UTGIVET AV VATTENRÅDET FYRIS ÖSTRA KÄLLOR 5 SEPTEMBER 2017
|
|
- Agneta Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VATTENNYTT NR 5 UTGIVET AV VATTENRÅDET FYRIS ÖSTRA KÄLLOR 5 SEPTEMBER 2017 Innehåll: Sida Vattenstånd i sjöar, dammar och åar 1 Redogörelse för kontakter med Länsstyrelsen och diskussionsunderlag 1-2 Arbetsdag vid Lilla Ralby 3 Vattenrådets anteckningar från styrelsemöte 3-4 Nederbördsstatistik i korthet 4 Slutord av ordföranden 5 Som alla nu vet har Miljöföreningen Fyris Östra källor och Österbybruk Dannemora Vattenråd gått samman och bildat Vattenrådet Fyris Östra källor. Som också alla vet är läget för Dannemorasjön katastrofalt. Det är ju nu och sedan länge omöjligt att ta sig ut på sjön och kontrollera vattenståndet men uppskattningsvis handlar det om någon eller några decimeter! Stordammen och Slagsmyren/Hammardammen och Harvikadammen har i stort sett normala vattenstånd för årstiden liksom Rastsjön. Det finns vatten, om än lite, i Flymyraån. En sparsam tappning i Stordammen sker som innebär att Herrgårdsdammen fylls på och ger ett sparsamt flöde i Smiströmmen. Dalån är torr. Sundbroåns vattenstånd är mycket lågt. Vattenrådets styrelse har sammanställt ett Diskussionsunderlag som sänts till Länsstyrelsens miljöenhet med e-post. En irriterande långsamhet därifrån föranledde en rätt skarp påminnelse. Nu har miljöenhetens chef Lennart Nordvarg svarat och ska återkomma med svar på vår inbjudan till möte. Läs diskussionsunderlaget här nedan. Diskussionsunderlag: Piren och flyt bryggan vid Lilla Ralby i Dannemorasjön. Handlingsplan för nya dämmen nedströms Dannemorasjön Bakgrund Fyris östra källor och dess nio reglerade dammar samt fem sjöar i området utgör en viktig resurs för grundvattenförsörjningen till bland annat Östhammars och Uppsala kommuner via Vattholmaån och Fyrisån. 1
2 Stordammen Oppdammen Herrgårdsdammen - Sågdammen och norra delen av Filmsjön mår kvalitetsmässigt bra fram till Nerån/Lantgårdsån. Historiska belastningar av bland annat tungmetaller från järnhanteringen i Österbybruk och gruvdriften i Dannemora, ligger bundna i sedimenten i framförallt i Nerån och norra delen av Dannemorasjön. Dessa föroreningar utgör inga allvarliga problem så länge sedimenten ligger orörda och jämvikten i vattensystemet kan upprätthållas av kontinuerliga vattenflöden och reglerade vattennivåer i systemet. Dannemorasjön utgör en mycket stor risk för vattenkvaliteten både nedströms och till Östhammars kommuns vattenförsörjning till Österbybruk. Detta eftersom biotopen håller på att kollapsa varvid jämvikten bryts i systemet. Bottensedimenten går i dagen och får då fri tillgång till syre varvid en snabb nedbrytning sker av sedimenten och föroreningarna släpps fria. På grund av liten nederbördsmängd under senaste året och hög avdunstning, är det troligt att vattenspegeln försvinner i slutet av augusti 2017 och bottensedimenten exponeras över hela området. Text från SGU: Vattenbrist vad kan vi göra åt det? Tema 2017 vid Almedalsveckan Vi kan inte påverka hur mycket det regnar. Men vi kan påverka hur mycket av regnet som blir grundvatten och vi kan påverka hur våra vattenmagasin används. En viktig åtgärd i bristområden kommer att bli att i större utsträckning försöka hålla kvar vatten i landskapet föratt på så sätt öka grundvattenbildningen. Hur fungerar markavvattningen idag? Är dikningen och avvattningen av jordbruksmark, skogsmark och urbana områden för effektiv? Genom attarbeta med fördröjningsmagasin och våtmarker ökar vattnets chans att nå ner till grundvattnet. Dannemorasjön saknar vattendom och därför finns ingen reglering av vattennivån idag annat än som en del i de vattendomar som reglerar Stordammen och Slagsmyren/Hammardammens vattenstånd. Under de senaste 150 åren fram till våra dagar har ett antal naturliga trösklar tagits bort, å-rännan breddats och fördjupats. Man räknar med att Dannemorasjön har sänkts med mellan 1,2 till 1,5 meter de senaste 150 åren. De senaste 20 åren har breddning och fördjupning av å- rännan gjort att vi idag inte har något vattenmagasin/sjö kvar. De gamla sjöbodarna ligger idag långt upp på land, vilket de troligen inte gjorde när de byggdes i slutet på 1800-talet. En stor naturlig tröskel norr om Skyttorp (vid Träsundet) reglerade utflödet från sjöarna (Gruvsjön, Dannemorasjön, Skarnässjön och Stocksjön) fram till 1953 då den sprängdes bort, troligtvis av dåvarande markägare. Tröskeln finns markerad på Lantmäteriets kartor och positionen utgör ett lämpligt ställe att återställa en tröskel med ett överfallsdämme för att reglera miniminivån i Stocksjön och möjliggöra fiskvandring i vårflod. Vid ett återställande av denna tröskel påverkas omkringliggande mark uppströms dämmet i ringa omfattning på grund av dämmets position och en begränsad höjning av vattennivån, dvs cm, vid lågvattenstånd. Längre norrut finns ett lämpligt ställe att reglera flödet från, och nivån i, Dannemorasjön, vid Vikens gård. Körväg finns fram vilket gör att kostnaderna blir blygsamma och skötseln av dämmet underlättas. Detta för att stegvis återskapa det viktiga vattenmagasin som Dannemorasjön en gång var och att utjämna skillnaderna mellan vinter- och sommarvattenstånd. Det kan anses stå klart att en samordnad och vetenskapligt baserad reglering av systemet kan optimera möjligheterna till att Dannemorasjön, dess biotop, dess djurliv och artmångfald överlever. Samt det kanske viktigaste, att trygga grundvattenförsörjningen i området. Vattensystemets kulturhistoriska naturvärden är omistliga för kommande generationer. 2
3 Styrelsen för Vattenrådet Fyris Östra Källor, Augusti 2017 Arbetsdag vid Lilla Ralby Som framgår av minnesanteckningarna från styrelsemötet här nedan samlades några från Vattenrådets styrelse måndagen den 28 augusti för att röja sly vid infarten till Lilla Ralby samt att tvätta bort mossa och alger från Vattenrådets manskapsbod (inför evt. försäljning) Det blev en intensiv och delvis svettig men effektiv arbetsdag. Det går undan när man är några stycken! Vattenrådet Fyris Östra källor Styrelsemöte Datum: Tid: Plats: Kaggbol Deltagare: Johan de Faire, Freddie Eriksson, Christer Wahlgren, Tommy Blom, Leif Bertelson Frånvarande: Madelene Alpsjö, Svante Svensson, Mats Björk 1. Möte med Länsstyrelsen. Inbjudan skickades Ännu ingen bekräftelse på mottagandet av inbjudan eller svar på denna. Om inget svar kommer inom några dagar skickar Freddie en påminnelse. Vattenrådets förberedelser inför mötet: - Förmöte med projektgruppen (Freddie, Johan och Svante) och Sven i anslutning till mötet med Länsstyrelsen. - Johan försöker få fram så mycket historiskt kartmaterial som möjligt från Lantmäteriet. - Christers nederbördsstatistik förbereds för presentation. - Förslag till finansiering av projektet tas fram. - Förslag till handlingsplan och vem som ansvarar för vad. - Återställning av vattennivån relaterat till pegeln vid Sundbroån. Viktigt att förslaget på nivån ligger lägre än vattennivån i Filmsjön. De viktigaste argumenten: - Återställning av Dannemorasjöns vattennivå påverkar grundvattenförsörjningen positivt. - Undvika frisläppandet av näringsämnen och mineraler från den frilagda sjöbotten. 2. Information från Freddie - Skatteverket- klart med namnbytet - Gamla Vattenrådet nedlagt. - Gamla Vattenrådets hemsida hänvisar till den nya, Vattenrådet Fyris Östra källor. - Vattennytt nr. 4 finns på hemsidan. De övriga numret av Vattennytt publiceras också på hemsidan. 3
4 3. Container 20 fots container finns till försäljning för kr. Kassan är idag endast kr varför köp är uteslutet. 40 fots container är att föredra till föreningens behov av lagringsplats. Okänt till vilken kostnad den kan köpas in. Beslutades att personalboden ska göras i ordning för försäljning. Bedömd möjlig intäkt kr. 4. Arbetsdag Måndagen den 28 augusti kl samlas de som kan vid Ralby för att fixa till personalboden och röja sly utmed vägen till båtplatsen. 5. Harvikadammen Ännu inget svar från Billerud/Korsnäs/ Bergvik angående Vattenrådets erbjudan att ansvara för vattenregleringen av Harvikadammen i samarbete med Östhammars kommun. Beslut: Tommy påminner berörda parter om Vattenrådets erbjudande. 6. Medlemmar i Vattenrådet Betalande medlemmar är lågt. För att stimulera till fler medlemmar skriver Freddie ett informationsbrev med uppmaningen att betala årsavgiften. - Leif och Freddie skickar sina kontaktuppgifter till Johan som iordningställer en medlemsmatrikel i Excel för att möjliggöra effektiv kommunikation via mail. 7. Ekonomiska bidrag till Vattenrådet - Det kan finnas medel från olika källor som är möjliga att söka. Uppmaning till styrelsen att söka möjliga medel. 8. Nästa möte 28 september kl hos Svante i Film (om det passar Svante) Vid pennan Tommy Nederbördsstatistik Den genomsnittliga årsnederbörden åren var 640,79 mm Åren var genomsnittet 620,54 mm Prognosen för år 2017 är 525,1 mm baserat på den genomsnittliga nederbörden i september december Uppgifterna kommer från mätstationen i Film. Kommentar: Nederbörden har alltså varit liten men ändå inte extremt liten. Under sex av åren mellan har nederbörden legat på drygt 500 mm. 4
5 Slutord från ordföranden Det står väl klart för alla att vi i Vattenrådet har en mycket angelägen uppgift. Våra drivkrafter och intressen må vara olika. Vi är också i gott sällskap med andra i Uppland som med oro ser på krympande sjöar, Vendelsjön, Tämnaren, Strömaren, Tegelsmorasjön m.fl. sjöar är i farozonen för att ombildas till våtmarker. Fiskdöd, minskande fågelliv och kraftigt förändrade livsbetingelser för djur och växter förminskar eller utplånar våra möjligheter till rika naturupplevelser. Jag tänker att det är allas vår plikt gentemot kommande generationer att göra vad vi kan för att bryta utvecklingen. Den som tror att den negativa utvecklingen är oundviklig måste blicka tillbaka till de tider då sjöarna i Uppland var ett skafferi för överlevnad. Det handlar inte om nostalgi och att det var bättre förr eller efter gammalt utan att vi, gärna med dagens tekniska landvinningar, ska kunna göra det som generationer före oss kunde åstadkomma med spett och, i bästa fall, järnskodda träspadar. Freddie Eriksson för Vattenrådets styrelse den 5 september
Bilaga 12, KF 58/2015 Sidan 1 av 11
Sidan 1 av 11 Sidan 2 av 11 Underlag gällande motioner om vattensystemet i Dannemora - Österbybruk samt Klarvattendammen Östhammars kommun har fått in två motioner rörande vattenmiljön i området kring
Österbybruk-Dannemora Vattenråd
Österbybruk-Dannemora Vattenråd Pilotprojekt för att återskapa en livskraftig miljö i Dannemorasjön Sammanfattning Ett långsiktigt projekt har initierats av Österbybruk-Dannemora Vattenråd för att restaurera
Levande vatten & bygd
Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,
med stöd av för att trygga förutsättningarna gälla i den omfattning för och inom kommunen som förteckningar och karta, bilagorna A-C.
1 Östhammars kommun Box 66 74221 ÖSTHAMMAR Delgi vningskvi Ho med stöd av för att trygga förutsättningarna gälla i den omfattning för och inom kommunen som förteckningar och karta, bilagorna A-C. och vattendrag
Årsrapport Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela.
2012-01-20 Årsrapport 2013 Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela. Sjön Grumlan utanför Vetlanda låg på en kritisk nivå
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters
Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm
Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.
Datum 2015 03 15 Handläggare Lars Erik Widarsson Telefon 010 490 E post 97 68 lars erik.widarsso@nsva.se Allerum 1:32 Underlag om vatten, avlopp och avvattning till detaljplan förutsättningar och diskussion
Folkpartiet Liberalerna 2015-03-12 Östhammars kommun
Sidan 1 av 18 1 Folkpartiet Liberalerna 2015-03-12 Östhammars kommun Kommunfullmäktige Östhammars kommun Motion gällande Klarvattendammen i Dannemora Läget Invid Dannemora gruva finns en damm med namnet
Minnesanteckningar från möte med intressegruppen för Lokalt vattenråd Kisadalen, Kinda kommun
Vårflöde i Starbäcken strax söder om Kisa samhälle Minnesanteckningar från möte med intressegruppen för Lokalt vattenråd Kisadalen, Kinda kommun Närvarande: Göran Olsson (ordförande), Yngve Blomberg, Lars
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
1. Upphäva bevattningsförbudet från och med
Tn 1474/2017 Tekniska nämnden Upphävande av bevattningsförbud Sammanfattning Tekniska nämnden beslutade den 23 mars 2017 att införa ett bevattningsförbud att börja gälla den 10 april 2017. Tekniska förvaltningen
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
RAPPORT. Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder
RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av flödesbegränsade åtgärder 2014-01-14 Upprättad av: Mattias Svensson Granskad av: Bo Nilsson Godkänd av: Mattias Svensson RAPPORT Suseån - Förstudie utredning av
Framtid för människa och natur kring Sörsjön och Tämnaren
Framtid för människa och natur kring Sörsjön och Tämnaren Framtidsverkstad: Nolmyra bygdegård lördag 3 mars 2012, klockan 10.00-16.00 1. Bakgrund Under de senaste tre åren har Tämnarens vattenråd i samarbete
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
SAKEN Ansökan om godkännande av åtgärd enligt 11 kap. 16 miljöbalken. AnläggningsID i miljöboken: 1973 Koordinater (SWEREF99): N , E
1 NACKA TINGSRÄTT DOM Mål nr 2017-06-16 meddelad i Nacka strand SÖKANDE Örebro kommun Box 300 00 701 35 Örebro Ombud: Per Undén c/o Örebro kommun Adress som ovan SAKEN Ansökan om godkännande av åtgärd
Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun
FÖRFRÅGAN 1 (5) Miljöenheten Hans Sjöberg 010-225 12 12 hans.sjoberg@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun Bakgrund Mark- och miljödomstolen
Att anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett
Arbetsutskottets förslag 2015-05-12. Motionen anses härmed besvarad. I ärendet yttrar sig Christer Bohlin (FP). Kommunstyrelsens förslag 2015-05-18
Kommunfullmäktige Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-06-09 Sid 59 Dnr KS 2015-213 Dpl 913 Svar på motion från Christer Bohlin (FP) gällande Klarvattendammen i Dannemora Christer Bohlin
Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD
Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD Magasineringsresurser DG Nedsjöarna (28 Mm 3 ) Mölndal Stensjön/Rådasjön (1.3 Mm 3 ) Landvettersjön (0.9 Mm 3 ) SG Q kap Ca 25-27 m 3 /s Hydrologiska data Sjöar
Följder av 1933 års vattendom
Följder av 1933 års vattendom Lite bilder och kommentarer om hur 1933 års vattendom slår i Strålsnäs när vattenflödet överstiger 28 m 3 /s. Bilderna är från trädgården i Villa Solvik belägen i södra änden
VÅTMARKER I ESKILSTUNA
VÅTMARKER I ESKILSTUNA 2012-03-20 Våtmarksstråk mellan Eskilstuna och Torshälla Område 3, 4, 5 och 6 ligger i den gröna korridor som skiljer Eskilstuna och Torshälla åt. Område 3 ligger väster om Eskilstunaån,
Klimatanpassning Daniel Bergdahl
Klimatanpassning Daniel Bergdahl Jag heter Daniel och jobbar med klimatanpassning på Länsstyrelsen. Nederbörd och flöden kommer att förändras i ett framtida klimat. Tittat vi historiskt så har förhållandena
Årsrapport vattenreglering 2017
Emåförbundets vattenreglering av Södra Cell Mönsterås regleringsrätter samt Njudung Energi regleringsrätt vid Mela inom Emåns avrinningsområde 1 Författare: Ilan Leshem Kontakt: ilan.leshem@eman.se Hemsida:
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Vatten Avlopp Kretslopp 2016
Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
I Ordf TIDANS VATTENFÖRBUND TIDANS VATTENRAD. 1 Mötets öppnande. 2 Justering. Tid: Onsdagen 30 maj 2018, kl. 14:00 Plats: lnrediahuset, Tibro
TIDANS VATTENFÖRBUND TIDANS VATTENRAD Datum 2018-06-21 STYRELSEMÖTE PROTOKOLL Tid: Onsdagen 30 maj 2018, kl. 14:00 Plats: lnrediahuset, Tibro NÄRVARANDE Rune Skogsberg Per Beckman Bertil Engström Per-Anders
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit
Slutrapport för Restaurering av Hillesjön
SLUTRAPPORT 2010-12-22 Dnr 10BMN288-6 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gäv le Slutrapport för Restaurering av Hillesjön Ur förordningen (2003:598) om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt:
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning
Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern
Foto: Västerviks kommun Rättelse av samrådsunderlag till avgränsningssamråd Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern Tillståndsprövning av vattenverksamhet Projektnr: Tryck för att ange projektnummer 2019-04-15
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd. Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2007-09-27
1 (5) Projekt Östersjön-Florsjön Minnesanteckningar från projektgruppmöte 2007-09-27 Närvarande: se bifogad deltagarförteckning. Välkomna Magnus Svensson ordförande i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden
För en del av er är nedanstående ett välkänt ämne och för andra kanske en nyhet.
Skrivelse från Mollsjöns fiskevårdsförening (oktober 2013) Till Ale-kuriren, politiker och berörda tjänstemän i Ale och Göteborg För en del av er är nedanstående ett välkänt ämne och för andra kanske en
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
7.6 Fysiska förändringar
7.6 Fysiska förändringar En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysiska förändringar genom till exempel damm- och kraftverksbyggen, rätning och fördjupning för ökad markavvattning samt
Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd på Kvibille Gästis
Referensgruppmöte med Suseåns Vattenråd 2013-01-28 på Kvibille Gästis Närvarande: Sven-Olov Johansson (ordf), Lennart Larsson, Agneta Åkerberg, Ingrid Lönn, Lars-Anders Måttgård, Lennart Bengtsson, Ingvor
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
SJÖKÖPSSJÖN. Restaurering av bygdens förlorade skatt BAKGRUND OCH VISION
SJÖKÖPSSJÖN Restaurering av bygdens förlorade skatt Sjököpssjön omkring år 1915 Sjököpssjön idag För snart hundra år sedan sänktes Sjököpssjön söder om Önneköp, i gränstrakten mellan Sjöbo och Hörby. Sjön
Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
TRE KANOTLEDER I NORRA UPPLAND
ANSVARIG FÖR KANOTLEDERNAS ANLÄGGANDE OCH INFORMATION Upplandsstiftelsen telefon 018-611 62 71 hemsida www.upplandsstiftelsen.se Info även Uppsala Turistbyrå Fyristorg 8, 753 10 Uppsala telefon 018-27
Markavvattning i skogen
Markavvattning i skogen eller en vandring ut i det okända Anja Lomander 1 Dikningsåtgärder i skogen tre centrala begrepp Markavvattning: Åtgärd som utförs för att avvattna mark med syftet att varaktigt
Hydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U
Sida 1(7) Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U Denna checklista är främst tänkt som ett stöd under själva fältbesöket. Den är tänkt att användas i bedömningen av dikets status, utseende och problematik.
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2017-12-21 Stockholm Mål nr M 6283-17 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2017-06-19 i mål nr M 1135-17, se bilaga A PARTER Klagande EA Motparter
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?
Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges
Guidade turer vid Bulls måse
Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK
Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun
Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN
8 1 Syfte Denna PM avser att beskriva den planerade verksamheten vid Lövstas eventuella påverkan på de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt vattendirektivet. 2 Planerad verksamhet I Mälaren planeras
Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag
Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena
Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen
Till Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen Mål nr. M 4278-13, Valdemarsviks kommuns ansökan om tillstånd till efterbehandlingsåtgärder inom f.d. bruksområdet i Gusum på fastigheten Gusum 13:1, Valdemarsviks
Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd
Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders
PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön
Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright
Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare
Dricksvattenförsörjning Kalmar län Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare Hur är det tänkt? Kalmar län, våra förutsättningar Regional vattenförsörjningsplan Kalmar län Hot & risker, fördjupad klimatanalys
vat t e n s p å r 2016
vat t e n s p å r 2016 i n n e h å l l Vattenspår Hur låter det vid vattendragen? Förord...2 Själsö...3 Vattnets betydelse för gotland...7 Titel: Vattenspår Diarienummer: 431-3785-15 Foto omslagsbild:
BILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL
14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning
Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson
Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Kalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Sundsstrands samfällighetsförening
Sundsstrands samfällighetsförening Dagordning styrelsemöte. Tid: 18-06-11 kl. 18:00 Plats: Hos Sara Ejnell Svensson, Rödjordsvägen 1 Ordinarie ledamöter: Per Böe (per.boe@telia.com) Adam Gistedt (uddevalla@.se)
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD
HUR PÅVERKAS VA-SYSTEMET AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA? Marianne Beckmann, VA SYD I gruppen fysisk planering: Henrik Kant, Göteborg Vatten Ulf Thysell, VA SYD Hans Bäckman, Svenskt Vatten Östersjön 100-årsvattenstånd
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Hänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
DOM 2013-10-29 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2013-10-29 meddelad i Stockholm Mål nr M 1818-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-13 i mål nr M 5514-10,
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådsredogörelse
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådsredogörelse Utrivning av dammarna vid Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård
TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt
BILAGOR 1-14, Kartor. Samrådsunderlag planerad 130 kv ledning Dannemora-Gimo-Harg
Samrådsunderlag planerad 130 kv ledning Dannemora-Gimo-Harg BILAGOR 1-14, Kartor 1. Sektion 1 2. Sektion 2 3. Sektion 3 4. Sektion 4 5. Sektion 5 6. Sektion 6 7. Vattenmiljö 1 8. Vattenmiljö 2 9. Vattenmiljö
Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd , kl på GR
Anteckningar från möte med Göta älvs vattenråd 2008-11-04, kl. 13.00 på GR Närvarande: Hans Oscarsson, Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen Bo Svärd, Naturskyddsföreningen i Göteborg Svante Brandin, Miljöförvaltningen
Protokoll styrelsemöte
Protokoll styrelsemöte Måndag 5 maj 19.00 hemma hos Ayman Hantash Närvarande Lina Boy Johan Kardestad Ayman Hantash Steffen Dorch Katarina Wigholm Ritva Silén Linda Strand 1 Mötets öppnande. Lina hälsade
Holsbybrunn, Referensgruppsmo te
Holsbybrunn, 2017-11-23 Referensgruppsmo te Henrik Karlsson, projektledare hälsade alla Välkomna! Presentationsrunda: alla närvarande fick presentera sig. Inledning: Henrik (Länsstyrelsen Kalmar) höll
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment
Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till
Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?
Bosse Olofsson Vatten och miljöteknik, KTH Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen? 2019-03-21 200 m Så såg det ut enligt SMHI och SGU när det var som värst 1961-2014
Bilaga 13. Vattenförhållanden på Vallåkern
Bilaga 13 Vattenförhållanden på Vallåkern Vattenförhållanden på etableringsplatsen eller Vallåkern Själva etableringen av vindkraftverket, om det nu blir något, avses ske på den så kallade vallåkern, en
Damminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Kävlingeåns huvudfåra. Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd
Kävlingeåns huvudfåra Jonas Johansson Limnolog/samordnare Kävlingeåns vattenråd Aktuellt i Kävlingeåns huvudfåra - Bakgrund - Vattenkraft - Miljöanpassning - Avverkning/strandskydd Kävlingeån Kävlingeån
Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel )
Sidan 1 av 6 Strategienheten Camilla Andersson Datum Dnr Sid 2015-03-31 2014 KS571 1 (6) Vattenmyndigheten i Norra Östersjön Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel 2015-2021)
Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby
Förberedande arbete för att tillämpa lågflödesmuddring i Vansjön Heby Lägesrapport: Teknikmarknads kartering och sedimentprov Vansjön 2013 och 2014 Camilla Winqvist, Per Möller och Börje Åstrand 2014-10-30
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE
DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE Välkomna på samrådsmöte Magnus Juhlin Planchef Lisa Wändesjö Planarkitekt Helene Wertwein Miljöhandläggare Kvällens möte Presentation Allmänna frågor Egna frågor Bensträckare efter
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun
Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun PM Kommentarer angående yttrande på samrådshandling 2017-03-21 20181216 Naturcentrum AB Jonas
Väg 796, bro över Indalsälven i Lit
GRANSKNINGSHANDLING Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Östersunds kommun, Jämtlands län Hydrologisk PM, 2015-09-30 Objekt: 143961 Titel: Granskningshandling - Väg 796, bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum:
Årstastråket etapp 3 Översvämning
Årstastråket etapp 3 Översvämning 2018 Uppdragsnr: 13000425 Daterad: Reviderad: PM Översvämningsytor Årstastråket etapp 3 2018 Handläggare: Gudrun Aldheimer, Madelene Drougge, Vitorino Carvalho Gonçalves
Avbördningskapaciteten som verktyg för bedömning av underhållsbehovet i ett vattendrag
Avbördningskapaciteten som verktyg för bedömning av underhållsbehovet i ett vattendrag - Tillämpning på ett dikningsföretag i Höje å Sammanfattning av ett arbete utfört inom projektet Helhetsperspektiv