finansiell samordning

Transkript

1 finansiell samordning 7

2 Framtidsutredningen Hälso- och sjukvård Gotland, maj 2007 Gotlands kommun Projektledare Katarina Michanek Grafisk form: Roine Andersson Foto: Stig Hammarstedt

3 1. sammanfattning 2. regionsamarbetet 3. samverkan och gränssnittsfrågor 4. hälsofrämjande hälso- och sjukvård 5. prioriteringsarbetet 6. hemsjukvård 7. finansiell samordning 8. vården som regional utvecklingsfaktor 9. ekonomi/balans 10. närvård/närsjukvård specialistvårdens omfattning på ön

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 6 Så arbetade vi Det fortsatta arbetet... 14

5 Inledning Kommunfullmäktige gav 2004 kommunstyrelsen i uppdrag, att i samverkan med berörda myndigheter, undersöka möjligheter och förutsättningar att på Gotland genomföra finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Framtidsutredningens styrgrupp beslutade i mars 2005 att finansiell samordning skulle vara ett av utredningens strategiska nyckelområden. Ledningskontoret har samordnat arbetet med representanter från hälso- och sjukvården, socialtjänsten, länsstyrelsen/arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Underlaget för beslut om införande av finansiellt samordningsförbund på Gotland färdigställdes oktober Underlaget bestod av förslag till avsiktsförklaring, avtal, förbundsordning, verksamhetsplan och budget för Hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden tillstyrkte införande av ett finansiellt samordningsförbund på Gotland. Försäkringsdelegationen och Länsstyrelsens styrelse godkände underlaget och beslutade i november 2006 att ingå i ett finansiellt samordningsförbund med Gotlands kommun. Kommunfullmäktige beslutade december 2006 att medverka i Samordningsförbundet Gotland. Samordningsförbundet Gotland startar 1 januari Styrelsen för Samordningsförbundet Gotland kommer att bestå av en ledamot och ersättare från respektive myndighet. Försäkringsdelegationerna inom Försäkringskassan upphörde 31 december Det innebär att länsdirektören representerar Försäkringskassan i Samordningsförbundets styrelse. framtidsutredningen finansiell samordning

6 Arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnderna kommer att från och med 1 januari 2008 ingå i gemensamma myndigheten Arbetsförmedlingen. Representationen i Samordningsförbundets styrelse kommer att klargöras under Bakgrund Utvärderingar av FINSAM, SOCSAM och FRISAM har visat på behovet av samordning mellan olika professioner och myndigheter för att minska riskerna för att personer i behov av stöd från flera myndigheter samtidigt inte ska hamna i en gråzon och bollas mellan olika myndigheters uppdrag. Utvärderingarna har visat på behov av ett gemensamt ansvar, gemensam lokal arena, och en gemensam politisk styrning på lokal nivå. Den nya lagstiftningen om finansiell samordning inom rehabiliteringen ger denna möjlighet. Riksdagen beslutade den 11 december 2003 om lag om finansiell lagstiftning (SFS 2003:1210) inom rehabiliteringsområdet mellan allmän försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. Beslutet innebar att det från och med 1 januari 2004 blev möjligt att bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Lagstiftningen för finansiell samordning ställer krav på att samtliga parter ska ingå för att det ska vara möjligt att införa ett samordningsförbund. Målgruppen för finansiell samordning har behov av offentligt stöd, i regel samtidig kontakt med två till fyra av de aktuella aktörerna, socialtjänsten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och/eller arbetsförmedlingen. Gruppen har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade problem. finansiell samordning framtidsutredningen

7 Enligt nationella beräkningar motsvarar denna målgrupp 5% av befolkningen år. På Gotland motsvarar det cirka personer. Finansiell samordning syftar till att underlätta en effektiv resursanvändning för att stödja den enskilde att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Finansiell samordning kan vara ett sätt att försöka bryta upp rådande strukturer för personer i behov av insatser från flera myndigheter samtidigt. Det nya med finansiell samordning är att det ges en reell möjlighet att ta ett gemensamt ansvar med riktade resurser för de målgrupper som man kommer överens om att prioritera. Utgångspunkten är individens välfärd och samhällsnyttan. Förväntade vinster på sikt med samordningsförbund handlar bland annat om minskade socialbidrag, ökade skatteintäkter, minskat behov av specialistvård, primärvård, minskade handläggningstider, minskad sjukfrånvaro, minskad sjukförsäkringskostnad, minskad arbetslöshetsersättning och ökad livskvalitet för den enskilde. Vinsterna bör ses ur ett samhällsperspektiv, organisatoriskt och individperspektiv. Insatser till den enskilde kan handla om förebyggande insatser, rehabilitering, utbildning och lönebidrag. Statskontoret har uppdraget att ansvara för den nationella utvärderingen. Slutrapport ska lämnas Dessutom har Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att utforma ett sektorsövergripande system för löpande uppföljning av resultaten av samverkan både på individ- och projektnivå. Samtliga aktiviteter ska registreras för att följa förändringar över tid och därmed få en resultatredovisning. Lokalt ansvarar samordningsförbundet för uppföljning och utvärdering av olika aktiviteter. framtidsutredningen finansiell samordning 7

8 Finansieringen av samordningsförbund fördelas mellan försäkringskassan (inkluderar länsarbetsnämndens andel), kommun och landsting. Enligt lagstiftningen ska försäkringskassan stå för 50% av samordningsförbundets budget vilket i nuläget motsvarar maximalt 5% av sjukpenninganslaget. Övriga 50% av samordningsförbundets budget ska Gotlands kommun bidra med, vilket motsvarar primärkommunal andel och landstingskommunal andel. Samhällsekonomiska studier som belyser effekter av samordnade insatser saknas till stor del i landet. Inför utvärderingen av FRI- SAM gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Riksförsäkringsverket utvärdera resultatet av samverkan inom rehabiliteringsområdet enligt FRISAM-propositionen 1996/97:63. Utvärderingen följde 120 personer som genom samverkan fått del av rehabiliteringsaktiviteter (77 kvinnor och 43 män). Åldern varierade från 23 år till 61 år och medelåldern var 43 år. Högst grundskola hade 55 personer, och 35 hade gymnasium högst två år. Ensamstående utan barn var 37 personer och 18 (varav 17 kvinnor) var ensamstående med barn. Nästan hälften var inte facklärda arbetare enligt socialekonomisk indelning. Ohälsa/missbruksproblem har kodats som huvudorsak till åtgärd för 64 individer, annat arbetshinder än ohälsa hade 16 personer och en kombination av ohälsa och annat arbetshinder berörde 39 personer. Personerna följdes under 1,5 till 2 år efter avslutad aktivitet. Resultatet visar att aktörernas stöd i olika former har minskat med omkring 60 tkr per person. Aktörernas inkomster i form av skatter och avgifter ökat med drygt 40 tkr per person. För den enskilde blev effekterna exempelvis arbete, utbildning, lönebidrag, eller omsorgs- stödinsatser m m. För kommunerna (socialtjänsten) har effekterna inneburit minskat ekonomiskt bistånd, minskade handläggningstider, ökade skatteintäkter samt ökade omsorgskostnader. Totalt minskade utgifter. finansiell samordning framtidsutredningen

9 För landstingen har effekterna visat på mer än dubbelt så stor vinst som kommunerna, huvuddelen inom specialistvård, primärvård, minskad handläggningstid och ökade skatteintäkter. För försäkringskassan minskade utbetalningarna och handläggartid. För Arbetsmarknadsverket visade effekterna på minskad arbetslöshetsersättning och handläggartid, däremot ökade lönebidragsutbetalningarna. Utredarna påpekar att resultatet inte kan generaliseras utan bör ses som ett resultat för de aktiviteter som har genomförts för de 120 personerna. Huvudsyftet med att införa och arbeta med finansiell samordning handlar ytterst om att skapa bättre förutsättningar för att använda myndigheternas olika medel och insatser mer effektivt och samtidigt ge ett mervärde både för individen och för samhället. Samverkan och samordningen kommer i praktiken att ställa krav på att nämnder, verksamheter, chefer, handläggare m fl är införstådda med syftet med finansiell samordning och har legitimitet att medverka i olika arbets- och beredningsgrupper. Ett samordningsförbund stödjer och underlättar ett nära samarbete med alla berörda parter på olika nivåer i olika arbets- och beredningsgrupper. Det ställer krav på långsiktighet, tålamod, struktur och lärande. Sannolikt kommer ekonomiska effekter/vinster av finansiell samordning att ges långsiktigt. På sikt kommer det att ske en professionell utveckling av medarbetare och verksamheter. framtidsutredningen finansiell samordning

10 Så arbetade vi Utredningens uppdrag var i första skedet att presentera underlag så att parterna skulle kunna ta ställning till om intresse fanns att gå vidare med att arbeta fram underlag till införande av finansiellt samordningsförbund. Inom ramen för FRISAM:s styrgrupp utsågs december 2004 en arbetsgrupp med representanter från socialtjänsten, hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen samt ledningskontoret som samordnat av arbetet. Avstämning och förankring har skett vid två tillfällen med styrgruppen för FRISAM, inom respektive myndighet samt till kommunstyrelsens arbetsutskott augusti Ett seminarium genomfördes september 2005 med representanter för chefer, handläggare, förtroendevalda, fackliga organisationer och handikapporganisationer. Syftet var att ge information om pågående arbete, gällande lagstiftning samt presentera exempel på samordningsförbund. Representanter från socialdepartementet som skrivit fram lagförslaget medverkade samt representanter från Norrköpings samordningsförbund. Ett PM Finansiell samordning på Gotland en möjlighet presenterades i november 2005 för respektive myndighet. I dokumentet belyses innebörden av att införa ett finansiellt samordningsförbund, för- och nackdelar, beskrivit aktuella målgrupper och uppskattade vinster samt angelägna aspekter och förutsättningar för att införa ett samordningsförbund på Gotland. Varje myndighet hade att ta ställning till om det fanns intresse av att gå vidare med att arbeta fram underlag för beslut om införande av finansiellt samordningsförbund på Gotland. 10 finansiell samordning framtidsutredningen

11 Inför kommunstyrelsens beslut remitterade ledningskontoret underlaget till hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden för yttrande. Både hälso- och sjukvårdsnämnden och social- och omsorgsnämnden tillstyrkte fortsatt arbete för att förverkliga genomförandet, under förutsättning att särskilda medel ställdes till förfogande. Vid ledningskontorets beredning av ärendet till kommunstyrelsen bedömdes att behov fanns av ett förtydligande från berörda nämnder. Dels vad gällde nämndernas farhågor och möjligheter med finansiell samordning samt ett slutgiltigt ställningstagande. Och dels synpunkter på ledningskontorets förslag/idé till finansieringsprincip med fördelning av kommunens andel av kostnaderna med 25% för social- och omsorgsnämnden, 25% för hälso- och sjukvårdsnämnden och 50% för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade att bildande av Samordningsförbund för finansiell samordning skulle utredas vidare. Kommunstyrelsen hade beslutat ( 87/200) att kommunens andel internt ska fördelas enligt följande finansieringsprincip: kommunstyrelsen 50%, hälso- och sjukvårdsnämnden 25% och social- och omsorgsnämnden 25%. Det innebär att kommunstyrelsen ska bidra med 50% av kommunens andel. Samtliga parter beslutade att intresse fanns att gå vidare med planering för införande av ett samordningsförbund. Det innebar att förslag till organisation, förbundsordning, avtal, verksamhetsplan samt budget för första året skulle arbetas fram. framtidsutredningen finansiell samordning 11

12 I samband med detta beslut att gå vidare bildades en gemensam styrgupp på politisk respektive tjänstemannanivå mellan myndigheterna. Ledningskontoret fick i uppdrag tillsätta en utredning för att upprätta förslag till förbundsordning, organisation, budget, samt verksamhetsplan. I styrgruppen ingick från Gotlands kommun Björn Jansson (s) med Sonia Landin (s) som ersättare, samt Lena Celion (m) med Per-Olof Jacobsson (c) som ersättare. Försäkringsdelegationen representerades av Bertil Wirgin (s) och Egil Lýngstad (m). Länsstyrelsen representerades av länsrådet Anders Granath. Dessutom medverkade socialdirektör Annica Winberg, hälso- och sjukvårdsdirektör Ann-Christin Kullberg och Försäkringskassedirektör Inga-May Engberg. Det fortsatta arbetet med att ta fram underlag inför beslut om start av ett finansiellt samordningsförbund påbörjades april Arbetsgruppen bestod av Pelle Stenström social- och omsorgsförvaltningen, Åsa Högberg hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Lennart Petersson arbetsförmedlingen (t o m. juni 2006), Jerker Sjöberg försäkringskassan, Birgitta Nylund arbetscentrum samt Eva Sellberg ledningskontoret som även samordnade arbetet. Arbetet inriktades på att arbeta fram ett förslag till verksamhetsplan och budget för verksamhetens första år (2007). Juristerna inom respektive myndighet tog fram underlag för förbundsordning och avtal. Under arbetets gång togs ett flertal kontakter med andra samordningsförbund samt med Sveriges kommuner och landsting. Styrgruppen hade två sammanträden (maj och september). Vid septembermötet medverkade representanter från Statskontoret som har uppdraget att nationellt följa och utvärdera arbetet med införande av samordningsförbund. För beslut om Gotlands kommuns del i finansiering av samordningsförbundet tillskrevs budgetberedningen maj 2006 angående medel i flerårsplanen. 12 finansiell samordning framtidsutredningen

13 Arbetsgruppen bedömde preliminärt att finansieringen bör utgå från nedanstående belopp och trappas upp enligt följande förslag: Tkr År Försäkrings Gotlands kassan kommun Varav KS Varav Varav SON HSN Totalt 50% 50% 50% 25% 25% 100% Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade maj 2006 att ledningskontorets ram 2007 ökas med kr för hälften av den kommunala delen. framtidsutredningen finansiell samordning 13

14 Det fortsatta arbetet Inledningen av arbetet under 2007 innebär att samla styrelsen och rekrytera ansvarig tjänsteman/kvinna till Samordningsförbundet Gotland. Därefter kan arbetet börja med att bygga samverkans/ samordningsstrukturer enligt förslag i verksamhetsplanen. Erfarenheter som framkommer i uppföljnings- och utvärderingsarbete inom finansiell samordning bör tas tillvara i utvecklingsarbete för motsvarande/liknande tvärsektoriellta uppdrag. Förebyggande arbete ska ingå i arbetet med finansiell samordning enligt lagstiftningen. I förarbetet till den nya lagstiftningen saknas beskrivningar med exempel eller olika former av insatser på grund av att området lyftes in av socialutskottet när ärendet behandlas där före riksdagsbeslutet. Däremot kan det endats finnas fördelar att hälso- och sjukvården i sitt arbete med finaniell samordning framöver bidrar med sina erfarenheter m.m. från arbetet med hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Förebyggande arbete inom finansiell samordning bör även beaktas utifrån samtliga myndigheters olika uppdrag. Utgångspunkten för arbetet med finansiell samordning är att det handlar om ett långsiktigt tvärsektoriellt arbete och lärande. 14 finansiell samordning framtidsutredningen

15 Källor: Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (2004:793). Samhällsekonomiska effekter Håller effekterna över tid? November 2001 Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Riksförsäkringsverket Fortsatt arbete med finansiell samordning målgrupper, insatser, arbetsformer Statskontoret 2006:6 Arbetsgrupp: Representanter från Gotlands kommun (hälso- och sjukvårdsförvaltningen, social- och omsorgsförvaltningen, ledningskontoret, Arbetscentrum), Försäkringskassan samt Länsstyrelsen/Arbetsförmedlingen. Samordnare: Eva Sellberg, ledningskontoret, Gotlands kommun framtidsutredningen finansiell samordning 15

16 Finansiell samordning Försäkringskassan, Länsstyrelsen/arbetsförmedlingen och Gotlands kommun har beslutat att tillsammans bilda Samordningsförbundet Gotland. Syftet med finansiell samordning är att skapa bättre förutsättningar för att använda olika myndigheternas medel och insatser mer effektivt och samtidigt ge individen bättre stöd för att kunna skapa en god livssituation.