För nu ska vi fira studenten

Transkript

1 För nu ska vi fira studenten En redovisning av hur studenten firas i gymnasieskolor i Jämtland, Västerbotten och Örebro län A 2008:03

2 , ÖSTERSUND A 2008:03 ISSN: ISBN: REDAKTÖR: LISEN SYLWAN RAPPORTFÖRFATTARE: LENA KARLSSON INTERVJUFÖRFATTARE: BIRGITA KLEPKE

3 3 Innehåll FÖRORD... 4 INLEDNING... 5 Student Gymnasieelevers alkoholvanor... 7 STUDIENS SYFTE OCH METOD... 9 Syfte och frågeställningar... 9 Metod... 9 STUDENTFIRANDE I TRE LÄN...10 Jämtlands län...10 Östersund Bräcke Röster från fältet Västerbotten...13 Umeå Lycksele Röster från fältet Örebro län...17 Örebro Lindesberg Degerfors Röster från fältet SAMMANFATTNING OCH GODA RÅD...22 Nya traditioner, nya problem...22 Fira studenten utan alkohol går det?...22 Goda exempel från tre län...23 Polisen Krögaren Skola och kommun REFERENSER...25

4 4 Förord Studenten är förknippad med glädje, frihet och gemenskap. Men tyvärr också med mycket alkohol. Flera skolor noterar att studentfirandet numera startar tidigare under vårterminen, är stökigare och att yngre elever dras med i de äldres festande. Den enda stora gemensamma studentfesten har på många håll ersatts av många fester arrangerade av vinstdrivande eventbolag. De flesta gymnasieskolor har någon typ av alkohol- och drogpolicy. Men i samband med studentfirandet frångår många skolor denna policy och tillåter berusade elever i skolans lokaler. I de fall där skolan tillsammans med eleverna utformat alkoholfria avslutningar och noga informerat om förändringarna har detta bemötts väl.

5 5 Inledning Över hundratusen elever ser i år fram emot att fira studenten (1). Att ta studenten var förr förunnat ett fåtal ungdomar och starkt förknippat med vuxenblivande. Idag är bilden en annan, i stort sett alla ungdomar går ut gymnasiet och firandet har därmed ändrat karaktär (2). Men fortfarande är studenten intimt förknippat med glädje, frihet och gemenskap och tyvärr, mer än någonsin, med alkohol. En trend som blivit allt vanligare i Stockholm är festfixare med eventbolag som profilerar sig på studentskivor för gymnasieelever. Festfixarna kontaktar gymnasieskolorna med lockande erbjudanden om att förlägga studentfesten på någon av stadens populära restauranger och krogar. Festfixaren fungerar som en mellanhand mellan eleverna och krogarna (3). Det är således en eller flera elever som bjuder in till festen medan festfixaren står för bokning av lokaler, bar- och serveringspersonal, väktare, städning mm. Festerna förläggs vanligtvis till kvällar då krogarna normalt har få gäster, ofta måndag till torsdag. Trots det måste populära lokaler bokas långt i förväg. För att festen ska bli billig för studenterna och lönsam för festfixaren krävs att så många biljetter som möjligt säljs. Eftersläppsbiljetter säljs till ett lägre pris till kompisar som inte deltar under själva middagen. För festfixaren är det främst alkoholförsäljningen vid eftersläppet som ger ekonomisk utdelning (3). Kampen om eleverna har ökat kraftigt och festfixarna kommer med allt kraftfullare erbjudanden för att locka eleverna att anordna fester. På ett eventbolags hemsida får man veta att middagen för 25 elever är gratis om studentfestarrangören förbinder sig att sälja ett visst antal eftersläppsbiljetter. Andra lockar med vimmelfotografer, limousiner, gratis välkomstdrinkar, affischer mm 1. Det är bland annat i samband med eftersläppet som problemen kring festerna uppstår enligt polisen. För att många biljetter ska bli sålda tvingas arrangören ibland att vända sig utanför den egna bekantskapskretsen (4). Det förekommer till och med att eftersläppsbiljetter har lagts ut till försäljning på köp- och säljsajter som Blocket. Inte underligt då att risken är stor att fel ungdomar kommer till festen. Den snabbt växande trenden med studentfester har fört med sig att avgångseleverna går på flera studentskivor under vårterminen: den fest de själva arrangerar, kompisgängets fester och kanske något eller några eftersläpp. Säsongens första studentskivor äger rum flera månader före själva studentavslutningen på vardagskvällar under pågående skolveckor. Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet studentskivor. Enligt en representant från Stockholms läns landstings pilotprojekt Student08 var det år 2007 cirka 500 studentskivor och i år ca 600 i stockholmsregionen. Av de eventbolag som har egna hemsidor framgår att det i stockholmsregionen finns 5-10 festfixare som enbart riktar sig till avgångseleverna på gymnasiet 2. Från att ha bedrivit verksamheten som en hobby kan några festfixare försörja sig året runt på studentskivor (3). Än så länge är denna typ av studentskivor vanligast i Stockholm men trenden sprider sig i landet. En festfixare arrangerar även fester i Göteborg och Malmö samt abonnerar bussar som skjutsar elever från Uppsala och Norrtälje till festerna i centrala Stockholm 3. 1 Undersökningen av erbjudanden på eventbolagens hemsidor gjordes i början av april Undersökningen gjordes i början av april Undersökningen gjordes i början av april 2008.

6 6 Negativa effekter av denna trend är ett kraftigt ökat ungdomsfylleri med därtill hörande stök och bråk (4). Flera krögare väljer bort studentskivor eftersom ungdomarna är ovana krogbesökare och själva sätter reglerna i den abonnerade lokalen (4-6). Polisens utredare har sett ett tydligt samband mellan ökad misshandel och studentskivorna (7). Fylleri i kombination med eftersläppsbiljetter som säljs till ungdomar utanför bekantskapskretsen resulterar i bråk och misshandel när festen närmar sig sitt slut och ungdomarna börjar röra sig ute på stan (4, 6). Maria Ungdom i Stockholm har noterat ett ökat antal ungdomar som förts till kliniken på grund av alkoholförgiftning (8). Studentfirandet handlar dock inte bara om de ovan beskrivna studentskivorna. En mängd traditioner förknippas med studenten: champagnefrukost, studentbaler, karnevaler och flakåkning. Syftet med denna rapport är att med utgångspunkt från några län belysa de större arrangemang och eventuella nya trender där alkoholen har kommit att ingå som en viktig del. Student 08 Med utgångspunkt i det ökade studentfirandet och de problem som följt i dess spår har STAD (en sektion inom Beroendecentrum Stockholm, Stockholms Läns landsting) startat ett samarbete med polisen, krogarna och Södersjukhuset i Stockholm. Idén med projektet är att öka kommunikationen mellan krögare, polis, festfixare, landstinget och eleverna och därigenom stävja de negativa effekterna av firandet och uppnå ett riskfritt firande (5). Projektet har följande upplägg: STAD ansvarar för informationen till eleverna och anordnar speciella utbildningskvällar där de elever som arrangerar festerna informeras om regler gällande utskänkning av alkohol, krogvakternas befogenheter etc. Polisen står för information riktad till de krogar som har studentskivorna. Man ger praktisk information och stöd samt berättar att man planerar att besöka samtliga krogar de kvällar studentskivorna äger rum. När de arrangerande eleverna kvitterar ut de biljetter som de sedan ska sälja, finns representanter från STAD, polisen och restaurangbranschen på plats. De informerar eleverna om regler och förhållningssätt på krogen: att ungdomarna inte kommer in på krogen alternativt åker ut om de är berusade, att de inte får köpa mer alkohol om de är för påverkade och att det är vakt- och krogpersonal som har rätten att göra den bedömningen (9). De uppmuntrar också eleverna att försöka få en minnesvärd och rolig fest utan negativa följder som fylleri och misshandel. Tillsammans med biljetterna får eleverna också STADs informationskort med upplysning om vilka regler som gäller för alkohol på krogen, krogpersonalens skyldigheter vid försäljning av alkohol, att det är förbjudet att använda falsk eller lånad legitimation etc. Totalt ska informationskort delas ut till eleverna. Under två veckors tid i maj månad genomför STAD en blåsstudie där man är ute med två team varje natt kl och promilleblåser studentfestdeltagarna under och i anslutning till deras fester. Detta ska resultera i en rapport om ungdomarnas genomsnittliga berusningsnivå med avseende på olika variabler som ålder, skola, festarrangör, krog etc. Efter projektets slut kommer STAD att göra en utvärdering av projektet samt utvärdera hur eleverna uppfattat kampanjen. Redan tidigt under våren fick projektet mycket uppmärksamhet i massmedia.

7 7 Gymnasieelevers alkoholvanor Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN, utför årligen rikstäckande enkätundersökningar av skolungdomars drogvanor för elever i årskurs nio samt på gymnasiets andra år. Den senaste undersökningen av skolelevers drogvanor från 2007 visar att åtta av tio ungdomar i gymnasiet år 2 någon gång varit berusade och att hälften varit berusade någon eller några gånger i månaden, se tabellen. Tabell 1: Alkoholkonsumtion bland elever, gymnasiet åk 2, procentuell fördelning efter kön. Informationen hämtad från CAN, rapport Alkoholkonsumenter 2007 Någon gång varit berusad 2006 Berusad under månaden* Flickor Pojkar * Sammanslaget av elever som druckit sig berusade någon gång/vecka, ett par ggr/månaden samt någon gång i månaden. På frågan om ungdomarna trodde att deras föräldrar kände till hur mycket alkohol de drack, svarade hälften att föräldrarna hade god kännedom (10). Ett fåtal trodde att föräldrarna inte hade någon som helst kännedom om deras drickande. De negativa konsekvenser som alkoholdrickandet enligt ungdomarna förde med sig var gräl, förstörda saker och oskyddat sex. Ungefär 20 procent av killarna nämnde att de hade hamnat i bråk i samband med att de varit berusade (10). En majoritet av eleverna ansåg att det var lätt eller ganska lätt att få tag i alkohol, dvs öl, vin, sprit (10). Vanligast var att kompisar eller kompisars syskon försåg dem med alkohol följt av de egna föräldrarna. Förhållandet var ungefär detsamma för pojkarna som för flickorna, förutom att en något högre andel föräldrar försåg sina döttrar med alkohol. I Skåne försåg föräldrarna i något högre utsträckning sina ungdomar med alkohol jämfört med övriga Sverige (10). Föräldrar står alltså för en relativt stor andel av den alkohol som ungdomarna får tillgång till. De är dock mer restriktiva när det gäller starksprit jämfört med mindre alkoholhaltiga drycker. Enligt en studie från SoRAD har ungdomar år sin högsta alkoholkonsumtion under maj månad vilket troligtvis beror på det intensiva firandet i samband med skolavslutningarna (11). En rapport från Lund visar att ungdomarnas antaganden om hur föräldrarna ser på deras alkoholkonsumtion inte överensstämmer med föräldrarnas egen uppfattning: Ungefär en fjärdedel av ungdomarna ansåg sig inte veta vilken uppfattning föräldrarna hade om ungdomar och alkohol. En lika stor andel trodde att deras föräldrar tyckte att de var mogna att på ett ansvarsfullt sätt dricka alkohol. Föräldrarna å sin sida ansåg inte alls att deras ungdomar var mogna att dricka alkohol, endast 4 procent ansåg det. Sju av tio ungdomar ansåg att deras föräldrar varit tydliga i sin inställning till alkohol. Nästan alla föräldrar ansåg att de varit tydliga i sin inställning kring ungdomar och alkohol (12).

8 8 Ungdomarna ansåg således att föräldrarna var mera tillåtande än vad föräldrarna själva tyckte sig vara. Det är svårt att avgöra om ungdomarna underskattar sina föräldrars restriktiva inställning eller om föräldrarna överskattar sitt eget förhållningssätt. Klart är att föräldrar behöver ha fler och tydligare samtal kring alkohol med sina barn om alkohol.

9 9 Studiens syfte och metod Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att ta reda på hur studentfirandet ser ut i olika delar av landet. De frågor vi velat få besvarade är följande: 1. Hur ser studentfirandet ut i några län och kommuner? 2. Några nya trender i firandet? 3. Eventuella problem kring firandet? 4. Har gymnasieskolorna en gemensam alkohol- och drogpolicy och finns i så fall studentexamensfirandet med där? 5. Har enskilda gymnasieskolor en motsvarande alkohol- och drogpolicy? 6. Hur ser alkoholvanorna ut för ungdomar år? 7. Hur får ungdomarna tag på alkohol när de inte kan köpa ut själva? 8. Anordnas alternativa alkoholfria studentskivor? Metod För att få en bild av hur firandet kring studenten ser ut i olika delar av landet skickades en förfrågan om deltagande ut till landets dryga 20 länssamordnare (Stockholm utgick här på grund av deras egen satsning Student08). Tre län uppgav intresse och ingick i en mer ingående kartläggning. Ett andra steg var att länssamordnarna i dessa län tog reda på vilka kommuner som var intresserade av att delta. De tog sedan fram en lista med nyckelpersoner, t ex kommunala alkohol- och drogsamordnare, gymnasiechefer, lärare, kuratorer och elevrådsrepresentanter. Dessa förväntades ha kännedom om studentfirandet, alkoholvanor, problem kring firandet mm. I respektive län har 2-3 kommuner valts ut med avsikt att beskriva studentfirandet i dessa. Informationsinsamlingen har skett via telefonintervjuer med nyckelpersoner och hämtats från rapporter som beskriver alkoholkonsumtion i länet, från tidningsartiklar och kommuners, landstings och skolors hemsidor. All insamling har skett under april månad Undersökningar om ungdomarnas alkoholvanor på läns- eller kommunnivå presenteras i de fall då sådana funnits tillgängliga. De resultat som framkommit ska ses som exempel på hur studentfirandet kan se ut på några ställen i Sverige. De ger alltså inte en komplett bild för hela landet det finns många lokala och regionala skillnader när det gäller traditioner och omfattningen av aktiviteter kring studentfirandet.

10 10 Studentfirande i tre län Här beskrivs studentfirandet i tre län: Jämtland, Västerbotten och Örebro. Beskrivningarna kompletteras med intervjuer med nyckelpersoner i respektive län, presenterade under rubriken Röster från fältet 4. Jämtlands län I Jämtland finns sedan 2005 Gymnasieförbundet, ett kommunförbund som ansvarar för medlemskommunernas gymnasieutbildningar samt gymnasiesärskoleutbildningar. I förbundet ingår gymnasieskolor från Östersund, Krokom, Bräcke och Ragunda. Gymnasieförbundet har utarbetat en gemensam alkohol- och drogpolicy som gäller för samtliga gymnasieskolor som verkar i förbundets regi. Studentfirande behandlas inte explicit i policyn. Östersund Östersund har två gymnasieskolor samt tre friskolor med gymnasieutbildning. I enkätundersökningen Att vara ung i vårt län besvarade elever i årskurs 9 och gymnasiets andra år frågor kring alkohol och narkotika. Undersökningen från 2002 i Östersund visar att 8 av 10 av eleverna i gy årskurs 2 brukade dricka alkohol, lika många flickor som pojkar. Bland flickor som brukar dricka var andelen lägre i Östersund än för genomsnittet i övriga delar av länet. Det omvända gällde för pojkarna (13). På frågan om man druckit så mycket alkohol under de senaste 12 månaderna att man känt sig berusad svarade 7 av 10 elever i Östersund ja, lika för flickor som pojkar. Bland flickorna var det vanligare med berusningsdrickande i Östersunds kommun jämfört med flickorna i övriga delar av länet (14). Vanligast sättet att få tag på alkohol var via äldre personer som köper ut, via kompisar som säljer eller bjuder och via föräldrar. Det är vanligare att langning sker till flickor än till pojkar och flickorna får i högre grad alkohol från sina föräldrar (15). I Östersund arrangerar respektive gymnasieskola sin egen studentbal. En balkommitté med elev- och lärarrepresentanter planerar studentbalen. Studentbalerna är öppna för alla avgångselever i respektive skola och man strävar efter att hålla kostnaderna nere. Balerna brukar förläggas någon vecka innan själva studentavslutningen. Det arrangeras även programbaler där respektive program har en fest eller bal, oftast på någon av restaurangerna i Östersund. Dessa brukar förlöpa väl. Det anordnas ingen gemensam studentskiva med middagssittning, dans etc. för Östersunds avgångselever. Föreningen Studentkåsan har däremot de senaste sex åren i samarbete med bland annat kyrkan, Rotary och Folkets hus arrangerat ett gemensamt alkoholfritt studentfirande. Arrangemanget som äger rum i centrala Östersund riktar sig främst till avgångseleverna och deras familjer och lockar årligen mellan besökare. Det ordnas disco, karnevalståg, orkestrar spelar och de nyblivna studenterna visar upp sig på trappan, dvs rådhusets trappa. Detta arrangemang väljer de flesta studenter att delta i. Studentkåsans arrangemang har enligt tillfrågade nyckelpersoner lett till ett 4 Intervjuerna är utförda under april 2008 av journalisten Birgita Klepke.

11 11 studentfirandet med mindre stök och fylleri. En av förklaringarna är att arrangemangen även lockar många vuxna ut på stan. Wargentinskolan Wargentinskolan är den största gymnasieskolan i Östersund. Skolan ligger i centrala Östersund och har i år cirka 570 avgångselever. Varje klass har sin egen champagnefrukost före avslutningen. Man har sedan 2007 tidigarelagt tidpunkten för avslutningen och förlagt flakåkningen till efter avslutningen. Detta på grund av att elever uppträtt berusade under själva avslutningsceremonin eftersom de druckit alkohol under både champagnefrukosten och flakåkningen. Det har enligt skolans personal under flera år varit problem med firande och berusade elever veckorna före skolavslutningen. Därför arrangeras numera en för skolan gemensam studentbal dit alla är välkomna. Det var dock inte helt enkelt hur denna bal skulle arrangeras och huruvida det skulle serveras alkohol eller ej. Efter beslut om att servera vin till maten och noggrann genomgång av regler och information till eleverna har allt förlöpt väl. På Östersunds andra gymnasieskola, Palmcrantzskolan, introducerades 2006 dörrvakter vid entrén till skolan i samband med avslutningen för att stoppa berusade ungdomar att komma in (16). Bräcke Bräcke är en liten kommun i Östra Jämtland, ungefär mitt emellan Östersund och Sundsvall. Bräcke Gymnasieskola Bräcke Gymnasieskola har sex gymnasieprogram och riksintag på maskin- och kranförarutbildningen. I år har man 55 avgångselever. Skolan tillämpar den alkohol-och drogpolicy som utarbetats av Gymnasieförbundet. Skolan upplever sig inte ha haft några problem med berusade ungdomar kring skolavslutningen. Sedan tre år tillbaka arrangerar skolan en gemensam champagnefrukost, som i själva verket är ett alkoholfritt arrangemang där eleverna bjuds på cider, choklad och jordgubbar. Därefter följer en gemensam samling och en avslutningslunch som skolan bjuder på innan eleverna möter föräldrar, släkt och vänner och skjutsas i lövade ekipage. Studentfirandet är av det mindre slaget och skolpersonalen upplever inte några märkbara problem kring avslutningarna eller att firandet blivit mera omfattande eller påbörjats tidigare på säsongen. Efter skolavslutningen brukar eleverna besöka en restaurang tillsammans, ofta i sällskap med någon eller några lärare. Även detta brukar vara en lugn och trevlig tillställning. Röster från fältet Pär Sundin, polis, Östersund Inför studentfirande och större helger genomför vi en kampanj mot langning tillsammans med kommunens socialtjänst och landstinget. Förutom affischer, annonser och radioreklam får alla föräldrar ett brev där vi genom fältarbetsgruppen bland annat berättar att polisen genomför extra spaning och häller ut all alkohol som hittas hos underåriga. Vi har också god kontakt med media som bidrar med artiklar om langning och droger.

12 12 Som ett led i det förebyggande arbetet ser polisen också till att vara extra synlig. Vi är klädda i uniform och reflexvästar och börjar att patrullerar tidigt på dagen. Vid niotiden på kvällen är det ofta redan för sent. Vid festkvällarna bemannas polisstationen av två socialassistenter vars uppgift är att ta hand om de ungdomar som behöver hjälp och ta kontakt med deras föräldrar. Genom det kan poliserna snabbt återgå till arbete på fältet. I samband med studentexamen arrangerar Östersunds kommun sedan flera år två populära aktiviteter; ett arrangemang i Österängsparken och en konsert utanför rådhuset. Av traditionen samlas alla studenter i parken för en gemensam marsch till rådhuset. När konserten är slut återvänder man till parken för att fortsätta festen. Tidigare var ungdomarnas attityd att det var fritt fram att supa så mycket man orkade. Något som ledde till en hel del fylla, våldsbrott och skadegörelse. Sedan vi införde vårt nya arbetssätt har detta minskat. Förra året hade vi, om jag minns rätt, bara två fall av misshandel på hela kvällen. En effekt av att flera vuxna numera är ute på stan. Det verkar inte heller som om ungdomarna har hittat nya platser att festa på. Möjligen kommer en del till festplatsen lite senare, men intrycket är att alla är där och att de flesta är betydligt nyktrare än tidigare. Peter Frändén, fd rektor, Wargentinskolan, Östersund För att bryta en examenstradition med mycket alkohol, stök och bråk arrangerar vi studentbalen i skolans regi. Tidigare ordnades den av olika krogar som i princip verkade ha fri utskänkning. Dessutom inbjöds bara vissa program medan andra inte var välkomna. Wargentinskolan hade tidigare problem i flera veckor inför skolavslutningen. Elever smugglade in alkohol i skolan och vissa var påtagligt berusade vid mösspåtagning och avslutning. För att få stopp på det orimliga festandet och ge eleverna en värdig avslutning kom läraren Mats Bark på idén att skolan skulle arrangera en egen studentbal där alla kunde vara tillsammans. Efter en del diskussioner var elever och lärare vid alla program med på att erbjuda ett alternativ där alla kände sig välkomna och kunde umgås. Förutom god mat, levande musik och uppträdande införde vi klädkoden det finaste du har. Och så fina de kom! Knäckfrågan blev om vi skulle servera vin till maten. Efter flera sömnlösa nätter bestämde jag att vi skulle erbjuda ett glas till maten, med möjlighet till påfyllning. Det betydde som mest två glas per person. Anledningen till beslutet var att vi befarade att eleverna inte skulle komma om det blev helnyktert. Naturligtvis skulle ingen som inte hade fyllt 18 år serveras alkohol. När det svåra beslutet var fattat sökte och fick skolan tillstånd för serveringen. Eleverna i tvåan serverade och det var hög stämning hela kvällen. Som motprestation fick eleverna delta i en vett-ochetikett-dag och lova att sköta sig vid mösspåtagningen och sluta med de vattenkrig som av tradition ägde rum mellan stadens två skolor. För att garantera att alla kände till överenskommelsen informerade jag personligen alla klasser. Ändå hamnade jag i ett ordenligt blåsväder när planerna nådde lokalpressen. Istället för att vi hade tillstånd att servera alkohol under ordnade former hette det att skolan sålde alkohol till eleverna.

13 13 Trots skandalskriverierna genomfördes studentbalen och blev en succé. För att hålla ordning anlitade skolan vakter som bland annat kontrollerade väskor och att inga synbart påverkade fick komma in. För att undvika att någon tog in alkohol utifrån, infördes regeln att den som gick ut inte fick komma in igen. Rökarna hänvisades till ett inhägnat område i anslutning till festlokalen. Eleverna skötte sig exemplariskt. Av cirka 700 gäster fick några få i sig lite för mycket. Balen visade sig också ha en positiv effekt även på det övrigt firandet runt examen. Efter ett tag vände också vinden i media. Från att ha varit utskällda fick vi plötsligt hur mycket beröm som helst. Susanne Pripp, krögare, Östersund Vi planerar varje studentbal tillsammans med en elevkommitté från respektive skola. För att hjälpa dem att skapa en trevlig fest tipsar vi inte bara om meny och musik. Vi har också mallar med riktlinjer för vad som ska stå i inbjudan, hur betalning ska ske, bordsplacering och bevakning. Vissa riktlinjer är frivilliga, andra är inte förhandlingsbara. Om någon misstänks ha tagit narkotika tillkallas polis. Om någon är överförfriskad måste han eller hon lämna lokalen. Vi har vakter som begär legitimation av alla balgäster. Samtidigt kontrollerar de att ingen är märkbart berusad. Inne i lokalen håller vakter och serveringspersonal ett extra öga på dem som inte har fyllt 18 år. För att vi ska veta vilka som är underåriga får alla gäster ett armband vars färg visar deras ålder. Best Western Hotel arrangerar varje år 6-10 studentbaler med deltagare vardera. Hittills har festerna skötts bra och på senare år har bara någon enstaka gäst skickats hem. Eleverna ser fram emot sin examen och många spenderar tusentals kronor på sin studentbal. Det är ingen som vill förstöra en så viktig kväll. Vid sidan av studentbalerna ordnar många avgångsklasser i Östersund så kallade 100-, 200- och 300- dagarsfester. Dessa fester sker på andra krogar än Best Western Hotel. Västerbotten Umeå Umeå har i år cirka avgångselever i gymnasiet. Gymnasieskolorna i Umeå kommun har en gemensam alkohol- och drogplan. Dragonskolan har dessutom en egen policy som är en vidareutveckling av den gemensamma. Den senaste levnadsvaneundersökningen, LEVA, redovisar alkoholvanor bland ungdomar i umeåregionen (Umeå, Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Vännäs) Undersökningen visar att det skett en ökning av andelen ungdomar som aldrig druckit alkohol, en andel som är högre i umeåregionen jämfört med hela riket. Minskningen av andelen som druckit alkohol är markant bland flickorna i gy årskurs 2. Samtidigt har andelen som aldrig druckit sig berusade minskat. Studien visar att färre gymnasieungdomar konsumerar alkohol men att de som väljer att dricka konsumerar desto mer (17).

14 14 Av pojkarna på gy årskurs 3-4 uppgav 82 procent att de flera gånger druckit alkohol. Motsvarande andel för flickorna var 88 procent. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är att ungdomarna köper själva (gäller särskilt pojkarna) eller att kompisar eller kompisars syskon köper ut åt dem. Det förekommer också att ungdomarna får alkohol av föräldrarna (18). Firandet i Umeå präglas av traditioner med officiella gemensamma arrangemang, exempelvis en studentbal och en studentskiva där Umeås samtliga gymnasieelever är inbjudna. Festarrangemangen tas fram i samarbete med elevrådsrepresentanter och ansvariga arrangörer som har varierat något år från år. Den studentbal som arrangerades år 2007 väckte stor uppmärksamhet i länets media på grund av fylleri, oklara serveringstillstånd och att inte maten räckte till alla betalande gäster (19). Enligt ungdomsombudet, som har nära kontakt med skolornas elever och tillsammans med eleverna planerar skolbalen, har det förekommit att festfixare tagit kontakt med skolornas elevråd och velat arrangera fester av det slag som förekommer i Stockholm (se avsnittet Student08). Elevråden har dock inte nappat på erbjudandet. Den starka tradition som finns kring de officiella studentskivorna och studentbalerna har ännu inte öppnat upp för en festfixarmarknad i Umeå. På den officiella balen som arrangeras i år kommer vin att serveras till middagen och alkohol kommer att finnas till försäljning i baren. Detta innebar att de elever som ännu ej fyllt 18 år måste delta i målsmans sällskap. Arrangemanget har utvecklats i nära samarbete mellan skola, elevråd och krögare. Vad gäller den officiella studentskivan är årets arrangemang inte slutligt presenterat när detta skrivs. Dragonskolan Dragonskolan är med sina elever en av Sveriges största gymnasieskolor (20). Skolan ingår i ett nationellt projekt initierat av Alkoholkommittén med syfte att hitta nya alkohol- och narkotikaförebyggande arbetsformer för gymnasieskolan. I levnadsundersökningen LEVA 2007 framkom att 86 procent av pojkarna i gy årskurs 3-4 druckit sig berusade ett flertal gånger. Motsvarande siffra för flickorna var 91 procent (20) introducerades projekt Annorlunda avslutning med syfte är att arrangera en minnesvärd studentavslutning utan inslag av berusade elever. Under tidigare år har man haft stora problem med fylleri, vilket resulterade i stökigheter i samband med fotografering och stipendieutdelning. Dessutom drogs yngre elever med i firandet. Projektet har bland annat lett till att avslutningen i år kommer att förläggas till en separat lokal som endast avgångseleverna har tillträde till. Inga berusade elever släpps in och ingen alkohol får medtas. Dagen inleds med att avgångseleverna äter en gemensam frukost, fotograferas och minglar. Sedan följer avslutningsceremonin med underhållning, stipendieutdelning mm. Först därefter ansluter sig elever från årskurs ett och två i firandet. Projektet har arbetats fram i samråd med såväl elever som personal på skolan. Förhoppningen är att de nya rutinerna kommer att bana väg för ett betydligt trivsammare och lugnare studentfirande. Lycksele Lycksele ligger mitt i Västerbottens län, i södra delen av Lappland. Kommunen har cirka invånare. Tannbergsskolan Tannbergsskolan är Lyckseles enda gymnasieskola, den största skolan i Västerbottens inland med cirka 800 elever, varav cirka 300 kommer från kranskommunerna. Skolan har 14 nationella gymnasieprogram och regionala skid- och fotbollsgymnasier samt komvux. Det finns en alkohol- och drogpolicy för gymnasieskolan som är under omarbetning i kommunen.

15 15 Problem kring skolavslutningen har funnits under en längre tid. Elever har efter champagnefrukosten varit berusade och haft med sig alkohol till avslutningen. På initiativ av en medarbetare på skolan införde skolan 2007 ett nytt arrangemang. Syftet med satsningen var att uppnå nolltolerans för alkohol och berusade elever och därigenom skapa en fin och minnesvärd avslutning. Ett annat syfte var att följa den alkohol- och drogpolicy som redan fanns och inte vid något tillfälle avvika från den del av policyn som handlade om att berusade elever inte får vistas i skolan. Entrévärdar placerades ut vid ingångarna och vid misstanke om berusning ombads eleverna att göra ett frivilligt blåstest. Två personer testades men visade sig inte vara påverkade av alkohol. Beslutet kring det nya firandet fick stort genomslag i media (21). Förändringarna har välkomnats av föräldrarna. Förutom nyktra elever under själva skolavslutningen tycker man sig se att det nya arrangemanget även resulterat i ett minskat drickande såväl kvällen före skolavslutningen som under avslutningsdagens kväll. I år har en elevgrupp på skolan under parollen För champagnefrukost - emot fylleslag försökt få till stånd ett möte med bland annat gymnasiechefen för att diskutera hur man kan bli mer delaktiga i beslut som berör skolavslutningen (22). I Lycksele arrangeras inga gemensamma studentbaler eller studentskivor. Istället förekommer privata tillställningar på avslutningsdagens kväll. Det är också vanligt att avgångsstudenter besöker Lycksele Hotell på kvällen. Fritidsgårdarna i Lycksele har ett avslutningsarrangemang på torget, i år med en artist som är framönskad av eleverna. Röster från fältet Lars Wahlberg, avdelningschef, Polisen, Umeå Det finns ett starkt samband mellan graden av berusning och våldsbrott. Därför ser vi inte studentfirandet som en isolerad händelse, utan jobbar för att stävja missbruk i alla sammanhang. Från och med valborgshelgen i fjol har polisen i Västerbotten höjt ambitionsnivån när det gäller att minska berusningsdrickandet vid större festhelger. Det betyder bland annat att vi är ute på gator och torg och beslagtar alkohol av alla underåriga tidigt på dagen. I samband med att vi beslagtar alkohol, tar vi också alltid kontakt med föräldrarna. Att detta har effekt ser vi direkt i brottsstatistiken. För polisen i Västerbotten är gymnasieavslutningarna ett förhållandevis litet problem eftersom studenterna oftast arrangerar egna baler och inte är ute på stan och festar. För att undvika allt för mycket ungdomar på stan samtidigt, har Umeå kommun lagt gymnasiets och grundskolans avslutningar på olika veckodagar; en på onsdagen och en på torsdagen. Dessutom erbjuder kommunen konserter, tävlingar och andra ordnade arrangemang. Av tradition varierar dryckeskulturen mellan länets kommuner. Medan hembränning är relativt vanligt i mindre inlandskommuner, har den minskat i Umeå. Det betyder inte att drickandet har minskat, däremot att man skaffar alkohol via nya kanaler som Internet. Det verkar också som om man har anammat ett kontinentalt beteende och dricker mindre hemma och mer på krogen.

16 16 Vi ser hur ungdomar tar efter vuxnas beteende och vanor. Dessutom noterar vi hur synen på droger har förändrats. Tidigare var det oftast unga med socialt skakiga förhållanden som provade droger, i dag är det en del av partylivet. Polisen känner till att det langas, men har svårt att komma åt problemet. Vi spanar utanför systembolagen för att hitta underåriga som ber andra att köpa ut. Men den langning som sker via kompisar och hemmen kommer vi inte åt. På senare år har olika eventföretag ordnat privata studentfester. Många av företagen kommer inte från länet och polisens erfarenhet är att de ofta har dålig koll på såväl tillstånd som utskänkningsregler. För att få bukt med det har vi inlett en dialog med krögarna om riskerna med att hyra ut sina lokaler till dessa företag. Resultatet är positivt och numera inser åtminstone de mer etablerade krogarna vitsen med att hålla sig till regelverket. Ingvar Backlund, kurator, Lycksele I fjol hade vi för första gången på länge en studentfest utan fylla och bråk. Räddningen var ett tufft beslut om nolltolerans, inhyrda ordningsvakter och raka besked till elever, föräldrar och lärare. Tredje året som kurator vid Tannbergskolan i Lycksele var det dags att göra något åt det stökiga studentfirandet. Inför varje avslutningsdag spred sig en förlamande oro hos lärare och skolledning. Men ingen vågade göra något förutom att blunda och be till högre makter att inget skulle hända och ingen råka illa ut. Inför avslutningen 2007 bestämde skolan att införa nolltolerans vilket var ett tufft beslut för ledningen. Det krävde dessutom extra insatser för att kunna hållas. En första åtgärd var att bara hålla två av lokalens dörrar öppna för in- och utsläpp under examensdagen. Dessutom hyrde skolan in vakter, för dagen kallade entrévärdar, som fick i uppdrag att bara släppa in de elever som bedömdes vara drogfria. De som misstänktes för att ha druckit erbjöds att göra ett alkoholtest. För att få eleverna att acceptera den nya ordningen och undvika diskussioner på plats informerade vi alla avgångselever om de nya rutinerna i god tid före avslutningen. Samtidigt gjorde vi fullkomligt klart att skolan inte skulle tolerera några undantag. Vi talade också om att det vara elevernas eget val att antingen delta i avslutningsfesten drogfria eller avstå. Vi betonade dessutom att vi inte införde nolltolerans som ett straff utan av omtanke, för att vi ville ge dem en trygg och värdig avslutning på tre års hårt arbete. Elevernas föräldrar och kamraterna i ettan och tvåan fick samma information. Det omedelbara resultatet blev en hel del gny och gnäll på möten, chattforum och insändarsidor. Men samtidigt som vissa hävdade rätten till en gammal tradition, tyckte många att skolans beslut var bra. Inte minst de föräldrar som nu fick stöd av skolan i att inte köpa ut alkohol till sina ungdomar. På festdagen hade stormen lagt sig och eleverna ställde mangrant upp på den drogfria festen. Av de få som vakterna misstänkte hade druckit valde alla att blåsa och alla var nyktra. Efter examen hörde vi av både lärare och elever att avslutningen hade varit mycket lyckad.

17 17 I slutet av april informeras årets avgångsklasser om Tannbergskolans nya hållning och liknande arbetssätt diskuteras på andra skolor i länet. Håkan Bäckström, krögare, Umeå Det viktigaste för oss är att studenterna får en bra fest. Inför årets bal har vi haft flera möten med skolornas elevråd där vi diskuterar upplägg, regler och ramar. Om vi är överens i förväg är det mycket större chans att allt fungerar bra under festkvällen. I år är Umeå Folkets Hus för första gången själv arrangör för en bal som lockar cirka 1100 studenter. Eftersom varje studentbal brukar ha en handfull gäster under 18 år är man mycket noga med rutinerna kring alkoholserveringen. Alla elever måste visa legitimation när de köper sin biljett hos oss. De som inte har fyllt 18 år måste köpa biljetten i målsmans sällskap. De måste också ha en vuxen anhörig i lokalen under kvällen. Tack vare bordsplaceringen vet vi var de underåriga gästerna sitter och personalen uppmanas att vara extra vaksamma så att ingen av dem serveras alkohol, eller dricker ur någon annans glas. Alla gäster måste visa legitimation i entrén när de kommer. För att undvika att någon tar med sig alkohol in i lokalen måste också alla visa sina väskor. För att undvika fusk trycks biljetterna på ett papper som inte går att förfalska. Beroende på hur många underåriga som köper biljetter kommer vi efter middagen att öppna särskilda barområden dit det krävs legitimation för att komma in. Det är också strängt förbjudet att ta med sig dryck utanför detta område. Örebro län Örebro elever studerar på Örebro kommuns gymnasieskolor. Undersökningen Liv & Hälsa - ung i Örebro län 2005 & 2007 visar att 25 procent av flickorna i gy årskurs 2 var riskkonsumenter av alkohol. Motsvarande siffra för pojkarna var 21 procent. Andelen flickor som druckit alkohol en eller flera gånger under vårterminen var 78 procent och andelen pojkar 80 procent (23). En mindre grupp drack ofta och alltför mycket (24). I centrala Örebro arrangeras flera baler för avgångsklasserna. Ofta planeras de och bokas redan i slutet av höstterminen. Varje år lottar man fram gymnasieskolor parvis som tillsammans står för en gemensam bal. Nya par bildas varje år. I början av vårterminen bjuder en av de stora krogarna in arrangerande elever till ett möte där man redogör för vilka regler som gäller på krogen. Denna information repeteras vid tidpunkten för balen. Studentpepp är en fest som firas med anledning av den annalkande skolavslutningen och som blivit tradition i Örebro. Även Studentpepp anordnas av två gymnasieskolor tillsammans. Arrangörer är krogar tillsammans med studentkommittéer på respektive gymnasieskolor. Studentskivor med så kallat eftersläpp anordnas också i Örebro, i år av två krogar.

18 18 Wadköpings utbildningscenter Wadköpings utbildningscenter med bl a inriktning logistik och handel är en av sju kommunala gymnasieskolor i Örebro. Skolan har 720 gymnasieelever varav 160 är avgångselever. Skolans alkohol- och drogpolicy tar inte explicit upp skolavslutningar, studentfirande etc. Skolan har en tradition med champagnefrukost då klassföreståndaren bjuder sina elever på tilltugg och alkoholfria alternativ. Det förekommer att eleverna dricker alkohol i samband med champagnefrukosten men det har inte resulterat i några problem vid skolavslutningen. Lindesberg Lindesberg är en kommun i Bergslagen med cirka invånare fyra mil från Örebro. Ett alkoholoch drogpolitiskt handlingsprogram är under utveckling och utifrån den har man förhoppningar om att respektive förvaltning sedan ska arbeta vidare med att utforma sin egen alkohol- och drogpolicy. Lindeskolan Lindeskolan är Lindesbergs enda gymnasieskola. Utöver elever från den egna kommunen tar man emot elever från Nora och Ljusnarsberg samt har riksintag inom ramen för det individuella valet handboll och judo. Lindeskolan har en egen alkohol- och drogpolicy men skolavslutningen behandlas inte särskilt i denna. Skolan bedriver sedan en tid temaarbetet Leva Livet med ett fördjupat arbete kring alkohol och narkotika. Lindeskolan har under flera år haft problem med fylleri och berusade elever i samband med skolavslutningen. Skolpersonal fann att avsaknaden av tydlig struktur veckorna före skolavslutningen var en bidragande orsak. Elever var berusade och drack alkohol under gemensamma aktiviteter som turneringar och karneval. Festandet gjorde att skolnärvaron var lägre under vårterminens sista veckor. Till slut bestämde skolan att strukturera upp avslutningsveckan, ett beslut som bland annat uppmärksammades i en artikel i Nerikes Allehanda (25). De gemensamma aktiviteterna blev färre, planerade aktiviteter flyttas närmare själva avslutningsdagen och avslutningsdagen för gymnasiets ettor och tvåor förlades dagen före avgångsklassernas avslutning. Information om det förändrade programmet skickades ut till elevernas föräldrar. En annan förändring är att polisen numera beslagtar och häller ut den alkohol som eleverna bär på. Tidigare lämnades alkoholen tillbaka till eleverna vid ett senare tillfälle. Numera är det färre omhändertaganden av berusade ungdomar kring storhelger vilket polisen tror delvis kan förklaras av ett förändrat konsumtionsmönster av alkohol bland ungdomarna. Under flera år har studentkommittén på Lindeskolan arrangerat studentfester. Dessa fester äger rum på restauranger i Lindesberg och har sin start i början av vårterminen och fortsätter fram till studentavslutningen. Det anordnas även en stor studentbal i Lindesberg. Tidigare har det varit en stökig tillställning men numera, genom bland annat ökade insatser av polisen, förlöper den väl. Degerfors Degerfors är en industrikommun, sex mil från Örebro, med cirka invånare. Letälvsskolan Letälvsskolan är Degerfors enda gymnasieskola. Även här har man en alkohol- och drogpolicy. Den tar inte upp firandet kring skolavslutningarna men däremot behandlas nollningen. Under de senaste

19 19 tio åren har i princip hela sista veckan före studentavslutningen ägnats åt festande. Elever har uppträtt berusade i samband med skolavslutningen men än så länge har inga konkreta åtgärder vidtagits. För cirka 15 år sedan utarbetades ett förslag till ett alternativt studentfirande i samarbete med socialtjänsten. Förslaget rann dock ut i sanden på grund av för lågt intresse. Röster från fältet Thomas Jäderqvist, biträdande närpolischef, Örebro län Om vi träffar på en person under 18 år med alkohol häller vi ut drycken på plats och skriver ett protokoll som skickas hem och till socialtjänsten. Ofta ringer vi också föräldrarna eller ordnar hemskjutsning via kommunens fältarbetare. För att förekomma stök och bråk i samband med studentfirandet samlar polisen i norra Örebro län information via lokala brottsförebyggande råd där de samarbetar med skolor och socialtjänst. Utifrån tillståndansökningarna för offentliga fester och danser bestämmer vi vilken bemanning vi ska ha. Dessutom utser vi en polis som håller i våra insatser under skolavslutningen och betonar att alla även de poliser som jobbar med utryckning jobbar på samma sätt. Vi samverkar också med kommunernas fältgrupper och Föräldrar på gång. Om vi bedömer att det är möjligt att kartlägga vem som har langat beslagtar vi alkoholen och gör en anmälan. Ungdomarna kallas därefter till ett regelrätt vittnesförhör. Innan skolavslutningen informerar vi alla föräldrar om vad som gäller. Så har polisen tidigare arbetat vid en större marknad i länet och det visade det sig att bara tre av de cirka tio unga som anmäldes kom från den aktuella orten. Man fick också veta att unga åker till andra orter och ber någon där att köpa ut från systemet. Uppgifter som är näst intill omöjliga att kontrollera. När det gäller langning får vi ofta in anonyma tips men jag önskar att fler vågare stå upp för sina uppgifter. Det skulle göra vårt arbete mycket lättare. Mitt intryck är att den stora studentbalen i Lindesberg är lugn och trevlig. Tidigare fick studenterna sin kväll förstörd av människor både unga och vuxna som samlades utanför lokalen för att festa och bråka. På senare år har vi stoppat den traditionen genom extra bevakning. Nytt för i år är att Lindeskolan i Lindesberg samarbetar med polisen för att få bukt med drickandet inne i skolan under avslutningsdagen. Det betyder att skolans personal kommer att ta alkoholen ifrån den underårige och meddela polisen som tar alkoholen i beslag och gör en anmälan. Tidigare fick eleverna tillbaka alkoholen efter avslutningen. I norra Örebro län finns än så länge inga så kallade festfixare men vi har problem med privata fester som vi ofta får kännedom om först när grannarna klagar. I det skedet måste vi koncentrera oss på att stävja den akuta situationen. Mitt intryck är att unga har ändrat beteende på senare år. Tidigare köpte de ut mycket alkohol vid vissa tillfällen då de drack mycket. Nu verkar de dricka oftare, men inte lika hejdlöst. För vår del betyder det färre omhändertaganden i samband med storhelger.

20 20 Eva Boström, rektor, Lindesberg Efter en stökig avslutningsvecka i fjol, styr vi upp årets avslutningsprogram på ett nytt sätt. Arbetet började direkt efter förra årets avslutning och har fortsatt hela detta läsår. Studentfirandet i Lindesberg kulminerar under terminens sista vecka som av tradition har varit helt fri från schemalagd undervisning. Istället har man bland annat arrangerat en karneval, brännbollsturnering och videofestival. Alla aktiviteter är trevliga och karnevalen är ett mycket uppskattat inslag i staden. Hittills är det nog bara vi på skolan som har sett hur festligheterna alltmer kommit att kretsa kring alkohol och drickande. I fjol blev det så illa att flera ur personalen reagerade. För att styra upp studenternas firande har skolan i år bestämt ett delvis nytt upplägg för sista veckans program. Målet är att genomföra alla aktiviteter drogfritt och att öka närvaron av vuxna. Det betyder bland annat att ordinarie verksamhet pågår måndag och tisdag förmiddag. Efter tisdagens lunch slutar ettor och tvåor för dagen, medan treorna förbereder karnevalståget klassvis tillsammans med respektive mentor. På onsdagen genomförs brännbollsmatcher och videofestival för hela skolan. Nytt för i år är att ettor och tvåor har sin avslutning på torsdagen. Det betyder att all personal kan närvara vid treornas avslutning och att de yngre eleverna inte är lika delaktiga i treornas firande. Vi hoppas att det ska bidra till att bryta en dålig tradition. Genom elevrådet har skolans elever deltagit i planeringen och från det hållet har det bara kommit positiva reaktioner. Däremot har studentkommittén, som ansvarar för studentfester med mera, protesterat. För att alla ska veta vad som gäller, besökte rektorerna, tillsammans med representanter för elevråd, polis och socialtjänst, alla klasser för en kort information i februari. Vi poängterade att den nya planen var ett beslut som arbetats fram på ett demokratiskt sätt, men inbjöd ändå de som ville diskutera frågan vidare att göra detta vid ett senare tillfälle. Vi läste också upp ett informationsbrev som skickats till föräldrarna. Mitt intryck är att informationen blev bra. Inte minst för att vi visade att vi har ett gemensamt förhållningssätt. Det var bara ett fåtal elever som ville ta upp frågan igen efteråt. Hanna Fimmerstad, krögare, Örebro Det är märkligt att vissa föräldrar har så svårt att acceptera att alla måste visa legitimation för att komma in på våra studentbaler. Reglerna finns ju för att garantera att deras ungdomar får en trevlig fest. Många avgångsklasser preliminärbokar sin bal redan på hösten. Några månader in på vårterminen bjuder hotellet in de arrangerande eleverna till ett möte. Då informerar vi om att det måste stå på biljetten att det är legitimationskontroll vid entrén. Vi går också igenom alla regler och betonar att vakterna kommer att vara stenhårda. De riktlinjer som gäller har diskuteras med bland andra tillsynsmyndigheten. För att gästerna ska veta vad som gäller informeras alla en extra gång i samband med den fördrink som ofta inleder kvällen.

21 21 Vi berättar bland annat att de som ertappas med egen alkohol får lämna lokalen. Bryter många mot det stänger vi lokalen. Detsamma gäller om någon underårig skulle ertappas med att dricka alkohol. Som tur är har inget av detta hänt. För att minska antalet underåriga gäster tillåts inga medföljande gäster från lägre klasser. Därför måste alla visa legitimation när de köper sin biljett. De få avgångselever som inte har fyllt 18 år får ge oss en kopia på sin legitimation och kontakta någon ansvarig när de kommer till balen. Allt för att underlätta för vakter och serveringspersonal att hålla koll när de cirkulerar i lokalen efter insläppet.

22 22 Sammanfattning och goda råd Framför allt i storstadsregionerna har den enda stora gemensamma studentfesten i allt högre grad kommit att utbytas mot flera fester där elevernas förväntningar om en lyckad fest ska gå hand i hand med vinstdrivande intressen hos eventbolag och krogar. Flera eventbolag har de senaste åren riktat sin marknadsföring mot avgångselever i gymnasieskolor främst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Troligt är att studentskivor arrangerade med hjälp av festfixare vinner mark även utanför storstäderna. Det kommer att innebära att fester förläggs redan i början på vårterminen och att krogen blir en arena för krogovana ungdomar under pågående skolveckor. Flera skolor noterar redan nu att firandet startar tidigare under vårterminen, är intensivare samt att yngre elever dras med i de äldres firande. De anser också att champagnefrukostarna för med sig problem med berusade elever och stökiga avslutningsceremonier och att det i många fall finns en alltför tillåtande attityd till alkohol från skolpersonalens sida. I några kommuner har eventbolag kontaktat skolorna. I Umeå har studenterna inte nappat på eventbolagens erbjudanden, sannolikt tack vare den starka traditionen med ett gemensamt officiellt firande. Nya traditioner, nya problem När studentskivorna blir fler ökar också de alkoholrelaterade problemen. I Stockholm har de många studentfesterna som arrangeras av festfixare lett till mer fylleri och stök på krogarna och fler misshandelsfall. Alkoholmottagningen Maria Ungdom kan vittna om att många berusade ungdomar kommer in för avgiftning när studenten firas. Av de gymnasieskolor som ingått i denna undersökning har de flesta någon typ av alkohol- och drogpolicy. Men i samband med studentfirandet frångår många skolor denna policy och tillåter berusade elever i skolans lokaler. Samtidigt har problemet med berusade elever uppmärksammats allt mer och åtgärder har vidtagits i några skolor och kommuner. Traditioner med champagnefrukost anses utifrån skolans perspektiv skapa flest problem - avgångselever anländer berusade till själva avslutningsceremonin och yngre elever dras med i firandet. Flera intervjuade säger att problemen visserligen uppmärksammas på skolorna men att det samtidigt finns en tillåtande attityd till alkoholkonsumtion i samband med studentavslutningen. I några av de skolor som ingår i denna redovisning har elever varit berusade inte bara under själva skolavslutningen utan också under gemensamma aktiviteter veckan eller veckorna före avslutningen. Förutom de problem kring firandet som tagits upp här, finns anledning att tro att langningen av alkohol ökar i takt med att studentfesterna blir fler. STAD presenterar i slutet av april 2008 en undersökning om hur ungdomar får tag i alkohol. Fira studenten utan alkohol går det? Att ta studenten ska inte vara synonymt med att konsumera alkohol. För att minska de negativa effekterna av firandet kan en rad åtgärder vidtas. Varje skola kan fundera över hur man ser på