Nr Mot :1722 Il. av herr Wijkman i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1973 :55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhe t.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nr Mot :1722 Il. av herr Wijkman i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1973 :55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhe t."

David Hans Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Mot :1722 Il Nr 1722 av herr Wijkman i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1973 :55 angående omlokalisering av viss statlig verksamhe t. Regeringen fö reslår i propositionen 1973:5 5 att patentverke ts bolagsbyrå skall flytta till Sundsvall. Bolagsbyrå n är patentverkets näst största enhet med ca 150 anställda, varav 25 är jurister. Till gmnd för bolagsbyråns verksamhet ligger aktiebolagslagen. Aktie bolagslagens många detaljrika regler om registrering av aktiebolag och förhållanden som rör aktiebolag är tillkomna i syfte att skapa kontroll av och insyn i bolagens verksamhet till säkerhet för det allmänna, för dem som gör affärer med bolag och för aktieägarminorite ter. Det innebär att bolagsbyrån har att utöva en mycket viktig uppgift vid handläggning av bolagsärenden. Bland dessa ärenden märks bolagsbildningsä rende n, registerändringsärenden, firmaärenden, bevisärenden, räkenskapsärenden och filialregisterärenden. Efterfrågan på bolagsbyrå ns service är mycket stor. Mer än l registreringsbevis beställs och expedieras årligen. Som regel föreligger önskemål - och ett däremot svarande behov - att få beställt bevis expedierat omgående. Bolagsbyrån har tidvis under senare år på grund av den stora efterfrågeökningen haft svårigheter att kunna expediera bevis inom rimlig tid. Balanser har uppstått och föranlett upprepad och allvarlig kritik. En mycket be tydande personkontakt har bolagsbyrån med allmänheten när det gäller aktiebolagens redovisningshandlingar. Dessa handlingar är en viktig källa till insyn i ett bolags ekonomiska förhållanden. De efterfrågas i sto r utsträckning av soliditets- och upplysningsbyråer, inkassoföretag, banker, advokater, revisorer, branschorganisationer, fackliga organisationer m. fl. Representanter för de nämnda intressentgmpperna besöker dagligen bolagsbyrån, och n ågra företag har personal sysselsatt med dessa uppgifter på heltid. Bolagsbyrån har upplåtit flera rum fö r denna verksamhet i anslutning till byrå ns lokaler. Omkring hälften av alla aktiebolag är lokaliserade till stockholmsområdet. l Storstockholm finns o ckså bankernas största notariatavdelningar och den övervägande delen av landets advokat- och revisionsbyråer, vilka anlitas fö r uppdrag i bolagsbildnings- och registerändringsärenden, samt de soliditets- och upplysningsbyråer som behöver ti llgång ti ll bolage ns redo visningshandlingar. Allmänt bör beträffande bo lagsbyråns verksamhet understrykas att starka ekonomiska skäl och hänsy n till rättssäkerheten kräver snabb handläggning av ärendena. Allmänhetens och samhällets krav på effektiv insyn i näringslivet

2 Mot. 1973: växer. Under ett år tar bolagsbyrån emot ca telefonsamtal, varav ca 80 % kommer från stockholmsområde t och ca besök; flertalet besökare hör hemma i stockholmsområdet. l likhet med vad so m i princip gäller för hela patentverket bestrider bolagsbyråns kunder genom avgifter hela kostnaden för byråns verksamhet. Det är mot den bakgrunden ett rimligt krav att byrån tillhandahåller sina tjänster på en plats som är bekvämt tillgänglig för det stora flertalet av kunderna. Utan en förändrad o rganisation av bolagsbyrån föreligger starkt behov av kommunikation mellan byrån och andra av patentverkets enheter. Bolagsbyrån saknar för närvarande resurser att själv fullgöra de uppgifter som nu sköts för bolagsbyråns del av patentverkets administrativa byrå samt av patentverkets datasektion, vilken sedan flera år tillbaka arbetar på att utveckla ADB-baserade system för bolagsbyråns verksamhet. Härutöver föreligger ett ömsesidigt kontaktbehov mellan bolagsbyrån, varumärkesbyrån och namnbyrån genom patentverket. Det gäller likhetsgranskningen av bolagsfirmor mot varumärkes- och släktnamnsregistren och av varumärken och släktnamn mol aktiebolagsregistret. Detta informationsutbyte, som är ett led i den i vederbörande lagar föreskrivna förgranskningen av ärendena, har e n betydande omfattning och föran Jeder dagliga kontakter inom verket. Svårigheterna med informationsutbytet mejjan dessa enheter ligger i att allt relevant material måste beaktas, vilket innebär alt granskningen måste ske även på nyinko mmet material. Lättheten att nå personlig ko ntakt bland dem som sysslar med likhetsbedömningen av de olika typerna i ärendena har i praktiken visat sig synnerligen värdefull. Det säger sig självt att arbete t blir avsevärt tyngre och att längre behandlingstider måste bli följden av en förläggning av registren till olika orter. Aktiebolagsutredningens betänkande med fö rslag till ny aktiebolagslag m. m. framlades år 1971 (SOU 197 1:15). Den uppmärksamhe t som aktiebolagsbildningen varit föremål för under en längre tid kommer att påverka den nya lagens slutgiltiga innehåll. Kraven på insyn i aktiebolagen har successivt skärpts. Det synes rimligt att avvakta avslutandel av arbetet på den nya aktiebolagslagen innan beslut fattas om bolagsbyråns framtida organisation och förläggning. Regeringens proposition om höjning av minimigränsen för aktiekapital kommer att få en stor betydelse för verksamheten vid bolagsbyrån. En utflyttning av byrån bör därför ej verkställas förrän effekten av propositionen kan utvärderas. Förslaget tiji en fullständig firmalag behandlas för närvarande av lagrådet. Firmalagen kommer att innehålla regler o m bl. a. aktiebolags firma. Den nya lagstiftningen har sålunda intimt samband med bolagsbyråns verksamhet och o rganisation. Det finns därför anledning att vänta med ett beslut i lokaliseringsfrågan tills effekten av den nya firmalagstiftningen kan faststäuas. För bolag, rörelseidkare, föreningar och stiftelser är bilden splittrad i vad avser såväl registrerings- som identitetsnumrering. Aktiebolag registreras nu hos patent- och registreringsverket; handels-

3 Mot. 1973: bolag, ekonomiska föreningar, vissa stiftelser, vägföreningar och samfälligheter och gemensamhetsinrättningar hos länsstyrelserna etc. För vissa juridiska personer, såsom ideella föreningar och vissa stiftelser, föreligger över huvud taget ingen registreringsplikt Detta medför svårigheter beträffande rättssäkerheten vid bl. a. firmagransk ningen, vilket redan uppmärksammades av utredningen, vars betänkande ligger till grund för firmalagförslaget. Fråga n har även uppmärksammats av statskontoret, bl. a. av datatekniska skäl. Om någon ändring härvidlag skall verkställas, är det för bolagsbyråns framtida verksamhet av stor vikt att detta klarläggs innan bolagsbyrån utlokaliseras. Patentverkets engångsutgifter för en utlokalisering av bolagsbyrån till Sundsvall beräknas uppgå till 5 miljoner kronor. I detta belopp ingår kostnader för utrustning av nya kontorslokaler, egentliga flyttningskostnader samt utlokaliseringskostnader för personalen. I beloppet ingår även en kapitalförlust härrörande från den investering som gjorts i utrustning till de helt nya kontorslokaler i Stockholm som bolagsbyrån flyttat in i den 2 oktober Kostnaderna för flyttningen uppgick till kronor. Det synes bl. a. mot bakgrunden härav särskilt märkligt att bolagsbyrån blivit föremål för förslag om utlokalisering. För de närmaste åren efter en utlokalisering beräknas den ärliga kostnadsökningen för bolagsbyrån till l miljon kronor. Häri ingår kostnader föranledda av bolagsbyråns geografiska separation från det övriga patentverket sam t kostnader föranledda av produktionsbortfall, längre kommunikationsvägar etc. Patentverket har anfört att d et ej är tänkbart att utföra en nöjaktig ledning av bolagsbyrån verksamhet från Stockholm o m bolagsbyrån förläggs till Sundsvall. En utlokalisering måste således medföra att bolagsbyrån omvandlas till en självständig myndighet. Bolagsbyråns egen personal har starkt vänt sig mo t utlokaliseringsförslaget. I en enkät som besvarades av 94 anställd a förklarade sig endast 5 personer vilja medfölja till Sundsvall. 6 svarande visste ej hur de skulle komma att förhålla sig. Övriga uppgav av olika o rsaker att de ej önskade flytta med. Bolagsbyråns fram tida verksamhetsområde ter sig ovisst mot bakgrunden av ouppklarade Jagstiftningsfrågor. Utlokaliseringsförslaget medför en väsentlig effektivitetsförlust o ch dryga extrakostnader för bolagsbyrån. Servicen försämras och fördyras för kunderna som i så hög grad återfinns i Stockholm. Mot denna bakgrund och då utlokaliseringen således innebär minskad anställningstrygghet och orsakar familjesplittring sam t arbetslöshetsproblem för ev. medflyttand e anhöriga och förlu ster även i vad gäller privatekonomi (bostadsbyte, extraarbete m. m.) bör regeringens förslag till utlokalisering icke bifallas. Frän Föreningen Auktoriserade revisorer, Stockholms handelskammare, Svenska bankföreningen, Svenska revisorssamfundet och Sveriges advokatsamfund har inkommit yttranden till patentverket med anledning av utlokaliseringsförslaget. Samtliga yttranden är starkt negativa till utlokaliseringen.

4 Mot. 1973: Moderata samlingspartiet har i partimotion yrkat avslag på propositionen 1973 :55. För så vitt detta krav icke skulle bifallas i sin helhet, talar särskilda skäl för att åtminstone avslå förslaget i vad avser utflyttning av bolagsbyrån. Åberopande det anförda hemställs att riksdagen yrkar avslag på förslaget i propositio nen 1973:55 om en utlokalisering av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå. Stockholm den 3 april 1973 ANDERS WJJKMAN (m)

6 GOT AB S Stockholm 1973

Relevanta dokument

Nr J propositio nt:n 1974: 142, Förmy nderskap, föreslås bl. a. borttagande. Mo t :

Nr J propositio nt:n 1974: 142, Förmy nderskap, föreslås bl. a. borttagande. Mo t : Mo t. 19 74 : 1947 4 Nr 1947 av herrar Norrb y och Börjesson i Falköping i anledning av Kungl. Maj :ts proposition 1974:142 med fö rslag tilllag om ändring i fö räldrabalke n, m. m. J propositio nt:n 1974: