Antologi projektarbeten i kursen Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete

Transkript

1 Antologi projektarbeten i kursen Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete September 2011

2 Antologi projektarbeten i kursen Regional utveckling och stategiskt tillväxtarbete Rapport 2011:07 Dnr

3 Antologins innehållsförteckning Kapitel 1 Att gå från ord till handling. Genomförande av regionala utvecklingsstrategier Hur gör man? Anette Granberg, Eva Getzman Kapitel 2 Boendet en faktor för regional utveckling Per-Olov Mörn Kapitel 3 Kommungränsöverskridande samarbete i ett regionalt perspektiv. Beskrivning av en arbetsmetod för initierande av en för två kommuner gemensam fördjupad översiktsplan kopplad till Lanna Vintrosa-området i Örebro län Clas-Göran Classon Kapitel 4 Vad är regional tillväxt i ett lokalt perspektiv? Mats Fransson, Harry Lundin Kapitel 5 Varifrån kommer egen drivkraft för andras tillväxt? En studie om drivkrafterna för turismutveckling i Askersundstrakten Henrik Olofsson Kapitel 6 Miljötekniken växer men ger den Örebroregionen tillväxt? Peter Åslund Kapitel 7 Regional kulturutveckling eller vilse i pannkakan? Rikard Åslund Kapitel 8 Regionförstoring i praktik och program Fredrik Eliasson, Fredrik Idevall Kapitel 9 Business Region Örebro - en BRO mot framtiden. Tillväxtfrämjande arbete för välfärd i Örebroregionen Lasse Ekevärn, Bengt Mattisson, Ulrika Riseby Kapitel 10 Strandnära boende möjlighet för lokal utveckling? Tomas Larsson, Sune Valegren

4 Förord Dagligen sker olika förändringar som påverkar omvärlden och inte minst vår region. Hur vår framtid kommer att se ut beror till stor del på hur vi tar oss an de utmaningar som vi står inför. Genom att förstå förändringarna, utbyta erfarenheter och få möjlighet att reflektera kring regional utveckling kan vi gemensamt arbeta för hållbar tillväxt och god livskvalitet i hela regionen. Under hösten 2009 och våren 2010 genomförde Örebro universitet i samarbete med Regionförbundet Örebro, Tillväxtverket och SKL uppdragsutbildningen Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete. Målgruppen för kursen var främst personer som på olika sätt arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor. Syftet med utbildningen var att erbjuda deltagarna en mötesplats där regional utveckling och regionala förändringsförlopp stod i centrum. Målsättningen med kursen var att deltagarna skulle utveckla kunskaper om drivkrafterna och förutsättningarna för regional utveckling och regionalt utvecklingsarbete. I form av seminarier, diskussioner och gästföreläsningar har deltagarna fått ta del av grundläggande teorier, begrepp och modeller som har haft betydelse för regional utveckling. Detta har gett dem möjligheter till att både diskutera och reflektera över utvecklingsarbetet både på en lokal och på en regional nivå. Som examinationsuppgift fick kursdeltagarna genomföra ett projektarbete som knöt an till deras vardagliga arbete. De rapporterna är här presenterade i form av en antologi. Författarna ansvarar själva för innehåll, slutsatser och bedömningar. Antologins syfte är att inspirera samt att bidra till ökade kunskaper inom området regional utveckling. Regionförbundet Örebro, 28 september 2011 Magnus Persson, Regiondirektör

5 Förord Hösten 2009 och våren 2010 gav Örebro universitet i samarbete med Regionförbundet Örebro, Tillväxtverket och SKL uppdragsutbildningen Regional utveckling och strategiskt tillväxtarbete. Utbildningens syfte var att erbjuda en regional arena för kompetensutveckling inom området regional utveckling och regionalt utvecklingsarbete. Syftet var också att deltagarna skulle utveckla kunskap om och ges tillfälle för reflektion kring regional utveckling på lokal och regional nivå. Utbildningen hade fyra större teman: Regional utvecklingspolitik i Sverige och EU Regional konkurrenskraft och näringslivsutveckling Mobilitet och skapande av storregioner Regionala utmaningar Till kursen bjöds ett femtontal föreläsare in, såväl forskare inom ämnen som kulturgeografi, statsvetenskap och nationalekonomi, som praktiker. Rubriker från föreläsningarna/seminarierna är exempelvis De nya regionerna och den kommunala självstyrelsen, Regional tillväxtpolitik allas ansvar?, Är kluster lönsamma?, Jämställdhet och regional tillväxt en (o-)möjlig kombination, Önskvärt och oundvikligt storregionprocessen fortsätter, Klimat och hållbar utveckling hinder och möjlighet för regional utveckling och Ekonomin och fyrtiotalisternas uttåg. Kursen hade ett knappt 30-tal deltagare från kommunerna i Örebro län, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen och Handelskammaren. Ett spännande diskussionsklimat och bra gruppdynamik karaktäriserade kursens tio utbildningstillfällen. Deltagarnas gavs också möjlighet att genomföra ett projektarbete och kunde då också få 15 högskolepoäng (motsvarande en halv termins studier). Projektarbetet var direkt relaterat till deltagarnas arbetsuppgifter, men speglade samtidigt utbildningens övergripande tema och/eller specifika teman. Projektarbetena presenterades och diskuterades på utbildningens sista sammankomst i juni I denna rapport finns projektarbeten samlade som en dokumentation och möjlighet för andra intresserade att ta del av. Frågor om projektarbetena kan ställas till respektive författare. Författarna ansvarar själva för innehåll, bedömningar och slutsatser. Örebro universitet, 19 september 2011 Mats Lundmark, Max Jakobsson och Mona Hedfeldt

6 KAPITEL 1 Att gå från ord till handling Genomförande av regionala utvecklingsstrategier Hur gör man? Författare Anette Granberg Eva Getzman

7 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Inledning 4 Regionalpolitikens historia... 4 Regionaliseringen... 5 Kort resonemang runt frågan eller problemet... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Metod... 6 Implementeringsteori... 7 Vad är implementering?... 7 Centrala frågeställningar i implementeringen... 8 Undersökningen. 8 Dalarnas län... 8 Värmlands län... 9 Uppsala län Västernorrlands län Tidigare erfarenheter i Örebroregionen Slutsatser 12 Uppdraget gällande regionala utvecklingsprogram Hur tolkar den programansvarige sin roll som samordnare? Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsprogram? Har programansvarige pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? Utvärdering av regionala program Att förstå, att kunna och att vilja - implementeringsteori Avslutande diskussion Källförteckning Bilagor

8 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Sammanfattning Regionförbundet Örebro har en regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen som nu ska genomföras tillsammans med aktörer i regionen. Inför detta arbete så finns en del funderingar. Hur går vi från ord till handling? Hur omvandlas visioner och mål i strategin till handlig som ger resultat? Alla län i Sverige har en skyldighet att arbeta fram och genomföra regionala utvecklingsstrategier. Denna uppgift regleras i en förordning. Förordningen ger dock ett brett tolkningsutrymme vad gäller omfattningen av arbetet och hur det ska genomföras. Mot bakgrund av detta har vi ställt oss ett antal frågor. Hur tolkar den ansvarige aktören sin roll som samordnare? Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsstrategier? Har den programansvarige aktören pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? Intervjuerna med länen förstärkte vår syn på att det inte finns en entydig metod eller angreppssätt när det gäller att genomföra regionala strategier. Regionerna har så olika förutsättningar och befinner sig tidsmässigt i olika organisationsskeenden beroende på vem som har det regionala utvecklingsansvaret i regionen. 3

9 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Inledning Regionalpolitikens historia Detta är en kort beskrivning av regionalpolitikens omvandling från en idé om att hela Sverige ska leva till en politik som fokuserar på att alla regioner ska skapa ekonomisk tillväxt. Ett kännetecknande drag för Sverige har under många sekler varit en stark och centraliserad statsmakt som kombinerats med kommunalt självstyre under de senaste 150 åren. Den regionala nivån har alltså inte varit framträdande. Dagens regionalpolitik har sitt ursprung i 1950 talets s.k. lokaliseringspolitik. 1 Syftet var att man skulle nyttja resurserna effektivt. Det stigande välståndet i landet skulle gynna hela landet genom utbyggnad av offentlig service. Ett annat mål var att komma tillrätta med de regionala obalanserna. Från 1970 till början av 90-talet sammanfattar en period då svensk regionalpolitik går: från en fördelningspolitik som i mångt och mycket handlat om att integrera det egna territoriet, att fördela resurser rättvist och att visa territoriellt solidaritet, mot en politik som karakteriseras mer av regionala utvecklings- och tillväxtsträvanden av marknadsliberal snitt (Lindström 1997 s.55). År 1995 blir Sverige medlem i den Europeiska unionen. Detta får konsekvenser på regionalpolitikens innehåll och form. I och med medlemskapet blir Sverige föremål för EU:s regionalpolitik. EU har influerat svensk regionalpolitik genom att betona regionerna som självständiga aktörer inom politiken. Regionala utvecklingsprogram (RUP) och regionala tillväxtprogram (RTP) utgör centrala verktyg inom den nya regionala politik som infördes 2002 och som innebar att regionalpolitiken sammanfördes med den regionala näringspolitiken och bildade det nya politikområdet regional utvecklingspolitik (prop. 2001/02:4). 2 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet från Den nya politiken handlar till stor del om att förstora och förstärka funktionella regioner i form av lokala arbetsmarknader (LA-regioner). Idén om funktionella regioner som utgångspunkt för den regionala politiken är tydlig i den diskussion kring regionförstoring som har präglat politiken under senare år. 3 I propositionen poängteras vikten av att utvecklingsfrågorna hanteras regionalt utifrån varje enskild regions förutsättningar. Propositionen resulterar så småningom i förordningen om regionalt utvecklingsarbete (2003:595). 4 Och som ersattes av förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713). 5 Den senare förordningen om regionalt tillväxtarbete avser insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Och den nationella strategin för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ska vara vägledande för det regionala tillväxtarbetet. Arbetet ska utformas och bedrivas i samarbete mellan aktörer på lokal och nationell nivå och vara sektorsövergripande. Ansvaret för det regionala tillväxtarbetet 1 Frida Andersson, Richard Ek och Irene Molina sid (2008) 2 Näringsdepartementets proposition 2001/02:4, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 3 Näringsdepartementets proposition 2001/02:4, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet 4 Förordning (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete 5 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete 4

10 Kapitel 1 Att gå från ord till handling innefattar skyldighet att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet. I propositionen (2007/08:1) ges politikområdet regional utvecklingspolitik en annan inriktning och ett namnbyte till regional tillväxtpolitik sker. Målet med den regionala tillväxtpolitiken blir: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. 6 Skälen till detta var att regeringen vill ge området en tydligare fokus på tillväxt. Ett ytterligare skäl till den nya inriktningen är att den regionala tillväxtpolitiken i större omfattning ska bygga på såväl individers egen handlingskraft som på ett lokalt och regionalt ansvar och inflytande över statliga tillväxtresurser. Regionaliseringen Sedan talet har förhållandena förändras sakta men säkert. 7 Mellan 1991 till 2002 genomfördes ett antal utredningar med syfte att primärt utreda möjligheterna till en mer effektiv förvaltningsstruktur. Regionutredningen (1991) tillsattes med påtryckningar från landstingen och kommunförbunden med syfte att analysera möjliga former för offentlig verksamhet på regional nivå. Genom regionutredningen (1991) föreslog därför regeringen att inrätta ett antal regionala försöksverksamheter (prop.1996/97:36). Dessa försöksverksamheter påbörjades under 1997, olika modeller och ansvarsfördelningen skulle helt enkelt prövas i praktiken. År 2002 beslutade riksdagen att en eventuell regionreform skulle genomföras med särskilt etablerade samverkansorgan (SVO). Detta innebar att den regionala nivån antog formen av ett kommunalförbund som benämns för regionförbund. Det övergripande syftet med regionförbunden var att ansvara för den regionala utvecklingen. Ansvarsutredningen tillsätts 2003 med syfte att föreslå en ny territoriell organisering av landet föreslog utredningen också att regionkommuner med direktvalda regionfullmäktige skulle bildas. Något om en ny regionfördelning blev inte resultatet utan istället tog ansvarsutredningen fram kriterier som borde gälla vid en eventuell reform. Sammanfattningsvis kan man säga att regionaliseringen indelas i fyra faser. 8 Den första fasen, utredningsfasen handlar om hur den regionala nivån kan organiseras och detta genomfördes via ett antal utredningar. Den andra fasen försöksfasen handlar om försöksverksamhet med olika regionformer genomförs i Gotland, Kalmar, Skåne och Västra Götaland. Den tredje fasen, samverkansfasen handlar om hur regionförbund bildas genom samverkan mellan kommuner. Den sista fasen, indelningsfasen där diskussioner om hur landet ska indelas i regioner förs och initiativ till olika sammanslagningar av län görs. Kort resonemang runt frågan eller problemet Samtliga län i Sverige har till uppgift att arbeta fram regionala utvecklingsprogram. Ett regionalt utvecklingsprogram är en samlad strategi för ett läns regionala tillväxtarbete. Formerna för detta arbete regleras i förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. 6 Prop. (2007/2008:1) utgiftsområde 19: Regional utveckling 7 Jörgen Johansson sid (2008) 8 Jörgen Johansson sid (2008) 5

11 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Ansvarig aktör för att samordna arbetet med regionala utvecklingsprogram är antingen länsstyrelsen eller samverkansorgan. Arbetet med regionala utvecklingsprogram är en omfattande process där många olika aktörer ska samspela under relativt frivilliga former och olika intressen ska vägas samman. Förordningen anger i övergripande ordalag vad det regionala utvecklingsprogrammet ska innehålla och vilka som ska delta i arbetet. När väl en strategi är framtagen återstår ett minst lika stort arbete med att implementera strategin. Visioner och målformuleringar ska omsättas till handlig och frågan om vem eller vilka som ska göra vad är väsentlig. Förordningen ger ett relativt brett tolkningsutrymme vad gäller uppgiften för den ansvarige aktören. Syfte och frågeställningar Regionförbundet Örebro har nyligen skrivit klart och förankrat en regional utvecklingsstrategi för Örebroregionen och nu stundar genomförandet. Inför arbete med att implementera strategin så finns en del funderingar. Hur gör man konkret för att gå från ord till handling? Hur omvandlas visioner och mål i strategin till handlig som ger resultat. Våra frågeställningar är: Hur tolkar den ansvarige aktören sin roll som samordnare? Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsstrategier? Har den programansvarige aktören pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? Metod Vi har valt ut fyra län i Sverige och kontaktat programansvarige och ställt ett antal frågor, se bilaga. De valda länen är Dalarna, Värmland, Västernorrland och Uppsala. Vid valet av län funderade vi utifrån olika perspektiv. Finns det några skillnader beroende på om man är en länsstyrelse eller ett regionförbund för hur man genomför regionala strategier? Valet av län hade också att göra med hur långt de olika länen har kommit med sina program. Har program utarbetats? Är länen inne i process för att genomföra programmet? En del län har gjort flera revideringar av sina utvecklingsprogram. En del regioner har tagit fram ett antal nya regionala utvecklingsprogram. Det som är intressant för oss att studera är hur man genomför regionala strategier. Och utifrån denna fråga kunde vi sortera bort en del län som inte var relevanta för studien. Vi studerade länens hemsidor och utifrån den information som fanns publicerad där valde vi ut ovannämnda län. Län Ansvar Program Dalarnas län Region Dalarna Dalastrategin Värmlands län Region Värmland Värmland växer och känner inga gränser Uppsala län Regionförbundet Uppsala län Uppländsk drivkraft Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Vision Västernorrland

12 Kapitel 1 Att gå från ord till handling När det gäller avgränsningen i vårt arbete, så är vår avsikt att studera hur man implementerar regionala strategier på regional nivå. En undersökning som även skulle innefatta hur man implementerar regionala strategier på lokal nivå skulle vara mycket intressant att studera. Dock skulle den undersökningen bli alldeles för omfattande. En avgränsning har därför skett till att studera implementering på regional nivå. Implementeringsteori Det finns många teorier om implementering. Att hitta en specifik teori har visat sig vara svårt. Det finns ett stort antal implementeringsforskare som har olika utgångspunkter och syn på implementering. Det synes även som om svenska och utländska forskare har olika angreppssätt. Vi har valt att titta på Anders Sannerstedts Implementering hur politiska beslut genomförs i praktiken. Vad är implementering? Implementering avser hur politiska beslut genomförs i praktiken, med andra ord är implementering en process varigenom ett politiskt beslut omsätts i handlande. Man kan här tala om två roller inom politiken; beslutsfattarrollen och verkställarrollen. Det finns en stor mängd litteratur om implementering, både nationell och internationell. I denna uppsats har vi valt att använda Anders Sannerstedts resonemang kring implementering. 9 Sannerstedt lyfter tre perspektiv på implementering som åskådliggör hur man ska se på relationerna mellan beslutsfattare och tillämpare. Det traditionella perspektivet som utgår från att beslutsfattaren styr och att tillämparen förväntas följa styrningen. Om denne inte gör det ska återstyrning ske och tillämparen förväntas då anpassa sitt handlande till beslutsfattarens intentioner. Närbyråkrater är en motsats till ovan nämnda traditionella styrningsperspektiv. Närbyråkrater är de som mer eller mindre professionellt arbetar med människor. Exempel finns inom sjukvården, i skolan och inom socialtjänsten. På grund av dessa människors faktiska handlingsfrihet och handlingsförmåga i sin dagliga verksamhet blir det de i själva verket och inte politikerna som utformar politiken. Politiken utformas enligt detta synsätt när professionella tjänstemän möter servicekonsumenterna och inte av lagstiftande församlingar. Nätverksperspektivet är ett mellanting mellan ovanstående perspektiv d.v.s. i det traditionella perspektivet tas viktiga beslut i organisationens topp av de politiska beslutsfattarna och i närbyråkratperspektivet tas besluten på organisationens lägsta nivå. Nätverksperspektivet framhåller olika nätverk av aktörer som är avgörande för politikutformningen. För förståelsen av det offentligas åtgärder för att främja näringslivets utveckling inom en viss region kan nätverksperspektivet vara intressant. Politiken implementeras i ett samspel mellan olika aktörer som ägnar en större eller mindre del av sin tid åt uppgiften. Aktörerna kan vara statliga, kommunala eller privata. De kan vara politiker likaväl som tjänstemän eller organisationsföreträdare. Man kan fundera på om dessa nätverk försvårar eller underlättar implementeringen av politiska beslut. Nätverken kan vara svåra att styra men eftersom de förenar många 9 Sannerstedt, Anders sid (2001) 7

13 Kapitel 1 Att gå från ord till handling intressen och löser konflikter genom förhandlingar kan de likväl ses som effektiva lösningar på hur man implementerar politiska beslut som angår många skiftande intressen. Centrala frågeställningar i implementeringen När politiska beslut inte genomförs så som beslutsfattarna avser talar man om implementeringsproblem. Detta är en fråga som dominerar implementeringslitteraturen. För att underlätta implementeringen nämns inom teorin ofta tre villkor som bör vara uppfyllda. Det handlar om huruvida tillämparen/verkställaren förstår, kan och vill genomföra beslutet. Förstå beslutet En förutsättning för att verkställaren ska kunna implementera beslutet är att denne förstår vad som ska göras. En svårighet är att politiska beslut ibland kan vara vaga och motstridiga. Detta kan i sin tur bero på att enighet har uppnåtts till priset av en viss oklarhet. Att kunna genomföra beslutet För att kunna genomföra beslutet behöver verkställaren ha resurser i fråga om lokaler, utrustning, teknik, personal, pengar och tid. Det får också förutsättas att omgivningen inte förhindrar verkställaren. Vilja att genomföra beslutet Slutligen behöver verkställaren vilja genomföra beslutet. Det behöver dock inte handla om en ovilja hos verkställaren men denne kan på goda grunder anse beslutet direkt olämpligt. Verkställaren kan motsätta sig beslutet utifrån sin professionella kompetens. Andra exempel kan vara att lokala förutsättningar, behov, önskemål eller värderingar kan ligga till grund för en motsträvighet mot att genomföra centralt fattade beslut. Undersökningen Vi kommer här att kort presentera respektive län som vi valt ut att intervjua med fokus på det regionala utvecklingsprogrammets roll och funktion i några utvalda län. Därefter följer ett resonemang kopplat till de frågeställningar vi har i uppsatsen. Hur tolkar den ansvarige aktören sin roll som samordnare? Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsstrategier? Har programansvarige pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? Dalarnas län 10 Det regionala utvecklingsprogrammet i Dalarna går under namnet Dalastrategin och antogs år Strategin visar på de långsiktiga vägvalen och är inte enbart ett visionärt program även om det inte finns några operativa mål i programmet. Det finns ett antal målbilder som förstärker visionen och förtydligar utmaningarna. Dalastrategin är vägvisaren och paraplyet och till denna finns sedan underprogram och handlingsplaner. I ett underliggande dokument till strategin finns aktörer utpekade för själva genomförandet. De parter som särskilt pekats ut 10 Intervju med Göran Grundström, Region Dalarna, augusti

14 Kapitel 1 Att gå från ord till handling för genomförandet av Dalastrategin är de aktörer som äger de viktiga underprogrammen. De underliggande programmen och handlingsplanerna har blivit allt viktigare. Ett exempel på ett särskilt viktigt underliggande program är näringslivsprogrammet. Diskussioner har förts i regionen för att anpassa underprogrammen gentemot varandra och gentemot Dalastrategin. Region Dalarna har inte något partnerskap. Diskussioner pågår dock löpande med aktörer om strategin. Kommunerna har en särskild roll i Dalastrategins genomförande. Kommunerna arbetar med att ta fram motsvarande dokument som Dalastrategin på kommunal nivå. Länsstyrelsen har också en framträdande roll i och med att man är sammanvigda genom förordningen. Länsstyrelsen samordnar även de andra statliga myndigheterna. I själva genomförandet av strategin är inte näringslivet och ideella aktörer utpekade. Högskolan arbetar inte generellt i genomförandet utan mer objektsrelaterat. Till en början var tanken att ha årliga träffar kopplade till Dalastrategin men dithän har man inte kommit ännu. Det fanns även en ambition att upprätta program och handlingsplaner för de områden som saknade sådana men än så länge har man inte kommit dit ännu. Vid genomförandet av strategin har den nya direktionen bildat beredningar kopplat till Dalastrategin. Ordföranden ser Dalastrategin som mycket betydelsefull. Region Dalarna ser sin roll som att samordna och effektivisera samt att ta sin del av genomförande av strategin som främst är tillväxtarbetet och infrastrukturfrågorna. Region Dalarnas interna arbete med Dalastrategin är kopplat till verksamhetsplanen. Man jobbar med ett stegvist genomförande på så sätt att varje år så kopplas strategin till verksamhetsplanen. Man identifierar då utvecklingsområden i strategin av särskild vikt för region Dalarna. Region Dalarna har funnit att igenkännande av frågorna i Dalastrategin är viktigt för då uppnår man giltighet. Svårigheter med arbetet är tid och resurser när det gäller det praktiska. Värmlands län 11 I region Värmland heter det regionala utvecklingsprogrammet Värmland växer och känner inga gränser. Programmet antogs i november Programmet är i första hand ett visionsdokument. Handlingsprogram kommer att arbetas fram om än med ett annat innehåll än vad som från början var tanken. Handlingsprogrammen kommer att bli mer av lägesbeskrivningar av hur länet står sig i förhållande till målen i det regionala utvecklingsprogrammet, RUP, än att peka ut aktörer, finansiering och projekt. Förhållandet mellan RUP och andra regionala program har diskuterats och dessa ses löpa horisontellt med RUP. Värmland har inget formellt partnerskap men ser alla de nätverk som man arbetar med som sitt partnerskap. Vad gäller målgruppen för genomförandet av RUP görs för närvarande en aktörsanalys för alla strategier och målområden i RUP. I denna analys ser man över vilka som är drivare, utförare och stödjare. Målgruppen är generellt de aktörer som är möjliggörare för RUS. De främsta aktörerna finns på regional och lokal nivå. Region Värmland har diskuterat sin roll som samordnare av det regionala tillväxtarbetet och landat i följande roller; initierare, stödjare, ledare och samordnare. Dessa roller kan variera beroende på insatsområde och strategi i RUP. Region Värmland ska vara en möjliggörare och 11 Intervju med Ann Otto, Region Värmland, maj

15 Kapitel 1 Att gå från ord till handling inte en görare i systemet. När det gäller deras interna arbete har RUP gjort avtryck i VP arbetet. Verksamhetsplanen har samma struktur som RUP och i VP:n pekar man ut vad Region Värmland kan göra för att bidra till uppfyllande av RUP. I dagsläget arbetar Region Värmland med att ta fram en uppföljnings- och utvärderingsstrategi. Region Värmland ser att den omfattande processen för framtagandet av RUP borgar för ett bra genomförande. Förankringen och delaktigheten har varit stor. Generellt kan man fundera över hur politiken kan bli än mer med i processen under framtagandet. Uppsala län 12 I Uppsala län har regionförbundet sedan år 2003 ansvaret för att driva tillväxtarbetet. Uppländsk Drivkraft som utvecklingsprogrammet heter är en reviderad version av det regionala utvecklingsprogrammet som fastställdes av förbundsfullmäktige år Revideringen genomfördes under år 2008 och involverade ett brett partnerskap av regionala och loka offentliga aktörer, näringsliv, organisationer, universitet med flera. Uppsalas regionala utvecklingsprogram kan ses både som en visions och ett måldokument. Utvecklingsprogrammet kan ses som ett paraply för länets utvecklingsarbete. Vidare ser man det regionala utvecklingsprogrammet som en vägledning för offentlig prioritering och medfinansiering vid ansökningar riktade till EU:s olika fonder, nationell medfinansiering samt andra regionala program och insatser. Programmet har en nära anknytning till angränsande dokument och strategier som till exempel länstransportplan, länets klimat- och energistrategi. Dessa menar man är möjliggörare av operativa strategier genom ekonomiska resurser till olika projekt och utvecklingsinsatser. Länets vision tar sikte på De strategiska programområdena knyter an till länets vision och är den centrala delen av utvecklingsprogrammet. Varje programområde har ett övergripande programmål som visar vägen fram till visionen. Programmål bryts sedan ned till planeringsmål med ett antal handlingsinriktningar som pekar ut vad som behöver göras föra att nå målet. Handlingsinriktningarna ska kunna användas som rubriker för fördjupat planeringsarbete och uppslag till nya projekt och operativa insatser hos olika aktörer. I några fall har man fått till de handlingsinriktningar som visar vad som behöver göras för att uppnå planeringsmålen genom de operativa insatserna. De operativa insatserna kan vara organisationers verksamhetsplaner, kommuners och landstingets verksamhetsplaner och handlingsplaner/projekt av generell karaktär. Det krävs det nya tag och särskilda instanser för att få till handlingsplaner och projekt som mer tydligt visar vilka som är ansvariga för att genomföra respektive insats. Nya och bättre samarbeten behöver byggas för att nå visionen och målen i Uppsala. Uppsala anser sin roll att vara samordnare och initiera projekt. Men det är svårt med mobilisering i en region som går bra. Vad är deras utmaning? Och hur kraftsamlar de för att få till stånd en utveckling om det redan går så bra? Regionen har ett partnerskap men som inte fungerar optimalt. Partnerskapet har haft en alldeles för otydlig roll i genomförandet av programmet. I partnerskapet deltar personer med olika funktioner som till exempel politiker, tjänstemän, beställare och utförare. I och med allas olika funktion har det varit svårt att få till ett konkret och fokuserat arbete. Det har i sin tur lett svårigheter att få kraft och engagemang. 12 Intervju med Thomas Stavbom, Regionförbundet Uppsala, maj

16 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Partnerskapets roll och funktion har diskuterats, och det man har kommit fram till är att lägga ned partnerskapet i dess nuvarande form. Just nu pågår ett arbete med att definiera vad gruppens roll blir i fortsättningen. Västernorrlands län 13 Det nuvarande utvecklingsprogrammet för länet, Vision Västernorrland 2010, är inne i slutfasen och ett nytt regionalt utvecklingsprogram ska tas fram. Vision Västernorrland anger den övergripande strategiska inriktningen. Visionen bryts ner i sektorsprogram med mer precisa insatser inom angivna tidsperspektiv. Olika finansieringslösningar får sökas för varje insats; statliga, kommunala, EU och privata medel. Exempel på sektorsprogram är RTP, miljömål, regional länstransportplan. Inom visionsarbetet tas också konkreta initiativ genom arbete i visionsgrupper, det finns en grupp för var och ett av visionens sju utvecklingsområden. I grupperna ingår företagare, politiker, tjänstemän från myndigheter, forskare och föreningsföreträdare. Kommunstyrelseordförande i länets sju kommuner ingår i var sin visionsgrupp. Kommunernas översiktsplaner i Västernorrland är kopplade till RUP likaså alla sektorsprogrammen. Inom ramen för det regionala utvecklingsprogrammet har man pekat ut 7 handlingslinjer för att gå från ord till handling. Ansvariga för detta arbeta har varit politiker och näringslivet. Uppdraget är att hantera ett utvecklingsmål i det regionala utvecklingsprogrammet. Detta var en bra idé och tanke att ge olika aktörer i uppdrag att genomföra målen i strategin. Men det har inte riktigt fungerat i praktiken. Många frågor har diskuterats angående gruppens roll, mandat och befogenheter. Arbetet i gruppen och uppdraget att hantera ett utvecklingsmål har sett mycket olika ut. I det nya programmet som ska tas fram ( ) betonar länsstyrelsen vikten av att skapa en bra struktur även för genomförandefasen när man i starten för att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram. En ny tanke är att kartlägga alla övergripande strategigrupper/sektorsprogrammen och få en struktur på detta. Vem gör vad? Vem har liknande uppdrag? Finns det grupperingar som gör liknande arbete. Tanken är att inte skapa några nya grupper utan att arbetet ska bygga på redan etablerade samverkansformer. Det finns en trötthet i att hela tiden forma nya grupperingar utifrån uppdrag/insatser. Och med tröttheten följer ett oengagerat arbete och det har Västernorrland fått erfara. Den lokala nivån är viktig (kommunerna) för förankringen och implementering av regionala utvecklingsprogram. Och det är viktigt att föra en diskussion och forma ett fåtal insatser som alla kan vara överens om. Att det regionala utvecklingsprogrammet är antaget av kommunstyrelserna i varje kommun är av stor betydelse. Andra viktiga aktörer i att genomföra strategier är naturligtvis de högsta beslutsfattarna, näringslivet och universitetet. Men det handlar också om att hitta rätt grupperingar och att fokusera på att tydliggöra målen så att de går att mäta. Viktigt är att dra lärdomar av det tidigare utvecklingsprogrammet. Vad de ska fokusera på är oftast oproblematiskt. Men hur de ska genomföra programmet blir mycket viktigt i framtagandet av det nya programmet. 13 Intervju med Chanett Edlund, Länsstyrelsen i Västernorrland maj

17 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Det länsstyrelsen behöver få till är ett program som är spetsigare, ett program som pekar ut mål som de kan mäta. Till sist men inte minst behöver länsstyrelsen också klargöra vems ansvar det är för att genomföra målen i det nya programmet. Rollen som samordnare av det regionala utvecklingsprogrammet har förändrats. I det förra programmet hade länsstyrelsen rollen av att följa upp och presentera resultatet av genomförda aktiviteter. Men i det nya programmet som ska tas fram har länsstyrelsen en roll som en aktiv pådrivare. Tidigare erfarenheter i Örebroregionen Att dra lärdomar och erfarenheter av tidigare programarbete är viktigt. Innan regionförbundet fick ansvaret för det regionala tillväxtarbetet låg arbetsuppgiften på länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen hade årsskiftet 2006/2007 fastställt det tidigare gällande regionala utvecklingsprogrammet, RUP. RUP hade arbetats fram tillsammans med det tidigare partnerskapet Utvecklingsrådet. I den arbetsprocessen hade man utgått från befintliga regionala program och skapat en kappa med en vision som blev RUP. Något systematisk genomförande arbete kom aldrig att påbörjas eftersom regionförbundet skulle få ansvaret för det regionala tillväxtarbetet. Däremot finns erfarenheter att hämta utifrån arbetet med det regionala tillväxtprogrammet, som var ett delprogram inom det regionala utvecklingsprogrammet med fokus på tillväxtfrågor. Exempelvis skapades arbetsgrupper för varje åtgärd. Arbetsgrupperna hade till uppgift att ta fram handlingsprogram. I handlingsprogrammen listades aktiviteter för att nå målen i tillväxtprogrammet. Arbetsgrupperna kom att fungera lite olika beroende på ämnesområdet som åtgärden innehöll. Vissa arbetsgrupper kom att bli mycket aktiva och drev aktiviteter med projektframtagningar, studieresor och seminarier. Andra arbetsgrupper blev mer diskussionsforum vilket efter hand ledde till att dessa arbetsgrupper inte blev särskild aktiva med tiden. Slutsatser Vi kommer nu att återgå till våra frågeställningar och försöka besvara dem utifrån de intervjuer som vi har gjort. Våra frågeställningar har varit: Hur tolkar den ansvarige aktören sin roll som samordnare? Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsstrategier? Har den programansvarige aktören pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? Uppdraget gällande regionala utvecklingsprogram Av Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete framgår vem i länen som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet. Ansvaret ligger hos antingen regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan eller länsstyrelsen. I de län där regionalt självstyrelseorgan eller samverkansorgan inte har inrättats ska länsstyrelsen ansvara för det regionala tillväxtarbetet. 12

18 Kapitel 1 Att gå från ord till handling I Dalarna, Värmland och Uppsala är det samverkansorganen som har uppdraget att utarbeta och genomföra regionala utvecklingsprogram. I Västernorrland är det länsstyrelsen som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet. Ansvaret för det regionala tillväxtarbetet innefattar bland annat skyldighet att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och att samordna genomförandet av programmet och löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål. 14 De studerade länen befinner sig i olika faser när det gäller utvecklingsprogrammen. Värmland, Dalarna och Uppsala befinner sig alla i ett genomförande medan Västernorrland är mitt uppe i ett framtagande av ett nytt program. Samtliga länens regionala utvecklingsprogram innehåller en övergripande vision, mål och strategier. Inget program är särskild konkret. Värmland och Västernorrland ser ut att arbeta med handlingsplaner för sitt genomförande. I Värmlands fall så kommer handlingsplanerna att bli mer av s.k. lägesbeskrivning än att peka ut aktörer för specifika projekt för genomförandet. Medan Dalarna och Uppsala utgår från befintliga underliggande program. Hur tolkar den programansvarige sin roll som samordnare? När det regionala utvecklingsprogrammet har fastställts ska den länsstyrelse eller det organ som ansvarar för programmet samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. 15 Dalarna arbetar aktivt mot kommunerna i genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet genom den så kallade Dalametoden. Vi upplever att dalarna har specifikt lyft kommunernas roll i strategins genomförande. I Dalarna tar kommunerna fram egna utvecklingsprogram som är kopplade till RUP. Länsstyrelsen i Västernorrland är unik på det sättet genom att kommunerna har antagit det regionala utvecklingsprogrammet i samtliga kommunstyrelser. Frågan om partnerskap och dess roll är intressant när man talar om samordning av genomförandet av insatser. I Värmland finns inget formellt partnerskap men man ser sina nätverksgrupperingar som viktiga och anser att dessa skulle kunna utgöra partnerskapet. Dalarna har inte ett partnerskap. Uppsala har ett partnerskap som inte fungerar optimalt där partnerskapet har haft en alldeles för otydlig roll i genomförandet av programmet. I Värmland har en intressant diskussion skett kopplat till rollen som samordnare där man specificerat sina roller kopplat till insatsområde och strategier i RUP. Även Västernorrland är intressant med tanke på att de visar på att deras roll som samordnare har ändrats till att bli mer av en aktiv pådrivare. I Uppsala finns ett partnerskap som skulle kunna utvecklas. 16 Partnerskapet har haft en alldeles för otydlig roll i genomförandet av programmet. Det har varit svårt att få till ett konkret och fokuserat arbete. Det har i sin tur lett till svårigheter att få kraft och engagemang. Och hur sker mobilisering i en region som går bra? Vad är deras utmaning? Och hur kraftsamlar de för att få till stånd en utveckling om det redan går så bra? 14 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete 15 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete 16 Intervju med Thomas Stavbom, Regionförbundet Uppsala maj

19 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Hur kan en process för att implementera en regional utvecklingsstrategi se ut? Enligt förordningen bör det regionala tillväxtarbetet utformas och bedrivas i sektorsövergripande samarbete mellan aktörer på lokal och nationell nivå. 17 Arbete kan också utformas och bedrivas i samarbete med aktörer på europeisk nivå. Samordning med regionala planer inom ram för det nationella strukturfondsprogrammet, kommunernas översiktsplanering, landsbygdsprogrammet, program för de areella näringarna. Lokala utvecklingsavtal samt länsplaner för regional transportinfrastruktur ska särskilt eftersträvas i arbetet. Vidare ska samordning med arbetet för energiomställningen eftersträvas. Intervjuerna med länen förstärker vår syn på att det inte torde finns någon enhetlig metod eller angreppssätt vid implementering av regionala utvecklingsstrategier. Eftersom länen befinner sig i olika tidsfaser gällande framtagande, revidering och genomförande av utvecklingsprogrammen samt har olika organisationer som är utvecklingsansvariga kan deras upplägg skilja sig åt. Samtliga län lägger dock stor vikt vid processen, förankringen och dialogen. Finns det några gemensamma nämnare vid genomförandet av regionala utvecklingsprogram? Länens erfarenheter från framtagandet och genomförandet av det regionala utvecklingsprogrammet betonar att den lokala och regionala nivån är mycket viktig för förankringen av programmen. Länen betonar också vikten av att ha en öppen och transparant process med olika aktörer. Detta leder till att skapa engagemang för processen. Länsstyrelsen påpekar vikten av att inom ramen för framtagandet av ett nytt program även fundera på hur genomförandeprocessen ska se ut. För att uppnå en gemensam syn vid prioriteringar av insatser inom olika delprogram krävs att gott om tid avsätts för förankringsprocessen. Detta är alla länen överens om att förankring är av central betydelse. Likaså dialogen anses som central i framtagandet av det regionala utvecklingsprogrammet. Det är viktigt att många aktörer och personer får möjlighet att diskutera sina synpunkter och känna att de kan påverka resultatet. Har programansvarige pekat ut vem som tar ansvar för att genomföra olika aktiviteter? I Dalarna har ansvariga aktörer pekats ut i underliggande program till Dalastrategin. I Värmland pågår för närvarande en aktörsanalys där drivare, stödjare och utförare pekas ut. Det är dock som vi ser det oklart huruvida det kommer sluta i att man kommer att peka ut vem som tar ansvar för olika aktiviteter. När det gäller Uppsala får vi intrycket av att i framtida handlingsplaner kan komma att pekas ut vilka som är ansvariga för respektive insats. Västernorrland funderar redan nu på sin genomförandefas och säger att en ny tanke är att kartlägga vem som gör vad. Utvärdering av regionala program Tillväxtverket har vid flera tillfällen haft uppdrag av Näringsdepartementet att sammanställa material om hur länen arbetar med de regionala utvecklingsstrategier. I rapporten Regionalt 17 Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete 14

20 Kapitel 1 Att gå från ord till handling tillväxtarbete med fokus på attraktivitet och det goda livet De regionala utvecklingsprogrammen 2009 lyfter Tillväxtverket fram länens erfarenheter både när det gäller framtagande av regionala utvecklingsprogram och själva genomförandet av programmen. När det gäller genomförandet konstaterar Tillväxtverket att flera län uppger deras program är nya och att genomförandet precis påbörjats. Av de län som svarat har följande faktorer ansetts som viktiga vid genomförandet: Att konsekvent fatta beslut i enlighet med utvecklingsprogrammet Dialogen med olika parter. Här framgår att denna dialog förutsätter att det finns kompetenta ledare som kan föra vidare resultatet av dialogen. En bra dialog och samverkan med kommunerna är också viktig. Engagerade och kompetenta projektägare. Det är viktigt att det finns ett bra växelspel mellan målen i programmet och målet för projekten. Väl genomarbetad uppföljning av programmet. Här nämns vikten av att använda få indikatorer och som årligen följs upp samt att utse grupper av politiker som följer programmet. En kontinuerlig revidering av programmet samt synliggörande av befintliga fungerande processer Att förstå, att kunna och att vilja - implementeringsteori Som vi under avsnittet implementeringsteori redogjort för underlättas implementeringen av politiska beslut om tre villkor är uppfyllda. Det handlar om huruvida tillämparen/verkställaren förstår, kan och vill genomföra beslutet. Implementering av en regional utvecklingsstrategi är mycket komplext. Den ansvarige aktören har enligt vår mening inga tvingande styrmedel till sitt förfogande, utan ett bra genomförande bygger på ett engagemang och vilja hos andra aktörer i regionen. Om vi nu kopplar vår undersökning till den implementeringsteori som vi utgår ifrån anser vi att när det gäller huruvida aktörer i en region förstår vad som ska utföras så borde det vara relativt klart eftersom de medverkat i framtagningsprocessen. Däremot tror vi att frågeställningen om att kunna genomföra ett beslut kan inverka på ett genomförande. Det kan vara så att aktörerna i en region inte har tillräckligt med resurser i form av tid och pengar för att kunna vara med och se till att insatser leder mot målen. När det gäller viljan att genomföra ett beslut så kan man fundera på om en konflikt kan uppstå utifrån en aktörs egna prioriteringar jämfört med vad regionen anser vara prioriterat. Avslutande diskussion Detta arbete har visat att det är svårt att på en relativt kort tid få en så pass god inblick i olika läns arbete att det går att jämföra länen till fullo gentemot varandra. Det behövs djupare intervjuer och personliga möten tror vi för att ge en riktigt bra undersökning. I en framtida undersökning vore det intressant att studera den lokala nivån och se hur de hanterar frågan om genomförande av regionala strategier. 15

21 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Källförteckning Frida Andersson, Richard Ek och Irene Molina red. (2008) Regionalpolitikens geografi Regional tillväxt i teori och praktik. En regionalpolitik i förändring. Studentlitteratur (2008) Jörgen Johansson (2008) i Thomas Denk och Martin Åberg (red) Regioner i rörelse Perspektiv på svenska regionaliseringsprocesser, Åbo Akademi, 2008 Sannerstedt A (2001) i Rothstein B [red] "Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem", tredje upplagan, SNS förlag, Stockholm Dokument Regionförbundet Uppsala, Regionförbundets regionala utvecklingsprogram ( ) Uppländsk Drivkraft Regionalt utvecklingsprogram för Uppsala län (dec 2008) Länsstyrelsen Västernorrland, Regionalt utvecklingsprogram ( programmet reviderades 2006). Vision Västernorrland Strategi för hållbar regional tillväxt. Region Värmland, Värmland växer och känner inga gränser, regionalt utvecklingsprogram Region Dalarna, Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Näringsdepartementets proposition 2001/02:4, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. SFS 2003:595, Förordning (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete SFS 2007: 713, Förordning (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regionalt tillväxtarbete med fokus på attraktivitet och det goda livet De regionala utvecklingsprogrammen Tillväxtverket, 2009, s Prop. (2007/2008:1) utgiftsområde 19: Regional utveckling Internet Region Dalarna strategier/ Region Uppsala

22 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Länsstyrelsen i Västernorrland C3%A4sternorrland+2010.pdf Region Värmland Intervjuer Göran Grundström, Region Dalarna, augusti 2010 Ann Otto, Region Värmland, maj 2010 Thomas Stavbom, Regionförbundet Uppsala, maj 2010 Chanett Edlund, Länsstyrelsen i Västernorrland, maj 2010

23 Kapitel 1 Att gå från ord till handling Bilaga1 1 (1) Intervjufrågor Är er RUP ett visionsdokument eller tydligt måldokument? Hur ser er metod ut/tillvägagångssätt/process ut för att gå från ord till handling? o Hur har ni definierat er målgrupp? o Vilka är de främsta aktörerna för mobilisering? (Nationell, regional och lokal nivå) o I vilken utsträckning är aktörerna delaktiga? o Hur ser er egna, det interna arbetet ut för mobilisering för att gå från ord till handling? o Har er region ett partnerskap? Vilken roll spelar partnerskapet i genomförandet? o Beskriv politikens roll när man går från ord till handling? o Vilka framgångsfaktorer har ni funnit? o Vilka svårigheter har ni funnit? o Arbetar ni aktivt med någon form av lärandesystem när ni gör uppföljningar och utvärderingar? Hur har ni tolkat/hanterat er roll som samordnare enligt förordningen? Är ni aktiva pådrivare till att något saker händer enligt RUP eller arbetar ni mer med att följa upp och presentera resultat av genomförda aktiviteter? Har ni pekat ut vilka aktörer som tar ansvar för vilka frågor i RUP?

24 KAPITEL 2 Boendet en faktor för regional utveckling? Författare Per-Olov Mörn

25 Kapitel 2 Boendet en faktor för regional utveckling Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Bostadsbeståndet förändring i Örebro län, Hur ser bostadsmarknaden ut i olika delar av länet?... 5 Tobins Q Bostadsbyggandet och förändringar i utbudet av bostäder Vad händer med allmännyttan? Vilka bor och vilka flyttar i länet? Befolkningsutvecklingen Hur ser flyttmönstren ut? Arbetsmarknadsprognos Örebro län Arbetsmarknadsutsikter Finns det bostäder för alla? Hur tar vi emot nyanlända i vårt län? Kommer utbudet av bostäder svara mot de demografiska förändringarna? Sammanfattning och avslutande diskussion Källförteckning Bilagor

26 Kapitel 2 Boendet en faktor för regional utveckling Förord Denna pm ingår som en del i den uppdragsutbildning som anordnas av Örebro universitet i samarbete med Regionförbundet i Örebro, Tillväxtverket och SKL. Målgruppen är personer med ledande befattningar och andra nyckelpersoner som på olika sätt jobbar med tillväxt och utvecklingsfrågor. I utbildningen ingår att genomföra ett projektarbete som knyter an till deltagarnas vardagliga arbete med regionala utvecklingsfrågor. Ett av kraven för att få ut högskolepoäng för utbildningen är att producera ett självstädigt projektarbete som knyter an till utbildningen. Denna pm utgör även underlag inför den bostadsmarknadsanalys som Länsstyrelsen genomför varje år och som ska redovisa en översiktlig bild av läget på bostadsmarknaden i Örebro län. Utgångsmaterialet har varit de svar som kommunerna i Örebro län lämnat och redovisat i den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME) som genomfördes i början av Utöver enkätsvaren tillkommer material från bl.a. SCB, Regionförbundet och Länsstyrelsen samt intervjuer med ett antal kommunföreträdare inom området bostadsplanering och bostadsbyggande. Att vara aktiva och ta investeringsinitiativ inom olika områden i regionen där Örebro län ingår är en viktigt framtidsfråga. Denna pm belyser flera traditionella områden för tillväxt men vill även lyfta upp ett ibland bortglömt område, boendet. Ett attraktivt boende är olika för olika målgrupper men området kommer att få en allt större betydelse för tillväxten jämfört med tidigare. Bakgrunden är framför allt den begynnande konkurrensen om befolkning och arbetskraft. I denna pm finns också utgångspunkter att beakta för kommunernas i Örebro län då de upprättar strategier och sina bostadsförsörjningsplaner. Denna pm är skriven av Per-Olov Mörn som deltagare i ovan nämnda uppdragsutbildning. Författaren svara själv för de slutsatser och värderingar som finns i pm. 3