Röntgensjuksköterskans kommunikation med barn en litteraturstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röntgensjuksköterskans kommunikation med barn en litteraturstudie"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2014 Röntgensjuksköterskans kommunikation med barn en litteraturstudie Författare: Beatrice Fernström Handledare: Marianne Axman Titel: Sjuksköterska/ Fil. magister Arbetsplats: Universitetssjukhuset Örebro

2 Abstrakt Bakgrund: Barnets språkliga utveckling beror på ålder och individens egen utveckling. För att ge information till barn krävs därför en viss förståelse av deras utveckling, detta för att informationen ska kunna individanpassas så barnen förstår vad som sägs. Syfte: Syftet är att ta reda på kommunikations och informationens betydelse mellan barn och röntgensjuksköterskan för att nå bästa undersökningsresultat. Metod: En litteraturstudie har genomförts där sökningar har förekommit i databaserna Cinahl och Medline. Sökorden var child, communication, radiographer, hospital, samt meningen how to communicate with child AND hospital. Efter tre urval samt kvalitetsgranskning valdes sju artiklar vilka utgör grunden till resultatet. Resultat: Överlag ville barnen vara delaktiga i kommunikationen gällande deras vård. Barnen påpekade dock att informationen som de fick, alltid inte var anpassad efter deras förstående och därför var inte detta möjligt. Det förekom barn som inte ville eller fick chansen att delta i kommunikationen, då den istället skedde mellan sjukvårdspersonal och föräldrar. Det bidrog till att barnet kände sig ignorerad, oroad och besviken, medan ett inkluderat barn var gladare. Konklusion: Denna litteraturstudie visar att majoriteten av barnen som är i behov av en röntgenundersökning eller någon annan form av undersökning, vill få information. Det är viktigt att kommunikationen är anpassad efter barnets förståelse, för att minska oro vid undersökning. Nyckelord: Barn, kommunikation, information, vård, röntgensjuksköterska

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Barns rättigheter Vad är kommunikation och information? Att kommunicera med barn Att förberedas och informeras inför röntgenundersökningar Småbarn: 0-3 år Förskolebarn:3-7 år Skolbarn: 7-13 år Upplevelser i vården Hur barn reagerar på stress Syfte Frågeställning Metod Urval Analys Etiska aspekter Resultat Barnets deltagande i kommunikationen Kommunikationen och informationens betydelse Föräldrarnas påverkan Tidigare erfarenheter Sjukvårdspersonalens påverkan av kommunikationen Att skapa en kommunikation Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Artikelmetodens påverkan Kommunikationen med barn Kommunikation och information inför behandlingen Interaktion med föräldrar Konklusion... 16

4 8. Referenser Bilaga Bilaga

5 1. Inledning Årligen besöks Sveriges barnsjukhus av flera tusentals barn och ungdomar som behöver undersökas av olika anledningar (1). Barn kan uppleva en röntgenklinik som skrämmande då miljön är ny med stora apparater och främmande ljud. Därför kan det framkalla oro och rädsla hos barnet. Av den anledningen är det av vikt att förbereda och informera barnet om vad det kan komma att träffa på vid en röntgenundersökning, samt hur undersökningen kommer att gå till (2). Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor (SFR) har i Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska skrivit att röntgensjuksköterskan ska ge patienten den information som är nödvändig. Patienten behöver få stöd och uppmuntran vid genomförande av undersökning. Det står även att röntgensjuksköterskan ska utföra en personcentrerad vård genom att ta hänsyn till patientens omvårdnadsbehov samt att se till att patienten känner trygghet och välbefinnande vid undersökningen (3). Röntgensjuksköterskan kan stå inför utmaningar vid undersökning av barn, framför allt de allra yngsta då de kan var oförmögna att följa muntliga instruktioner. De äldre barnen har lättare att samarbeta med hjälp av tydliga instruktioner från röntgensjuksköterskan (2). Vid den verksamhetsförlagda utbildningen som ingår i röntgensjuksköterskeutbildningen har författaren träffat på samt undersökt barn. Vissa av dessa barn har författaren upplevt varit svåra att skapa en kommunikation med. Detta har framkallat ett intresse för hur en kommunikation med barn kan skapas för att en bra undersökning ska uppnås, då mötet med barn under en röntgenundersökning kan vara kort. 2. Bakgrund 2.1 Barns rättigheter Från nyfödd till dess att barnet har fyllt 18 år räknas människan som barn (4). Barn som söker vård av något slag är sällan själva, utan har någon medföljande vårdnadshavare. Enligt Föräldrabalken är det föräldrarna som har vårdnaden om barnet till dess att det är 18 år. Det är också skrivet att de beslut som tas gällande barnets 1

6 vårdnad är i hänsyn till vad som är bäst för barnet, men att i förhållande till barnets ålder och mognad, även ta hänsyn till barnets egen vilja (5). I Hälso- och sjukvårdslagen står det att alla har rätt till vård på lika villkor. Det står också att barn precis som vuxna har rätt att vara delaktig i sin sjukvård. För att detta ska vara möjligt behöver informationen individanpassas (6). 2.2 Vad är kommunikation och information? Enligt Nationalencyklopedin har ordet kommunikation två betydelser; förflyttning av människor eller varor men också samtal och informationsspridning (7-8). Information innebär, i vissa fall, att genom kommunikation ge ut kunskap (9). Kommunikation inom vården är av stor betydelse, enligt Fossum, då kommunikation krävs för överlevnad och samarbete samt att personliga behov ska tillgodoses (8). Det finns två former av kommunikation; verbal och icke-verbal kommunikation. Den verbala kommunikationen innebär att information ges i form av tal och skrift medan den icke-verbala kommunikationen sker genom det kroppsliga språket (7). 2.3 Att kommunicera med barn I Kommunikation samtal och bemötande i vården beskriver författaren att det krävs en speciell skicklighet hos sjukvårdspersonalen, då det är mellan flera som kommunikationen ska ske. Dessutom krävs en viss förståelse för barns utveckling för att informationen till dem ska ligga på en lagom individnivå så att de förstår vad som sägs (10). Tveiten beskriver detta på liknande sätt i Omvårdnad i barnsjukvården där hon tar upp hur barnets språkliga utveckling varierar beroende på åldern samt den individuella utvecklingen (11). Detta leder till att det är stor skillnad att prata med ett barn på fem år, tio år och femton år (10). För att barn ska behålla förtroendet för sjukvårdspersonalen är det viktigt att kommunikationen mellan dem är ärlig. Barn är duktiga på att läsa av kroppsspråk och förstår när sjukvårdspersonalen inte talar sanning. Därför kan det löna sig att till exempel tala om att det eventuellt kan göra ont (10). 2

7 2.4 Att förberedas och informeras inför röntgenundersökningar Lekterapi är en vanlig form av förberedelse inför en undersökning. I en studie genomförd av Edwinson Månson et al. så använde sig 55 av Sveriges barnavdelningar någon form av lek inför en undersökning (12). Enligt Hardwick et al. kan lekterapi användas som förberedelse inför en röntgenundersökning för att barnets oro ska minska. Men de varnar också för att om lekterapin inte används på rätt sätt så kan det göra mer skada än nytta. Därför är det viktigt att först ta reda på barnets och föräldrarnas tidigare erfarenheter, för att kunna reda ut eventuella missförstånd (13). På en röntgenklinik finns det olika modaliteter som barnen kan undersökas med. Beroende på vilken röntgenundersökning som barnet ska genomgå, så finns det möjlighet för barnet, om det vill, att få besöka röntgenavdelningen innan undersökningsdagen enligt Björkman (14). Vid till exempel en akut röntgenundersökning rekommenderar Wilson att röntgensjuksköterskan redan i väntrummet förklarar hur undersökningen ska gå till. Detta för att det unga barnet ska få tid till att vänja sig och bli bekväm med röntgensjuksköterskan (15) Småbarn: 0-3 år Dessa barn vet med stor sannolikhet inte riktigt varför de har kommit till röntgenkliniken. Av denna anledning är det viktigt att föräldrarna har fått tillräckligt med information inför undersökningen (14, 16). Enligt Edwinson Månsson kan en otrygg förälder göra att även barnet känner sig rädd och orolig, vilket i sin tur påverkar undersökningen. De äldre barnen i denna åldersgrupp behöver få vetskap om vad som kommer att hända (16) Förskolebarn:3-7 år Barnen i denna åldersgrupp är i behov av en kort och enkel information om hur undersökningen kommer att gå till. Det kan vara bra att först undersöka en docka vilket ger barnet chansen att uttrycka sina funderingar som kan komma att uppstå (14, 16). Björkman nämner att det är av vikt att barnet får bekanta sig med omgivningen och röntgensjuksköterskan innan undersökningen påbörjas (14). 3

8 2.4.3 Skolbarn: 7-13 år Björkman nämner att det är viktigt att barnet känner kontroll över situationen, vilket kan skapas genom att röntgensjuksköterskan guidar barnet genom undersökningen och hela tiden berättar om nästa steg. Detta går att göra genom att blanda information med vardagliga händelser, vilket även gör att barnet får något annat än undersökningen att fundera på. Information som uttrycks med negationer är något som kan göra att barnen mellan dessa åldrar skräms och en förstärkt rädsla kan skapas. Göra ont, inte farligt och sticka är några exempel på negationer som bör undvikas enligt Björkman (14) Tonåringar: år För denna åldersgrupp är integriteten viktig, då barnet håller på att utvecklas både kroppsligt och mentalt (10, 14). För att inge förtroende hos en tonåring är det viktigt att de möts av respekt. Det är även viktigt att röntgensjuksköterskan gör de medvetna om att dialogen mellan dem är konfidentiell (10, 16). Ett samtal mellan röntgensjuksköterskan och tonåringen kan bli informationsfattig om föräldrarna är närvarande. Därför kan det vara bra om röntgensjuksköterskan frågar tonåringen om han eller hon vill att föräldrarna ska vara närvarande vid röntgenundersökningen. Annars kanske tonåringen inte vill neka föräldrarna att vara med (10, 14,16). 2.5 Upplevelser i vården Vissa barn kan uppfatta sjukvård som något positivt då barnen får chans att lära sig samt utforska nya upplevelser. Men de flesta barn förknippar sjukvård med negativa upplevelser till exempel nålar (17) och smärta (18). Det är inte ovanligt att barn kan komma att känna sig ensamma och rädda när de behöver vistas på sjukhus under en längre tid (17). Då det är en annan miljö jämfört med vad barnen är vana vid så kan även hemlängtan förekomma samt viljan att få bestämma över sig själva (19). 2.6 Hur barn reagerar på stress Hur människan reagerar på stress beror på individen. Några faktorer som kan vara avgörande är individens mentala utveckling, situationen som har orsakat stressen samt stödet efteråt (20). Oavsett barnets ålder kan sjukvården, i vissa fall, orsaka att barnet blir stressat och känner sig otryggt. Att vara patient innebär en ny och främmande miljö 4

9 för barnet, speciellt om det behöver läggas in. Ett barn som känner ångest och otrygghet är ofta mer klängigt än normalt, vilket tydligt kan märkas genom att det inte vill lämna sina föräldrar. Hur sjukvårdspersonalen ska gå tillväga för att, till viss del, minska stressen anpassas efter individen. Stressen kan reduceras bland annat genom att låta barnet få behålla sin egen leksak istället för att ersätta den med något som det inte finns någon relation till. Det är även viktigt att upplevelserna får bearbetas av barnet till exempel genom samtal, rita eller precis som vid förberedelser, att leka. När barnet är bättre kan det även hjälpa med återbesök på sjukhuset, upplevelsen kan då vara annorlunda jämförd med när barnet var sjukt (11). 3. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på kommunikationens och informationens betydelse mellan röntgensjuksköterskan och barnet för att nå bästa undersökningsresultat. 3.1 Frågeställning Frågeställningarna är: - Vilka aspekter är centrala i kommunikationen med barn? - Vilken betydelse har kommunikationen för barnets upplevelse vid behandling och undersökning? 4. Metod För att syftet ska kunna besvaras har en litteraturstudie genomförts och materialet har systematiskt samlats in och bearbetats, enligt Willman et al. Enligt Willman et al. används booleska sökoperatorer för att sammanföra eller skilja på sökorden och trunkering innebär att sökordet utökas till flera sökord (21). Litteratursökningarna har skett med fritext-sökning i databaserna PubMed, CINAHL och Medline med flera. De sökord som främst har använts har varit child, 5

10 communication, radiographer, och hospital. Även andra sökord som bland annat radiographic examination, relationship samt patient education har använts men gav inga slutgiltiga resultat. I databaserna CINAHL och Medline kombinerades sökorden med den booleska sökoperatorn AND. För att utöka sökningarna trunkerades ordet child. Ett detaljerat tillvägagångssätt av litteratursökningarna och urvalen presenteras i tabell 1. Manuell sökning i referenslistor (22) har skett och ytterligare en artikel (23) hittades som lämplig till resultatet. Vid sökning av denna artikel användes databasen/söktjänsten Summon vid Örebro universitet. 4.1 Urval Urvalsprocessen inleddes genom att välja ut artiklar efter deras rubriker för att därefter granska abstrakten. De artiklar som fortfarande var intressanta lästes igenom och kvalitetsgranskades genom att följa bedömningsmallarna som är utformade av Willman et al. (21), för att i första hand välja ut de artiklarna med hög eller medel evidensnivå. Även en artikel med låg evidensnivå inkluderades. Bedömningsmallen presenteras i bilaga 1. Inklusionskriterierna för de artiklar som presenteras i resultatet var att de skulle vara av vetenskaplig kvalité, svara på denna litteraturstudies syfte, vara etiskt godkända samt vara publicerade på svenska eller engelska. Artiklarna skulle även handla om barn och kommunikation med sjukvårdspersonal. Om författaren inte kunde bedöma studien utifrån detta examensarbetes syfte exkluderades den. 4.2 Analys Analysen av materialet har utförts genom att flera gånger läsa materialet för att hitta likheter och skillnader mellan de olika studierna (24). Det första som gjordes var att läsa artiklarna och evidensgradera dem, se bilaga 1 för bedömningsmall. Därefter har de utvalda artiklarna sammanställts i en litteraturmatris, som presenteras i bilaga 2. 6

11 4.3 Etiska aspekter Författaren till denna litteraturstudie bekräftar att ingen plagiering har förekommit vilket anses oärligt vid medicinsk forskning enligt Codex (25). Författaren har även behandlat materialet efter sin förmåga för att ett rättvist resultat ska kunna redovisas. Studierna som är inkluderade i resultatet har blivit granskade och godkända av en etisk kommitté. Tabell 1: Sökmatris som beskriver urvalsförfarandet till resultatet. Sök Datum Databas Sökord Begränsningar Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 # 1 3/ Cinahl child* AND communication AND Peer reviewed # 2 11/ # 3 8/ Cinahl Medline radiographer Child* AND communication AND hospital how to communicate with child* AND hospital Limiters - Peer Reviewed; English Language Narrow by Subject Age: - all child Search modes - Find all my search terms English language Manuell 1 sökning Totalt 7 5. Resultat Följande resultat är baserat på sju vetenskapliga artiklar som presenteras i löpande text utifrån studiernas syfte och frågeställning. En sammanställning av artiklarna presenteras i bilaga Barnets deltagande i kommunikationen Björkman et al. genomförde en kvantitativ observationsstudie där de undersökte kommunikationen mellan barnet och röntgensjuksköterskan. Resultatet visade att 92 % av konversationen skedde mellan barnet och röntgensjuksköterskan 7

12 (röntgensjuksköterska barn 75 %, barn röntgensjuksköterska 17 %). Björkman et al. fick fram att samtalen med äldre barn (12-15 år) var mer inriktade på röntgenundersökningen än socioemotionella samtal som var av dominerande karaktär vid samtal av yngre patienter (tre till sex år) (22). 5.2 Kommunikationen och informationens betydelse I studierna av Coyne och Coyne et al. vilka hade syftet att undersöka barnens egna upplevelser gällande kommunikationen och beslutstagande. I studien av Coyne visade det sig att de flesta barnen ville vara delaktiga i kommunikationen och få ta del av vad som skulle komma att hända. De barn som fick vara delaktiga var mindre oroliga för sin sjukhusvistelse, samt att de var gladare eftersom de då kände sig respekterade (26-27). Peña Noreña et al. har fått liknande resultat i deras studie, där syftet var att undersöka utbytet av information mellan barn och sjuksköterska. Ett barn menade på att det var bra för dem (barnen) att veta saker, och en annan deltagare ville veta vad sköterskorna skulle göra eftersom det fick honom att må bättre (28). De barn som upplevde att de inte blev hörda, och därmed heller inte delaktiga i sin vård, kände sig besvikna, ledsna, ignorerade, oroade och ensamma (26-27). Chesson et al. utförde en pilotstudie för att undersöka barnens upplevelse av konventionella röntgenundersökningar. De kom fram till att informationen gällande röntgenundersökningen som de fick före undersökningen var tillräcklig för de flesta deltagarna. Dock ansåg fyra av deltagarna att informationen inte var nog, och hade gärna blivit informerade till exempel om att röntgenutrustningen skulle låta, vilket gjorde att ett av barnen trodde att hon skulle få den över sig. Genom att titta på röntgenutrustningen innan undersökningen, fokusera på någon leksak eller bilder så kunde barnets oro minskas inför undersökningen (23). I studierna av Coyne, Coyne, et al, Lambert et al. samt Peña Noreña et al. förekom det även barn som hellre såg att föräldrarna stod för kommunikationen, mottagandet av information (26, 28-29) och eventuella beslutstaganden (27). Barnen valde medvetet att inte delta, då de inte kände sig mogna för att ta del av informationen som gavs (29), samt att de inte ville bli oroade (27-28). Ytterligare orsak var att språket inte var anpassat efter barnens behov (26-29). Lambert et al. fick även reda på att det är 8

13 situationen som kan vara avgörande om barnet vill vara delaktig i kommunikationen eller inte (29). 5.3 Föräldrarnas påverkan I studien av Chesson et al. hade föräldrarna en positiv inverkan för barnets upplevelse. Detta då en pojke beskrev att hans pappa gjorde honom modig (23). Dock kan barnet lätt hamna i skuggan vid kommunikationsutbytet, vilket både Coyne, Coyne et al. och Lambert et al. påvisar (26-27, 29). I studien av Coyne et al. beskrivs det att ett barn har blivit tillsagd av sin förälder, att vara tyst och inte avbryta när frågor skulle besvaras (27). 5.4 Tidigare erfarenheter Barnets tidigare erfarenheter inom sjukvården kunde påverka huruvida barnet ville delta i kommunikationen eller inte. I studien av Coyne berättade föräldrar till kroniskt sjuka barn, att barnen besatt kunskaper gällande sjukdomen och behandlingarnas tillvägagångssätt, och därför borde deras åsikter respekteras. Dock ansåg en del av föräldrarna att barnen kunde behöva hjälp med vissa beslutstaganden, exempelvis vilken behandling som skulle användas. Detta då barnets faktiska ålder inte alltid stämmer överrens med den mentala åldern (26). 5.5 Sjukvårdspersonalens påverkan av kommunikationen Flera av studierna nämner att barnen inte förstod vad som sades, då informationen inte var individanpassad (26-29). Det förekom även tillfällen då sjukvårdspersonalen ville tala med föräldrarna i enrum eller enbart talade med föräldrarna, trots barnets närvaro. Detta oroade barnen och bidrog till att de kände sig bortglömda (27). Flera barn i två av studierna nämnde att stressad sjukvårdspersonal förhindrade deras deltagande då de inte fick svåra ord förklarade för sig. Detta ledde till att barnen inte vågade ställa sina frågor i rädsla för att störa, utan väntade hellre istället på att sjukvårdspersonalen skulle återkomma (27-28). 9

14 5.6 Att skapa en kommunikation Brady genomförde en studie där barn fick berätta hur de tyckte att en bra sköterska ska vara. De egenskaper som lyftes fram var bland annat trevlig, ärlig, lugn, glad och skojfrisk (30). Liknande egenskaper gick att finna i studien av Coyne et al., där det också nämndes att en kommunikation lättare kunde skapades med barnet, med hjälp av ovannämnda egenskaper. Detta då barnet kunde känna ett förtroende för sjukvårdspersonalen och vågade därför skapa en kommunikation (27). En flicka tyckte att en bra sköterska ska sitta ner när kommunikationen sker med barn, detta för att de ska hamna i samma nivå (30). 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Sökningarna gjordes i första hand i Medline, Cinahl och PubMed. Även sökningar i databaser som PsycINFO, Scopus och SweMed+ gjordes utan att finna artiklar som motsvarade studiens syfte. Under arbetets gång visade det sig att antalet artiklar som motsvarade studiens syfte var begränsat. Därför har författaren valt att inte ha några större begränsningar än de som har förekommit i metodavsnittet. Stort arbete lades ned på att kombinera olika sökord för att kunna finna artiklar ämnade patientrelation vid en röntgenundersökning vilket visade sig vara ett smalt område med lite forskning inom. Syftet reviderades då till det nuvarande och sökorden vidgades genom att ersätta de sökord som var inriktade mot röntgen mot den generella sjukvården. Om en ny litteratursökning skulle ske, skulle resultatet med stor sannolikhet komma att se annorlunda ut, då författaren har funnit verbal communication som ett nytt sökord. Ytterligare anledning att resultatet skulle kunna komma att förändras kan vara att nya artiklar har publicerats sedan litteratursökningen. Vid urvalsförfarande förekom det artiklar som författaren valde att utesluta ur resultat då värdering utifrån författarens kunskap inte var möjlig. Detta kan ha påverkat resultatet i denna litteraturstudie. 10

15 Viss litteratur som förekommit i litteraturstudien har varit från slutet av 1980-talet (16), men författaren ansåg att detta kunde användas då tillvägagångssättet att kommunicera och informera inte har förändrats markant, sedan dess. Detta har författaren till denna litteraturstudie kommit fram till då nutida studier kommer med liknande information. I boken Radiologic Sciences and Patient Care nämns det att röntgenundersökningsproceduren kan förklaras i väntrummet för att barnet ska få chans att vänja sig vid röntgensjuksköterskan (15). Författaren till litteraturstudien är tveksam till detta då det kan strida mot Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (31). Det är tveksamt om två av artiklarna som har valts ut till resultatet borde ha inkluderats. Detta då en av dem är en pilotstudie (23) och den andra fick låg evidensnivå (30). Författaren till den sistnämna artikeln hade kombinerat resultat och diskussion under samma rubrik. Det som valdes att redovisas har med omsorg valts ut för att artikelförfattarens tankar inte skulle påverka resultatet. Båda artiklarna valdes ändå att tas med, då de ansågs bidra till resultatet. Istället för att använda metoden litteraturstudie för att besvara detta syfte, hade författaren själv kunnat genomföra en intervjustudie. Dock hade författaren behövt genomföra en etikprövning enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (32). Detta hade troligtvis dragit ut på tiden då tiden för utförandet av examensarbetet är begränsat. Ytterligare en begränsning kunde ha varit att tillräckligt med material inte hade hunnit samlats in för att kunna ett rimligt resultat skulle kunna ha redovisats. Danielsson nämner att en intervjustudie tar lång tid att genomföra då författaren behöver sätta sig in i ämnet genom litteratursökning och forskningsläget, innan intervjuerna kan påbörjas (33). Om en intervjustudie skulle ha genomförts så hade en fördel varit att resultatet hade blivit koncentrerat kring vad barn anser om information och kommunikation på en röntgenklinik. Då det årligen publiceras cirka en miljon medicinska artiklar är fördelen med litteraturstudier att det kan räcka med att läsa en enda för att kunna få en sammanfattning över det aktuella forskningsläget. Vid ett genomförande av en litteraturstudie kan det dock förekomma att resultatet baseras på studier som stödjer författarens åsikt, vilket är en nackdel vid denna metod (34). Som ovan nämnt var det 11

16 begränsat med artiklar till denna litteraturstudies resultat, vilket har lett till författaren har varit objektiv vid sin presentation av resultatet. 6.2 Resultatdiskussion Syftet med denna litteraturstudie var att söka svar efter vilken betydelse kommunikationen och informationen mellan röntgensjuksköterskan och barnet har, för att en lyckad undersökning eller behandling ska ske Artikelmetodens påverkan Något som kan ha påverkat denna litteraturstudies resultat är att artiklarna har använt olika metoder för att uppnå ett resultat. Tre av studierna kombinerade datainsamlingsmetoderna observation med intervjuer (26, 28-29). Resterande studier har enbart observerat (22) eller intervjuat barnen (23, 27, 30). Inte heller intervjuformerna var enhetliga mellan artiklarna. Exempelvis i studien av Brady fick barnen rita och utifrån dessa teckningar ställde författaren frågor till barnet (30). Detta innebar att frågorna var individuella för varje barn. Liknande metod användes av Coyne och Lambert et al., men då för att underhålla barnen under tiden som intervjuerna genomfördes (26, 29). Detta verkar vara en bra kompletteringsmetod, då mycket av barnens känslor och tankar kan tolkas genom en bild för att sedan omformuleras till frågor. Dock krävs troligtvis en viss kompetens och övning för att kunna tolka bildernas betydelse. Coyne et al. använde sig av fokusgrupper och enskilda intervjuer (27). Fokusgrupper skulle kunna leda till att nya tankar och åsikter framkallas hos deltagarna, i och med att varje individ alltid tänker likadant. Nackdelen är om deltagarna inte vill eller vågar uttrycka sin åsikt eller tanke i gruppen, precis som även Forsberg och Wengström skriver (24). Då är det bra med enskilda intervjuer som Coyne et al. också använder sig av, och det gör även Peña Noreña et al, Chesson, Coyne (23, 26-28). Förhoppningsvis vågar då deltagaren delge sin tanke och åsikt. Vid fokusgrupper blir det nog även lättare att en diskussion skapas av en fråga än vid enskilda intervjuer. I studien av Björkman et al. skedde observationen genom att röntgenundersökningen videofilmades (22). Detta bör ha lett till att barnet inte antog en annan roll än vad som 12

17 annars hade kunnat ske om en observatör befann i undersökningsrummet. I studierna av Coyne och Coyne et al. fanns observatören på avdelningen och hade direktkontakt med barnen (26-27). Det kan ha bidragit till att barnen inte var bekväma med att bli observerade av en främmande människa. Därför kan barnens beteende ha skilt sig jämfört med om inte det inte hade funnits någon observatör. Men det skulle likväl kunnat ha inneburit att barnen uppskattade att det var någon som frågade efter deras åsikter Kommunikationen med barn Studierna av Coyne et al., Peña Noreña et al. och Coyne, och har kommit fram till att det förekommer barn som vill vara med och påverka sin vård och de som hellre överlåter det till föräldrarna (26-28). Naturligtvis behövs hänsyn till barnets ålder tas, det finns troligtvis ingen treåring som vill utsättas för venprovtagning eller annan smärta i onödan. Däremot finns det sannolikt barn och tonåringar som har full förståelse för varför en viss undersökning eller behandling krävs. För att barnen ska ha en möjlighet att vara delaktiga, behöver sjukvårdspersonalen tänka på att informationen som ges är anpassad efter barnets ålder och utveckling. Det kan även vara av vikt att fråga barnet om tidigare erfarenheter, då detta kan ha en avgörande betydelse för de vårdbeslut som behöver fattas. Tidigare erfarenheter kan också innebära mer kunskap om en viss behandling eller undersökning, vilket kan medföra att barnen själva vet vad som passar dem bäst, vilket även nämns i studien av Coyne (26). Som ovan nämnt tar dessa tre studier upp att det finns de barn som inte vill föra någon kommunikation (26-28). Lambert et al. menar att en orsak kan vara att barnen inte känner sig mogna till att fatta större beslut och därför inte vill delta i kommunikationen (29). Det kan även bero på att barnet kanske försöker att skapa en kommunikation med sjukvårdspersonalen, men beroende på barnets ålder vänder sig sjukvårdspersonalen ändå till föräldrarna. Tates et al. påvisar att ju yngre barnet är desto mer sker kommunikationen mellan föräldrar och sjukvårdspersonal (35). I många fall bör ändå ett försök göras gällande att inleda en kommunikation med barnet i första hand, annars kan det vara så att barnet känner sig bortglömt. 13

18 I studien av Björkman et al. kom författarna fram till att vid undersökningar av yngre barn var det en helt annan konversation som utspelade sig jämfört med de äldre barnen (22). Oavsett ålder behöver barnen och tonåringarna samma information, men tillvägagångssättet kan skilja sig markant. Som tidigare nämnts i denna litteraturstudie, behöver barnen få information uttalat med ett enklare språk än de tekniska och medicinska ord som används på röntgenkliniken och övriga sjukhuset. När en tonåring kliver in i undersökningsrummet, kan det vara så att röntgensjuksköterskan till viss del tar för givet att tonåringen vet vad det innebär att bli röntgad och hur det går till. Detta kan leda till att de känner att de inte blir väl bemötta, om de innan undersökningen känner sig oroliga och inte fått tillräckligt med information. Men det kan också vara tvärtom. Ett för enkelt språk används som istället kan leda till att tonåringen känner sig kränkt, då tonåringen kan anse sig vara vuxen. Därför kan det vara bra att oavsett ålder fråga barnet om tidigare erfarenheter Kommunikation och information inför behandlingen Det finns de barn som besöker en röntgenklinik för första gången och så finns det de barn som flertalet gånger har besökt en röntgenklinik. För nya besökare kan det upplevas som skrämmande, därför är även den information som röntgensjuksköterskan kan anse vara oviktig bli viktig för barnet. I studien av Chesson et al. beskriver några av barnen att de inte var beredda på att röntgenmodaliteten skulle låta, och vissa trodde att den skulle ge ifrån sig en blixt (23). Då röntgensjuksköterskan jobbar med det dagligen är det något som lätt kan glömmas bort att berätta, då fokus ofta ligger på att få en bra bild. Det bör tilläggas att även om barnet tidigare har upplevt en röntgenundersökning, finns det inget som talar för att en eventuell nästa gång, inte kan upplevas som skrämmande. Situationen som gör att barnet behöver en röntgenundersökning, kan nämligen ha en viss påverkan på barnets reaktion. I studierna av Coyne et al. och Brady har barnen berättat om att de vill att sjukvårdspersonalen ska vara snäll, ärlig och kunna skoja med barnet (27, 30). Att skoja kan vara ett sätt att skapa en kommunikation och samtidigt leda till att barnet distraheras (36). Då barnen inte alltid uppskattar skämt och istället kan uppfatta det som en 14

19 förolämpning (37), är det viktigt att som sjukvårdspersonal ha en viss känsla för att veta när det är lämpligt att skämta med barn. Att jobba inom sjukvården kan ibland vara stressigt, vilket kan leda till att patienten inte får den fulla uppmärksamhet som den förtjänar. Stressen som sjukvårdspersonalen kan uppleva, kan trots ansträngningar, vara svår att dölja för barnen. Därför kan det leda till att barnen inte vågar ställa de frågor som de vill, då de kan uppleva att de stör sjukvårdspersonalen, precis som Coyne et al. och Peña Noreña et al. nämner i sina studier (27-28). Detta går att koppla till röntgenundersökningar, då det vissa dagar är extra stressigt och patienterna kommer som på löpande band. Då det vid flera av undersökningarna innebär korta möten med patienten, är det viktigt att ändå, som röntgensjuksköterska, kunna ta sig tid till att förklara hur undersökningen kommer att gå till. För att röntgensjuksköterskan inte ska behöva känna den stress när det är ett barn som ska undersökas, skulle det vara lämpligt att barn får mer planerad undersökningstid. Barnet kan då känna att röntgensjuksköterskan är inte är stressad vilket kan innebära att barnet vågar ställa eventuella frågor, som i sin tur kan leda till att barnets oro minskar. Därmed kan också undersökningen underlättas, eftersom att det oftast är lättare att handskas med ett barn som inte är ledsen och orolig Interaktion med föräldrar Vid en konversation kan barnet lätt uteslutas, vilket både Coyne et al., Lambert et al. och Coyne har redovisat i sina studier (26-27, 29). Orsakerna till att detta kan uppstå kan beror på flera anledningar. Det kan dels vara så som överensstämmer med författarnas resultat, det vill säga att barnen inte vill ta del av informationen (26-27, 29). Det kan också bero på att föräldrarna är oroliga över barnets sjukdom och därför vill veta, precis som barnen, vad den innebär. Både Ygge och Jackson et al. är i sina studier överens om att även föräldrar är i behov av information (37-38). Ygge har granskat sjuksköterskors tankar kring föräldrarnas delaktighet kring inneliggande barns vård. Sjuksköterskorna menar att föräldrarna hela tiden vill ha mer information än vad som har givits (38). I studien av Jackson et al. har föräldrar varit deltagare i fokusgrupper. De har diskuterat behovet av att få information om barnets vårdsituation. I flera fall 15

20 upplevde föräldrarna att de inte hade fått tillräckligt med information från sjukvårdspersonalen, och hade istället till exempel sökt på Internet (39). 7. Konklusion Denna litteraturstudie visar att majoriteten av barnen som är i behov av en röntgenundersökning eller någon annan form av undersökning, vill få information. Det är av vikt att kommunikationen och informationen sker på ett sådant sätt att det är anpassat efter barnets faktiska och mentala ålder. Detta för att minska barnens oro, vilket kan underlätta vid undersökningen. Att skoja med barn kan underlätta kommunikationen då ett förtroende kan skapas. Då det verkar förekomma ett fåtal studier som granskar kommunikationen och informationen på en röntgenklinik, kan det vara ett ämne som det behöver forskas vidare inom. 16

21 8. Referenser 1. Röntgen [Internet]. Stockholm: Astrid Lindgrens Barnsjukhus; [uppdaterad 2013 Nov 28; citerad 2014 Apr 09]. Tillgänglig från: enheter/rontgen/. 2. Linder J M B, Schiska A D. Imaging children: Tips and tricks. Journal of Radiology Nursing. 2007; 26 (1): Kompetensbeskrivning för legitimerad röntgensjuksköterska [Internet]. Umeå: Svensk förening för röntgensjuksköterskor; 2012 [Citerad 2014 Maj 05] Tillgänglig från: rivning_2012_02_20.pdf. 4. Barnkonventionen [Internet]. Stockholm: UNICEF; [citerad 2014 Maj 11]. Tillgänglig från: 5. Föräldrabalken (SFS 1949:381). Stockholm: Justitiedepartementet. 6. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). Stockholm: Socialdepartementet. 7. Kommunikation [Internet]. Malmö: Nationalencyklopedin; [citerad 2014 Apr 07]. Tillgänglig från: 8. Fossum B. Kommunikation och bemötande: Fossum B, red. Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, 2013, s Information [Internet]. Malmö: Nationalencyklopedin; [citerad 2014 Maj 10]. Tillgänglig från: Johansson A. Att möta och kommunicera med barn och deras föräldrar: Fossum B, red. Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur, 2013, s Tveiten S. Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur; Edwinson Månsson M, Dykes A-K. Practices for preparing children for clinical examinations and procedures in Swedish pediatric wards. Pediatric Nursing. 2004; 30 (3): ,

22 13. Hardwick J, Gyll C. Radiography of children: a guide to good practice. Edinburgh: Elsevies/Churchill Livingstone, Björkman B. Kommunikation inför röntgenundersökning: Söderbäck M, red. Kommunikation med barn och unga i vården. Stockholm: Liber, S Wilson B G. Patient Interactions. Adler A M, Carlton R R, red. Radiologic sciences and patient care. St. Louis, Mo.: Elsevier Saunders, 2012, s Edwinson Månsson M. Barn behöver veta hur man förbereder barn för undersökning och behandling. Solna: LIC, Wilson M E, Megel M E, Enenbach L. The voices of children: Storied about hospitalization. Journal of Pediatric Health Care. 2010; 24 (2): Salmela M, Aronen E T, Salanterä S. The experience of hospital-related fears of 4- to 6-year old children. Child: care, health and development. 2010; 37 (5): Coyne I. Children s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care. 2006; 10 (4): Tufnell G. Stress and reactions to stress in children. Psychiatry. 2008; 7 (7): Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur, Björkman B, Golsäter M, Simeonson R J, Enskär K. Will it hurt? Verbal interaction between child and radiographer during radiographic examination. Journal of Pediatric Nursing. 2013; 28 (6): Chesson, R A, Good, M och Hart, C L. Will it hurt? Patients' experience of X- ray examinations: a pilot study. Pediatric Radiology. 2002; 32 (1): Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur,

23 25. Oredlighet i forskning [Internet]. Uppsala: CODEX regler och riktlinjer för forskning.[uppdaterad 2014 Maj 08; citerad 2014 Maj 10]. Tillgänglig från: Coyne I. Consultation with children in hospital: children, parents' and nurses' perspectives. Journal of Clinical Nursing. 2006; 15 (1): Coyne I, Gallagher P. Participation in communication and decision-making: children and young people's experiences in a hospital setting. Journal of Clinical Nursing. 2011; 20 (15-16): Peña Noreña A L, Rojas J G. Ethical aspects of children's perceptions of information-giving in care. Nursing Ethics. 2014; 21 (2): Lambert V, Glacken M, McCarron M. Communication between children and health professionals in a child hospital setting: a Child Transitional Communication Model. Journal of Advanced Nursing. 2010; 67 (3): Brady, M. Hospitalized children's views of the good nurse. Nursing Ethics. 2009; 16 (5): Offentlighets- och sekretesslag (2009:400).: Stockholm: Justitiedepartementet. 32. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.: Stockholm: Utbildningsdepartementet. 33. Danielson E. Kvalitativ forskningsintervju. Henricson M, red. Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, 2012, s Rosén M. Svårt att bedöma forskningsläget. Henricson M, red. Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, 2012, s Tates K, Meeuwesen L, Elbers E, Bensing J. I ve come for his throat : roles and identities in doctor parent child communication. Child: Care, Health & Development. 2002; 28 (1): Mårtenson E K och Fägerskiöld A. Information exchange in paediatric setting: an observational study. Paediatric Nursing. 2007: 19 (7):

24 37. Forsner M, Jansson L och Sørlie V. The experience of being ill as narrated by hospitalized children aged 7-10 years with short-term illness. Journal of Child Health Care. 2005; 9 (2): Ygge BM. Nurses' perception of parental involvement in hospital care. Paediatric Nursing. 2007; 19 (5): Jackson R, Baird W, Davis-Reynoldst L, Smith C, Blackburn S, Allsebrook J. Qualitative analysis of parents' information needs and psychosocial experiences when supporting children with health care needs. Health Informatin and Libraries Journal. 2008; 25 (1):

25 Bedömningsmall för kvalitativa studier Enligt Willman et al. Beskrivning av studien, t.ex. metodval Bilaga 1 Finns det ett tydligt syfte? Ja Nej Vet ej Patientkarakteristika - Antal - Ålder - Man/kvinna Ja Nej Vet ej Är kontexten presenterad? Ja Nej Vet ej Etiskt resonemang? Ja Nej Vet ej Urval - Relevant? - Strategiskt? Metod för - Urvalsförfarande tydligt beskrivet? - Datainsamling tydligt beskrivet? - Analys tydligt beskriven? Giltighet - Är resultatet logiskt, begripligt? - Råder datamättnad? (om tillämpligt) - Råder analysmättnad? Kommunicerbarhet - Redovisas resultatet klart och tydligt? - Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referensram? - Genereras teori? Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Ja Nej Vet ej Huvudfynd Vilket/n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög Medel Låg Kommentar 21

26 Litteraturmatris Bilaga 2 Författare, titel, år, land Björkman, B, Golsäter, M, Simeonson,R.J, Enskär, K Will it hurt? Verbal interaction between child and radiographer during radiographic examination Sverige Syfte Design Resultat Evidensnivå Att undersöka Design: Prospektiv kvantitativ, 92 % av samtalen skedde mellan Hög kommunikationen deskriptiv studie. barnet och mellan Population: 32 barn röntgensjuksköterskan, röntgensjuksköterska, Urval: Svensktalande patienter, resterande 8 % var mellan barn och föräldrar, 3-15 år, som skulle genom gå en föräldrarna och med akut röntgenundersökning på röntgensjuksköterskan. frågeställningarna övre eller nedre extremitet. hur samtalet är Datainsamling: Observation Röntgensjuksköterska barn: fördelat mellan (röntgenundersökningarna 78 % av samtalen handlade om parterna, och om spelades in) undersökningen. kommunikationen Analysmetod: Användning av 22 % av samtalen var av skiljer sig åt Roter Interaction Analysis socioemotionell karaktär. beroende på barnets System (RIAS) i en systemisk ålder. analys av videogranskning Barn röntgensjuksköterska (video-observation) av 34 % av samtalen handlade om undersökningen. undersökningen. 66 % av samtalen var av socioemotionell karaktär. Studien visar att det förekommer signifikant skillnad i samtalen med yngre barn och ungdomar. Coyne, I, Gallagher, P. Participation in communication and descisionmaking: children and young people s experiencens in hospital setting Irland 2011 Att undersöka barns upplevelser gällande kommunikation och medbestämmande av deras vård på sjukhus. Design: Deskriptiv kvalitativ metod. Population: 55 barn (67 från början) Urval: 7-18 år, akut eller kronisk sjukdom. Datainsamling: - Fokusgrupper, tre st. - Enskilda Intervjuer Analysmetod: Tematisk analys (Insamlad data blev systemiskt kodad, sorterad i kategorier, därefter i teman.) Barns upplevelser av kommunikation och medbestämmande: - Barn vill ha information. - Kommunikation med enbart föräldrar. - Önskemål ignorerades. - Får ej vara med och bestämma. Barnens önskemål för deltagande gällande kommunikation och medbestämmande: - Vissa barn vill att föräldrarna sköter kommunikationen. - Andra vill delta i diskussionen. Faktorer som ökar eller hindrar barnens deltagande gällande kommunikation och medbestämmande: - Barnen blir avbrutna. - Vänlig och öppen vårdpersonal förenklar kommunikationen. - Kort tid med Hög 22

27 vårdpersonal kan försvåra kommunikationen. Rädd för att ställa frågor då vårdpersonal är stressade och blir irriterade. Peña Noreña, A, Rojas, J, G. Ethical aspections of children s perceptions of information-giving in care Spanien 2013 Att undersöka utbytet av information mellan barn och sjuksköterskor, samt hur sjuksköterskor kommunicerar med barnen. Design: Kvalitativ Population: 29 (30 tillfrågade), 8-14 år Urval: Sjukhusvistelse i mer än fyra dagar eller i smärta under intervju inkluderades. Barn diagnoserade med cancer samt försämrad kognitiv förmåga exkluderades. Datainsamling: - Observation - Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Deskriptiv analys De flesta barn vill ha information för att veta vad som händer. De barn som inte vill ha information tycker att det är onödigt att bli stressade och oroliga. När sköterskan talar snabbt och med ett medicinskt språk förstår inte barnen vad som sägs. Hög Lambert, V, Glacken, M, McCarron, M Communication between children an health professionals in a child hospital setting: a Child Transitional Communication Model Irland 2010 Att undersöka hur kommunikationen sker mellan barn och vårdpersonal på sjukhus Design: Kvalitativ, etnografisk design Population: 49 deltagare (6-16 år) Urval: Sjuksköterskor och avdelningschef valde ut barn genom att granska deras hälsotillstånd och förmåga att delta. Barnen som valdes ut hade kortare sjukhusvistelser. Datainsamling: Observation av vårdpersonal och barn, samt enbart barn. Ostrukturerade intervjuer. Analysmetod: - Deskriptiv analys (fas 1) - Teoretisk analys (fas 2) Barnen grupperades som: - Passiv åskådare - Aktiv deltagare En del av barnen har inget emot att vara passiv åskådare utan såg det som en möjlighet att inte ta emot informationen. Vissa barn ansåg att vara en aktiv deltagare som en begränsning och var inte redo att vara deltagande på egen hand. Även skillnad mellan samma barn fanns. Det fanns tillfällen då barnet ville ta rollen som den aktiva deltagaren, medan vid andra tillfällen ville barnet ha rollen som den passiva åskådaren Hög Coyne, I Consultation with children in hospital: children, parents and nurses perspectives Irland (studie utförd i England) Delaktighet ur ett barns perspektiv (samt föräldrar och sjukvårdspersonal). Design: Kvalitativt, grounded theory Population: 10 barn Urval: - Datainsamling: Observation, djupintervjuer och ritningar. Analysmetod: Grounded theory dvs. den transkriberade intervjun granskades med öppen kodning. När detta är genomfört påbörjades komparativ analys. Barn vill ha information och vara involverade gällande omvårdnad och behandling. Föräldrarna ansåg att de äldre barnen definitivt ska få vara involverade i information och behandling Medel

28 Chesson R, A., Good, M., Hart, C, L. Will it hurt? Patients experience of X- ray examiations: a pilot studie Storbritannien 2001 Brady, M Hospitalized children s views of the good nurse Storbritannien 2009 Att ta reda på barns upplevelser av röntgenundersökning ar. Att utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad som kännetecknar en bra barnsjuksköterska. Design: kvalitativ Population: 45 barn, 7-14 år Urval: Bekvämlighetsurval. Barn som för första gången besöker röntgen. Röntgenundersökningen skulle vara av akut karaktär, båda föräldrarna och barnet skulle ge samtycke till deltagande. Barn som fått smärtstillande innan röntgenundersökningen Datainsamling: Barnen delades in i två grupper: - Rita - Semistrukturerade intervjuer Analysmetod: Konstterapeut och familjepsykiatriker analyserade bilderna. Intervjukommentarerna kategoriserades. Design: Kvalitativ, grounded theory, komparativt Population: 22 barn (11 pojkar, 11 flickor), 7-12 år. Urval: Forskaren bad sjuksköterskorna att välja ut barn med tillräckliga kognitiva och språkliga kunskaper för att kunna delta i studien. Datainsamling: rita & skrivametoden vilket utgör grund för intervjufrågorna. Analysmetod: konstant komparativ analys, grounded theory Ritastudien: - Merparten av bilderna visade att smärta och oro förekom bland barnen. Intervjustudien (25 deltagare): - Många barn trodde att undersökningen skull vara obehaglig, framför allt pga. röntgenutrustningen. - Flera barn tyckte samtidigt att det skulle bli att röntgas barn tyckte att informationen som de fått innan röntgenundersökningen var tillräcklig, medan andra vill ha mer. T.ex. att det låter. - Flera barn ville att föräldrarna skulle vara med vid undersökningen barn var positiva till framtida eventuella undersökningar. Detta är hur en god sköterska bör vara: Kommunikation: - Visar ömhetsbevis - Ger beröm - Tänker på hur de beter sig och talar till barn, dvs. att de är lugna, glada snälla och tonen på rösten osv. Barnen lägger även märke till kroppshållningen, gångstil. Yrkeskompetens: - Ha kunskap. De ska även utföra t.ex. venprovtagning snabbt och utan att åstad komma mer smärta än nödvändigt. - Om en sköterska inte är noggrann så kan barnet uppfatta det som att det inte var omtyckt. Dygd (moraliskt god egenskap): - Ärlig - Lyssna - Snäll Medel Låg 24

29 25 - Inge förtroende - Artig - Glad mm. - Skoja och skratta tillsammans En snäll sköterska kan även vara en elak sköterska vid vissa tillfällen.

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Godkänt den: 2017-06-19 Ansvarig: Christophe Pedroletti Gäller för: Region Uppsala Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer Innehåll Inledning... 2 Barn och procedurer...

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I

Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Diabetesvård I Anvisning, tips och exempel Författare: Lärare: Examinator: Diabetesvård 1 15hp 1 Anvisningar

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

PubMed (Medline) Fritextsökning

PubMed (Medline) Fritextsökning PubMed (Medline) PubMed är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 19 miljoner referenser till tidskriftsartiklar i ca 5 000 internationella tidskrifter. I vissa fall får man fram

Läs mer

Se mig, hör mig, säg mig!

Se mig, hör mig, säg mig! Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Se mig, hör mig, säg mig! En litteraturstudie om barns upplevelse av att vara patient på sjukhus Författare: Emelie Andersson & Maria Johansson Handledare:

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap

2013-04-08. Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift. Förberedelse skapar bereds kap Hälsosamtal som metod att främja barns och ungdomars hälsa en utmanande uppgift Malmö april 2013 Marie Golsäter Skolsköterska Fil. Dr. i Omvårdnad Förberedelse skapar bereds kap Annars kanske man bara

Läs mer

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten?

Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Hur åstadkommer vi ett gemensamt engagemang mellan akademin och hälso- och sjukvården kring studenternas examensarbeten? Linda Berg, Elisabeth Björk Brämberg, Margret Lepp, Eva Lidén, Irma Lindström, Helle

Läs mer

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar Berit Björkman Röntgensjuksköterska, universitetslektor i radiografi 15/4-2016 Röntgen-kontexten! Röntgenkliniken är en hög-teknologisk miljö präglad av avancerad

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR 1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv

BARN PÅ SJUKHUS. Ca 100 000 barn läggs varje år in på sjukhus i Sverige. Barn på sjukhus. Barn på sjukhus i ett historiskt perspektiv BARN PÅ SJUKHUS Cecilia Ljunggren Leg barnsjuksköterska, Fil mag pediatrisk omv. vet. Universitetsadj. Lunds Universitet Medicinska fakulteten, Health Sciences Centre cecilia.ljunggren@med.lu.se Ca 100

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Barns upplevelser på sjukhus En litteraturstudie. Eva Olérs. Examinator Gun Sandberg. Högskolan Dalarna Uppsats, 15 hp

Barns upplevelser på sjukhus En litteraturstudie. Eva Olérs. Examinator Gun Sandberg. Högskolan Dalarna Uppsats, 15 hp Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng VT, 2010 Barns upplevelser på sjukhus En litteraturstudie Författare Karin Hellsten Eva Olérs Handledare

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket

INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1. Medicinska biblioteket INFORMATIONSSÖKNING: SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET T1 Medicinska biblioteket www.ub.umu.se IDAG SKA VI TITTA PÅ: Förberedelser för att söka vetenskaplig artikel: o Formulera en sökfråga o Välja ut bra sökord

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet.

STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B. Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet. Institutionen för vårdvetenskap och hälsa STUDIEHANDLEDNING GRUPP A + B Akuta röntgenundersökningar 7,5 högskolepoäng RA2130 Kursen ingår i Röntgensjuksköterskeprogrammet Vårterminen 2013 Kursansvarig

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Till dig som har ett syskon med adhd eller add Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Att ställa frågor om våld

Att ställa frågor om våld Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad

Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för omvårdnad Umeå Universitet Institutionen för omvårdnad Riktlinjer 2012-10-23 Rev 2012-11-16 Sid 1 (6) Särskilda riktlinjer och anvisningar för examensarbete/självständigt arbete, grundnivå, vid institutionen för

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER? Vem bestämmer? En av barnkonventionens fyra grundprinciper är artikel 12: varje barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som berör

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus, samt hur sjuksköterskan kan minska densamma.

Barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus, samt hur sjuksköterskan kan minska densamma. Högskolan Skövde Institutionen för Vård och Natur Barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus, samt hur sjuksköterskan kan minska densamma. Children s experiences of fear in hospitalization and how

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Kommunikation i omvårdnaden

Kommunikation i omvårdnaden Institutionen för hälsovetenskap Kommunikation i omvårdnaden -Sjuksköterskans kommunikation med barn och föräldrar Harlin, Elin Åmansson, Emma Examensarbete (Omvårdnad C) 15 hp Mars 2011 Sundsvall Abstrakt

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med.

I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. CINAHL Vad innehåller CINAHL? I CINAHL hittar du referenser till artiklar inom omvårdnad och hälsa. Även en del böcker och avhandlingar finns med. Fritextsökning Fritextsökning innebär att du söker i alla

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå

Självständigt arbete på grundnivå Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project first cycle Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp Examination paper (Nursing science, C) 15 hp Barns upplevelser av sjukvård - En litteratur översikt

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

- Patientlagen 2014:821

- Patientlagen 2014:821 Hjälp! Vad skall hända med mig på sjukhuset? - barns delaktighet i vården med hjälp av bilder Maria Börjesson, VEC Barnavdelning/Barndagvård Stina Ekdahl, specialpedagog Lekterapin Merja Benjaminsson,

Läs mer

Konflikthantering i förskolan

Konflikthantering i förskolan Konflikthantering i förskolan Minirapport utifrån en intervju kring konflikter mellan barn Emma Colldén, Cecilia Arvidsson, Dalal Shoubaki, Sabine Melkersson och Elin Johansson 1 Sammanfattning: Syftet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen

Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin

Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid institutionen för Medicin Forskningsmetodik - en introduktion 8 hp (kurskod MFM330) Projektledare

Läs mer

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom

VÅRDNADSHAVARE FÖRSKOLA LEKTERAPI. Råd till förskola och vårdnadshavare kring samarbetet när ett barn blir långtidssjuk eller får en kronisk sjukdom INFORMATION till vårdnadshavare, förskolepersonal och förskolechef Tips på länkar http://epi.vgregion.se/dunder Bekanta dig med Drottning Silvias barnsjukhus mottagningar och avdelningar. Råd till förskola

Läs mer