3. Månadsrapport augusti 2016 Bilaga skickas ut separat via e-post och delas ut i pappersformat på sammanträdet

Transkript

1 Socialnämnden Helena Eskedahl Kallelse/Underrättelse 14 september (3) Till ledamöterna i socialnämnden och övriga i socialförvaltningen för kännedom Kallelse till socialnämndens sammanträde: Datum: Onsdag den 21 september 2016 Tid: 09:00-14:30 Plats: Dagö, plan 4 Visborgsallén 19 Ordinarie ledamot som inte kan delta på sammanträdet anmäler detta till Helena Eskedahl som kallar in ersättare. Telefon eller e-post helena.eskedahl@gotland.se Lokaler för förmöte kl (M), (C) och (FP), Gute plan 3, grupprum 3375 Dagordning Justeringsledamot i tur: Mats Sundin (S) Ärenden 1. Socialdirektören informerar 2. Månadsrapport juni/juli 2016 Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 1-4. SON/Au Månadsrapport augusti 2016 Bilaga skickas ut separat via e-post och delas ut i pappersformat på sammanträdet Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator_son@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland 2 (3) 4. Information: Handlingsplan analys psykisk hälsa 5. Förslag på nya besparingar delår 1 sid. 1-6 Bilaga 6. Ekonomiska jämförelser mellan särskilda boenden Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid 5-7. SON/Au Remissvar på revisionsrapport om brukares privata medel Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Övergångsavtal mellan Region Gotland och sociala företag Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Informationsärende. Utveckling av verksamheten ensamkommande barn Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Plan för handling; Social barn- och ungdomsvård Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Kvalitetskrav SÄBO sid Bilaga 12. Värdighetsgaranti särskilt boende Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats sid Bilaga 14. Värdighetsgaranti korttidsplats sid. Bilaga utskickad med kallelse till arbetsutskott, sid SON/Au Revidering. Socialnämndens kvalitetsledningssystem sid Bilaga 16. Internremiss. Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst sid Bilaga 17. Utred möjligheten att på utvald enhet införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön SON/Au 54

3 Socialnämnden Region Gotland 3 (3) 18. Uppföljning av individutskottets beslut om rehabiliteringsplaceringar inom beroendeenheten SON/Au Möjligheten att pröva alternativa driftsformer inom vissa verksamheter SON/Au Särskilt förordnad vårdnadshavare Bilaga utskickad separat pga sekretessärende. 21. Medborgarförslag sid Bilaga. 22. Delgivningar och anmälningsärenden sid Delgivningar av individutskottets beslut 24. Ej verkställda beslut sid Övriga ärenden Maria Björkman ordförande

4 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Tjänsteskrivelse SON 2015/ september 2016 Socialnämnden Förslag på kostnadsminskningar september 2016 Förslag till beslut Socialnämnden föreslår att socialförvaltningen utreder möjligheter att genomföra föreslagna kostnadsminskningar. Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Förslagen till kostnadsminskningar har tagits fram utifrån uppdrag och diskussion i förvaltningens ledningsgrupp. Några av förslagen kommer från diskussion med medarbetare på arbetsplatsträffar. Förslagen nedan kräver politiska beslut. Varje avdelning har i uppdrag att se över kostnaderna och effektivisera verksamheten. För samtliga verksamheter råder alltid stor återhållsamhet. Beroendeenheten Konsekvensbeskrivning för ekonomiska åtgärder i form av neddragning av tjänster och utbud. För att Beroendeenheten skall nå målet att klara budget för 2016 krävs åtgärder i form av neddragningar i verksamheten. Det finns inget utrymme för besparingar annat än i form av att minska antalet tjänster och utbud. Därför pågår neddragning med fyra tjänster: två på Alkohol- och drogrådgivningen och två på Boendesociala gruppen. Beroendeenheten föreslår att tjänsterna i första hand tas dels genom naturliga avgångar, dels i form av neddragning av vikarietid. På Alkohol- och drogrådgivningen har indragning av två tjänst verkställts i juni. Åtgärden är genomförd och avhandlas inte vidare. På Boendesociala gruppen föreslås indragning av en tjänst genom pensions avgång och indragning av vikarietid som täcker nedsättningar på andra tjänster. Den nya grundbemanningen enligt förslaget ovan blir då sju boendestödjartjänster och en samordnare (7+1). På så sätt behöver ingen tillsvidareanställd personal sägas upp. Belopp cirka 2 mnkr 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 1 Org nr Webbplats

5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Översyn av ekonomiskt stöd avseende sociala företag Sofisam, det vill säga Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, beskriver att arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i de egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. Socialnämndens arbetsutskott har tagit beslut att gå vidare med att ge socialförvaltningen i uppdrag att ingå övergångsavtal med Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna i de fall där det bedöms möjligt. Slutdatum för övergångsavtalen ska vara senast december 2018 gällande övertagande av lönekostnader och hyreskostnader. Socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag i samarbete med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) att omgående se över och förändra Offentligt skyddade anställningar (OSAanställningarna) på företaget Återanvändarna. Ärendet behandlar de fyra sociala företag där socialförvaltningen har ett avgörande ekonomisk engagemang. Dessa är Lövsta kooperativet, Suderviljan, Visby Catering och Återanvändarna. Kostnader som socialförvaltningen täcker i de sociala företagen gäller lönekostnader för handledare samt hyreskostnader som uppgår till 4,3 mkr bedömt belopp 4,3 mnkr, mindre effekt Sommarjobb Minska antalet sommarjobb från 225 till 50 motsvarande 2,1 mnkr (nuvarande budget är 3,1 mnkr). Detta innebär att en grupp ungdomar som är år kan få det svårare att få sysselsättning på sommaren och arbetslivserfarenhet. Av årets 225 sommarjobbare har 224 särskilda sociala skäl eller funktionsnedsättningar. Av 550 sökanden 2016 har över 400 särskilda skäl eller en funktionsnedsättning. Se över möjligheten att tillsammans med arbetsförmedlingen hitta andra vägar kring sommarjobb. Belopp cirka 2,1 mnkr Det är dessutom tveksamt om kommuner ska arbeta med denna typ av verksamhet, se bilaga SKL Pacta Arbetsgivarnytt Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar. Arkivtjänst Arkivtjänst i socialförvaltningen är vakant i avvaktan på om arbetsuppgifterna kan lösas på annat sätt, tjänsten kan troligen vakanshållas under begränsad tid. Belopp 200 tkr Försörjningsstöd Säg upp hyresavtalet på Hemse Vårdcentral, och flytta den personalen, två personer, till Visby. Det är mycket svårt att rekrytera personal, framför allt socionomer, till arbetsplatser utanför Visby. I dagsläget bemannas Hemse två dagar i veckan. 2 2 (3)

6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2015/269 Dessutom innebär det stor risk kring arbetsmiljö med bara två personer. Det finns alltid en möjlighet att planera möten både på norra och södra delen av ön. Redan nu måste gruppen år vända sig till Visby. Med de e-tjänster med självservice som planeras kommer antalet besök dessutom att minska. Belopp ekonomisk effekt i slutet av 2017, cirka tkr på helår. Översyn av regionens måltidsservice Idag är genomsnittspriset 134 kronor per dygn för en person på ett särskilt boende. Om kostnaderna minskas till 75 kronor per dygn och person sänks kostnaden med 9 mnkr för särskilda boenden. Detta bör utredas vidare. Tidig rehabilitering i hemmet Permanenta utökad bemanning av arbetsterapeuter och fysioterapeuter i äldreomsorgen, se tidigare underlag till nämnd och regionstyrelse. Leasingbilarna Gör det möjligt att hyra ut regionens leasingbilar till medarbetare sommartid - en bilpool som ger ökade intäkter och effektivare utnyttjande av resurser. Utökning av delade turer alternativt lägre sysselsättningsgrad Det är svårt att få ihop behoven av insatser hos våra brukare då behovet av personal är som störst morgon, kväll och helg. För att kunna täcka behovet behövs antingen fler delade turer vid heltidsanställningar alternativt lägre sysselsättningsgrad. Övriga förslag till kostnadsminskningar att utreda Ta bort habiliteringsersättningen Upphandla mer verksamhet Inför digital nattillsyn Utveckla samordning mellan förvaltningar som rör barn och unga, Barnsam. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör 3 3 (3)

7 Nr 7/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Utlåning och uthyrning av ferieanställda skolungdomar Inför sommaren väljer flera kommuner och landsting att anställa skolungdomar. Vi får många frågor om att låna ut eller hyra ut ferieanställda till annan verksamhet och vill med anledning av det klargöra gällande regelverk i frågan. Vad får en kommun eller ett landsting göra den kommunala kompetensen För att kommuner och landsting ska ha befogenhet att ägna sig åt en verksamhet eller vidta en åtgärd krävs att den faller inom den allmänna kommunala kompetensen. Den kommunala kompetensen anger de uppgifter en kommun får utföra. Den kommunala kompetensen definieras i 2 kap. 1 kommunallagen (KL) eller att det stöds av lag. Att understöd till enskilda inte kan ges med stöd av den allmänna kompetensen är sedan länge vedertaget. Det anses inte ha ett sådant allmänintresse som avses i bestämmelsen, oavsett om behovet av stöd beror på arbetslöshet eller har andra orsaker. Dessutom gäller ett principiellt förbud mot understöd till enskild näringsidkare i 2 kap 8 KL. Sådant stöd får lämnas bara om det finns synnerliga skäl. Genom 6 kap. 2 lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (befogenhetslagen) har lagstiftaren skapat ett utrymme för kommunerna att vara verksamma inom det arbetsmarknadspolitiska området. Bestämmelsen anger att en kommun får, efter överenskommelse med arbetsförmedlingen, anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Lagen utgår från att aktiviteterna utförs i egen regi hos kommunen. När kommuner/landsting anställer skollovslediga ungdomar eller andra personer på tidsbegränsade anställningar, gör de det normalt för att erbjuda arbeten i sina egna verksamheter. Det förekommer emellertid också att en kommun, med eller utan ersättning, tillfälligt placerar ferieanställda ungdomar på ett Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: info@skl.se Arbetsgivarförbundet Pacta Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: kontakt@pacta.se 4

8 företag eller en organisation utanför kommunkoncernen för att där utföra arbetsuppgifter. Skälet för detta kan vara att kommunen har en önskan att så många gymnasieungdomar som möjligt ska kunna få sommarjobba och att man därför väljer att anställa fler än man kan sysselsätta i sina egna verksamheter. Trots goda intentioner är det tveksamt om kommun- och landstingsanställning av skolungdomar med placering i företag, föreningar eller organisationer faller inom den kommunala kompetensen. Även det arbetsmiljöansvar som följer av att kommuner/landsting är arbetsgivare för de anställda ungdomarna talar emot att dessa placeras i verksamheter där arbetsgivaren inte har uppsikt eller råder över arbetsmiljön. Regler vid anställning av minderåriga För att anställa en minderårig (under 18 år) gäller speciella regler enligt arbetsmiljölagen (1977:1160 kap 5) med tillhörande föreskrifter (AFS 2012:3) m.m. Särskild försiktighet måste iakttas vid anställning av någon före det kalenderår ungdomen fyller 16 år eller inte fullgjort sin skolplikt. Bortsett från att ingen minderårig får anställas eller anlitas för arbete som medför risk för olycksfall eller för överansträngning eller annan skadlig inverkan på hälsa eller utveckling innehåller AFS 2012:3 flera direkta förbud mot anställning där vissa arbetsuppgifter ingår. Exempel på förbud är att beroende av ungdomens ålder får denne inte sälja åldersreglerade varor (t.ex. alkohol och tobak). Olika arbetstidsmått gäller också för ungdomar utifrån ålder. Vid anställning av minderårig ska alltid skyddsombud informeras. För att anställa en minderårig krävs även information till, och godkännande av, vårdnadshavarna. Anställning Anställning av skolungdomar görs i normalfallet enligt Allmänna bestämmelser, AB. Anställningarna omfattas av såväl LAS som AB och dess bestämmelser är tillämpliga på anställningarna i sin helhet. Det innebär bland annat att visstidsanställningen ska kopplas till vikariat eller allmän visstidsanställning. Säsongsanställning kan vara aktuellt i vissa fall, t.ex. arbete för att hålla badplatser rena. För vissa arbeten finns, som tidigare angivits, särskilda regleringar i arbetsmiljölagstiftningen. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: info@skl.se Arbetsgivarförbundet Pacta Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: kontakt@pacta.se 5

9 Eventuella frågor kring kommunallagen och befogenhetslagen besvaras av Staffan Wikell, Juridiska avdelningen. Övriga frågor besvaras av Phia Moberg, Sandra Bergendorff och Ann-Sofie Svedhem, Arbetsgivarpolitiska avdelningen. Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Arbetsgivarförbundet Pacta Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel:

10 Socialförvaltningen Lisa Etzner Tjänsteskrivelse SON 2016/ augusti 2016 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta uppdaterat Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende. Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och Kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av särskilt boende. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som ska verkställa insatsen. Dokumentet är tidigare antaget av socialnämnden den 8 december 2010 och har reviderats 8 juni 2012 och 18 oktober 2013 och 2 december Vid denna uppdatering av uppdrag och kvalitetskrav har dokumentet upprättats i ny formatmall samt att det tillkommit ett kravområde avseende säkerhet och krisberedskap. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner Mariann Godin Luthman Marit Lindgren Therese Thomsson Gunilla Rylander 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 7 Org nr Webbplats

11 Uppdrag och kvalitetskrav Särskilt boende Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2016/307 Version [1.0] Särskilt boende Innehållsförteckning Särskilt boende... 1 Inledning... 3 Krav på insatsen särskilt boende... 3 Från beslut till verkställighet... 3 Ej verkställda beslut... 3 Att flytta till särskilt boende... 3 Förändrade behov... 4 Service och omvårdnad... 4 Bemanning... 4 Kontaktman... 5 Socialt innehåll... 5 Mat och måltider... 5 Hälso- och sjukvård... 6 Fast vårdkontakt... 6 Funktionsstöd och rehabilitering... 6 Läkarmedverkan... 7 Kognitiv svikt och psykisk ohälsa... 7 Läkemedelshantering... 7 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter... 8 Mun- och tandhälsa... 8 Nutrition/Ät och sväljsvårigheter... 8 Urinblås- och tarmfunktion... 9 Sömn... 9 Smärta... 9 Hud och sår... 9 Fallprevention och fall... 9 Vård i livets slutskede Medicintekniska produkter Personal Övrigt Säkerhet och krisberedskap Larm Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats 8

12 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende Nyckelhantering Praktikanter, elever och studenter Ärendenr SON 2016/307 Datum (11) 9

13 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen särskilt boende. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi. Krav på insatsen särskilt boende Särskilda boenden är avsedda för personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande service- och omvårdnadsinsatser för sin dagliga livsföring. Den enskilde behöver hjälp med både praktiska göromål och personlig omvårdnad, hälso- och sjukvård samt stimulans som bidrar till att upprätthålla funktioner och sociala relationer. Syftet med särskilt boende är att säkra en god vård och omsorg som bygger på ett personcentrerat förhållningssätt och som utgår från ett individuellt anpassat professionellt arbetssätt. Insatsen särskilt boende riktar sig främst till äldre personer som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. Även yngre personer med behov av särskilt stöd vars behov av service och omvårdnad i det ordinära boendet inte kan tillgodoses, beviljas beslut om särskilt boende. En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken insats som är mest lämplig. Från beslut till verkställighet Socialnämndens myndighetsavdelning utreder och fattar beslut om särskilt boende. När beslut om särskilt boende är beviljat lämnar myndighetsavdelningen över beslutet till Borådet, vilka tar kontakt med den enskilde och med utförare för att sedan anvisa/tilldela lägenhet i särskilt boende. Krav Uppföljning Insatsen särskilt boende ska verkställas i enlighet med utredning och beslut snarast, dock senast inom tre månader efter fattat beslut. Insatsen ska vara utformad så att den stärker den enskildas möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Utföraren ansvarar för att den enskilde och dess närstående informeras om boendet. Ärendenr SON 2016/307 Datum Ej verkställda beslut Krav Om den enskilde valt att tacka nej till två erbjudanden om namngivet särskilt boende förfaller beslut, se SON Att flytta till särskilt boende Krav Utförare ska förbereda inflyttningen genom att i tid ge information till den enskilde, och om möjligt engagera de närstående. Utförare bör ge möjlighet till förhandsbesök samt ta del av den Uppföljning Uppföljning 3 (11) 10

14 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende enskildes livs- och sjukdomshistoria. Utförare ska ha rutiner för introduktion av nya personer i det särskilda boendet. Introduktionen ska kunna anpassas till varje enskilds behov. Den enskilde ska vid inflyttningen få skriftlig information om vem som är chef, sjuksköterska, kontaktperson, ansvarig läkare och hur dessa kan nås. Hur och var man kan lämna synpunkter och klagomål ska också framgå. Den som har beslut om rätt till särskilt boende har också rätt, för att uppnå skälig levnadsnivå, att få ha sin make/sambo som medboende/sammanboende i det särskilda boendet. För detta fattas ett separat beslut. Riktlinjer för medboende i särskilt boende när bara en av makarna/samborna har behov av särskilt boende ska följas. Förändrade behov Krav Utförare ska meddela beställare om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på förändrade beslut med annan inriktning. Utförare ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Utförare ska omgående meddela beställare om en person har avlidit, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning flyttat från sin lägenhet i det särskilda boendet. Uppföljning Service och omvårdnad Den enskildes fysiska, psykiska och sociala behov av stöd ska tillgodoses inom beslut för insatsen särskilt boende. Stödet ska ges med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är viktigt att själv få utföra de aktiviteter man klarar av. Krav Uppföljning Den enskilde ska få stöd i den dagliga livsföringen med t.ex. måltider och personlig hygien, stöd i att hantera och göra tillvaron begriplig och förutsägbar samt stöd i att planera framåt. Den enskilde ska få stöd med att sköta sitt hem med städning, bäddning, tvätt och klädvård och om man själv vill och har förmåga ges tillfälle att delta i olika vardagssysslor. Behov av hjälpmedel som underlättar förutsättningar för självständighet i vardagssituationer som mathållning, hushållsarbete, planering, ekonomi och kommunikation ska särskilt uppmärksammas. Ärendenr SON 2016/307 Datum Bemanning 2016 infördes en förtydligande ändring i socialtjänstförordningen som anger att det i särskilda boenden ska finnas tillgång till personal dygnet runt i den omfattning att personal utan dröjsmål ska kunna uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Krav Uppföljning Utförare ska med varje genomförandeplan som underlag analysera behov av personal och ta ställning till hur varje boendeenhet 4 (11) 11

15 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende ska bemannas för att behoven hos varje enskild person ska kunna tillgodoses. Utförare ansvarar för att boendet är bemannat dygnet runt. En fast personalgrupp ska finnas som bas och arbetet ska organiseras så att antalet personer som deltar i insatserna minimeras för den enskilde. Personal hos utföraren får inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag för de personer som man utför insatser för. Kontaktman Krav Den enskilde ska erbjudas kontaktman. Utförare ska i samband med inflyttning ha utsett kontaktman ur personalgruppen. Utförare ska ha rutiner för kontaktmannens uppdrag. Utförare ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Utförare ska aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra relation med anhöriga och närstående. Den enskilde och anhöriga ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktman om så önskas. Uppföljning Socialt innehåll Det sociala innehållet i insatsen särskilt boende kan bestå av stöd och hjälp vid promenader, samtal och läsning samt stöd i att bibehålla det sociala nätverket. Krav Uppföljning Utförare ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses i grupp. Utförare ska beakta den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll i vardagen och önskemål och behov ska dokumenteras i genomförandeplanen. Ärendenr SON 2016/307 Datum Mat och måltider De särskilda boendena ska ansvara för att dagligen servera frukost, lunch, middag och tre mellanmål. Den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst. Krav Uppföljning Utförare ska kunna erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämnt fördelade över dagen. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland och maten ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk, religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation. Utförare ska följa Region Gotland måltidspolicy, Den goda målti- 5 (11) 12

16 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende den, mat och måltidspolicy för Region Gotland. Måltidsmiljön ska stimulera till lugna och trivsamma måltider. Nattfasta får inte överstiga 11 timmar. Utförare för särskilt boende ska utföra egenkontroll över servering och försäljning samt se till att det finns lämpliga rutiner för alkoholservering. Enligt alkohollagen (SFS 2012:205) är det tillåtet att servera alkoholhaltiga drycker till boende i bostad med särskild service samt dennes besökare där måltidsservice tillhandahålls. Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Vården ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med den boende. Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till närstående/anhöriga viktigt. För optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. För detta arbete krävs gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Fast vårdkontakt Krav På varje särskilt boende ska det finnas en ansvarig sjuksköterska som utgör den fasta vårdkontakten för de boende. Förutom alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska sjuksköterska samverka med fysio- och arbetsterapeuter och planera omvårdnadsarbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen och upprätta vårdplaner. Uppföljning Funktionsstöd och rehabilitering Vård och omsorgen ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas till vara i det dagliga livet. Detta bidrar till att den enskilde får förutsättningar att leva sitt liv med så hög grad av livskvalitet, hälsa och oberoende som möjligt. Krav Uppföljning Arbetsterapeuter och fysioterapeuter ska handleda och ge omvårdnadspersonalen stöd i vardagsrehabilitering. Personalen ska i sin tur tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla funktionsnivå så länge som möjligt. Ärendenr SON 2016/307 Datum Den enskildes delaktighet är en förutsättning. Utförare ska säkerställa att bedömning av rehabiliteringsbehov sker vid behov. Det ska således finnas erforderlig tillgång till arbetsterapeut och fysioterapeut. Den enskilde ska i samband med inflyttning erbjudas en rehabiliteringsbedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut. Vid behov 6 (11) 13

17 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende ska en rehabiliteringsplan upprättas. Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra förflyttning, personlig vård och aktiviteter i det särskilda boendet. I samband med sjukhusvistelse eller förändrat omvårdnadsbehov ska kontakt tas med arbetsterapeut och fysioterapeut för att se behov av ny bedömning. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med omvårdnadspersonal och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs och ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan. Läkarmedverkan Socialnämnden har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden om läkarinsatser på särskilda boenden och för korttidsplats. Krav Uppföljning Utförare ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare. Utförare ska tillse att den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner. Utförare ska tillse att medicinska bedömningar görs i samråd med ansvarig läkare. Utförare ska tillse att rutiner för när kontakt med läkare initieras finns, och att dessa är väl kända av personal. Kognitiv svikt och psykisk ohälsa Krav Utförare ska säkerställa att den enskilde vid kognitiva funktionsnedsättningar får hjälp med att boendemiljön anpassas så att den stödjer igenkänning, trygghet och orienterbarhet. Utförare ska säkerställa att personalen har kunskaper om och får fortlöpande kompetensutveckling inom området kognitiv svikt och psykisk ohälsa samt bemötande vid dessa tillstånd. Personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD-symtom ska tas omhand enligt den rutin vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens enligt BPSD registret. Uppföljning Ärendenr SON 2016/307 Datum Läkemedelshantering Med läkemedelshantering avses enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2000:1; ordination, iordningställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Den enskilde ska vara delaktig i sin läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. När sjuksköterska tar över ansvaret ska behandlande läkare utfärda ett ansvarsövertagande för läkemedelshanteringen. Krav Uppföljning Utförare ska utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt. Utförare ska säkerställa att läkemedelsgenomgång med uppföljning genomförs minst 1 gång/år. Utförare ska säkerställa att alternativ till farmakologisk behandling 7 (11) 14

18 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende beaktas. Utförare ska ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel i sitt rum. Utförare ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) förvaras. Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymme för basläkemedel. Utförare ska ansvara för att överblivna läkemedel lämnas in på apotek på ett säkert sätt. Utförare ska ansvara för att kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelshantering genomförs årligen. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Delegering av en hälso- och sjukvårdsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Krav Uppföljning Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 1997:14, om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt utifrån av MAS fastställda riktlinjer. Stor vikt läggs på att utbildning sker innan delegering ges. Mun- och tandhälsa Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar genomförs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att i förekommande fall utfärda underlag för tandvårdskort. Enhetschef ansvarar för att omvårdnadspersonal årligen får utbildning av tandhygienist. Utförare ska delta i de kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. Ärendenr SON 2016/307 Datum Nutrition/Ät och sväljsvårigheter Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar för undernäring genomförs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner. Vid behov ska utförare anlita logoped och/eller dietist för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Utförare ansvarar för att ät och sväljsvårigheter förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds och behandlas, utvärderas och följs upp. 8 (11) 15

19 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende Utförare ska delta i de kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. Urinblås- och tarmfunktion I första hand ska personalen uppmärksamma och beakta den enskildes behov av att regelbundet besöka toaletten. Krav Uppföljning Utförare ska säkerställa att den enskilde vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivare ska instruera den enskilde och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel. Sömn Sömn är en viktig del av livet, då sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila och återhämta sig. Under sömnen aktiveras även kroppens immunsystem och viktiga hormoner bildas samtidigt som produktion av stresshormoner minskar. Krav Uppföljning Utförare ska uppmärksamma den enskildes sömnrytm samt om sömnproblem kan vara orsak till humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga. Smärta Smärta är en inbyggd skyddsreflex som varnar för att något är skadat eller håller på att skadas i kroppen. Krav Uppföljning Utförare ska säkerställa att smärta hos den enskilde förebyggs, identifieras, åtgärdas och följs upp. Vid bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på personkännedom och utifrån personcentrerad omvårdnad. Utförare ska använda validerade smärtskattningsinstrument. Hud och sår Krav Utförare ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker. Utförare ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga sårinfektioner. Uppföljning Ärendenr SON 2016/307 Datum Fallprevention och fall Krav Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras och åtgärdsplaner skapas och följas upp för enskilda personer med fallrisk. Ordinerade förflyttningshjälpmedel ska kontrolleras regelbundet och vara anpassade för miljön där de ska användas. Uppföljning 9 (11) 16

20 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende Boendemiljö ska vara anpassad så att fallolyckor förebyggs. Utförare ska delta i de kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. Vård i livets slutskede Krav Vård ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Utförare ska upprätta lokala rutiner för den palliativa vården och dödsfall, så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående och anhöriga. Anhöriga och närstående till personer som avlider under vistelse i särskilt boende ska erbjudas efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, symtomlindring, delaktighet samt kontakt med personal och övriga aktörer i korttidsboendet. Utförare ska delta i de kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. Uppföljning Ärendenr SON 2016/307 Datum Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Uppföljning Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel Region Gotland och riktlinjer i MAS-handboken. Utförare ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Utförare ska ha rutiner för säker användning av MTP. Utförare ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem. Utförare ska tillhandahålla och bekosta MTP och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra uppdraget, förutom i de fall då hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret. Utförare ska bekosta förbrukningsartiklar (inklusive inkontinenshjälpmedel) och arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel. Förskrivare ska instruera och handleda omvårdnadspersonal i handhavandet av MTP. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med MTP. 10 (11) 17

21 Region Gotland Socialförvaltningen Särskilt boende Personal Personal ska ha den kompetens och kunskap som erfordras för genomförandet av insatsen. Se rekommendationer i Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2014:2 Krav Uppföljning Utbildning i normalt åldrande, ålderdomens sjukdomar inkl. demenssjukdomar, bemötande och rehabiliterande förhållningssätt bedöms speciellt viktigt. Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Uppföljning Kommentar [l1]: Nyhet! Larm Krav Utförare ska ha internt larmsystem inom särskilt boende så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystem ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast. Uppföljning Nyckelhantering Krav Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar i det särskilda boendet, såväl för de enskildas lägenheter som för andra lokaler. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar, betalas detta av utförare. Uppföljning Ärendenr SON 2016/307 Datum Praktikanter, elever och studenter Krav Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Uppföljning 11 (11) 18

22 Socialförvaltningen Lisa Etzner Tjänsteskrivelse SON 2016/ augusti 2016 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta uppdaterat Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats Sammanfattning Syftet med dokumentet Uppdrag och Kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll i insatsen som ställs på utförare av korttidsplats. Dokumentet är även tänkt som en vägledning och ett stöd till de utförare som ska verkställa insatsen. Dokumentet är tidigare antaget av socialnämnden den 8 december 2010 och har reviderats 8 juni Vid denna uppdatering av uppdrag och kvalitetskrav har dokumentet upprättats i ny formatmall. Insatsens innehåll har förtydligats och kraven på bl.a. hälso- och sjukvårdsansvar och rehabilitering har utvecklats samt att det tillkommit ett kravområde avseende säkerhet och krisberedskap. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Lisa Etzner Mariann Godin Luthman Marit Lindgren Karina Hedengrahn Therese Thomsson Gunilla Rylander 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 19 Org nr Webbplats

23 Uppdrag och kvalitetskrav Korttidsplats Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2016/299 Version [1.0] Korttidsplats Innehåll Korttidsplats... 1 Inledning... 2 Krav på insatsen korttidsplats... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Förändrade behov... 3 Förhållningssätt... 3 Genomförandeplan... 3 Kontaktman... 3 Socialt innehåll... 4 Mat och måltider... 4 Hälso- och sjukvård... 4 Fast vårdkontakt... 5 Funktionsstöd och rehabilitering... 5 Läkarmedverkan... 5 Kognitiv svikt och psykisk ohälsa... 5 Läkemedelshantering... 6 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter... 6 Mun- och tandhälsa... 6 Nutrition/Ät och sväljsvårigheter... 7 Urinblås- och tarmfunktion... 7 Sömn... 7 Smärta... 7 Hud och sår... 7 Fallprevention och fall... 8 Vård i livets slutskede... 8 Medicintekniska produkter... 8 Övrigt... 9 Säkerhet och krisberedskap... 9 Larm... 9 Nyckelhantering... 9 Praktikanter, elever och studenter... 9 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats 20

24 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Generella bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen korttidsplats. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi. Krav på insatsen korttidsplats Insatsen korttidsplats ska alltid föregås av ett biståndsbeslut och är avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt under en kortare period. En korttidsplats kan ha många skiftande funktioner, men framförallt att: Ge den enskilde tid för träning och vardagsrehabilitering efter sjukdom/skada Ge möjlighet för den enskilde att återhämta sig efter sjukdom/skada Ge närstående avlösning vid enstaka tillfällen eller fortlöpande och regelbundet i form av återkommande korttidsplats Ge tid till fortsatt och fördjupad utredning och ställningstagande till framtida boende Erbjuda den enskilde en plats i väntan på och under bostadsanpassning Ge den enskilde vård och omsorg i livets slutskede. En korttidsplats ska vara utrustad med följande: Säng Sängbord Fåtölj Låst förvaringsutrymme Insatsen korttidsplats riktar sig främst till äldre personer som är i behov av särskilt stöd och vars behov av service och omvårdnad inte kan tillgodoses i det ordinära boendet. Även yngre personer med behov av särskilt stöd vars behov av service och omvårdnad i det ordinära boendet inte kan tillgodoses, beviljas beslut om korttidsplats. En samlad bedömning av den enskildes livssituation och behov avgör vilken insats som är mest lämplig. Ärendenr SON 2016/299 Datum Från beslut till verkställighet Socialnämndens myndighetsavdelning utreder och fattar beslut om korttidsplats. När beslut om korttidsplats är beviljat lämnar myndighetsavdelningen över beslutet till Borådet, vilka tar kontakt med den enskilde och med utförare för att sedan anvisa/tilldela korttidsplats. Krav Uppföljning Insatsen ska vara utformad så att den stärker den enskildas möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv. Insatsen ska verkställas i enlighet med beslut snarast, dock senast inom 24 timmar efter anvisad plats. Samma dag som inflytt ska ett samtal genomföras där den enskilde informeras om rutiner, namn och telefonnummer till ansvarig chef, sjuksköterska och kontaktman m.fl. 2 (9) 21

25 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Förändrade behov Krav Utförare ska meddela beställare om den enskildes förändrade vård- och omsorgsbehov ställer krav på förändrade beslut med annan inriktning. Utförare ska dokumentera den enskildes förändrade behov. Utförare ska omgående meddela beställare om en person har avlidigt, är inlagd på sjukhus eller av annan anledning inte utnyttjar korttidsplatsen. Förhållningssätt Krav Insatsen korttidsplats ska vara utformad så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara. Den enskilde ska få hjälp med att träna för att upprätthålla och förbättra befintliga psykiska och fysiska funktioner. Den enskilde ska utifrån beslut och egna önskemål få sitt behov av vård och omsorg tillgodosett. Det kan bl.a. innebära hjälp och stöd för: - Personlig omvårdnad. T.ex. dusch, personlig hygien, påoch avklädning, toalettbesök, förflyttning, hjälp att äta och dricka. - Social stimulans och aktiviteter. Ledsagning till läkare, tandläkare, hjälp med inköp och tvätt av kläder m.m. utförs i första hand av närstående/anhöriga eller gode män. Verksamhetens personal ska vara behjälplig vid behov. Uppföljning Uppföljning Genomförandeplan Generella bestämmelser om hur en genomförandeplan upprättas och vad den ska innehålla finns i Uppdrag och kvalitetskrav Generella bestämmelser. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att genomförandeplan upprättas snarast efter inflytt, dock senast inom 10 dagar efter inflytt. För dem som beviljats återkommande korttidsplats ska genomförandeplan upprättas vid första tillfället. Vid upprättande av genomförandeplan ska utförare samverka med anhöriga och närstående samt med annan vårdgivare om sådan finns. Ärendenr SON 2016/299 Datum Kontaktman Krav Den enskilde ska erbjudas kontaktman. Utförare ska i samband med inflyttning ha utsett kontaktman ur personalgruppen. Utförare ska ha rutiner för kontaktmannens uppdrag. Utförare ska informera och utbilda kontaktmannen om vilka åtaganden och vilket ansvar uppgiften omfattar. Uppföljning 3 (9) 22

26 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Utförare ska aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra relation med anhöriga och närstående. Den enskilde och anhöriga ska alltid informeras om aktuell kontaktman samt om möjligheterna att byta kontaktman om så önskas. Socialt innehåll Krav Utförare ska erbjuda olika möjligheter till aktiviteter, gemenskap och sysselsättning som kan utformas och tillgodoses i grupp. Den enskildes önskemål och behov av socialt innehåll ska beaktas och dokumenteras i genomförandeplanen. Mat och måltider Krav Utförare ska kunna erbjuda fullvärdig och individanpassad kost av god kvalitet med måltider jämt fördelade över dagen. Kosten ska uppfylla de krav som gäller för mat i offentlig verksamhet i Region Gotland. Mat och måltider ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål utifrån kulturell, etnisk och religiös bakgrund samt utifrån medicinska behov. Den enskilde ska ges möjlighet att påverka sin mat och måltidssituation. Utförare ska följa Region Gotlands måltidspolicy, Den goda måltiden, mat och måltidspolicy för Region Gotland. Utförare ansvarar för att det dagligen serveras frukost, lunch, middag och tre mellanmål. Den enskilde ska dygnet runt ha möjlighet att tillgodose sitt individuella behov av energi, näring och vätska i den form och på det sätt som passar individen bäst. Måltidsmiljön ska stimulera lugna och trivsamma måltider. Nattfasta får inte överstiga 11 timmar. Uppföljning Uppföljning Ärendenr SON 2016/299 Datum Hälso- och sjukvård Målet för hälso- och sjukvård är god hälsa och vård på lika villkor samt respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. För ett optimalt omhändertagande är det viktigt att omvårdnadsinsatser och medicinska insatser samordnas för att kunna åstadkomma högsta kvalitet. Det krävs därför ett gott samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Krav Uppföljning Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med den enskilde. Den enskilde har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, om behandlingar och medicin som kan erbjudas. Här är samarbete med och information till anhöriga och närstående viktigt. 4 (9) 23

27 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Fast vårdkontakt Krav Utförare ansvarar för att det finns en ansvarig sjuksköterska som utgör den fasta vårdkontakten för dem som beviljats korttidsplats. Sjuksköterska ska samverka med arbetsterapeut och fysioterapeut samt planera omvårdnadsarbetet tillsammans med omvårdnadspersonalen och upprätta vårdplaner. Uppföljning Funktionsstöd och rehabilitering Vården och omsorgen ska präglas av ett rehabiliterande förhållningssätt där den enskildes funktioner tas tillvara i det dagliga livet. Personalen ska tillgodose den enskildes behov av vardagsrehabilitering med målet att höja och bibehålla funktionsnivå. Den enskildes delaktighet är en förutsättning. Krav Uppföljning Den enskilde ska i samband med inskrivning erbjudas en rehabiliteringsbedömning av arbetsterapeut och fysioterapeut och vid behov ska en rehabiliteringsplan upprättas. Bedömning ska omfatta förmågan att i sin omgivning utföra förflyttning, personlig vård och aktiviteter. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska handleda och ge omvårdnadspersonalen stöd i vardagsrehabilitering. Arbetsterapeut och fysioterapeut ska kontinuerligt samverka med omvårdnadspersonal och sjuksköterska i de riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar som görs och ska inom sin kompetens vara delaktig i upprättandet av individuell vårdplan. Läkarmedverkan Socialnämnden har överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnden om läkarinsatser på särskilda boenden och för korttidsplats. Krav Uppföljning Utförare ska tillse att det finns lokala rutiner för samverkan med läkare. Utförare ska tillse att den enskilde har en patientansvarig läkare enligt gällande rutiner. Utförare ska tillse att medicinska bedömningar görs i samråd med ansvarig läkare. Utförare ska tillse att rutiner för när kontakt med läkare initieras finns, och att dessa är väl kända av personal. Ärendenr SON 2016/299 Datum Kognitiv svikt och psykisk ohälsa Krav Utförare ska säkerställa att den enskilde vid kognitiva funktionsnedsättningar får hjälp med att korttidsplatsens utformning anpassas så att den stödjer igenkänning, trygghet och orienterbarhet. Utförare ska säkerställa att personalen har kunskaper om och får fortlöpande kompetensutveckling inom området kognitiv svikt Uppföljning 5 (9) 24

28 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats och psykisk ohälsa samt bemötande vid dessa tillstånd. Personer med demenssjukdom som uppvisar BPSD-symtom ska tas omhand enligt den rutin vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demens enligt BPSD registret. Läkemedelshantering Med läkemedelshantering avses enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 2000:1; ordination, iordningställande, administration, rekvisition och förvaring av läkemedel. Den enskilde ska vara delaktig i sin läkemedelsbehandling så långt det är möjligt. När sjuksköterska tar över ansvaret ska behandlande läkare utfärda ett ansvarsövertagande för läkemedelshanteringen. Detta beslut ska sedan omprövas vid hemgång. Krav Uppföljning Utförare ska utarbeta lokala rutiner och instruktioner baserade på de riktlinjer MAS fastställt. Utförare ska säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs vid behov. Utförare ska säkerställa att alternativ till farmakologisk behandling beaktas. Utförare ska ansvara för att den enskilde har ett avskilt låst skåp för läkemedel i sitt rum. Utförare ska tillhandahålla låst lämpligt utrymme där basläkemedel (akutförråd) förvaras. Enbart legitimerad sjuksköterska får ha tillgång till utrymme för basläkemedel. Utförare ska ansvara för att överblivna läkemedel lämnas in på apotek på ett säkert sätt. Utförare ska ansvara för att kvalitetsgranskning av verksamhetens läkemedelshantering genomförs årligen. Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Delegering av en hälso- och sjukvårdsuppgift får endast ske om det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Krav Uppföljning Delegeringar ska ske utifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd, SOSFS 1997:14, om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård samt utifrån av MAS fastställda riktlinjer. Stor vikt läggs på att utbildning sker innan delegering ges. Ärendenr SON 2016/299 Datum Mun- och tandhälsa Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonalen om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Krav Uppföljning Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar genomförs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner. Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att i förekommande fall utfärda underlag för tandvårdskort. 6 (9) 25

29 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Enhetschef ansvarar för att omvårdnadspersonalen årligen får utbildning av tandhygienist. Nutrition/Ät och sväljsvårigheter Krav Utförare ansvarar för att strukturerade riskbedömningar för undernäring genomförs, åtgärdas och följs upp enligt gällande rutiner. Vid behov ska utförare anlita logoped och/eller dietist för att optimalt nutritionstillstånd ska kunna uppnås hos den enskilde. Utförare ansvarar för att ät och sväljsvårigheter förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds och behandlas, utvärderas och följs upp. Uppföljning Urinblås- och tarmfunktion I första hand ska personalen uppmärksamma och beakta den enskildes behov av att regelbundet besöka toaletten. Krav Uppföljning Utförare ska säkerställa att den enskilde vid behov får individuellt utprovade hjälpmedel vid bristande urinblås- och tarmfunktion samt säkerställa att dokumentation sker. Förskrivare ska instruera den enskilde och omvårdnadspersonal i handhavandet av inkontinenshjälpmedel. Sömn Krav Utförare ska uppmärksamma den enskildes sömnrytm samt om sömnproblem kan vara orsak till humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga. Uppföljning Smärta Krav Utförare ska säkerställa att smärta hos den enskilde förebyggs, identifieras, åtgärdas och följs upp. Vid bedömning av smärta hos personer som har svårigheter att verbalisera smärtan bör bedömningen grundas på personkännedom och utifrån personcentrerad omvårdnad. Utförare ska använda validerade smärtskattningsinstrument. Uppföljning Ärendenr SON 2016/299 Datum Hud och sår Krav Utförare ska säkerställa att sår förebyggs, identifieras, riskbedöms, utreds, behandlas, utvärderas och följs upp samt att dokumentation sker. Utförare ska säkerställa att arbete sker efter basala hygienrutiner för att förebygga sårinfektioner. Uppföljning 7 (9) 26

30 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Fallprevention och fall Krav Strukturerade riskbedömningar för fall ska genomföras och åtgärdsplaner skapas och följas upp för patienter med risk. Boendemiljö ska vara anpassad så att fallolyckor förebyggs. Vård i livets slutskede Krav Vården ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Den enskilde ska ha tillgång till en god symtomlindring samt ha tillgång till hjälp med fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Insatser som ökar den enskildes trygghet och ro ska prioriteras. Utförare ska upprätta lokala rutiner för den palliativa vården och dödsfall, så att stor respekt visas såväl den avlidne som närstående och anhöriga. Anhöriga och närstående till personer som avlider under vistelse i korttidsboende ska erbjudas efterlevandesamtal avseende deras upplevelse av vården i livets slutskede, symtomlindring, delaktighet samt kontakt med personal och övriga aktörer i korttidsboendet. Uppföljning Uppföljning Ärendenr SON 2016/299 Datum Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter (MTP) ingår i utförarens hälso- och sjukvårdsansvar. De indelas i tre grupper, medicinteknisk utrustning, arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel och individuellt utprovade hjälpmedel. Krav Uppföljning Utförare ska tillämpa Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2008:1, om användning av medicintekniska hjälpmedel i verksamheten, såväl som Regelverk för hjälpmedel Region Gotland och riktlinjer i MAS-handboken. Utförare ska ha rutiner för inköp av produkter som används inom hälso- och sjukvården. Utförare ska ha rutiner för säker användning av MTP. Utförare ska utse ansvarig för MTP. Utsedd persons uppgifter och ansvar för MTP ska finnas väl dokumenterad och ingå i verksamhetens ledningssystem. Utförare ska tillhandahålla och bekosta MTP och övrig utrustning som åtgår för att fullgöra uppdraget, förutom i de fall då hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kostnadsansvaret. Utförare ska bekosta förbrukningsartiklar (inklusive inkontinenshjälpmedel) och arbetstekniska hjälpmedel/verksamhetshjälpmedel. Förskrivare ska instruera och handleda omvårdnadspersonal i handhavandet av MTP. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för anmälan av tillbud och olyckor med MTP. 8 (9) 27

31 Region Gotland Socialförvaltningen Korttidsplats Övrigt Säkerhet och krisberedskap Krav Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Utförare ska säkerställa att det finns evakueringsplan vid behov av evakuering. Utförare ska säkerställa att det finns utrymningsplan för händelse av brand och att samtliga i personalen känner till utrymningsplanen. Uppföljning Kommentar [l1]: Nyhet! Larm Krav Utförare ska ha internt larmsystem inom korttidsboendet så att den enskilde lätt ska kunna få kontakt för hjälp vid akuta behov. Larmsystem ska säkra trygghet för den enskilde och larmanrop ska besvaras snarast. Uppföljning Nyckelhantering Krav Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar i korttidsboendet, t.ex. nycklar till medicinskåp och värdeskåp. Uppföljning Praktikanter, elever och studenter Krav Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Uppföljning Ärendenr SON 2016/299 Datum (9) 28

32 Socialförvaltningen Lisa Etzner Tjänsteskrivelse SON 2016/ augusti 2016 Socialnämnden Uppdaterat och reviderat kvalitetsledningssystem för socialnämnden Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta uppdaterat och reviderat kvalitetsledningssystem. Sammanfattning Socialförvaltningens kvalitet och utvecklingsenhet har uppdaterat och reviderat socialnämndens kvalitetsledningssystem. De två tidigare dokumenten som utgjort socialnämndens kvalitetsledningssystem, Ledningssystem för kvalitet - Styrdokument och Ledningssystem för kvalitet - Riktlinjer har under revideringen slagits samman till ett sammanhängande dokument, Socialnämndens kvalitetsledningssystem. Ärendebeskrivning Enligt Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9, ska vårdgivare som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Kvalitet och utvecklingsenheten inom socialförvaltningen har fått i uppdrag att revidera de två dokument som tidigare innehållit socialnämndens ledningssystem. Arbetet med uppdatering och revidering har mynnat ut i ett sammanhängande dokument, med en tydlig struktur för socialnämndens arbete med övergripande ledning och styrning av verksamhetens kvalitet. Bedömning Socialförvaltningen bedömer att det uppdaterade kvalitetsledningssystemet uppfyller de krav som ställs i SOSFS 2011:9 och beskriver socialnämndens kvalitetsarbete på ett tydligt och strukturerat sätt. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se 29 Org nr Webbplats

33 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/170 Beslutsunderlag Ledningssystem för kvalitet Styrdokument (SON 2012/65) Ledningssystem för kvalitet Riktlinjer (SON 2012/65) SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mariann Godin Luhtmann, Kvalitétschef 30 2 (2)

34 Styrdokument Socialnämndens kvalitetsledningssystem Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2016/170 Socialnämndens kvalitetsledningssystem God kvalitet inom socialtjänsten och LSS-verksamheten samt den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter innebär bland annat att tjänsterna bygger på rättssäkerhet, god tillgänglighet, respektfullt bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten. Insatserna ska vara kunskapsbaserade och effektivt utförda. Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ställer krav på att verksamhetens insatser ska vara av god kvalitet, utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för verksamheter enligt SoL, LSS och HSL. Här inkluderas även verksamheter som bedrivs enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Syftet med föreskrifterna är att alla verksamheter inom socialförvaltningens områden ska inrätta ledningssystem, genom vilka verksamheternas kvalitet utvecklas och säkras. Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda, planera, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Enligt föreskrifterna ska verksamheterna identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamheternas kvalitet. Detta ska i sin tur ligga till grund för förbättringar av ledningssystemets processer och rutiner. Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från övergripande mål och grundläggande värderingar i respektive lagstiftning. Ledningssystemets struktur Ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Det ska bestå av de processer och rutiner som behövs i verksamheterna för att säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet innehåller en struktur för att: Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

35 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Kunna användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheternas kvalitet Utgöra ett stöd för planering, ledning, kontroll, uppföljning, utvärdering och förbättring Ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten, är fördelade i verksamheterna. Socialnämndens ledningssystem följer föreskrifterna (SOSFS 2011:9) och är uppbyggt på följande sätt: Beskrivning av verksamheterna och deras uppdrag Klargörande vad som är kvalitet för verksamheterna Beskrivning av ansvarsfördelningen och organisation för kvalitetsarbetet Beskrivning av de processer och rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten samt de processer och rutiner som redan är lagstadgade Standarder och tekniska specifikationer (utredningsmodeller, bedömningsmetoder, verksamhetssystem m.m.) Beskrivning av processer och rutiner för att säkra samverkan, både externt och internt Systematiskt förbättringsarbete genom riskanalyser, egenkontroll, utredning av avvikelser, förbättrande åtgärder och förbättring av processer och rutiner Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldigheten Socialförvaltningens verksamheter Inom socialförvaltningen i Region Gotland bedrivs verksamheter inom SoL, LSS och HSL. Verksamheternas uppdrag och kvalitet regleras i Uppdrag och kvalitetskrav för respektive insats. Verksamheterna ska vara utformade så att den enskildes förmåga, resurser och önskemål tas tillvara samt att den enskilde bereds möjlighet att vara delaktig i planeringen och utförandet av vården och omsorgen. Verksamheterna ska bedrivas utifrån evidensbaserad praktik, vilket innebär att insatserna ska vara utformade efter bästa tillgängliga kunskap, medarbetarnas erfarenheter och den enskildes egna erfarenheter. Region Gotland använder styrkort för målstyrning. Målet är att den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Ärendenr SON 2016/170 Datum Följande verksamheter utgör socialförvaltningens huvudprocesser; barn och ungdomsvård ekonomiskt bistånd missbruks- och beroendevård bostad med särskild service enligt SoL boendestöd 32 2 (13)

36 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem personlig assistans korttidsvistelse bostad med särskild service enligt LSS daglig verksamhet särskilt boende hemtjänst dagverksamhet för personer med demens hemsjukvård Grund för förvaltningens kvalitetsarbete Socialförvaltningens kvalitetsarbete grundar sig på följande punkter: 3 socialtjänstlagen (SoL). Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifterna inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamhet enligt denna lag ska vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 18 hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Varje kommun ska erbjuda en god hälsooch sjukvård till dem som bor i särskilda boendeformer och i ordinärt boende samt vistas i dagverksamhet. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I SOSFS 2011:9 definieras kvalitet på följande sätt: - Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Regionens och förvaltningens styrkortsmål. Ärendenr SON 2016/170 Datum Verksamhetens kvalitet är en följd av att tjänsterna svarar mot de mål som beslutats, baserat på lagar, förordningar, föreskrifter och politiska föresatser samt brukares upplevelse av kvalitet. Det är viktigt att dessa mål: Bygger på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet Utgår från helhetssyn på den enskildes situation, är samordnade och präglas av kontinuitet Är trygga, säkra och präglade av rättssäkerhet i myndighetsutövningen 33 3 (13)

37 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Är kunskapsbaserade och effektivt utförda i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet Är tillgängliga och jämlikt fördelade Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Kvalitet är ett personligt åtagande där varje chef och medarbetare har ett ansvar för kvaliteten i sitt eget arbete. Chefer och medarbetare på alla nivåer i Socialförvaltningen ansvarar för att ta del av det systematiska kvalitetsarbetet. Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål i styrkort och fastställer ledningssystem, riktlinjer, uppdrag och kvalitetsdokument samt kvalitets- och värdighetsgarantier. Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, att utse verksamhetschefer enligt HSL samt medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Socialdirektören har vidare ett ansvar för att: kommunicera och omsätta socialnämndens övergripande strategier och mål inom verksamheten mål för verksamheten formuleras och att dessa nås bevaka verksamhetens totala resursbehov för att säkerställa kvalitetsarbetet på lång och kort sikt Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS ansvarar även för; att det finns system för anmälningar av vårdskador och risk för vårdskador hantering av vårdavvikelser att säkra rutiner för läkemedelshantering att dokumentationen sker enligt patientdatalagen att delegeringar av arbetsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatserna. MAS ansvarar för sammanställning och analys av vårdavvikelser, anmälningar enligt lex Maria och den förvaltningsövergripande patientsäkerhetsberättelsen. Ärendenr SON 2016/170 Datum Kvalitetschef har övergripande ansvar för kvalitets- och utvecklingsarbete, kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljning dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte uppfyller kraven. Kvalitetschef ansvarar även för; att på socialnämndens uppdrag ge förslag på och vid behov revidera socialförvaltningens ledningssystem identifiering, framtagande och uppdatering av förvaltningsgemensamma processer och rutiner i ledningssystemet att följa upp, utvärdera, utveckla och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet avseende förvaltningsgemensamma processer och rutiner det förvaltningsgemensamma förbättringsarbetet i samverkan med berörda chefer 34 4 (13)

38 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem att på förvaltningsnivå sammanställa och analysera brukarundersökningar, kvalitetsuppföljningar, öppna jämförelser, inkomna synpunkter, klagomål, avvikelser enligt SoL och rapporter enligt lex Sarah ta fram och samordna förvaltningens årliga kvalitetsberättelse Myndighetschef ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet inom myndighetsutövningen, att utredning, beslut och beställning av individuella insatser motsvarar den enskildes behov av vård och stöd. Avdelningschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med god kvalitet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att göra risk- och händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare. Avdelningschef ska varje år upprätta en övergripande verksamhetsplan, och kvalitetsberättelse (SoL, LSS) i samband med årets bokslut. Avdelningschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom avdelningen. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för patientsäkerhet och att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Verksamhetschef enligt HSL ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Enhetschef har det samlade ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom enheten. Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i riskoch avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud. Ärendenr SON 2016/170 Datum Processer och rutiner Socialnämnden ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Som ett led i anpassningen ska socialnämnden: identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet identifiera de aktiviteter som ingår i processen och bestämma dess inbördes ordning 35 5 (13)

39 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem utarbeta och fastställa rutiner för varje aktivitet som behövs, för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras samt ange hur ansvaret för utförandet är fördelat inom verksamheten. Processer beskrivs i SOSFS 2011:9 som en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Föreskrifterna gör ingen skillnad mellan olika processer, utan socialnämnden avgör hur processerna definieras och beskrivs. Inom socialförvaltningen har verksamheternas huvudprocesser kartlagts. Dessa huvudprocesser utgörs utav; barn och ungdomsvård ekonomiskt bistånd missbruks- och beroendevård bostad med särskild service enligt SoL boendestöd personlig assistans korttidsvistelse bostad med särskild service enligt LSS daglig verksamhet särskilt boende hemtjänst dagverksamhet för personer med demens hemsjukvård Gemensamt för dessa huvudprocesser är att de alla utgår från socialförvaltningens kärnprocess; Ansökan Anmälan Ansökan eller anmälan inkommer till handläggare Beslut Beställning Handläggare utreder, fattar beslut om och beställer insats Verkställighet Utförare verkställer beviljad och beställd insats Ärendenr SON 2016/170 Datum Till socialförvaltningens huvudprocesser finns fler olika lednings- och stödprocesser, vilka har till uppgift att leda, styra och stödja arbetet i huvudprocesserna. Exempel på sådan process är bl.a. uppdrag och kvalitetskrav, se bilaga (13)

40 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Chefer på alla nivåer ansvarar för att ta fram och uppdatera de processer, aktiviteter och rutiner som ska ingå i ledningssystemet och som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Kvalitetschef ansvarar för att socialförvaltningens huvudprocesser tas fram. Samverkan Många som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter har sammansatta problem som kräver insatser från flera aktörer. Att socialtjänsten samarbetar och samverkar internt och externt med andra myndigheter och aktörer är i dessa fall en förutsättning för att den enskilde ska kunna få den hjälp och det stöd som svarar mot behoven. Socialnämnden ska identifiera processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten och även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Utöver kraven inom ramen för ledningssystemet finns författningsbestämmelser som kräver samverkan. Dessa krav ingår också i det som ska säkras i ledningssystemet. Exempel på lagstadgade krav på samverkan är: gemensamma vårdplaner enlig lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård samverkan vid in- och utskrivning av patienter i den slutna vården (SOSFS 2005:27) krav på individuella planer enligt 2kap. 7 SoL, 3 f HSL och 10 LSS samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskera fara illa enligt 5kap. 1a SoL kommunen ska ingå överenskommelse med landstingen om samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning enligt 5:8 a SoL. Exempel på socialnämndens externa samverkan: Samverkan mellan Region Gotland och polismyndigheten Barnahus Branschråd HSL-råd Ärendenr SON 2016/170 Datum (13)

41 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Exempel på socialnämndens samverkan med andra förvaltningar inom Region Gotland: Överenskommelser mellan Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden Barnsam Mini-Maria Socialpsykiatriskt team Exempel på socialnämndens interna samverkan: Familjefrid Freda Kunskapsutvecklingsråd (KUR) Systematiskt förbättringsarbete För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Förbättringsarbetet i socialförvaltningen grundar sig på PDSA-cirkeln. Risk- och händelseanalys Riskanalys och händelseanalys är två olika metoder för att identifiera risker vid planerade/kommande förändringar samt att analysera varför allvarliga händelser uppstått. Utifrån ett systemperspektiv ges möjligheter att använda lärdomar av misstag och goda exempel. Riskanalys ska alltid göras vid exempelvis omorganisationer och händelseanalys ska alltid göras när en allvarlig händelse uppstått. Ärendenr SON 2016/170 Datum Förvaltningschef, avdelningschef, enhetschef och MAS har mandat att besluta om att en risk- eller händelseanalys ska genomföras. Dessa funktioner blir då uppdragsgivare och ansvarar för att genomföra åtgärder inom det område analysen gäller. Om risk- eller händelseanalys omfattar flera enheter ska berörda chefer komma överens om vem som ska vara uppdragsgivare och hur de olika aktörerna ska samverka under analysarbetet (13)

42 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Syftet med riskanalys Kvalitetssäkra socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete inom socialförvaltningen Förebygga icke önskvärda händelser Reducera onödiga risker Sprida kunskap Syfte med händelseanalys Utreda varför en händelse uppstått Undanröja eller minska risken för att liknande händelser ska uppstå En del i det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet Sprida kunskap Genomförda riskanalyser redovisas i kvalitetsberättelser och patientsäkerhetsberättelser. En sammanställning av genomförda riskanalyser och resultat ska göras i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Egenkontroll Egenkontroll avser en regelbunden, systematisk uppföljning av den egna verksamheten och en kontroll att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Det kan även beskrivas som att vi granskar hur vi arbetar och hur vi har arbetat särskilt i jämförelse med andra och över tid. Syftet är att få syn på direkta kvalitetsbrister, få kunskap om olika verksamheter och synliggöra förbättrings- och utvecklingsområden. Egenkontroller ska genomföras en gång per år och kan bland annat innehålla följande analys av resultat utifrån; Kvalitetsuppföljningar Kvalitetsregister Öppna jämförelser Brukarundersökning Tillsynsrapporter Vårdavvikelser och lex Maria Missförhållanden enligt SoL och lex Sarah Inkomna synpunkter och klagomål Ärendenr SON 2016/170 Datum Verksamheterna fastställer i ledningssystemet vilka egenkontroller som ska genomföras fortlöpande och enligt plan. Planering av egenkontroller samordnas med framtagande av verksamhetsplan och internkontrollplan. De fastställda kvalitetsindikatorerna används som stöd i genomförandet. Genomförd egenkontroll ska utmynna i ett övervägande och bedömning om eventuella förbättringsområden och hur uppföljning av förbättringsåtgärder ska ske. Egenkontrollen redovisas till socialnämnden i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna. Den kan utgöra en del av underlaget för framtida planering och utveckling för att förbättra verksamheterna (13)

43 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Egenkontrollens resultat ska vara till nytta för brukare, medarbetare, ledning och socialnämnd. Utredning av avvikelser Med avvikelse avses att verksamheten inte når upp till krav och mål som anges i lagar, föreskrifter och beslut fattade med stöd av sådana samt övriga av socialnämnden fastställda krav och mål. Inom ramen för ledningssystemet ska socialnämnden: Ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet Ha rutiner för rapporteringsskyldighet och skyldighet att utreda samt vid behov avhjälpa och undanröja missförhållanden enligt SoL och vårdskador enligt HSL. Göra sammanställning och analys av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter. Socialnämndens ledningssystem ska innehålla rutiner för klagomåls- och synpunktshantering, rutiner för hantering av missförhållanden enligt SoL och vårdskador enligt HSL samt sammanställning och analys. Avvikelser redovisas sedan i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelserna. Klagomål och synpunkter Med klagomål avses att någon klagar på att verksamheten inte uppnår kvalitet. Med synpunkt avses övrigt som framförs och som berör verksamhetens kvalitet, till exempel förslag till förbättringar. Socialnämndens rutin för hantering av klagomål och synpunkter: Socialförvaltningen använder Säg vad du tycker (klagomål och synpunkter på verksamheterna personligen, per telefon, via mail eller via blanketten säg vad du tycker ). Det ger oss en möjlighet att förbättra kvaliteten och utveckla verksamheterna. Klagomål och synpunkter som kommer in till regionen ska tas emot och registreras av den regiongemensamma registraturen vid serviceförvaltningen och slussas vidare till den chef som berörs av de klagomål och synpunkter som kommit in. All personal som tar emot muntligt klagomål och synpunkt ska dokumentera och skicka till registrator samt informera den enskilde om detta samt vilken chef som är ansvarig för att vidta åtgärder. De som lämnat klagomål och/eller synpunkter ska få brev med information om att synpunkter har tagits emot och om vem som ansvarar för utredningen ska ske inom en vecka och inom två veckor få en återkoppling. Inhämtande av klagomål och synpunkter kan även ske via brukarforum/brukarråd. Ärendenr SON 2016/170 Datum Rapporteringsskyldighet av missförhållande Socialnämnden har skyldighet att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja ett missförhållande. Den som fullgör uppgifter inom socialtjänstens område är skyldig att genast rapportera missförhållande eller risk för missförhållande (13)

44 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Rapporteringsskyldighet av vårdskador Socialnämnden har skyldighet att dokumentera, utreda, avhjälpa eller undanröja händelse som medfört eller kunnat medföra vårdskada. Den som fullgör uppgifter inom hälso- och sjukvård är skyldig att genast rapportera vårdskada eller risk för vårdskada. Rutin för hantering av missförhållanden och vårdskador Var och en som är verksam inom socialförvaltningen ska rapportera avvikelser enligt SoL, LSS och HSL. Information om skyldigheten att rapportera missförhållanden/vårdskador och risker för missförhållanden/vårdskador ska alltid ges till all personal som omfattas av skyldigheten när han eller hon påbörjar en anställning, ett uppdrag eller en praktikperiod. I informationen ska ingå kunskaper om hur rapporten ska göras och till vem den ska skickas. Informationen ska därefter ges återkommande, minst en gång per år till alla berörda. Det som ska rapporteras är handlingar som utförts, eller som någon har låtit bli att utföra, och som innebär ett hot mot eller medfört konsekvenser för den enskildes liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Upprepade händelser som var för sig inte behöver vara missförhållanden/ vårdskador kan tillsammans utgöra ett missförhållande/vårdskada. Om det finns en påtaglig risk för ett missförhållande/vårdskada som är uppenbar ska även den rapporteras. Rapportering gäller den som får insatser inom verksamheten eller kan komma ifråga för insatser inom verksamhet. Det senare innebär att rapporteringsskyldigheten även gäller missförhållanden/vårdskador för enskilda som ansökt men ännu inte fått beslut om insatser eller som fått beslut om insatser men där beslut ännu inte är verkställt. Rapportering kan även gälla för verksamhet med allmänt inriktade insatser såsom öppna och ej biståndsbedömda verksamheter. Avvikelserapportering ska innehålla; vem som rapporterat vad som rapporterats eventuell polisanmälan vilka åtgärder som vidtagits statistik Ärendenr SON 2016/170 Datum Rapportering sker till närmaste chef. Chef analyserar och utreder avvikelsen och beslutar om åtgärd. Den chef som mottagit en rapport ska omedelbart vidta de åtgärder för berörda brukare och personal som krävs för situationen. Den enskilde som berörs bör alltid underrättas om ett missförhållande/vårdskada som har inträffat och missförhållandet/vårdskadan ska också dokumenteras i den enskildes akt. Den beslutade åtgärden följs därefter upp inom respektive verksamhet och den medarbetare som rapporterat avvikelsen får information om åtgärdsplan. Lex Sarah Rutin för hantering av lex Sarah ska ingå i ledningssystemet. Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska rapporteras till socialförvaltningens kvalitetschef. För verksamheter i egen regi beslutar kvalitetschef om missförhållandet ska anmälas som en lex Sarah till IVO (13)

45 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Lex Maria Rutin för hantering av lex Maria ska ingå i ledningssystemet. Händelser som medfört eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada ska rapporteras till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för ställningstagande av lex Maria anmälan. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras på enhetsoch avdelningsnivå i patientsäkerhets- och kvalitetsberättelser. Kvalitetschef ansvarar för att sammanställa samtliga inkomna rapporter, klagomål och synpunkter i förvaltningens kvalitetsberättelse. MAS ansvarar för att sammanställa vårdskador och lex Maria i den förvaltningsövergripande patientsäkerhetsberättelsen. Sammanställning kan systematiskt ske via kvalitetsforum/kvalitetsråd. Förbättrande åtgärder i verksamheten Riskanalys, egenkontroll och utredningar av avvikelser ska analyseras. Därefter ska åtgärder vidtas som säkrar verksamhetens kvalitet utifrån lag och författning, föreskrifter, verksamhetsplaner och mål m.m. Planen för detta dokumenteras i verksamheternas kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse. Utifrån en förvaltningsövergripande analys föreslår kvalitetschef/mas en plan för socialförvaltningens fortsatta kvalitets- och patientsäkerhetsarbete samt utvecklingsarbete. Socialnämnden beslutar om framtagna planer. Förbättring av processer och rutiner Om resultat av analyser visar att processer och rutiner inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet ska de förändras. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Medarbetarnas engagemang och delaktighet är nödvändig för att uppnå god kvalitet i socialtjänstens olika verksamheter. Ärendenr SON 2016/170 Datum Ledningssystemets ansvarsfördelning påvisar och säkerställer att: verksamhetens personal arbetar i enlighet med processer och rutiner som ingår i ledningssystemet hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att medverka till att hög patientsäkerhet upprätthålls verksamhetens personal medverkar till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet medarbetarna har den kompetens som krävs och medges kompetensutveckling medarbetarna informeras om sin skyldighet och ges möjlighet att medverka till en god kvalitet medarbetarna ges möjlighet att arbeta i enlighet med ledningssystemets processer och rutiner Verksamheten ska ha metoder för att skapa delaktighet hos medarbetarna. Inom socialförvaltningen sker detta genom: (13)

46 Region Gotland Socialnämnden Socialnämndens kvalitetsledningssystem Medarbetarsamtal Arbetsplatsträffar Samverkansgrupp Individuella kompetensutvecklingsplaner Kvalitetsråd/ Kvalitetsforum Kvalitetsombud Dokumentationsskyldighet För att socialnämndens arbete ska kunna förbättras och utvecklas och för att det ska vara möjligt att på ett systematiskt sätt undersöka om arbetet bedrivs på föreskrivet sätt, är det en grundläggande förutsättning att verksamheten dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. Att insatser dokumenteras och följs upp är centralt i arbetet med att systematiskt följa upp om insatsen leder till ett resultat som innebär förbättringar för den enskilde. Dokumentation är även nödvändigt för den interna kontrollen och den statliga tillsynen samt vid överprövning av beslut i förvaltningsdomstolarna. Dokumentation ska därför uppfylla flera syften. Arbete och arbetsformer med systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras löpande utifrån ledningssystemets uppbyggnad. Syftet är att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheterna. Kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse Verksamheterna ska dokumentera arbetet med kvalitet/ patientsäkerhet i en kvalitetsberättelse/patientsäkerhetsberättelse. MAS sammanställer socialförvaltningens övergripande patientsäkerhetsberättelse och kvalitetschef sammanställer kvalitetsberättelse. Dessa beslutas sedan av socialnämnden. Ärendenr SON 2016/170 Datum (13)

47 Uppdrag -Nytt -Revidering av befintligt dokument Utse ansvarig processledare Skapa mall/ struktur för dokument Framtagande av tidplan Inhämta fakta och kunskap m.m. -Internt i KoU -Externt i verksamheterna Skrivarverkstad ta fram förslag på text Remissrunda -Internt Redaktionella ändringar Remissrunda - Externt Redaktionella ändringar Förslag till beslut Beslut i nämnd Information och implementering i flera led 44

48 Ledningssystem för kvalitet God kvalitet inom socialtjänsten och LSS-verksamheten samt den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter innebär bland annat att tjänsterna bygger på rättssäkerhet, god tillgänglighet, respektfullt bemötande, delaktighet och att socialtjänstens insatser uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten. Insatserna ska vara kunskapsbaserade och effektivt utförda. Kvalitetsarbetet ska säkerställa att en god kvalitet i socialtjänsten, LSS verksamheten och den hälso- och sjukvård som bedrivs inom socialnämndens olika verksamheter upprätthålls och vidareutvecklas. Det ska ge underlag för effektiv resursanvändning och information till medborgare, politiker och medarbetare. Kvalitetsarbetet ska ha en tydlig struktur och genom allas delaktighet skapa en lärande organisation som ger förutsättningar för förbättrings- och utvecklingsarbete. Socialstyrelsen har givit ut föreskrifter och allmänna råd till vägledning för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Dessutom innehåller de lagar som i olika avseenden reglerar socialnämndens olika verksamheter avsnitt som understryker vikten av kontinuerligt kvalitetsarbete. Ansvarsfördelning och organisation för kvalitetsarbete Ett välfungerande kvalitetsarbete förutsätter att det finns en tydlig ansvarsfördelning och befogenheter för att implementera, utveckla och vidta åtgärder inom verksamheterna. Socialnämnden beslutar genom strategier och övergripande mål i styrkort och fastställer ledningssystem, riktlinjer, kvalitetsdokument och kvalitetsgarantier. Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personer med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap. 3 Gäller även lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) SFS 1990:52 och för lagen om vård av missbrukare (LVM) SFS 1988:870. Socialdirektören har det yttersta ansvaret för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten, utse verksamhetschefer enligt HSL samt MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska. Beställarchef har övergripande ansvar för kvalitetskrav och systematisk uppföljning. Utifrån uppföljningen dokumenteras handlingsplaner som åläggs utförare som inte 1 45

49 uppfyller kraven. Beställarchef ansvarar även för myndighetsutövning, det vill säga utredning, beslut och beställning av individuella insatser som ska motsvara den enskildes behov av vård och stöd. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att förvaltningen har system som säkrar en hög patientsäkerhet och en god och säker vård. MAS ansvarar även för att det finns system för anmälningar av vårdskador och risk för vårdskador, hantering av avvikelser, säkra rutiner för läkemedelshantering, att dokumentationen sker enligt patientdatalagen och att delegeringar av arbetsuppgifter är förenliga med säkerhet för patienterna. MAS deltar i kvalitetsuppföljningar och ansvarar där för uppföljningen av hälso- och sjukvårdsinsatserna. Avdelningschef har ett samlat ledningsansvar så att verksamheterna bedriver en god vård och omsorg med hög kvalitet och patientsäkerhet. Avdelningschef ansvarar för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det innefattar även att göra risk- och händelseanalyser, utöva egenkontroll och ta emot och utreda synpunkter från brukare. Avdelningschef ska varje år upprätta en övergripande verksamhetsplan, kvalitetsberättelse (SoL, LSS) och patientsäkerhetsberättelse (HSL) i samband med årets bokslut. Enhetschef ansvarar för att bryta ned målen till verksamhetsmål och att kvalitetsarbetet förankras hos medarbetare. Enhetschef ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Enhetschef ska även löpande bedöma om de finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården samt kontinuerligt samråda med MAS. Verksamhetschefen ansvarar för att skapa strukturer och processer för att möjliggöra delaktighet i ett aktivt kvalitetsarbete och har ansvar för uppföljning av resultat, analys av resultat och för att vidta de förbättringsåtgärder som krävs. Vidare ska verksamhetschefen löpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Inom hälso- och sjukvård/ tandvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Hälso- och sjukvårdslagen 31 och tandvårdslagen 16 Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

50 Medarbetare har ansvar för att känna till och arbeta i enlighet med riktlinjer och rutiner utifrån ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Medarbetare ska medverka i risk- och avvikelsehantering, delta i arbetet med uppföljning av mål och reslutat samt visa engagemang utifrån styrkortets värderingar, omtanke, förtroende och delaktighet. Samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera avvikelser och tillbud. Vad ingår i ledningssystemet för kvalitet? För att få kunskap och kunna bedöma kvaliteten i och resultaten av verksamheten krävs metoder för uppföljning och utvärdering samt en systematisk dokumentation av detta arbete. Ledningssystemet för kvalitet innehåller en struktur för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Riktlinjer finns för vad, hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. Ledningssystemet för kvalitet består av tre delar: Beskrivning av hur det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt och principerna för hur verksamheten ska ledas Processer och rutiner för att säkra verksamhetens kvalitet Processer och rutiner för att säkra att samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter möjliggörs. Utgångspunkter för kvalitetsarbetet: Gällande lagar och föreskrifter (socialtjänstlagen 3 kap. 3, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 6, hälso- och sjukvårdslagen 31 och tandvårdslagen 16 samt patientsäkerhetslagen 2010:659 3 kap. Nationella riktlinjer Socialnämndens styrkort Medborgaren i fokus och brukarmedverkan Ledningens engagemang och ansvar för kvalitetsarbetet Personalens medverkan Kvalitetsdokument Kvalitetsgarantier Evidens i praktik Mål för kvalitetsarbetet Styrkort Socialtjänsten, verksamheten enligt LSS samt hälso- och sjukvården styrs utifrån Region Gotlands vision, värderingar, strategier och mål. Visionen och värderingarna och strategierna ska genomsyra alla nämnders mål. Allt arbete ska bygga på delaktighet, förtroende och omtanke. 3 47

51 Styrkorten stödjer kvalitetsarbetet utifrån flera olika perspektiv och mål: Ekonomin ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv. Brukarna/kunderna ska uppleva att de får tjänster av god kvalitet, är informerade, delaktiga och respektfullt bemötta. Medarbetare och ledare ska trivas, vara engagerade, ta ansvar och utvecklas för att möta framtidens utmaningar. Verksamhetens processer ska ge resultat av god kvalitet till kostnader i nivå med jämförbara kommuner och landsting. Socialnämndens strategier För att fullfölja sitt uppdrag lyfter socialnämnden fram ett antal strategiskt viktiga vägval. Nämnden vill låta barnperspektivet genomsyra allt arbete prioritera barn och ungdomar möjliggöra inflytande och säkra likabehandling agera förebyggande, främja folkhälsa och tillgänglighet arbeta för att så många som möjligt har arbete/sysselsättning utifrån vars och ens förmåga satsa på kompetensutveckling och ett professionellt ledarskap informera tydligt och använda ett begripligt språk. Processer och rutiner Vårdgivare och de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet utarbeta och fastställa rutiner som beskriver hur och vem som ansvarar för de olika aktiviteterna som ingår i processerna. Samverkan Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer där samverkan med andra verksamheter, vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer behövs för att säkra kvaliteten och förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Dessa processer är bland annat säkerställda genom gemensamma överenskommelser mellan olika förvaltningar eller fastställda i socialförvaltningens kvalitetsdokument. Utförande verksamheter ska upprätta rutiner för hur dessa ska implementeras och följas. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys Vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Det ska ske genom att 4 48

52 uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. Egenkontroll Socialförvaltningens beställande enheter genomför årligen generella uppföljningar av samtliga verksamheters kvalitet riktade och fördjupade uppföljningar av ett antal verksamheter som antingen är av särskilt intresse eller där det förekommit allvarliga brister jämförande analyser av verksamheternas resultat. Synpunkter och klagomål på verksamheten Vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att synpunkter och klagomål tas tillvara på ett snabbt och effektivt sätt för att åtgärda och förebygga brister i verksamheten. Dokumentation och systematisering av synpunkter och klagomål är ett viktigt underlag för förbättringsarbete och utveckling av verksamheten. Alla iakttagelser som utgör ett underlag för förbättringsarbete ingår i synpunkter och klagomål, även det som tidigare benämnts fel och brister och vårdavvikelser. Från brukare, närstående, myndigheter och andra intressenter För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens system Säg vad du tycker eller det regionövergripande systemet Tyck till. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. Möjlighet att anmäla klagomål till Socialstyreslen enligt patientsäkerhetslagen 7 kap. 10. Från personal i verksamheten För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. Rapporteringsskyldighet Lex Maria För personal som utför hälso- och sjukvårdsuppgifter finns bestämmelserna om rapporteringsskyldighet om vårdskada eller risk för vårdskada i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen om utredningsskyldighet i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen SOSFS 2005:28 om anmälningsskyldighet lex Maria. För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. 5 49

53 När patient drabbats av en allvarlig vårdskada eller utsatts för risk att drabbats av en allvarlig eller utsatts för risk att drabbas skall en bedömning av MAS göras om det inträffade skall anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Lex Sarah För personal som fullgör uppgifter inom socialtjänsten finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 12 kap. 3 socialtjänstlagen. Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen. För personal som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser om rapporteringsskyldighet i 24 b LSS. Bestämmelser om hur man ska dokumentera, utreda eller avhjälpa ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande finns i 24 LSS. För verksamheter i egen regi används socialförvaltningens rapporteringssystem Flexite. För verksamheter i enskild regi används det system som verksamheten anger. Sammanställning, analys och förbättrande åtgärder Socialförvaltningens beställaravdelning gör årliga sammanställningar och analyser av förvaltningens inkomna rapporter, klagomål och synpunkter som en del av myndighetens kvalitetsuppföljning. Resultatet kan bidra till att synliggöra kvalitetsbrister hos enskilda verksamheter eller verksamhetsområden och ge underlag till kvalitetsförbättrande åtgärder. Förbättring av processer och rutiner ska säkras, när analysen visar behov därav. Varje verksamhet gör även sin egen sammanställning och analys för att identifiera förbättrings- och utvecklingsområden i den egna verksamheten. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Alla vårdgivare samt de som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS är skyldiga att säkerställa att personalen arbetar i enlighet med ledningssystem och riktlinjer. För detta krävs att verksamheten upprättar rutiner, skapar strukturer och tydliggör processer för hur detta ska ske. Personalen ska ges förutsättningar att utveckla och säkra kvaliteten i det dagliga arbetet för att underlätta detta måste personalen få information och ges möjlighet till inflytande i verksamhetens kvalitetsarbete. 6 50

54 Dokumentationsskyldighet Åtgärder, resultat och hur kvalitetsarbetet utvecklats ska dokumenteras, följas upp och analyseras både på förvaltningsnivå och på enhetsnivå genom en kvalitetsberättelse som ingår som en bilaga till årsberättelsen. En upprättad mall för denna kvalitetsberättelse ska användas. Vårdgivaren ska årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. En upprättad mall ska användas. Medborgarna ska ha tillgång till information om socialtjänstens insatser, dels som underlag för egna val samt dels för att synliggöra socialtjänstens verksamhet. Spridning av information om verksamhetens resultat internt är också viktigt. Styrdokument med inriktning för kvalitetsarbetet enligt ledningssystemet SOSFS 2011:9. Riktlinjer ger vägledning för kvalitetsarbetet utifrån ledningssystemet. Riktlinjer ansvarar beställarchefer för. Rutiner beskriver hur riktlinjen ska hanteras inom avdelningar och enheter. Rutinen ska anpassas för efter lokala förutsättningar. Rutiner ansvarar avdelningar och enheter för. Det gäller även enskild regi som socialnämnden har avtal med. Riktlinjer Till detta styrdokument hör även riktlinjer för kvalitetsarbete. Dessa riktlinjer är avsedda att ge vägledning hur och när uppföljning och utvärdering ska göras. 7 51

55 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 1 (28) Datum Förslag Riktlinjer Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Socialförvaltningen Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator XX@gotland.se Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats 52

56 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 2 (28) Innehållsförteckning sida 1 Inledning 3 2 Processer och rutiner 4 3 Samverkan 4 - Branschråd 5 - Överenskommelser mellan socialförvaltningen och hälso- och 5 sjukvårdsförvaltningen - Anhörigstöd 5 - Finsam 5 - Barnsam 6 - Barnnätverket 6 - Barnahus 6 - Familjefrid 6 - Sociala insatsgrupper 6 - Samråd med handikapporganisationerna 6 - Frivilligorganisationer och anhörigstöd 7 4 Systematiskt förbättringsarbete 8 - Risk och händelseanalys 8 - Gemensam rutin för gränsöverskridande 9 - Egenkontrol 9 - Utredning av avvikelser 11 Klagomål och synpunkter samt avvikelser - Rapporteringsskyldighet, Allvarliga missförhållanden eller påtaglig 15 risk för allvarliga missförhållanden enligt Sol och LSS - Anmälan av lex Sarah 18 - Rapportering av vårdskador och risk för vårdskador 19 - Anmälan av lex Maria 21 - Sammanställning och analys samt förbättrande åtgärder 22 5 Förbättring av processerna och aktiviteterna 22 6 Dokumentationsskyldighet 22 - Patientberättelse 22 - Kvalitetsberättelse 22 Bilagor Förklaringar av förkortningar Sekretessprövning och polisanmälan Delegationsordning 26 53

57 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 3 (28) 1 Inledning Detta dokument redovisar socialförvaltningens övergripande och gemensamma riktlinjer för processer, ansvarsfördelning, riskanalys, egenkontroll, samverkan, utredningar av olika avvikelserapporteringar, lex Sarah, lex Maria samt delaktighet och dokumentation. Ledningssystemet ska stödja struktur, organisation, ansvar, delaktighet och systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer. Innehållet utgår från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 samt de lagstiftningar som redovisas i ledningssystem för kvalitetsarbetet. I kvalitetsarbetet ingår att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete innebär att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart. Brukare- och patientperspektiv ska vara inriktat på förebyggande arbetssätt, ständiga förbättringar och samverkan mellan olika aktörer. I samverkan ska sekretess eller tystnadsplikt beaktas mellan nämnder, förvaltningar och mellan hälso- sjukvård och socialtjänst. För myndigheter som handlägger ärenden eller genomför insatser i socialtjänst och hälso- och sjukvård gäller offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Tystnadsplikten regleras i socialtjänstlagen för enskild regi som bedriver verksamhet enligt SoL eller LSS. För privata vårdgivare gäller patientsäkerhetslagen (PSL). I ledarkontrakt och medarbetarkontrakt ska ingå ansvar för kvalitetsarbete enligt föreskrift, styrdokument, riktlinjer samt att dokumentera rutiner i verksamheterna. Egen regi och enskild regi, som socialnämnden har avtal med, ansvarar för att skapa rutiner utifrån styrdokumentet och riktlinjerna. Ledningssystemet kommer att utvecklas och revideras löpande vid nya lagstiftningar, föreskrifter, nya uppdrag, processer och översyn av riktlinjer. 54

58 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 4 (28) 2 Processer och rutiner Beskrivna processer ökar rättssäkerheten för brukaren, ger möjlighet att identifiera och säkra delar i tjänsten som är problematiska samt möjlighet att identifiera onödiga led som minskar effektiviteten. När tjänsterna är tydligt beskrivna, möjliggörs att följa upp och utvärdera, vilket stödjer ett fortsatt kvalitetsarbete. Processkartorna är underlag för diskussioner om hur verksamheten bedrivs och hur den skall utvecklas, analys av felkällor samt diskussioner om förbättringsmöjligheter Processkartläggningar ska finnas på viktiga eller vanligt förekommande tjänster inom alla verksamheter. Det kan gälla huvudprocesser, ledningsprocesser och stödprocesser. Identifierade processer för utredning, beslut, beställning och utförande av insatser beskriver de arbetsflöden som pågår inom olika verksamheter och i gränssnitt med andra förvaltningar. Analyser av verksamhetens resultat kan ge underlag för förbättrings- och utvecklingsarbete av processer och rutiner. Avdelnings- och enhetschef ansvarar för att bedöma vilka processer, rutiner och aktiviteter som verksamheten behöver identifiera, kartlägga och fastställa för att uppfylla krav och mål. Ansvarig chef ska identifiera vilka lagar och föreskrifter som gäller för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och/eller stöd och service till vissa funktionshindrade. 3 Samverkan Många personer som är i behov av insatser från socialtjänsten, LSS-verksamhet och hälso- och sjukvården ställer krav på tydligt ansvar för att samverka och samarbeta med flera aktörer. Av identifierade processer, riktlinjer och rutiner ska framgå hur samverkan bedrivs inom den egna verksamheten. Processerna ska även säkerställas så att samverkan genomförs mellan vårdgivare eller verksamheter inom socialförvaltningen och mellan egen regi och enskild regi. Samverkan gäller även gränsöverskridande arbete med andra förvaltningar, myndigheter och organisationer. Beställar-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för att säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvar, samarbete internt, externt och utbyte av information som gäller brukare. Rutiner ska finnas som säkerställer information enligt sekretesslagstiftningen och tystnadsplikten. Grunden är att få samtycke av den enskilde vid överföring av information. 55

59 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 5 (28) Branschråd Socialförvaltningens beställaravdelning samverkar med samtliga utförare genom branschråd, ett för varje insatsområde, såsom hemtjänst, daglig verksamhet LSS etc. Två gånger per år kallar beställaravdelningen till branschråd och det främsta syftet är att ha en dialog mellan beställare och utförare. Branschråden fungerar även som informationskanal och som ett forum för kunskapsspridning mellan de olika utförarna. Rutiner har tagits fram mellan egen och enskild regi i de fall man har gemensamma brukare. Överenskommelser mellan SOF och HSF Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. I vissa livssituationer behöver medborgare stöd och insatser från både hälsooch sjukvården och från socialtjänsten. Den enskilde ska möta en väl fungerande och integrerad organisation och resurser ska utnyttjas effektivt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen träffar överenskommelser som ett led i systematiskt kvalitetsarbete. Överenskommelserna kan beröra psykiskt funktionsnedsatta, vårdhygien, läkarmedverkan i särskilda boenden, delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter, samordnad vårdplanering m. fl. Samtliga finns på hemsidan för socialförvaltningen samt på för enskild regi Beställar-, avdelnings- och enhetschef ansvarar för att överenskommelserna är kända och implementerade i verksamheterna. Anhörigstöd i samverkan med HSF och SOF Utbildningsgrupper hålls för anhöriga till närstående med nydiagnostiserad demenssjukdom (inom 1-2 år) av minnesmottagningens kurator och sjuksköterska i samarbete med anhörigkonsulenten. Målet är att anhöriga ska få kunskap om sjukdomen, läkemedel, bemötande mm samt vilken hjälp och stöd som finns i samhället. För att säkra att anhöriga som hjälper en närstående får information och stöd använder biståndshandläggarna en rutinblankett Intresseanmälan för anhörigstöd. För att sprida information om anhörigstödet och förmedla kontakter vid behov har ansvariga chefer utsett anhöriglänkar från boendestödet i hemtjänsten och på särskilt boende i egen och enskild regi. Finsam Gotland Socialförvaltningen ingår som en part i samordningsförbundet Finsam Gotland tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. 56

60 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 6 (28) Samordningsförbundets uppdrag är att arbeta med rehabiliterande insatser ur ett individ- och grupperspektiv samt att stödja fortsatt samarbete mellan parterna utifrån målgruppens behov. Detta görs genom att driva projekt, påverka strukturer samt arrangera mötesplatser. Barnsam Förvaltningscheferna i SOF, BUF, GVF, HSF och KFF fungerar som ett strategiskt utskott för barn- och ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen samt utgör tillsammans med utsedda nyckelmedarbetare och folkhälsochefen Barn- Sam. Barnnätverket För behov av samverkan och samordning i operativa frågor som inte ingår i Barnsam-uppdraget finns ett nätverk med representanter från BUF, GVF, HSF, KFF, SOF och LK som på förvaltningschefernas uppdrag identifierar och hanterar frågor som kräver samverkan över organisatoriska gränser. Nätverket arbetar inom ramen för deltagande verksamheters ordinarie uppdrag och resurser och rapporterar årligen till förvaltningscheferna. LK är sammankallande genom enheten för folkhälsa och välfärd. Barnahus I ärenden där det finns misstanke om övergrepp eller våld mot barn samverkar individ- och familjeomsorgen med åklagare, polis samt hälso- och sjukvården för att samordna utredningsinsatser. Familjefrid Familjefridsteamet inom individ- och familjeomsorgen samverkar externt med hälso- och sjukvårdens kvinnofridsgrupp. Internt samverkar teamet med äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade i ärenden där våld förekommer. Sociala insatsgrupper Individ- och familjeomsorgen deltar i ett samarbete med polisen, barn- och utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen för att genom individuella handlingsplaner koordinera samhällets insatser för att minska nyrekryteringen till kriminella grupperingar. Målgruppen är ungdomar i åldern år. Samråd med handikapporganisationerna Enligt Program för handikappfrågor sker samarbete med handikapporganisationerna på flera nivåer ex regionstyrelsen, nämndnivå och verksamhetsnivå. För socialnämnden finns en samrådsgrupp som möts minst två gånger per år. Vid dessa möten bjuds även alla handikapporganisationer in. Syftet är dialog och utbyte av information. En utbildningsdag anordnas årligen av regionens handikappråd och samtliga nämndernas samrådsgrupper bjuds in. Samråd sker mellan avdelningen Omsorg om funktionshindrade och intresseföreningar. Fyra gånger per år träffas avdelningschef, verksamhetsutvecklare och de intresseföreningar som har anknytning till LSS- verksamheten. De föreningarna är RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa), FUB (Före- 57

61 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 7 (28) ningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), AAF (Autism och Aspergerföreningen), RBU (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar), Attention och Funkisam (Funktionsnedsatta i samverkan). Syftet med samrådsgruppsmöten är att byta information om vad som är på gång inom avdelningen respektive intresseföreningarna. Via samrådet ska vi också kunna identifiera eventuella samarbetsområden som t.ex gemensamma utbildningar. Frivilligorganisationer Samverkan med frivilligorganisationerna och anhörigstöd Sedan år 2000 har socialförvaltningen i samarbete med frivilligorganisationer på Gotland byggt upp anhörigcenter och mötesplatser för anhöriga och deras närstående på sju olika platser på hela ön. Anhörigcenter finns i Fårösund, Slite, Hemse och Klintehamn på Röda Korsets kupor och mötesplatser efter behov, f.n. i Burgsvik och Roma. I Visby ligger anhörigcenter på Gråbo seniorboende, som från 2012 kommer att utökas till Röda Korsets kupa en gång i månaden. Där är cirka 35 frivilliga medhjälpare varav några även är medhjälpare i de anhöriggrupper som hålls av anhörigkonsulent/anhörigombud. De frivilliga representerar i huvudsak Röda Korset men även några pensionärsorganisationer och intresseföreningar för funktionsnedsatt ingår; t.ex. Föreningen Dementia, Strokeföreningen och Parkinsonföreningen. Några frivilliga medhjälpare har också själva varit anhörigvårdare. Programmen på anhörigcenter planeras tillsammans med anhörigombuden inför varje termin. Stående program är olika friskvårdsaktiviteter t.ex. stavgång, utflykter och olika trivselaktiviteter som hålls av frivilliga. De har också medverkat på rekreationsdagar för anhöriga. Alla frivilliga medhjälpare får minst en dags utbildning med innehållet frivillig socialt arbete och anhörigstöd. Utbildningen hållas av RK i samarbete med anhörigkonsulenten. Det finns tre lokala nätverk på Norra Gotland, Visby och på södra Gotland för informationsutbyte och främja samverkan mellan intresseföreningar, handläggare, äldreomsorgen och anhörigstödet. 58

62 Socialförvaltningen Beställaravdelningen 8 (28) 4 Systematiskt förbättringsarbete Förbättringsarbete är ett brett område som omfattar kunskap kring processer, modeller för praktiskt förbättringsarbete på såväl grupp- som individnivå. Syftet med systematiskt förbättringsarbete är att på ett organiserat sätt fånga upp, utveckla och genomföra idéer som finns bland personalen i ett brukarperspektiv. Förbättringsarbete kan ske dagligen i verksamheten eller i förbättringsprojekt. Nedan visas förbättringsprocessen. Risk- och händelseanalys Riskanalys och händelseanalys är två olika metoder för att identifiera risker vid planerade/kommande förändringar samt att analysera varför allvarliga händelser uppstått. Utifrån ett systemperspektiv ges möjligheter att använda lärdomar av misstag och goda exempel. Syftet med riskanalys Kvalitetssäkra socialtjänstens och hälso och sjukvårdens arbete inom socialförvaltningen Förebygga icke önskvärda händelser Reducera onödiga risker Sprida kunskap Syfte med händelseanalys Utreda varför en händelse uppstått Undanröja eller minska risken för att liknande händelser skall uppstå En del i det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet Sprida kunskap 59