Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort

Transkript

1 Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Berg

2 Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Berg Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och Gunilla Yström (bitr.), Sweco Rapportansvarig: Fredrik Bengtsson, Sweco Bilder & illustrationer: Sweco om inget annat anges Diarienummer: FUT Utgivningsdatum: Maj 2015 Distributör: Stockholms läns landsting, förvaltning för utbyggd tunnelbana Box , Stockholm. Tel: E-post:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Mål 3 2 Förutsättningar Underlag Bergmodeller Geologi Befintliga undermarksanläggningar 6 3 Projektspecifika krav/riktlinjer 7 4 Utredningsalternativ Utredningsalternativ Blå Utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön 10 5 Bergtekniska förutsättningar Sofia till Hammarby kanal Hammarby kanal till och med Gullmarsplan Söder om Gullmarsplan 15 6 Sammanställning av bergtekniska förutsättningar 19 7 Samlad bedömning Skillnader mellan utredningsalternativ Osäkerheter Fortsatt arbete 24 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Som en del av överenskommelserna från 2013 års Stockholmsförhandling ska befintlig Blå tunnelbanelinje förlängas från Kungsträdgården via Sofia till Gullmarsplan, för att mellan Gullmarsplan och Sockenplan länkas samman med Gröna linjens Hagsätragren. Syftet med Lokaliseringsutredningen är att ta fram underlag för val av sträckning mellan station Sofia på Södermalm på förlängningen av den blå linjen mot Nacka och Hagsätragrenen på den Gröna linjen. De olika utredningsalternativen utvärderas på en övergripande nivå med fokus på alternativskiljande aspekter. 1.2 Mål Som projektmål har satts Attraktiva resor, En tillgänglig och sammanhållen region och Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan. Målen presenteras närmare i huvudrapport för Lokaliseringsutredningen. Funktionsområde Berg utvärderas inte utifrån dessa projektmål. 3

5 2 Förutsättningar Funktionsområde Berg inom Lokaliseringsutredningen bygger sin analys av utredningsalternativ på bearbetad data och tolkad information från tidigare utredningar, angränsande projekt och offentliga datakällor. Inga nya fältundersökningar har utförts. Lokaliseringsutredningen har inte haft till uppgift att generera nya data för analys. Då berggrundens egenskaper har varit översiktligt undersökta i föregående utredningsskeden, har funktionsområde bergs huvudsakliga uppgift varit att utifrån en syntes av befintlig information moderera och vägleda övriga funktionsområden utifrån ett bergtekniskt byggbarhetsperspektiv. Önskemål om stations- och uppgångsplaceringar, krav på bangeometrier och lägen för befintliga undermarksanläggningar har varit styrande för framarbetade spårlinjedragningar. Berggrundens egenskaper har bara haft ett marginellt inflytande på valet av utredningsalternativ. 2.1 Underlag Utgångspunkt för Lokaliseringsutredningen har varit spårlinjedragningar och stationslägen från Idéstudie Utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort, daterad Förstudie Tunnelbana till Nacka, daterad , har haft relevans för Söderortsgrenen då bland annat upprättandet av bergmodell inom Söderort har utförts i samarbete mellan WSP och Atkins samt då projektspecifika krav har formulerats inom förstudien. 2.2 Bergmodeller Bergmodell (bergytemodell) har inhämtats från Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT) men också direkt från tidigare utredningsskedes leverantörer och man har kunnat särskilja flera olika triangelmodeller som beskriver ungefär samma bergyta längs Nacka- och Söderortsgrenarna. Dessa modeller har alla studerats men inte i detalj koordinatsäkrats och verifierats av Sweco utan FUT har gått i god för relevant materials giltighet. Bergmodellen är för övrigt inte heltäckande för aktuella områden i Söderort utan luckor i informationen om bergytans läge finns utmed utredningsalternativen. 4

6 2.3 Geologi Översiktlig information om lokal geologi inkluderande svaghetszoner och lineament samt ytterligare berg-i-dagen-förekomst har inhämtats från Stockholms stad, Sveriges geologiska undersökningar (SGU) och publika karttjänster. Figur 2.1 Ett utdrag ur Stockholms stads Byggnadsgeologiska karta från Slussen i norr till Sockenplan i söder visande berg-i-dagen, jordarter och svaghetszoner 5

7 2.4 Befintliga undermarksanläggningar Som komplement till bergmodell och information om lokal geologi har också lägen för befintliga undermarksanläggningar i berg som ledningstunnlar och bergborrade brunnar kartlagts för att ge en helhetsbild av förutsättningarna för byggbara tunnelsträckningar. Befintliga undermarksanläggningar har inventerats med början i Stockholm Vattens tunnelkarta och vidare genom kontakter med enskilda anläggningsägare, medan information om bergborrade brunnars förekomst har inhämtats från Stockholms stad och SGU. En stor del av Lokaliseringsutredningen har för funktionsområde Bergs räkning upptagits av informationsinsamling gällande undermarksanläggningar såväl som kontakter med dess anläggningsägare och -förvaltare. Merparten av undermarksanläggningarna är sekretessbelagda och hanteringen av tillhörande lägesinformation är strängt formaliserad på ett sätt som innebär att information inte har kunnat överlämnas från tidigare utredningsskeden. Från planerad station Sofia på Södermalm till Sockenplan finns inom Lokaliseringsutredningen framtagna utredningsalternativ mellan befintliga tunnlar och ett fåtal bergrum, med en koncentration av anläggningar från Hammarby kanal till Gullmarsplan. Med ett undantag är befintliga tunnlars lägen preciserade så lång möjligt genom inventering av ritningsunderlag, medan mindre bergrums lägen ännu inte har preciserats. Undantaget nämnt ovan är en tunnel tillhörande Stockholms stad, vars lägesinformation ännu inte har delgivits FUT. Samtliga utredningsalternativ i Lokaliseringsutredningen kommer att behöva passera ovan eller under denna tunnel. 6

8 3 Projektspecifika krav/riktlinjer För Lokaliseringsutredningen gäller i tillämpliga delar Projektspecifika krav för nyanläggning av Tunnelbana, daterad , som är en underlagsrapport till Förstudie Tunnelbana till Nacka. Vidare har arbetsmaterialet Projektspecifika krav- Teknikområde Berg, daterat rev , uppmärksammats. De projektspecifika kraven riktar sig i huvudsak till projekteringsskeden och innehåller få krav och systemlösningar för funktionsområde Berg som är tillämpbara i Lokaliseringsutredningen. Krav på spårgeometrier, typsektion för tunnel och en del styrande mått har använts i Lokaliseringsutredningen medan krav som berör säkerhetskoncept och utrymning, placering av teknikutrymmen och konstruktionsstandarder mm lämnas till kommande projektering. Som komplement till fåtalet tillämpliga krav har det i Lokaliseringsutredningen inom funktionsområde Berg tagits fasta på byggbarhetsparametrar så som bergtäckning, närhet till angränsande anläggningar, förekomst av svag bergmassa och i någon mån till produktionstekniska förutsättningar. För Lokaliseringsutredningen har inte specificerats minsta bergtäckning för projekterade tunnlar och bergrum, men det kan förutsättas att en bergtäckning mellan anläggningstak och bergyta längs utredningsalternativen inte ska vara mindre än 5 meter för enkelspårstunnel (mynning undantagen som normalt sätts till halva tunnelbredden) och halva bergrummets bredd för plattformsrum. Vad gäller tunnelsektion har spårlinjedragningar gjorts med tunnelsektion för enkelspårstunnel enligt Standardritningar Normalsektion bana, daterad , bilaga 1 till Projektspecifika krav för nyanläggning av Tunnelbana. Justering av normalsektionerna har gjorts med kurv- och rälsförhöjningstillägg och ett utrymme runt hela normalsektionen på 300 millimeter har använts för konventionell bergförstärkning med bult och sprutbetong samt förvatten- och frostisolering. Tunnelsektioner har vid uppskattning av avstånd mellan befintliga undermarksanläggningar och aktuella utredningsalternativ approximerats med rektangulära tvärsnitt utifrån styrande mått enligt ovan, dvs att hänsyn i det här skedet inte har tagits till tunnlars välvda tak. Inte heller har hänsyn tagits till befintliga undermarksanläggningars förstärkning med bergbult eller installationer i bergmassan i anläggningars närområde. Hos de olika anläggningsägare och-förvaltare finns egna riktlinjer och krav för de hänsyn en intilliggande nybyggnation måste visa. Dessa hänsyn formuleras ofta inom ramen för skydds- och säkerhetsavstånd (terminologin varierar) ämnade att lämna bergmassan i befintlig anläggnings omedelbara närhet opåverkad av nybyggnation. Krav kopplade till avstånd som 5, 10, 25 och 50 meter brukar förekomma. Då aktuella utredningsalternativ kommer att passera nära befintliga undermarksanläggningar kommer krav från påverkade anläggningsförvaltare att behöva läggas till bland FUT:s dito allt eftersom ett framtida primärt alternativ för Söderortsgrenen arbetas fram. 7

9 För stationer har envalvsbergrum med mittperrong förutsatts och styrande sektionsmått har approximerats till en takhöjd för envalvsbergrum på cirka 9 meter från RÖK (rälsöverkant) till hjässa. I aktuella utredningsalternativ finns det marginal för en substantiell ökning av takhöjd utan konflikt med befintliga och planerade undermarksanläggningar. Däremot skulle en eventuell ny station byggd i öppen schakt vid Enskede gård behöva begränsas i höjd (se utredningsalternativ Blå:s ytliga variant i kommande kapitel). Vidare har plattformslängder på 145 meter använts för stationer och ett spårmittsavstånd på 15 meter har generellt använts för parallella enkelspårstunnlar. Vad gäller stationsutformning pågår nu ett från Lokaliseringsutredningen fristående och projektövergripande arbete inom FUT med att specificera en typstation. För mer information om bangeometrier, se PM Spår. 8

10 4 Utredningsalternativ Ett flertal utredningsalternativ har studerats under Lokaliseringsutredningen varav några har omarbetats och andra har förkastats. Spårlinjedragning 6c resulterande från idéstudien har förkastats främst av skäl motiverade av övriga funktionsområden så som placering av station och uppgångar, men riklig förekomst av energibrunnar utmed alternativet skulle dessutom ha komplicerat dess utbyggnad. Likaså har ett flertal tidiga varianter av utredningsalternativ Blå förkastats med hänsyn till konflikter med undermarksanläggningar och svåruppnåeliga geometrikrav för banan. Här bland finns Enskede Gårds-alternativet från idéstudien. Som tidigare nämnts har önskemål om stations- och uppgångsplaceringar, krav på bangeometrier och lägen för befintliga undermarksanläggningar varit avgörande för utredningsalternativens utformning. Bergtekniska förutsättningar har bara varit översiktligt kända och har med hänsyn till ovanstående inte kunnat ges mycket utrymme vid arbetet med att optimera alternativen. De nu aktuella utredningsalternativen är fyra till antalet och de förekommer samtliga både i ett huvudalternativ och i en variant vardera, totalt åtta spårlinjedragningar. För en detaljerad beskrivning av utredningsalternativens geometrier i form av sträckningar, profildjup och lutningar hänvisas till PM Spår. 4.1 Utredningsalternativ Blå Alternativ Blå särskiljer sig bland utredningsalternativen med sitt planläge ungefärligt överensstämmande med befintlig sträcka för Gröna linjens Hagsätragren. Bland utredningsalternativets två aktuella möjligheter innebär huvudalternativet att befintliga stationer Globen och Enskede gård ersätts med nya undermarkstationer och att alternativet ansluter till befintligt spår för Hagsätragrenen strax före bron vid Sockenplan. Varianten på detta utredningsalternativ ligger i samma planläge som huvudalternativet men är mer ytnära och skulle innebära att den nya stationen Enskede gård byggs som en betongkonstruktion i öppen schakt som sedan återfylls (så kallad Cut and Cover). Den öppna schakten, som också omfattar en del av sträckan söder om stationsläget, skulle komma att ta Palmfeltsvägen i anspråk med följd att vägen stängs under byggtiden. Att i denna ytligare variant istället bygga den nya stationen i befintlig stations planläge skulle medföra en stängning av Hagsätragrenen under byggtiden. 9

11 4.2 Utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön Resterande alternativ är alla samlade i en mer nord-sydlig korridor genom Slakthusområdet där också en ny undermarkstation förläggs. Att alternativ Svart, Rosa och Grön har vardera två möjligheter beror på de ännu osäkra förutsättningarna för att bygga och driva en framtida tunnelbana under Enskede Gårds gymnasium. Varje alternativ har därför ett huvudalternativ som går rakt under gymnasiet och en variant som går i en båge strax söder om gymnasiet. Tabell 4.1 Aktuella utredningsalternativ Utredningsalternativ Alternativ Blå Sträckning Nära befintlig Hagsätragrenens planläge med nya undermarkstationer Globen och Enskede gård. Detta alternativ har två möjligheter med samma planläge men med olika djup efter station Globen Alternativ Svart En ny sträckning genom Slakthusområdet med en undermarkstation i centralt läge och uppgångar i stationens ändar. Detta alternativ har två möjligheter med hänsyn till Enskede Gårds gymnasium; att passera rakt under gymnasiet eller att gå söder om gymnasiet. Alternativ Rosa En ny sträckning genom Slakthusområdet med en undermarkstation i sydligt läge med uppgångar utmed stationens långsidor. Detta alternativ har två möjligheter med hänsyn till Enskede Gårds gymnasium; att passera rakt under gymnasiet eller att gå söder om gymnasiet. Alternativ Grön En ny sträckning genom Slakthusområdet med ett sydligaste stationsläge under mark och med uppgångar i stationens ändar. Detta alternativ har två möjligheter med hänsyn till Enskede Gårds gymnasium; att passera rakt under gymnasiet eller att gå söder om gymnasiet. 10

12 Figur 4.1 Här redovisas de fyra huvudalternativen samt, endast schematiskt för utredningsalternativ Svart, möjligheten att gå söder om Enskede Gårds gymnasium. Alla utredningsalternativ är tunnelförlagda till ungefär vid Enskede Gårds gymnasium 11

13 5 Bergtekniska förutsättningar Då befintlig information om geologiska och bergtekniska förutsättningar bara är översiktlig och då denna information bara haft ett marginellt inflytande på utarbetandet av utredningsalternativ beskrivs varje alternativ inte i detalj ur ett bergtekniskt perspektiv. Istället görs här en etappbeskrivning som listar generella förutsättningar för tunnelbyggande så som bergtäckning, förekomst av svaghetszoner, närhet till angränsande anläggningar och i någon mån till produktionstekniska förutsättningar. Produktionstekniska förutsättningar i form av placering av arbetstunnlar, markanspråk för etableringar och arbetsområden samt transporter av bergmassor behandlas separat av FUT i en nu pågående utredning för både Söderortsgrenen och Nackagrenen. Detta arbete har inte varit en del av Lokaliseringsutredningen. Efter den övergripande etappbeskrivningen presenteras sedan en matris för de aktuella utredningsalternativen i kapitel 7 Sammanställning av bergtekniska förutsättningar. För en detaljerad beskrivning av utredningsalternativens geometrier i form av sträckningar, profildjup och lutningar hänvisas till PM Spår. 5.1 Sofia till Hammarby kanal På den ungefär kilometerlånga sträckan från den planerade djupa stationen Sofia ( meter under markytan) till Hammarby kanal löper utredningsalternativen inom en korridor med upp till 80 meter bredd där alternativ Blå successivt avgrenas från övriga alternativ. Alternativen ligger med RÖK på mellan -70 och -40 och enkelspårstunnlarna bedöms ha en minsta bergtäckning på mellan 100 (Sofia) och 25 meter (Hammarby kanal). Ungefär mitt mellan station Sofia och Hammarby kanal stryker en handfull subparallella och möjligen korsande svaghetszoner i riktning NV-SO mellan Vitabergsparken och Blecktornsparken (mellan Malmgårdsvägen och Katarina bangata). Bergtäckningen förväntas vara lägre här än på respektive sida om stråket men uppskattas likväl till mer än 50 m. Nämnda svaghetszoners lägen är inte alternativskiljande i denna utredning. Så är inte heller utbredningen av förekommande bergartstyper, granit och gnejs. Vad gäller befintliga undermarksanläggningar så är avståndet mellan dessa och utredningsalternativens enkelspårstunnlar tillräckligt ända fram till Hammarby kanal som behandlas i nästa kapitel. Information som idag saknas är bergkvalitetsvariationen på etappen samt bergtäckningen söder om Blecktornsparken. 12

14 Figur 5.1 Planvy över södra Södermalm med Hammarby kanal i söder som illustrerar utredningsalternativens spridning, svaghetszoners ungefärliga lägen (rött) och förmodat berg-i-dagen (turkos). 5.2 Hammarby kanal till och med Gullmarsplan Från Hammarby kanal till Gullmarsplan, en sträcka på ungefär 800 m, konvergerar åter utredningsalternativen (Blå med Svart, Rosa och Grön) i plan och RÖK för alternativen stiger från ca -50 till -30. Minsta bergtäckning varierar från ca 25 meter under Hammarby kanal och Mårtensdal till uppemot 50 meter vid station Gullmarsplan. Från Hammarby kanal och upp till Gullmarsplan finns flera svaghetszoner dokumenterade vilka stryker i ett flertal olika riktningar men framförallt med variation kring en västöstlig orientering. Zoner korsar varandra norr om den nya station Gullmarsplan längs med Skansbacken. Det finns ett flertal övergripande bergartskontakter mellan granit, gnejs och mafit från Mårtensdal till Gullmarsplan. En stationsuppgång mot Mårtensdal skulle sannolikt komma att passera genom några av 13

15 de nämnda svaghetszonerna. Nämnda svaghetszoners och bergartskontakters lägen är däremot inte alternativskiljande i denna utredning. Figur 5.2 Planvy över sträckan från Hammarby kanal till Gullmarsplan som illustrerar utredningsalternativens spridning, svaghetszoners ungefärliga lägen (rött) och förmodat berg-i-dagen (turkos). Från Hammarby kanal till Gullmarsplan finns en koncentration av befintliga undermarksanläggningar såväl som ett fåtal planerade dito. Lokaliseringsutredningens tidiga utredningsalternativ har genomgått en omfattande bearbetning för att ge upphov 14

16 till de nu aktuella alternativen som likväl kommer att passera inom 10 m, och i enstaka fall så nära som 2-3 m, från ett flertal undermarksanläggningar. Undermarksanläggningarna är svagt alternativskiljande för utredningsalternativen, där alternativ Svart och Rosa bedöms som något sämre än övriga alternativ på just denna sträcka. Observera den osäkerhet som ännu kvarstår för en tunnel på etappen som förvaltas av Stockholms stad, se kapitel Befintliga undermarksanläggningar. Tunneln ifråga anses dock inte alternativskiljande utan påverkar samtliga alternativ på samma sätt. Information som idag saknas är noggrann lägesinformation om undermarksanläggningar, bergkvalitetsvariationen på etappen inklusive zoners mer precisa lägen, samt bergtäckningen från Hammarby kanal till Hammarbybacken. 5.3 Söder om Gullmarsplan Söder om Gullmarsplan skiljer sig åter utredningsalternativen dels genom att alternativ Blå avgrenas i en västlig båge nära överrensstämmande med befintlig sträcka för Gröna linjens Hagsätragren, dels genom att resterande alternativ också sprider ut sig söder om Gullmarsplan i en korridor på upp till 200 meter bredd. Spridningen i plan av alternativ Svart, Rosa och Grön motiveras av olika förslag på stationslägen inom Slakthusområdet men också av hänsyn till liten bergtäckning vid Enskede Gårds gymnasium som genererat vardera två möjligheter för dessa alternativ, se kapitel 5 Utredningsalternativ. 15

17 Figur 5.3 Planvy söder om Gullmarsplan som illustrerar utredningsalternativens spridning, svaghetszoners ungefärliga lägen (rött) och förmodat berg-idagen (turkos). 16

18 5.3.1 Bergtäckning Från ett stationsdjup på som lägst strax under -30 vid Gullmarsplan stiger RÖK upp till ca +20 vid anslutningen längst i söder till befintligt spår på bron över Sockenvägen vid Sockenplan. Utredningsalternativ Blå får däremellan två nya stationer under mark, Globen och Enskede gård, som ligger med RÖK på respektive -5 och +12 för huvudalternativet och med RÖK på -5 och +20 för den ytligare varianten av utredningsalternativet. Bergtäckningen för alternativ Blå minskar därmed från över 50 meter vid Gullmarsplan till förmodade 35 meter vid Globen och mindre än 10 meter respektive 0 meter vid Enskede gård. För huvudalternativ Blå skulle en bergtunnel mynna intill Palmfeltsvägen strax väster om Enskede Gårds gymnasiums södra ände, medan bergtunneln för varianten som byggs med öppen schakt skulle mynna i Palmfeltsvägen i höjd med Visthusvägen. Alternativ Svart, Rosa och Grön stiger från samma nivå på RÖK vid Gullmarsplan till ca 0 vid station Slakthuset. Bergtäckningen för alternativ Svart, Rosa och Grön minskar därmed från över 50 meter vid Gullmarsplan till förmodade 25 meter vid station Slakthuset. Tunnlarna skulle mynna i bergslänten mellan Palmfeltsvägen och Enskede Gårds gymnasium eller söder om Enskede gård gymnasium beroende på vilken av respektive alternativs möjliga sträckning som väljs. Vid gymnasiet bedöms bergtäckningen mellan tunnel och ovanliggande gymnasiums grundläggning vara 3-4 meter. Söder om Gullmarsplan och i synnerhet mellan Lindeparken och Drivhusvägen där utredningsalternativ Blå går under befintlig Hagsätragren (under Palmfeltsvägen) respektive från Globenarenan där utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön går direkt mot Slakthusområdet och utmed Enskedevägen är informationen om bergytans läge begränsad. Båda korridorer löper på sträckor där berg-i-dagen inte kunnat hittas eller där bergmodellen från tidigare utredningsskeden är ofullständig Svaghetszoner Söder om Gullmarsplan finns det dokumenterade svaghetszoner men dessa är inte lika frekventa och inte heller konvergerande så som mellan Gullmarsplan och Mårtensdal. Zoner stryker typiskt VSV-ONO och NNV-SSO, i ett rutnät med en sida på meter. Några av rutnätets noder förväntas ligga vid Lindeparken och längs Enskedevägen, och enskilda svaghetszoner kan ligga nära eller i både Palmfältsvägen och Enskedevägen. Med tanke på nämnda zoners osäkra lägen är de inte tydligt alternativskiljande. Bland utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön kan man dock säga att huvudalternativ och varianter som ligger längre från Enskedevägen förväntas vara säkrare i detta hänseende. 17

19 Bergartstypers utbredning i huvudsak gnejs och granit och bergartskontakters lägen bedöms inte alternativskiljande i denna utredning Befintliga undermarksanläggningar Vad gäller befintliga undermarksanläggningar är marginalen mellan dessa och utredningsalternativens enkelspårstunnlar och stationer mestadels god. Osäkerheter kvarstår dock gällande passage av alternativ Blå nära ett befintligt bergrum i Globenområdet Saknad information Information som idag saknas är bergkvalitetsvariationen på etappen inklusive zoners mer precisa lägen men framförallt information om bergytans läge, och därmed bergtäckningen, utmed omfattande sträckor längs båda korridorer beskrivna ovan. 18

20 Alternativ Bergtäckning (m) Svaghetszoner (antal) Bergartskontakter (antal) Avstånd till befintlig anläggning (m) Saknad information Stationer (antal) 6 Sammanställning av bergtekniska förutsättningar Med utgångspunkt från den övergripande etappbeskrivningen ovan och bakomliggande data presenteras här en matris för att skilja alternativen åt ur ett bergtekniskt perspektiv. Med bergartskontakt i tabellerna nedan menas övergripande storskaliga kontakter mellan t ex granitmassiv och områden med gnejs vilka förknippas med försvagad bergmassa. Med regionens geologiska historia av upprepade intrusioner och orogeneser finns det dock frekventa bergartskontakter i olika skala. Tabell 6.1 Matris för utredningsalternativ, Sofia till Hammarby kanal Blå >100 till >20 Bergkvalitet och bergtäckning 0 Svart >100 till >20 Bergkvalitet och bergtäckning 0 Rosa >100 till >20 Bergkvalitet och bergtäckning 0 Grön >100 till >20 Bergkvalitet och bergtäckning 0 19

21 Alternativ Bergtäckning (m) Svaghetszoner (antal) Bergartskontakter (antal) Antal och avstånd till befintlig anläggning (m) Saknad information Stationer (antal) Tabell 6.2 Matris för utredningsalternativ, Hammarby kanal till och med Gullmarsplan Blå 25 till st à <10 Undermarksanläggningar, bergkvalitet och bergtäckning Svart 25 till st à <10 Undermarksanläggningar, bergkvalitet och bergtäckning Rosa 25 till st à <10 Undermarksanläggningar, bergkvalitet och bergtäckning Grön 25 till st à <10 Undermarksanläggningar, bergkvalitet och bergtäckning

22 Alternativ Bergtäckning (m) Svaghetszoner (antal) Bergarts-kontakter (antal) Antal och avstånd (m) till befintlig anläggning Saknad information Stationer (antal) Tabell 6.3 Matris för utredningsalternativ, söder om Gullmarsplan Blå, huvudalternativ 50 till 3 (10 vid EG) Blå, variant 50 till 5 (0 vid EG) Svart, huvudalternativ 50 till 3* (25 vid S) Svart, variant 50 till 0* (25 vid S) Rosa, huvudalternativ 50 till 3* (25 vid S) Rosa, variant 50 till 0* (25 vid S) Grön, huvudalternativ 50 till 3* (25 vid S) Grön, variant 50 till 0* (25 vid S) 3-4, nära subparallell zon 3-4, nära subparallell zon 4, nära subparallell zon? 4, nära subparallell zon? 4, nära subparallell zon? 6 2 st à <10 Bergkvalitet och bergtäckning 6 2 st à <10 Bergkvalitet och bergtäckning st à <10 Bergkvalitet och bergtäckning 6 1 st à <10 Bergkvalitet inkl zoner och bergtäckning st à <10 Bergkvalitet och bergtäckning 6 1 st à <10 Bergkvalitet inkl zoner och bergtäckning st à <10 Bergkvalitet och bergtäckning 6 1 st à <10 Bergkvalitet inkl zoner och bergtäckning * Huvudalternativen som går under Enskede Gårds gymnasium mynnar mot Palmfeltsvägen i en befintlig vägslänt medan motsvarande varianter söder om gymnasieskolan saknar uppenbara mynnings-/påslagslägen för bergtunnel. Med bergtäckning 0 meter menas här att de sydliga varianterna höjer sig upp genom planmark. EG och S betecknar stationerna Enskede gård och Slakthusområdets nya station

23 7 Samlad bedömning Matriserna ovan illustrerar hur de geologiska och bergtekniska förutsättningarna bara är marginellt alternativskiljande för utredningsalternativen med den information som finns idag och alternativen skiljer sig åt främst söder om Gullmarsplan. Utbyggnaden av Söderortsgrenen bedöms i Lokaliseringsutredningen, oberoende av utredningsalternativ, som bergtekniskt genomförbar. 7.1 Skillnader mellan utredningsalternativ Utredningsalternativ Blå utmärker sig med sin något längre spårsträcka och sina tre istället för två undermarkstationer. Ur ett byggtekniskt perspektiv intar alternativ Blå också en särställning då en av dess stationer, Enskede gård, placeras på en nivå med som mest 10 meter bergtäckning och som minst helt utan bergtäckning (för utredningsalternativ ytliga variant av Blå). I det senare fallet förutsätts utbyggnad av stationen och sträckan söder om Enskede gård ske i öppen schakt som en kombinerad stationsbyggnad i betong och järnvägsskärning med stora anspråk på markyta och en avstängning av Palmfeltsvägen. För övriga utredningsalternativ förmodas den mest ytliga stationen, Slakthuset, ha en bergtäckning på 25 meter. Lokalt liten bergtäckning skulle bli ett faktum för huvudalternativen till utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön där de passerar under Enskede Gårds gymnasium. För dessa huvudalternativ skulle bergtäckningen mellan spårtunnel och gymnasieskolans grundläggning kunna bli så liten som 3-4 m. För de sydliga varianterna av utredningsalternativ Svart, Rosa och Grön bedöms bergtunnlarna komma att stiga upp ur markytan på längre sträckor än motsvarande huvudalternativ under Enskede Gårds gymnasium som istället mynnar i en befintlig bergslänt vid Palmfeltsvägen. Där bergtunnlarna mynnar i planmarken mellan Enskedevägen och gymnasieskolan skulle en järnvägsskärning och en eventuell kort betongkonstruktion (betongtunnel) i övergången mellan bergtunnel och markyta bli ett mer ytkrävande inslag i omgivningen än motsvarande tunnelpåslag vid Palmfeltsvägen. Det kan finnas ytterligare differentiering mellan utredningsalternativen söder om Gullmarsplan som dock är mer spekulativ och hör samman med svaghetszoners lägen. All information om svaghetszoners lägen i Lokaliseringsutredningen kommer från SGUs geologiska kartblad och byggnadsgeologiska kartan och zoners lägen betraktas därför som mycket ungefärliga. Skulle svaghetszoner som stryker subparallellt med Palmfeltsvägen och Enskedevägen ligga sidoförskjutna meter från sina respektive kartlägen så skulle utredningsalternativ Blå liksom Svart, Rosa och Grön, varianterna söder om Enskede Gårds gymnasium, kunna komma att ligga i linje med dessa zoner på en längre sträcka. Sträckorna där dessa utredningsalternativ löper 22

24 subparallellt med svaghetszoner uppskattas till 450 meter för alternativ Blå och till 350 meter för den sydliga varianten av alternativ Grön. I ett försök att rangordna utredningsalternativen bedöms alternativ Blå och Grön endera bäst eller sämst beroende på etapp och egenskap medan alternativ Svart och Rosa bedöms som mer neutrala. En rangordning ska däremot i det här skedet ses med skepsis då värderingen av differenterande egenskaper är godtycklig och framförallt då ett tillskott av nya data relativt enkelt kan förändra synen på utredningsalternativen. 7.2 Osäkerheter Som tidigare nämnts, se kapitel 2 Förutsättningar, så bygger bedömningar och slutsatser i denna utredning på bearbetad data och tolkad information från tidigare utredningar, angränsande projekt och offentliga datakällor. Berggrundens egenskaper ur ett tekniskt perspektiv är bara översiktligt kända på sträckan från station Sofia till Sockenplan. Bergytans läge på sträckan är inte tillräckligt kartlagd vilket spelar roll framförallt i Mårtensdal samt i Slakhusområdet och längs Palmfeltsvägen. Bergkvalitetsvariationer utmed sträckan är heller inte beskrivna och svaghetszoners egenskaper och lägen behöver preciseras. Detta till trots bekräftar Lokaliseringsutredningen bedömningen från föregående idéstudie om att Söderortsgrenen är bergtekniskt genomförbar. Osäkerheterna för nu aktuella utredningsalternativ ligger också i befintliga undermarksanläggningars lägen. Lägesdata för dessa anläggningar kommer i första hand från Tunnelkartan som administreras av Stockholm Vatten på uppdrag av Stockholms stad och i andra hand från enskilda anläggningsägare som har tillhandahållit mer detaljer. De för oss kända lägena för flertalet ledningstunnlar bygger alltså på endera icke koordinatsatta plankartor med enstaka plushöjder och mellanliggande interpoleringar eller på inmätning med linjal på analoga ritningar med ospecificerade koordinatsystem som ofta är flera decennier gamla. Mot denna bakgrund bedöms felmarginalen ligga på 1-2 meter i höjd (och mer än så för Södra länken) och på 2-5 meter i plan. Vid uppskattning av avstånd mellan befintliga undermarksanläggningar och aktuella utredningsalternativ har i huvudsak tunneldimensioner för teoretisk bergschakt använts, vilket innebär att en typisk ledningstunnel kan förmodas ta i anspråk ytterligare 0,5 meter på höjden i tunneltak och dito 1 meter i tunnelbotten förutsatt att inga större utfall skett vid tunneldrivning. Det har vid uppskattning av avstånd inte tagits hänsyn till befintlig bergförstärkning i form av bergbultar vilka kan förmodas ha en längd på 2,4-4 meter. Bland de inventerade undermarksanläggningarna, vilka inkluderar planerade tunnlar i form av Svenska kraftnäts nya kraftledningstunnel City Link och Stockholm Vattens nya avloppstunnel från Bromma till Sickla, saknas ännu lägesdata för en av Stockholms stads tunnlar vid Gullmarsplan. Denna tunnel bedöms inte alternativskiljande utan påverkar samtliga alternativ på samma sätt, men samtliga utredningsalternativ 23

25 kommer att behöva passera ovan eller under tunneln. Mindre bergrum i befintliga fastigheter har inte inventerats. De tekniska möjligheterna för att bygga både nära befintliga anläggningar och med låg bergtäckning såväl som genom dålig bergkvalitet finns, men dessa är kostnadsdrivande och har framförallt en stor påverkan på byggtider. 7.3 Fortsatt arbete För att ytterligare skilja utredningsalternativen åt och för att utom tvivel kunna säkerställa alternativens byggbarhet såväl som bedöma kostnadsdrivande begränsningar behövs kompletterande markundersökningar och inmätning av befintliga anläggningar utföras. Bergytans läge behöver undersökas där det idag finns informationsluckor och dess läge behöver ytterligare preciseras i kritiska partier. Bergmassans egenskaper behöver beskrivas längs med utredningsalternativen med avseende på svaghetszoners mer precisa lägen och egenskaper men också i form av en bergkvalitetsvariation längs alternativen. De befintliga undermarksanläggningar som ligger i närheten av aktuella utredningsalternativ bör mätas in så att lägena slutligen kan fastställas inför vidare projektering och en mer detaljerad kartläggning av fastigheters grundläggningsnivåer kan behöva utföras där bergtäckningen mellan tunnel och husgrund förväntas bli liten. Innan ytterligare markundersökningar påbörjas bör dock antalet utredningsalternativ reduceras eller åtminstone rangordnas med utgångspunkt från övriga funktionsområden för att kunna hushålla med mängden och därmed tidsåtgång och kostnad för undersökningarna. 24

26 Förvaltning för utbyggd tunnelbana Stockholms läns landsting Box , Stockholm Telefon: