|
|
- Anna-Karin Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANFATTNING Framväxten av europeisk fysisk-funktionell planläggning är ett exempel på den europeisk integration som pågår genom nätverksarbetande och formulerande av policy diskurser. Den senaste utveckling i de nordiska länderna, dvs Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige, är ett bra exempel på detta. Förändringar i de nationella fysisk-funktionella planläggningssystemen och politiken pekar på att diskursiv europeisk integration kan vara framgångsrik, under förutsättningen att starka gemenskaper existerar på europeisk och nationell nivå och att det finns direkta länkar mellan dessa. Generellt sett är etablerandet av nya europeiska politikområden en del av den europeiska integrationsprocessen. I detta är skapandet av policy nätverk ett alternativ till etablerandet av formella europeiska kompetenser. Ofta formulerar politiska nätverk diskurser, som därmed främjar deras idéer. Sålunda leder framgångsrik styrelse genom näterk på europeisk nivå till diskursiv europeisk integration. Trots Danmarks rykte som en tveksam EU-medlem, kan man i vart fall i nordisk kontext kalla det ganska entusiastiskt då det gäller fysiskfunktionell planläggning. Generellt är Danmark aktivt både inom området nationell planläggning och rörande involverande i transnationella projekt. De nationella fysisk-funktionella planläggningsrapporterna från 1992 och 1997 omformulerade existerande ståndpunkter gällande stadsutveckling och nationell planläggning till att representera ett kombinerat nationellt och europeiskt perspektiv. Sålunda presenterade miljö- och energiministeriet under 1991, året då VASAB- och ESDP-processerna startades, en nationell planläggningsrapport med en distinkt europeisk profil och med klara ambitioner att positionera Danmark i det större europeiska perspektivet. De rumsliga positioneringsambitionerna nådde sin topp i den nästa nationella planläggningsrapporten, från 1997, kallad Danmark och europeisk fysisk-funktionell planläggningspolitik. Denna rapport, publicerad tre månader före det första officiella utkastet av EDSP presenterades i Noordwijk, framställde metaforen av Danmark som ett grönt rum i det europeiska huset, och återspeglade vidare exakt målen inom ESDP. Sålunda kan Danmark sägas ha varit först med att tillämpa ESDP. Generellt sett har planläggning, i jämförelse med andra nordiska länderna, haft en stark position i tävlan mellan (ekonomisk) regionalpolitik och (fysisk) planläggningspolitik. 251
2 Nätverksarbetande och diskursiv integration är utan tvivel den väg som europeisk fysisk-funktionell planläggning tagit. För närvarande är varken en EU-kompetens eller skapandet av effektiva instrument och fonder faktiska alternativ. ESDP historien visar detta tydligt. Etablerandet av CSD-kommittén (Committee for Spatial Development) ledde till uppkomsten av en policy gemenskap. Trots att det inte fanns några formella instrument lyckades denna gemenskap sjösätta ESDP (Det regionala utvecklingsperspektivet inom Europeiska unionen) som ett hegemoniskt projekt i en bredare kontext av europeisk planläggning och fysisk-funktionell politik. På detta sätt använde den sig av den subtila makten hos policy diskurser för spridandet av huvudkoncepten inom ESDP. Detta arbete analyserar den diskursiva metodens framgång genom att använda fysisk-funktionell planläggning i de fem nordiska länderna, där fysisk-funktionell planläggning var ett helt nytt koncept, som exempel. Finska attityder gentemot europeisk integration är proaktiva och Finland är angeläget att påverka den europeiska agendan. Inom fältet fysiskfunktionell politik gör dessutom rädslan för marginalisering i internationell debatt att Finland intar en aktiv roll. Ett framträdande exempel är den nordliga dimensionen, en ovanlig kombination av fysiskfunktionell utvecklingspolitik och geopolitik. Initiativet har för avsikt att både rikta uppmärksamhet på behovet av att reducera diverse säkerhetshot i norra Europa och att till fulla utnyttja regionens potential. Då man speciellt tittar på fysisk-funktionell planläggning har ett nationellt perspektiv, Finland 2017, tagits fram för att understödja den antagna positionen i EDSP- och VASAB-processen. Då det gäller fysisk-funktionell politik i allmänhet, och den nordliga dimensionen i synnerhet, utmärker sig Finland mer genom sin integrationiska attityd än (vilket har varit den uttalade ambitionen) för att göra EU mer finsk. På samma sätt har formuleringen av politik och den administrativa strukturen påverkats av EU-medlemskapet. Redan innan anslutningen skapade Finland starkare regionala institutioner i överrensstämmelse med behovet att anpassa sig till EU:s strukturfondsregleringar. Dessa nyetablerade landskapsförbund är samtidigt ett steg mot att övervinna den traditionella uppdelningen mellan (fysisk) regional planläggning och (ekonomisk) regional utveckling. Sålunda är de ett första tydligt tecken på framväxten av en fysiskfunktionell planläggning i Finland. 252
3 En genomgång av fysisk-funktionella planläggningssystem och politik i de nordiska länderna visar likheter och skillnader i de respektive nationella planläggningsmiljöerna, formella systemen och politiken. Från ett europeiskt perspektiv utgör de fem länderna en tämligen homogen grupp. Detta belyses till exempel genom fokuseringen på den kommunala nivån och främst genom dualismen mellan planläggning, förstått som fysisk planläggning och regional utveckling. Detta kontrasterar mot det europeiska konceptet för fysisk-funktionell planläggning som syftar att förena fysisk planläggnings-, miljö- och regionalpolitik. Det finns också avsevärda skillnader mellan de nordiska länderna som måste beaktas. Deras anpassning till den europeiska fysisk-funktionella planläggningens utmaningar varierar i enlighet med skillnaderna i deras planläggningssystem och politik och planläggningens position i den nationella politiska miljön. Förutom planläggningssystemen och politiken har hänsyn tagits till den bredare politiska miljön. De nordiska länderna har gemensamt deras korporatismiska tradition, speciellt den nuvarande formen av neo-korporatism som är allmänt utbredd inom diverse politikområden. Närvaron av korporatismiska politiska gemenskaper inom det fysisk-funktionella planläggningsområdet gjorde att de nordiska länderna var mottagliga för diskursiv europeisk integration. I många avseende presenterar Island nordiska planläggningsfrågor och metoder i ett nötskal. Detta stämmer för rumsliga obalanser och för den verkliga tabu som gäller för radikala lösningar, så väl som för den svaga men framväxande regionala nivån och för beslutfattningsstrukturer. Island är inte medlem i EU och deltog inte i ESDP-processen. Därutöver är det lokaliserat så långt från den europeiska kontinenten att inget större intresse för ESDP-processen eller dokumenten har visats. Även om frågor rörande stad-land partnerskap och flerkärnig utveckling kan vara av visst intresse lägger diskussionerna mer vikt vid det faktum att inget europeiskt land har lika extrema förhållanden som Island har, vilket i hög grad är fallet. Inom området fysisk-funktionell politik illustrerar debatten om Islands deltagande i Interreg III att det vore fel att beskriva Island som ett likformigt och isolerat land. Framväxten av regioner och växande ambitioner när det gäller regional planläggning indikerar på samma sätt att Isländsk planläggning blir allt mer och mer överrensstämmande med andra europeiska planläggningssystem. Detta är emellertid inte ett resultat av direkt inflytande från den europeiska unionen utan mer generella trender som reflekterar tidsandan. 253
4 Genom de nordiska ländernas korporatismiska tradition har de verkligen i hög grad varit lämpade till att delta i diskursiv integration, med uppenbara effekter på deras planläggningssystem och politik, med introduktionen respektive förstärkningen av en regional nivå och uppriktiga försök till tvärsektoriell integration som framstående exempel. Medan diskursiv integration var framgångsrik då det gäller anpassningen till europeisk politik och diskurs, så har de nordiska länderna varit mindre benägna och/eller villiga att utnyttja det tillfälle diskursiv integration erbjuder dem att forma den europeiska debatten. (För mer information om sambanden mellan nationell och europeisk fysisk-funktionell planläggning i de nordiska länderna se boxarna.) Genomgången av fysisk-funktionell planläggning i de fem nordiska länderna identifierar en rad centrala skillnader rörande sättet på vilket de deltar i den europeiska debatten. Norge är ytterligare ett icke nordiskt EU-medlemsland. Norge, i jämförelse med Island, uppför sig emellertid ofta som om det vore ett medlemsland. Följaktligen följer Norge intensivt europeiska debatter rörande fysisk-funktionell planläggning och fysisk-funktionell politik, och inom områden där det har ett intresse deltar det fullt ut med sina egna medel. Exempel är det norska bidraget till EU-kompendiet om fysiskfunktionella planläggningssystem och politik, och det aktiva deltagandet i Interreg- program. I enlighet därmed finns det åtskilliga influenser från den europeiska scenen. Bortsätt från norskt deltagande i EU-aktiviteter kan dessutom europeiska influenser spåras i norska politiska dokument. Ett intressant exempel på EDSP-tillämpning återfinns inom fältet (ekonomisk) regionalpolitik snarare än inom den (fysiska) planläggningssektorn. I stortingsmelding om regionalpolitik från 2001 görs klara referenser till europeisk fysisk-funktionell politik. Delar av dessa referenser utgörs av ESDP-inspirerade scenarios rörande utvecklingen av de fem större regionerna, de så kallade Landsdelstudiene. I allmänhet, även om den norska tolkningen av ESDP kan åberopa egna idéer, anses ESDP ge mervärde till den norska debatten. Trots dessa anpassade procedurer är utvecklingen i Norge och Europa på väg i olika riktningar, med reformen rörande uppdelning av arbete mellan tre skikt av den statliga organisationen som ett klart exempel. Sålunda väljer EU att stärka den regionala nivån medan den norska debatten ifrågasätter användbarheten av regioner och vill marginalisera eller helt avskaffa den regionala nivån. 254
5 En huvudslutsats är vikten av överlappningar av såväl institutionell som personlig karaktär mellan den europeiska politiska sfären och den nationella politiska sfären. Dessa grundbultars position är i sin tur beroende av den nationella planläggningens formella struktur. De är likaledes ansvariga för skillnaderna i de nordiska EU-medlemsländernas sätt att anpassa sig till ESDP. Alla de nordiska länderna, med undantag av Island, tar hur som helst EDSP i beaktande trots dessa skillnader. Det vidsträckta europeiska inflytandet ger upphov till frågan om hur vida och i vilken utsträckning vi bevittnar en harmonisering av planläggningspolitik och system i Europa. Slutsatsen är att diskursiv integration leder till harmonisering av planläggningspolitik, men om det på samma sätt bidrar till en harmonisering av planläggningssystemen återstår att se. Kanske är harmonisering inom detta område mer sannolikt att följa den klassiska vägen, med fokus på att delegera formell kompetens till europeiska I Sverige ligger behandlingen av ESDP mer i linje med Norge än med de andra nordiska EU-medlemsländerna. Sverige försökte inte aktivt påverka den europeiska debatten utan satte istället igång en bred nationell dialog om ESDP. Först sågs ESDP som ett nytt planläggningsverktyg. Senare gled fokus i den nationella dialogen över mot nya krav på svensk planläggning och behovet av ett svenskt fysisk-funktionellt utvecklingsperspektiv. I allmänhet visar emellertid utveckling rörande ESDP och regionalpolitik och framväxten av regioner i Sverige hur svensk politikuppläggning intensivt hämtar stoff från den europeiska debatten. Huruvida detta är ett avsiktligt drag eller bara svårt-att-förutsäga sidoeffekter av diskurser inom politiska sfärer, så uppvisar Sverige ett högt europeiserande rörande anpassandet till trender igångsatta av kommissionens politik. Då dessa resultat mest återfinns inom den svenska politiska sfären är de ofta inte lätta att utskilja för en utomstående. Ur denna synvinkel åskådliggör Sveriges hantering av ESDP den nordiska dualismen mellan (fysisk) planläggning och (ekonomisk) regional utveckling. Konceptet fysisk-funktionell planläggning utmanar denna separation av sektorer och leder till intensiva debatter innan åtgärder kan vidtas. Formellt sett kan anpassningen vara obetydlig; i fallet ESDP har det till och med ansetts icke existerande. Detta beror emellertid huvudsakligen på att arbete är på gång rörande anpassningen av grundläggande strukturer. Här går integrationen djupare än i länder som bara behöver ta i bruk nya politiska modeord. 255
6 kommissionen och etablerandet av institutionella strukturer. En initierad/avancerad gissning vore därmed att den huvudsakliga diskursiva europeiska integrationen genom nätverksförvaltning kommer att leda till harmonisering av fysisk-funktionell planläggningspolitik. Därtill måste man vara medveten om att diskursiv integration inte säkerligen är ett stabilt utan snarare ett övergångsstadium i en lång process för att etablera ett nytt europeiskt politikområde. Detta är redan antytt i den teori på vilket detta är baserat, teorin om styrening genom nätverk (Kohler-Koch) som beskriver hur kommissionen arbetar för att utvidga sitt ansvarsområde. Vidare leder tvunget strategin om lösa strukturella kopplingar (Benz) till en diskussion om de formella strukturerna och stödjer således Kohler-Kochs tes att europeiska nätverk är igångsatta med avsikten att så småningom utvidga EU:s kompetens. Mot denna bakgrund skulle diskursiv integration som ett sätt att påverka europeisk fysisk-funktionell planläggning, såsom illustrerats i denna studie, bara vara en passerande fas i processen att etablera fysiskfunktionell planläggning som ett europeiskt politikområde. Må det vara hur det är med den saken, denna studie åskådliggör att europeisk integration genom nätverksarbete och politiska diskurser är möjligt. Malin Hansen var så vänlig och översatte sammanfattningen från engelska till svenska. 256
7 First published in 2002 by Nordregio. PO Box 1658, SE Stockholm, Sweden Tel , fax: nordregio@nordregio.se website: Böhme, Kai: Nordic Echoes of European Spatial Planning: Discursive Integration in Practice Stockholm: Nordregio 2002 (Nordregio Report 2002:8) ISSN ISBN Nordic co-operation takes place among the countries of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, as well as the autonomous territories of the Faroe Islands, Greenland and Åland. The Nordic Council is a forum for co-operation between the Nordic parliaments and governments. The Council consists of 87 parliamentarians from the Nordic countries. The Nordic Council takes policy initiatives and monitors Nordic co-operation. Founded in The Nordic Council of Ministers is a forum for co-operation between the Nordic governments. The Nordic Council of Ministers implements Nordic co-operation. The prime ministers have the overall responsibility. Its activities are co-ordinated by the Nordic ministers for co-operation, the Nordic Committee for co-operation and portfolio ministers. Founded in Stockholm, Sweden 2002
APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet
APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad
För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige
Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06
Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter
Regional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
10667/16 SON/gw 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.
svenska NordForsk Strategi
svenska NordForsk Strategi 2011-2014 Miljömärket Svanen etablerades i 1989 av konsumentsektorn under Nordiska ministerrådet. side 2 Övergripande mål side 3 Huvudfrågor och strategiska ageranden på den
Ett nytt partnerskap för sammanhållning
Ett nytt partnerskap för sammanhållning konvergens konkurrenskraft samarbete Tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning Europeiska kommissionen Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att
Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige
Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Kommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet 2016-05-13
State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet 2016-05-13 Gunnar Lindberg Nordregio Eds: Julien Grunfelder, Linus Rispling, Gustaf Norlén. Chapters by: Andrew Copus, Lisbeth Greve Harboe, Timothy
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN
INTEGRERAD TERRITORIELL INVESTERING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana
Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the
Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2
Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och
Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK. Sveriges ordförandeskap 2018
PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 PROGRAM FÖR REGIONALPOLITIK Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:781 ISBN 978-92-893-5265-9 (PRINT) ISBN 978-92-893-5266-6
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet
EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika
En ny strukturfondsperiod. Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad
En ny strukturfondsperiod Ellinor Ivarsson Avd för tillväxt och samhällsbyggnad EU:s långtidsbudget 2014-2020 Skydd och förvaltning av naturresurser 33,90% 38,90% Frihet, säkerhet och rättvisa EU som global
Regionalt inflytande i förberedelseprocessen inför den nuvarande strukturfondsperioden. Slutsatser och reflektioner
Regionalt inflytande i förberedelseprocessen inför den nuvarande strukturfondsperioden Slutsatser och reflektioner Arbetet inför nuvarande programperioden Utgångspunkter Enligt förordningen ska varje medlemsstat
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Att sätta sin region i ett sammanhang
Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto
Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard
NVL och nätverkande i Norden. Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net
NVL och nätverkande i Norden Antra Carlsen, huvudkoordinator www.nordvux.net Nordiskt samarbete inom LLL Policy NMR:s strategiplan (MR U 2011 13) Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion
Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda
Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga
EU-finansiering hur går det till och vad finns?
EU-finansiering hur går det till och vad finns? Göteborgsregionens kommunalförbund Linda Bell Projektkoordinator, GR Planering Rykten om EU-finansiering. Mycket Administration Svår ekonomi.. Krångligt!
Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Policy för internationellt arbete
1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen
Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete
Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors
Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen
EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE
Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,
1 Inledning och sammanfattning
7 1 Inledning och sammanfattning Den Europeiska Unionens stöd till forskning har expanderat betydligt under senare år. Det fjärde ramprograrnmet för FoU förhandlades fram under år 1993 och avser åren 1994
*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,
16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE
16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes
Att lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen
Remissvar 2007-12-06 M2007/3162/H 013-2007-3317 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Tydligare statligt ansvar i plan- och bygglagen Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har anmodats inkomma med remissvar
EU integration Internationell Politik
EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder
Rå det fö r nördiskt såmårbete öm funktiönshinder Strategi för 2014-2017 Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder Innehåll Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder... 2 Vision... 3 Målgrupper...
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?
Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology
Heat exchangers -Terminology Värmeväxlare - Terminologi The European Standard has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of with a Swedish translation. This
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.2.2009 KOM(2009) 55 slutlig 2009/0020 (CNS) C7-0014/09 Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av avtalet mellan Europeiska
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna
OM GRÄNSHINDERDATABASEN
A print-out from the Nordic Council of Ministers border barriers database. http://www.norden.org/granshinder Printed: 01.07.2016 OM GRÄNSHINDERDATABASEN Om denna utskrift Detta är en utskrift från Nordiska
Detta_ tycker_vi.doc
Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare
Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2010
Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2010 Aktiemarknadsnämnden gjorde under år 2010 i genomsnitt nästan ett uttalande i veckan. De allra flesta uttalandena handlade om offentliga uppköpserbjudanden eller
Riktlinjer för förbundets internationella arbete
Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting
Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final 2011/0103 (NLE) Ändrat förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas förenta
DIARIENUMMER G30441-21-11
BESLUT SMÅPROJEKT 2011-03-18 DIARIENUMMER G30441-21-11 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränskommittén Østfold-Bohuslän/Dalsland/ Fyrbodals kommunalförbund Att: Yvonne
Beslut Justitiedepartementet
Beslut 2017-03-28 Justitiedepartementet Beslut av Övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet om allmän inriktning rörande tilldelning av medel ur fonden Bakgrund och förutsättningar Fonden för
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008
NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008 Antagen av North Swedens ägarråd 19 december 2007 Innehåll Introduktion...3 1. Bakgrund...3 1.1 Historik...3 1.2 Mål...3 1.3 Organisation... 3 2.
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018
Integrationen i ett europeiskt, nationellt och lokalt perspektiv Östen Wahlbeck ÅA, Vasa, 21 mars 2018 Presentation Östen Wahlbeck Professor II i statsvitenskap vid University of Southeast Norway. (MA
EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE
EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE Europeiskt territoriellt samarbete är det instrument inom sammanhållningspolitiken som används för att på ett gränsöverskridande sätt lösa problem och gemensamt utveckla
Dagordningspunkt: Gemensamma kommittén 1
RIF, Gemensamma kommittén dp. 1 b Rådspromemoria 2015-06-04 Justitiedepartementet Enheten för migrations- och asylpolitik Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 15 16 juni 2015 Dagordningspunkt:
Metoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Förklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige.
Antaget vid Europaforum Norra Sverige XXI, Östersund 13 mars 2015 Europaforum Norra Sveriges synpunkter och rekommendationer kring ESI-fondernas programskrivningsprocess i Sverige. Europaforum Norra Sverige
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Fiskeriutskottet 2016/0192(NLE) 19.9.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge
Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007
kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet
Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter
30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande
Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet
Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets
Att organisera för regional utveckling. Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS
Att organisera för regional utveckling Lukas Smas, NORDREGIO Johan Wänström, CKS Att organisera för regional utveckling Olika forskare olika perspektiv Lukas Smas, kulturgeograf och Johan Wänström, statsvetare
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.
Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015
Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera
13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt
Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,
Ny programperiod 2014-2020
Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:
1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE
Tillväxtverket och OECD 28 november 2016
Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Program 9.00-10.00 Hur jobbar Tillväxtverket med OECD Introduktion: Vad är OECD? Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Några exempel på hur Tillväxtverket tar
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken. Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23
SKL och EU hur arbetar vi och varför samt aktuella frågor inom sammanhållningspolitiken Helena Gidlöf avd Tillväxt och Samhällsbyggnad 2014-10-23 Sveriges Kommuner och Landsting Är en intresse- och arbetsgivarorganisation
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska
Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18
Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen
Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL?
EVA BLOMBERG, GUN HEDLUND OCH MARTIN WOTTLE (RED.) KVINNORS FÖRETAGANDE MÅL ELLER MEDEL? SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se www.sns.se
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,