Samråd om förstudie för Simrishamnsbanan, delen Dalby Tomelilla (Simrishamn)

Transkript

1 YTTRANDE 1(12) Vår referens Enheten för samhällsplanering Karin Kallioniemi Trafikverket Box Malmö Samråd om förstudie för Simrishamnsbanan, delen Dalby Tomelilla (Simrishamn) Sammanfattning Simrishamnsbanan kan bidra till kapacitetshöjning och utveckling av järnvägsnätet och har samtidigt potential att sprida utvecklingskraften över Skåne. Länsstyrelsen menar dock att förstudien är otillräcklig när det gäller att bedöma behovet av åtgärden i relation till andra önskvärda investeringar och i jämförelse med fortsatt busstrafik. För att ge svar på frågan om projektet ska utredas vidare behöver förstudien därför kompletteras i fråga om nyttan med Simrishamnsbanan utifrån ett transportslagsövergripande perspektiv och i fråga om alternativa åtgärder för att uppnå önskad resekvalitet. Länsstyrelsen konstaterar att Simrishamnsbanan till sin karaktär är ett regionalt projekt som förväntas påverka attraktionskraften över ett stort omland. Det finns därför en inbyggd problematik i att förstudien har avgränsats till att studera förutsättningar och konsekvenser endast för delen Dalby Tomelilla. I frågor om resvanor och regional utveckling blir beskrivningen för snävt avgränsad. I fråga om landskapsanalys, lokala hälsokonsekvenser och byggnadsteknik menar Länsstyrelsen dock att avgränsningen av förstudieområdet är ändamålsenlig. Förstudien visar att det inte är möjligt att anlägga Simrishamnsbanan utan att passera det ur landskapssynpunkt mycket känsliga området kring Klingavälsån och Vombs fure. Detta område kommer att kräva stor uppmärksamhet och anpassning i det fortsatta utredningsarbetet så att negativ påverkan på naturvärden minimeras. Redogörelse för ärendet Simrishamnsbanan har varit föremål för ett flertal utredningar och studier under årens lopp. Projektet har dock inte tidigare utretts i någon formell förstudie, utom för delen Malmö Dalby (2006). Samråd om förstudie för Simrishamnsbanan, delen Dalby - Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www Malmö Kungsgatan vx skane@lansstyrelsen.se Kristianstad Ö Boulevarden 62 A vx

2 YTTRANDE 2(12) Trafikverket, berörda kommuner och trafikhuvudmännen vill få en tydligare bild av förutsättningarna och möjligheterna att utveckla en järnvägsförbindelse mellan Malmö och Simrishamn. Trafikverket har därför upprättat en förstudie för delen Dalby Tomelilla (Simrishamn). Förstudien ska ge en övergripande bild av förutsättningarna att bygga ny järnväg mellan Dalby och Tomelilla. Ytterligare ett syfte anges, nämligen att visa vilka åtgärder som krävs på befintlig bana mellan Tomelilla och Simrishamn. Denna fråga är dock inte närmare belyst i handlingen och miljökonsekvenserna av dessa åtgärder nämns inte alls. Enligt kompletterande uppgifter från Trafikverket kommer delen Tomelilla Simrishamn att behandlas i en separat förstudie. Nu aktuell handling utgör alltså inte förstudie i den delen. I förstudien redovisas befintliga förhållanden, järnvägstekniska förutsättningar samt möjliga effekter och konsekvenser av ny järnväg. Ett antal möjliga korridorer för ny järnväg har studerats, avgränsade för att nå ambitionen om cirka 60 minuters restid Malmö Simrishamn. I respektive ort har möjliga stationslägen studerats. Trafikverket har även tagit fram ett antal underlagsrapporter och PM under arbetet med förstudien. Dessa har inte skickats till Länsstyrelsen tillsammans med remissen av förstudien. Länsstyrelsen har dock sökt nödvändig kompletterande information i dessa PM via Trafikverkets hemsida. Länsstyrelsens yttrande avser förstudiehandlingen, utom där det särskilt anges att något PM använts för bedömningen. Länsstyrelsen har även tagit del av Trafikverkets samrådsredogörelse. Övergripande synpunkter på förstudien Länsstyrelsen ser utveckling av kollektivtrafiken som en central del i arbetet för en hållbar utveckling. Kapacitetshöjning och utveckling av järnvägsnätet är därför långsiktigt viktiga åtgärder. Simrishamnsbanan har potential att vara en del i den utvecklingen och att sprida utvecklingskraften över Skåne. Samtidigt riskerar anläggande av en ny järnvägslinje att medföra betydande miljökonsekvenser eftersom den förutsätter storskaliga ingrepp i känsliga miljöer. Dessutom kan störningar från järnvägstrafiken komma att påverka människors hälsa. Det är därför angeläget att noga studera nyttan med intrånget och att väga det mot de värden som går förlorade innan beslut fattas om vilket intresse som ska

3 YTTRANDE 3(12) väga tyngst. Studier av alternativa åtgärder för att åstadkomma samma nytta är en viktig del i det arbetet. Byggande av järnväg regleras i lagen om byggande av järnväg med tillämpning av miljöbalken (MB). Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 MB användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Lämplighetsbedömningen enligt MB förutsätter alltså både att marken är lämplig och att det finns ett behov som väger tyngre än motstående allmänna intressen. Lagen om byggande av järnväg anger att förutsättningarna för den fortsatta planeringen ska klarläggas i förstudien. Detta innebär bland annat att förstudien ska ge underlag för ett beslut i frågan om projektet ska utredas vidare, och vilka de huvudsakliga alternativen blir för fortsatt arbete. Förstudien måste därför på en övergripande nivå visa att projektet uppfyller MBs lämplighetskrav. Det finns en stark politisk enighet kring Simrishamnsbanan i regionen. Det visar sig bland annat genom att översiktsplaneringen i flera av kommunerna bygger på de nya stationslägena, och av de yttranden som nu inkommit över förstudien. Det regionala utvecklingsprogrammet presenterar utveckling av järnvägsnätet som en viktig utmaning för att nå utvecklingsmålen. Tidigare versioner av länsplan för regional transportinfrastruktur har innehållit medel för utbyggnad av den första etappen av Simrishamnsbanan, delen Malmö Dalby. Nuvarande plan innehåller dock inga sådana medel. Däremot har regeringen beslutat om finansiering av utredningar för Simrishamnsbanan. I remissversionen av kapacitetsutredningen redovisas Simrishamnsbanan som en Prio 3-åtgärd under Utvecklingsnivå hög. Simrishamnsbanan förväntas ge positiva effekter avseende regional utveckling och ett mer hållbart transportsystem i Skåne. Länsstyrelsen menar dock att förstudien inte ger underlag för att svara på om projektet ska utredas vidare. För att det ska bli möjligt att bedöma om Simrishamnsbanan är det bästa sättet att uppnå de önskvärda målen och till minsta möjliga intrång är det nödvändigt att precisera vilken nytta som ska uppnås och att studera alternativa åtgärder. Redan idag finns en omfattande pendling mellan berörda orter, både kollektivt och med bil. I några av reserelationerna finns en högvärdig kollektivtrafik i form av expressbussar och regionbussar som enligt nuvarande planering kommer att dras

4 YTTRANDE 4(12) in när trafikering av Simrishamnsbanan inleds. Föreliggande förstudie saknar en analys av dagens resande till och från berörda orter och en beskrivning av hur dessa resor påverkas om projektet genomförs. Länsstyrelsen menar därför att förstudien är otillräcklig när det gäller att bedöma behovet av åtgärden i relation till andra önskvärda investeringar och i jämförelse med fortsatt busstrafik. Denna bedömning stöds av att förstudiens avstämning mot de transportpolitiska målen inte ger tydligt stöd för att utbyggnadsalternativet skulle vara bättre än nollalternativet. Förstudien behöver alltså kompletteras i fråga om nyttan med Simrishamnsbanan utifrån ett transportslagsövergripande perspektiv. Underlaget för bedömning av nyttan måste omfatta resandet längs hela den planerade Simrishamnsbanan och längs de busslinjer som föreslås dras in. Vilken resekvalitet är önskvärd mellan Sjöbo och Lund? Mellan Tomelilla och Ystad? Hur påverkar Simrishamnsbanan dessa reserelationer? Alternativa åtgärder för att uppnå önskad resekvalitet, exempelvis standardhöjning av befintlig järnväg Simrishamn Malmö och framkomlighetsåtgärder för expressbuss, måste också diskuteras i förstudien. Sådana åtgärder kan resultera i både alternativa utredningsalternativ och nollplusalternativ. Alternativutredningen ger samtidigt stöd för att prioritera och argumentera för möjliga mindre åtgärder som kan genomföras innan det finns medel avsatta för hela Simrishamnsbaneprojektet. Förstudieområdet I förstudien har Trafikverket avgränsat det geografiska område som kan beröras av anläggandet av ny järnväg Dalby Tomelilla, benämnt förstudieområde. Detta har avgränsats utifrån vilka orter järnvägen ska ansluta till, möjligheten till byte av färdmedel i Dalby, järnvägstekniska krav mm. För förstudieområdet redovisas förutsättningar, målsättningar och konsekvenser under rubrikerna samhällsutveckling, landskap, hälsa och byggnadstekniska förutsättningar. Under respektive rubrik har känsliga och mycket känsliga områden identifierats och beskrivits i text och karta. De korridorer som blir möjliga med tanke på topografi och att tågen ska kunna hålla minst 160 km/h har identifierats. Möjliga korridorer har överlagrats kartan över känsliga och mycket känsliga områden och konsekvenserna beskrivs för konfliktpunkterna.

5 YTTRANDE 5(12) Länsstyrelsen konstaterar att Simrishamnsbanan till sin karaktär är ett regionalt projekt som förväntas påverka attraktionskraften över ett stort omland. Det finns därför en inbyggd problematik i att förstudien har avgränsats till att studera förutsättningar och konsekvenser endast för delen Dalby Tomelilla. I frågor om resvanor och regional utveckling blir beskrivningen för snävt avgränsad, vilket medför att konsekvenser i fråga om samhällsutveckling blir otillfredställande belysta. Förstudiens analysområde i dessa frågor behöver alltså utökas. I fråga om landskapsanalys, lokala hälsokonsekvenser och byggnadsteknik menar Länsstyrelsen dock att avgränsningen av förstudieområdet är ändamålsenlig. Dessa frågor är väl beskrivna och mestadels övertygande analyserade. Om beslutet efter förstudien blir att Simrishamnsbanan ska utredas vidare ger förstudien en god bild av vilka aspekter som särskilt behöver belysas för dessa frågor. Nedanstående synpunkter bör dock beaktas. Samhällsutveckling Resvanor Förstudien innehåller ett kort avsnitt om pendling. För Sjöbo och Tomelilla kommuner redovisas siffror över till vilka kommuner pendlingen sker. Från Sjöbo pendlar män framförallt till Malmö och kvinnor till Lund. Ett betydande antal pendlar till Ystad. För boende i Tomelilla är Ystad den viktigaste pendlingsorten. Av texten framgår att huvudtransportmedlet är bil, men det saknas siffror som visar hur pendling med kollektivtrafik förhåller sig till bilpendling. Det framgår inte heller hur många som pendlar till respektive ort från Malmö och Lund. Länsstyrelsen menar att förstudien behöver kompletteras i dessa frågor och beskriva hur Simrishamnsbanan kan förväntas påverka resandet i de viktigaste reserelationerna. Simrishamnsbanans påverkan på pendling och resvanor är beroende av vilken resekvalitet som kommer att erbjudas, där restid, turtäthet och byten är viktiga faktorer. Möjliga restider redovisas i underlagsrapporten Samhällsekonomisk bedömning, och visar att restiden med kollektivtrafik minskar i de flesta relationer. För resande till och från Lund tillkommer dock byte i Dalby. Länsstyrelsen menar att förstudien behöver kompletteras med slutsatser om minskade restider och med ett resonemang om hur resekvaliteten kommer att påverkas i de viktigaste reserelationerna. Med tanke på hur viktig pendlingen till Lund är för boende i Sjöbo är det särskilt viktigt att tydliggöra

6 YTTRANDE 6(12) Simrishamnsbanans konsekvenser i fråga om hur attraktivt det blir att pendla kollektivt mellan dessa orter. Bedöms den kortade restiden väga upp för det tillkommande bytet? Det är också viktigt att analysen visar hur projektet Simrishamnsbanan förhåller sig till andra planerade/diskuterade projekt, inte minst Lundalänken, men även olika etapper av Simrishamnsbanan. Den samhällsekonomiska bedömningen presenterar två alternativ ett jämförelsealternativ och ett utredningsalternativ. Länsstyrelsen noterar att järnväg på sträckan Malmö Dalby förutsätts vara utbyggd i jämförelsealternativet. Det framgår dock inte om Lundalänken är en förutsättning för de restider som redovisas för utredningsalternativet. Med tanke på att inget beslut om genomförande finns varken för Lundalänken eller någon delsträcka av Simrishamnsbanan är det lämpligt att tydligare visa hur de olika projekten förhåller sig till varandra och att beskriva konsekvenserna för projektet Simrishamnsbanan av om Lundalänken till Dalby inte genomförs. Detta är särskilt angeläget eftersom Lundalänken i dagsläget drivs som ett lokalt projekt av Lunds kommun. Vattenskyddsområden Fem vattenskyddsområden kan komma att beröras inom området, i Vomb, Sjöbo (Gröndal och Grimstofta) och Tomelilla (Tomelilla och Stenby). Det kan komma att upprättas ytterligare vattenskyddsområden i området kring Röddinge i Sjöbo kommun. Järnvägsanläggning i vattenskyddsområdena bör undvikas så långt möjligt. Om järnväg ska anläggas inom vattenskyddsområdena behövs en utredning av vilka material som kan användas utan att ge skadliga verkningar på dricksvattenintresset. Även om Simrishamnsbanan i första hand är avsedd för persontrafik kan det inte uteslutas att gods kommer att trafikera järnvägen. I det fortsatta arbetet behövs därför en analys av var förhöjd olycksrisk förekommer eller där det naturliga skyddet är sämre så att lämpliga åtgärder till skydd för grundvattnet och olycksförebyggande åtgärder kan identifieras. Miljökvalitetsnormer för grundvatten Förstudieområdet berör åtminstone grundvattenförekomsterna Romeleåsens östsluttning (sedimentär bergförekomst, god kval, kvant status), Vombsänkan (sedimentär bergförekomst, god kval och kvant status risk att kemisk status

7 YTTRANDE 7(12) 2015 ej uppnås, skyddas även enl dricksvattendirektivet), Eriksdal (sedimentär bergförekomst, god kval och kvant status), SE (sand och grusförekomst, god kval och kvant status risk att kemisk status ej uppnås 2015, skyddas även enl dricksvattendirektivet), Snogeholm (sand och grusförekomst, god kval och kvant status). I det fortsatta arbetet behöver det tydliggöras hur projektet följer miljökvalitetsnormerna. Landskap Naturvärden Förstudieområdet berör flera känsliga och mycket känsliga områden med avseende på naturvärden. Topografiska och hydrogeologiska förutsättningar bidrar till en komplex problembild. Oberoende av korridorval kommer Simrishamnsbanan att medföra skärningar, höga banker, korsning av vattendrag, diken, planskildheter. Detta innebär, risk för påverkan på yt- och grundvatten i form av sänkt grundvattennivå och minskad vattenmängd i ytvatten och våtmarker eller risk för förorening. Järnvägen riskerar också att medföra ökad fragmentisering av landskapet, barriäreffekter, påverkan på riksintressen, skyddade naturområden och skyddsvärda arters livsmiljö, spridningsvägar och fortlevnad. I det fortsatta arbetet behöver utredas hur sådana konsekvenser kan mildras och motverkas och kompensationsåtgärder redovisas där negativa effekter är oundvikliga. Bedömningen av möjliga stråk och korridorer måste ske med stor uppmärksamhet på dessa frågor. I det fortsatta arbetet bör det studeras i vilken mån omgivningspåverkan kan minskas genom att delar av befintlig banvall utnyttjas. Även om stor hänsyn iakttas kan intrången förväntas bli omfattande och förstärkningsarbeten av olika karaktär kommer att krävas. Därutöver kommer både temporär och permanent grundvattenavsänkning ske som kommer att kräva vattenrättslig prövning. Sträckningar som förutsätter markavvattning bör undvikas eftersom markavvattning är förbjudet i Skåne län. I den mån det är möjligt att i en översiktlig skala identifiera korridorer och avsnitt som förutsätter dispens från artskyddsförordning eller annan dispenslagstiftning bör alternativa sträckor övervägas. Förstudien berör mycket känsliga områden öster om Dalby, vid Klingavälsån och Vombs fure samt i Fyledalen. Länsstyrelsen konstaterar dock att Trafikverket i förstudien föreslår att både området öster om Dalby och den gamla

8 YTTRANDE 8(12) bansträckningen genom Fyledalen ska undantas från fortsatt utredning. I båda fallen är naturvärdena ett viktigt motiv till att välja bort områdena. Länsstyrelsen ser inte anledningen att göra någon annan bedömning utan konstaterar att Simrishamnsbanans genomförande inte är beroende av en järnvägssträckning genom Fyledalen eller öster om Dalby. Det bör alltså inte finnas någon konflikt mellan Simrishamnsbanan och naturvärdena i dessa områden. Det är dock inte möjligt att genomföra Simrishamnsbanan utan att passera Vombsänkan och Klingavälsån. Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning att järnvägen här kommer att bli ett nytt landskapselement och en barriär med stor negativ påverkan samt att vattenmiljöer kommer att påverkas. Länsstyrelsen ser stor risk att genomförandet av Simrishamnsbanan kommer att medföra påtaglig skada på naturvärden av riksintresse och livsmiljöer som skyddats som Natura 2000-område. I det fortsatta utredningsarbetet är det därför nödvändigt att studera lösningar som medger maximal hänsyn till naturvärdena. Om det är möjligt att åtminstone delvis följa väg 11 kan det totala antalet påverkade områden minimeras och ökad fragmentering av landskapet undvikas. Inom Natura 2000-områdena Klingavälsån och Klingavälsån Karup, utpekade enligt habitatdirektiv och fågeldirektiv, pågår ett storskaligt EU-finansierat restaureringsprojekt för att återställa vattendraget, våtmarker och vattenmiljöer. I det fortsatta utredningsarbetet är det viktigt att beakta restaureringsprojektet så att inte syftet med det motverkas. Närmare information om projektet lämnas av Ivan Olsson, miljö- och vattenstrategiska enheten, Länsstyrelsen i Skåne. Vid passage av Klingavälsån och andra vattendrag bör järnvägen inte följa dalgången utan ån/svämområdet bör korsas med kortare skärningar/profiler. Översvämningsområden med tillhörande naturvärden måste beaktas inför utformning av grundläggning och broförbindelser. Kulturmiljövärden Den gamla banvallen utgör ett kulturmiljöstråk enligt det regionala kulturmiljöprogrammet. Om delar av den gamla banvallen kan utnyttjas för ny järnväg behöver det studeras närmare hur kulturmiljövärden kan beaktas i skärningarna där ny banvall avviker från gammal banvall.

9 YTTRANDE 9(12) Områden av riksintresse för friluftslivet enligt 3 och 4 kap MB Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen är av riksintresse enligt 4 kap 2 MB. Exploateringsföretag i området får inte påtagligt skada områdets natur- och kulturmiljövärden. Det rörliga friluftslivets värden ska särskilt beaktas. Länsstyrelsen noterar att detta riksintresseområde saknas under rubriken Landskap i förstudien men uppmärksammas under rubriken Hälsa, med hänvisning till friluftslivets betydelse för folkhälsan. Riksintresseområden enligt 4 kap MB är utpekade med hänsyn till områdenas samlade värden och med ett tydligt landskapsperspektiv. Länsstyrelsen menar därför att analysen av landskapet blir ofullständig om inte riksintresseområdet enligt 4 kap beaktas och att förstudiens analys och konsekvensbeskrivning bör kompletteras i denna fråga. Även riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap MB utgör underlag för landskapsanalysen. Miljökvalitetsnormer för ytvatten Utpekade ytvattenförekomster längs med sträckningen är Klingavälsån (god kemisk, otillfredsställande ekologisk status, risk för att god ekologisk status inte uppnås innan 2015, tidsfrist till 2021/2027) samt Nybroån (god kemisk, måttlig ekologisk status, risk för att god ekologisk och kemisk status inte uppnås 2015, tidsfrist till 2021/2027). I det fortsatta arbetet behöver det tydliggöras hur projektet följer miljökvalitetsnormerna. Hälsa Störningar Simrishamnsbanan kommer att medföra bullerstörningar och vibrationer i områden som tidigare inte varit utsatta för störningar från trafik. Länsstyrelsen bedömer att denna problematik kommer att kräva stor uppmärksamhet längre fram i processen, men att frågan är tillräckligt belyst på förstudienivån. Friluftsliv Konsekvensbeskrivningen är tvetydig i fråga om hur Simrishamnsbanan påverkar tillgängligheten till områden för friluftsliv. Å ena sidan anges att restiden till naturen minskar för boende i västra Skåne. Å andra sidan anges att tillgängligheten till naturområden minskar när busslinjer dras in. Länsstyrelsen bedömer att bussarna har stor betydelse för hur tillgänglig naturen blir för befolkningen i västra Skåne eftersom busshållplatser finns, och kan tillskapas, vid knutpunkter för friluftslivet. Föreslagna järnvägsstationer lokaliseras till tätorter,

10 YTTRANDE 10(12) inte till naturområden. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om Simrishamnsbanan kan minska restiden till naturen och menar att förstudien behöver förtydligas i fråga om väntade konsekvenser för friluftslivet. Byggnadsteknik Länsstyrelsen noterar att området vid Klingavälsån utgör ett mycket känsligt område även i fråga om byggnadsteknik. Här finns stora områden med torv, som kan medföra behov mer komplicerad grundläggning, exempelvis pålning eller urgrävning. Underliggande dylager anges kunna sprida vibrationer mycket långt. Osäkerheten om de geotekniska förhållandena anges vara mycket stor. Det framstår dock som att svårigheterna är mindre i närheten av väg 11. Länsstyrelsen bedömer att dessa frågor kräver mycket stor uppmärksamhet i fortsatt utredning, särskilt med tanke på att området också rymmer mycket höga naturvärden. Bortvalda områden Trafikverket har efter analysen av förstudieområdet valt bort tre större områden från fortsatt utredning. Det gäller områdena Öster om Dalby, Söder om Veberöd samt Fyledalen. Både i fråga om området Öster om Dalby och Fyledalen är naturvärdena ett viktigt motiv till att välja bort områdena. Öster om Dalby har även samhällsutvecklingen vägts in. När det gäller Fyledalen finns även starka järnvägstekniska motiv för att välja bort området, eftersom sträckan blir längre samtidigt som de geotekniska förhållandena är svåra. Området Söder om Veberöd utgör länken mellan tätorten och Romeleåsen, som är ett viktigt område för den tätortsnära naturen. En barriär i detta läge skulle tillsammans med väg 11 norr om tätorten stänga in Veberöd mellan två barriärer. Argumentationen kan förstärkas ytterligare genom att lyfta fram att området är av riksintresse enligt 4 kap MB. Länsstyrelsen delar Trafikverkets bedömning i fråga om bortvalda områden. Stationslägen I förstudien utreds möjliga stationslägen i berörda orter. För Dalby och Tomelilla redovisas endast ett stationsläge per ort, medan det för Veberöd och Sjöbo finns flera alternativ. Länsstyrelsen menar att redovisade alternativ ger en god bild av förutsättningarna. Det är dock lämpligt att i förstudien motivera varför bara ett alternativ redovisas för Dalby.

11 YTTRANDE 11(12) Simrishamnsbanan ska enligt redovisade ändamål bidra till att hela regionen ska kunna ta del av rekreation och friluftsliv, samtidigt som Simrishamnsbanan ska minska avståndet för pendlare och bidra till orternas utveckling. När stationslägen analyseras i förhållande till ändamålen framträder en målkonflikt. Det stationsläge som är optimalt ur tätortsutvecklingssynpunkt kanske inte ökar tillgängligheten till rekreationsområden. Länsstyrelsen menar att järnvägsstationer generellt bör placeras i lägen som möjliggör stort resandeutbyte. En central placering i tätort ger förutsättningar för ett stort resandeunderlag, samtidigt som stationen i sig skapar rörelse i orten och bidrar till ett levande centrum. Förstudien redovisar förutsättningar för centrala stationslägen i Tomelilla (befintlig station), Sjöbo och Veberöd. Föreslaget stationsläge i Dalby är perifer i förhållande till tätorten, men har ett tydligt stöd i kommunens översiktsplan, och kan komma att bli mindre perifer om utbyggnad sker enligt kommunens översiktsplan. För Veberöd blir stationsläge söder inaktuellt som en följd av att järnvägskorridor söder om Veberöd väljs bort från fortsatt utredning. Förutom det centrala stationsläget återstår då stationsläge norr. Länsstyrelsen menar att båda stationslägena bör finnas med i fortsatt utredning för att möjliggöra en järnvägssträckning som inte skadar naturvärdena vid Klingavälsån öster om Veberöd. Om det är möjligt att hitta en järnvägssträckning genom Veberöds centrum som inte i sin förlängning skadar naturvärden bör dock det centrala stationsläget få företräde. En tungt vägande aspekt i sammanhanget är att det bara är det centrala läget som har stöd i kommunens översiktsplan. För Sjöbo tätort ser Länsstyrelsen inga skäl att välja ett stationsläge utanför centrum.

12 YTTRANDE 12(12) Detta yttrande har beslutats av länsarkitekt Elisabet Weber. I handläggningen har även deltagit infrastrukturstrateg Camilla Burén, vattenhandläggare Magdalena Lindberg Eklund, miljöskyddshandläggare Jessica Bernfreed Ewald, byrådirektör Ann-Margreth Brick samt planhandläggare Karin Kallioniemi, föredragande. Elisabet Weber Karin Kallioniemi