Motion till riksdagen. 1987/88:So423. av Alf Svensson (c) om skydd för individens personliga värdighet inom sjukvård och forskning

Transkript

1 Motion till riksdagen 1987/88:So423 av Alf Svensson (c) om skydd för individens personliga värdighet inom sjukvård och forskning Kristdemokratiska samhällspartiets syn på etik inom forskning och sjukvård Den brittiske ekonomen Ezra J Mishan har i något av sina verk beskrivit den moderna forskningen med följande bild. Forskarna är i dag upptagna med att sikta och analysera var sin fingerborg sand på en sandstrand. De blir experter på just denna "fingerborg". Men hur sambanden för hela sandstranden ser ut, hur helheten fungerar, det lämnas därhän. Den bilden är i högsta grad tillämplig för den medicinska forskningen i livets början. Forskningen inom genteknik, in-vitro-fertilisering, fosterdiagnostik och andra sätt att manipulera livet i dess början har utvecklats explosionsartat det enaste årtiondet. Experterna på de olika komponenterna och faserna i livets början har blivit många. Men helheten i synen på det mänskliga livet riskerar att gå förlorad! Att tro att denna utveckling kan fortgå utan att samhällets grundläggande syn på människovärde och människoliv förändras och påverkas är naivt. Alltsedan den kristna traditionen och tänkandet bröt igenom i Västerlandet har livets början och fostrets rätt till liv präglat både läkaretiken och lagreglerna. Även i svensk lagstiftning hade det befruktade människaägget ett formellt rättsskydd fram t. o. m års abortlag upphävde allt sådant skydd före den s. k. "livsdugligheten". I praktiken innebar detta fritt fram för allsköns typ av forskning på levande foster i alla dess stadier. Även om mycket av forskningen bedrivits under tystnad visar verkligheten att forskarna verkligen utnyttjat denna lagliga möjlighet att manipulera med livet i dess början. Det är bekymmersamt att regeringen nonchalerar riksdagen begäran från den 5 november 1986 om ett samlat förslag under 1987 om den medicinska utvecklingen kring det mänskliga livets början. Den 18 november 1987 upprepade riksdagen sin begäran om en samlad redovisning inom området. Men enligt uppgifter lär någon sådan samlad redovi ning inte ske, utan riksdagen kommer att få ta ställning till delfrågor inom det medicinsktbiologiska forskningsområdet i livets början. Likt forskarnas "fingerborgar sand" avser regeringen tydligen att lägga delförslag på de olika områdena. Därmed riskerar möjligheten att anlägga ett helhetsperspektiv att gå förlorad. Detta är inte acceptabelt. "Risken är uppenbar att politikerna kan försättas i en situation då nya medicinska tekniker tas i bruk och blir etablerade utan att riksdagen har 13

2 givits möjlighet att lägga fast de vägledande principerna", skrev socialutskottet i det betänkande som blev föremål för riksdagens beslut den 18 november Så uttrycker sig ett riksdagsutskott i en situation där forskningen inom livets början antagit explosionsartade former. Att uttrycka sig så är ungefär lika relevant som att jourhavande brandmän utan att ingripa noterar att risken är stor att elden kan sprida sig vid larm om eldsvåda. Vi står ju mitt uppe i den medicinska forskningens "eldsvåda"! Läkare och medicinska forskare har hög status i vårt samhälle. De anses stå i livets och människans tjänst. Det kan ibland finnas de som hävdar att läkare och medicinska forskare har en högre moral än andra människor. Det finns en viss mysticism kring läkarna även i vårt rationella land, som -om än i mycket liten grad - kan anses vara besläktad med den som omger "medicinmän"hos naturfolken. Men läkare och medicinska forskare är inte mer etiskt högtstående än andra. Författaren P C Jersild har i en artikel i Dagens Nyheter i juli 1987 refererat ett vetenskapligt verk kring de läkare som arbetade under nazismen i Tyskland. De var en av de mest nazifierade yrkesgrupperna i landet och många av dem medverkade aktivt i koncentrationslägrens massmördande. Om förhållandena i Auschwitz skriver Jersild följande: "Att döda blev i detta sammanhang samma sak som att bota. Himmler själv försäkrade flera gånger att det var den hippokratiska eden som gällde för alla SS-läkare, men sedd ur 'ett övergripande perspektiv'." Empiriskt går det alltså inte att påvisa att den medicinska forskningen skulle vara moraliskt högtstående i sig. Den är som allt annat mänskligt utsatt för både goda och onda krafter. För samhället bör det därför vara en fundamental åtgärd att skapa "trafikregler" för den medicinska forskningen. Det bör därför vara samhällets uppgift att i lagstiftningens form ge normerande svar på följande fundamentala frågor: När börjar livet? När blir människan människa? Skall forskning och sjukvård manipulera människans arvsanlag? Är fysiskt handikappade människor mindre värda än andra? Skall det svaga och avvikande sorteras bort? Hur mycket skall man få manipulera befruktningen för att avhjälpa barnlöshet? Är det befruktade mänskliga ägget bara en cellklump som kan hanteras hur som helst? Vilka etiska riktlinjer skall gälla för forskningspersonal och sjukvårdspersonal- i arbetet eller under utbildning- som inte accepterar manipulationer med det mänskliga livet? Ovanstående fundamentala frågor måste besvaras av varje civiliserat samhälle. Och det svar som ges ger också en bild av det samhälle som svarar. Sådan människosyn, sådant samhälle. Är det ett hårt, ogästvänligt samhälle som slår vakt om det starka och friska, men resolut avvisar det svaga avvikande, som vi önskar? Hela forskningsutvecklingen kring livets början aktualiserar denna problematik. Hittills har samhället - lagstiftaren - mer eller mindre varit en passiv åskådare till denna utveckling. Mot. 1987/88 So423 14

3 l regeringsformens l kap. 2 står följande: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet." J samma paragraf talas det också om att det allmänna skall "verka för.... en god levnadsmiljö". Vidare heter det att "det allmänna skall verka för att demokratins ideer blir vägledande inom samhällets alla områden". J 2 kap. 6 heter det: "Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp..." Demokratins innersta kärna utgår ifrån principen om människovärdets okränkbarhet och från solidariteten. Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Människolivets okränkbarhet måste gälla som norm över alla politikens fält. Historien lär oss att när människovärdet förtrampas på ett område, påverkar detta andra sektorer i samhället och på sikt en hel kulturs bestånd. Människans personliga värdighet har sin grund i de värderingar som nämnts: människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, människan som unik varelse. Enligt detta synsätt kan inte medmänniskan behandlas som ett objekt för olika ingrepp. Den enskilda människan skall i stället behandlas som ett subjekt, vilket innebär en delaktighet i de beslut som rör den egna personliga värdigheten. l dag står samhället inför ett betydelsefullt vägval när det gäller synen på människovärdet och den personliga värdigheten. Den medicinska teknologin och forskningen har med förfinade metoder och teknik trängt allt djupare in i livets biologi och kemi. Genteknik, fosterdiagnostik, in-vitro-fertilisering och transplantationskirurgin tillhör de områden där det senaste årtiondet har gett en närmast explosiv utveckling. Denna utveckling är i många avseenden oroande. Skall vi låta oss styras av biokemins, biologins och bioteknikens landvinningar eller skall samhället styras utifrån en konsekvent och genomtänkt människosyn? J dag tycks forskningen styras av andra kriterier än den människosyn som tidigare varit bärande för det svenska samhället. Risken är stor att forskningens utveckling inom dessa områden leder till en värderingsmässig överspridning så att synen på det mänskliga livet och respekten för det alltmer tunnas ut. Konsekvenserna av detta kan alltför lätt leda till ett samhälle av typen "Du sköna, nya värld"- ett samhälle som har lämnat demokratins domäner och övergått i forskningens despoti. Den kristna etiken har sedan länge påverkat tänkesättet och varit grunden för människosynen i hela Västerlandet. Man behöver bara erinra om de förhållanden som förändrades i samband med kristendomens införande i vårt land. För både de nyfödda och de gamla innebar förändringen en markering av människovärdet- seden att sätta ut oönskade barn i skogen försvann, ättestupan för de gamla accepterades inte längre. Med tiden har humanismen, marxismen och andra idesystem blivit alltmer framträdande. Samtidigt har den vetenskapliga utvecklingen lett till att människolivets gränser blivit alltmer svåra att överblicka. Problemen inom den medicinska etiken är visserligen svåra, men kds anser att man med skärpa måste hävda den kristna människosynen också på detta område. Tidigare och samtida erfarenheter visar att det finns risk för Mot. 1987/88 So423 15

4 "elitistiska" tänkesätt inom bl. a. den avancerade forskningen. Nazismens medicinska experiment på fångar i koncentrationslägren, missbruket av psykiatrin i Sovjetunionen visar att en tekniskt högtstående vetenskap inte är någon garanti mot förakt för människovärdet. För närvarande är det etiska tänkandet i svensk sjukvård och medicinsk forskning bristfälligt och outvecklat. All ny kunskap anses i princip vara god. Enligt detta synsätt måste etiken ständigt omprövas och anpassas till den vidgade kunskapen. Det betyder att de etiska grän erna uppluckras och flyttas. Utvecklingen inom olika kunskapsområden kan också ske i skilda riktningar. Det leder ofta till att varje område får sin etik. Enligt hävdvunnen uppfattning börjar människolivet vid befruktningen. l olika sammanhang har det gjorts försök att särskilja det biologiska livet från det mänskliga. Det biologiska livet för en ny individ med en unik uppsättning anlag börjar otvivelaktigt vid befruktningen, men enligt denna uppfattning skulle det mänskliga livet vara knutet till människans grad av medvetenhet. Så sägs t. ex. i den statliga gen-etikkommittt ns slutbetänkande: "Ett mänskligt liv finns visserligen under hela tillblivelseprocessen, men det kan inte anses ha samma värde som sådant redan från början... Insatser till skydd av mänskligt liv måste skifta beroende var det befinner sig på utvecklingslinjen från konceptionen till döden". Denna sistnämnda inställning anger en relativ syn på livet. Det mänskliga livet som sådant an es inte ha något absolut och okränkbart värde. Skyddet för mänskligt liv skiftar och beror av miljöskäl En etablering av denna syn på livet kommer att leda till en urgröpning av demokratins grund. Den hotar varje människas unika personliga värdighet. Enligt kristdemokratisk uppfattning är det helt klart att det biologiska livet är intimt förknippat med det mänskliga livet. Det biologiska livet är förutsättningen för det mänskliga. Också det mänskliga livet uppstår vid befruktningen. Denna syn har också präglat olika internationella dokument om medicinsk etik. Så sägs t. ex. i Genevedeklarationen (1948) att läkaren skall förpliktiga sig till den "yttersta respekt för mänskligt liv alltifrån konceptionen till döden". Fosterdiagnostikens och genteknikens utveckling har dessutom fokuserat det faktum att fostret är en individ. Från befruktning ögonblicket har denna individ en fullständig och unik uppsättning anlag. Men skyddet för denna individ är i det närma te obefintligt under dess första levnadstid. Kds anser att det med hänsyn till den explosiva forskningsutvecklingen är nödvändigt att få till stånd en klar ramlag till skydd för individens personliga värdighet. Det står klart att regeringsformens skydd för den personliga värdigheten inte är tillräcklig utan bör leda till en följdlagstiftning på det medicinska området. Denna ramlag skall vara etiskt styrande för forskning och sjukvård. I konsekvens med detta krav lägger kds också i en särskild motion angående abortfrågan förslag om att lagen bör ändras och utgå ifrån det ofödda barnets rätt till liv. Den föreslagna ramlagstiftningen bör innehålla följande moment: a) Genevedeklarationens krav på skydd för det mänskliga livet alltifrån konceptionen (befruktningen). b} Rätten att födas med omanipulerad arvsmassa skrivs in. Mot. 1987/88 So423 16

5 c) En "kvalitetsinriktad", utsorterande fosterdiagnostik avvisas. Mot. 1987/88 d) In-vitro-fertilisering (IVF), s. k. provrörsbefruktning, som följer det So423 naturliga förloppet och som sker enligt samma principer som makeinsemination, accepteras. e) Befruktade ägg- embryon - ges rättsställning som konsekvens av punkt a) och b), vilket innebär att samtliga befruktade ägg vid IVF återförs till livmodern, att de ej fryses och att experiment eller genterapi på sådana ej får förekomma. f) sjukvårdspersonal, i arbete eller under utbildning, och forskare garanteras rätt till befrielse från deltagande vid aktiviteter, som enligt deras samvete står i strid med intentionerna i detta lagförslag. Ramlagen skall alltså klargöra att människan blir människa i och med befruktningen. Det finns ingen annan hållbar gräns för människoblivandet. Den skall klargöra att manipulationer och experiment med det befruktade äggets arvsmassa inte är tillåtet och att det finns en gräns för det etiskt acceptabla för att avhjälpa barnlöshet. Ramlagen skall också ange att samhället värderar människor som människor oavsett handikapp. Den utsorterande människosynen avvisas. Den skall vara ett stöd för personal inom forskning och sjukvård i deras syn på livets helgd. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till ramlag till skydd för individens personliga värdighet avseende skydd för det mänskliga livet från konceptionen, rätten till omanipulerad arvsmassa, avvisande av en kvalitetsinriktad, utsorterande fosterdiagnostik, starkt begränsad rätt till in-vitro-fertilisering, avvisande av frysning, experiment och genterapi på befruktade mänskliga ägg samt rättsligt stöd för sjukvårdspersonal och forskare i synen på livets helgd. Stockholm den 19 januari 1988 Alf Svensson (c) 17

6

7

8 ... Slackholm