Österbybruk-Dannemora Vattenråd
|
|
- Martin Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Österbybruk-Dannemora Vattenråd Pilotprojekt för att återskapa en livskraftig miljö i Dannemorasjön Sammanfattning Ett långsiktigt projekt har initierats av Österbybruk-Dannemora Vattenråd för att restaurera Dannemorasjön till en livskraftig året-runt-miljö för flora, fauna och rekreation för närboende. Första steget i arbetet är att under vinter-/vårsäsongen påbörja ett pilotprojekt i en begränsad del av sjön för att skapa en tillräcklig stor yta/volym för att säkra överlevnad för fisk och vattendjur. Dannemorasjön befinner sig i ett mycket kritiskt tillstånd inför vintern med extremt låg vattennivå på grund av liten nederbörd, stor avdunstning, oreglerade in- och utflöden samt att mycket ytvatten läcker ned i gruvan. Risk för omfattande fiskdöd föreligger under kommande vintersäsong. Syresättningsutrustning kommer denna vintersäsong att utplaceras i Sundbroån ovan inflödet till Gryttjomfly i norr. Tillräckligt stora vattenvolymer finns tillgängliga utan rensning och utan risk för instängning av fisk. Elanslutning finns vid Gruvans pumpstation för inkoppling av syresättningsenheten. Sundbroån är för grund för att syresättning ska kunna ske direkt i ån och därför kommer åvatten att pumpas till en landbaserad tank och återföras laminärt till ån efter syresättning. Syresättning kommer endast att behöva göras under perioden december till april beroende på isläget. En fortsatt restaurering av sjön kommer att fokusera på att bevara befintliga vattenytor och vattenvägar genom rensning av vattenvägarna/-ytorna samt klippning av vass och näckrosor. Den första insatsen under 2017 blir en rensning av Dalåns inflöde i sjöns nordöstra del. I nuläget är Dalån vattenförande endast vid höga vattenstånd i Slagsmyren/Hammardammen och Harvikadammen och en överenskommelse har gjorts med markägaren, Bergvik Skog AB, att göra en samordnad reglering av dammsystemet till Dalån för ett jämnare tillflöde över året. Därmed öppnas också en möjlighet att genomföra syresättning av Dalåns vatten under vinterperioden. Material från rensning och klippning kommer att aktivt komposteras för att sedan användas för uppbyggnad och förstärkning av strandlinjen. En diskussion har också påbörjats med Östhammars kommun för en samordnad reglering av systemet Stordammen-Oppdammen-Herrgårdsdammen- Sågdammen vilket slutligen mynnar i Sundbroån vid samflödet med Lantgårdsån/Nerån och Filmsjön. Kommunen är mycket positiv till genomförandet och därmed har de två viktigaste tillflödena till Dannemorasjön reglerats enligt gällande vattendomar. Dannemorasjön saknar vattendom för ett reglerat utflöde och på grund av nivåsänkningar och markhöjningar har naturliga trösklar ingen effekt och vattnet flödar okontrollerat ut mot Vattholmaån/Fyrisån. Vattenrådet avser därför att ansöka om vattendom för reglering av utflöde genom ett dämme och en begränsad nivåhöjning av vattenspegeln för att uppnå målet med en stabilare sjöbiotop. Projektet beräknas kosta 2,5 miljoner kronor under 24 till 36 månader. Österbybruk- Dannemora Vattenråd är sökande av finansiering samt administrerar projektet. En styrgrupp för pilotprojektet har bildats bestående av Österbruks-Dannemora Vattenråds arbetsutskott: Freddie Eriksson, ordförande, Tommy Blom och Christer Wahlgren, Svante Svensson och Johan de Faire. ÖDV v.11 1 av 12
2 Sakkunniga från Länsstyrelsen Uppsala län, Östhammars och Uppsala kommuner och Upplandsstiftelsen kommer att bjudas in till styrgruppsmöten vid behov. Bakgrund Ett pilotprojekt har utarbetats under Österbybruk-Dannemora Vattenråds mandat med syfte att skapa av en livskraftig sjöbiotop i Dannemorasjön. Detta baserat på bland annat erfarenheter från den framgångsrika renoveringen av norra Filmsjön, se Sammanfattning Filmsjön nedan, och slutsatser från konsult- och akademiska utredningar, vattendomar och föreslagna handlingsplaner genom åren. Inga av de förslagna handlingsplanerna har sjösatts och vattendomar har inte efterlevts troligtvis på grund av andra miljöprioriteringar, särintressen och bristande finansieringsmöjligheter. Styrgruppen bedömer att det är orealistiskt att extrahera och genomföra de bärande argumenten ur tidigare utredningar och handlingsplaner för att få en samordnad och handlingskraftig projektplan med alla intressenter, förvaltningar, föreningar mm. En fokusering görs därför på att bevara det som finns och skapa förutsättningar för en stabil sjöbiotop. Handlingsplan Styrgruppen avser därför att dela in projektet i kortsiktiga och långsiktiga mål. Projektplanen nedan beskriver översiktligt korta och långa mål och planen kommer att anpassas till finansiella förutsättningar under resans gång. Det första prioriterade målet är att skapa ett andningshål för faunan vid i Gryttjomfly genom en aktiv syresättning av Sundbroån uppströms utflödet i viken/åfåran under kommande vintersäsong. Nästa mål, 2017, är att rensa inflödet från Dalån till sjön samt genomföra vass- och näckrosklippning i begränsad omfattning samt rensning av åfåran genom Gryttjomfly. Syresättning av Dalån uppströms inflödet i sjön kommer att göras under vintersäsongen som komplement till syresättningen i Sundbroån. Ingen muddring kommer att genomföras eftersom historiska föroreningar från gruv- och järndrift ligger bundna, och stabiliserade, i de djupare sedimentskikten. En muddring under rotfilten riskerar att sprida föroreningarna i strömriktningen och ge oönskad påverkan på miljön. Skördade gröndelar och material från rensningar kommer att genomgå en aktiv aerob kompostering. Om behov finns kommer dränvattnet att samlas in för att renas där från vissa föroreningar innan det återgår till sjön. De komposterade materialen återanvänds till uppbyggnad och förstärkning av strandlinjen. Åtgärder och rutiner kommer att upprättas med Bergvik Skog för reglering av flödet för vattenvägen från Slagsmyren till Dalån och med Östhammars kommun för vattenvägen från Stordammen till Sundbroån. En ansökan om vattendom för reglerat utflöde kommer att inlämnas under början av 2017 och ansökningar för erforderliga tillstånd hos Länsstyrelsen för planerade åtgärder. Åtgärderna har stor betydelse också för Vattholmaån/Fyrisån och Uppsalas framtida vattenförsörjning. ÖDV v.11 2 av 12
3 Styrgruppen har initialt haft kontakt med och kommer att ha fortsatt diskussion och samverkan med sakkunniga från Länsstyrelsen i Uppsala län, Östhammars och Uppsala kommuner samt från Upplandsstiftelsen. Finansiering i flera etapper kommer att sökas i form av anslag från Upplandsstiftelsen, Leader, mark-/sjöägare, LOVA, LONA och EU-program m.fl. Utrustning, maskiner, personal och kompetens finns tillgängliga för syresättning, rensning, kompostering, rening av dränvatten, monitorering och uppföljning för att kunna inleda projektet redan under vintersäsongen Beräknad kostnad för projektet är 2,5 miljoner kr enligt specifikationen nedan under avsnittet Budget/ kostnadskalkyl. Första finansieringsrundan har inletts för delprojektet syresättning av Sundbroån som beräknas kosta kr för utrustning, installation och drift. Sammanfattning Filmsjön Norra delen av Filmsjön, uppströms Dannemorasjön, har sedan slutet av 1990-talet genomgått en renovering på privat initiativ. Detta i enlighet med gällande vattendom där botten har muddrats ned till rotfilten och sjön har fått ett djup av mellan 0,5 till 1,5 meter. Muddrade massor har fått självkompostera på angränsande land och därefter återanvänts för förstärkning av strandlinjen. Norra delen av sjön har idag en öppen vattenspegel från tillflödet i norr, Gölen, till strax uppströms idrottsplatsen. Ett rikt fisk- och fågelliv har återkommit och sjön utnyttjas av ortsborna för rekreation. Södra delen av sjön påverkas fortfarande med tät igenväxning från avloppsreningsverket i Österbybruk. Norra Filmsjön mår till synes bra men årligt tillkommande organiskt material bryts inte ned av den naturliga mikrofloran utan ansamlas som ett sediment med låg densitet, vilket på sikt hotar sjön med ny igenväxning och begränsning av vattendjup och strömmar. En hypotes var att Filmsjön lider av syrebrist och att en stimulering av den nedbrytande mikrofloran skulle kunna ske genom en aktiv syresättning av sjön och därmed få en god omsättning på det organiska materialet. En förstudie sattes därför i gång för att kartlägga grundläggande data kring sjöns status, dvs. ph, konduktivitet (ledningsförmåga) och löst syre i vattnet vid omgivande temperatur. Under maj till oktober 2016, då biotopen förväntades vara mest bioaktiv, genomfördes en mätserie med punkter över sjön (25 vid ytan och 25 vid botten) i syfte att kartlägga sjöns förändringar under perioden. Resultaten gav att den muddrade norra delen av sjön var mycket stabil med ytterst små förändringar under perioden och med mycket goda löst syrenivåer, både i ytvatten och vid botten, även i slutet av rötmånaden, trots att sjön varit i princip utan till- eller utflöde på grund av den ringa nederbörden. Dessa syrenivåer borde stödja en aktiv mikrokultur för omsättning av det organiska materialet men så sker inte. Orsaken kan vara att ph ligger ganska högt över hela perioden liksom en mycket hög konduktivitet, vilket kan förklaras med det buffrande läckaget av bland annat kalciumföreningar från jorden (ett helt naturligt läckage och typiskt för stora delar av Uppland). En mer omfattande analytisk utredning av vatten och sediment i norra Filmsjön samt vatten och sediment efter sammanflödet med vatten från avloppsreningsverket och kylvatten från gjuteriet genomfördes. Den visar att Filmsjön inte har några oroväckande belastningar, men på grund av den höga löst syrenivån släpper fosfor- och vissa kväveföreningar lätt från ÖDV v.11 3 av 12
4 sedimentet, där de annars finns bundna, och återfinns till stor del i vattnet istället. Alkaliniteten är extremt hög i sjön, dvs. vattnets förmåga att buffra surt nedfall utan att ph sjunker, och detta kan vara en delförklaring till den svaga mikrobiologiska aktiviteten i sjön. Efter sammanflödet med Lantgårdsån är belastningarna högre i vattnet av bland annat tungmetaller med kobolt i topp med värden 10 gånger högre än utsläppsgränsen. Sedimentet är mer mineraliserat och innehåller höga halter kobolt, nickel och zink. Fosforoch kvävevärdena i vatten och sediment visar samma nivåer och tendens som i Filmsjön. Den mycket höga konduktiviteten efter sammanflödet, mer än dubbla värdet i Filmsjön, innebar att kompletterande grunddata för Lantgårdsån togs fram, mellan tillflödet från gjuteriet och tillflödet från avloppsreningsverket, och vid Sundbroån innan utflödet i Dannemorasjön. Budget/kostnadskalkyl Kostnadsberäkningarna avser endast pilotprojekt under de inledande 15 till 18 månaderna. Fortsatt utvidgning/renovering, samordnad vattenreglering mm. uppskattas till 8 till 12 miljoner kr under en tidsperiod av 5 till 8 år. Dannemorasjön Budget för pilotprojekt "Dannemorasjön" Kostnad, kr Hyra av utrustn. inkl. arbete (550 t à kr) (Rensning, klippning mm.) Syresättare, kringutrustn (Delprojekt Sundbroån) Syresättare, kringutrustn (Delprojekt Dalån) Komposteringsytor Framdragning el Insatsvaror, mtrl mm (kompostering, rening dränvatten mm.) Konsulter, specialister (300 t à 800 kr) Analyskostnader Driftkostnader Resor, möten mm Administration Oförutsett (5%) Summa: ÖDV v.11 4 av 12
5 Övergripande projektplan för Dannemorasjön ÖVERGRIPANDE PROJEKTPLAN FÖR PILOTPROJEKT "DANNEMORASJÖN" Q4-16 Q1-17 Q2 Q3 Q4 Q1-18 Q2 Q3 Q4 Q1-19 Q2 Q3 Syresättning Sundbroån Dalån Sund broån, Dalån Rensning Tillflöde Dalån GryYjomfly Litoralen Litoralen Vassklippn. Kompostering Rening drän Monitorering Uppföljning Analyser * Ansökan Tillstånd mm. * SyresäYning Vattendom * Litoralen Finansiering Vattenreglering Projektmöte * * * * * * Rapportering * * * * ÖDV v.11 5 av 12
6 Styrgruppen Österbybruk-Dannemora Vattenråd, ÖDV, är den sammankallande och projektledande organisationen för pilotprojektet. ÖDV, som projektägare, söker tillstånd från myndigheter och förvaltningar för projektets genomförande samt är sökande/mottagare av finansiella medel till projektet. Papillon AB, Österbybruk, utför projektering och genomförande av rensnings-, klipp- och markarbeten. Papillon är leverantör av syresättningssystem. Spikes & Cogs AB, Stockholm, handleder komposterings- och reningsarbeten, bl.a. från tungmetaller, samt ansvarar för regelbunden kontroll och mätning av kemiska förhållanden i sjön. Spikes & Cogs insamlar och administrerar kemiska/organiska analyser enligt överenskommet provtagningsschema. Mark- och dammägare i området kommer att inbjudas till styrgruppsmöten vid behov. Sakkunniga från myndigheter, förvaltningar och organisationer kommer att bjudas till styrgruppsmöten vid behov. Styrgruppen kommer troligtvis att kompletteras under projektets gång med nya kompetenser när så efterfrågas. Övriga samarbeten Med en utarbetad strategi för informationsspridning kring projektet, kan externa intressenter vilja delta med kompletterande projekt. SLU, LRF och vattenvårdsförbund kan vara sådana intressenter. Kontroll- och provtagningsplan ph, konduktivitet och syre är parametrar som monitoreras regelbundet, förslagsvis en gång i månaden. Inledningsvis kommer löst syre att mätas en gång i veckan för att en översyresättning inte ska ske vid sjunkande vattentemperaturer. Före projektstart tas nollprover av vatten och sediment avseende fosfor- och kväveföreningar, COD/BOD samt metaller/tungmetaller med utsläppsgränser. Därefter tas samlingsprov av vatten och sediment kvartalsvis för certifierade analyser. Renat dränvatten från komposteringen genomgår samma analysförfarande kvartalsvis. Använda tekniker, instrument och analyslaboratorium Rensning/klippning: Den maskinella utrustning som använts vid renoveringen av Filmsjön finns tillgänglig för pilotprojektet liksom utrustning hos Miljöföreningen Fyris Östra Källor. Vid behov finns det även möjlighet att hyra in lokal kapacitet för arbetena. Syresättning: AWT-tekniken bygger på att skapa mikrobubblor med mycket lång uppehållstid i vatten, dvs. med hög löslighet. Tekniken är mycket energieffektiv avseende mängd löst syre per kwh. AWT-enheterna kan utformas som add-on system till ett vattenflöde, dvs. placerade på sidan om, eller på flytdockor direkt i vattnet. ÖDV v.11 6 av 12
7 Kompostering: FADE är en mikrobiologisk kultur, icke-gmo, som påskyndar nedbrytningen av organiskt material. Beroende på omgivande temperatur sker nedbrytning på 3 till 6 veckor under aeroba förhållanden. Rening av dränvatten från kompostering: MAAC är ett korkbaserat filter som aktiverats för att binda metaller/tungmetaller i vatten. Enkla självflödesfilter kan anpassas för tillämpningen. Efter mättnad kan filtren avmetalliseras så att metalljonerna återvinns i koncentrat för säker miljöhantering och därefter kan filtren förbrännas för återvinning av energivärdet. Alternativt kan de mättade filtren förbrännas vid värmeanläggningar med rökgasrening för att undvika spridning av metallerna. Monitorering av grundläggande parametrar: Fisher Scientific A329 multiinstrument med tillhörande temperaturkompenserad prober för mätning av ph, konduktivitet och löst syre används för månatliga mätningar av vatten. Analyslab.: ALcontrol används för certifierade analyser av vatten- och sedimentprover av kvartalsvis provtagningar. Övrigt/kommentar Gjuteriet i Österbybruk står med stor sannolikhet för största delen av tungmetallutsläppen i vattensystemet. Relativt små vattenvolymer används i processen och dessa kan enklast och mest kostnadseffektivt åtgärdas vid källan med kända tekniker. En diskussion har inletts med gjuteriet för att lösa situationen. Österbybruk-Dannemora Vattenråd för Styrgruppen En livskraftig miljö i Dannemorasjön Freddie Eriksson, ordförande Bilagor 1. Omgivande vattenvägar 2. Upplands vattenvägar 3. Bilder från renovering av Filmsjön 4a och 4b Bilder från Dannemorasjön ÖDV v.11 7 av 12
8 Bilaga 1 Positioner för syresättning ÖDV v.11 8 av 12
9 ÖDV v.11 9 av 12
10 ÖDV v av 12
11 ÖDV v av 12
12 ÖDV v av 12
UTGIVET AV VATTENRÅDET FYRIS ÖSTRA KÄLLOR 5 SEPTEMBER 2017
VATTENNYTT NR 5 UTGIVET AV VATTENRÅDET FYRIS ÖSTRA KÄLLOR 5 SEPTEMBER 2017 Innehåll: Sida Vattenstånd i sjöar, dammar och åar 1 Redogörelse för kontakter med Länsstyrelsen och diskussionsunderlag 1-2 Arbetsdag
Bilaga 12, KF 58/2015 Sidan 1 av 11
Sidan 1 av 11 Sidan 2 av 11 Underlag gällande motioner om vattensystemet i Dannemora - Österbybruk samt Klarvattendammen Östhammars kommun har fått in två motioner rörande vattenmiljön i området kring
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Lägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters
Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm
Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken
Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Rapport Hörte våtmark och fiskväg
Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17 Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE
Kontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden
Sida 1 (7) Exploateringskontoret Dokumentnamn Projekteringsskede Delområde BYGGHANDLING Övergripande Entreprenad - Ansvarig part Dokumenttyp Konstruktör KD - Kontrolldokument Maria Wessberg Upprättad datum
Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån
Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken
UVKs projektmodell Projektnamn PCB i Väsbyån Projektplan Datum 15-04-22 Projektledare Anna Åhr Evertson Version 1
1(9) Projektnamn: PCB i Väsbyån Projektägare: Hillevi Engström Anne-Charlotte Glantz är ansvarig chef. Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ 1. Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande
Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby
Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Lägesrapport: Teknikmarknads kartering och sedimentprov Vansjön 2013 och 2014 Camilla Winqvist, Per Möller och Börje Åstrand 2014-10-30
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun
FÖRFRÅGAN 1 (5) Miljöenheten Hans Sjöberg 010-225 12 12 hans.sjoberg@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun Bakgrund Mark- och miljödomstolen
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP
VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2
Översiktsplan Tullstorpsåprojektet Etapp 2 Jordberga - Stävesjö Tullstorpsån ekonomisk förening 2014-08-21 1 Översiktskarta Tullstorpsån Etapp 2, Jordberga Stävesjö, Trelleborgs kommun Avrinningsområde
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295
Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR
Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 2008-11-04, kl. 13.00 på GR Närvarande: Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Svante Brandin, Miljöförvaltningen
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN En kombinerad lösning Genom att sammanföra två beprövade metoder har Leca och WEREC Water Ecosystem Recovery tagit fram en lösning som ger effektiv
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental
Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Behovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND
Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra
Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken
Datum Dnr 2018-05-21 BMK.2018.3381 jelinka.hall@varmdo.se lars.fladvadl@varmdo.se Tjänsteskrivelse GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken Förslag
GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken
Datum Dnr 2018-05-21 BMK.2018.3381 jelinka.hall@varmdo.se lars.fladvadl@varmdo.se Tjänsteskrivelse GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken Förslag
Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012
Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren. Renare samvete under broarna
Trafikverket renar dagvattnet runt östra Mälaren Renare samvete under broarna Smutsigt vatten från vägarna ska inte tillåtas rinna ut i Mälaren. Detta är självklart viktigt för växt- och djurlivet, men
Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring
DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD
Delegations- och arbetsordning för Höje å vattenråd Bilaga 1 Antagen: 2013-02-19 DELEGATIONS- OCH ARBETSORDNING FÖR HÖJE Å VATTENRÅD Bakgrund Organisation Höje å vattenråd har bildats genom en ombildning
Rening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Sammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Restaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Levande vatten & bygd
Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,
Bevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
VERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2017-02-23 (reviderad efter årsmötet med avseende på inkomna synpunkter) 2017-12-06 (reviderad inför 2018) Innehåll
SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
med stöd av för att trygga förutsättningarna gälla i den omfattning för och inom kommunen som förteckningar och karta, bilagorna A-C.
1 Östhammars kommun Box 66 74221 ÖSTHAMMAR Delgi vningskvi Ho med stöd av för att trygga förutsättningarna gälla i den omfattning för och inom kommunen som förteckningar och karta, bilagorna A-C. och vattendrag
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling
Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling Agenda Bakgrund Norrvatten och Mälaren som dricksvattentäkt Behov och nytta med en spridningsmodell Beskrivning
Förenklad förstudie och samarbetsförslag
Tjänsteskrivelse -02-21 KFN 2013.0096 Handläggare: Annelie Henriksson Förenklad förstudie och samarbetsförslag Sammanfattning Arbetet med införande av e-arkiv i Karlskoga kommun har påbörjats under hösten
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Projektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum
Förslag på program för referenskontroll inom Miljöprojekt Gusum SLUTRAPPORT Henrik Eriksson och Pär Elander Hifab AB/Envipro Miljöteknik Göteborg och Linköping 2008-01-03 SAMMANFATTNING Envipro Miljöteknik
PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax
SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28
Uppdragsnr: 10191200 1 (8) PM Bilaga 5, Dagvattenrening, bilaga till Uppdragsrapport daterad 2014-02-28 1 Inledning Idag leds orenat dagvatten ut via ledning till Hudiksvallsfjärden från ett område på
Projektnamn: PCB i Väsbyån. Projektägare: Hillevi Engström Thomas Thunblom ansvarig chef.
Projektnamn: PCB i Väsbyån Projektägare: Hillevi Engström Thomas Thunblom ansvarig chef. Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ 1. Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande kostnad/resurser,
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Avtalsbilaga 4 dnr 454-4653/2004 Inkluderar även Dnr: 454-2688/2005 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm Stad
Avtalsbilaga 4 dnr 454-4653/2004 Inkluderar även Dnr: 454-2688/2005 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm Stad inom niijomiijarden, Stockholm Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-4653/2004
Målgruppen är varierad
Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen
Salems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2015 AVSEENDE ÅR 2015 Förslag april 2015 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2015 GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll
Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK
NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc
Vattenvårdsprogram Kävlingeån
Vattenvårdsprogram Kävlingeån Styrelsemöte 1 december 2016 Etapp 1, 2012-2015 Slutrapport Slutförda och kvarstående arbete Slutrapport etapp 1 Åtgärder och utredningar Dammar och våtmarker Översilningsprojektet
Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande
Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering
Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5
Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5 Delprojekt: Vattenförande dike nord-/sydlig riktning, norr om delprojekt 02 Nr på karta: 07 Datum: Reviderat
Copenhagen Malmö Port Swede harbour. Dagvattenrening med hjälp av kalksten. En resa. Bulkhamn. - Idé, tillståndsprövning och anläggning -
Copenhagen Malmö Port Swede harbour Dagvattenrening med hjälp av kalksten - Idé, tillståndsprövning och anläggning - PortInfra Göteborg 2018-11-06 Petra König Miljöchef petra.konig@cmport.com Bulkhamn
ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Restaurering av sjön Gallträsk med hjälp av sugmuddring Projektpresentation. Stadsfullmäktige Kaupunginvaltuusto Stadsfullmäktige
Restaurering av sjön Gallträsk med hjälp av sugmuddring 2005-2011 Projektpresentation Stadsfullmäktige 6.2.2012 Sjön Gallträsk Gallträsk är Grankullas enda sjö. Sjöns areal är 11,7 hektar och före restaureringen
Värmdö kommun Gustavsberg Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch
Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg 2018-02-20 Angående lakvattenrör från Villeroy & Boch Farsta Slottsviks samfällighetsförening (FSS) förvaltar gemensamhetsanläggningar såsom vägar, grönområden, vattenområden
Ansökan om Miljöanslag för återställande av Jungfrusund och Jungfrusundskanal
Stockholm läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Börje Wredén Box 4414 102 69 Stockholm Ekerö 2007-08-29 Ansökan om Miljöanslag för återställande av Jungfrusund och Jungfrusundskanal 1. Sammanfattning
Provtagning och analyser
Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas
RAPPORT FRÅN TILLSYN ÖVER BILTVÄTTSAN- LÄGGNINGAR, HÖSTEN 2010
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, Dokument1 MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Christer Edvardsson Chef företagsenheten Telefon 08-508 28 977 christer.edvardsson@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Nedingen analyser 2011
Nedingen analyser 211 Provtagningen i Nedingen skedde varannan månad (jämna månader) under 211. Provtagningen skedde på 7 platser, bekostat av Fiskevårdsföreningen. Dessutom provtogs vid Skebokvarn av
Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Medborgarskrivelse gällande åtgärder för restaurering av Magelungens vikar
Miljöanalys Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2018-09-10 Handläggare Hillevi Virgin Telefon: 08-508 28 191 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-09-25 p. 21 Medborgarskrivelse gällande åtgärder
Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Kungsbacka vattenrike
Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka
Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång
Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun PM Kommentarer angående yttrande på samrådshandling 2017-03-21 20181216 Naturcentrum AB Jonas
Riktlinjer för tvätt av fordon. Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132
Riktlinjer för tvätt av fordon Beslutade av miljö och hälsoskyddsnämnden 2015-12-09 132 Miljö- och hälsoskyddskontoret december 2015 Riktlinjer för tvätt av fordon Fordonstvättens avlopp efter oljeavskiljare
Folkpartiet Liberalerna 2015-03-12 Östhammars kommun
Sidan 1 av 18 1 Folkpartiet Liberalerna 2015-03-12 Östhammars kommun Kommunfullmäktige Östhammars kommun Motion gällande Klarvattendammen i Dannemora Läget Invid Dannemora gruva finns en damm med namnet
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Översvämningsskydd för Arvika stad
Översvämningsskydd för Arvika stad Bakgrund Hösten år 2000 drabbades Arvika av en kraftig översvämning där vattennivån i Glafsfjorden nådde mer än tre meter över normalvattennivån. Efter denna erfarenhet
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen)
Detaljplan för del av Mällby 1:16 m.fl. (Grandalen) Strömstads kommun, Västra Götalands län SKÖTSELPLAN Innehåll Beskrivning av området...3 Indelning i skötselområden...6 Område I - Ängsmark med promenadvägar
Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad
FoHMFS 2014:12 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om bassängbad Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Muddring av Hemfjärden
Muddring av Hemfjärden Ett uppdrag för Örebro kommun Historik Fastställt farledsdjup 2,1 m Sjöfartsverkets ansvar för farleden upphörde 1969 Örebro kommun ansvar för underhåll sedan 1970-talet 1 Historik
Sura sulfatjordar vad är det?
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered.
Bedömning av konsekvenser i Natura 2000-område, Lärjeån, i samband med planarbete för ny bad- och isanläggning i Angered. 2010-04-14, Reviderad 2010-09-03 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Föreslagna