Styrgruppsmö te 9 februari 2017

Transkript

1 Underlag Styrgruppsmö te 9 februari 2017 sidan 1)Mötet öppnas, godkännande av dagordning )Nästa möte )Föregående minnesanteckningar )Verksamhetsstyrning Miljöchefsträff Ekonomi Verksamhetsberättelse )Samverkansprojekt Jämförande tillsyn/ kontroll Nätverk för erfarenhetsutbyte Operativa tillsynsprojekt Pågående samverkansprojekt Allergener i oförpackade livsmedel på restauranger o caféer uppföljning Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Avfallssamverkan Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Bassängnätverket Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Dagvattennätverk Förebyggande miljöarbete vid olyckor Förorenade områden Hus- och ventilationsnätverket Informationskontroll av förpackade livsmedel Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Masshantering i samband med schaktarbeten Miljökontorens digitala tjänster Mål för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i länet sammanställning Nyckeltal inrapportering och redovisning Nämndutbildning Provtagningsplan livsmedel Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten. 39 Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Spridning av slam på åkermark Strandskyddsnätverk Tillsyn på lantbruk Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Samverkan på väg att starta Spårbarhetsprojekt )Övriga frågor Miljö- och hälsoskyddsutbildningen vid SU Avtackning av samverkansgrupperna Tillsynsvägledning från centrala myndigheter Bilaga: Masshantering i samband med schaktarbeten, del 1, slutrapport 48

2 1) Mötet öppnas, godkännande av dagordning 2 MSL styrgrupp underlag

3 2) Nästa möte Tidigare bokat till 13 mars. 3) Föregående minnesanteckningar Från MSL styrgrupp underlag

4 Brunnsviken beskriva hur formerna kan se ut för samverkan. Frågan bör tas upp på vårens miljöchefsträff. Medskick är att med erfarenheter från Järfälla är att vara tydlig från början i samarbetet. Christina Olsen Lundh, University of Gothenburg, skrivit bra bok, Panta rei, om om miljökvalitetskrav och miljökvalitetsnormer. Anna G vill ha möte mellan tillsyn och miljöplanerare för att diskutera detaljplaner och höra hur kommunerna tolkar MKN. Ta fram guidelines, gör det här, i detaljplanearbetet. Vad är rimlig utredning i en detaljplanarbete? KSL tar värdskapet för miljöchefsträffen hösten Beslut: b) Ekonomi - Henrik skickar ut en uppdatering till miljöchefsgruppen och uppmanar till att någon tar uppdraget att formulera förslag för bygg- och rivningsavfall samt markföroreningar. - Henrik sammankallar planeringsgruppen för vårens träff (lst, Huddinge, KSL och MSL). - Gunnar påbörjar arbetet med att fram en beskrivning för samarbete kring åtgärdsarbete för vattenförekomster över kommungränser, med utgångspunkt i Bällstaån och Brunnsviken. En ekonomisk sammanställning presenteras kommer få överskott då bland annat några större utbildningar har flyttats till 2017 och att utveckling av webb och projketarbetsplatsen är försenad. Beslut: c) VP sammanställningen godkänns. En reviderad verksamhetsplan med budget för 2017 presenteras. Beslut: - Verksamhetsplanen för 2017 godkänns. 6) Samverkansprojekt Pågående samverkan Jämförande tillsyn/ kontroll I VP 2016 anges att under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas. Under 2016 har detta genomförts inom följande projekt: Tillsyn på lantbruk, inom ramen för gödselhanteringsprojektet Dricksvattenanläggningar, inom ramen för projektet samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Informationskontroll av förpackade livsmedel, genom diskussion av specifika bedömningar av produkter under våren Henrik har fått in dåligt med återkoppling från samverkansgrupperna varför det inte blir fler gemensamma inspektioner. Frågan diskuterades inte på miljöchefsmötet för att ta fram två områden för jämförande inspektioner undre I VP2017 anges att nya samverkansprojekt ska, när det är relevant, innehålla jämförande tillsyn/ kontroll. SILK har tagit fram ett förslag på skuggrevision inklusive bedömning av kontrollrapport. Beslut: - En rutin införs att varje samverkansmöte ska innehålla en punkt om att diskutera jämförande tillsyn/ kontroll. Henrik ansvarar. - Lägesrapporten godkänns. Nätverk för erfarenhetsutbyte I VP 2016 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Under 2016 har följande nätverk varit igång: Läkemedel: hade möte 13 sept. Planerar för workshop 15 mars 2017 kring villkor i tillstånd samt om hur man bäst använder sig av REACH i tillsynen av läkemedelstillverkare och labverksamheter. Schaktmassor: har avslutat inspektion och ska provta. 2 MSL styrgrupp underlag

5 Vattenverk: Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten pågår. Övriga aktiva MSL-nätverk: Avfallssamverkan, Bassängnätverket, Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen, Tillsyn på lantbruk, Hus- och ventilationsnätverk samt Strandskyddsnätverk. I VP 2017 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte och att relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Samtliga befintliga nätverk bedöms fortsätta samt start av tunnelbanenätvker, kraftvärmeverknätverk och nätverk kring stora reningsverk. Nätverket kring tunnelbaneutbyggnaden är mer än tillsyn, även detaljplan, tillstånd och järnvägsplanen berörs. I första hand för Stockholm, Solna Järfälla och Nacka. Inbjudan till nätverket bör gå till respektive förvaltningschef som sedan distribuerar vidare. Beslut: - Lena Petersson planerar för en nätverksträff i februari kring tunnelbaneutbyggnaden. Operativa tillsynsprojekt I VP2016 anges att under året ska minst fem gemensamma tillsynsprojekt genomföras i länet. Under 2016 har följande genomförts: Allergenprojekt. Bassängnätverket. Städning & hygien pågår Dricksvattenlagstiftning. Informationskontroll av förpackade livsmedel. Masshantering i samband med schaktarbeten. Pågår Provtagningsprojekt livsmedel. Tillsyn på lantbruk. Gödselhantering, pågår Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteend. Pågår. I VP2017 anges att under året ska minst fem gemensamma och operativa tillsyns-/ kontrollprojekt genomföras. Följande planeras i nuläget: Beslut: Avfallssamverkan. Planeras till första halvåret Provtagningsprojekt livsmedel. Spårbarhet, livs Läkemedelstillverkare Information till enskilda båtägare Allergener i oförpackade livsmedel på restauranger och caféer uppföljning 2016 Nio miljökontor hade rapporterat in kontrollresultat. (Botkyrka, Nacka, Stockholm, Upplands Väsby, Sundbyberg, Södertälje, Österåker, Solna och Sigtuna. Kan ha kommit fler efter det). Rapportskrivning pågår. Beslut: Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Utbildning 6-7 och 20 oktober genomförd med 18 deltagare. Med reviderat skattningsformulär. Nästa utbildning 2-3/2 + 23/ Åtta anmälda hitintills. Den ökade konsultkostnaden mellan 2015 och 2017 är inom index. Beslut: Avfallssamverkan Planering pågår för ett operativt tillsynsprojekt under Undersöker om man kan använda sig av livsmedelslagstiftning i avfallstillsyn. Länsstyrelsen har fått en särskild inbjudan att medverka. Naturvårdsverket som var på med på första mötet kommer att följa arbetet men ej delta i samverkan. 3 MSL styrgrupp minnesanteckningar

6 Nästa möte 13 januari. Beslut: Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Uppföljande möte flyttat till 24 januari, för att diskutera checklista/flödesschema/tillsynsvägledning samt resultatet av den utökade inventeringen. Inventeringen förlängd med sista inrapporteringsdatum 19 januari Beslut: Bassängnätverket Utbildningsdag genomförd 21 september för Tillsynsprojektet Städning och hygien med 30 deltagare. Kommande samverkansmöte 24 mars med summering av Städ & hygien-projektet. Planerar för konferens för badanläggningar och miljökontoren 23 maj. Beslut: Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Samverkansmöte där PM:et Underlag för samsyn vid båtklubbstillsyn biocidfärger diskuterades. Ingen av de närvarande kommunerna, förutom Stockholm, har beslut om att ta PM:et till sin nämnd. Beslut om att handläggarstödet Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar ska uppdateras utifrån PM:et. Övrigt beslutades om gemensamma inspektioner under Framtagning pågår av material till båtägare som hanterar båt på egen tomt. Transportstyrelsen ska tillfrågas om MSL ska stå i deras monter under båtmässan Allt för sjön 4-12 mars. Nästa möte för samverkan 8 mars. Beslut: - Projektet kring förvaring av båt på egen tomt bör innehålla information om bygglovsfrågan. Dagvattennätverk Nätverket hade startmöte miljökontor deltog. Diskuterade gemensamma frågeställningar, bland annat projekt kring tillsyn av parkeringsplatser. Anmälan inkomit från VA-guiden AB (bolaget som driver Avloppsguiden, Dagvattenguiden) som önskar medverka i nätverket. Nästa möte 30 mars. Beslut: - representant från VA-guiden välkomnas att vara med på träffarna men inte som medlem i nätverket, dvs på sändlistor och arbetsgrupper. Förebyggande miljöarbete vid olyckor Den planerade workshopen med räddningstjänst och restvärdesledare 7 december flyttas till februari. Beslut: Förorenade områden Hade samverkansmöte möte 9 december med 11 miljökontor och länsstyrelsen. Länsstyrelsen berättade om EBH-stödet och bilagan för rapportering av ny riskklass eller preciserad status efter undersökning eller åtgärd. Även diskussion om handelsträdgårdar och tillsynsplaner. Beslut: Hus- och ventilationsnätverket Utbildning genomförd 3 oktober om fukt och riskkonstruktioner. 50 deltagare och 4,8 i genomsnittligt betyg (max 6). 4 MSL styrgrupp underlag

7 Arbete pågår med checklistor. Nästa nätverksmöte 26 januari Beslut: Informationskontroll av förpackade livsmedel 16 miljökontor har rapporterat data (Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sigtuna, SMHOF, SRMH, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Vallentuna, Värmdö och Österåker). Totalt 367 informationskontrollerade färdigförpackningar av livsmedel. Projektrapporten ska vara klar senast slutet av januari Beslut: Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Inget nytt att rapportera. Nästa möte 15 mars. Beslut: Masshantering i samband med schaktarbeten Projektets del 1 är avslutat, att med stöd av den framtagna checklistan utöva tillsyn. Av de 22 kommuner som var med i projektet har 9 kommuner utfört tillsyn. Av dessa 9 har 3 varit ute på tillsyn med checklistan. Några har planer på att fortsätta med del 2, provtagning. Miljökontoren bör meddela projektledningen om de under 2017 planerar att utföra tillsyn med provtagning på mellanlagring eller utfyllnad med schaktmassor. Svar önskas senast den 16 januari Del 1 av projektet kommer att redovisas i februari 2017 En provtagningschecklista/manual håller på att tas fram. En enkel checklista för när en anmälan skulle ha gjorts är framtagen. Har diskuterat att hyra/låna utrustning, gemensamma resurser, men det är svårt för kommuner att hyra ut utrustning till varandra pga. försäkringsfrågor. Tipset är istället att hyra från SGI. Nästa möte Samverkansgruppen har lyft frågan om oförutsedd kapacitetsbrist på mottagningsställena för massor i länet. Länsstyrelsen bör engagera sig i frågan och analysera kapaciteten för avfallsbehandling av speciellt mellanlagring och deponi av schaktmassor, kanske utifrån 81 avfallsförordningen (SFS 2011:927) om regional avfallsplanering. Länsstyrelsen är medveten om problemet och anser att en diskussion bör föras mellan länsstyrelsen och kommunerna samt genom kontakt med SGU som har uppdrag som berör området. En fråga att ta upp i ett sådant sammanhang är vilka mängder massor kommunerna bedömmer kommer att genereras framgent och att göra en ungefärlig klassning av massorna. Beslut: Lena Pettersson planerar för ett möte enligt ovan och tar kontakt med SGU det gäller masshantering. Miljökontorens digitala tjänster Workshopen diskuterade främst samverkan kring karttjänster och GIS. Gör nu en inventering av nationella och regionala portaler med relevant information att använda. Inventerar även vilka karttjänster länets miljökontor har idag. Nästa möte 15 februari. Beslut: Nyckeltal inrapportering och redovisning Hade workshop m 11 miljökontor, tema MSA och åtalsanmälningar. Beslut om rapportering senast för att komma med i årsrapporten för Nästa workshop Beslut: 5 MSL styrgrupp minnesanteckningar

8 Nämndutbildning Diskuteras att ha en utbildning kring miljötillsynsutredningen och nya kontrollförordningen. Beslut: - en nämndutbildning är lämplig till hösten 2017 när miljötillsynsutredningen är färdig som ett tema tillsammans med kontrollförordningen. Provtagningsplan livsmedel Resultat av 2016 års provtagning blev 393 tagna prover (planerade prover var 590). Rapport klar till årskiftet. Vid SILK-mötet presenterades en provtagningsplan med 3-4 gemensamma provtagningsaktiviteter årligen (redlighet & säkerhet) + en uppföljande provtagning från tidigare år. Under 2017 pågår provtagningen 1 februari till 31 oktober. Beslut: Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten 24 miljökontor har deltagit i kontrollprojektet. Rapport håller på att färdigställas och redovisas på nästa SILK-möte i början av Beslut: Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Hade samverkansmöte Har arbetsgrupper igång kring kompetensförsörjning respektive uppföljning och utvärdering. Diskuterade sammarbete kring livsmedelsbrott. Avrapportering från samverkansprojekten märkning, provtagning, dricksvatten och allergeninformation. SLV var där och bjöd in till medverkan 2017 i ett övervakningsprogram om metaller i barnmat och ris. Nästa möte i slutet av februari. Beslut: Spridning av slam på åkermark Ett förslag till checklista är framtagen, ute på remiss i gruppen. Nästa möte Beslut: Strandskyddsnätverk Nästa samverkansmöte 8 februari På dagordningen bland annat vad som gäller för anspråkstagande och vad som gäller för tomtplats och avgränsningar. Beslut: Tillsyn på lantbruk Nästa samverkansmöte med uppföljning av gödselprojektet samt genomgång av den checklista för slamtillsyn som samverkansgruppen Spridning av slam på åkermark håller på att ta fram. Beslut: Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Slutrapport är under framtagning. Beslut: 6 MSL styrgrupp underlag

9 Förslag på ny samverkan Tillsyn av varor i detaljhandeln, nationellt tillsynsprojekt KemI anger i sin uppdaterade Plan för tillsynsvägledning för åren att den operativa fasen av Tillsyn av varor i detaljhandeln är planerad under vintern våren Beslut: - vi avvaktar med planeringen. 7) Kommunikation miljosamverkanstockholm.se Arbetet med att utveckla projektarbetsplatsen är påbörjat, planerad lansering i februari. Beslut: 8) Övriga frågor a) Miljö- och hälsoskyddsutbildningen vid SU Department of Environmental Science and Analytical Chemistry (ACES) vid SU har beslutat att ta över MHS-utbildningen. De har skickat ut information kring enkäten och ser fram emot ett fortsatt samarbete. Beslut: b) Nätverket Smitta i förskolan (nationellt) Första nätverksträffen var 17 november Natalii Back, länsstyrelsen o Tove Sandberg Liljendahl, CAMM, båda från Hälsoskyddsnätverket, deltog. Deras rapport: Fortsatt nätverkande önskades. Önskemål om flera liknande träffar, men framförallt en två-dagars konferens till våren. En styrgrupp fungerar som arbetsgrupp. Representerade var smittskyddsjuksköterskor, läkare, miljö- och hälsoskyddsinspektörer, arbetsmiljöverket m.fl. Givande och bra sammansatt nätverk med representanter från hela Sverige. Finansieringen är inte klar. Förslag som kom upp var att Hälsoskyddsnätverket/ Miljösamverkan Stockholm kan arrangera en tematräff kring tillsyn på förskolor. Beslut: c) Tillsynsvägledning från centrala myndigheter En uppdaterad sammanställning av preliminära tillsynsvägledande insatser för 2017 presenteras: Nationella projekt MB och livs Centrala myndigheter Period Övrigt Golfbanor, inkl. växtskydd: Tillsynsprojekt Tillsyn av CLP-märkning i detaljhandeln NV, KEMI, SJV 2018 KEMI 2017 Alla kemiska produkter som finns i butik ska från och med den 1 juni 2017 vara klassificerade och märkta enligt CLP-förordningen. Produkter med märkning enligt äldre regler får därefter inte längre släppas ut på marknaden. Tillsyn av varor i detaljhandeln KEMI Alternativa inriktningar inom varuområdet vintern våren 2019 är tillsyn av hemelektronik, tillsyn av biocidbehandlade varor och tillsyn av artikel 33 i Reach. (Övervakningsprogram om metaller i barnmat och ris) Växtskyddsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden SLV 2017 Några av länets kommuner provtar i SLV:s fleråriga provtagningsplan för kemiska faror utöver kontrollprogram genomförs ej 7 MSL styrgrupp minnesanteckningar

10 d) Hälsoskyddskonferens för länsstyrelserna och regionala miljösamverkan Monika Gerdhem, Stockholms stad, och Henrik Spovin deltog på mötet. Förutom allmän information om FHM upplevde Henrik det som mycket fokus på samarbetet mellan FHM och lst. Beslut: - rapporten godkänns. e) Avtackning av samverkansgrupperna MSL har traditionen att samla projektledare för avslutade samverkansprojekt på en middag. Beslut: - Projektledare för de samverkansgrupper som avslutades under 2016 bjuds in till middag under februari. Plats för ca 25 personer och kostnad ca 300 kr per person. Henrik Spovin antecknade Sara Helmersson justerade 8 MSL styrgrupp underlag

11 4) Verksamhetsstyrning Miljöchefsträff Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Uppföljning av miljöchefsträffen 27 oktober: De idéer till samverkansprojekt som diskuterades under träffen bör omsättas i konkreta förslag: sprängämnesprekursorer ( operativt), Sollentuna håller på att ta fram ett förslag, kontaktperson Marianne Fex. enskilda avlopp, (prövning och tillsyn, södertörnskommunerna har samverkan idag), Länsstyrelsen tar uppdraget och tar kontakt med södertörnskommunerna. NKI-samarbete. Nacka tar uppdraget. bygg- och rivningsavfall (i samarbete med bygglovssidan). Ingen utpekad ansvarig idag. markföroreningar. Ingen utpekade ansvarig idag. Miljöchefsmötet uppdrog åt styrgruppen att beskriva förutsättningarna för samarbete kring åtgärdsarbete för vattenförekomster över kommungränser. Stockholm tar på sig att med utgångspunkt i Bällstaån och Brunnsviken beskriva hur formerna kan se ut för samverkan. Frågan bör tas upp på vårens miljöchefsträff. Medskick är att med erfarenheter från Järfälla är att vara tydlig från början i samarbetet. Christina Olsen Lundh, University of Gothenburg, skrivit bra bok, Panta rei, om om miljökvalitetskrav och miljökvalitetsnormer. Anna G vill ha möte mellan tillsyn och miljöplanerare för att diskutera detaljplaner och höra hur kommunerna tolkar MKN. Ta fram guidelines, gör det här, i detaljplanearbetet. Vad är rimlig utredning i en detaljplanarbete? KSL tar värdskapet för miljöchefsträffen hösten Beslut: - Henrik skickar ut en uppdatering till miljöchefsgruppen och uppmanar till att någon tar uppdraget att formulera förslag för bygg- och rivningsavfall samt markföroreningar. - Henrik sammankallar planeringsgruppen för vårens träff (lst, Huddinge, KSL och MSL). - Gunnar påbörjar arbetet med att fram en beskrivning för samarbete kring åtgärdsarbete för vattenförekomster över kommungränser, med utgångspunkt i Bällstaån och Brunnsviken. MSL styrgrupp : Planeringsgruppen har möte förmiddag. Rapport direkt till styrgruppen. Ekonomi MSL styrgrupp : En ekonomisk sammanställning presenteras kommer få överskott då bland annat några större utbildningar har flyttats till 2017 och att utveckling av webb och projketarbetsplatsen är försenad. Beslut: - sammanställningen godkänns. En reviderad verksamhetsplan med budget för 2017 presenteras. Beslut: - Verksamhetsplanen för 2017 godkänns. MSL styrgrupp : Inga större utgifter i början av året. På grund av att några större utbildningar och utveckling av webb och projketarbetsplatsen inte kom med på 2016 blev utgifterna lägre än budgeterat. Dessutom var avgifterna från kommunerna, pga större befolkningsökning än beräknat, större. Balanskontot för MSL är nu på ,00 kr. Förslag till beslut: - Henrik tar fram en reviderad budget för MSL styrgrupp underlag

12 Verksamhetsberättelse MSL styrgrupp : Dags att ta fram en lättillgänglig verksamhetsberättelse som bland annat kan delas ut till miljönämnderna för att visa på hur MSL:s genom samordning och operativa projekt utvecklar miljöbalkstillsynen och livsmedelskontrollen samt ger stöd till verksamhetsutövarna. Beslut: - Henrik tar fram ett förslag till verksamhetsberättelse, - I budget 2017 avsätts 20 kkr för framtagning av VB2016. MSL styrgrupp : Ett förslag till verksamhetsberättelse 2016 presenteras. Ett antal slutrapporter från projekt genomförda 2016 är under slutförande (allergenuppföljningen, informationskontroll av förpackade livsmedel, provtagningsplan livsmedel, samordnad kontroll av reservoarer och ledningsnät dricksvatten samt vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende), därefter kan en populärversion av verksamhetsberättelse tas fram. Förslag till beslut: - verksamhetsberättelse 2016 godkänns. 12 MSL styrgrupp underlag

13 Verksamhetsberättelse 2016 Utkast Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post:

14 Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkan 3 Ekonomi 5 Verksamhetsberättelse 2016 är fastställd av styrgruppen för Miljösamverkan Stockholms län 9 februari Verksamhetsberättelse 2016 för Miljösamverkan Stockholms län

15 Uppdrag, mål och arbetssätt Kommunförbundet Stockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län och samtliga länets kommuner samverkade 2016 genom Miljösamverkan Stockholms län med syftet att effektivisera tillsynen enligt miljöbalken och kontrollen enligt livsmedelslagstiftningen i länet. Detta genom att samutnyttja medverkande aktörers kompetens och resurser och till att utifrån rådande lagrum säkra en likvärdig bedömningsgrund. Samverkansprojekten hade under året fokus på operativa projekt, benchmarking och på att ta fram gemensamt underlag för tillsynen. MSL:s högsta beslutande organ utgörs av miljöcheferna i länets kommuner. Parterna utser en styrgrupp för det löpande arbetet. Det operativa arbetet sker genom samverkansprojekt som bemannas av tjänstemän från kommunerna, länsstyrelsen och KSL. Ett kansli samordnar och administrerar samverkansprojekten. Förslag på samverkan som kommer in från samverkansparterna behandlas i styrgruppen som fattar beslut om igångsättande. För varje samverkansprojekt bildas en projektgrupp. När resultatet av samverkan är godkänt av styrgruppen presenteras det genom webb, rapporter och/ eller seminarier. Parterna i Miljösamverkan Stockholms län Följande miljökontor ingick, förutom Kommunförbundet Stockholms län och Länsstyrelsen i Stockholms län, i samverkan 2016: Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Huddinge kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Norrtälje kommun, Nykvarns kommun, Salems kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Södertörns Miljö- och hälsoskyddsförbund (Haninge kommun, Nynäshamns kommun och Tyresö kommun), Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (Täby kommun och Vaxholms stad), Upplands Väsby kommun, Upplands-Bro kommun, Vallentuna kommun, Värmdö kommun samt Österåkers kommun. I denna verksamhetsberättelse beskrivs den samverkan som drevs under Utförligare beskrivningar och rapporter finns på Samverkan Operativa tillsynsprojekt Mål i VP 2016: Samverkan 2016: Måluppfyllelse 2016: Under året ska minst fem gemensamma tillsynsprojekt genomföras i länet. Under året genomfördes operativa projekt inom allergener i oförpackade livsmedel på restauranger och caféer, bassängnätverket (städning & hygien), samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten, informationskontroll av förpackade livsmedel, masshantering i samband med schaktarbeten, provtagningsprojekt livsmedel, tillsyn på lantbruk (gödselhantering) samt en vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende. Målet uppfyllt. Nätverk Mål i VP 2016: Samverkan 2016: Måluppfyllelse 2016: Under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte, se tabell nedan. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Under året hade MSL nätverk inom tillsyn av läkemedelstillverkare, masshantering, kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten avfallssamverkan, bassängnätverket, båtbottentvättning av fritidsbåtar, samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen, tillsyn på lantbruk, hus- och ventilationsnätverk samt strandskyddsnätverk. Målet uppfyllt. Gemensamma och jämförande inspektioner Mål i VP 2016: Under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas. Verksamhetsberättelse 2016 för Miljösamverkan Stockholms län 3

16 Samverkan 2016: Måluppfyllelse 2016: Under året genomfördes gemensamma inspektioner inom tillsyn på lantbruk (gödselhantering), dricksvattenanläggningar samt informationskontroll av förpackade livsmedel. Målet delvis uppnått. Samverkansprojekt Mål i VP 2016: Samverkan 2016: Måluppfyllelse 2016: Under 2015 påbörjade och beslutade samverkansprojekt ska genomföras enligt respektive projektplan. Ytterligare samverkansprojekt kan starta fortlöpande på förslag av parterna samt efter beslut i MSL:s styrgrupp. Samverkansprojekten genomfördes enligt sammanställning nedan. Målet uppnått. Samverkan Verksamhet under 2016 Allergener i oförpackade livsmedel på restauranger och caféer uppföljning Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Avfallssamverkan Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Bassängnätverket Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Dagvattennätverk Energi i tillsynen workshop Förebyggande miljöarbete vid olyckor Förorenade områden Hus- och ventilationsnätverket Informationskontroll av förpackade livsmedel Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Masshantering i samband med schaktarbeten miljosamverkan.se nationella publikationsbiblioteket miljosamverkanstockholm.se Miljökontorens digitala tjänster Miljösamverkan i landet Miljösamverkanworkshop Mål för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i länet sammanställning Nyckeltal inrapportering och redovisning Nämndutbildning En uppföljande kampanj, från 2015, för att kontrollera informationen som ges om ingående allergener på restauranger genomfördes. Utbildningen Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson, med fokus på utveckling av yrkesrollen som inspektör och myndighetsperson, genomfördes två gånger. Avfallssamverkan startade under året med syftet att etablera ett diskussionsforum och skapa samsyn och effektiv tillsyn i länet. En inventering genomfördes av officiella badplatser som berörs av länsstyrelsens lista på förorenade områden, samt vidtagna eller planera för åtgärder. Under året pågick tillsynsprojektet Städning och hygien inklusive två utbildningsdagar. Firade i år 5 år som nätverk. En checklista för tillsyn av båtanläggningar samt underhåll av fritidsbåtar togs fram. MSL deltog under Allt för sjön i Transportstyrelsens monter. Ett PM, Underlag för samsyn vid båtklubbstillsyn biocidfärg togs fram. Två samverkansmöten under året. Nätverket startade under året och har fokus på samsyn kring tillsyn av dagvatten. En workshop genomfördes 3 juni med 20 deltagare. Två utbildningstillfällen för miljökontoren kring förutsättningarna för miljökontor och räddningstjänst att förebygga miljöpåverkan vid olyckor. Tre samverkansmöten under året kring samsynad mall för saneringsbeslut, misstänkt förorenade hamnar, EBH-stödet samt handelsträdgårdar och tillsynsplaner. En utbildning kring fukt och riskkonstruktioner genomfördes 3 oktober, med 50 deltagare. Två samverkansmöten. Med gemensamma checklistor och ett diskussionsforum på livsteck.net genomförde 16 miljökontor kontrollprojektet. Ett samverkansmöte under året. Ett tillsynsprojekt kring tillsyn av uppgrävda massors transportkedja och destination genomfördes med 21 miljökontor. MSL deltog i att utveckla plattformen för landets 13 regionala miljösamverkan, där bland annat alla handläggarstöd och kunskapsunderlag. MSL:s viktigaste kanal för kommunikation med ca 100 unika besökare per dygn. Samverkan startade under året kring gemensamma frågor om de karttjänster som miljökontoren använder. MSL samverkade med landets övriga 12 regionala miljösamverkan genom miljosamverkan.se och två nätverksträffar. Miljösamverkanworkshopen fredagen den 23 september 2016 samlade 80 inspektörer och chefer från miljökontoren, länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms län. Möteslokalerna fylldes av grupper som diskuterade dricksvatten, återvinningsstationer, digitalisering och mycket annat. 24 temadiskussioner hans med under dagen, förutom erfarenhetsutbytet i korridorer och under pauser. För inspiration kring processen med att ta fram mål för miljö- och hälsoskyddsnämnden (eller motsvarande) gjordes en inventering av miljönämndsmål via ett webbformulär. 11 miljökontor deltog. Miljökontoren i länet redovisar 19 gemensamma verksamhetsnyckeltal för att jämföra sina verksamheter. 19 miljökontor rapporterade data för Rapporten Nyckeltal och handläggningstider för miljökontorens tillsynsarbete togs fram, med analys av data. Alla data finns publicerade på miljosamverkanstockholm.se Nämndutbildning genomfördes på temat miljökvalitetsnormer för vatten, 35 deltagare på plats samt webbsändning. Inspelningen utlagd på miljosamverkanstockholm.se. Provtagningsplan livsmedel En provtagningsplan med 7 provtagningsaktiviteter genomfördes under 2016 med 23 deltagande miljökontor. 4 Verksamhetsberättelse 2016 för Miljösamverkan Stockholms län

17 Samverkan Verksamhet under 2016 Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Spridning av slam på åkermark Strandskyddsnätverk Tillsyn på lantbruk Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Ekonomi 24 miljökontor medverkade i kontrollprojektet under året. Fyra samverkansmöten genomfördes under året med erfarenhetsutbyte och diskussion kring gemensamma kontrollprojekt, som redovisas separat i denna sammanställning. Samverkan startade under året för att ta fram underlag för samsyn kring tillsyn av spridning av slam på åkermark. Två samverkansmöten under året med erfarenhetsutbyte. En checklista för tillsyn av gödselhantering togs fram som användes av elva miljökontor som rapporterade in totalt 103 inspektioner med fokus på gödselhantering. I samarbete med forskningsprojektet Tillsynen som styrmedel för förbättrat miljöbeteende (TSFM) vid Stockholms universitet genomförde tre miljökontor en studie kring effekter av olika tillsynsmetoder i allmänhet och inspektioner i synnerhet. Slutrapporten tas fram under början av Några uppskjutna större utbildningar, försenad utveckling av webb och projketarbetsplats samt större befolkningsökning än beräknat, vilket påverkar kommunernas avgifter blev det ett ekonomiskt överskott Uppdaterad Utfall 2015 Budget, VP Utfall Projektledning kr kr kr Resor kr kr kr Konferenser kr kr kr Konsultkostnader kr kr kr Tryck kr kr -990 kr Webb kr kr kr summa kostnader kr kr kr Avgifter från kommunerna kr kr kr Avgift KSL kr kr kr Avgift lst kr kr kr summa intäkter kr kr kr Resultat kr kr kr Balans kr kr kr Ekonomisk redovisning i detalj finns på MSL:s projektarbetsplats, nås via Verksamhetsberättelse 2016 för Miljösamverkan Stockholms län 5

18 5) Samverkansprojekt Jämförande tillsyn/ kontroll MSL styrgrupp : I VP 2016 anges att under året ska minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande inspektioner erbjudas. Under 2016 har detta genomförts inom följande projekt: Tillsyn på lantbruk, inom ramen för gödselhanteringsprojektet Dricksvattenanläggningar, inom ramen för projektet samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Informationskontroll av förpackade livsmedel, genom diskussion av specifika bedömningar av produkter under våren Henrik har fått in dåligt med återkoppling från samverkansgrupperna varför det inte blir fler gemensamma inspektioner. Frågan diskuterades inte på miljöchefsmötet för att ta fram två områden för jämförande inspektioner undre I VP2017 anges att nya samverkansprojekt ska, när det är relevant, innehålla jämförande tillsyn/ kontroll. SILK har tagit fram ett förslag på skuggrevision inklusive bedömning av kontrollrapport. Beslut: - En rutin införs att varje samverkansmöte ska innehålla en punkt om att diskutera jämförande tillsyn/ kontroll. Henrik ansvarar. - Lägesrapporten godkänns. MSL styrgrupp : I VP 2017 anges att under året ska "minst fem tillfällen för gemensamma och jämförande tillsyn/ kontroll erbjudas. Nya samverkansprojekt ska, när det är relevant, innehålla jämförande tillsyn/ kontroll." Lägesrapport: - Avfallssamverkan, genomförs under februari - Bassängnätverket, ev till hösten - Dagvattennätverk, under planering - Hus- och ventilationsnätverket, när checklistor är klara, möjligen till hösten - Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning, möjligen till hösten om samverkan kommer igång - SILK planerar för ett projekt där miljökontoren genomför revisioner hos varandra - Strandskyddsnätverk, planering pågår - Tillsyn på lantbruk, inofficiellt - Spårbarhetsprojekt, planering pågår En rutin att varje samverkansmöte ska innehålla en punkt om att diskutera jämförande tillsyn/ kontroll är ännu inte införd. Förslag till beslut: - Lägesrapporten godkänns. Nätverk för erfarenhetsutbyte Samverkansstatus MSL styrgrupp : I VP 2016 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Under 2016 har följande nätverk varit igång: Läkemedel: hade möte 13 sept. Planerar för workshop 15 mars 2017 kring villkor i tillstånd samt om hur man bäst använder sig av REACH i tillsynen av läkemedelstillverkare och lab-verksamheter. Schaktmassor: har avslutat inspektion och ska provta. 18 MSL styrgrupp underlag

19 Vattenverk: Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten pågår. Övriga aktiva MSL-nätverk: Avfallssamverkan, Bassängnätverket, Båtbottentvättning av fritidsbåtar, Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen, Tillsyn på lantbruk, Hus- och ventilationsnätverk samt Strandskyddsnätverk. I VP 2017 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte och att relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. Samtliga befintliga nätverk bedöms fortsätta samt start av tunnelbanenätvker, kraftvärmeverknätverk och nätverk kring stora reningsverk. Nätverket kring tunnelbaneutbyggnaden är mer än tillsyn, även detaljplan, tillstånd och järnvägsplanen berörs. I första hand för Stockholm, Solna Järfälla och Nacka. Inbjudan till nätverket bör gå till respektive förvaltningschef som sedan distribuerar vidare. Beslut: - Lena Petersson planerar för en nätverksträff i februari kring tunnelbaneutbyggnaden. - lägesrapporten godkänns. MSL styrgrupp : I VP 2017 anges att under året ska minst fem nätverk erbjuda erfarenhetsutbyte. Relevanta centrala myndigheter bjuds in till nätverken. För närvarande är följande nätverk aktiva: - Avfallssamverkan. Naturvårdsverket med på ett möte. - Bassängnätverket. Snarare att FHM vänder sig till nätverket. - Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn. Bra samarbete med Transportstyrelsen. - Dagvattennätverk. Start höst 2016, under uppbyggnad. - Förorenade områden. - Hus- och ventilationsnätverket - Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning. Läkemedelsverket med. - Masshantering i samband med schaktarbeten - Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket med. - Spridning av slam på åkermark - Strandskyddsnätverk - Tillsyn på lantbruk - Nätverk kring utbyggnaden av tunnelbanan är under uppstart genom länsstyrelsen. Förslag till beslut: Operativa tillsynsprojekt Samverkansstatus MSL styrgrupp : I VP2016 anges att under året ska minst fem gemensamma tillsynsprojekt genomföras i länet. Under 2016 har följande genomförts: Allergenprojekt. Bassängnätverket. Städning & hygien pågår Dricksvattenlagstiftning. Informationskontroll av förpackade livsmedel. Masshantering i samband med schaktarbeten. Pågår Provtagningsprojekt livsmedel. Tillsyn på lantbruk. Gödselhantering, pågår Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteend. Pågår. 19 MSL styrgrupp underlag

20 I VP2017 anges att under året ska minst fem gemensamma och operativa tillsyns-/ kontrollprojekt genomföras. Följande planeras i nuläget: Avfallssamverkan. Planeras till första halvåret Provtagningsprojekt livsmedel. Spårbarhet, livs Läkemedelstillverkare Information till enskilda båtägare Beslut: MSL styrgrupp : I VP 2017 anges att under året ska minst fem gemensamma och operativa tillsyns-/ kontrollprojekt genomföras. - Avfallssamverkan. Genomförs under februari. - Bassängnätverket. Städ och hygien avslutas under vintern. - Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn, planeras till våren - Hus- och ventilationsnätverket, planeras till hösten - Provtagningsplan livsmedel, genomförs feb-okt. - Strandskyddsnätverk, finns på dagordningen - Spårbarhetsprojekt, start i mars Förslag till beslut: - lägesrapporten godkänns Pågående samverkansprojekt Allergener i oförpackade livsmedel på restauranger och caféer uppföljning 2016 Syfte Uppföljning av 2015 års kontrollprojekt då 21 kommunala kontrollmyndigheter valde att delta. Mål Att de kommuner som deltog 2015 även ska delta nu. Hur levereras resultatet En rapport. Samverkansgrupp Deltagande miljökontor: Botkyrka kommun, Danderyds kommun, Ekerö kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Nacka kommun, Nyköpings kommun, Sigtuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Upplands Väsby kommun, Vallentuna kommun, Värmdö kommun och Österåkers kommun. Projektledare för samverkan Tobias Johansson, Sigtuna kommun och Petrus Landin, Stockholms stad. Start för samverkan och tidsplan Uppföljningsprojekt kommer att genomföras mellan september och november Ekonomi Möteskostnader. Metod för implementering En rapport skickas ut. 20 MSL styrgrupp underlag

21 Initiativ Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Material framtaget genom samverkan Checklista för kontrollprojektet allergener i oförpackade livsmedel Viktig information till dig som serverar livsmedel. Informationsbrev att dela ut till verksamhetsutövaren Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Nio miljökontor hade rapporterat in kontrollresultat. (Botkyrka, Nacka, Stockholm, Upplands Väsby, Sundbyberg, Södertälje, Österåker, Solna och Sigtuna. Kan ha kommit fler efter det). Rapportskrivning pågår. Beslut: MSL styrgrupp : Rapportskrivning pågår. Förslag till beslut: Att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson utbildning Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Utbildning 6-7 och 20 oktober genomförd med 18 deltagare. Med reviderat skattningsformulär. Nästa utbildning 2-3/2 + 23/ Åtta anmälda hitintills. Den ökade konsultkostnaden mellan 2015 och 2017 är inom index. Beslut: MSL styrgrupp : Utbildningen 2-3/2 + 23/ fulltecknad. Nästa tillfälle 5-6 och 26 oktober Förslag till beslut: Avfallssamverkan Syfte Lagstiftningen kring hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall är i vissa fall mycket otydlig. Syftet med samverkan ska vara att etablera ett diskussionsforum, få hjälp av varandra och förbättra samsynen för att erhålla en effektiv tillsyn. Skapa samsyn kring hanteringen av hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall. Anordna utbildning/workshop samt dokumentera kortfattad vägledningstext. Lagstiftningen kring hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall är i vissa fall mycket otydlig. Tolkningen av lagstiftningen från tillsynsmyndigheterna varierar nationellt och tydlig vägledning saknas inom området. Genom olika domstolsbeslut (MMD och MÖD) kan viss vägledning erhållas för tolkning av lagstiftningen. För att skapa samsyn inom Stockholms län krävs att avfallsfrågorna diskuteras genom erfarenhetsutbyte så att tolkningen inom Stockholms län blir mer enhetlig. Projektet syftar till att tillsynen inom Stockholms län kan bedrivas effektivt och att det finns en samsyn av tolkningen av lagstiftningen inom avfallsområdet. Projektets resultat ska spridas genom utbildning/workshop och nätverk. Dessutom kan resultatet dokumenteras i kortfattad vägledningstext. 21 MSL styrgrupp underlag

22 Mål Skapa samsyn kring avfallslagstiftningen för hushållsavfall, verksamhetsavfall och producentavfall inom Stockholms län. Hur levereras resultatet Utbildning, Seminarium/ workshop, Nätverk Metod och avgränsning Projektgruppen träffas 1 ggr/kvartal samt kommunikation via mail. Aktiviteter: - Identifiera frågeställningar klart 31 oktober 2016 o Ansvarig: Projektgruppen - Skapa samsyn på frågeställningarna klart 31 mars 2017 o Ansvarig: Projektgruppen - Ta fram dokumentation/vägledning klart 30 juni 2017 o Ansvarig: Projektgruppen - Genomföra utbildning/workshop klart 30 nov 2017 o Ansvarig: Projektgruppen - Slutrapport till miljöchefsgruppen klart 31 dec 2017 o Ansvarig: Projektgruppen Samverkansgrupp Miljö- och hälsoskyddsinspektörer från deltagande kommuner. Aktuell grupplista ligger på miljosamverkanstockholm.se Järfälla kommun: Kristina Engström, Länsstyrelsen i Stockholms län: Matthis Kaby, Nacka kommun: Marit Lundell, Naturvårdsverket: Catarina Östlund, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, Sollentuna kommun: Peter Dillström och Mats Nilsson, Stockholms stad: Pendar Behnood, Peter Brådenmark och Jeanette Lyckman, Sundbybergs stad: Linnea Skälegård, Södertälje kommun: Linnea Seweling, Upplands-Bro kommun: Galina Gorodetskaja, Värmdö kommun: Nina Hertzberg. Projektledare för samverkan Peter Brådenmark, Stockholms stad. Tidsinsats för samverkan Projektgruppen träffas 1 ggr/kvartal samt kommunikation via mail. Start för samverkan och tidsplan Projektstart: 21 juni 2016 Projektet avslutas 31 dec Aktiviteter - Identifiera frågeställningar klart 31 oktober Utkast till tillsynsprojekt klart 30 november Skapa samsyn på frågeställningarna klart 31 mars Ta fram dokumentation/vägledning klart 30 juni Genomföra utbildning/workshop klart 30 nov Slutrapport till miljöchefsgruppen klart 31 dec MSL styrgrupp underlag

23 Ekonomi Personalkostnad genom deltagande på samverkansmöten, utbildning/workshop och nätverk. Viss tid förväntas också uppstå för att ta fram olika former av dokumentation. Respektive kommun står för sina respektive kostnader. Metod för implementering Genom utbildning/workshop kommuniceras resultatet ut. Viss dokumentation kan också vara aktuell i form av vägledning. Minnesanteckningar ska skrivas från alla projektgruppsmöten. Rapportering till miljöchefgruppen sker löpande om händelseförloppet i projektet. Utvärdering Projektgruppen utvärderar projektets resultat. Uppnådde vi projektmålen? Vad gick bra respektive mindre bra? Utvärderingen sker muntligt vid det sista projektgruppsmötet. Rutin för ändrade förutsättningar Risker som kan leda till att projektmålen inte uppnås är att projektgruppen inte har tillräckligt med resurser att avsätta för arbetet. Om en stor oenighet råder mellan kommunerna kan det medföra att projektmålen inte uppnås. Initiativ Stockholms stad Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Planering pågår för ett operativt tillsynsprojekt under Undersöker om man kan använda sig av livsmedelslagstiftning i avfallstillsyn. Länsstyrelsen har fått en särskild inbjudan att medverka. Naturvårdsverket som var på med på första mötet kommer att följa arbetet men ej delta i samverkan. Nästa möte 13 januari. Beslut: MSL styrgrupp : Operativt tillsynsprojekt igång med Sollentuna, Sundbyberg, Stockholm och Järfälla, de kommer att tillsammans besöka sex restauranger och sex livsmedelsbutiker för att tillsyna avfallshanteringen. Nästa möte 13 januari. Förslag till beslut: Badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden Syfte Sommaren 2015 tog media upp frågan om kommunala badplatser och påverkan från närliggande förorenade områden. I samband med granskningen väcktes frågan om vad och hur kommunen mäter badvattnet och vilken kontroll man har över närliggande förorenade områden. En samverkan är igång där frågan hanteras och diskussion förs om eventuella inventeringar och insatser inför kommande badsäsong. Samverkansgrupp Danderyds kommun: Jenny Bejerskog, Ekerö kommun: Jessica Duf, Lidingö stad: Mattias Hedman, Länsstyrelsen i Stockholms län: Erik Blomqvist, Fredric Hellberg och Linn Knutmejer, Nacka kommun: Kajsa Gustavsson och Karina Hälleberg, Norrtälje kommun: Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, 23 MSL styrgrupp underlag

24 Sollentuna kommun: Ann-Christine Granfors och Xiomara Holmbäck, Solna stad: Björn Jonsson, Stockholms stad: Victoria Beckman, Karin Kuttainen, Danuta Monika Persson och Jerzy Slazak, Södertälje kommun: Jessica Perman och Björn Pinner, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Sofia Larsen, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lena Ahlgren, Österåkers kommun: Melissa Feldtmann. Projektledare för samverkan Karin Kuttainen, Stockholms stad. Start för samverkan och tidsplan Start Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Uppföljande möte flyttat till 24 januari, för att diskutera checklista/flödesschema/tillsynsvägledning samt resultatet av den utökade inventeringen. Inventeringen förlängd med sista inrapporteringsdatum 19 januari Beslut: MSL styrgrupp : Inventeringen av officiella bad och påverkan från förorenade områden, samt vidtagna eller planerade åtgärder besvarad av 11 miljökontor. Beslutat att den ska uppdateras en gång per år. Påbörjat arbete med att ta fram en checklista för anläggande av nya bad. Beslutat att inga fler möten ska hållas i denna samverkan. Förslag till beslut: Bassängnätverket Syfte Syftet är att genom tillsynen uppnå förbättrad egenkontroll vid bassänganläggningar och därmed också minskade hälso- och miljörisker. Nätverk bildades våren 2011 bestående av miljö-och hälsoskyddsinspektörer från länets kommuner. Mål Samverkan ska genom att ta fram handledningar och styrdokument samt anordna utbildningar och studiebesök, dels ge stöd till kommunernas inspektörer och dels bidra till bra och likvärdig tillsyn på bassänganläggningarna. Hur levereras resultatet Handledning, utbildning och seminarium. Metod och avgränsning Handledningsdokument för tillsyn, vägledningar för spillvatten, handledning till inspektörer i anmälningsärenden av nya simhallar, hygienfrågor samt ventilation vid bassänganläggningar. Samverkansgrupp Arbetsgrupper: Checklistan och dess bilagor: Marithe Eriksson, Stockholms stad; Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad, Heli Lehtonen, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Hygienråd: Maria Löfholm Sundbybergs stad; Elisabeth Bood, Huddinge kommun. Legionella: Jenny Hamrin, Stockholms stad, mfl). Guide Nya bad, Marithe Eriksson, Stockholms stad; Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad, Heli Lehtonen, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund. Nätverket: Botkyrka kommun: Sofia Sjöstedt, 24 MSL styrgrupp underlag

25 Danderyds kommun: Jenny Bejerskog, Johan Rydén, Eskilstuna kommun: Daniel Nordstrand, Gustav Helander Huddinge kommun: Elisabeth Åhlin Järfälla kommun: Berit Ekman, Lena Palm och Linnea Pettersson, Köpings kommun: Alisa Murguz och Jessica Norrman, Lidingö stad: Catarina Kvarnmalm, Nacka kommun: Maria Lundin, Norrtälje kommun: Malin Pettersson, Nyköpings kommun: Anna Jonsson, Sigtuna kommun: Anna Guldbrandsen, Maria Pohjanen, Sollentuna kommun: Camilla Östergren, Solna stad: Ylva Eriksson, Christina Hellman, Maryam Ashja Stockholms läns landsting Locum: Petra Karlsson Stockholms stad: Hanna Axemar, Marithe Eriksson, Jenny Hamrin, Kajsa Holmborn och Felicia Nipstrand, Strängnäs kommun: Anna Hammarström, Sundbybergs stad: Paula Gröhn, Stefan Larsson, Sundsvalls kommun: Åsa Vidman, Södertälje kommun: Jonas Roos,Jessica Perman Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Pia Holmström, Heli Lehtonen, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Upplands Väsby kommun: Jozsef Gonzalez Mendez, Upplands-Bro kommun: Ylva Rathsman och Johan Salomonsson, Vallentuna kommun: Malin Wiberg, Vingåkers kommun: Leila Johansson, Värmdö kommun: Malin Lundberg och Mine Omrani, Västerås stad: Anita Sackmark, Åland: Magnus Eriksson, Örebro kommun: Johan Eliasson, Österåkers kommun: Anders Ekström. Projektledare för samverkan Styrgrupp: Catarina Kvarnmalm, Lidingö stad och Marithe Eriksson, Stockholm stad. Ekonomi Stöd hos MSL för administration (hantering av anmälningar samt debitering av anmälningsavgifter). Metod för implementering Framtagna vägledningar kommer dels kommuniceras på återkommande nätverksträffar; två sådana ämnar tillsvidare hållas per år, dels som dokument som vi önskar lägga på MSL s hemsida. Utvärdering I framtagen dokumentation. Initiativ Stockholms stad, Kontaktperson Marithe Eriksson, Stockholms stad. Material framtaget genom samverkan Checklista bassängbad, med bilagor Bilaga A Folkhälsomyndighetens riktvärden B Metodik provtagning C Svarsblankett avvikelse D THM E Driftjournal F Städråd (reviderad ) G (Farligt avfall, kommuneget) H Kemikalieförteckning I Egenkontrollinformation J Råd om bromerade anläggningar K Mätnogrannhet 25 MSL styrgrupp underlag

26 L Hygienråd M Högtempererade bassänger, bubbelpooler N Legionella Guide för handläggning av anmälan av nya bassängbad Checklista städning och hygien Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Utbildningsdag genomförd 21 september för Tillsynsprojektet Städning och hygien med 30 deltagare. Kommande samverkansmöte 24 mars med summering av Städ & hygien-projektet. Planerar för konferens för badanläggningar och miljökontoren 23 maj. Beslut: MSL styrgrupp : inget nytt att rapportera. Förslag till beslut: Båtbottentvättning av fritidsbåtar samsyn kring tillsyn Syfte Fortsätta med arbetet med en likvärdig bedömningsgrund vid tillsynen av VU med båtvård i Stockholms län. Mål Att se till att giftig båtbottenfärg fasas ut och att mer miljö- och hälsovänliga metoder för båtvård används i framtiden. Hur levereras resultatet Rapport, Policy, Utbildning, Seminarium, Mätning/ statistik Metod och avgränsning Arbeta för en samsyn i länet för båtbottentvätt och att fasa ut användning av giftiga båtbottenfärger. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Rodhe Edén, David Ekberg och Samy Said, Danderyds kommun: Ellinor Carlsson och Kristina Söderberg, Ekerö kommun: Pia Johansson och Dag Kempe, Järfälla kommun: Lisa Schild, Kjersti Wik och Anneli Åstebro, Lidingö stad: Lisbeth Eriksson Gross och Mattias Hedman, Länsstyrelsen i Stockholms län: Håkan Johansson, Nacka kommun: Eva Dahlbäck, Anna Engström och Birgitta Held-Paulie, Nyköpings kommun: Elisabet Sandin, Sigtuna kommun: Anna Guldbrandsen, Stefan Hellmin, Maria Pohjanen, Sollentuna kommun: Marianne Fex och Mats Nilsson, Solna stad: Magnus Johansson och Disa Lanner Stockholms stad: Pendar Behnood, Peter Brådenmark, Charlotte Larsson, Maria Pettersson, Juha Salonsaari, Tonie Wickman och Mikael Åhman, Sundbybergs stad: Susanna Häggström och Susanna Davidsson,, Södertälje kommun: Anders Persson, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Per Gröning och Christian Weyer, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lars Lindqvist, Upplands-Bro kommun: Anna Davidsson, Maria Mellander och Theres Skröder, Vaxholms stad: Ammi Wohlin, Värmdö kommun: Linda Bergman, Nina Hertzberg, Sissela Malmgren och Marie Sundbom, Österåkers kommun: Markus Andersson. 26 MSL styrgrupp underlag

27 Ekonomi Finansiering via MSL. Metod för implementering Kommunerna har behov av en gemensam bedömningsgrund i den tillsyn som ska göras till båtklubbar och varv. Utvärdering Enkät till de medverkande kommunerna om hur tillsynen fungerat med samsynsdokumentet och med informationsmöten/seminarier som grund. Material framtaget genom samverkan Enkät över kommunernas arbete med båtbottentvättar Tillsyn av båtbottentvättning i Stockholms län handläggarstöd Tillsyn över båtklubbar i Stockholms län checklista vid inspektion promemoria Underlag för samsyn vid båtklubbstillsyn biocidfärg Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Samverkansmöte där PM:et Underlag för samsyn vid båtklubbstillsyn biocidfärger diskuterades. Ingen av de närvarande kommunerna, förutom Stockholm, har beslut om att ta PM:et till sin nämnd. Beslut om att handläggarstödet Tillsyn av underhåll av fritidsbåtar ska uppdateras utifrån PM:et. Övrigt beslutades om gemensamma inspektioner under Framtagning pågår av material till båtägare som hanterar båt på egen tomt. Transportstyrelsen ska tillfrågas om MSL ska stå i deras monter under båtmässan Allt för sjön 4-12 mars. Nästa möte för samverkan 8 mars. Beslut: - Projektet kring förvaring av båt på egen tomt bör innehålla information om bygglovsfrågan. MSL styrgrupp : Framtagning pågår av material till båtägare som hanterar båt på egen tomt. MSL finns med i Transportstyrelsens monter under båtmässan Allt för sjön 4-12 mars. Nästa möte för samverkan 8 mars. Förslag till beslut: Dagvattennätverk Syfte Syftet med nätverket är att diskutera gemensamma synsätt på dagvattenhantering över Stockholms län mellan inspektörer som jobbar med frågan. Gemensamma frågor kan vara - följa upp/diskutera hur tillsyn på dagvatten går/gått till de senaste åren se MSL Stockholm handledning för Tillsyn av dagvatten Vägledning kring hur man arbetar med frågan ute i kommunerna Exempel på lite specifika frågor att ta upp senare. - krav på vattenkvalitet till dagvattennät/recipienter -anslutning av parkeringsplatser till oljeavskiljare Mål Att nätverket genomför två nätverksträffar per år. Fånga upp frågor från de deltagande kommunerna. Bla att kunna diskutera olika frågeställningar som har kommit upp vid tillsyn, detaljplaner, bygglov. Få tips på hur man skriver föreläggande m.m och få en samsyn på dagvattenfrågor inom tillsyn. 27 MSL styrgrupp underlag

28 Nätverket ska fånga upp de praktiska frågorna och hur man ska tillämpa vägledningar för att verkligen bedriva tillsyn och kunna ställa relevanta krav på dagvattenhantering, både avseende behov av rening och flödesutjämning. Nätverket ska initiera tillsynsprojekt kring dagvatten för att ge stöd i vilka krav som kan ställas och vad man specifikt ska titta på. Områden kan vara tillsyn av dagvatten från P-ytor och oljeavskiljare. Hur levereras resultatet Tillsynsprojekt, Nätverk, Annat Första mötet får formulera hur resultatet ska levereras. Metod och avgränsning Genom träffar i MSLs regi. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Elna Topac, Ekerö kommun: Pia Stålnacke, Huddinge kommun: Ida Mattsson och Viveca Svensson Sellin, Järfälla kommun: Anneli Åstebro, Nacka kommun: Marit Lundell, Norrtälje kommun: Maria Resman, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud Sigtuna kommun: Eva Andersson, Sollentuna kommun: Ann-Christine Granfors, Stockholms stad: Juha Salonsaari Sundbybergs stad: Linnea Skälegård, Södertälje kommun: Eva Ryblad, Upplands-Bro kommun: Ylva Rathsman, Upplands Väsby kommun: Therese Nyberg, Uppsala kommun: Ulrich Wimmer, Vallentuna kommun: Lisa Ejermark och Lena Löfdahl, Värmdö kommun: Sissela Malmgren, Österåkers kommun: Karin Palmqvist Larsson. Start för samverkan och tidsplan Första samverkansträffen den 28 november Initiativ Anneli Åstebro, Eva Andersson, Karin Palmqvist Larsson Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Nätverket hade startmöte miljökontor deltog. Diskuterade gemensamma frågeställningar, bland annat projekt kring tillsyn av parkeringsplatser. Anmälan inkomit från VA-guiden AB (bolaget som driver Avloppsguiden, Dagvattenguiden) som önskar medverka i nätverket. Nästa möte 30 mars. Beslut: - representant från VA-guiden välkomnas att vara med på träffarna men inte som medlem i nätverket, dvs på sändlistor och arbetsgrupper. MSL styrgrupp : Inget nytt att rapportera. Nästa möte 30 mars. Förslag till beslut: 28 MSL styrgrupp underlag

29 Förebyggande miljöarbete vid olyckor Syfte Vid olyckor med utsläpp till miljön kan räddningstjänsten behöva samarbeta med miljökontor för att optimera sina insatser i det akuta skedet av olyckan. Syftet med samverkan är att optimera miljökontorens och räddningstjänstens gemensamma insatser vid en olycka så att skadorna på miljö och hälsa blir så små som möjligt. Mål Miljökontor och räddningstjänst ska efter samverkan ha en fungerande strategi för hur de tillsammans kan minimera miljö- eller hälsoskadorna vid olyckor som innebär utsläpp där människors hälsa eller miljön hotas. Hur levereras resultatet Handläggarstöd, Utbildning, Seminarium/ workshop, Nätverk Samverkansgrupp Knivsta kommun: Magnus Malmstörm Nacka kommun: Alice Ahoniemi och Petra Norman, Norrtälje kommun: Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Susanna Eriksson, Solna stad: Linnea Thunberg, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lars Lindqvist, Värmdö kommun: Nina Hertzberg och Sissela Malmgren, Österåkers kommun: Heidi Himmelskog och Karin Palmqvist Larsson. Projektledare för samverkan Lars Lindqvist, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Tidsinsats för samverkan 6 möten minst 2h per gång => 12h. Förberedelse och arbete med samverkan skulle kunna vara 8h/deltagande kommun. Start för samverkan och tidsplan Start december Metod för implementering Första steget bör vara att ta fram en lista på olyckor där större utsläpp till miljön kräver ett bra samarbete mellan räddningstjänst och miljökontor. Checklista för hur miljökontoret bör agera på en olycksplats, vem bestämmer etc... Checklista för hur miljökontoren och räddningstjänst ska samarbeta: när är det befogat för räddningstjänsten att kontakta miljökontor, vad bör en inspektör göra innan man åker ut till en olycka, när man är på olycksplatsen och när man är tillbaka på kontoret etc. Utvärdering Utvärdering och utbildning bör ske löpande eftersom kompetensen är mycket personbunden. Viktigt att kompetensen på miljökontoren revideras en gång om året för att se att inte miljökontorens nyckelperson/personer för olyckor har slutat/behöver kompletteringsutbildning. Initiativ Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Den planerade workshopen med räddningstjänst och restvärdesledare 7 december flyttas till februari. Beslut: 29 MSL styrgrupp underlag

30 MSL styrgrupp : Workshop 13 februari med räddningstjänst och restvärdesledare. 57 anmälda (alla brandförsvarsförbund och 18 miljökontor). Inbjudan med program bifogas. Förslag till beslut: 30 MSL styrgrupp underlag

31 Förorenade områden Syfte Diskuterar och utbyter erfarenheter inom området. Mål Samla intresserade till problemlösningsmöten för att rådgöra om knepiga fall och situationer, ett par gånger per år. Dessutom dela beslutsmallar, checklistor och rutiner mellan oss för att verka för kunskapsöverföring mellan handläggare. Stockholms stad har tidigare erbjudit sig att arrangera en halvdag kring att göra en ansvarsutredning. Hur levereras resultatet Seminarier och minnesanteckningar. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Alexsandra Hellsten, Danderyds kommun: Ellinor Carlsson och Mathilde Gustafsson, Ekerö kommun: Åsa Lindström, Gnesta kommun: Camilla Thörn, Järfälla kommun: Kjersti Wik, Länsstyrelsen i Stockholms län: Erik Blomqvist, Nicklas Boussard, Fredric Hellberg, Heidi Himmelskog, Håkan Johansson och Björn Santesson, Nacka kommun: Birgitt Held-Pauli och Tore Liljeqvist, Norrtälje kommun: Malin Olofsson, Maria Resman och Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, Nyköpings kommun: Elisabet Sandin, Sollentuna kommun: Marianne Fex, Ann-Christine Granfors och Mats Nilsson, Solna stad: Disa Lanner, Stockholms stad: Karin Kuttainen och Emma Sundling, Sundbybergs stad: Linnea Hallinder och Linnea Skälegård, Södertälje kommun: Isabel Andersson, Mikaela Nord och Björn Pinner, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Therese Björklund, Sofia Larsen och Dan Wikström Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lena Ahlgren och Lena Lidö, Upplands Väsby kommun: Stefan Nyström och Karina Wedenski, Uppsala kommun: Ebba Tiberg, Vallentuna kommun: Frida Hellbom, Raheleh Joorabechi, Johan Laurell och Linda Monell, Värmdö kommun: Linda Bergman Västerås stad: Emina Jusic, Österåkers kommun: Melissa Feldtmann och Susanna Frosch. Start för samverkan och tidsplan Nätverk med återkommande träffar. Ekonomi Möteskostnader och föreläsare. Metod för implementering Presentation av resultat på miljosamverkanstockholm.se. Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Hade samverkansmöte möte 9 december med 11 miljökontor och länsstyrelsen. Länsstyrelsen berättade om EBH-stödet och bilagan för rapportering av ny riskklass eller preciserad status efter undersökning eller åtgärd. Även diskussion om handelsträdgårdar och tillsynsplaner. Beslut: 31 MSL styrgrupp underlag

32 MSL styrgrupp : planerar för ett seminarium kring bedömning av kemisk status och risk för spridning från förorenade områden. Bland andra med Håkan Johansson, länsstyrelsen. Förslag till beslut: Hus- och ventilationsnätverket Syfte Nätverket ska, under ledning av en styrgrupp, erbjuda regelbundna träffar och aktiviteter som seminarier och utbildningsdagar för inspektörer. Nätverket är ett forum där olika frågor gällande funktion och utredning av byggnader och ventilation ska kunna diskuteras öppet, via mejl, telefon och på gemensamma möten där svårbedömda ärenden kan diskuteras. Mål Att höja kunskapsnivån hos länets inspektörer, samt att på sikt harmonisera hanteringen av klagomålsärenden avseende byggnader och byggandens installationer (inomhusklimatet) lika över hela länet. Hur levereras resultatet Utbildningar, seminarier, nätverk. Övrigt kan vara att ge samlade yttranden till myndigheter i aktuella remisser och skapa en gemensam kanal för att aktualisera olika frågeställningar. Eventuella yttranden ska godkännas av styrgruppen för Miljösamverkan Stockholms län. Metod och avgränsning Se ovan Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Elna Topac, Danderyds kommun: Jenny Bejerskog, Mathilde Gustafsson och Fredrik Vieru, Järfälla kommun: Ingela Andersson och Elias Sagán,, Lidingö stad: Annelie Björnevik och Eva Jansson, Länsstyrelsen i Stockholms län: Natalii Back, Sollentuna kommun: Amanda Andersson och Xiomara Holmback, Solna stad: Maryam Ashja och Ylva Eriksson, Stockholms läns landsting, CAMM: Johnny Lorentzen, Stockholms stad: Pendar Behnood, Jenny Fäldt och Per Eric Hjelmer, Sundbybergs stad: Stefan Larsson, Södertälje kommun: Ana Camargo Valencia och Jessica Perman, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Heli Lehtonen, Upplands-Bro kommun: Galina Gorodetskaja och Johan Salomonsson, Vallentuna kommun: Masa Pohara, Vingåkers: Leila Johansson, Västerås stad: Anita Sackmark. Målsättning är att minst en inspektör från var och en av länets kommuner skall ingå i nätverkets arbete. Aktuell förteckning över deltagare finns på miljosamverkanstockholm.se. Projektledare för samverkan Projektledare är Johnny Lorentzen, Centrum för Arbets- och Miljömedicin vid Stockholms läns landsting. Styrgrupp: Ingela Andersson, Järfälla kommun; Natalii Back, Länsstyrelsen i Stockholms län; Johnny Lorentzen, Stockholms läns landsting; Per Eric Hjelmer, Stockholms stad; Stefan Larsson, Sundbybergs stad och Ulrica Olsson Södertälje kommun. Tidsinsats för samverkan Stora gruppen samlas 2-3 gånger per år; arbetsgruppen träffas efter behov (seminarier/utbildningsdagar, etc.) Start för samverkan och tidsplan Start Fortlöpande så länge behov syns föreligga. 32 MSL styrgrupp underlag

33 Utvärdering Utvärdering i anslutning till seminarier och utbildningsdagar, samt Miljösamverkans hemsida. Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Utbildning genomförd 3 oktober om fukt och riskkonstruktioner. 50 deltagare och 4,8 i genomsnittligt betyg (max 6). Arbete pågår med checklistor. Nästa nätverksmöte 26 januari Beslut: MSL styrgrupp : Hade möte 26 januari. Arbete pågår med checklistor. Planerar för workshop 21 september kring ärenden och rättsfall inom nätverkets område. Nästa samverkansmöte 16 maj. Förslag till beslut: Informationskontroll av förpackade livsmedel Material framtaget genom samverkan Plan för kontroll av information och tillämpning av sanktioner. Med fyra checklistor och hjälpreda Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : 16 miljökontor har rapporterat data (Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Sigtuna, SMHOF, SRMH, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Vallentuna, Värmdö och Österåker). Totalt 367 informationskontrollerade färdigförpackningar av livsmedel. Projektrapporten ska vara klar senast slutet av januari Beslut: MSL styrgrupp : Projektrapportskrivning pågår. Förslag till beslut: Läkemedelstillverkare nätverk för tillsyn och kravställning Syfte Att skapa ett nationellt nätverk kring tillsyn av läkemedelstillverkare. Mål Genomföra två träffar per år för erfarenhetsutbyte, Erbjuda möjlighet till gemensamma studiebesök och/ eller inspektioner, Identifiera och genomföra gemensamma informationsinsatser och utbildningar. Hur levereras resultatet Ett nätverk. 33 MSL styrgrupp underlag

34 Metod och avgränsning Jämföra och definiera vilka krav som kan ställas på läkemedelstillverkare. Tillsynsbara villkor kan vara krav på processkemikalier (det man tvättar kärl och väggar med), COD och BOD i vatten, etanol, ph på utgående vatten. Identifiera vilka kemikalier som är relevanta. Titta på köldmedia, uttag av kylvatten, avfallshantering och -förbränning. Samverkansgrupp Helsingborgs stad: Helena.Carnerup, Lunds kommun: Johan Blom och Susanna Johnmark, Läkemedelsverket: Kia Salin, Länsstyrelsen i Stockholms län: Cecilia Obermüller, Mölndals stad: Anna Rönnborg, Solna stad: Disa Lanner, Stockholms stad: Ulrika Iversen, Södertälje kommun: Linn Andersen, Upplands-Bro kommun: Maria Mellander, Uppsala kommun: Heidi De Brabandere. Projektledare för samverkan Vakant. (Linn Andersen, Södertälje kommun, är förädraledig). Start för samverkan och tidsplan Start oktober Löpande planering. Ekonomi Möteskostnader. Initiativ Miljöchefsträffen, april Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Inget nytt att rapportera. Nästa möte 15 mars. Beslut: MSL styrgrupp : Läkemedelsverket har anslutit till nätverket. Nästa möte 15 mars. Förslag till beslut: Masshantering i samband med schaktarbeten Syfte Det har visat sig att förorenade massor återanvänds för anläggningsändamål. Utgångspunkten är att schaktmassor bör återanvändas så långt det är möjligt och därmed ersätta jungfruligt material, men det är viktigt att återvinningen inte medför att föroreningar sprids och att massor hamnar på platser som inte är ämnade för ändamålet. Genom en samverkan i länet kan uppgifter och kunskapsbrister om uppgrävda massors transportkedja och destination kartläggas. Mål Säkerställa att förorenade massor och föroreningar inte sprids och att massor inte hamnar på platser som inte är ämnade för ändamålet. En samsyn i länet hur vi arbetar i dessa frågor. Hur levereras resultatet Rapport, Beskriven arbetsmetod, Mätning/ statistik 34 MSL styrgrupp underlag

35 Metod och avgränsning Del 1: Provtagning av massor på mottagaranläggning under en specifik dag för kontroll av massor på 3-4 ställen som uppges vara rena massor för anläggningsändamål eller mellanlagring. Exempel är mellanlagringsområde, försäljare av anläggningsjord, jord som används i ett marklov/bygglov eller utanför detaljplan utan anmälan. Finansiering för provtagningen undersöks våren Del 2: Uppföljning av uppgrävda massors transportkedja och destination. Med destination menas plats för eventuell användning om avfallet är användningsbart, uppgifter om var, när och genom vilka metoder avfallet upphörde att vara ett avfall om avfallet är användningsbart, samt plats för slutlig deponering om avfallet ej är återanvändningsbart eller återvinningsbart. Eftersom antalet ärenden varierar i kommunerna, utförs del 2 under hösten Valfritt antal. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: Alexsandra Hellsten, Ekerö kommun: Åsa Lindström, Flens kommun: Cecilia Rosén, Järfälla kommun: Kjersti Wik och Anneli Åstebro, Knivsta kommun: Artem Kouchinsky, Peter Sydstrand och Laurel Wakeman, Norrtälje kommun: Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, Sigtuna kommun: Eva Andresson och Petter Medelberg, Sollentuna kommun: Ann-Christine Granfors, Solna stad: Björn Jonsson, Stockholms stad: Victoria Beckman, Karin Kuttainen, Nanna Spett och Emma Sundling, Strängnäs kommun: Linda-Mari Ericsson, Sundbybergs stad: Linnea Hallinder och Linnea Skälegård, Södertälje kommun: Isabel Andersson, Mikaela Nord och Björn Pinner, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Sofia Larsen och Dan Wikström, Upplands-Bro kommun: Ylva Rathsman och Theres Skröder, Upplands Väsby kommun: Stefan Nyström och Karina Wedenski, Uppsala kommun: Mats Dahlén och Ulrich Wimmer, Vallentuna kommun: Frida Hellbom, Raheleh Joorabechi, Johan Laurell och Linda Monell, Värmdö kommun: Linda Bergman och Sissela Malmgren, Österåkers kommun: Melissa Feldtmann. Projektledare för samverkan Emma Sundling, Stockholms stad. Tidsinsats för samverkan Del 1. A) Samordningsmöte i mindre arbetsgrupp om ca 4-5 deltagare för att ta fram checklistor och frågeformulär vid tillsynstillfället, upphandla lab, ordna med provburkar och skriva provtagnings- och inlämningsanvisningar. B) Provtagning utförd av handläggare i varje kommun på 3-4 anläggningar eller anläggningsområden under en dag. C) Sammanställning av inkomna resultat i rapport i mindre arbetsgrupp om ca 4-5 deltagare. Del 2: A) Samordningsmöte för att dra upp gemensamma riktlinjer för projektet och hur sammanställningen ska göras. B) Uppföljning av ett antal massors väg till slutdestination alternativt återkoppling av återanvända massors härkomst. Fritt antal ärenden per kommun. C) Sammanställning av inkomna resultat i en mindre arbetsgrupp. Start för samverkan och tidsplan Förberedande startmöte senast april Del 2 hösten Slutrapport del 2 under våren 2016 Del 1 under 2016 Slutrapport under våren 2017 Ekonomi Finansiering sökes för provtagningsmaterial och analyskostnader för del 1 av projektet. Deltagande kommuner bidrar med handläggartid. Finansiering sökes för screeninganalys för att kunna upptäcka blandade föroreningar för ca 3-4 samlingsprover per deltagande kommun. 35 MSL styrgrupp underlag

36 Metod för implementering Kommunicering av projektresultatet ges till kommunerna i Stockholms län via MSL:s nätverk för förorenade områden. Rapporterna presenteras i respektive nämnd och skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län och Hållbar sanering inom Naturvårdsverket. De skickas också till dem som har intresse att ta del av innehållet. Målet med kommunicering av resultatet är framförallt att få mer likriktade krav inom länet på entreprenörernas och transportörernas egenkontroll vid arbete i misstänkt och verifierade förorenade massor. Utvärdering Projektet utvärderas inom samverkansgruppen med fokus på vilka slutsatser vi har dragit och vilka nya kunskaper vi har fått. Gruppen tar också ställning till om projektet behöver fortsätta i någon form. Initiativ Stockholms stad, Kontaktperson Emma Sundling, Stockholms stad, emma.sundling@stockholm.se Material framtaget genom samverkan Handläggning av ärenden gällande massor. Vägledning som beskriver handläggning av förfrågan/anmälan från verksamhetsutövare om att använda massor i anläggning Information om schaktmassor. Broschyr att dela ut till verksamhetsutövare Checklistan för tillsyn: Uppföljning av uppgrävda massors transportkedja och destination En sammanställning av anläggningar i länet för tillsynsprojekt på lagring och användning av massor för anläggningsändamål Checklista för när en anmälan skulle ha gjorts Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Projektets del 1 är avslutat, att med stöd av den framtagna checklistan utöva tillsyn. Av de 22 kommuner som var med i projektet har 9 kommuner utfört tillsyn. Av dessa 9 har 3 varit ute på tillsyn med checklistan. Några har planer på att fortsätta med del 2, provtagning. Miljökontoren bör meddela projektledningen om de under 2017 planerar att utföra tillsyn med provtagning på mellanlagring eller utfyllnad med schaktmassor. Svar önskas senast den 16 januari Del 1 av projektet kommer att redovisas i februari 2017 En provtagningschecklista/manual håller på att tas fram. En enkel checklista för när en anmälan skulle ha gjorts är framtagen. Har diskuterat att hyra/låna utrustning, gemensamma resurser, men det är svårt för kommuner att hyra ut utrustning till varandra pga. försäkringsfrågor. Tipset är istället att hyra från SGI. Nästa möte Samverkansgruppen har lyft frågan om oförutsedd kapacitetsbrist på mottagningsställena för massor i länet. Länsstyrelsen bör engagera sig i frågan och analysera kapaciteten för avfallsbehandling av speciellt mellanlagring och deponi av schaktmassor, kanske utifrån 81 avfallsförordningen (SFS 2011:927) om regional avfallsplanering. Länsstyrelsen är medveten om problemet och anser att en diskussion bör föras mellan länsstyrelsen och kommunerna samt genom kontakt med SGU som har uppdrag som berör området. En fråga att ta upp i ett sådant sammanhang är vilka mängder massor kommunerna bedömmer kommer att genereras framgent och att göra en ungefärlig klassning av massorna. Beslut: - Lena Pettersson planerar för ett möte enligt ovan och tar kontakt med SGU det gäller masshantering. 36 MSL styrgrupp underlag

37 MSL styrgrupp : Slutrapport för projektets del 1 (att med stöd av den framtagna checklistan utöva tillsyn) bifogas sist i dokumentet. Oklart om del 2, provtagning, blir av. Nästa möte Förslag till beslut: Miljökontorens digitala tjänster Syfte Miljökontoren i Stockholms län jobbar idag intensivt med att utveckla digitala tjänster och hjälpmedel. Behoven, tekniken och datakällorna sammanfaller inom flera områden. För att diskutera gemensamma frågor och möjligheter till samverkan genomfördes en workshop 17 oktober. Nästa möte är 15 februari Webb Samverkansstatus MSL styrgruppsmöte : Workshopen diskuterade främst samverkan kring karttjänster och GIS. Gör nu en inventering av nationella och regionala portaler med relevant information att använda. Inventerar även vilka karttjänster länets miljökontor har idag. Nästa möte 15 februari. Beslut: MSL styrgruppsmöte : Inventeringen över vilka karttjänster länets miljökontor har idag pågår. Järfälla, Stockholm och Lidingö har svarat. Nästa möte 15 februari. Förslag till beslut: Mål för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i länet sammanställning Initiativ Ekerö kommun, Material framtaget genom samverkan Mål för miljö- och hälsoskydds-nämnderna i länet, inventering Webb Samverkansstatus miljöchefsträff: en sammanställning av mål presenteras MSL styrgrupp: Inventeringen har hitintills gjorts årligen. Förslag till beslut: - en ny inventering görs inför vårens miljöchefsträff. Nyckeltal inrapportering och redovisning Syfte Denna samverkan syftar till att årligen samla in data till nyckeltalen. Nyckeltalen ska ligga till grund för en effektivisering och kvalitetshöjning av myndighetsutövningen vid länets miljökontor. Tidigare samlades även data in för ett antal ärendegrupper för att även jämföra handläggningstider. Insamling av data till detta upphörde MSL styrgrupp underlag

38 Mål Förfina tidigare framtagna nyckeltal. Få alla kommuner att rapportera in data till nyckeltalen. Hur levereras resultatet Rapport. Metod och avgränsning Tillhandahålla verktyg för kommuerna att rapportera in data samt sammanställa dem årsvis. Samverkansgrupp Sara Helmersson, Norrtälje kommun och Selma Musabasic, Stockholms stad. Vid sammanställningen av data för 2010 deltog Fredrik Rydesjö, Stockholms stad. Projektledare för samverkan Sara Helmersson, Norrtälje kommun. Start för samverkan och tidsplan Insamling av data senast första mars. Sammanställning. Presentation i april. Material framtaget genom samverkan Nyckeltal för miljökontoren. Ett verktyg i verksamhetsutvecklingen Nyckeltal för miljökontorens miljöbalkstillsyn och livsmedelskontroll , rapport. Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Hade workshop m 11 miljökontor, tema MSA och åtalsanmälningar. Beslut om rapportering senast för att komma med i årsrapporten för Nästa workshop Beslut: MSL styrgrupp : Rapportering senast för att komma med i årsrapporten för Workshop Förslag till beslut: Nämndutbildning Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Diskuteras att ha en utbildning kring miljötillsynsutredningen och nya kontrollförordningen. Beslut: - en nämndutbildning är lämplig till hösten 2017 när miljötillsynsutredningen är färdig som ett tema tillsammans med kontrollförordningen. MSL styrgrupp : inget nytt att rapportera. 38 MSL styrgrupp underlag

39 Provtagningsplan livsmedel Syfte Syftena med provtagningsplanen är att ta fram aktuella provtagningsaktiviteter som kan genomföras i merparten av kommunerna i Stockholmsregionen och öka samarbetet mellan länets kommuner. Provtagningsplanen kan även underlätta för kommunerna att använda provtagning som kontrollmetod då provtagningsplanen ger kommunerna möjlighet att delta i flera provtagningsprojekt utan att kräva mycket tid för projektplanering. Genom en gemensam provtagningsplan kan större mängd prover tas vilket ökar möjligheten till att relevanta slutsatser kan dras av resultatet. Samverkansgrupp Deltagande miljökontor: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Nyköping, Salem, Sigtuna, SMHOF, Sollentuna, Solna, SRMH, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö samt Österåker. Projektledare för samverkan SILK-nätverket beslutar om provtagningsplanen. Projektgrupp 2017: Huddinge kommun: Magnus Sjögren, Solna stad: Samar Kamar, Stockholms stad: Mathias Österdahl, Sundbybergs kommun: Kaarin Lindberg, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Jytte Gard Timmerfors. Metod för implementering Sammanställningen av resultaten från SILK-provtagningsplanen 2016 kommer att samlas in och sammanställas gemensamt i en rapport i början av Material framtaget genom samverkan Gemensam provtagning för SILK Rapport. Provtagningsplan Provtagningsplan Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Resultat av 2016 års provtagning blev 393 tagna prover (planerade prover var 590). Rapport klar till årskiftet. Vid SILK-mötet presenterades en provtagningsplan med 3-4 gemensamma provtagningsaktiviteter årligen (redlighet & säkerhet) + en uppföljande provtagning från tidigare år. Under 2017 pågår provtagningen 1 februari till 31 oktober. Beslut: MSL styrgrupp : Arbetet med provtagningsplan 2017 med 4 provtagningsaktiviteter 1 februari till 31 oktober. Deltar: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nykvarn, Nyköping, Salem, Sigtuna, SMHOF, Sollentuna, Solna, SRMH, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Värmdö samt Österåker. Förslag till beslut: Samordnad kontroll av kommunala reservoarer och ledningsnät för dricksvatten Syfte Syftet är att få mer kunskap om hur lagen kan tolkas samt att få bättre samsyn och mer likartade bedömningar mellan olika kommuner. Gemensamma kontrollprojket. 39 MSL styrgrupp underlag

40 Mål Att genomföra en workshop om tolkning av lagstiftningen, med deltagande av Livsmedelsverket. Att skapa ett nätverk kring tillsyn enligt dricksvattenlagstiftningen. Ett gemensamt kontrollprojekt under Hur levereras resultatet En utbildning/ workshop och ett nätverk. Kontrollprojekt. Metod och avgränsning Genom att representanter från stockholmskommunerna som jobbar med vatten ses och får vägledning av SLV i hur bedömningar i tillsynen enligt dricksvattenlagstiftningen. Samverkansgrupp Inspektörer som jobbar med dricksvatten. Projektledare för samverkan Eva Baggström, Värmdö kommun och Malin Husberg, Nacka kommun. Ekonomi Möteskostnader. Metod för implementering Genom nätverkande och utskick till kommunerna. Utvärdering Frågeformulär samt en sammanställning av denna. Initiativ Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Material framtaget genom samverkan Checklista för kontroll av kommunala dricksvattenreservoarer och ledningsnät Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : 24 miljökontor har deltagit i kontrollprojektet. Rapport håller på att färdigställas och redovisas på nästa SILK-möte i början av Beslut: MSL styrgrupp : rapportskrivning pågår. Förslag till beslut: Samverkansgrupp inom livsmedelskontrollen Syfte Att skapa en samverkansgrupp för kommunala chefer och samordnare inom den offentliga livsmedelskontrollen i Stockholms län. Gruppens verksamhet kommer främst vara att vara möten. Planen är att deltagarna träffas 2-4 gånger per år. Gruppens arbete kommer bygger på deltagarnas egna engagemang och intresse. Mål Målet för gruppens arbete att: sprida information och inspirera till idéutbyte mellan länets kommuner. 40 MSL styrgrupp underlag

41 öka samordning/idéutbyte kring formulering, målstyrning och uppföljning av mål. Införlivning av nationella kontrollplanens mål i den lokala kontrollen skapa forum för dialog och påverkansarbete gentemot Livsmedelsverket, Länsstyrelsen och andra viktiga aktörer. öka samsynen i länet mellan de olika kommunala kontrollmyndigheterna. Detta främst genom samsynsdiskussioner i olika kontrollfrågor såsom sanktioner, ny lagstiftning eller taxor. Hitta samarbetsområden inom kontrollen såsom projekt eller gemensamma utbildningsbehov Hur levereras resultatet Annat Gruppens nytta kommer kunna mätas genom bl.a. utvärderingsblanketter från genomförda möten. Protokoll och andra dokument som upprättas kommer att finnas tillgängliga för de kommuner som önskar ta del av informationen. Metod och avgränsning Återkommande möten Samverkansgrupp Den främsta målgruppen är chefer och samordnare. Till gruppens möte kan representanter från centrala myndigheter och andra expertorgan bjudas in för att informera om aktuella och viktiga frågor inom livsmedelskontrollen. En styrgrupp håller samman arbetet: Marie Österman, Norrtälje kommun, Tobias Johansson, Sigtuna kommun; Petter Jonsson, Stockholms stad (sammankallande); Staffan Stafström, Värmdö kommun. I nätverket: Botkyrka kommun: Ann-Charlotte Englund, Ann-Sofie Gimdalen, Ingrid Molander, Mariann Nordstrand, och Katrin Rundén, Danderyds kommun: Zifa Hohwu-Christensen, Natalja Olson och Sandra Wargclou, Ekerö kommun: Kaspar Fritz, Huddinge kommun: Shahram Shahmardian, Magnus Sjögren och Staffan Stafström, Järfälla kommun: Anna Boberg, Kristina Engström och Jenny Färm, Lidingö stad: Jonas Fjellstedt, Susanne Johansson, Kristofer Keber och Silvia Monni, Länsstyrelsen i Stockholms län: Viveka Appeltofft, Bodil Schöneberg och Helena Storbjörk-Windahl, Nacka kommun: Anna Green, Malin Husberg, Emma Rosengren och Iréne Thyden, Norrtälje kommun: Marie Österman, Nykvarns kommun: Susanna Eriksson, Nyköpings kommun: Amal Shabibi och Eva Johansson, Salems kommun: Anne-Charlotte Glantz, Sigtuna kommun: Tobias Johansson, Sollentuna kommun: Malin Forséll, Pirjo Körsén och Camilla Östergren, Solna stad: Mariell Ainestrand, Stockholms stad: Lena Björklund-Stoehr, Petter Jonsson, Emma Nordvik-Premfors och Johan Rådal, Sundbybergs stad: Kaarin Lindberg, Södertälje kommun: Mathias Blomqvist och Helena Götherfors, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Karin Andersson och Jytte Gard Timmerfors, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor: Lena Lidö och Gunilla Lindström, Upplands-Bro kommun: Kent Olsson, Upplands Väsby: Ghazi Alhindawi Vallentuna kommun: Haileselassie Yibrah, Värmdö kommun: Erik Moelv, Österåkers kommun: Lezlie Lindhe. Projektledare för samverkan Petter Jonsson, Stockholms stad, petter.jonsson@stockholm.se Metod för implementering Utskick till deltagande kommuner om samverkanslösningar Utvärdering Utvärderingsblanketter 41 MSL styrgrupp underlag

42 Initiativ Stockholms stad, Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Hade samverkansmöte Har arbetsgrupper igång kring kompetensförsörjning respektive uppföljning och utvärdering. Diskuterade sammarbete kring livsmedelsbrott. Avrapportering från samverkansprojekten märkning, provtagning, dricksvatten och allergeninformation. SLV var där och bjöd in till medverkan 2017 i ett övervakningsprogram om metaller i barnmat och ris. Nästa möte i slutet av februari. Beslut: MSL styrgrupp : arbetsgrupper igång kring kompetensförsörjning respektive uppföljning och utvärdering. Länsstyresen har startat sammarbete kring livsmedelsbrott. Provtagningsplanen igång, spårbarhetsprojet startar 8 mars. Förslag på att ordna en kosttillskottsutbildning i slutet av februari tillsammans med Läkemedelsverket, Svensk egenvård (kosttillskottsföretagens branschorganisation) och eventuellt även Riksidrottsförbundet. Planen är att 2 tredjedelar av deltagarplatserna ska erbjudas till länets inspektörer i första hand och en tredjedel ska erbjudas till andra kommuner i landet. Utbildningen föreslås vara gratis och som motprestation kommer alla deltagare uppmanas att gå ut och göra kontroller och samverka med varandra. Motivet är för att Livsmedelsverket inte längre ordnar sådana utbildningar, och det finns ett tydligt behov att fylla. Nästa möte 23 februari. Förslag till beslut: Spridning av slam på åkermark Syfte Från branschens sida upplever man att handläggarna på kommunen har varierande och ofta bristfällig kunskapsnivå vid ärenden kring spridning av slam på åkermark. Det resulterar i stora variationer avseende innehåll i beslut och kravnivåer, långa handläggningstider och svårigheter att utföra spridningen på ett bra sätt. Behovet av denna samverkan har 2016 lyfts fram av Slamsamrådsgruppen Stockholmsslam. Mål Genom att öka kompetensnivån hos kommunens handläggare och förbättra samsynen mellan kommunerna kan ärenden avseende slamspridning hanteras på ett mer rättsäkert sätt och slamspridning ske mer effektivt. Framtagning av gemensam checklista. Denna ska bygga på Jordbruksverkets riktlinjer. Med möjlighet för respektive kommun att lägga till punkter (t.ex. vattenskyddsområden) Skapa samsyn bland kommunerna i länet. Bidra till ökad återföring av fosfor till åkermark. Hur levereras resultatet Tillsynsprojekt. Handläggarstöd i form av en checklista. Workshop i samband med presentation av checklista. Metod och avgränsning Checklista tas fram av gruppen och i dialog med entreprenörer och lantbruk. 42 MSL styrgrupp underlag

43 Workshop genom att bjuda in slamentreprenörer. Med information om Revaq-certifieringen. Jordbruksverket bjuds in att föreläsa. Samverkansgrupp Danderyds kommun: Mathilde Gustafsson Ekerö kommun: Pia Stålnacke, Knivsta kommun: Daniela Mattisson, Käppalaförbundet: Cecilia Bertholds, LRF Mälardalen: Per Pettersson, Norrtälje kommun: Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, Sigtuna kommun: Eva Andersson, Stockholm vatten: Ragnar Lagerkvist, Upplands-Bro kommun: Anna Davidson och Theres Skröder, Vallentuna kommun: Lisa Ejermark. Aktuell samverkansgrupp finns på miljosamverkanstockholm.se. Tidsinsats för samverkan Mötestid med mera. Start för samverkan och tidsplan Start 20 juni Checklista: utkast 1 oktober, klar i november Utbildning slutet av Metod för implementering Checklista diskuteras i samband med utbildning Även genom MSL:s samverkan Tillsyn på lantbruk. Utvärdering Genom att undersöka om checklistan fungerar. Utvärdering vid möte hösten Initiativ Österåkers kommun, Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Ett förslag till checklista är framtagen, ute på remiss i gruppen. Nästa möte Beslut: MSL styrgrupp : arbetet med att ta fram checklista fortgår och ska slutföras efter ett studiebesök på Käppala under våren. Förslag till beslut: Strandskyddsnätverk Syfte Att skapa samsyn om tillämpning av lagstiftningen och vid bedömningar. Att gemensamt arbeta med förebyggande insatser. Att vara ett forum för att byta erfarenheter och diskutera knepiga bedömningar. Mål Genomföra gemensamma operativa tillsynsprojekt. Ta fram metoder för förebyggande insatser. 43 MSL styrgrupp underlag

44 2 träffar per år för erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. Samverkan med länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen. Hur levereras resultatet Tillsynsprojekt Handläggarstöd Beskriven arbetsmetod Utbildning Seminarium/ workshop Nätverk Metod och avgränsning Omfattar handläggning av ärenden rörande strandskyddade områden. Samverkansgrupp Danderyds kommun: Fredrik Vieru Huddinge kommun: Jan Casserstedt, Lidingö stad: Jonas Fjellstedt, Länsstyrelsen Stockholm: Helena Holst, Nacka kommun: Karina Hälleberg, Maria Lundin och Petter Söderberg, Norrtälje kommun: Magnus Ahfeldt, Lena von Pfaler och Maria Resman, Nykvarns kommun: Anna Bergström, Salems kommun: Gunnar Andersson Wargert, Sigtuna kommun: Eva Andersson och Petter Medelberg Sollentuna kommun: Filip Olofsson, Södertälje kommun: Carolina Hillerdal Ljungqvist och Emma Kihlberg Tyresö kommun: David Karlsson, Upplands Väsby kommun: Sofia Siljevall, Upplands-Bro kommun: Åsa Bergström, Anna Davidsson och Johan Salomonsson, Uppsala kommun: Sofie Bergendahl, Emilia Hammer, Malin Horwitz och Robin Rundström, Vaxholms stad: Morgan Svahn, Värmdö kommun: : Ann Aldeheim, Sara Forsberg, Patrick Gullström, Lena Håkansson, Daniel Lebenberg, Christin Lindqvist och Marie Norstedt, Österåkers kommun: Markus Andersson. Tidsinsats för samverkan Tid för deltagande i nätverksmöten etc. Start för samverkan och tidsplan Samverkanstart Tidsplanen är att vi träffas två gånger per år, nästa gång i april/maj 2016 och gången efter det i september Ekonomi Möteskostnader och föreläsare. Metod för implementering Kommunikation via miljosamverkanstockholm.se. Utskick av material till miljökontoren i länet. Rutin för ändrade förutsättningar Avstämning med MSL styrgrupp. Initiativ Nacka kommun, Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Nästa samverkansmöte 8 februari På dagordningen bland annat vad som gäller för anspråkstagande och vad som gäller för tomtplats och avgränsningar. 44 MSL styrgrupp underlag

45 Beslut: MSL styrgrupp : Samverkansmöte 8 februari 2017, på Värmdö med 25 deltagare från 11 kommuner, även ickemiljökontor. På dagordningen bland annat vad som gäller för anspråkstagande och vad som gäller för tomtplats och avgränsningar. Förslag till beslut: Tillsyn på lantbruk Syfte Bidra till goda förutsättningar för hållbara och säkra lantbruk i länet Skapa förutsättningar för samsyn kring tillsyn på lantbruk genom erfarenhetsutbyte och utbildningar Bidra till att minska övergödningen av vattendrag. Mål Mål 2015: Skapa ett forum för inspektörer som arbetar med tillsyn på lantbruk. Genom 2 träffar. Resultat/ redovisning: genom närvaro och minnesanteckningar Mål 2015: Organisera möjligheter för kompetensutveckling (utbildning, studiebesök etc.) Genom ev. en utbildning. Resultat/ redovisning: Närvaro och minnesanteckningar Mål 2015: Ta fram metoder och material som ger förutsättningar för samsyn och likvärdig tillsyn (checklistor, informationsblad, mall för beslutsmotiveringar). Genom informationsblad om säker lagring av gödsel och stukor. Resultat/ redovisning: Publicering på webb. Mål 2016: Operativa tillsynsprojekt. Planeras inför Metod och avgränsning Genom öppna möten där alla kan ta upp problem som de har stött på eller diskutera olika frågeställningar. Ingen avgränsning av verksamheter, dvs. alla former av jordbruksverksamheter. Samverkansgrupp Botkyrka kommun: David Ekberg, Danderyds kommun: Ellinor Carlsson och Mathilde Gustafsson, Ekerö kommun: Pia Stålnacke, Huddinge kommun: Marie Vestin, Järfälla kommun: Lisa Schild och Anneli Åstebro, Knivsta kommun: Daniela Mattisson, Länsstyrelsen i Stockholms län: Ulrika Geber, Emma Lennmo, Cecilia Norén och Helena Storbjörk- Windahl, Nacka kommun: Eva Dahlbäck och Karina Hälleberg, Norrtälje kommun: Jakob Melin och Åsa Szabad, Nykvarns kommun: Pernilla Barrud och Susanna Eriksson, Sigtuna kommun: Eva Andersson, Sollentuna kommun: Marianne Fex, Ann-Christine Granfors, Solna stad: Jenny Bäck, Stockholms stad: Lena Embertsén, Emma Engström, Regina Holm och Mikael Åhman, Södertälje kommun: Björn Pinner, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund: Stefan Engblom, Lina Hagström, Emilia Lindberg och Mika Silvikko, Upplands Väsby kommun: Sofia Siljevall och Maria Wallström, Upplands-Bro kommun: Anna Davidsson, Johan Salomonsson och Theres Skröder, Uppsala kommun: Sofie Viksten, Vallentuna kommun: Lisa Ejermark, Johan Laurell, Paula Lundin och Linda Monell, Värmdö kommun: Linda Bergman, Österåkers kommun: Susanna Frosch. Projektledare för samverkan Kollektivt av Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, som har fyra handläggare i samverkansgruppen. Tidsinsats för samverkan Deltagande på möten och tid för arbete med framtagning av material. 45 MSL styrgrupp underlag

46 Start för samverkan och tidsplan Start våren Tidsplan enligt löpande planering. Ekonomi Möteskostnader och föreläsare. Enligt löpande planering. Metod för implementering Genom att medverkande kommuner tar del av diskussioner. Rapportering till miljöchefer och via miljosamverkanstockholm.se. Utvärdering Enkät till deltagande kommuner årligen. Initiativ Norrtälje kommun, Material framtaget genom samverkan Checklista Gödseltillsyn MSL Stockholms län Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Nästa samverkansmöte med uppföljning av gödselprojektet samt genomgång av den checklista för slamtillsyn som samverkansgruppen Spridning av slam på åkermark håller på att ta fram. Beslut: MSL styrgrupp : Hade samverkansmöte Elva miljökontor har rapporterat in totalt 103 inspektioner med fokus på gödselhantering. Beslut att till hösten, när fler varit ute, göra en rapport. Gruppen trycker på vikten av gödseltillsyn och kopplingen till uppfyllandet av Åtgärdsprogram för norra östersjön. Förslag till beslut: Vetenskaplig studie kring tillsynens effekt på verksamhetsutövarens beteende Webb Samverkansstatus MSL styrgrupp : Slutrapport är under framtagning. Beslut: MSL styrgrupp : Inget nytt att rapportera. 46 MSL styrgrupp underlag

47 Samverkan på väg att starta Spårbarhetsprojekt Samverkansstatus MSL styrgrupp : Ett SILK-projekt. Kick-off 8 mars. Förslag till beslut: 6) Övriga frågor Miljö- och hälsoskyddsutbildningen vid SU MSL styrgrupp : Department of Environmental Science and Analytical Chemistry (ACES) vid SU har beslutat att ta över MHS-utbildningen. De har skickat ut information kring enkäten och ser fram emot ett fortsatt samarbete. Beslut: MSL styrgrupp : Nya institutionen, ACES, önskar besöka ett miljökontor för att se "inspektörens vardag". Följande miljökontor har anmält möjlighet att ta emot ACES Stockholm, Nacka, Huddinge, Järfälla. Förslag till beslut: - Avtackning av samverkansgrupperna Samverkansstatus MSL styrgrupp : MSL har traditionen att samla projektledare för avslutade samverkansprojekt på en middag. Beslut: - Projektledare för de samverkansgrupper som avslutades under 2016 bjuds in till middag under februari. Plats för ca 25 personer och kostnad ca 300 kr per person. MSL styrgrupp : Inbjudan utskickad anmälda så här långt. Förslag till beslut: Tillsynsvägledning från centrala myndigheter Samverkansstatus MSL styrgrupp : En uppdaterad sammanställning av preliminära tillsynsvägledande insatser för 2017 presenteras på mötet. Folkhälsomyndigheten deltar gärna på de regionala hälsoskyddsträffar som ni själva anordnar för kommunerna i era län. Vi kan dels informera om vad vi gör inom hälsoskyddsområdet, vilka projekt som är på gång etc. samt ta upp specifika frågor efter önskemål från er och kommunerna. Vi deltar på sju träffar per år och har hittills bokat in deltagande i fyra län Vi vill också säga att vi gärna besöker de län som vi inte varit hos på länge. Under hösten kommer vi att ha en seminarieserie om fukt och mögel där föreläsningar kommer att anordnas på olika platser i landet. Vårt fokus kommer därför att ligga på seminarieserien under hösten och vi har därför större möjlighet att komma till er under våren om ni har möjlighet att anordna träffar att ha en samling för avslutade samverkansgrupper, med middag. Förslag till beslut: 47 MSL styrgrupp underlag

48 Rapport Masshantering i samband med schaktarbeten En projektsamverkan under tiden maj 2015 till januari 2017 Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

49 1. Sammanfattning Projektet delades inledningsvis in i två delar, en del för uppföljning av uppgrävda massors transportkedja och destination och en del för att gå ut och ta prov på massor hos verksamheter som mellanlagrade eller på annat sätt hanterar schaktmassor. Del två för provtagning kunde inte finansieras med projektmedel från Naturvårdsverket och har därför inte utförts enligt plan. Projektet försenades även i sin helhet eftersom vi inväntade besked om medel innan vi satte igång på riktigt med del ett. Projektet har rönt stort intresse både från länets kommuner, men har även haft deltagare från Uppsala samt Södermanlands län. Följande 21 deltagare i form av både kommuner och kommunförbund har varit med; Botkyrka kommun, Ekerö kommun, Järfälla kommun, Knivsta kommun, Norrtälje kommun, Nyköpings kommun, Nykvarns kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Strängnäs kommun, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Vallentuna kommun, Värmdö kommun och Österåkers kommun. Flera av projektets deltagarkommuner har visat intresse att gå ut, men har ännu inte hunnit med det av olika anledningar. Tre kommuner har rapporterat in resultat från utförd tillsyn på sju mellanlagringsplatser. Tre av verksamheterna befanns ha bristande egenkontroll. Två verksamheter har upphört eller kommer att avvecklas. En verksamhet hanterade tegel- och betongmaterial samt andra typer av massor än jord. De har nu börjat utföra mer provtagningar inom egenkontrollen. Även om underlaget är litet så bedöms det ändå som att egenkontrollen kan behöva förbättras. Tillsynen behöver fånga upp vilka behov som verksamheterna har gällande råd och stöd för att kunna förbättra sin egenkontroll. Kommunerna bör även fortsätta att utveckla denna form av tillsyn samstämmigt inom länet eftersom många massor transporteras mellan olika kommuner. Projektet kommer att avslutas i och med att rapporteringen för del ett lämnas in och får godkänt. Finns det fortsatt behov att bedriva tillsynen i projektform är det upp till intresserade kommuner att starta om projektets del två. Stockholm den 31 januari 2017 Miljösamverkan Stockholms län 2 (9)

50 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Mål Metod och avgränsning Projektgrupp för samverkan Resultat Avvikelser från ursprunglig projektplan Samverkan med andra projekt m.m Diskussion Vilka fler utöver kommuner kan vara bra att involvera? Hur ska vi bedöma egenkontrollen? Vad visade tillsynen? Projektets del två skjuts upp Slutsats Bilagor... 9 Miljösamverkan Stockholms län 3 (9)

51 2. Bakgrund Det har visat sig att förorenade massor återanvänds för mindre lämpliga anläggningsändamål. Utgångspunkten är att schaktmassor bör återanvändas så långt det är möjligt och därmed ersätta jungfruligt material, men det är viktigt att återanvändningen inte medför att föroreningar sprids och att massor hamnar på platser som inte är ämnade för ändamålet. Genom en samverkan i länet kan uppgifter och kunskapsbrister om uppgrävda massors transportkedja och destination kartläggas. Detta samverkansförslag har lämnats av Stockholms stad. Förslaget har därefter godkänts av styrgruppen för Miljösamverkan Stockholms län. Projektets del ett startade våren 2015 och slutredovisas genom denna rapport vintern Mål Projektets mål var att samverka kring frågan hur vi kan säkerställa att förorenade massor och föroreningar inte sprids okontrollerat och att massor inte hamnar på platser som inte är ämnade för ändamålet. Samverkan syftade även till att främja samsyn i länet hur vi arbetar med dessa frågor och ta fram material (exempelvis checklistor) att använda vid tillsyn. 4. Metod och avgränsning Del ett: Uppföljning av uppgrävda massors transportkedja och destination. Med destination menas plats för eventuell användning om avfallet är användningsbart, uppgifter om var, när och genom vilka metoder avfallet upphörde att vara ett avfall om avfallet är användningsbart, samt plats för slutlig deponering om avfallet inte är återanvändnings- eller återvinningsbart. Eftersom antalet ärenden varierar i kommunerna, utförs del ett under hösten Alla deltagare utför valfritt antal tillsynsbesök. Del två: Provtagning av massor på mottagaranläggning under en specifik dag för kontroll av massor på tre-fyra ställen som uppges vara rena massor för anläggningsändamål eller mellanlagring. Exempel är mellanlagringsområde, försäljare av anläggningsjord, jord som används i ett marklov/bygglov eller utanför detaljplan utan anmälan. Medel för projektets provtagningskostnader ansöktes via Stockholms länsstyrelse för statliga bidrag i arbetet med förorenade områden. Deltagande kommuner kunde anmäla sig till att delta i en eller båda delarna av projektet. Med delarna ett och två tillsammans skulle vi kunna få ett bra utgångsläge i hur egenkontrollen fungerar och hur massor transporteras och hur lätta de är att följa. 5.1 Projektgrupp för samverkan Projektet har rönt stort intresse från länets kommuner, utöver dessa har vi även haft med deltagare från Uppsala och Södermanlands län. Följande 21 deltagare, i form av både kommuner och kommunförbund, har varit med; Miljösamverkan Stockholms län 4 (9)

52 Botkyrka kommun, Ekerö kommun, Järfälla kommun, Knivsta kommun, Norrtälje kommun, Nyköpings kommun, Nykvarns kommun, Sigtuna kommun, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Strängnäs kommun, Sundbybergs stad, Södertälje kommun, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Upplands-Bro kommun, Upplands Väsby kommun, Uppsala kommun, Vallentuna kommun, Värmdö kommun och Österåkers kommun. Tack även till Polisen där både trafikenheten och miljöbrottsutredare deltagit. Samverkan har i huvudsak hållits genom möten några gånger per termin, sammanlagt har sju samverkansmöten hållits under perioden maj 2015 till november Som ett stöd till mötena har ibland diskussioner förekommit mejl-ledes inom projektgruppen. Ett avslutande samverkansmöte för projektet kommer att hållas den 22 februari Emma Sundling, Stockholm stad har varit projektledare. Kontaktuppgifter till projektledaren: e-post emma.sundling@stockholm.se, telefon Övriga kontaktpersoner från respektive kommun kan ses på projektets sida på MSL:s webbplats. 5. Resultat En checklista som stöd för tillsynsbesök togs fram för tillsyn i del ett. Tre kommuner/kommunförbund har genomfört tillsynsbesök inom ramen för projektets del ett och sammanlagt har sju olika verksamheter besökts. Verksamheterna utgjordes av anmälda mellanlagringsanläggningar som finns i Haninge, Nynäshamn, Stockholm och Vallentuna. Tre av de besökta verksamheterna befanns ha bristande egenkontroll på de massor de hanterade. Se sammanställningen i bilaga 8.2. Del två (tillsyn med provtagning) har inte genomförts. Det har under projektets gång lyfts frågor utanför det ursprungliga projektet som har haft anknytning till masshantering och samsyn som vi arbetat in i projektets samverkansmöten eftersom vi har bedömt dem ha relevans, se mer under punkt 5.2 nedan samt bilagor under 8. Dokumentation av erfarenheter och flera tips på länkar med information, andra projekt och handläggarstöd etc. hittas på vår projektsida på MSL:s webbplats. 5.1 Avvikelser från ursprunglig projektplan Till en början var projektets två delar tänkta att drivas mer eller mindre parallellt med en gemensam slutrapportering. Ansökan av medel för provtagningskostnader ( kronor) för del två gjordes tillsammans med länsstyrelsen Stockholms län. Länsstyrelsen sökte statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år Projektet tilldelades 0 kronor. Del två har därför inte utförts enligt plan. Projektet försenades även i sin helhet eftersom vi inväntade besked om medel. 5.2 Samverkan med andra projekt m.m. Representanter från projektet har även deltagit som referensgrupp till Miljösamverkan Sveriges projekt om masshantering (som avslutades under 2016). Miljösamverkan Stockholms län 5 (9)

53 Projektet har även med godkännande från Miljösamverkan Sydost använt sig av deras framtagna informationsmaterial kring hantering av förorenade massor, se även bilaga 8.4. En del av projektets deltagare arbetade fram ett yttrande över Trafikverkets remiss om hantering av dikesmassor som vi skickade in som remissvar via MSL:s styrgrupp, se bilaga 8.6. Under hösten 2016 nådde två stora mottagningsanläggningar i länet (Löt och Högbytorp) sina volymtak (för året) för att ta in förorenade massor. Det är rätt troligt att det kan få konsekvenser för regionens masshantering i och med den höga exploateringstakt som råder i länet om kapaciteten i regionen inte längre kan anses vara tillräcklig. Vidare leder det till att massorna kommer att behöva transporteras längre sträckor vilket i sin tur orsakar högre koldioxidutsläpp. Projektet tog upp det för diskussion och skickade via MSL:s styrgrupp en fråga vidare till länsstyrelsen med anledning av kraven på en regional avfallsplan enligt 81 avfallsförordningen (SFS 2011:927). Vi efterfrågade en analys av kapaciteten för avfallsbehandling av speciellt mellanlagring och deponi av schaktmassor. Länsstyrelsen har tagit emot vår förfrågan och vi får avvakta ytterligare besked. 6. Diskussion 6.1 Vilka fler, utöver kommuner, kan vara bra att involvera? Under inledningen av projektet diskuterades det att samverka med Polisen och Skattemyndigheten. En representant från Polisens trafikenhet medverkade på ett samverkansmöte och berättade om deras tillsyn på åkeriverksamhet. Polisen kontrollerar förutom körkort, yrkestillstånd och status på fordonet att gällande transporttillstånd för farligt avfall finns utfärdat från länsstyrelsen. Vi diskuterade då i vilken form vi skulle kunna samarbeta med Polismyndigheten och eventuellt även med Skattemyndigheten. Eftersom projektet har velat avgränsa tillsynen till massor som inte har klassats som farligt avfall, så kom vi fram till att det blir svårt för polisen att kontrollera sådana massor. Det var bra att få diskutera frågan och få inblick i hur polisen arbetar. Projektet har även haft med en kontaktperson från miljöbrottsenheten hos Polisen för att få en ingång för kommunerna att rapportera misstänkt verksamhet, till exempel transporter av massor som inte är tillräckligt kontrollerade vad gäller föroreningsinnehåll och oseriösa verksamhetsutövare. Det blev aldrig aktuellt att samarbeta med skattemyndigheten. 6.2 Hur ska vi bedöma egenkontrollen? En återkommande fråga under projektet är hur vi ska kunna bedöma en god egenkontroll av massorna, exempelvis vad gäller provtagning. Hur många prover behövs och hur ska det göras praktiskt? Till exempel så kan det variera hur många prover per m 3 som behövs och när det är lämpligt att glesa ut provtagningen om det gäller stora volymer massor av liknande karaktär. Vi har inom projektet diskuterat kring att försöka utgå från följande rekommendationer när vi ska bedöma provtagningar. Vid volymer på cirka 200 m 3 bör minst ett samlingsprov tas ut och analyseras. På volymer upp till m 3 bör minst fem prover tas. Miljösamverkan Stockholms län 6 (9)

54 För volymer därutöver tas minst ett prov per ytterligare m 3 Tanken var sedan att vi skulle ta fram en gemensam provtagningsguide för projektets del två så att vi gjorde provtagningen utifrån en gemensam metod. Guiden blev inte klar eftersom del två inte genomfördes. Diskussioner har även förts kring ärenden för återvinning av massor för anläggningsändamål. Det var av vikt att försöka reda ut och komma på ett bra sätt att arbeta för att hitta de fall som inte anmäls, men som kanske ändå skulle ha behövt anmälas? Det finns redan väldigt mycket handläggarstöd som rör ärenden för anläggningsändamål, så vi tog fram en lathund med tips för att inventera och sammanställa områden inom kommunen som kräver särskild hänsyn. I sådana områden behöver anmälan göras när massor ska läggas ut i anläggningsändamål, även om massorna kan konstateras underskrida riktvärdena för mindre än ringa risk. Om kommunerna sedan kan få in inventeringen i sina interna GIS-lager kan vi även samla kunskapen och medvetandegöra handläggare inom andra områden, t.ex. om frågor om utfyllnader kommer in till bygglov, exploateringskontor eller liknande. Tre kommuner/förbund har haft tillsyn på totalt sju objekt (alla mellanlager), varav ett bedömdes inte riktigt passa in i projektet eftersom de inte hanterade jordmassor, mer betong och tegel, se bilaga Vad visade tillsynen? Överlag varierar omfattningen på egenkontrollen. Tre besökta objekt hade generellt bristande egenkontroll av både inkommande och utgående massor. Där kanske kontrollen enbart bestått i en okulärbesiktning av inkommande lass. Andra har egna kontrollprogram för provtagning av massor, t.ex. vid planerade ledningsarbeten. En av dessa verksamheter har gått i konkurs och det har nu landat på markägaren att provta och avyttra masshögen som finns. En annan verksamhet är på väg att avvecklas då det tillfälliga bygglovet går ut under Verksamheten är belagd med förbud att ta emot mer avfall efter oktober Efter omständigheterna har projektet tyvärr inte så mycket underlag till att dra några mer långtgående slutsatser om status på egenkontrollen över masshanteringen i länet. Dock pekar den försiktiga utvärderingen av resultaten på att det är ett viktigt tillsynsområde och att det finns mer att göra. Förhoppningsvis kan frågan prioriteras i kommunernas tillsynsplaner så att ev. medel kan avsättas och kommunen i ett första steg bekostar provtagningar för att göra en indikerande mätning och visa VU att ytterligare kontroller behövs i deras hantering av massor. 6.4 Projektets del två skjuts upp Arbetshypotesen med del två var att om vi ansåg att den tillgängliga dokumentationen över massor som klassats som rena visade sig vara bristfällig, skulle myndigheten vara med och ta ett par prover tillsammans med verksamhetsutövare direkt på plats. Tanken var att det skulle vara ett operativt och snabbt sätt att följa upp eventuella frågetecken i egenkontrollen, hellre än att dra den ibland långa processen med att först förelägga om provtagning. Anledningen till det är att det kan ske snabb rotation på masshögar och då är eventuellt inte samma hög kvar efter att ett föreläggande om provtagning har beslutats och delgetts verksamhetsutövaren. Högen kan då redan ha hunnits transporterats vidare. Ett snabbare och enklare förfarande skulle vara till nytta för såväl verksamheten som tillsynsmyndigheten. Miljösamverkan Stockholms län 7 (9)

55 Om föroreningar skulle upptäckas trots att de klassats som rena skulle även provtagning kunna vara av pedagogisk vikt för att visa att inte alla föroreningar i massor går att upptäcka genom avvikande färg eller lukt. Förutom att visa på avvikelser skulle även provtagningen kunna bekräfta att deras kontroll och bedömningar fungerar och är rätt anpassade. Vi som tillsynsmyndighet kan öka medvetenheten om återanvändning av massor och konsekvenser av det, både positiva och negativa. Hanteringen av massor och vilka eventuella undersökningsbehov som vi ställer som krav behöver även anpassas till de verkliga situationerna på anläggningarna. Hur är det till exempel möjligt att säkerställa tät provtagning om en anläggning tar emot många mindre lass från olika fastigheter där inga undersökningar har gjorts? Hur ska en snabb rotation av massor in och ut från mellanlager eller som används i exploateringar kunna följas på ett bra sätt? 7. Slutsats Det har generellt varit god uppslutning till mötena och samverkan har varit mycket givande. Det är tydligt att behovet av tillsynsvägledning är fortsatt stort och att det finns en efterfrågan på samsyn och intresse att dela erfarenheter. Det har tyvärr varit färre kommuner som har kommit ut på tillsyn än vad vi hade hoppats på. Egenkontrollen varierar på det fåtal verksamheter som projektet har tillsynat. Masshanteringsfrågan är högaktuell inom länet och Mälarregionen, så förhoppningen är att projektet ändå gett kommunerna en god start i sitt fortsatta arbete att säkerställa att andelen återvunna massor kan öka och användas på platser där de är lämpliga för ändamålet. Även om inte del två kunde utföras som det var tänkt tror vi ändå på att sådana direkta och operativa tillsynsinsatser kan vara en bra väg att gå. Miljösamverkan Stockholms län 8 (9)

56 8. Bilagor 8.1 Checklista för tillsyn, del ett 8.2 Resultat för tillsyn, del ett 8.3 Sammanställning av mellanlager, deponier inom länet, C-anläggningar 8.4 Informationsmaterial schaktmassor, genom Miljösamverkan Syd 8.5 När ska anmälan om återvinning av massor göras, områden med särskild hänsyn? 8.6 Remissyttrande över Trafikverkets hantering av dikesmassor Miljösamverkan Stockholms län 9 (9)

57 Checklista Checklista del Del 1, tillsyn: Uppföljning av uppgrävda massors transportkedja och destination. Schaktmassorna kan finnas på den plats där de grävts upp (behöver inte vara en marksanering), mellanlager, deponi eller anläggning/konstruktion, exempelvis en bullervall byggd med MKM-massor. Med destination menas plats för eventuell användning om avfallet är användningsbart, uppgifter om var, när och genom vilka metoder avfallet upphörde att vara ett avfall om avfallet är användningsbart, samt plats för slutlig deponering om avfallet inte är återanvändningsbart eller återvinningsbart. Tillsynen kan utföras på plats eller genom att begära in dokumentation från verksamhetsutövaren. Verksamhet, anläggning Diarienr: Inspektionsdatum: Objektsnamn: Fastighetsbeteckning: Verksamhetsutövare: Kontaktuppgifter: Gällande beslut om verksamheten: Gällande beslut om egenkontroll: Välj avsnitt 1. Inkommande massor nedan om tillsynen gäller ett mellanlager eller en deponi och avsnitt 2. utgående massor om tillsynen gäller en pågående schakt eller massor för leverans från ett mellanlager. 1. Inkommande massor 1.1 Klassning och riskbedömning OBS! Rikta in dig på de massor som inte är klassade som farligt avfall. Finns mer plats att anteckna på längst bak i checklistan. Vilka rutiner finns för att begära redovisning och upplysningar av lämnaren? Kollat EBH-stödet? Pratat med kommunen/länsstyrelsen? Provtagningar? Vilka upplysningar kräver ni (som minimum)? T.ex. är det ett sanerat område (KM, MKM, PSR)? Industriområde? Fyllnadsmassor? Lagringsplats? Miljösamverkan Stockholms län. Telefon E-post: miljosamverkan@stockholm.se.

58 Hur ser er dokumentation ut för inkommande massor? Hur förvaras dessa uppgifter och hur länge? Vilken kontroll har gjorts? (Ange även ev. annan kontroll än provtagning) Av er eller lämnaren? Bedömning av massorna? Provtagning vs. beskrivning i transportdokumentation, stämmer det överrens? 1.2 Ursprung Om flera fastigheter i samma entreprenad; schakt 1, 2, 3 alt. vid mellanlagringsplats hög 1, 2, 3. Frågorna gäller massornas ursprung och inte den plats de mellanlagras på. Finns det bara en hög eller pågår schakten på en fastighet behöver du bara använda en kolumn. Fastighetsbeteckning Schakt/hög 1 Schakt/hög 2 Schakt/hög 3 Adress Kommun Schaktdjup Huvudman/beställare Entreprenör Transportör Mängd/volym (ton/kbm) Deklarationsblankett 1 bifogas (projektnr.) Sit.plan finns Historisk inventering finns, se nedan 1 Avfall som ska deponeras ska först karakteriseras. Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer 2004:10 ska avfall som ska deponeras bland annat beskrivas med avseende på ursprung, sammansättning och utlakningsegenskaper, lukt, färg, fysikalisk form, vilka behandlingar avfallet har genomgått enligt 14 förordningen (2001:512) om deponering av avfall, EWC-kod och om avfallet är att betrakta som farligt avfall, vilken deponi som är aktuell för mottagande - inert, icke-farligt eller farligt avfall. 2 (6) Miljösamverkan Stockholms län

59 Provtagning utförd Begär att få se dessa. nej labbanalys ange: fältinstrument nej ange: labbanalys fältinstrument nej ange: labbanalys fältinstrument Provtagningstäthet Samlingsprov per 200/500/x m 3, annat? Analysparametrar Screeninganalys (x ämnen) Screeninganalys (x ämnen) Screeninganalys (x ämnen) Metaller Metaller Metaller PAH 16 Alifater PAH 16 Alifater PAH 16 Alifater Aromater Aromater Aromater BTEX BTEX BTEX PCB PCB PCB Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel Dioxiner, furaner Dioxiner, furaner Dioxiner, furaner 1.3 Historisk inventering Redovisa resultat av inventering av historiska och pågående miljöfarlig verksamhet inom schaktområdet. Ange verksamheterna och verksamhetsår för den miljöfarliga verksamheten. Vem är uppgiftslämnare av historik? Kolla upp rivningslov, marklov, bygglov, EBH etc. på aktuella fastigheter, om annan kommun ta kontakt med dem och stäm av uppgifter kring fastigheten. Situationsplan för massornas ursprung kan vara bra att dokumentera om det t.ex. rör sig om en delsanering av en större fastighet. Schakt/hög 1: Schakt/hög 2: Schakt/hög 3: Miljösamverkan Stockholms län 3 (6)

60 1.4 Hantering, sortering, behandling Schakt/hög 1 Schakt/hög 2 Schakt/hög 3 Innehåll av rivningsavfall? Nej Nej Nej Om ja, ange typ Asfalt* Asfalt* Asfalt* Betong** Betong** Betong** Tegel Tegel Tegel Plast Plast Plast Asbest Asbest Asbest Annat: Annat: Annat: *Om asfalt, har kontroll gjorts av stenkolstjära? Ja Nej Ja Nej Ja Nej **Om lätt-/blåbetong, har kontroll gjorts av radioaktiv strålning? Ja Nej Ja Nej Ja Nej **Om betongrester, har kontroll gjorts av byggnadens tidigare användning? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Om ja, har byggnaden använts som; Mekanisk verkstad Kemtvätt Mekanisk verkstad Kemtvätt Mekanisk verkstad Kemtvätt Fotografisk verksamhet Fotografisk verksamhet Fotografisk verksamhet Tryckeri Tryckeri Tryckeri Kloralkaliverksamhet Kloralkaliverksamhet Kloralkaliverksamhet Smedja Smedja Smedja Gjuteri Gjuteri Gjuteri Ytbehandling, förkromning, galvanisering, förkoppring Ytbehandling, förkromning, galvanisering, förkoppring Ytbehandling, förkromning, galvanisering, förkoppring Ytterligare åtgärder, har t.ex. ny riskbedömning/klassning av massorna behövt göras? Övrigt: 4 (6) Miljösamverkan Stockholms län

61 2 Utgående massor Från mellanlagringsplats Från schaktarbetsplats Situationsplan finns Schakt/jordmassa 1 Schakt/jordmassa 2 Schakt/jordmassa 3 Jordtyp Morän Morän Morän Lera Lera Lera Silt Silt Silt Sand Sand Sand Matjord Matjord Matjord Annat Annat Annat Massor för återanvändning Syfte med återanvändning Provtagning utförd nej nej nej Begär att få se resultat. labbanalys fältinstrument labbanalys fältinstrument labbanalys fältinstrument ange: ange: ange: Analysparametrar Screeninganalys (x ämnen) Screeninganalys (x ämnen) Screeninganalys (x ämnen) Metaller Metaller Metaller PAH 16 Alifater PAH 16 Alifater PAH 16 Alifater Aromater Aromater Aromater BTEX BTEX BTEX PCB PCB PCB Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel Klorerade lösningsmedel Dioxiner, furaner Dioxiner, furaner Dioxiner, furaner Vilken bedömning har gjorts av massorna? Om det är inerta massor ska analysprotokoll och halter redovisas eftersom det inte alltid tas hänsyn till damning eller direktexponering i riskbedömningen. MRR (mindre än ringa risk) RR (ringa risk) KM MKM Inert MRR (mindre än ringa risk) RR (ringa risk) KM MKM Inert MRR (mindre än ringa risk) RR (ringa risk) KM MKM Inert Inte anv.bart, ska deponeras Transportör Slutdestination Deponi? Ange plats/anläggning Mellanlager? Ange plats/ anläggning Kvitto finns (kan skickas senare) Miljösamverkan Stockholms län 5 (6)

62 Om aktuellt, beskriv hur avfallet (massorna) har upphört vara ett avfall. När? Metod? Schakt/jordmassa 1: Schakt/jordmassa 2: Schakt/jordmassa 3: Ytterligare anteckningar: 6 (6) Miljösamverkan Stockholms län

63 MSL Masshantering Uppföljning del 1 Slutversion 27 januari Sätt "0" för nej, "1" för ja och "-" för ej aktuellt Kommun Vallentuna Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Objekt (namn) Fastighetsbeteckning/ar Nummer (om avkodning) Typ (schakt, mellanlager, deponi) 1. Inkommande massor 2. Utgående massor Provtagning Klassning o Övrigt Klassning o Ursprung riskbedömn ing in Historisk inventering Hantering, sortering, behandling utförd riskbedömnin g ut Gillinge massåtervin ning Gillinge 1:4 mellanlager Högdalens Marksortering Örby 4:1 Mellanlager Kommentarer Ulvsunda mellanlager Gjutmästaren 6 Mellanlager Stockholm Vatten VAkross Älvsjö 1:1 Mellanlager Ej besökt Snösätra Sorteringsanläggning Älvsjö 1:1 Mellanlager Verksamhetens tidsbegränsade bygglov för upplag har gått ut. Verksamheten kommer att avvecklas inom ett år (hösten 2017). Förbud mot att att ta emot avfall efter , endast bearbetning och avyttring av befintligt avfall får ske. De fraktioner som har hanterats är "rent" inert avfall ( i början upp till KM, på senare tid har de uppgett att bara schaktmassor som understiger MRR tas emot med undantag för asfalt), hästgödsel som blandats med siktad jord, berg som sedan krossats i mobil kross. Verksamhetskoder i anmälan : 90.40, och Företaget har gått i konkurs. Den klassning och riskbedömning företaget gjorde var okulär besiktning. Företaget motade bort massor med skräp och sånt som på annat sätt såg avvikande ut eller luktade konstigt. En gång tog företaget ett prov. Provtagning var inget företaget gjorde regelbundet. Överlag bristande dokumentation för egenkontrollen. Stockholm vattens mellanlager. Svab tar markprover i samband med planerade schakter. Vid akuta insatser tas inga prover. Leriga jordar går till tipp, sånt som luktar eller ser konstigt ut går också till tipp. Sånt som ser jysst ut och som har rätt teknisk kvalitet bereder man till en fraktion för återanvändning i de egna schakterna. De fraktioner som de hanterar är: ren betong och tegelstenar armerad betong - krossas hos DA mattsson oren fyllning- kakel, klinkers,porslin pah-fri asfalt (ber om provtagningsresultat och om asfalten är otestad innan så kollar Big Bag själva med asfaltspray. Visar det utslag på höga PAH-halter sätts partiet undan) blåbetong Alla fraktioner okulärbesiktigas och transporteras vidare till Hummeltorp, HA, Sörab i Löt (deponiutfyllnad), DA Mattsson i Vällsta. Asbest tas emot som en separat fraktion i plastsäck. Dessa läggs i täckt container. Det som inte tas emot körs till SRV. De mesta som hanteras i Snösätra hämtas in av Big Bags egna chaufförer vilket ger en möjlighet till bättre kontroll av vad man tar emot. Ca ton avfall hanteras per dag. Görgen menar att det skulle vara stört omöjligt att provta inkommande fraktioner eller begära analysprotokoll från lämnaren. För att det skulle fungera skulle det vara ett lagkrav. De frågar inte heller om från vilken typ av rivning ett lass betong kan komma ifrån, exempelvis från industrier eller liknande. Vi konstaterar att de fraktioner som Big Bag hanterar eg. inte passar in i projektet eftersom de inte utgörs av jordar. Det är ju mest betong och tegel och liknande. Men nu har bolaget faktiskt börjat provta, några ggr per år. Stockholm Peab Ballastterminal Örby 4:1 Mellanlager Nynäs- Ösmolastbil Nynäshamn scentral Nynäshamn 2:178 och 2:154 mellanlager Jordbrotipp en Haninge Botkyrka kommun Ekerö kommun Sundbbyber gs stad Järfälla kommun Ekerö kommun Sollentuna kommun Södertälje kommun Nykvarn kommun Peab kör in färdigt material från Jehanders i Tullinge, Riksten. Det handlar uteslutande om rent naturmaterial. Jord görs av sand, mull och torv och anläggningsjord av mull, torv, sand och lera. Torven kommer från en torvtäkt i Ledinge.Vem som helst kan sedan komma och hämta, det är privatpersoner, åkare, byggföretag som är Peabs kunder. Peab tar ibland emot mindre mängder schaktmassor. Dessa körs sedan till Tullinge jord i Riksten. Peab tar själva ut prover på schaktmassorna. Samlar stickprover från 15 ställen i högen och blandar om detta i en hink och så tas två prov ut i två glasburkar och sedan terratest (förmodligen). De massor som lagras här ska inte överskrida KM. Om de innehåller högra halt föroreningar så får kunden komma och hämta tillbaka massorna. 1.1 För del av inkommande massor har VU även schaktjobb m ev. miljökontroll. 1.2 endast adress men viss kontroll i offertskede. Generellt bristande dokumentation av ink+utg massor. Kalvsvik 5:1, Jordbromalm 6:2 mellanlager endast adress. Bristande dokumentation av ink+utg massor Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet Inga besök inom projektet

64 Anläggning för tillsynsprojekt lagring och användning av massor för anläggningsändamål Uppdaterad Anläggningsnamn Fastighet/plats Entreprenör/VU Mellanlagring och/eller behandling/sortering/bearbetning Beslut med koder: anmälan eller tillstånd Kommun Kommentar Södra porten Eriksberg 2:1 Skanska Asfalt & Betong AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt C Botkyrka återvinna annat avfall än farligt avfall Södra porten Eriksberg 2:1 Skanska Asfalt & Betong AB anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall C Botkyrka Södra porten Eriksberg 2:1 Skanska Asfalt & Betong AB Anläggning för sortering eller krossning av berg C Botkyrka Rikstentäkten Riksten 8:1 Sand & Grus Jehander AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa C Botkyrka Uringetäkten Stora Uringe 3:1 Ragn-Sells AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt B Botkyrka återvinna annat avfall än farligt avfall (mängden > ton/år) Uringetäkten Stora Uringe 3:1 Ragn-Sells AB anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall C Botkyrka Snatteranden Vårsta 1:469 Lotus Maskin & transport AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som C Botkyrka kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Snatteranden Vårsta 1:469 Lotus Maskin & transport AB anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall C Botkyrka Snatteranden Vårsta 1:469 Lotus Maskin & transport AB anläggning för mellanlagaring av farligt avfall C Botkyrka Snatteranden Vårsta 1:469 Lotus Maskin & transport AB Anläggning för sortering eller krossning av berg C Botkyrka Norra Hanvedsmossen Hummeltorp 1:3 Hummeltorps Torvindustri AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt B Botkyrka återvinna annat avfall än farligt avfall (mängden > ton/år) Norra Hanvedsmossen Hummeltorp 1:3 Hummeltorps Torvindustri AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa C Botkyrka Norra Hanvedsmossen Hummeltorp 1:3 Hummeltorps Torvindustri AB anläggning för att bearbeta > ton animaliska biprodukter B Botkyrka Norra Hanvedsmossen Hummeltorp 1:3 Hummeltorps Torvindustri AB anläggning för mellanlagring av mer än ton avfall B Botkyrka Södra Hanvedsmossen Boda 1:3 Hans Andersson Entreprenad AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt B Botkyrka återvinna annat avfall än farligt avfall (mängden > ton/år) Södra Hanvedsmossen Boda 1:3 Hans Andersson Entreprenad AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som C Botkyrka kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Södra Hanvedsmossen Boda 1:3 Hans Andersson Entreprenad AB anläggning för mellanlagring av mer än ton avfall B Botkyrka Södra Hanvedsmossen Boda 1:3 Hans Andersson Entreprenad AB Anläggning för sortering eller krossning av berg C Botkyrka Hamratäkten Tullinge 20:2, Tumba 7:126 NCC Roads AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa C Botkyrka Byrstatäkten Byrsta 8:1 AK Schakt & entreprenad AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt C Botkyrka återvinna annat avfall än farligt avfall Byrstatäkten Byrsta 8:1 AK Schakt & entreprenad AB anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall C Botkyrka Byrstatäkten Byrsta 8:1 AK Schakt & entreprenad AB användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som Botkyrka kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Älvnäs Återvinning Asknäs 1:301 NCC Roads AB Anläggning för sortering eller krossning, mellanlagring av massor för C 10.50, C 90.40, C90.110, C , U Ekerö anläggningsändamål, mekanisk bearbetning. Löten Löten 1:5 Sand & Grus AB Jehander Införsel, mellanlagring, krossning och återvinning av inerta schaktmassor och entreprenadberg om maximalt ton per år, vid materialleveranser från Förbifart Stockholm (Mål nr ). Länsstyrelsen har tillsynen. Ekerö Wiggebygård Viggeby 1:1 Wiggeby Jordbruk AB Kompostering a hästgödsel och tillverkning av anläggningsjord. Mellanlagring av schktmassor för tillverkningen. Mellanlagrade massor få ej överstiga KM. Länsstyrelsen har tillsynen: B,90.40 C, C, C SÅCAB Åkericentral Åby 1:265 SÅCAB Åkericentral Deponi, masshantering Klassificering pågår, är huvudvht samt 90.30, 90.70, , och Ekerö Haninge Jordbrotippen KALVSVIK 5:1, JORDBROMALM Jordbrotippen Deponi/återvinning , 90.30, Haninge 6:2 JPAB Årsta 1:82 JPAB Bearbetning av avfall Haninge Upplag massor flygfältet / Barkarby 2:2 Järfälla kommun Mellanlagring eller återvinning? Ej klassifiserad än Järfälla Barkarbystaden Pingsttippen Görväln 3:1 Järfälla Kommun Deponi Järfälla

65 Molnsättra gård Molnsättra 1:1 Molnsätra gård AB Återvinning? Ej klassifiserad än Järfälla Mälarbanan Dikartorp 3:7 Trafikverket Mellanlagring och återvinning 90.40, Järfälla Olunda bergtäkt, Knivsta Olunda 5:1 Skanska Asfalt & Betong AB Mellanlagring och återvinning 90.40, , Beslut länsstyrelsen i Uppsala län Knivsta Varsvik 9:2 Häveröortens LBC / Holmens? 10.20, och Beslut Lst TM. Täktverksamhet samt Norrtälje behandling/återvinning av ton rena schaktmassor (170504) och asfalt (170302) /år. Efterbehandling av ton rena schaktmassor (170504, , ) varav 1000 ton rena muddermassor /år) Rådmanby 3:9, 5:3, 11:3 Rådmansö schakt och transport AB 37-2 C Besut Kn TM. Sortering och Norrtälje behandling av ca 3000 kbm massor för produktion av handelsjord. Mellanlagring? Deponering av muddermassor? Nodstatippen Frötuna-Nodsta 11:1 Rådmansö schakt och transport AB Sortering och återvinning av schaktmassor. Kn Norrtälje TM Nodstatippen Frötuna-Nodsta 11:1 Bo Djurberg , , Lst TM Norrtälje Roslagskrossen Frötuna-Nodsta 2:28 (och 11:1) Rodenåkarna AB Lst TM Norrtälje Riala-Berby 1:8 och Riala-Lundby Rodenåkarna AB (tidigare Norrtälje grus 10.20, Täktverksamhet och jordtillverkning. Lst TM Norrtälje 2:1 och transport AB) Mellingeholm 2:4 Kjell Sandqvist HB / Ljungdals maskin AB Jordsortering samt uppläggning och Norrtälje mellanlagring av schaktmassor. Kn TM Räfsja 1:12 Svenska gräv och anläggning AB Mellanlagring. Kn TM Norrtälje Punskog 1:4, 1:5 Rodenåkarna AB 10.20, Täktverksamhet och jordtillverkning. Lst TM Norrtälje Rävsnäs 3:22 Anderssons allservice Mellanlagring. Kn TM Anmälan under Norrtälje handläggning Nynäs-Ösmo Lastbilscentral AB NYNÄSHAMN 2:178 OCH 2:154 Nynäs-Ösmo Lastbilscentral AB Jordsortering och krossning Nynäshamn Nynäs-Ösmo Lastbilscentral AB NYNÄSHAMN 2:178 OCH 2:154 Nynäs-Ösmo Lastbilscentral AB Jordsortering och krossning 10.50, ska klassificeras om till att även omfatta Nynäshamn Norrsätra Verksamhetsområde, Sollentuna Törnskogen 3:2 JM Entreprenad AB C Krossning, sortering, återvinning 10.50, "Anmälan: Krossning och sortering av berg (10.50). Återvinning av inerta och rena massor (betong, asfalt, schaktmassor (90.110). Återvinning av ris och stubb (90.110). I beslutet: Totalt får ca ton berg, ton asfalt, ton betong, ton ris och stubb och ton rena schaktmassor förkrossas per år. Det ska finnas dokumentation på att massorna som kommer utifrån (asfalt, betong, ris och stubb och schaktmassor) och ska krossas inte innehåller föroreningar över MKM-värden (Mindre Känslig Markanvändning). " Stockholm Vatten VA - kross Älvsjö 1:1 Stockholm vatten Krossning/sortering/återvinning Stockholm Högdalens Marksortering Örby 4:1 Högdalens Marksortering Stockholm AB Mekanisk bearbetning/återvinning :3 Stockholm Snösätra Sorteringsanläggning Älvsjö 1:1 Big Bag AB Mellanlagring Stockholm Ulvsunda mellanlager Gjutmästaren 6 Stockholm Vatten AB Mellanlagring Stockholm Swerock Drivremmen 3 Swerock AB Tillverkning av betong Stockholm Peab ballastterminal Örby 4:1 Peab Drift och underhåll AB Mekanisk bearbetning :3 Stockholm Telge Återvinning AB Lerhaga 2:1 TÅAB Deponi, Mekanisk bearbetning av avfall, Mellanlagring av avfall, , , 90.30, , m.fl Södertälje Återvinning/bortskaffning av FA i form av uppgrävda massor, Sortering av avfall m.m Tysslings Åkeri AB Tysslinge 1:4 Tysslinge åkeri AB Mellanlagring, sortering och bearbetning av avfall m.fl , 90.30, Södertälje Tyresö kommun Strand 1:390 Tyresö kommun Bergkross och mellanlagring och ska klassificeras enligt i höst Tyresö Ullna Arninge 4:1 ABT Bolagen AB Sortering/bearbetning Täby Vällstatippen Edsby 1:1 D.A. Mattsson AB anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än , , , 90.40, Upplands-Väsby farligt avfall Vällstatippen Edsby 1:1 D.A. Mattsson AB anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt Har en pågående tillståndsprövning för hela Upplands-Väsby avfall verksamheten! Vällstatippen Edsby 1:1 D.A. Mattsson AB anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt Upplands-Väsby återvinna annat avfall än farligt avfall Vällstatippen Edsby 1:1 D.A. Mattsson AB anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår Upplands-Väsby Sollentuna

66 Vällstatippen Edsby 1:1 D.A. Mattsson AB anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall Upplands-Väsby Brunnby-Nibbletippen Brunnby 1:264 Svensk Kross och återvinning AB (Skåab) anläggning för deponering av inert avfall eller annat avfall än , , 10.50, 90.40, , Upplands-Väsby farligt avfall Brunnby-Nibbletippen Brunnby 1:264 Svensk Kross och återvinning AB (Skåab) användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som Upplands-Väsby kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Brunnby-Nibbletippen Brunnby 1:264 Svensk Kross och återvinning AB (Skåab) anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Upplands-Väsby Brunnby-Nibbletippen Brunnby 1:264 Svensk Kross och återvinning AB (Skåab) anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt Upplands-Väsby återvinna annat avfall än farligt avfall Brunnby-Nibbletippen Brunnby 1:264 Svensk Kross och återvinning AB (Skåab) anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt Upplands-Väsby avfall Gillinge massåtervinning Gillinge 4:1 Billefält Transport AB 90.40: Mellanlagring mer än 10 ton Vallentuna Gillinge massåtervinning Gillinge 4:1 Billefält Transport AB : mekanisk bearbetning annat avfall än farligt avfall Vallentuna ton per år Gillinge massåtervinning Gillinge 4:1 Billefält Transport AB 10.50: Anläggning för sortering eller krossning av berg Vallentuna Löt avfallsanläggning Löt 1:7 SÖRABs tillstånd M3092 punkt 2: ta emot Länsstyrelsen har tillsynen. Vallentuna och behandla ton förorenade massor sköts av SITA Sverige marksanering Mellansjö 2:1 Mellansjö 2:1 Nedergårdens förvaltnings HB Krossning och uppläggningsplats av muddermassor 10:50 och 90:280 Österåker Ljusterö transport AB Nolvik 6:10 Ljusterö transport AB Mottagning, återvinning, krossning och uppläggning av jord och , 10:50 Österåker schaktmassorna. Ullna industriområde Rydboholm 2:1 DKLBC Utfyllnad och mellanlagring av massor och avfall Österåker Bröderna Ekstrands transport AB Husby 3:25 Bröderna Ekstrands transport AB Mellanlagring och sortering av jord och avfall vid rivning och schakt Under utredning för Österåker Rydbokrossen Rydboholm 2:1 NCC Roads AB Mellanlagring och sortering av schaktmassor för anläggningsändmål , Österåker

67 i n f o r m at i o n om schaktmass o r Genom att återanvända schaktmassor kan naturresurser sparas. Samtidigt är det viktigt att veta massornas ursprung och innehåll för att undvika att föroreningar sprids. Det gäller exempelvis dikesmassor, massor från rörgravar och schaktmassor från byggen. Massorna kan dessutom vara förorenade av asfalt, oljor eller andra oönskade ämnen. I miljölagstiftningen finns det regler för användning av schaktmassor (som oftast klassas som avfall). avfall definieras i 15 kapitlet 1 miljöbalken: Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Kontakta miljökontoret redan i projekteringsskedet. Då sparar ni tid och vi kan redan från början komma överens om provtagningens omfattning och de skyddsåtgärder som kan bli aktuella. ta en tidig kontakt med miljökontoret och eventuellt länsstyrelsen för att slippa förseningar i ett senare skede. när kan massor återanvändas i anläggningsarbeten? Det måste finnas ett behov av en konstruktion där massorna kan användas (får inte vara ett sätt att göra sig av med massor). Om man tror att det uppstår ett behov inom tre år kan massorna mellanlagras efter en anmälan eller tillståndsansökan om mellanlagring. Massorna ska ersätta ett material med liknande egenskaper. Massorna ska vara tillräckligt rena för ändamålet. Massorna ska vara lämpliga ur andra aspekter som organiskt innehåll, hållfasthet m.m. För en dialog med miljökontoret om massorna är lämpliga att återvinna och vilken prövning som kan bli aktuell. området som massorna tas ifrån Har det funnits verksamhet på platsen där schaktningen ska göras som kan ha förorenat massorna? T ex en bensinstation eller en industri. Miljökontoret och Länsstyrelsen har uppgifter om många förorenade områden men inte alla. Om förorening kan misstänkas ska prover tas för att bestämma totalhalter och halter vid lakning. Dialog med miljökontoret rekommenderas för val av provtagning. mindre än ringa risk ingen anmälan ringa risk anmälan till miljökontoret mer än ringa risk tillståndsprövning området där massorna ska användas Områdets känslighet avseende naturmiljön, skredsrisk, översvämningsrisk, närhet till dricksvattentäkter med mera påverkar förutsättningarna för att använda schaktmassor till anläggningsändamål. anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål Om massorna ska användas för anläggningsändamål (och föroreningsrisken är ringa) ska en anmälan enligt miljöprövningsförordningens 29 kapitel 14 lämnas till miljökontoret. Om det finns risk att massorna kan förorena mark, vatten eller grundvatten och risken är mer än ringa krävs en tillståndsprövning hos Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation enligt samma kapitel 13. Det är den som vill använda massorna som ska visa att användningen kan ske utan risk.

68 anmälan om avhjälpandeåtgärd Om man vill gräva i ett förorenat område måste man anmäla detta enligt 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. vad ska en anmälan innehålla? Anmälan till miljökontoret ska lämnas in senast sex veckor innan arbetet påbörjas och innehålla bland annat följande uppgifter: Kontaktuppgifter till sökanden och eventuell entreprenör. Uppgifter om fastigheten där schaktningen ska ske. Uppgifter om fastigheten där massorna ska användas, avstånd till vattentäkter, vattendrag och närboende. Uppgift om hur massorna ska användas och eventuella störningar som arbetet kan medföra. Massornas innehåll av föroreningar med redovisning av de undersökningar som har gjorts. Beskriv vilka skyddsåtgärder som behövs. Karta över de berörda områdena. En blankett för anmälan kan finnas på din kommuns hemsida. kan man se föroreningar? Tyvärr går det inte att se alla föroreningar men följande kan vara tecken på förorening: lukt till exempel olja och kreosot har en tydlig lukt. avvikande färg vissa metaller kan ge färg i höga halter. Om det är svart kan det bero på att någon eldat och då kan det finnas föroreningar från det. porslinsskärvor plåtburkar och annat synligt avfall kan bero på att marken fyllts ut med avfall tidigare. upplysningsskyldighet Om provtagningen visar på förorening eller om man vid schaktning upptäcker en förorening har den som upptäckt föroreningen en upplysningsplikt enligt 10 kapitlet 11 miljöbalken. Upplysningen ska lämnas till miljökontoret så snart upptäckten görs. andra ansökningar och lov som kan behövas: Utöver anmälan till miljökontoret kan det bli aktuellt med ytterligare prövning beroende på var massorna hämtas och var och till vad de ska användas. Strandskyddsdispens, 7 kapitlet miljöbalken (SFS 1998:808), ta kontakt med kommunen. Marklov, Plan och Bygglagen (SFS 2010:900), ta kontakt med byggkontoret. Grävning i område som kräver tillstånd enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (SFS 1988:950), ta kontakt med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Vattenverksamhet 11 kapitlet miljöbalken, ta kontakt med Länsstyrelsen Samråd enligt 12 kapitlet 6 miljöbalken om naturmiljön kan påverkas, ta kontakt med Länsstyrelsen. Natura 2000, ta kontakt med Länsstyrelsen. Schaktning i skyddsområde för vattentäkt, kontrollera skyddsföreskrifterna, ta kontakt med kommunen. Miljösamverkan Stockholms Län använder denna broschyr efter medgivande av Miljösamverkan Sydost. För mera information om projektet "Förorenade massor" som tagit fram broschyren, se