Teknikprojekt i Ekedalen engagerar hela bygden

Transkript

1 Hoppa till navigering. Skriv och berätta om IT-projekt på skolan Det händer mycket inom IT och skolan. KompLIT uppmanar dig att skriva och berätta om vad ni gör på er skola. Under IT i vardagen är det meningen att pedagoger ska kunna hämta idéer från andra skolor, men också själva bidra med sina erfarenheter. Lägg in ett bidrag du också! Senaste artiklarna Teknikprojekt i Ekedalen engagerar hela bygden Författare: Irma Rydén Eleverna på Ekedalens skola utanför Tidaholm har alla förutsättningar att bli framtidens tekniker. Det kan de tacka skolan, samhällsföreningen och några frivilliga föräldrar för. Skolan har fått medel från EU till ett treårigt projekt, TEKNIKROLIGT, och ett av målen är att var fjärde elev ska välja det naturvetenskapliga programmet, när det blir dags för gymnasiestudier. - Vi är inne på basåret och våra elever från tvåan till sexan arbetar med legolådor för att lära sig grundmoment inom teknik och fysik, säger Karin Fredriksson, projektansvarig på skolan.

2 Karin Fredriksson är mycket glad åt engagemanget i Ekedalen. Samarbetet med föräldrarna och Lars Westermark möjliggör projektet på skolan. Nu har hennes elever teknik för Per Jonsson och hon vikarierar i slöjd för treorna. Det betyder inte att hon kopplar bort TEKNIKROLIGT. Det ligger henne och hela skolan varmt om hjärtat går projekttiden ut och då hoppas ledningen att Ekedalen har flera egna kraftverk i bruk. Om allt faller väl ut ska eleverna få vara med och konstruera ett solkraftverk på skolan, ett vattenkraftverk i en angränsande bäck och minst ett vindkraftverk. - Här på skolan blåser det för lite, men vi har flera bra bondgårdar i närheten, som är beredda att upplåta mark åt oss, säger Per Jonsson, en av de aktiva föräldrarna. Projektet är unikt i Sverige. Det som från början bara var en önskan om inköp av några legolådor, blev tack vare samhällsföreningen och bygdens eldsjäl, Lars Westermark, ett långt större projekt med fokus på energifrågor och landsbygdsutveckling. Utan honom och intresserade föräldrar hade det inte blivit något projekt. Skolan hade varken de specifika kunskaper eller ekonomiska resurser som var nödvändiga. - Jag ser det som en investering för framtiden och tror att detta ökar teknikintresset hos barn. Kanske får vi fler att starta egna företag och konstruera egna produkter, säger föräldern Per Jonsson, som själv har en teknisk utbildning.

3 Per Jonsson diskuterar friktion med Julia och Sara. De har inga problem att bygga med legobitar, Det är bara att följa ritningen. Ingen av dem har byggt särskilt mycket tidigare och tycker att det är kul. Han är volontär och satsar 15 procent av sin arbetstid. Det gör en handfull andra föräldrar också. Det är de som ansvarar för genomförande, med viss organisatorisk hjälp av Karin Fredriksson som planerar och tar fram allt material som behövs inför varje lektion. Skolan har köpt in tio lådor, Lego Education, och följer den handledning som finns där. - Föräldrarna är en nödvändig resurs. Vi har egna lektioner parallellt med deras, säger Karin Fredriksson. Lärarna på skolan är positiva. De fortbildar sig och är beredda att ta över teknikundervisningen när projektet väl är över. Redan nu märker de att eleverna hittar teknik överallt i vardagen. Karin Fredriksson är ganska ny på skolan och hennes kompetens i matematik och teknik kommer nu väl till pass. - Jag har behörighet från ettan till nian, men det hjälper inte. Vi är beroende av extern expertis för att klara vår höga målsättning. Eva Dahlgren från lärarutbildningen på Högskolan i Skövde är också engagerad. Hon följer och utvärderar elevernas teknikintresse och har under februari intervjuat dem och deras inställning till teknik. - Om ett år är det meningen att jag ska komma tillbaka för att mäta och jämföra. Ett av de tio grundmomenten handlar om friktion. Vad är friktion och hur mäter man det? För att hitta en bra mätmetod byggde eleverna en hammare och kom så småningom fram till vilket kugghjul som hade störst friktion när de testade med händerna och med hammaren. Alla förordade hammaren som den bästa mätmetoden.

4 Hammaren är klar och nu är det dags att testa friktion. Försök efter försök läggs till kunskaper om teknik och fysik. Dessa ska användas till egna konstruktioner och leda till byggandet av kraftverk. Naturligtvis ingår studiebesök ute i verkligheten. - Men vi letar också efter lokala experter som kan hjälpa oss. Det håller Lars Westermark på med just nu, säger Karin Fredriksson. <!--[if!supportemptyparas]-- > <!--[endif]--> Maine är också förälder och hjälper ofta till i skolan. Jacob har missat en detalj och då fungerar inte hammaren. De hjälps åt att klura ut felet.

5 Elin och Linda bygger en hammare, med vilken det enkelt ska gå att slå ner spikar i olika typer av material med. <!--[endif]--> Hugo älskar att bygga med legobitar. Han minns särskilt den lektionen då de skulle bygga en bil som kunde bromsa i nedförsbacke.

6 Jonatan och Philip tycker att de blivit mer tekniska efter dessa lektioner. Båda gillar att konstruera på egen hand. IT i vardagen Logga in Glömt lösen Om KompLIT Internationellt Skolprojekt IT i vardagen Tips & idéer IT-mässa 2009 Kontakt Sök Avancerad sökning