5900 MWh. Hushållsavfallet från Botkyrka kommun samlas in av SRV Återvinning. Den brännbara delen av avfallet fraktas till Högdalen för förbränning i Fortums kraftvärmeverk som producerar el och fjärrvärme. Matavfallet fraktas till anläggningen i Sofielund i Huddinge kommun. I Sofielund behandlas avfallet till en trögflytande massa kallad slurry. Denna slurry fraktas sedan till rötningsanläggningar för framställan av fordonsgas. Enligt de avfallsplaner som finns kommer en allt större del av matavfallet att rötas till biogas. Befintliga mängder matavfall motiverar dock inte en investering i en ny behandlings- och rötningsanläggning i Botkyrka kommun. Det kommer att vara mer praktiskt och lönsamt att utnyttja de befintliga anläggningarna som idag har överkapacitet, än att bygga en ny anläggning. Det saknas komplett statistik över vilka mängder rötbart RAPPORT Källa: Stockholmsregionens Avfallsråd 13 Källa: Uppgift för 2010, källa: KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 17 (27)

292 industriellt avfall som finns tillgängligt, men det är osannolikt att de skulle förändra de ekonomiska förutsättningarna för en ny anläggning. Sofielund har kapacitet för att ta emot mer matavfall från ägarkommunerna, inklusive Botkyrka. En ökning av befolkningsmängden och av det insamlade separerade matavfallet skulle leda till att mer rötbart avfall vore tillgängligt. Inte heller en sådan ökning skulle leda till behov av en separat anläggning i Botkyrka, med tanke på den kapacitet som finns i närområdet och de utbyggnadsplaner som finns. På Sofielund finns förhoppningar om att fördubbla kapaciteten, vilket också skulle möjliggöra för grannkommuner att lämna matavfall. För 2015 finns ett mål om att ta emot ton matavfall. 14 SRV har även önskemål om en biogasanläggning i anslutning till Sofielund, med uppgradering av gasen till fordonsgas. Till denna finns redan mark avsatt. SRV kommer att fortsätta med sin kärnverksamhet inom insamling och förbehandling. 15 Slutsats Sammanfattningsvis kräver alltså avfall som energikälla inga nya överväganden för översiktsplanen eftersom det inte finns behov av ytterligare lokalisering för varken biogasproduktion eller sopförbränning inom Botkyrka kommun. 5.2 Miljöpåverkan Utnyttjandet av avfall som energikälla bidrar till mycket låga nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären, då den största delen består av förnybart material. Hantering av sopor, förbränning, rötning och uppgradering till fordonsgas är dock alla verksamheter som kräver försiktighet för att inte sprida giftiga ämnen, kemikalier, partiklar och lukt. Gashantering innebär alltid en olycksrisk då man ofta arbetar under tryck. 6 Geoenergi Geoenergi utnyttjas i Sverige genom exempelvis enskilda bergvärmepumpar, energilager i berg- eller grundvattenmagasin (akvifärer) samt genom sjökyla/sjövärme. Ibland används en värmepump för att höja temperaturen, till exempel till tappvarmvatten, men ibland finns möjlighet att använda värme eller kyla direkt, till exempel för förvärmning av luft till en byggnad. En värmepump kräver elenergi för att drivas medan direktanvändning av värme eller kyla är en mycket eleffektiv tillämpning. 14 Källa: Kommunförbundet Stockholms Län 15 Källa: SRV Återvinning repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

293 Sommar Vinter Vinter Sommar RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN Figur 8. Principskiss över energilagring i akvifär. Lagring av energi är särskilt intressant för verksamheter som har ett relativt stort kylbehov, till exempel kontor, köpcentra, serverhallar m.m. Hur stor potentialen är beror på om goda geologiska förutsättningar sammanfaller geografiskt med behov av värme och/eller kyla. Uppförande av geoenergianläggning har ingen nämnvärd betydelse för markutnyttjande ovan jord, eftersom anläggningarna till största del befinner sig under markytan. Det går till exempel utmärkt att anlägga ett energilager direkt under en byggnad. 6.1 Potential De geologiska förutsättningarna för energilager är goda i Botkyrka kommun eftersom det finns isälvsavlagringar (grusåsar) med potential för akvifärlager och även god berggrund för borrhålslager. För att uppskatta potentialen för geoenergi i Botkyrka krävs att en värme- och kylautredning genomförs för köpcentrum, kontor mm som är belägna i närheten av geoenergiresurserna. Befintliga energilager i Sverige är i storleken 0,1 10 MW, varav det största, på Arlanda, ger MWh kyla och MWh värme per år. Utöver befintlig verksamhet inom kommunen ska hållas i åtanke att det även finns verksamheter i angränsande kommuner som kan ha intresse av att utnyttja grusåsar i Botkyrka. Framtida etableringar av verksamheter i kommunen kan dessutom ha intresse av energilagring. 19 (27)

294 6.2 Miljöpåverkan Möjligheten till energilagring i akvifärer och sjökyla/sjövärme sammanfaller många gånger med skyddsområden för dricksvatten. Akvifärerna i Botkyrkas grusåsar utgörs till stor del av vattenskyddsområden där extra försiktighet bör iakttas vid planeringen av ett geoenergisystem. Energilager i berg kan anläggas utanför vattenskyddsområden och står därför inte i konflikt med dricksvattenförsörjning. 7 Framtida utveckling av energiläget i Botkyrka I detta kapitel görs en genomgång av den framtida utveckling, främst omvärldsfaktorer, som kan påverka energibehov och utnyttjandet av förnybara energiresurser i Botkyrka kommun. De utvecklingsfaktorer som beaktas har delats in i sannolika respektive osäkra. Först görs en listning av faktorerna och sedan en analys av konsekvenserna de kan få. En del faktorer förstärker varann medan en del motverkar varann. Slutligen görs en bedömning av vad i den framtida utvecklingen som kan vara relevant för Botkyrkas översiktsplan. Sannolik utveckling: Det kommande direktivet för energieffektivisering från EU. I Botkyrkas fall påverkas framförallt byggsektorn genom höga krav på energiprestanda vid nybyggnation och ombyggnation. Leder till sänkt behov av fjärrvärme och fastighetsel. Exakt hur detta direktiv omsätts i svensk lagstiftning är dock inte fastslaget ännu. Frivilliga mål för energieffektivisering inom lokal- och bostadssektorerna; Det finns även frivilliga mål hos en del fastighetsägare att minska energianvändningen vid nybyggnad och ombyggnad, och genom kontinuerlig driftoptimering. Denna trend kan förväntas bestå. Befolkningsökning. Både Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting har förutspått en befolkningsökning. Denna ökning skulle till viss del vara en motvikt till den minskning av fjärrvärmebehovet som energikrav på byggnader leder till. Befolkningsökningen leder även till ökat transportbehov, både kollektivtrafik och privatbilism, och därmed även ökat bränslebehov. Ökad konkurrens om biomassa. En förväntad utveckling är att det blir konkurrens om biomassan, eftersom miljökrav och internationella mål för minskad fossil andel av bränsleanvändningen i elproduktion och transportsektorn kommer att öka efterfrågan på alternativa bränslen. Exempelvis skulle det krävas stora mängder biomassa om kolkraftverken i Europa ska skifta bränslen. Det finns europeiska kraftbolag som har planer på detta. Detta kommer förmodligen att öka priserna på biomassan. Odlingen av energigrödor konkurrerar också med matproduktionen, och i en värld med stigande befolkning med stigande krav på levnadsstandard kommer det bli repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

295 en känslig fråga. Dessutom har matproduktionen i södra Europa börjat försämras pga klimatförändringar 16, vilket leder till ökad konkurrens och ökade priser på jordbruksmark. Avfall är däremot både ett problem och en energikälla. Ett ökat utnyttjande här vore givetvis av godo. Dock skulle det kunna bli en utveckling där det blir en konkurrens om organiskt avfall, om energianläggningar blir beroende av det för förbränning eller förgasning. Ur ett producentperspektiv blir det sannolikt mer lönsamt med ett ökat skogsbränsleuttag och med odling av energigrödor. Detta förutsätter dock att efterfrågan ökar på grund av de drivkrafter som nämns ovan. I och med att avfall kommer att få ett större värde i framtiden, kan det bli svårare att ta betalt för hanteringen. Detta förutsätter dock en konkurrensutsatt marknad för avfallet, och att det finns biogasanläggningar som kan konkurrera om att få ta emot avfallet. Utvecklingen leder till minskade intäkter för avfallshanteringen, men ökade intäkter från energiförsäljningen. Ökad sortering av sopor. Denna utveckling leder till minskad tillgång på brännbart avfall men ökad tillgång till organiskt avfall som kan omvandlas till biogas. Smarta nät blir en vanligare företeelse, både för el och fjärrvärme. Smarta nät innebär bättre mätning, reglering och nätflexibilitet, och möjliggör nya tariffmodeller, utnyttjande av energilager (till exempel tryckluftslager i bergrum), och att ha decentraliserad el- respektive fjärrvärmeproduktion. Smarta nät leder till lägre nätkostnader och en högre effektivitet i eldistributionen. Dessutom möjliggör det för småskaliga, privata producenter av sol- och vindkraft att få avsättning för det överskott de genererar. En annan bieffekt är möjligheten att anpassa tariffer och använda lagring för att utnyttja en högre andel av vindkraften, vilket skulle bidra till att dämpa fluktuationerna. RAPPORT Olesen J.E. Climate change as a driver for European agriculture. Danish Institute of Agricultural Sciences. KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 21 (27)

296 Fjärrvärmebehov, GWh Befolkningsökning Figur 9. Uppskattad utveckling av fjärrvärmebehovet i Botkyrka kommun fram till år Den nedre kurvan illustrerar hur fjärrvärmebehovet förväntas minska 17 till följd av förbättrad byggnadsstandard, om befolkningen är konstant från år Den förväntade befolkningsökningen 18 kompenserar dock för minskningen, se den övre kurvan. Sammantaget blir det en ökning av fjärrvärmebehovet fram till år Osäker utveckling: Oljeprisstegring. Oavsett om det blir en ny oljekris eller inte, så är det troligt att oljepriserna stiger på sikt. Trenden är att allt mindre olja finns tillgänglig på den öppna marknaden. Istället har en stor del av oljan bokats upp i förväg genom avtal, till exempel mellan Kina och oljeproducenter. Stigande oljepriser leder troligtvis till ökad konkurrens om alternativa bränslen, särskilt till fordon, och en prisstegring även där. Kärnkraftens framtid i Sverige och övriga Europa. Den avveckling av kärnkraft som sker, främst i Tyskland, kan leda till ökade elpriser. Elpriserna kan dock bli stabilare eftersom kärnkraftens risk att behöva stannas av säkerhetsskäl, något som särskilt har drabbat Sverige de senaste vintrarna, försvinner som osäkerhetsfaktor. Detta är förutsatt att kärnkraften ersätts med mindre osäkra produktionsanläggningar, med fördel flera mindre anläggningar hellre än ett fåtal stora. Teknikutveckling. Möjlighet finns att det sker tekniksprång, främst inom utvecklingen av fordon och fordonsbränslen. Utveckling av fordon kan till exempel vara förbättringar av batterier till eldrivna fordon eller utveckling av 17 Utgångpunkt har tagits i 2050-målet som innebär att energibehovet minskat med 50 % till år En linjär minskning har antagits. 18 Befolkningsprognos för Botkyrka enligt RUFS: år 2040 är befolkningen personer. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

297 vätgasdrivna fordon. Nästa generations fordonsbränslen kan komma att bli konkurrenskraftiga, till exempel genom utveckling av teknikerna förgasning och/eller jäsning av torr biomassa. 7.1 Relevans för översiktsplanen Även om det totala värmebehovet förblir konstant i Botkyrka är det sannolikt att fjärrvärmesektorn kommer att pressas av minskande kundunderlag till följd av investeringar i frivärme och värmepumpar. Fjärrvärmeindustrin kan dock förutsättas bestå som en betydande värmeleverantör i framtiden i Botkyrka, eftersom det redan är utbyggt och tillgängligheten är god. Det kommer troligtvis inte att krävas några nya produktionsanläggningar. Många av de ovan nämna trenderna pekar mot behovet och ökad efterfrågan på alternativa drivmedel i form av biogas och el. Dessa kommer att kräva en utökad infrastruktur, såsom laddningsstolpar och gastankställen. Det kan förväntas att det blir mer lönsamt att göra biobränsleuttag ur skogen i framtiden. Ett ökat uttag skulle dock få konsekvenser för andra nyttjanden av skogen. Kapaciteten hos befintliga omvandlingsanläggningar för värme och el från biomassa bedöms vara tillräcklig för att hantera en ökad efterfrågan. 8 Sammanfattning De förnybara energikällor som bedöms vara relevanta för översiktsplanen är vindkraft, energigrödor på odlingsmark, skogsbränslen och geoenergi. Tabell 2. Sammanställning av vilka förnybara energiresurser som finns i Botkyrka samt vilka som påverkar översiktsplanen Potential finns i Botkyrka Påverkar ÖP Vindkraft Ja Ja Solenergi Ja Nej Energigrödor och skogsbränslen Ja Ja Avfall Ja Nej Industriell överskottsvärme Nej Nej Geoenergi Ja Ja Vattenkraft Nej Nej RAPPORT Energipotential från vindkraft i Botkyrka kommun är maximalt MWh el per år. Sex områden för lokalisering av vindkraftverk är möjliga om en buffertradie på 500 meter från KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 23 (27)

298 byggnader tillämpas. Endast ett av dess områden, Kungsdalen, har plats för fler än ett vindkraftverk. Energipotential från energigrödor från odlingsmark som kommunen äger har uppskattats till maximalt MWh per år. Idag är dock denna mark utarrenderad. Energipotential från skog som kommunen äger är maximalt MWh per år. Enbart den skog som anses billig att avverka, med normal andel sågtimmer borträknad, ger ca 2000 MWh per år. God potential finns för geoenergi i form av värme/kylalager i berg eller grundvattenmagasin (s.k. akvifärer). Detta är särskilt gynnsamt för byggnader eller verksamheter med relativt stort kylbehov. Utnyttjande av grundvattenmagasin för energiändamål kan dock i vissa fall stå i konflikt med dricksvattenintressen. Tillståndsprövning enligt Miljöbalken kap. 11 (vattenverksamhet) behövs alltid vid anläggning av större akvifärlager och sjövärme/sjökyla-system. Förbränning av hushållsavfall utgör idag en energikälla om ca MWh. Framtida potential för produktion av fordonsgas vid utsortering av Botkyrkas matavfall är ca MWh. Potentialerna för energiproduktion av olika slag inom Botkyrkas gränser kan jämföras med elanvändningen i Botkyrka som var ca MWh år 2010 och fjärrvärmeanvändningen som var ca MWh samma år, se figurer nedan. Det finns alltså ingen möjlighet för Botkyrka att bli självförsörjande på energi, endast att minska sitt beroende av import av bränslen och el. MWh per år Vindkraft Energigrödor Skogsbränslen Avfall Fordonsgas Figur 10. Maximal möjlighet för årligt energiuttag från förnybara energikällor i Botkyrka. Fordonsgas utgör en del av potentialen av energin i avfall. repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

299 MWh per år Figur 11. Jämförelse mellan energipotentialen från förnybara energikällor och elrespektive fjärrvärmeanvändningen i Botkyrka år Observera att skalan är en annan än i Figur 10. Energieffektiviseringar kommer att bidra till sänkt energibehov per capita och per kvadratmeter i byggnader. Men på grund av den prognosticerade befolkningsutvecklingen kommer inte det totala energibehovet att minska, sett fram till RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN 25 (27)

300 Ordlista Biobränslen Bioenergi Biogas Biomassa Effekt Energigrödor Fjärrkyla Fjärrvärme Fossila bränslen Fordonsgas Geoenergi Gigawattimme, GWh Hushållsavfall Megawattimme, MWh Organiskt material Rötning Terawattimme, TWh Värmepump Är ett samlingsnamn för bränslen som odlas. Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som är i det närmaste koldioxidneutrala, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln. Det kan vara ved och flis, energigrödor från åkern eller organiskt avfall från hushåll och industrier. Biobränslena kan också ha förädlats till exempelvis pellets, etanol eller biogas. Är energi som kommer från biobränslen, alltså bränsle av biologiskt material. Den gas som bildas när biologiskt material bryts ned utan syre, rötas. Gasen består mest av metan (CH 4 ). Kan utvinnas ur en mängd restprodukter och avfall. Organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. I energisammanhang används ofta biomassa och biobränsle lite slarvigt som synonymer. Hur mycket energi som används eller avges under en viss tid, eller den mängd arbete som utförs. Mäts i Watt [W]. En MW = en miljon W. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor. Kyla som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. Värme som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. Bränslen som består av organiskt material och som tar mycket lång tid (miljontals år) att bilda, exempelvis olja, bensin, naturgas och kol. Den långa cykeln gör att dessa bränslen inte räknas som förnybara. Biogas som har renats (uppgraderats) så att den går att använda till att driva fordon med. Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Geoenergi är framförallt solenergi som är lagrad i marken men även energi från värmen i jordens inre. 1 GWh = kwh Avfall som kommer från hushåll. 1 MWh = kwh Materia som huvudsakligen består av kol och väte. Både biobränslen och fossila bränslen är organiska material, men har olika långa livscykler. Process där organiskt material bryts ned under syrefria förhållanden så att biogas bildas. 1 TWh = kwh. En apparat som utnyttjar värme som tas upp eller avges då ett repo001.docx (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN BB c:\users\dagbjb\appdata\local\temp\ks_2012_126 - rapport kartläggning av förnyelsebara energiresurser i botkyrka kommun{fcfe a-0000-a101}.docx

301 ämne genomgår fasövergång (smälter, kondenseras eller förångas). Värme tas upp på en plats och avges på en annan med hjälp av rörsystem. I ett kylskåp används värmepumpen för att ta upp värme från maten (kyla den) och avge värme i rummet utanför kylskåpet. En bergvärmepump tar upp värme från omgivningen i ett djupt hål i berget och avger värme till ett uppvärmningssystem. Värmepumpar drivs ofta med elektricitet. 27 (27) RAPPORT KARTLÄGGNING AV FÖRNYELSEBARA ENERGIRESURSER I BOTKYRKA KOMMUN

302 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Svar på motion: Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer (M) (KS/2014:194) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Samtliga ledamöter för (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget bifallsyrkande. Ärendet Kia Hjelte (M), Jimmy Baker (M) och Yngve RK Jönsson (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 62, lämnat en motion: Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer. Motionärerna menar att servicelinjer skulle fungera som ett komplement till kollektivtrafik och färdtjänst. Deras förslag är att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten till samverkan med SL om att inrätta servicebussar i olika kommundelar där efterfrågan och underlag finns. Vidare anser motionärerna att utredningen bör innehålla trafikmätningar, reseunderlagsberäkningar samt enkäter där medborgare i olika kommundelar tillfrågas. Även ålder ska vara en faktor. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över motionen Motivering Motionärerna föreslår att kommunen utreder möjligheter till samverkan med Landstingets trafikförvaltning (SL) om att inrätta servicebussar i olika kommundelar. Den rödgröna kommunledningen jobbar aktivt gentemot landstinget, som bär ansvaret för kollektivtrafiken, för att höja kvalitén, turtätheten och antalet linjer inom kommunen samt till resterande delar av regionen.

303 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:194 En fungerande kollektivtrafik är nödvändig för en tillväxtmotor som Stockholmsregionen. Våra invånare rör sig genom regionen för att komma till jobb, skola, fritidsaktiviteter och träffa vänner och släkt. En ofullständig kollektivtrafik motarbetar regionens utveckling. Kommunledningen gör i nuläget bedömningen att det inte är aktuellt att driva kommunal kollektivtrafik eller betala landstinget för extra service, utan att det är landstinget som ska hantera sitt uppdrag om kollektivtrafik. Det finns däremot en idé om att kommunen bör påbörja en större utredning för att skapa en övergripande kollektivtrafiköversikt. I en sådan utredning kan lämpligheten av servicelinjer med fördel ingå. På så sätt kan behov belysas som kan användas i en dialog med landstinget. Yrkanden Stina Lundgren (M) yrkar bifall till motionen. Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Stina Lundgrens (M) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

304 Kommunfullmäktige MOTION Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer Ett samhälle för alla måste också se alla människor. Kommunen har en viktig uppgift i att bidra till att alla människor får möjlighet att röra sig mer fritt. Äldre och personer med funktionsnedsättning måste också kunna röra sig i samhället. Ett komplement till kollektivtrafik och färdtjänst är i många kommuner särskilda servicelinjer, som exempelvis Solllentuna 1, Lidingö 2 och Gotlands kommun 3. En servicelinje skulle vara till för alla Botkyrkabor, men målgruppen är främst äldre och personer med funktionsnedsättning. Servicebussens möjligheter att niga gör det mycket enkelt för alla, inklusive en förälder med barnvagn, att stiga på och gå av. Vissa har även en ramp som kan fällas ut vilket gör det lättare även för rullstolsburna att ta sig ombord. Bussen väntar tills passageraren tryggt sitter på sin plats innan den rullar iväg. Vill man ha hjälp att komma av eller på bussen så kan bussföraren hjälpa till. Behöver man exempelvis åka till centrum eller pendeltåget/tunnelbanan och bor vid eller i närheten av de gator servicelinjen trafikerar, tror vi moderater att servicelinjen är ett bra alternativ till de reguljära busslinjerna. En servicelinje behöver inte alltid ha helt fasta hållplatser utan bussen kan stanna där resenären vill och vinkar utefter den trafikerade linjen. Avstigandet fungerar efter samma princip, kundanpassat. Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att 1 att 2 ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till samverkan med SL om att inrätta servicebussar i olika kommundelar där efterfrågan och underlag finns, samt utredningen bör innehålla trafikmätningar, reseunderlagsberäkningar samt enkäter där medborgare i olika kommundelar tillfrågas. Även ålder ska vara en faktor. Kia Hjelte Jimmy Baker Yngve RK Jönsson

305 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Dnr KS/2014:194 Referens Mohammed Alkamil Mottagare Kommunstyrelsen Motion - Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer (M) Ärendet Kia Hjelte (M), Jimmy Baker (M) och Yngve RK Jönsson (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 62, lämnat en motion: Se över inrättandet av en eller flera servicelinjer. Motionärerna menar att servicelinjer skulle fungera som ett komplement till kollektivtrafik och färdtjänst. Deras förslag till beslut är: att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten till samverkan med SL om att inrätta servicebussar i olika kommundelar där efterfrågan och underlag finns, samt att utredningen bör innehålla trafikmätningar, reseunderlagsberäkningar samt enkäter där medborgare i olika kommundelar tillfrågas. Även ålder ska vara en faktor. Kommunledningsförvaltningen lämnar ett yttrande över motionen. Sammanfattning Motionärerna föreslår att kommunen utreder möjligheter till samverkan med Landstingets trafikförvaltning (SL) om att inrätta servicebussar i olika kommundelar. Vidare, att utredningen bör innehålla trafikmätningar, reseunderlagsberäkningar samt enkäter där medborgare i olika kommundelar tillfrågas. Servicelinjer innebär en kvalitetshöjning och därmed en extra kostnad för kommunen. Kommunledningsförvaltningen gör i nuläget bedömningen det inte är aktuellt att driva kommunal kollektivtrafik eller betala landstinget för extra service. Det finns däremot en idé om att kommunen bör påbörja en större utredning för att skapa en övergripande kollektivtrafiköversikt. I en sådan utredning kan lämpligheten av servicelinjer med fördel ingå. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post mohammed.alkamil@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

306 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Dnr KS/2014:194 Kommunledningsförvaltningens yttrande Förutsättningar servicelinjer en kostnad för kommunen Om Botkyrka kommun ska investera i servicelinjer betyder det att kollektivtrafiken inom kommunen får en kvalitetshöjning. Utöver detta kan gatunätet komma att behöva anpassas så att äldre och funktionshindrade med enkelhet kan ta sig från sin bostad till bussen. Dessa förändringar och tillägg innebär ökade kostnader för kommunen. Kommunledningsförvaltningen vill uppmärksamma att eventuella förändringar och tillägg inom kollektivtrafikområdet behöver ge samhällsekonomisk nytta för Landstinget, Botkyrka kommun och kommuninvånarna. Behov finns för en kommunövergripande kollektivtrafiköversikt För att ta ställning till servicelinjer bör kommunen ha en uppfattning om kollektivtrafiken generellt. I en sådan utredning kan lämpligheten av servicelinjer ingå. Kommunen skulle då behöva kartlägga om och var behovet av servicelinjer finns. Vidare skulle det vara nödvändigt att se över vilka målpunkter som äldre och funktionshindrade behöver nå och var de är lokaliserade. Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen anser att det i dagsläget inte är aktuellt för kommunen att bedriva kollektivtrafik eller att betala landstinget för extra service. Däremot kan behovet av och förutsättningar för lokala servicelinjer med fördel ingå i/läggas till utredningen av kommunens kollektivtrafikförsörjning. Samhällsbyggnadsförvaltningen har vid ett antal tillfällen framfört behovet av att medverka i en heltäckande översyn av kollektivtrafiken i samverkan med Trafikförvaltningen. Ansvaret för fortsatt utredning bör läggas hos samhällsbyggnadsnämnden. Beträffande motionens förslag till beslut gör kommunledningsförvaltningen bedömningen att en utredning av servicelinjer med fördel kan ingå som en del in en större kollektivtrafiköversikt. Trafikmätningar och reseunderlagsberäkningar är naturliga delar av ett sådant utredningsarbete och behöver inte tas fram i särskild ordning. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef samhällsutveckling

307 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:48 75 Svar på motion: Tullinge i Region Flemingsberg (TUP) (KS/2010:48) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser motionen vara besvarad. Reservation Anders Thorén (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget bifallsyrkande. Ärendet Karin Nakamura Lindholm (TUP) och Peter Wiklund (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 25, lämnat en motion: Tullinge i Region Flemingsberg. Deras förslag är att kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att omedelbart förtydliga informationen och den demokratiska processen på kommunens hemsida angående Region Flemingsberg, så att till exempel risken för enskilda fastighetsägare drabbas av felaktiga spekulationer minskar. Att kommunfullmäktige beslutar att alla pågående samråd ges en stående spalt i lokalpressen, samt att kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att redovisa alla inkomna synpunkter på Regionplanerna (FÖP) och snarast utlysa ett partipolitiskt neutralt informationsmöte för alla Tullingebor. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över motionen Motivering Den rödgröna majoriteten ser i grunden positivt på den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen ( RUFS:en ), som bygger på tanken att storstadsregionen Stockholm inte kan bestå av en enda innerstadskärna med ytterområden som betraktas som perifera, utan behöver utvecklas till en region med ett flertal stadskärnor. Det ska inte bara vara i innerstan man hittar ett brett utbud av bostäder, arbetsplatser, nöjen, kultur och samhällsservice,

308 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:48 utan även i de regionala stadskärnor som växer fram ska medborgarna finna dessa kvaliteter. Att en av de åtta regionala stadskärnor som pekas ut i RUFS:en Flemingsberg ligger alldeles intill Botkyrkas kommungräns är särskilt positivt, eftersom det lett och kommer att leda till investeringar i såväl infrastruktur som bostäder, utbildningsplatser och arbetstillfällen i vårt omedelbara närområde. Att detta gynnar Botkyrkaborna säger sig självt. Tullingepartiet tycks dock se på saken på ett annat sätt. De anser att den fördjupade översiktsplanen som syftar till att stärka Flemingsberg som en hållbar regional stadskärna orsakat lidande och oro för boende i Tullinge och efterlyser mer information och dialoginsatser från kommunens sida. I tjänsteskrivelsen från kommunledningsförvaltningen framgår det hur kommunikationen kring den fördjupade översiktsplanen sett ut. Vår bedömning är att de insatser som gjorts från kommunens sida gott och väl innefattar de åtgärder Tullingepartiet efterlyser i motionen. För oss i den rödgröna majoriteten är det viktigt att säkerställa att medborgarna såväl har insyn i, som möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av våra kommundelar. Som framgår av tjänsteskrivelsen, ledde också samråden som hölls 2010 till inriktningsbeslut i kommunstyrelsen som låg i linje med vad medborgarna framfört under processen. Vi ser fram emot att även fortsättningsvis få ta del av viktiga synpunkter från medborgarna, när vi fortsätter att bidra till utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till motionen. Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Anders Thoréns (TUP) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

309 Tullingepartiet - Motion - Tullinge i Region Flemingsberg Med tanke på den uppkomna situationen och de kraftiga reaktionerna främst från de boende i Tullinge Villastad och Tullinge Trädgårdsstad mot förtätnings- och exploateringsplanerna i den fördjupade översiktsplanen för Region Flemingsberg, ser vi i Tullingepartiet oss nödsakade att genast förtydliga behovet av ökad kommunikation som en framstående del i Botkyrkas planer för Tullinges framtid och väl förankrade förstudier överordnat detta. Dessa översiktsplaner som inte ens är juridiskt bindande har nu skapat onödigt mycket lidande och oro för de boende i Tullinge. Budskapet och omständigheterna runt eventuella gatukostnadsersättningar, trafikomläggningar och avstyckningar skapar osäkerhet och otrygghet. Fastighetsägarna visar stor oro för de eventuella kostnader och trafikökningar de kan drabbas av. Vissa undrar om de kan bo kvar pga. åtgärder som en övertygande majoritet finner omotiverade. Enskilda fastighetsägare ska inte behöva drabbas av att Kommunen inte tydligt nog kommunicerat innebörden av så omfattande förändringar som det görs gällande i Regionplanerna. Upplysningsplikten tvingar dessutom fastighetsägarna att meddela potentiella köpare om betydande information och planer som berör fastigheten. Osäkerheten kring dessa planer omöjliggör en rättvis uppskattning av de risker en köpare åtar sig vid ett förvärv av en fastighet i de omnämnda områdena. Det kan inte ha undgått någon folkvald i Botkyrka att det är just dessa fatala kommunikationsproblem som fördjupar klyftan mellan Tullinge och Botkyrka. Medel för att förbättra kommunikationen måste prioriteras och ses över omgående. För att mildra de uppkomna omständigheterna samt visa att Botkyrka nu är beredd att gå från ord till handling ser Tullingepartiet att KF vidtar tydliga motåtgärder för att återställa förtroendebalansen bl.a. genom: Att Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att omedelbart förtydliga informationen & den demokratiska processen på kommunens hemsida angående Region Flemingsberg, så att tex. risken för enskilda fastighetsägare drabbas av felaktiga spekulationer minskar. Att Kommunfullmäktige beslutar att alla pågående Samråd ges en stående spalt i lokalpressen. Att Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att redovisa alla inkomna synpunkter på Regionplanerna (FÖP) och snarast utlysa ett partipolitiskt neutralt informationsmöte för alla Tullingebor. Tullinge den 21 januari 2010 Karin Nakamura Lindholm Peter Wiklund Tullingepartiet Organisationsnr e-post: info@tullingepartiet.se Sid 1 (1)

310 Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE [5] KS/2010:48 Referens Hannes Flemming Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över motion Tullinge i Region Flemingsberg (TUP) Ärendet Karin Nakamura Lindholm (TUP) och Peter Wiklund (TUP) har vid kommunfullmäktiges sammanträde , 25, lämnat en motion: Tullinge i Region Flemingsberg. Deras förslag till beslut är: att att att Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att omedelbart förtydliga informationen & den demokratiska processen på kommunens hemsida angående Region Flemingsberg, så att t ex. risken för enskilda fastighetsägare drabbas av felaktiga spekulationer minskar. Kommunfullmäktige beslutar att alla pågående Samråd ges en stående spalt i lokalpressen. Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att redovisa alla inkomna synpunkter på Regionplanerna (FÖP) och snarast utlysa ett partipolitiskt neutralt informationsmöte för alla Tullingebor. Kommunledningsförvaltningen lämnar ett yttrande över motionen. Sammanfattning Botkyrka och Huddinge kommuner har tillsammans med Stockholms läns landsting tagit fram ett program för att stimulera utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Ett led i arbetet är en gemensam fördjupad översiktsplan (FÖP). Motionärerna efterfrågar förtydligad information om processen och ytterligare kommunikation. Kommunen informerar alltid om alla pågående samråd i kommunens annons i lokaltidningarna Mitt i och Södra sidan. Synpunkter efter samråd sammanställs alltid och ligger sedan till grund för fortsatt bearbetning i planprocessen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Tumba Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post hannes.flemming@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

311 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE [5] KS/2010:48 Kommunledningsförvaltningens yttrande Inom den kommunala organisationen är det framförallt kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med de frågor motionen berör. I detta yttrande redogör kommunledningsförvaltningen kort för arbetet. Flemingsberg är en regional stadskärna För att Stockholmsregionen på ett långsiktigt och hållbart sätt ska klara en stor befolkningsökning och minska klimatpåverkan samtidigt som regionen växer krävs en bred och kraftfull regional samverkan. Förutsättningar för utveckling måste finnas på flera håll inom regionen för att kunna möta de utmaningar som finns. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, pekar därför ut åtta regionala stadskärnor. De är viktiga utvecklingsnoder och om utvecklingsarbetet lyckas ger det regionens invånare tillgång till större och mer varierade bostads- och arbetsmarknader. Den regionala utvecklingen innebär att Botkyrka hamnar i ett nytt läge. Botkyrka ligger inte längre längst ut från Stockholms city utan mitt emellan tre stadskärnor med starka arbetsmarknader Flemingsberg, Kungens Kurva Skärholmen och Södertälje. Flemingsberg representerar en strategisk miljö för regionens tillväxt och utvecklas allt mer till ett starkt centrum för vård, utbildning, kunskapsintensivt näringsliv, forskning, vetenskap och nyföretagande. Det finns också utrymme för en betydande bostadsutveckling. I Botkyrka planerar vi utifrån ett lokalt perspektiv men är noga med att se Botkyrka som en del av regionen. Vi behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och för att vidga arbetsmarknaden. Samverkan kring Flemingsberg gynnar Tullinge Ett gemensamt utvecklingsarbete mellan Botkyrka och Huddinge kommuner kring Flemingsberg har med olika intensitet pågått sedan 1980-talet. En samverkan med Huddinge är en möjlighet för Botkyrka kommun i stort men också för utvecklingen av Tullinge. I Framtid för Tullinge, det utvecklingsprogram för stadsdelen som togs fram i bred samverkan med Tullingeborna, pekas viljeinriktningen för Tullinges utveckling ut. Programmet understryker vikten av bättre förbindelser generellt till övriga stadsdelar i Botkyrka men också att kopplingen till Flemingsberg förstärks och förbättras. En utveckling i Flemingsberg med mer stadsliv, handel, bostäder, arbetsplatser och utbildnings-

312 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE [5] KS/2010:48 platser i Tullinges närhet kan ge flera positiva effekter. Dels skulle arbetsresorna kunna bli kortare för fler Tullingebor, vilket ökar möjligheterna för hållbart resande. Dels skapar det underlag och förutsättningar för bättre utbud och service. Stadsdelen blir mer levande och trygg, när centrala stråk och platser befolkas fler timmar på dygnet. En gemensam planering är också betydelsefull för att säkra en utveckling som tar hänsyn till gröna värden och viktiga samband. Tullinges utvecklingsprogram framhåller också att Tullinge ska fortsätta att utvecklas i takt med storstaden och att befolkningen ska kunna öka ytterligare i antal. Men samtidigt är det viktigt att värna om det som är Tullinges styrkor, till exempel att säkra karaktäristiken och charmen i Tullinge och behålla tillgängligheten till grönområden. En gemensam kommunöverskridande planering är ett sätt att kunna påverka utvecklingen av Tullinges omland i en riktning som gynnar och tar hänsyn till stadsdelen. Gemensam fördjupad översiktsplan med Huddinge kommun Botkyrka och Huddinge kommuner tog 2007 tillsammans med Stockholms läns landsting fram ett program för att stimulera utvecklingen av den regionala stadskärnan Flemingsberg. Utvecklingsprogrammet beskriver viktiga förhållanden och identifierar knäckfrågor som ligger grund för utvecklingen av Flemingsberg. Delar av programmet handlar om stadsmiljön. Det är ett viktigt inslag om området ska kunna fungera som en regional kärna. För att utveckla stadsmiljön påbörjades 2007 ett arbete med en fördjupning av översiktsplanerna (FÖP) för den regionala kärnan Flemingsberg. Motionärerna efterlyser ökad kommunikation och tydligare information kring kommunens planer för Flemingsberg. Ett förslag till fördjupning av översiktsplanerna för Flemingsberg var på samråd mellan den 19 oktober och den 20 januari 2010 och den 12 januari 2010 hölls ett informationsmöte i Trädgårdstadsskolan där kommunen informerade om arbetet med planen. Under samrådet framfördes bland annat synpunkter mot förtätnings- och exploateringsplanerna i den fördjupade översiktsplanen. Till följd av synpunkter som framfördes under samrådet över förslaget till FÖP Flemingsberg togs ett inriktningsbeslut i kommunstyrelsen att förtätning inte är aktuellt i vissa delar av Tullinge villastad. Det är nu inte heller aktuellt med nya bilvägar eller breddning av befintliga mellan Tullinge och Flemingsberg. Förbättrade kopplingar sker i första hand genom nya och förstärkta gång- och cykelvägar.

313 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE [5] KS/2010:48 Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag att redovisa alla inkomna synpunkter på Regionplanerna (FÖP). Att sammanställa synpunkter efter samråd är gängse i alla planprocesser. Ett utkast till samrådsredogörelse finns. Den kommer att slutföras i samband med att FÖParbetet återupptas. Samrådsförslaget ska då bearbetas efter de synpunkter som kom in under samrådsprocessen. Information om utvecklingen av Flemingsberg och om kommunövergripande samverkan finns bland annat på yrkapalangresikt/den_regionala_stadskarnan_flemingsberg, gresikt/den_regionala_stadskarnan_flemingsberg, och FÖP-arbetet pausat i väntan på besked från Trafikverket En gemensam inriktning mellan Botkyrka och Huddinge kommuner kring utvecklingen av området runt Flemingsberg förutsätter en kommunövergripande samverkan. Det innebär att en del frågor först måste klaras ut lokalt inom vardera kommunen. En sådan knäckfråga är utvecklingen av Flemingsbergsdalen. Förhandlingar mellan Huddinge kommun och Trafikverket om en lösning för området har förts i flera år. Det fortsatta gemensamma arbetet med att bearbeta samrådsförslaget och att ta fram en utställningsversion har fått invänta att lokala beslut är fattade i vissa frågor. När en utställningsversion finns framme kommer den att ställas ut och kommuniceras med möjlighet att återigen lämna synpunkter på förslaget. Utställningsförslaget kungörs enligt vad plan- och bygglagen förordar men kommer också att uppfylla kommunens inriktningar för medborgardialoger. Viktigt med kommunikation Kommunledningsförvaltningen vill understryka att det är mycket viktigt med kommunikation och dialog med de som berörs av kommunens planering. Kommunikation med Botkyrkabor är inte bara ett sätt att informera om kommunens planer utan också nödvändigt för att inhämta värdefulla synpunkter och kunskap som ligger till grund för kommunens inriktningsbeslut. Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige ger de ansvariga i uppdrag [ ] snarast utlysa ett partipolitiskt neutralt informationsmöte för alla Tullingebor. För kontinuerlig dialog kring frågor som berör Botkyrkas olika stadsdelar använder kommunen dialogforum. Botkyrka dialogforum har som

314 BOTKYRKA KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling TJÄNSTESKRIVELSE [5] KS/2010:48 huvuduppdrag att bjuda in invånarna i en stadsdel till dialog kring frågor med anknytning till området. Ambitionen är att även nå dem som inte brukar engagera sig i politiska frågor och den demokratiska processen. Medborgarna kan på forumet väcka nya frågor och aktuella frågor som är under behandling i kommunen kan också tas upp. Det ska ske i ett tidigt skede i beslutsprocessen för att ge invånarna reell möjlighet att påverka samt göra det möjligt för de förtroendevalda att ta politiska initiativ. Mer information om riktlinjerna för kommunens dialogforum finns på, Utöver dialogforum kommunicerar kommunen med medborgare vid samråd och annan dialog i samband med att planer tas fram. Två exempel där sådan kommunikation har genomförts är i arbetet kring den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg och i framtagandet av Tullinges utvecklingsprogram. Annons om samråd i lokalpressen Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige beslutar att alla pågående Samråd ges en stående spalt i lokalpressen. Detta sker sedan flera år tillbaka i kommunens annons i lokaltidningarna Mitt i och Södra sidan. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef samhällsutveckling

315 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Svar på medborgarförslag: Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning (KS/2014:166) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget. Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 63, ett medborgarförslag från Kerstin B Thorburn: Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning. Förslagsställaren föreslår ett alternativ till familjeparken i Hågelby med förslaget att Alfa Lavals gamla fabrikslokaler nära Tullingesjön vid Hamringevägen/Åvägen används till en spännande anläggning med experimentverkstäder, upplevelsemöjligheter, teater, dataverkstäder med mera, av måttfull storlek. Båthamnen kan passa för vattenverksamhet med dykning eller surfing, samt trevliga caféer och matställen. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget Motivering Vi i den politiska kommunledningen vill först och främst tacka dig som förslagsställare för att du lämnat ett medborgarförslag och för att du är aktiv i utvecklingen av kommunen och vårt samhälle. Vi arbetar mycket med medborgarinflytande i olika former: genom demokratiberedningen, medborgardialoger, dialogforum, områdesutvecklare med mera. Men en av de viktigaste källorna till förslag och idéer är Botkyrkaborna själva! Att enskilda personer i Botkyrka kan komma med förslag på förändringar och förbättringar är en viktig del av vår lokala demokrati. Den rödgröna politiska kommunledningen delar förslagsställarens förhoppningar om en bra utveckling av Hamringe. Exakt hur den utvecklingen kan se ut beror på många olika delar. De industribyggnader som pekas ut av för-

316 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:166 slagsställaren ägs idag inte av kommunen. Men förslagen för lokalerna låter spännande och skulle kunna vara ett bra komplement till sjönära bostäder vilket är en del av den planerade utvecklingen kring Hamringe. Kommunledningen ser dock positivt på förslaget och är positiva till att diskutera en utveckling av de befintliga fabrikslokalerna med fastighetsägaren Svenska hus AB om ett sådant intresse finns från deras sida. Gällande Hågelby vill kommunledningen fortsatt se en utveckling som värnar platsens unika miljövärden och som lockar fler besökare och skapar fler arbetstillfällen. Den markanvisningstävling som nu är avslutad landade i första hand på en etablering av konceptet Ekotopia. En sådan utveckling av Hågelby, i kombination med andra förslag kan stärka platsens identitet som en unik plats mitt i Botkyrka. Expedieras till: Kommunfullmäktige

317 Rubrik Förnamn Efternamn Namn Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Kön Kommundel Kerstin B Thorburn Kerstin B Thorburn Vi har ett alternativ till den föreslagna familjeparken vid Hågelby. Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler nära Tullingesjön vid Hamringevägen/Åvägen och gör en spännande anläggning med experimentverkstäder, upplevelsemöjligheter, teater, dataverkstäder etc.av måttfull storlek. Båthamnen kan passa för vattenverksamhet med dykning surfning etc.samt trevliga cafeér och matställen. Vi tycker att Hågelby skall bevaras och underhållas i nuvarande form. I stället kan man använda redan fula och nedgångna byggnader och områden t.ex. där vi föreslagit. Man skall satsa på verksamhet i måttfull skala och framför allt skall det vara utvecklande, aktiverande och väcka nyfikenhet hos barn, ungdomar och vuxna. Titta på Tom Tit i Södertälje, Naturhistoriska riksmuseét och Tekniska museét i Stockholm. Kvinna Tumba

318 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Dnr KS/2014:166 Referens Hannes Flemming Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över medborgarförslag - Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 63, ett medborgarförslag från Kerstin B Thorburn - Använd Alfa Lavals gamla fabrikslokaler till en spännande anläggning. Förslagsställaren föreslår ett alternativ till familjeparken i Hågelby med förslaget att Alfa Lavals gamla fabrikslokaler nära Tullingesjön vid Hamringevägen/Åvägen används till en spännande anläggning med experimentverkstäder, upplevelsemöjligheter, teater, dataverkstäder med mera, av måttfull storlek. Båthamnen kan passa för vattenverksamhet med dykning eller surfing, samt trevliga caféer och matställen. Kommunledningsförvaltningen lämnar ett yttrande över medborgarförslaget. Sammanfattning Kommunen är positiv till en utveckling av Hamringe. I översiktsplanen pekas området ut som en plats som kan kompletteras med bostäder. Kommunen är också positiv till att diskutera en utveckling av de befintliga fabrikslokalerna med fastighetsägaren Svenska hus AB om ett sådant intresse finns från deras sida. Inriktningen för Hågelby är fortsatt att utveckla platsen till ett besöksmål för både Botkyrkabor och besökare från regionen och Sverige. För utvecklingen söker kommunen en eller flera externa aktörer genom en idé- och markanvisningstävling. Tävlingen får visa vilka förslag som finns för hur Hågelby kan utformas och vilka funktioner som kan inrymmas. Det är inte aktuellt för kommunen att köpa in mark och byggnader för utveckling för liknande ändamål som Hågelby. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / E-post hannes.flemming@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

319 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Samhällsutveckling Dnr KS/2014:166 Kommunledningsförvaltningens yttrande Kommunen positiv till utveckling av Hamringe Kommunen är positiv till en utveckling av den gamla industrimiljön i Hamringe. I Botkyrkas översiktsplan (2014) pekas Hamringe ut som ett utvecklingsområde där industrimiljön kan kompletteras med sjönära bostäder. Alfa Lavals gamla fabrikslokaler ägs i dag av Svenska hus AB. Kommunen kan inte styra över hur en privat aktör väljer att utveckla en fastighet. Däremot för vi gärna diskussioner med ägaren om ett sådant intresse finns. Ägaren ser just nu över vad lokalerna kan användas till och vilka verksamheter som de kan inrymma. Vill Svenska hus utveckla sin fastighet i linje med de förslag förslagsställaren har välkomnar vi en diskussion. Vi gör inte bedömningen att det är aktuellt för kommunen att köpa in mark och byggnader för utveckling för liknande ändamål som Hågelby. Markanvisningstävling för Hågelby I mars 2014 avbröt Familjen Lindgren AB samarbetet med Botkyrka kommun kring utvecklandet av en familjepark i Hågelby. Men kommunens inriktning är fortsatt att utveckla Hågelbyområdet som mötesplats för Botkyrkaborna och ett besöksmål för Stockholmare och andra besökare från regionen och Sverige. Kommunen är själv inte en bärande aktör i utvecklingen av Hågelby. För att hitta en extern aktör genomförs därför en öppen idé- och markanvisningstävling. Tävlingen får visa vilka förslag som finns för hur Hågelby kan utformas och vilka funktioner som kan inrymmas. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef Samhällsutveckling

320 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Svar på medborgarförslag: Obebyggda tomter i Riksten (KS/2014:435) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 153, ett medborgarförslag från Tommy Andersson om att tillåta bygglov för de fyra tomterna belägna på Vaktrundan, Riksten. Förslagsställaren menar att placering av hus på fastigheterna bidrar till bullerdämpning. Vidare menar förslagsställaren att placering av en fasad på hus som byggs på dessa tomter som en skärm mot järnvägen kommer att bidra till låga bullernivåer. Kommunledningsförvaltningen har yttrat sig över medborgarförslaget Motivering Vi i den politiska kommunledningen vill först och främst tacka dig som förslagsställare för att du lämnat ett medborgarförslag och för att du är aktiv i utvecklingen av kommunen och vårt samhälle. Vi arbetar mycket med medborgarinflytande i olika former: genom demokratiberedningen, medborgardialoger, dialogforum, områdesutvecklare med mera. Men en av de viktigaste källorna till förslag och idéer är Botkyrkaborna själva! Att enskilda personer i Botkyrka kan komma med förslag på förändringar och förbättringar är en viktig del av vår lokala demokrati. Medborgarförslaget berör en utvecklingspotential för Riksten. Riksten friluftsstad är ett av de större byggprojekten som kommunen har initierat. För kommunledningen är det viktigt att Riksten blir en levande plats, med blandad bebyggelse med nära tillgång till natur och friluftsliv.

321 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:435 Förslaget har goda intentioner och syftar till fortsatt utveckling av platsen. De föreslagna tomterna ägs dock av Riksten Friluftsstad AB och inte kommunen. Eftersom kommunen inte har rådighet över tomtmarken måste bostadsbebyggelsen initieras av ägaren. Expedieras till: Kommunfullmäktige

322 Rubrik Obebyggda tomter i Riksten Förnamn Efternamn Namn Tommy Andersson Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Förslag del 1: DETALJPLAN FÖR RIKSTEN 9:2. - Tillåta bygglov för de 4 tomter som är utmärkta i detaljplanen, belägna på Vaktrundan. Villkora i bygglov att placering av hus på fastigheterna bidrar till bullerdämpning. Ge entreprenören i uppdrag att försälja fastigheterna med denna information. Genom att placera en fasad på hus som byggs på dessa tomter som en skärm mot järnvägen, och planera/anlägga uteplatser på motsatt sida av huset, kommer bullernivåer att vara tillräckligt låga på denna sida av huset. Förslag del 2: i genomförandet av fortsatt byggnation i Riksten, borde det ligga i kommunens intresse att bereda så många tomter som möjligt. Villkora i kommande detaljplaner, alternativt för in i aktuell detaljplan, krav på att huvudentreprenören, dvs Riksten Friluftsstad AB, genomför det som finns beskrivet i detaljplanen. Konkret handlar det om att i praktiken sätta upp bullerskyddet och kunna sälja tomterna/bevilja bygglovet. Genomförandetiden på 5 år, ska den inte hållas? Den 7/ var genomförandetiden slut. Ställ krav på att detta genomförs innan ni beviljar ytterligare detaljplaner/markexploatering. Som en del i bullerskyddet skulle entreprenören eller kommunen kunna plantera ytterligare träd som en skärm längst Vaktrundans backe nedför, på den sida som vetter mot järnvägen. Vintergröna träd med bra rotsystem, exempelvis Tall eller Thuja, i en rad som placeras 5-10 meter ut från vägen, bidrar både till en mer ombonad miljö med mindre blåst och bullerdämpning. Motivering De kvarvarande obebyggda tomterna bidrar till att området känns "ofärdigt". Genomförandetiden var 5 år på detaljplanen från laga kraft den 7/ Den 7/ hade 5 år gått och genomförandetiden var slut. Den nuvarande markbeläggningen på tomterna är grov sprängsten och när barn i närområdet leker/vistas i markerna, är det förknippat med en förhöjd risk för att slå sig/ramla på den ojämna steniga ytan. Som förälder är det heller inte möjligt att över tiden bevaka området och barnen så att ingen vistas på tomterna. Utöver detta så finns ju bebyggelse betydligt närmare järnvägen på flera ställen i kommunen, se exempelvis på sträckan Tumba-Tullinge. Om det är tillåtet att bo så nära järnvägen på andra adresser, så är det för mig obegripligt hur det inte skulle vara tillåtet i denna detaljplan. Här finns fyra tomter som bara står... När byggnader finns på dessa tomter, är jag övertygad om att bullernivåer skulle sänkas i området som helhet! Om man planterar ytterligare träd så minskas blåsten och buller på Vaktrundan. Genomförandetiden var 5 år på detaljplanen från laga kraft den 7/ Den 7/ hade 5 år gått och genomförandetiden var slut. Och, jag kommer gärna till er för att kunna lämna ytterligare information vid något möte/sammanträde, eller för att kunna hjälpa till i processen, om ni vill.

323 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:435 Referens Mohammed Alkamil Mottagare Kommunstyrelsen Yttrande över medborgarförslag - Obebyggda tomter i Riksten Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 153, ett medborgarförslag från Tommy Andersson om att tillåta bygglov för de fyra tomterna belägna på Vaktrundan, Riksten. Förslagsställaren menar att placering av hus på fastigheterna bidrar till bullerdämpning. Han menar vidare att placering av en fasad på hus som byggs på dessa tomter som en skärm mot järnvägen kommer att bidra till låga bullernivåer. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet. Sammanfattning Tommy Andersson väckte ett medborgarförslag , 153, om att tillåta bygglov för de fyra tomterna belägna på Vaktrundan med tillhörande bullerskydd. Motiveringen är bland annat att Riksten upplevs som ofärdigt. Kommunledningsförvaltningen vill uppmärksamma att byggnationer av hus på tomterna som förslagsställaren lyfter upp måste initieras av markägaren Riksten Friluftsstad AB. Projektet Förbifart Tullinge styr byggandet av bullerskydd i det utpekade området. Mer ingående innebär detta att bullerskydden ska anpassas efter bullernivåerna som Förbifart Tullinge kan ge upphov till. Förbifarten är försenad på grund av tidigare planer men kommunen och markägaren arbetar för att påskynda processen. Kommunledningsförvaltningens yttrande Allmänna synpunkter Kommunledningsförvaltningen vill påpeka att marken som förslagsställaren utpekar ägs av Riksten Friluftsstad AB och inte Botkyrka kommun. Mer ingående innebär detta att byggnationer av hus på tomterna vid Vaktrundan måste initieras av markägaren. Så länge det finns en genomförandetid får inte kommunen ändra i detaljplanen om man inte är överens med de berörda parterna. Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / E-post Mohammed.Alkamil@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

324 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2014:435 Förbifart Tullinge styr etableringen av bullerdämpande åtgärder Kommunen har ett avtal med Trafikverket att bygga en ny anslutning från väg 226 Huddingevägen till väg 571/Pålamalmsvägen vid Riksten. Detta är första etappen av projektet Förbifart Tullinge som syftar till att trafikförsörja det nya området i Riksten och avlasta väg 226. I avtalet framgår också att inga bullerdämpande åtgärder kan byggas förrän Förbifart Tullinge är klar. Detta beror på att bullerskydden då ska anpassas efter bullernivåerna som Förbifart Tullinge kan ge upphov till. Förslagsställaren skriver att de kvarvarande obebyggda tomterna bidrar till att området känns ofärdigt, vi har full förståelse för detta. Vid större byggprojekt brukar det ta tid innan området färdigställs i helhet. I Rikstens fall är det i väntan på att Förbifart Tullinge ska byggas klart. Vi för en dialog med markägaren om denna fråga. De avvaktar också besked om förbifarten och vill starta sin byggnation så snart som möjligt. Förbifarten är försenad utifrån tidigare planer och kommunen och markägaren arbetar intensivt för att påskynda processen, frågan om utbyggnaden ägs av Trafikverket. Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Verksamhetschef samhällsutveckling

325 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014: Svar på medborgarförslag: Ordna belysning, röjning av buskar och utrotning av råttor på kullen mellan parkeringshuset i Tumba centrum och pingstkyrkan (KS/2014:591) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 22, ett medborgarförslag från Katja Eriksson. Med anledning av att kullen mellan parkeringshuset i Tumba centrum och pingstkyrkan är igenväxt och full med råttor som byggt bo i hålor på kullen och i buskar vid parkeringshuset, anser förslagsställaren att gångvägen behöver göras tryggare och trevligare. Förslag är att området röjs upp, råttbeståndet bekämpas och belysning inrättas. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 186. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har behandlat ärendet , 37. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Vi i den politiska kommunledningen vill först och främst tacka dig som förslagsställare för att du lämnat ett medborgarförslag och för att du är aktiv i utvecklingen av kommunen och vårt samhälle. Vi arbetar mycket med medborgarinflytande i olika former: genom demokratiberedningen, medborgardialoger, dialogforum, områdesutvecklare med mera. Men en av de viktigaste källorna till förslag och idéer är Botkyrkaborna själva! Att enskilda personer i Botkyrka kan komma med förslag på förändringar och förbättringar är en viktig del av vår lokala demokrati.

326 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2014:591 Den berörda platsen är en mycket central plats där många rör sig. Det är viktigt att det känns trevligt, tryggt och snyggt på sådana centrala platser. Det är därför planerat att den aktuella platsen ska röjas och snyggas till. Då kommer även ljusinsläpp och tryggheten förbättras. Yrkande Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

327

328

329

330

331

332

333 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010: Svar på medborgarförslag: Rätt skylt på rätt plats med relevant information (KS/2010:354) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Reservation Anders Thorén (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget bifallsyrkande. Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 175 ett medborgarförslag från Anders Thorén: Rätt skylt på rätt plats med relevant information. Förslagsställaren anser att kommunala skyltar som sätts upp vid pågående projekt ibland är felaktigt dimensionerade. Skyltarna innehåller heller inte alltid information om vem/vilka som går att kontakta vid eventuella frågor. Skyltar som är viktiga för den allmänna säkerheten samt skyltar som går att läsa av bilburna i hög hastighet, bör utformas i enlighet med gällande bestämmelser. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 2. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Vi i den politiska kommunledningen vill först och främst tacka dig som förslagsställare för att du lämnat ett medborgarförslag och för att du är aktiv i utvecklingen av kommunen och vårt samhälle. Vi arbetar mycket med medborgarinflytande i olika former: genom demokratiberedningen, medborgardialoger, dialogforum, områdesutvecklare med mera. Men en av de viktigaste källorna till förslag och idéer är Botkyrkaborna själva! Att enskilda per-

334 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2010:354 soner i Botkyrka kan komma med förslag på förändringar och förbättringar är en viktig del av vår lokala demokrati. Tydliga och välplacerade skyltar är viktigt för en god tillgänglighet till kommunala verksamheter och pågående byggprojekt. Kommunstyrelsen antog , 70, ett skyltprogram för Botkyrka kommun. Syftet med skyltprogrammet är att ge tydliga riktlinjer för hur kommunens skyltar ska utformas och placeras. I programmet framgår det att vid byggprojekt där kommunen är huvudman eller involverad i, används så kallade byggskyltar. De tas fram och hanteras av upphandlad entreprenör, men ska följa riktlinjer och visuell utformning i enlighet med skyltmanualen. Detta gäller även där kommunen själva har entreprenöransvaret. Gällande informationsskyltar, när kommunen är huvudman, ska texten vara tydlig. Storlek och placering av skylten ska vara så att informationen framgår tydligt för den som passerar. Detta innebär exempelvis att skyltar för biltrafik bör vara både till ytan större och mindre innehållsrika än skyltar som vänder sig till gående. Språket ska vara tydligt och följa Botkyrka kommuns skrivregler. Grundläggande information som alltid ska finnas med är: Vad som ska göras Vem som har uppdraget Vem som är uppdragsgivare När det beräknas vara klart. Yrkande Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till medborgarförslaget. Propositionsordning Ordföranden ställer ordförandeförslaget mot Anders Thoréns (TUP) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

335 Namn Anders Thorén Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Minska belastning på miljö genom att använda rätt skylt på rätt plats och med relevant information Skyltar som skall kunna läsas i motorvägsfart eller är väsentliga för allmän säkerhet bör utformas i enlighet med gällande bestämmelser. Övriga skyltar bör utformas med hänsyn till materialåtgång/kostnad och påverkan på den miljö de står placerade i (ytskikt, avvikande färg etc) Motivering De skyltar som kommunen sätter upp vid pågående projekt är ibland helt i felaktigt dimensionerade. Dessutom innehåller de inte relevant information, t.ex. vem eller vilken enhet som skall kontaktas vid frågor. Telefon och mejladress. Tex. är de skyltar som satts upp vid Tullinge strand omotiverat stora, kostsamma och lång ifrån klimatsmarta eller lagom, De två sistnämnda uttrycken verkar mest vara ord och sällan motsvaras i handling. file:///c /...Medborgarförslag%20-%20Rätt%20skylt%20på%20rätt%20plats%20med%20relevant%20information%20-%20publicering.txt[ :56:55]

336 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:354 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Rätt skylt på rätt plats med relevant information Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 175 ett medborgarförslag från Anders Thorén: Rätt skylt på rätt plats med relevant information. Förslagsställaren anser att kommunala skyltar som sätts upp vid pågående projekt ibland är felaktigt dimensionerade. Skyltarna innehåller heller inte alltid information om vem/vilka som går att kontakta vid eventuella frågor. Skyltar som är viktiga för den allmänna säkerheten samt skyltar som går att läsa av bilburna i hög hastighet, bör utformas i enlighet med gällande bestämmelser. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 2. Kommunledningsförvaltningens yttrande Tydliga och välplacerade skyltar är viktigt för en god tillgänglighet till kommunala verksamheter och pågående byggprojekt. Kommunstyrelsen antog , 70, ett skyltprogram för Botkyrka kommun. Syftet med skyltprogrammet är att ge tydliga riktlinjer för hur kommunens skyltar ska utformas och placeras. I programmet framgår det att vid byggprojekt där kommunen är huvudman eller involverad i, används så kallade byggskyltar. De tas fram och hanteras av upphandlad entreprenör, men ska följa riktlinjer och visuell utformning i enlighet med skyltmanualen. Detta gäller även där kommunen själva har entreprenöransvaret. Gällande informationsskyltar, när kommunen är huvudman, ska texten vara tydlig. Storlek och placering av skylten ska vara så att informationen framgår tydligt för den som passerar. Detta innebär exempelvis att skyltar för biltrafik bör vara både till ytan större och mindre innehållsrika än skyltar som vänder sig till gående. Språket ska vara tydligt och följa Botkyrka kommuns skrivregler. Grundläggande information som alltid ska finnas med är: Vad som ska göras Vem som har uppdraget Vem som är uppdragsgivare Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms ---- E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

337 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2010:354 När det beräknas vara klart. Mattias Jansson Kommundirektör Niclas Johansson Tf kanslichef

338 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2010:412 2 Medborgarförslag - Rätt skylt på rätt plats med relevant information (sbf/2010:412) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att medborgarförslaget anses besvarat, och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Vi delar förslagsställarens uppfattning att skyltar ska utformas utifrån bland annat placering, målgrupp, kostnad och miljöpåverkan. Under 2011 kommer en översyn av kommunens skyltpolicy att göras, där dessa faktorer beaktas. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att minska belastningen på miljön genom att använda rätt skylt på rätt plats och med relevant information. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet och lämnar förslag till beslut i tjänsteskrivelse daterad Expedieras till Kommunstyrelen

339 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:412 Referens Mikael Nyberg Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över medborgarförslag - Rätt skylt på rätt plats med relevant information Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att medborgarförslaget anses besvarat, och överlämnar förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande till kommunstyrelsen. Sammanfattning Vi delar förslagsställarens uppfattning att skyltar ska utformas utifrån bland annat placering, målgrupp, kostnad och miljöpåverkan. Under 2011 kommer en översyn av kommunens skyltpolicy att göras, där dessa faktorer beaktas. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag om att minska belastningen på miljön genom att använda rätt skylt på rätt plats och med relevant information. Yttrande Enligt kommunens gällande regler ska alla informationsskyltar utformas så att de är anpassade till var de är placerade och vilka som är den huvudsakliga målgruppen (motorvägstrafikanter kontra till exempel gående och cyklister). Andra viktiga aspekter att ta hänsyn till är kostnad och miljöpåverkan. Som förslagsställaren påpekar är det också viktigt att alla skyltar innehåller den information som är relevant, till exempel kontaktuppgifter till kommunen. Under 2011 kommer en översyn att göras av kommunens skyltpolicy, de faktorer som lyfts fram i medborgarförslaget kommer då att beaktas. Per Lindvall Samhällsbyggnadschef Expedieras till Mikael Nyberg Administrativ chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt /HandläggareTelefon/ Sms /HandläggareMobilTelefon/ E-post mikael.nyberg@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

340 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2010:412 Kommunstyrelsen

341 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2015: Svar på medborgarförslag: Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön (KS/2015:304) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: 1. Kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 80, ett medborgarförslag från Britt-Marie Lundgren: Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön. Förslagsställaren anser att kommunal mark kring Tullingesjön inte utnyttjas fullt ut, samt att badmöjligheter för invånare som inte äger eller hyr fastighet är minimal. Tillgängligheten till platsen, både via bil- gång/cykel- och kollektivtrafik anses god, fler besök till platsen kan även generera en ökad omsättning för Tullinges restauranger och affärer. Förslagsställaren föreslår att fler bryggor byggs samt att en strandpromenad mellan Tullinge strand och Flottsbro inrättas. Förslagsställaren önskar även att gräsytan vid Café Kajkanten görs tillgänglig för allmänheten. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 5. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet , 75. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse Motivering Vi i den politiska kommunledningen vill först och främst tacka dig som förslagsställare för att du lämnat ett medborgarförslag och för att du är aktiv i utvecklingen av kommunen och vårt samhälle. Vi arbetar mycket med medborgarinflytande i olika former: genom demokratiberedningen, medborgardialoger, dialogforum, områdesutvecklare med mera. Men en av de viktigaste källorna till förslag och idéer är Botkyrkaborna själva! Att enskilda personer i Botkyrka kan komma med förslag på förändringar och förbättringar är en viktig del av vår lokala demokrati.

342 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen Dnr KS/2015:304 Medborgarförslaget handlar om att göra Tullingesjön mer tillgänglig för bad och rekreation, genom att bland annat anlägga bättre bryggor, parkbänkar med mera. Samhällsbyggnadsnämnden och kultur- och fritidsnämnden har svarat på medborgarförslaget. Samhällsbyggnadsnämnden hänvisar till att en översyn av alla bryggor längs Tullinge strand pågår, och påtalar att den gräsyta som föreslås göras tillgänglig för allmänheten inte ägs av kommunen, vilket gör den delen av medborgarförslaget svår att genomföra. Kulturoch fritidsnämnden hänvisar till att det idag finns fem offentliga strandbad i kommunen och anser att det idag inte är prioriterat att utöka antalet, även om man ser de positiva värdena i förslaget. Med ovan hänvisning föreslår vi kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Yrkanden Jimmy Baker (M) lämnar ett ändringsyrkande, bilaga. Gabriel Melki (S) yrkar bifall Jimmy Bakers (M) ändringsyrkande att ändra beslutspunkt (1), från kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget, till: kommunfullmäktige anser medborgarförslaget vara besvarat. Propositionsordning Ordföranden ställer det jämkade ordförandeförslaget under proposition och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. Expedieras till: Kommunfullmäktige

343 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige YRKANDE Ärende 80 Medborgarförslag Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön (KS/2016:304) Medborgarförslagställaren pekar på en, ur trivsamhets- och trygghetssynpunkt, ut viktiga förbättringsåtgärder vid och på Tullingesjön. Vi anser det dock vara felaktigt att avslå medborgarförslaget, då ordförandeförslaget i allt väsentligt hänvisar till pågående översyn av bryggor, parkbänkar med mera. Förslagsställaren har inte heller föreslagit ett helt nytt strandbad, utan några stegar på några bryggor. Vidare så är det inte gräsytan vid Café Kajkanten som förslagsställaren pekar ut (för exempelvis kiosk, kajakuthyrning och liknande), utan kurvan efteråt, nere vid Hamringe industriområde, d.v.s. tomten Tullinge 19:575 (denna ägs av Botkyrka kommun). Även vi menar på ett fullskaligt strandbad finns i form av Stendalsbadet och ytterligare ett, så nära inpå det förstnämnda, inte kan komma att vara aktuellt. Men det är inte det som förslagsställaren föreslår heller. Sammantaget så anser vi medborgarförslaget bör anses vara besvarat, då flera delar av det som föreslås är inne i pågående processer. Vi föreslår kommunstyrelsen/kommunfullmäktige besluta att anse medborgarförslaget besvarat. Jimmy Baker Kia Hjelte Sid 1 (1)

344

345

346

347

348 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kommunledningsförvaltningen Dnr KS/2015:304 Referens Erika Rönnestig Mottagare Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön Ärendet Kommunfullmäktige mottog , 80, ett medborgarförslag från Britt-Marie Lundgren: Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön. Förslagsställaren anser att kommunal mark kring Tullingesjön inte utnyttjas fullt ut, samt att badmöjligheter för invånare som inte äger eller hyr fastighet är minimal. Tillgängligheten till platsen, både via bil- gång/cykel- och kollektivtrafik anses god, fler besök till platsen kan även generera en ökad omsättning för Tullinges restauranger och affärer. Förslagsställaren föreslår att fler bryggor byggs samt att en strandpromenad mellan Tullinge strand och Flottsbro inrättas. Förslagsställaren önskar även att gräsytan vid Café Kajkanten görs tillgänglig för allmänheten. Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet , 5. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet , 75. Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden anser medborgarförslaget vara besvarat. Nämnden gör bedömningen att det inte är helt okomplicerat att bygga fler bryggor. En översyn av samtliga bryggor längs med Tullinge strand pågår. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att även privatägda bryggor ska hållas öppna för allmänheten. Gällande förslag om strandpromenad hänvisar nämnden till närliggande naturstig. Gräsytan vid Café Kajkanten ägs inte av Botkyrka kommun och kan alltså inte göras tillgänglig för allmänheten. Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Nämnden ser positivt på att fler invånare får tillgång till Tullingesjön. Utbudet av offentliga strandbad i kommunen, totalt fem stycken, anser dock nämnden vara tillräckligt, varpå det inte är prioriterat att utöka antalet. Niclas Johansson Tf kanslichef Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post erika.ronnestig@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

349 PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnrsbf/2015:188 5 Medborgarförslag - Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön (sbf/2015:188) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Sammanfattning Området runt Tullinge strand är väldigt trevligt, men att göra detta mer tillgängligt med fler bryggor, i enlighet med medborgarförslaget, är inte helt enkelt. En översyn av samtliga bryggor längs med Tullinge strand pågår, både kommunala och privatägda. Enligt ett beslut i samhällsbyggnadsnämnden ska även de privatägda bryggorna hållas öppna för allmänheten. När det gäller strandpromenad längs med Tullinge strand har nämnden inte några sådana planer, utan hänvisar till den näraliggande naturstigen. När det avslutningsvis gäller gräsytan efter Café Kajkanten så ägs inte denna av Botkyrka kommun. Därför kan den inte göras tillgänglig för allmänheten. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Britt-Marie Lundgren om att utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön. Mer konkret innebär förslaget att bygga fler bryggor med bänkar och bord som möjliggör för fika och picknick och fler badstegar som möjliggör mer badande. I förslaget ingår också att anlägga en strandpromenad längs berget i slutet av Tullinge strand och att göra gräsytan efter Café Kajkanten tillgänglig.

350 BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015:188 Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Ulrika Persson Olov Lindquist

351 TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:188 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Medborgarförslaget anses besvarat. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Britt-Marie Lundgren om att utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön. Mer konkret innebär förslaget att bygga fler bryggor med bänkar och bord som möjliggör för fika och picknick och fler badstegar som möjliggör mer badande. I förslaget ingår också att anlägga en strandpromenad längs berget i slutet av Tullinge strand och att göra gräsytan efter Café Kajkanten tillgänglig. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Området runt Tullinge strand är väldigt trevligt, men att göra detta mer tillgängligt med fler bryggor, i enlighet med medborgarförslaget, är inte helt enkelt. En översyn av samtliga bryggor längs med Tullinge strand pågår, både kommunala och privatägda. Enligt ett beslut i samhällsbyggnadsnämnden ska även de privatägda bryggorna hållas öppna för allmänheten. I dagsläget är det dock inte aktuellt med fler bryggor, (vare sig kommunala eller privatägda). När det gäller strandpromenad längs med Tullinge strand har samhällsbyggnadsförvaltningen inte några sådana planer, utan hänvisar till den näraliggande naturstigen. Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

352 BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:188 När det avslutningsvis gäller gräsytan efter Café Kajkanten så ägs inte denna av Botkyrka kommun. Därför kan den inte göras tillgänglig för allmänheten. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef

353 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr KOF/2015: Yttrande över medborgarförslag Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön (KOF/2015:110) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagställaren vill öka tillgängligheten kring Tullingesjön för fler medborgare. Kultur- och fritidsnämnden är positiv till möjligheten att fler personer ska kunna bada och promenera i området. Att skapa ytterligare bad är dock inte prioriterat och därför avstyrker nämnden förslaget. Kultur- och fritidsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse

354 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KOF/2015:110 Referens Carl Sandin Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över medborgarförslag Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avstyrker medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagställaren vill öka tillgängligheten kring Tullingesjön för fler medborgare. Kultur- och fritidsförvaltningen är positiv till möjligheten att fler personer ska kunna bada och promenera i området. Att skapa ytterligare bad är dock inte prioriterat och därför avstyrker förvaltningen förslaget. Medborgarförslag Utnyttja marken fullt ut vid Tullingesjön Förslagställaren vill att kommunen ska tillgängliggöra Tullingesjön i större utsträckning med bryggor, bänkar, strandpromenad och även en ny badplats vid industriområdet i sjöns södra ände. Kultur- och fritidsförvaltningen ställer sig positiv till att fler invånare får tillgång till Tullingesjön. Bättre bad- och promenadmöjligheter är mycket uppskattat av många medborgare i kommunen och kan ha en positiv effekt på folkhälsan. Precis som förslagställaren skriver, är då en hög tillgänglighet för alla grupper väldigt viktig. Vi anser att det finns ett gott utbud av offentliga strandbad, totalt fem stycken, och att det inte är prioriterat att utöka detta antal. Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår därför att förslaget om att skapa ett bad vid Tullingesjöns södra ände avstyrks. Pernilla Conde Hellman Kultur- och fritidschef Roger Vintemar Verksamhetschef Idrott och anläggning Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt Sms E-post carl.sandin@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

355 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige Anmälningsärenden Följande ärenden anmäls till kommunfullmäktige: Svar på medborgarförslag Rättvist föreningsliv i Botkyrka, KS/2015:674 Beslut: besvarat Jämlika förutsättningar för barn- och ungdomsföreningar i Botkyrka, KS/2015:675 Beslut: besvarat Bättre skyltning på Prästgårdsvägen, KS/2015:676 Beslut: bifall Utegym längs med Slagsta strandpromenad, KS/2015:677 Beslut: avslag Anlägg konstgräs på Kassmyraskolans grusplan, KS/2015:684 Beslut: avslag Installera belysning på asfalterad gång- cykelväg Gamla Götalandsväg, KS/2015:759 Beslut: avslag

356

357

358

359

360 Medborgarförslag Rättvist föreningsliv i Botkyrka - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Jerry Achren Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Rättvist föreningsliv i Botkyrka, föreningar med barn och ungdomsidrott ska ha samma förutsättningar att bedriva verksamhet utan att vissa föreningar gynnas stort ekonomiskt, anläggningsmässigt och andra inte. Att kommunen inte skriver lukrativa avtal med vissa föreningar där föreningarna tjänar stora pengar utöver bidragen de får från kommunen. Att alla föreningar har samma villkor då de vill nyttja kommunens anläggningar/hallar, att fördelningen av tider sker rättvist och inte för att man känner någon i kommunen. Alternativt att alla föreningar får möjligheterna att få likvärdiga avtal som politiker och tjänstemän nu skriver med ett fåtal föreningar. På detta sätt behandlas alla kommunens invånare likvärdigt och inte genom att kommunala politiker sitter i föreningens styrelse. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :29 av Systemkonto Senast ändrad :29 av Systemkonto

361

362

363

364

365 Medborgarförslag Jämlika förutsättningar för barn- och ungdomsföreningar i Botkyrka - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn Jessica Ekberg Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Föreningar med barn och ungdomsidrott ska ha samma förutsättningar att bedriva verksamhet utan att vissa föreningar gynnas stort ekonomiskt, anläggningsmässigt och andra inte Har hört och även sett att kommunen skriver avtal med föreningar där föreningen inte behöver betala planhyra, får bidrag från kommunen och dessutom kan hyra ut planen till andra föreningar för dyr timkostnad. Alla föreningar i kommunen bör ha samma villkor då de vill nyttja kommunens anläggningar/hallar, att fördelning av tider och planer sker rättvist och inte för att någon i kommunen har barn i en viss förening eller på annat sätt har anknytning till någon förening. Annars bör alla föreningar i kommunen få möjlighet till likvärdiga avtal som politiker och tjänstemän nu skriver med ett fåtal föreningar. På detta sätt kan kommunens invånare behandlas likvärdigt och inte genom att kommunala politiker sitter i föreningens styrelse. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :14 av Systemkonto Senast ändrad :14 av Systemkonto

366 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Medborgarförslag - Bättre skyltning på Prästgårdsvägen (sbf/2015:404) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att komplettera skyltningen längs med Prästgårdsvägen och utreda om platsen för den hängande skylten har den i nuläget bästa platsen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Allan Primsander om att förbättra skyltningen på Prästgårdsvägen i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har besökt platsen och konstaterar att det behövs ytterligare några 30-skyltar längs med Prästgårdsvägen än vad som är fallet idag. Däremot kommer vi inte att sätta upp dessa mitt i vägbanan, eftersom de enda vägskyltar som vi vanligtvis placerar så är påbudsskyltar, som anger på vilken sida av vägen som man får köra. När det gäller den hängande skylt som förslagsställaren nämner i sitt förslag önskar förvaltningen få i uppdrag att utreda vidare om det är den bästa platsen för denna skylt. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

367 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:404 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Bättre skyltning på Prästgårdsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden bifaller medborgarförslaget. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att komplettera skyltningen längs med Prästgårdsvägen och utreda om platsen för den hängande skylten har den i nuläget bästa platsen. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över ett medborgarförslag av Allan Primsander om att förbättra skyltningen på Prästgårdsvägen i Tumba. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Samhällsbyggnadsförvaltningen har besökt platsen och konstaterar att det behövs ytterligare några 30-skyltar längs med Prästgårdsvägen än vad som är fallet idag. Däremot kommer vi inte att sätta upp dessa mitt i vägbanan, eftersom de enda vägskyltar som vi vanligtvis placerar så är påbudsskyltar, som anger på vilken sida av vägen som man får köra. När det gäller den hängande skylt som förslagsställaren nämner i sitt förslag önskar förvaltningen få i uppdrag att utreda vidare om det är den bästa platsen för denna skylt. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

368 Medborgarförslag - Bättre skyltning på Prästgårdsvägen - publicering Allan Efternamn Namn Allan Primsander Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Bättre 30 skyltning på Prästgårdsvägen, Tuna, från Åvägen mot Tuna kyrka. Nuvarande skyltning är inte effektiv. Gärna skyltar på stolparna mitt i vägbanan. Skylten som "hänger" vid Tunadagiset kan och bör flyttas till en bättre position. Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :50 av Systemkonto Senast ändrad :50 av Systemkonto

369

370

371 Medborgarförslag Utegym längs med Slagsta strandpromenad - publicering Rubrik Förnamn Efternamn Namn hans söderlund Gatuadress Postadress Postnummer Telefonnummer Mobilnummer E-postadress Förslag Motivering Skulle gärna vilja se att det fanns ett utegym någonstans längs Slagsta strandpromenad som går mellan Slagstabadet och Norsborgs brygga. Har sett utegym på ställen inom Stockholms stad och som där används mycket frekvent till exempel på båda sidor om Årstaviken. Kan inte förutsäga på förhand om ett utegym längs Slagstapromenaden skulle innebära samma frekventa användning som tidigare nämnts om utegymmen kring Årstaviken. Men vore det inte värt att testa? Skulle det inte kunna locka ytterligare en annan människa och komma ut och röra på sig? Kön Kommundel Från mobilapp Ålder Innehållstyp: Medborgarforslag Skapad :27 av Systemkonto Senast ändrad :27 av Systemkonto

372 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kultur- och fritidsnämnden Dnr /Ärendebeteckning/ 25 Medborgarförslag - Anlägg konstgräs på Kassmyraskolans grusplan (KOF/2015:221) Beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att anlägga konstgräs på Kassmyraskolans bollplan. Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget med hänvisning till att en plan för återanvändning av begagnat konstgräs är under utredning.

373 1[1] Kultur- och fritidsförvaltningen Dnr KOF/2015:221 Referens Kenneth Jansson Mottagare Kultur- och fritidsnämnden Svar på medborgarförslag - Anlägg konstgräs på Kassmyraskolans grusplan Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Ett medborgarförslag har inkommit med önskemål om att anlägga konstgräs på Kassmyraskolans bollplan. Kultur- och fritidsnämnden avslår medborgarförslaget med hänvisning till att en plan för återanvändning av begagnat konstgräs är under utredning. Ärendet Förslagsställaren föreslår att Kassmyraskolans bollplan utrustas med konstgräs. Motiveringen är att bollplanen används sparsamt och att konstgräs skulle öka verksamheten både för skolan och föreningarna i området. Resultatet av detta skulle vara att barnen blir friskare. Kultur- och fritidsförvaltningen delar uppfattningen om att konstgräs bidrar till ökat spontanspelande. Under kommer vi byta ut flera konstgräsytor och vi kommer då att fördela det begagnade gräset på mindre bollplaner. I första hand kommer bollplaner i anslutning till skolor att prioriteras. Det finns i dagsläget dock inte några beslut kring hur denna fördelning ska göras. Pernilla Conde Hellman Kultur- och fritidschef Linus Söderling Enhetschef Idrott och anläggning Expedieras till Förslagsställaren Kommunfullmäktige Kultur- och fritidsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post kenneth.jansson@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

374

375

376

377 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden Dnr sbf/2015: Medborgarförslag - Installera belysning på asfalterad gångcykelväg Gamla Götalandsväg (sbf/2015:456) Beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Förslagsställaren lämnade in ett likadant medborgarförslag under oktober Nämnden beslutade då vid sitt sammanträde att avslå förslaget. Ingenting har sedan dess förändrats. Att sätta upp belysning i enlighet med medborgarförslaget skulle fortfarande vara väldigt kostsamt, enligt tidigare utredning ca kr. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Siw Flodqvist om att sätta upp belysning på Gamla Götalandsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad , utgör underlag för beslutet. Expedieras till Kommunfullmäktige Förslagsställaren Ulrika Persson Olov Lindquist

378 TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr sbf/2015:456 Referens Olov Lindquist Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag - Installera belysning på asfalterad gångcykelväg "Gamla Götalandsvägen Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden avslår medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att besvara ett medborgarförslag av Siw Flodqvist om att sätta upp belysning på Gamla Götalandsvägen. Förslaget inkom till Botkyrka kommun och till samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Förslagsställaren lämnade in ett likadant medborgarförslag under oktober Nämnden beslutade då vid sitt sammanträde att avslå förslaget. Ingenting har sedan dess förändrats. Att sätta upp belysning i enlighet med medborgarförslaget skulle fortfarande vara väldigt kostsamt, enligt tidigare utredning ca kr, och samhällsbyggnadsförvaltningen vidhåller därför sin uppfattning att investeringen inte kan prioriteras. Magnus Andersson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter Direkt / Sms E-post olov.lindquist@botkyrka.se Org.nr Bankgiro Fax Webb

379 Rubrik Förnamn Efternamn Installera belysning på asfalterad gång-cykelväg "Gamla Götalandsvägen" - publicering Siw Flodqvist Förslag Motivering Belysning asfalterad gång-cykelväg "Gamla Götalandsvägen" bakom Avstyckningsvägen Större trygghet för dom boende under den långa mörka årstiden. Samt att många promenerar, cyklar just denna väg som är i totalt mörker under höst - vinter bl a på grund av skogen och höga berget bakom. Även 2 stora höga tallar nära gångvägen bakom Avstyckningsvägen tar bort väldigt mycket ljus och sol under dagtid. Dessa åtgärder önskas av oss alla boende i nämnda område. Trygghet, livskvalitet även för oss.

380 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:5 Avsägelser och fyllnadsval (KS/2016:5) Följande avsägelser har inkommit: Dan Gahnström (MP), ordförande och ledamot i tekniska nämnden Cecilia Öberg (S), ersättare i utbildningsnämnden Lisa Hedin (S), suppleant i Hågelbyparken AB Lisa Hedin (S), suppleant i Upplev Botkyrka AB Kommunfullmäktige beviljar avsägelserna och förrättar följande fyllnadsval: ARBETSMARKNADS- OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Hanan Abdulmasih (S) Ayisha Farooq (S) MILJÖ- OCH HÄLSKOSKYDDSNÄMNDEN t o m Ledamot efter Anders Gustafzon (S) Nirlep Singh (S) Kommunfullmäktige bordlägger följande val: MÄLARDALSRÅDET t o m Ledamot efter Katarina Berggren (S) KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN t o m Ledamot efter Katarina Berggren (S)

381 BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige Dnr KS/2016:5 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN t o m Ersättare efter Jill Melinder (S) SÖDERENERGI AB t o m Vice ordförande och ledamot efter Anders Arneson (S) SOCIALNÄMNDEN t o m Ersättare efter Michael Hansen (TUP) AB ALFÅGELN t o m Suppleant efter Mohamed Benmakhlouf (MP) AB BOTKYRKABYGGEN t o m Suppleant efter Mohamed Benmakhlouf (MP) BOTKYRKABYGGEN HOLDING AB t o m Suppleant efter Mohamed Benmakhlouf (MP) FÖRBANDET 2 AB t o m Suppleant efter Mohamed Benmakhlouf (MP) SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN t o m Ledamot efter Yrsa Sporre Rasmussen (V) TEKNISKA NÄMNDEN t o m Ordförande och ledamot efter Dan Gahnström (MP) UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m Ersättare efter Cecilia Öberg (S) HÅGELBYPARKEN AB t o m Suppleant efter Lisa Hedin (S) UPPLEV BOTKYRKA AB t o m Suppleant efter Lida Hedin (S)

382 Interpellation Interpellation till kommunstyrelsens ordförande angående kostnaderna för det numera nedlagda idéhusprojektet Den 22 mars nåddes vi av det oväntade, men också glädjande, beskedet om att planeringen av ett idéhus i Tullinge skulle avbrytas. För oss i Liberalerna var det ett välkommet besked, då vi hela tiden hävdat att ett idéhus är fel prioritering av kommunens resurser. Pengarna borde användas till något annat istället. Så hoppas vi att det blir nu. Delfinansiering av en andra uppgång vid Tullinge station är ett exempel. Upprustning av skolor och omsorgsboende är ett annat exempel. Idéhuset har dock kostat pengar ändå genom planprocess, arkitekttävlingar m.m. Det är alltså åtskilliga miljoner som använts till något som inte blir av. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till kommunstyrelsens ordförande: 1. Hur mycket har det numera avbrutna idéhusprojektet i Tullinge kostat Botkyrkas skattebetalare? Lars Johansson (L)

383 ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunfullmäktige Nya medborgarförslag Beslut Följande medborgarförslag tas emot för beslut: Iordningsställ en gångväg vid Strandvägen, KS/2016:188 Överlåts till samhällsbyggnadsnämnden för beslut Trafikåtgärder m.m på Vattravägen i Uttran, KS/2016:209 Överlåts till samhällsbyggnadsnämnden för beslut Mer frilufts- och sportaktiviteter i Rikstens friluftsstad, KS/2016:210 Överlåts till kultur- och fritidsnämnden för beslut Gör om allmänningen till hundrastgård bredvid busshållsplats Kvällsvägen, KS/2016:224 Överlåts till samhällsbyggnadsnämnden för beslut Fler infarts- och parkeringsplatser i Tullinge, KS/2016:227 Överlåts till samhällsbyggnadsnämnden för beslut Förslag om mottagningsbevis vid e-post, KS/2016:270 Beslutas av kommunfullmäktige efter yttrande från kommunstyrelsen. Förslag om svarstiden på mail, KS/2016:271 Beslutas av kommunfullmäktige efter yttrande från kommunstyrelsen. Ärendet Kommunfullmäktige bestämmer vilket politiskt organ som ska besluta om medborgarförslag. Enligt fullmäktiges arbetsordning får fullmäktige överlåta till en nämnd, men inte kommunstyrelsen, att slutligt besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag.

384 Medborgarförslag Förslag om att en gångväg iordningställs vid Strandvägen utmed sjön Uttran - publicering Namn: Förslag: Motivering: Sven-Olof Blanch Föreslår att en gångväg iordningställs vid Strandvägen utmed sjön Uttran. För närvarande finns ingen trottoar där, varför gående måste gå på körbanan.

385 Medborgarförslag- Trafikåtgärder m.m. på vattravägen i Uttranpublicering Namn: Förslag: Motivering: Fredrik Nygren Trafikbelstningen på Vattravägen är ohållbar - en lösning med kraftigt reducerad trafik & hastighet alternativt avstängning för genomfart är nödvändig. Jag vet att liknande förslag har lämnats flera gånger tidigare men utan att något konkret har skett med undantag av en avsmalning av vägen i höjd med Runers väg. Det hindret blev dock snabbt sönderkört (vilket får anses som bevis för den eländiga trafiksituationen) och sedan dess har ingenting hänt. Jag har lite svårt att förstå logiken/resonemanget när man sätter upp en fartbegränsade hinder som sedan blir sönderkört och inte lagar det. Då finns det ju en probleminsikt men av någon outgrundlig anledning så låter man det sedan bero. Jag (och många med mig) tycker att Uttran är ett väldigt fint område och ligger fantastiskt med närhet till både sjöar och natur. Det är en av pärlorna i Botkyrka kommun och har blivit uppmärksammat i flera böcker både för det unika naturlivet, de vackra omgivningarna och det historiska arvet som finns i området. Kommunen borde värna mer om ett sådant område genom att ha en bättre trafikplanering. Det är i mitt tycke orimligt att leda så pass mycket trafik rakt igenom ett tätbebyggt område där villatomter och garageutfarter angränsar till vägen. Det leder till stor frustration både för de boende och den bilisterna men framförallt så är det en stor risk för boende i området. Några exempel situationen: - Tunga lastbilar (över KG) kör över tågkorsning vilket skapar påfrestningar på plankorsningen över tågrälsen - Den tunga trafiken har redan inneburit skador på närliggande fastigheter (har anmälts separat till kommunen) - Dagligen händer det att bilar kör med mycket hög fart (uppskattningsvis över 80 km/h) rakt igenom området på Vattravägen mellan Runers väg och Strandvägen. - I stort sett dagligen är det olyckstillbud och det är bara en tidsfråga innan allvarlig personskada sker. Jag kommer även ta kontakt med Trafikverket och Naturverket för att diskutera riskerna vid tågkorsningen samt skadorna på miljön som den höga trafikbelastningen men jag vädjar även till er på kommunen att ta ert ansvar och förbättra trafiksituationen. Ser framemot ert svar.

386 Medborgarförslag: Mer frilufts- och sportaktiviteter i Rikstens friluftsstad - publicering Rikstens friluftsstad växer mer och mer. som jag förstod så skulle det vara ca invånare 2030 vilket betyder att det kommer behövs mer friluft och sport aktiviteter! Att börja med så vet jag ej vad era planer är med friluft och sport delen! Jag gjorde ett svars formulär där hittills 42 Rikstens boende har svarat. 78.6% svarade att dem utövar någon typ av sport 32% svarade att dem klättrade och 40% svarade övrigt 55.6% svarade att dem ville ha ett vanligt ute gym, 38,9% svarade klättervägg (inomhus,utomhus) och 36.1% svarade parkour park. Jag skulle vilja ge ett förslag till en ute parkour park med en klättervägg och om det skulle vara möjligt en inomhus klätterhall. Eftersom Riksten är en frilufts stad så skulle jag vilja hålla till frilufts aktiviteter så som klättring, parkour, cykling osv. Även Stockholms kändaste klätter- berg ligger i Tullinge vilket kommer möjligtvis locka dit fler till klätterväggarna. En av deltagarna svarade "Det behövs verkligen mer aktivitetsytor för spontanidrott och hälsa både för barn och vuxna. Parkourplan och utegym hade varit super! Kanske en skatepark eller en pumptrack/cykelbana för alla barn som cyklar omkring i området. Utegymmet får gärna ligga i anslutning till någon lekpark men även lekplatserna behöver utvecklas samt mer grönområden. Klättvägg hade varit en bonus." Även en simhall skulle vara något folk uppskattar En annan svarade "Räcker med en simhall i storvretens storlek. Vore perfekt för alla skolklasser i Tullinge att nyttja simträningen till, samt att barnfamiljer och andra får ytterligare en fritidsanläggning att gå till. Gärna att den innehåller ett gym oxå." Jag personligen är villig att ta denna uppgift om det skulle behöva hjälp med planering eller om det är något annat som skulle behöva göras!

387 Medborgarförslag- Gör om allmäningen till hundrastgård bredvid busshållsplats Kvällvägenpublicering Namn: Förslag: Motivering: Joachim petersen Gör om allmäningen bredvid busshållspalts källvägen till en stor fin hundrastgård! Det bot många hund familjer i området. Bara vid botkyrkabyggens område trädgårdstorp har ca 70% en hund eller flera hundar. Dessutom är flertalet äldre pensionärer och ofta orkar de inte gå den långa vägen mot tullingebergsskogen där den enda hundrastgården i tullingegård finns att tillgå. Många äldre bor i området runt denna allmäning och ofta har de inte ork att ta sig upp till hundrastgården i tullingebergsskogen. Dessutom är det en god social situation då många ensamstående inte tar sig någonstans utan går med sin hund runt kvarteret. Då kan dom istället träffas och umgås och samtidigt får hundarna sin väldigt nyttiga motion.

388 Medborgarförslag - Fler infarts- och pendlarparkeringsplatser i Tullinge publicering Namn: Förslag: Åsa Karmteg Akut behov i Tullinge av många fler infarts/pendlarparkeringsplatser. Jag har tidigare kontaktat kommunen angående detta alvarliga problem sedan flera år. Tullinge växer med alla inflyttade barnfamiljer som liksom jag har en eller flera vuxna som arbetar i STHLM city. Bor man då i Riksten exempelvis med barn att lämna på olika förskolor och förskolar så kan man inte åka kommunalt från dörr till dörr. Jag har restider totalt idag på minst 2, 5 timmar per dag och skulle med busstransport istället för bil till pendeln få ytterliggare minst 1 timme transporter, alltså totalt 3,5 timme /dag. Er politik idag som grundar sig på att minska bilismen är inte realistisk för oss med barn som inte bor i närheten av pendeltågsstationerna. Pendlarparkeringen i Tullinge är idag alltid full innan 07:25! I Flemmingsberg har de minskat platserna så där kommer det snart också vara fullt. ta ansvar och frigör plats för en rejäl infartparkering nu innan folk flyttar. Jag har grannar som nu sålt för att res/parkeringsbiten inte fungerar i Tullinge om man jobbar i City. Mitt förslag är att ni bygger ett p-hus i 4 plan minst på samma plats där befintlig pendlingsparkering ligger i anslutning till Tullinge centrum, finansiera genom skattemedel och ev. en mindre avgift liknande i Fleminsgsberg, 20kr/dag för de med månadskort om det är nödvändigt. Fungerar inte denna plats, hitta en annan centralplats och iv eventuell byggnad om detta erfordras. Detta kan inte vänta, Tullinge måste få många fler pendlingsparkeringar nu för problemet har funnit sedan jag flyttade in 2013 och förmodligen innan dess. Motivering: Motiveringen, se ovan. Skattebetalarna kommer börja lämna kommunen till förmån för andra kommuner som Huddinge, Nacka etc om ni inte man snarast tillgodoser de pendlande Tullingebornas behov av många fler infarts/pendlingsparkeringar. Den politik ni fört hittills är verkligetsrånvänd och gynnar inte finanserna och invånarna i Tullinge. Jag har redan tidigare framfört behovet till kommunens företrädare ansvariga för infrastruktur, parkering och bussförbindelser.

389

390