Årsredovisning stadsdelsnämnder Stadsdelsnämnden Norr

Transkript

1 Årsredovisning stadsdelsnämnder Stadsdelsnämnden Norr

2 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 2(52)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Förskola Fritidshem Grundskola Äldreomsorg Egen organisation Stadsdelsverksamhet Resultat avvikelse Verksamheternas utveckling Kommungemensam verksamhet Resultat Kommunövergripande verksamhet Kommungemensam produktion Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden Kontakt med medborgarna Samarbete Kostfrågor Övrigt Fritid Kultur Förskola Förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och fritidshem Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Verksamhetsmått Fritidsverksamhet Kultur Skola Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 3(52)

4 6.4 Förskola Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar Äldreomsorg Investeringar Bilagor Bilaga 1: DB Stadsdelsegen verksamhet Bilaga 2: DB Kommungemensam verksamhet Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 4(52)

5 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 5(52)

6 1 Inledning Ur brukarens och medborgarens perspektiv Betygsresultat i år 9 är något högre jämfört med. Vid Skolinspektionens granskning under är det glädjande nog tre grundskolor i stadsdel Norr som blev helt utan anmärkning. Stadsdelsnämnden Norr är i ett expansivt läge när det gäller förskola och nya förskoleavdelningar har öppnats under året. Familjecentralen på Sjöbo startade under hösten. Arbetet med att möta medborgarna i dialog har utvecklats och under senhösten har fokus lagts på att förbättra dialogen med Fristadsområdet. Ur verksamhetens perspektiv Det tre första åren efter stadsdelsorganisationen har präglats av anpassningar i verksamheterna. Särskilda utredningar har gjorts inom äldreomsorgens verksamheter där biståndshandläggningen har haft ett särskilt fokus. Fokus läggs på det förebyggande arbetet där samarbetet mellan verksamheterna förskola, skola, IFO Barn och familj samt fritid. Mycket arbetet har lagts ned på handlingsplanen för skolan Lust att lära och verksamheten kommer att se resultat av detta under 2014 och framåt. Ur medarbetarens perspektiv Under har en medarbetarenkät genomförts i Borås Stad, Stadsdelsförvaltningen Norrs resultat på övergripande nivå ligger i nivå med Borås Stad. Trots ett arbete för att åstadkomma hälsofrämjande arbetsplatser har sjukfrånvaron har ökat och så även antalet långa sjukfall. Under har arbetet med att erbjuda heltider till alla startat. Ur ett ekonomiskt perspektiv För stadsdelsverksamheten är det bokförda resultatet +2,3 mnkr. Efter korrigerar som beskrivs i årsredovisningen är resultatet +3,7 mnkr. Resultatet för nämndens kommungemensamma verksamhet är -4,0 mnkr och efter justering för kostnader som nämnden begär kompensation för är resultatet +0,9 mnkr. Under - har äldreomsorgsverksamheten haft högre kostnader än budget. Utgången av tillsammans med budget 2014 gör att det finns förutsättningar för verksamheten att ha en verksamhet och ekonomi i balans år Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 6(52)

7 2 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhets- och kvalitetsmål 2.1 Förskola Kommunfullmäktiges indikatorer Målvärde Staden Målvärde Andelen förskollärare av personalen i barngrupperna, %. Andelen barnskötare av personalen i barngrupperna, %. Andel förskoleplatser där barnen deltar vid planeringen av förskolans aktiviteter, %. 68% 66% 70% 70% 67% 28% 30% 30% 33% 85% 100% 100% Andelen förskollärare av personalen i barngrupperna, %. Andelen förskollärare har bara ökat marginellt under 2014 trots att det vid tillsvidarerekryteringar alltid är förskollärare som anställs. Orsaken är att inkonventeringar och en låg personalförändring i verksamheterna medför en förhållandevis låg nyrekrytering. Andelen barnskötare av personalen i barngrupperna, %. Antalet barnskötare är högre än målet. Detta beror på att alla anställda som inte har förskollärarutbildning redovisas. Även lärare och personal utan erforderlig barnskötarutbildning ingår. Detta innebär att målet med 30 procent barnskötare inte är nått utifrån definitionen rätt utbildning. Andel förskoleplatser där barnen deltar vid planeringen av förskolans aktiviteter, %. Alla barn är utifrån förutsättningar på något sätt med och påverkar planeringen i förskolan. Systematiken kan bli bättre uttalad genom skriftliga planer. Idag finns både skriftliga och muntliga rutiner för detta mål. 2.2 Fritidshem Kommunfullmäktiges indikatorer Målvärde Staden Målvärde Andelen fritidspedagoger/förskollärare inom skolbarnsomsorgen, %. 77% 74% 91% 79% 75% Andelen fritidspedagoger/förskollärare inom skolbarnsomsorgen, %. Andelen utbildade fritidspedagoger och förskollärare inom fritidshemsverksamheten har ökat med 1,3 procentenheter vid jämförelse med, men ligger fortfarande 3,7 procentenheter under målvärdet Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 7(52)

8 för. Ambitionen att öka andelen utbildade fritidspedagoger och förskollärare kvarstår men den begränsade personalomsättningen och Borås Stads beslut om rätt till heltidsanställning för alla medför att ambitionshöjningen får ses över en längre tidsperiod. När vakanser väl uppstår bedöms förutsättningarna att rekrytera utbildad personal dock vara goda. 2.3 Grundskola Kommunfullmäktiges indikatorer Målvärde Staden Målvärde Andelen elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. Andelen elever i åk 6 som har lägst godkänt i alla tre ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska vid vårterminens slut, %. Andelen elever i åk 3 som bedöms nå godtagbara kunskaper för åk 3 i båda ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik vid vårterminens slut, %. Andel elever i åk 5 som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, %. Andel elever i åk 8 som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, %. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. 81% 80% 85% 92% 81% 89% 90% 91% 92% 92% 83% 92% 82% 89% 93% 96% 88,2% 77% 99% 67,1% 88% 97% 84,4% 87% 96% 77,1% Andelen elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. Andelen elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen i slutbetyget uppgick till 81 % vilket är en procentenhet högre än motsvarande resultat men väsentligt lägre än målvärdet. Sedan 2010 har dock andelen elever i årskurs 9 med minst godkänt i alla ämnen ökat med 3 procentenheter. Andelen elever med behörighet att söka nationellt gymnasieprogram uppgick till 91% vilket är 1 procentenhets förbättring jämfört med. Något mindre än 10 % av eleverna i åk 9 saknar behörighet att söka nationellt gymnasieprogram. Resultatet har legat på ungefär samma nivå de tre senaste åren trots det omfattande utvecklingsarbete som genomförts och som fortfarande pågår. Att spåren av utvecklingsarbetet inte är tydligare kan förklaras av att ambitionshöjningen måste ses i ett längre perspektiv och att utvecklingsarbetet sker Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 8(52)

9 parallellt med att skolan genomfört anpassningar för att rymma personalorganisationen inom givna ekonomiska ramar. Några exempel på utvecklingsarbete som på sikt förväntas leda till ytterligare resultatförbättringar är: - Bedömning för lärande. - Utveckling av undervisningen i matematik och läsning. - Systematiskt kvalitetsarbete. Stadsdelnämnden Norr har, i budget, angivit särskilda mål vseende matematik för elever i årskurserna 6 och 9. Uppföljninen av målen kompliceras av att betygsystemet ändrats och att betyg i årskurs 6 infördes först läsåret /. En bedömning av måluppfyllelsen har dock gjorts: Mål: Andelen elever som ej når provbetyget E på Nationella prov skall halveras. Andelen icke godkända elever i årskurs 9 år uppgick till 17 procent och andelen elever med provbetyget F år var 6,5 procent. Bedömningen är att målet uppfyllts avseende elever i årskurs 9. I årskurs 6 var det endast 4 procent av eleverna som fick provbetyget F i de Nationella proven i matematik. Mål: Öka andelen elever som når provbetyget C. Andelen elever i årskurs 9 med provbetyget C uppgick till 16,7 procent. Resultatet kan inte jämföras med resultaten enligt det tidigare betygssystemet. I årskurs 6 uppgick andelen elever med provbetyget C till 12,5 procent. Mål: Öka andelen elever som når provbetyget A. 8,3 procent av eleverna i årskurs 9 uppnådde provbetyget A. Andelen elever som fick provbetyget A eller B uppgick till 17,8 procent. var det 12,3 procent av eleverna som fick provbetyget MVG. I årskurs 6 uppgick andelen elever med provbetyget A till 29 procent. Stadsdelsnämnden Norr har i budget angivit följande särskilda mål avseende matematik för elever i årskurserna 6 och 9: - Andelen elever som ej når provbetyget E på Nationella prov ska halveras. - Öka andelen elever som når provbetyget C. - Öka andelen elever som når provbetyget A. Uppföljningen av målen kompliceras av att betygsystemet ändrats och att jämförelsen mellan resultaten och därför haltar. Sammanställning: MVG VG IG A A+B C C+D F 12,3% 18,4% 17,2% 8,3% 17,8% 16,7% 32,2% 6,5% Andelen elever i åk 6 som har lägst godkänt i alla tre ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska vid vårterminens slut, %. Andelen elever i åk 6 som har lägst godkänt i alla tre ämnena Sv/SvA, matematik och engelska uppgår till 92 % vilket är tre procentenheter högre än resultatet. Utvecklingen är positiv och visar att pedagogerna i skolorna gör ett mycket gott arbete och att de satsningar på att förbättra undervisningen i matematik och svenska har fått effekt. Andelen elever i åk 3 som bedöms nå godtagbara kunskaper för åk 3 i båda ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik vid vårterminens slut, %. Andelen elever i åk 3 som bedöms nå godkända kunskaper för åk 3 i båda ämnena Sv/SvA och matematik vid vårterminens slut sjönk från 92 % år till 83 % år. bedöms 89 % av Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 9(52)

10 eleverna nå godkända kunskaper i de båda ämnena. Resultatet är följaktligen betydligt bättre än men når inte upp till års nivå. Det försämrade resultatet mellan och var oroande men förbättringen visar att pågående arbete med att utveckla undervisningen i matamatik liksom lässatsningen har fått positiva konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling. Andel elever i åk 5 som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, %. Resultatet i skolklimatundersökningen visar att dialogen mellan lärare och elever när det gäller vetskap om var eleverna befinner sig och vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena behöver förbättras. Bedömning för lärande handlar bland annat om dialogen mellan lärare och elever i dessa frågor och det fortsatta arbetet med bedömning för lärande kommer att leda att fler elever blir mer medvetna om sin kunskapsnivå och vad de skall kunna för att nå målen. Andel elever i åk 8 som vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena, %. Målvärdet för elever i åk 8 speglar en hög ambition och resultatet visar att skolorna har långt kvar för att nå målet. Frågan behöver prioriteras och lärarna behöver bli tydligare i informationen till eleverna såväl i enskilda samtal som, inför hela elevgruppen, i beskrivningen av vad som skall uppnås med ett avsnitt som just inleds och med varje enskild lektion. Andel elever i åk 5 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Forskning visar att lärarnas förväntningar på eleverna har stor betydelse för hur väl eleverna lyckas i sitt skolarbete. Av den anledningen är målvärdet högt satt. Lärarna behöver på ett tydligare sätt visa att de förväntar sig att eleverna har förutsättningar att nå målen. Att 85 % av eleverna i årskurs 5 upplever att lärarna förväntar sig att de skall nå målen i alla ämnen visar att skolorna har kommit en bra bit på väg och det fortsatta arbetet med bedömning för lärande utgör en bra grund för att resultatet kommande år skall bli ännu bättre. Andel elever i åk 8 som upplever att läraren förväntar sej att de ska nå målen i alla ämnen, %. Resultaten i skolklimatundersökningen visar att elever i högstadiet är mer kritiska i sin uppfattning om lärarnas förmåga att kommunicera frågor som handlar om var den enskilde eleven befinner sig kunskapsmässigt, vad eleven behöver arbeta med för att nå målen, än elever i de tidigare skolåren. Det samma gäller upplevelsen om lärarnas förväntningar på eleven och det är därför en fråga som behöver diskuteras och prioriteras i än högre grad på högstadieskolorna. Att pedagogerna har och visar att de har förväntningar på goda resultat av eleverna är en välkänd framgångsfaktor i skolan och undervisningen. Metodiken för att beskriva och tydliggöra förväntningarna ingår som en del i bedömning för lärande. Eftersom skolorna har fortsatt fokus på bedömning för lärande kan också antalet elever som upplever att läranra förväntar sig att de skall nå målen, antas öka. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 10(52)

11 2.4 Äldreomsorg Kommunfullmäktiges indikatorer Målvärde Staden Målvärde Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i hemtjänst, % Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i vård- och omsorgsboende, %. Antal olika omvårdnadspersonal som besöker en hemtjänsttagare med två eller fler hemtjänstinsatser varje dag under en 14- dagarsperiod. 87% 91% 90% 93% 92% 91% 94% 91% 95% 93% Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i hemtjänst, % Utbildningsnivån fortsätter öka men målet nås inte fullt ut. Tydliga strategier för rekrytering och uppföljning. Har under året även haft medarbetare som gått in på lärlingsprogram och kompletterat upp sin behörighet. Bra samverkan med gymnasie- och vuxenutbildning. Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i vård- och omsorgsboende, %. Når inte målet fullt ut. Ett tydligt startegiskt arbete vid rekrytering och uppföljning vid anställning. God samverkan med gymnasie- och vuxenutbildningen. Antal olika omvårdnadspersonal som besöker en hemtjänsttagare med två eller fler hemtjänstinsatser varje dag under en 14-dagarsperiod. Verksamheten når inte upp till fastställt mål. Resultatet på 16 är lägst i Borås samtidigt som effektiviteten i stadsdelens hemtjänst är högst (68%). 2.5 Egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Målvärde Staden Målvärde Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,3% 6% 5,2% 5% 6,8% Antalet sjukfall över 60 dagar Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare , Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 11(52)

12 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Förvaltningen har inte uppnått målet. gällande sjukfrånvaro är totalt 6,8 % på förvaltningen, kvinnor 7,1 % och män 4,7%. Cheferna arbetar tillsammans med fackliga företrädare och personalfunktionen med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Under år 2014 kommer förvaltningen att prioritera arbetet med resultatet från medarbetarenkäten. Antalet sjukfall över 60 dagar. Förvaltningen har inte uppnått målet. avseende antal sjukfall över 60 dagar är 210 varav 195 kvinnor och 15 män. Förvaltningens chefer, fackliga företrädare samt personalfunktionen arbetar tillsammans med företagshälsovården för att möjliggöra att så många av dessa medarbetare som möjligt kan återgå till arbete. Samtidigt arbetar cheferna för att uppmärksamma tidiga signaler på ohälsa innan den leder till sjukskrivning. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. Förvaltningen har inte uppnått målet. är 126 årsarbetare,105,7 är kvinnor och 20,3 årsarbetare är män. Arbetet med att minska andelen timavlönade pågår och kommer intensifieras i samband med arbetet gällande heltider för alla. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 12(52)

13 3 Stadsdelsverksamhet 3.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Avvikelse Sålda platser Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa Intäkter Personal Lokaler Köpta platser Övrigt Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Bokslut : I ackumulerat resultat ingår Stadsdelsnämndens förslag till resultatreglering. Resultatanalys Resultatet för Stadsdelsnämnden Norr, stadsdelsverksamhet, redovisar ett överskott med tkr. (föregående år tkr, efter korrigeringar -913 tkr). Överskottet önskas regleras enligt följande: kostnadskompensationer enligt specifikation under "rubrik 3:2 budgetavvikelse", tkr äskande om överföring av projektmedel till kommande år, -600 tkr reglering av tidigare års ackumulerade underskott tkr Totalt: 405 tkr Efter att hänsyn tagits till dessa korrigeringar uppgår det egentliga resultatet till tkr och skulle innebära ett ackumulerat resultat med tkr. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 13(52)

14 Resultat Stadsdelsnämnden har efter tre år gradvis förbättrat sitt ekonomiska resultat för att detta år redovisa ett överskott. För chefer och medarbetare betyder det att arbetet med att effektivisera och anpassa slutligen gett resultat. Men detta arbete kan inte avstanna och under 2014 gäller det att framför allt att inom äldreomsorg och skola få balans avseende ekonomi i relation till brukarnas behov. IFO har de sista två åren redovisat överskott, men går in i 2014 med fler placerade än tidigare. Även förskolan har redovisat överskott tidigare år men antal barn som önskar omsorg under 2014 är en osäkerhetsfaktor. Både sålda platser och köpta platser ökar, både mellan stadsdelarna men även från kommunens egen verksamhet till privata aktörer. Detta visar på en ökad rörlighet hos medborgarna när de gör sina val var deras barn ska gå i förskola eller skola. Detta gäller även köpta tjänster när medborgarna väljer vem som ska utföra deras behov av hemtjänstinsatser. Det är även inom hemtjänsten som den största ökningen skett de senaste åren. För stadsdelen innebär detta alltmer ökade krav på beredskap och förmåga att snabbt kunna anpassa sin egen verksamhet efter behov samt ekonomiskt utrymme. Vad gäller utvecklingen för Stadsdelsnämnden Norr visar diagrammet nedan kostnadsutvecklingen avseende ersättning till externa utförare i stadsdel Norr. 3.2 avvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Bokslut Avvikelse Tkr Avvikelse % Administration ,06 Övergripande förebyggande och lokalt inflytande ,55 Fritid ,13 Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 14(52)

15 Tkr Bokslut Avvikelse Tkr Avvikelse % Kultur ,57 Förskola ,29 Grundskola inkl. särskola, fritidshem Individ- och familjeomsorg , ,90 Äldreomsorg ,50 Övrigt #DIVISION/0! Buffert Summa ,27 Väsentliga budgetavvikelser STADSDELSEGEN VERKSAMHET RESULTAT Äskande i RESULTAT årsredovisning efter ev bokslutskomp GEMENSAM ADM FÖREBYGGANDE ARBETE FRITID KULTUR FÖRSKOLA GRUNDSKOLA INKL SÄRSKOLA, FRITIDSHEM INDIVID- & FAMILJEOMSORG ÄLDREOMSORG ÖVRIGT 0 0 Buffert inom årets kommunbidrag RESULTAT Administration tkr +322 tkr = tkr Administration redovisar ett överskott med tkr bland annat beroende på att tjänster inte tillsatts fullt ut. Dessutom äskas kompensation för flyttkostnader avssende entréombyggnad och skyltning av stadsdelskontoret till ett belopp av 322 tkr. Förebyggande arbete tkr tkr = 873 tkr Överskottet fördelas sig mellan Framtid Sjöbo, Familjecentralen (senarelagd start) och Projekt Pinocchio. Projektet redovisar ett överskott med 600 tkr som beror på erhållna statliga bidrag. Stadsdelsnämnden äskar om att få överföra överskott avseende projekt Pinocchio till kommande år. Förskola tkr Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 15(52)

16 Överskottet beror på att nettot av köpta och sålda platser blev högre än budgeterat samt ett lägre antal barn i verksamheten än budgeterat. Skola tkr tkr = tkr Stadsdelsnämnden önskar kompensation för merkostnader för nyanlända -659 tkr samt ökade skolskjutskostnader utöver ramtilldelning -937 tkr, totalt tkr. Detta innebär ett egentligt resultat för skolans verksamhet med tkr. Den negativa avvikelsen mot budget beror främst på högre antal friskoleelever och personalkostnader än budget. Återbetalning från LFF har förbättrat resultatavvikelsen. IFO tkr Avvikelsen beror på att antalet placerade barn varit lägre än budget och därmed även kostnaderna. Även kostnaden för administration har varit lägre än budget, medan däremot har kostnaderna för öppenvård varit högre. Äldreomsorg tkr Avvikelsen mot budget har främst uppstått avseende köp av platser under, och fördelar sig på köp av vård- och omsorgsboende -8,2 mnkr, dagverksamhet -1,2 mnkr och av korttid +2,7. Avvikelsen för extern hemtjänst -9,4 mnkr balanseras upp till viss del av positiva avvikelser inom den egna verksamheten såsom natt, larm, administration, hemsjukvård samt den egna hemtjänsten, summa +6,3 mnkr. avvikelsen beror på att beviljad omsorg inte överensstämmer med det ekonomiska utrymmet. Övrigt Kost och lokalvård redovisade ett underskott med -340 tkr vilket är omfördelat i redovisningen. Buffert tkr Eftersom Stadsdelsnämnden redan vid årets ingång prognostiserade ett underskott har bufferten inte omfördelats utan använts till att balansera upp resultatet. Åtgärder Skola Minskning av lärarbemanning under höstterminen. Återhållsamhet vid materialinköp. Äldreomsorg Granskning och genomgång av biståndsbeslut. Strikt bedömning av biståndsbeslut till vobo. Restriktivitet och avvaktande vid återbesättande av vakanta tjänster. Minskning av administrativ personal. Köp och sälj inom den interna hemtjänsten avlutades tillsvidare. Regelbunden avstämning och anpassning av de interna hemtjänstgruppernas bemanning i relation till beställd tid. Extrainsatta styrgruppsmöten. Projekt för att minska köp av korttid påbörjas. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 16(52)

17 3.3 Verksamheternas utveckling Administration Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Stadsdelsnämnden har under haft nio sammanträden, vilka har varit öppna för allmänheten. Två av nämndens möten har varit på andra ställen än stadsdelskontoret, i Fristad och på Sjöbo. Nämnden har ett socialt utskott som har haft möte ungefär varannan vecka samt ett utskott för kommungemensam förskola och skola. Presidium har under året gjort regelbundna verksamhetsbesök. Lokala ungdomsrådet med representanter från elevråden på stadsdelens år 7-9-skolor inklusive särskolan har fortsatt utvecklats under. Pensionärsråd i stadsdel Norr är remissinstans för nämnden och har under haft fyra möten Övergripande förebyggande och lokalt inflytande Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Ungdomssamordnare Stadsdelens ungdomssamordnare har under bland annat arbetat med att utveckla ungdomsinflytandet och organisationen kring det lokala brottsförebyggande rådet och nätverksgrupperna. Under 2014 kommer organisationen att utökas med en folkhälsosamordnare. Arbetsuppgifterna kommer att prioriteras utifrån resultatet i välfärdsbokslutet. Framtid Sjöbolokalen har under året varit välbesökt och tillsammans med deltagarna har en mängd aktiviteter planerats och genomförts. Samverkan med föreningsliv, studieförbund, andra kommunala verksamheter och AB Bostäder har varit prioriterat. Sjöbo Familjecentral Augusti öppnades familjecentralen på Sjöbo torg. Verksamheten bedrevs i tillfällig lokal i avvaktan på den ordinarie, vilken invigdes januari Från kommunens del består familjecentralen av 3,2 årsarbetare med professioner från IFO, förskola och kultur. De nya lokalerna upplevs som mycket ändamålsenliga. Verksamheten har haft en hög närvaro i den provisoriska lokalen, i genomsnitt 177 besökare per vecka. Med en spridning från 76 besökare vecka 37 till 232 vecka 50. Projekt Pinocchio Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 17(52)

18 I slutet av startade projekt Pinocchio, Borås. Projektet riktar sig till barn i åldersgruppen 2-10 år som visar tydliga tecken på att de riskerar att fara illa socialt, psykiskt eller fysiskt och vars utveckling och hälsa riskerar att påverkas. Till målgruppen hör även barn som på grund av normbrytande beteende riskerar att hamna utanför gruppen i förskolan eller skolan. Syftet med projektet är att, med ett brett spektrum av insatser, kunna möta barnens behov och stärka deras resurser samtidigt som barnens riskbeteende minskar. Vid uppstarten av det praktiska arbetet anmäldes åtta barn i olika åldrar till projektet. Vid årets slut hade antalet barn som var aktuella i projektet ökat till sjutton vilket motsvarar det antal som projektet har möjlighet att arbeta med samtidigt. Det är för tididgt att dra några slutsatser om hur framgångsrikt projektet kommer att bli men insatserna har hittills fått ett mycket positivt mottagande av föräldrar och berörda förskolor och skolor Fritid Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Stadsdelsnämnden Norr har tre kommunalt drivna fritidsgårdar, Munkågården i Fristad, Sjöbo fritidsgård och Mötesplats Alideberg. Sjöbo är öppen sju kvällar i veckan under normalsäsong, Munkågården och Alideberg fem kvällar i veckan. Stadsdelsnämnden lämnar dessutom bidrag till Svenska kyrkan och Kulturföreningen Tåget som gör det möjligt att bedriva en öppen fritidsgårdsverksamhet på Gustav Adolfs Ungdomsgård och Kulturföreningen Tåget. Under tiden Gustav Adolfs Ungdomsgård byggs om bedrivs verksamheten i Norrmalms Ungdomsgård. Verksamheten bedrivs i enlighet med ett måldokument som Kommunfullmäktige i Borås Stad antagit. Inledningsvis fastställs där följande: Gårdarna ska genomsyras av delaktighet, jämställdhet och mångfald och bidra till att stärka ungdomars eget ansvarstagande. Verksamheten ska bygga på öppenhet och frivillighet. Fritidsgården ska vara drogfri. De kommunalt drivna gårdarna är medlemmar i KEKS, ett nätverk bestående av kommuner och stadsdelar. Nätverket arbetar med uppföljning av kvalitet och kompetens. Samverkan med ungdomssamordnare, skola, socialförvaltning, föreningar och andra berörda är ett prioriterat område Kultur Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 18(52)

19 Nettokostnad Analys Kulturverksamheten består av folkbiblioteksverksamhet och allmänkulturell verksamhet. I stadsdelen finns två folkbibliotek, Fristad och Sjöbo, som båda har öppet sex dagar i veckan under normalsäsong. För att ge de boende i centrala Borås samma service som de boende i Fristad och Sjöbo samverkar Stadsdelsnämnden med stadsbiblioteket. Verksamhetens syfte är att ge alla medborgare tillgång till ett folkbibliotek, att främja läsning och kultur och ge upplysning och utbildning. Barn- och ungdomskultur och uppsökande verksamhet, boken kommer till äldre och personer med funktionsnedsättning, ska prioriteras. Program- och utställningsverksamheten kompletterar övriga insatser inom informations- och utlåningsverksamheten. Kulturverksamheten har under samverkat med förskolan. Detta innebär att teater erbjuds förskolebarnen enligt en fastställd plan. En oro finns att ökade kostnader för biblioteksdatasystem och e-bokslån kommer att urholka de medel som finns för verksamheten Förskola Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Ur ett kundperspektiv har stadsdelens förskolor erbjudit plats och omsorg utefter föräldrars behov. Alla har fått plats inom önskad tid. Alla har inte fått plats inom sina tre val, utan har då erbjudits annan förskola. En bidragande orsak är att föräldrar som inte bor inom stadsdelen har ställt sina barn i kö till Centrums förskolor. Utifrån tilldelade budgetramar har verksamheten ansträngt sig mycket för att försöka att tillgodose att alla barn i behov av särskilt stöd fått erforderligt stöd. Alla barn i behov av särskilt stöd har inte erhållit detta. Antalet placerade barn blev färre än budgeterat vilket inneburit att antalet barn per årsarbetare blev något lägre än budget. Under året har förskolorna haft en låg personalomsättning. I de flesta fall där rekryteringar genomförts har det inte varit några problem att rekrytera. När det gäller korta sjukskrivningar har förskolan haft en lägre nivå än stadsdelsförvaltningen som helhet. Inför 2014 ser förskolan ett fortsatt ökat antal boende barn i stadsdelen. Främst beror det på befolkningstillväxten i centrum. Fristad prognostiseras få en viss ökning under Utvecklingen i Fristad beror främst på utvecklingen av bebyggelse med lägenheter i centrala Fristad och olika boenden i Asklandaområdet. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 19(52)

20 Stödet för barn i behov av särskilt behov bedöms bli på samma nivå 2014 som. Arbetet med att etablera nya, ändamålsenliga lokaler måste fortsätta under Idag är cirka hälften av stadsdelsnämndens lokaler att betrakta som tillfälliga lösningar Grundskola inkl. särskola, fritidshem Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Elevutveckling Antalet elever i förskoleklass och grundskola i stadsdelens skolor uppgick under till vilket innebär en ökning med knappt 25 elever vid en jämförelse med föregående år. Befolkningsprognosen visar att antalet elever kommer att fortsätta öka under överskådlig framtid. Storleken på årskullarna i förskolan antyder att elevökningen kommer att vara långvarig. Antal elever i friskolor: 2010: 158 : 225 : 256 : 273 Antalet elever i friskola har stigit kontinuerligt och ökningen av andelen elever i friskola överstiger väsentligt elevökningen i stadsdelen. Andelen elever i friskola utgör nu 10,5 % av samtliga grundskoleelever som är bosatta i stadsdelen. Elevförflyttningar mellan stadsdelarna innebär för stadsdel Norrs del ett nettoöverskott motsvarande 134 elever. Nettoöverskottet är något mindre än föregående år. Lokaler Lokalytan per elev har minskat från 16,7 kvadratmeter () till 16,1 kvadratmeter. Om- och tillbyggnaden av Bergdalskolan blev klar vid årsskiftet /2014 och skolan flyttade in i de nya lokalerna inför vårterminstarten Personal Personalens sjukfrånvaro har ökat från 5,1 % till 5,4 % mellan och. var motsvarande siffra 4,4 %. Antalet långa sjukfall har ökat från 35 personer till 43 mellan och. En analys av orsakerna till långtidssjukskrivning visar att ca en tredjedel av de långa sjukfallen, delvis, är stress- eller utmattningsrelaterade. Mellan och minskade antalet timavlönade med c:a 30 %. Under har antalet timavlönade ökat till ungefär samma nivå som. Fritidshemmen och förskoleklasserna är, till stor del, personalmässigt integrerade verksamheter och siffrorna visar att dessa verksamheter fått bära en förhållandevis stor del av anpassningar som varit nödvändiga att genomföra. Förändringar inom skolan En händelse som satt sin prägel på i skolan är Skolinspektionens granskning av samtliga skolor och fritidshem i Borås. Tre skolenheter inom stadsdelen har inte fått några förelägganden eller anmärkningar av Skolinspektionen. Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 20(52)

21 En återkommande anmärkning på huvuddelen av skolorna var brister i det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och fritidshemmen. Med hänvisning till anmärkningarna från Skolinspektionen har ett arbete påbörjats med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhets- som områdesnivå. Inspektionen visade också att det råder alltför stora skillnader mellan kommunens fritidshem och fritidshemmens möjligheter att ge barnen stöd och stimulans samt att skolan i vissa fall inte erbjuder det stöd eleverna har rätt till. Tdigare påbörjade projekt i form av bedömning för lärande, lässatsning och matematiksatsning fullföljs. Enskilda skolor har dessutom arbetat med learning study-projekt i matematik. Höstterminen inrättades de första förstelärartjänsterna i Borås. Sju lärare vid stadsdelens skolor erbjöds och tackade ja till förstelärartjänster. Förstelärare finns i ämnena matematik, svenska, bild, naturorienterade ämnen, samhällsorienterade ämnen och svenska som andraspråk. Tre av stadsdelens skolor deltar i Skolverkets web-baserade fortbildning i matematik ("Mattelyftet"). Övriga skolor ansluter sig till utbildningen under Satsning på datorer i skolan har, för stadsdelens skolor, inneburit att samtliga pedagoger i skolan samt eleverna i årskurserna 6 och 7 har tillgång till egna bärbara datorer från och med höstterminen. Under de senaste två åren har antalet anmälningar till Skolinspektionen i enskilda elevärenden ökat. Anmälningarna avser nästan uteslutande kränkningar elever emellan eller att föräldrar anser att deras barn inte får det stöd de behöver och har rätt till. Ökningen av antalet anmälningar visar att de resurser skolan har till sitt förfogande för stöd till elever är otillräckliga. Förutsättningarna för att bedriva skol- och fritidshemsverksamhet har förändrats väsentligt under senare år. Många nya reformer inom skolans område (Ny skollag, ny läroplan, nya kursplaner, nytt betygsystem m m) i kombination med minskade resurser för undervisning har på ett påtagligt sätt påverkat situationen i skolan. Det ambitiösa och framgångsrika arbete som utförs av medarbetarna i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet tillsammans med flera framgångsrika utvecklingsprojekt gör dock att Borås stads skolor står sig mycket väl vid en jämförelse med andra kommuner i landet Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Barn och unga i stadsdel Norr Under har Stadsdelsnämnden haft 473 barn (knappt 8 % av stadsdelens barn och unga upp till 19 år) som aktualiserats via anmälningar och ansökningar, vilket är färre än och. Av 560 inkomna anmälningar kom 150 från polis och 90 från skola/förskola, vilka är de som står för flest anmälningar. Stadsdelen har haft 8 anmälningar rörande sexuella övergrepp, under 14 anmälningar, vilket är förhållandevis höga siffror. Under våren hade Stadsdelsnämnden Norr endast en ungdom på institution. På hösten började flera ungdomar som hade omfattande öppenvård få ökad problematik och det blev allt svårare att hantera detta med mer öppenvård. Ökad missbruk, kriminalitet och stora brister i skolgång har lett till att fler behövt placeras under hösten. I december hade IFO barn och familj 4 ungdomar placerade på institution, varav 2 på slutna institutioner. En skillnad mot då nämnden under lång period inte Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 21(52)

22 hade något barn institutionsplacerat. års låga siffror sågs som ett ovanligt år och det var därför förväntat att nämnden skulle få några placeringar under. De ökade placeringarna kommer att få effekter på verksamheten under Åtta barn har under olika perioder varit placerade inom den externa öppenvården Camp Neptun, vilket är en ökning jämfört med 5 barn under. Kostnaden för öppenvården per person har därför ökat ytterligare detta år. Den öppenvårdsverksamhet som dominerat är den interna via Dialogcentrum. 44 barn/ungdomar har under året haft insatser från Dialogcentrum, vilket är något lägre än med 55 barn. Under slutet av hösten påbörjade den interna öppenvården ett förändringsarbete för att se över och utveckla verksamheten. Förändringsarbetet kallat "En väg in" avser att kunna nyttja samtlig öppenvård inom Stadsdelsnämnden Väster och inte endast Dialogcentrum och på så sätt kunna hantera fler problemställningar och målgrupper. I samband med förändringsarbetet har Dialogcentrum avvaktat med rekryteringar och då kunnat ta emot färre ungdomar, vilket lett till att nämnden fått anlita extern öppenvård för något fler barn. Målet för var att minska antalet vårddagar per person. Det som jämförs är ungdomsplaceringarna där genomsnittsplaceringen var 145 dygn och nu under 137 dygn. En mycket liten förändring. Placering under 6 månader får bedömmas som kortvarig. Placeringar av mindre barn tillsammans med en förälder är ofta kortvariga men i gengäld hög dygnskostnad då institutionerna tar dygnskostnad för både barn och förälder. Antal barn placerade i familjehem under är i nivå med och. 17 barn är placerade i familjehem vid årets slut. Därtill kommer 11 barn där vårdnaden har flyttats över till familjehemmen. Identiska siffror jämfört med december. Vårdplaneringsmöten har använts för planering av institutionsvård och i samband med utslussning från omfattande öppenvård. I övrigt har samverkan skett i form av VästBus-möten och samverkansmöten. Några få SSPF-möten (SSPF = socialtjänst, skola, polis, fritid) har genomförts. En Lex Sarah-rapport gällande en händelse om ett barn som var placerat i familjehem har gjorts under året. Händelsen har inte rapporterats till Socialstyrelsen. Verksamheten inom IFO Barn och familj IFO Barn och familj i Stadsdelsnämnden Norr har haft en tydlig inriktning på tidiga insatser och öppenvårdsinsatser för att dels förebygga placeringsbehov och dels hantera uppkomna problem hos barn och ungdomar. 44 barn har erhållit kontaktperson eller kontaktfamilj som betraktas som relativt tidiga insatser. IFO Barn och familjs arbete utifrån Barns behov i centrum har givit en trygg och säkrad utredningsmetodik vilket påverkat på ett positivt sätt. Samverkan med mödrahälsovård har under året skett i Ros-möten kring gravida kvinnor. Spädbarnsverksamheten har använts för några kvinnor med nyfödda barn. Samverkan med barn- och ungdomspsykiatri, BUP, har skett genom nätverksmöten kring enskilda barn. 39 VästBusmöten har genomförts med lokala skolor eller med skolor på orter där placerade barn varit bosatta. 26 Vårdplaneringsmöten i samband med placeringar, ungdomsboenden och omfattande öppenvård. Ett samarbete kring det generella föräldrastödsprogrammet Cope finns i Borås. Cope-utbildningar som varit öppna för samtliga stadsdelar har genomförts under. För närvarande arbetar nämnden med en handlingsplan utifrån framtaget Föräldrastödsprogram. Den folkhälsosamordnare som rekryterats under hösten kommer under 2014 att samordna nämndens föräldrastöd. IFO Barn och Familj har varit delaktiga i att starta och driva nämndens projekt för tidiga insatser Pinocchio. IFO Barn och familj har varit med på elevhälsoteam i skolorna och även varit ute på arbetsplatsträffar i skolan. Under hösten har ett samarbete inletts för att utöka samverkan med förskolorna i stadsdelen. En arbetsgrupp har bildats för detta syfte. Effekten av detta arbete förväntas bli fler kontakter och anmälningar till IFO Barn och familj. Personal Personalomsättningen har under året varit låg. Under året har endast en rekrytering genomförts för att ersätta socialsekreterare som slutat. En period var flera tjänstlediga och några minskade sin tjänstgöring på grund av vård av barn. Dessa ersattes inte vilket ledde till periodvis hög arbetsbelastning. Mätningar av arbetsbelastning har skett kontinuerligt under året. Viktigt är att arbeta för att IFO barn och familj Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 22(52)

23 skall vara en attraktiv arbetsplats eftersom det finns stor rörlighet bland socionomer och detta är en svårrekryterad yrkesgrupp. 1 januari infördes förändringar i socialtjänstlagen som innebar ökning av dokumentation och administration. Vikten av uppföljning och dokumentation av placerade barn förtydligades. Familjehemsplacerade barn ska följas upp minst 4 gånger per år och i början av nya placeringar oftare. Skyddsbedömningar behöver görs senast 14 dagar efter en inkommen anmälan. Dessa förändringar har skett ich rutiner för detta finns. Socialsekreterarna har under året samtliga gått i barnsamtalsutbildning och i utbildning i motivationsarbete (MI) Äldreomsorg Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys De äldre i stadsdelen Befolkningsprognosen inför visade på färre i åldern 85 år och äldre i stadsdel Norr men något fler i åldersgruppen år. Stadsdelen har haft ett tryck av vårdplaneringar från sjukhuset som ökat under året. I genomsnitt var det 46 vårdplaneringar/månad under våren för att under hösten öka till ett genomsnitt på 56 vårdplaneringar/månad. SÄS har under året stängt 2 avdelningar, vilket ökat trycket på utskrivningar och förkortad vårdtid. Mot slutet av året ökades återigen sjukhusets vårdplatser något men fortfarande finns en tydlig inriktning på att förkorta vårdtider. De som kommer hem tidigare är i behov av mer omfattande vårdinsatser och mer hemsjukvård. Ett exempel är Ortopedkliniken som under året kraftigt förkortade vårdtider i samband med höftledsoperationer och knäledsoperationer. Allt är ett tecken på ökade vårdbehov som måste hanteras av kommunala insatser. Det finns en tydlig koppling mellan antalet vårdplaneringar och behovet av korttidsvård eller mycket omfattande insatser i det ordinära boendet. Nämnden har under året haft en tydlig inriktning på att ta hem äldre med insatser i hemmet och minska korttidsvården. Färre korttidsdygn än beräknat har därför behövts och en väsentlig minskning jämfört med. Inför 2014 är planeringen att använda en form av Kom Hem-modell, ett arbetssätt som motsvarar den rehabilitering och de insatser som sker på en korttid men i stället bedrivs i hemmet. På så sätt förväntas behovet av korttidsvård för äldre att minska ytterligare. Nämnden har trots hårt tryck från sjukhuset endast behövt betala för 7 dygn på sjukhuset för färdigbehandlad patienter som inte tagits hem inom den gällande tiden. Stadsdelsnämnden Norrs behov av att köpa platser på vård- och omsorgsboende, vobo, har däremot ökat jämfört med och varit högre än det som budgeterats. Det var särskilt en hög nivå under våren för att därefter minska. Under hösten finns återigen en ökning. Detta kan dels hänföras till en medveten strävan att erbjuda plats på vård- och omsorgsboende till äldre i ordinärt boende med mycket omfattande hemtjänstinsatser över 140 timmar hemtjänst och där det bedömdes att placering på vård- omsorgsboende skulle ge en bättre omvårdnad. En annan grund är att ett antal äldre över 90 år ansökte om vård- och omsorgsboende utifrån förenklad handläggning. Under året har 104 personer från stadsdelen flyttat in på Vobo. 105 personer boende på Vobo har avlidit. Av de som ansöker om vård- och omsorgsboende ökar andelen med demensdiagnos. Stadsdelen har haft ca 50 personer fler som har haft behov av hemtjänstinsatser jämfört med. Antalet äldre som har privata utförare för sin hemtjänst har fortsatt öka med ungefär 20 personer under och är nu ca 165 personer. Totalt har privata utförare gjort cirka timmar mer under Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 23(52)

24 än. Tendensen sedan 2010 är att privata utförare ökar successivt. 760 äldre har i december kommunal hemtjänstgrupp. Anhöriga gör en stor och mycket viktig insats för sina närstående. I december hade stadsdelen 54 med hemvårdsbidrag. Några har anhöriganställningar och ytterligare andra stöd genom de anhörigträffar som anordnas av nämndens anhörigstödjare. Verksamhet Under våren gjordes en handlingsplan för att komma till rätta med kostnaderna som var väsentligt högre än budgeterat. Det interna köp -och säljsystemet för den stadsdelsegna hemtjänsten upphörde från och med april månad. Det finns planer på att återinföra detta men då först Delegationsförändringar genomfördes även under våren för att säkerställa att beslut fattades likvärdigt och utgick ifrån skälig levnadsnivå. Handläggarna har samrått med förändringsledare eller enhetschef innan beslut. Stadsdelen har en högre beställd tid och utförd tid av hemtjänstinsatser. Något som kan ha olika orsaker. Det finns underlag som tyder på att stadsdelens äldre har ett större behov jämfört med övriga två stadsdelar men detta är svårt att helt slå fast. Det finns även en skillnad mellan genomsnittet för äldre som har privat utförare jämfört med kommunal utförare. Målsättning är att minska denna skillnad, vilket skett till viss del hittills. Det är viktigt att sträva mot en likvärdig hemtjänst i Borås. Det har även blivit tydligt att det behövs en samordning av den tid som biståndshandläggare beviljar för service och omvårdnad och den tid som sjuksköterskan/rehabiliteringspersonal beviljar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta har delvis genomförts under hösten men former för detta behöver ytterligare ses över. Våren ändrades även sättet att organisera sig till att utgå ifrån hemtjänstgrupperna geografiska områden. Detta för att underlätta samverkan kring enskilda brukare. Under året har personal inom äldreomsorgen utbildats i ett nytt sätt att utreda, Äldres behov i centrum (ÄBIC), vilket tydligare utgår ifrån behov. Detta har bidragit till ökad likställdhet i beslut då utredningarna mer följer en given gång för bedömningar. Även de tidsschabloner som är kopplat till detta ger mer likställd tid för hemtjänstinsatser till olika äldre oavsett var de bor eller vilken utförare de valt. Till följd av allt fler brukare med omfattande behov av insatser har allt oftare traditionell handläggning tillämpats för att på ett säkert sätt kunna bedöma behovet och kunna följa upp insatserna. Detta gäller särskilt när det rör sig om behov av insatser med personlig omvårdnad. Under 2014 kommer förenklad handläggning stegvis att avvecklas vilket överensstämmer med denna tendens. Under påbörjades ett arbete på vård-och omsorgsboenden med att få en tydligare evidensbaserad äldreomsorg genom att använda registrering av fallrisk, nutrition, munhälsa med mera i registret Senior Alert. Detta för att planera för åtgärder för den äldre som förbättrar och förebygger. Även Demensoch Palliativregister har används under. Under året har även två trygghetsboenden tillkommit i stadsdelen. Duvan och därefter Trappen. På Trappen har en aktivitetssamordnare knutits till föreningen Guldkanten som finns i huset och på Duvan finns sedan tidigare aktivitetssamordnare. Personalsituation Ärendehandläggning har haft en fortsatt hög personalomsättning och har under behövt rekrytera tio nya handläggare. Något som påverkat biståndshandläggarnas möjlighet att fullgöra arbetet då många samtidigt behövt introduktion och det även varit kortare luckor vid rekryteringarna. Under hösten har verksamheten tagit in två konsulter för att täcka luckor under rekryteringsperioder. Sammantaget har detta påverkat förutsättningarna för verksamheten. Situationen är dock nu betydligt mer stabil vilket förväntas ge bättre förutsättningar inför Från januari har ärendehandläggning haft stöd av förändringsledare som har arbetat med introduktion av nya handläggare, rutiner, handledning, samråd och utveckling av synsätt. Det nya verksamhetssystemet VIVA har under året dels prövats i pilotform i Fristad och därefter Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 24(52)

25 införts i hela Äldreomsorgen i stadsdelen. Detta tar tagit mycket engagemang och tid. Många rutiner behöver göras om och verksamheten behöver delta aktivt för att forma och ge återkoppling till projektgrupp och leverantör för att få ett system som fungerar och ger gott stöd. Inom rehabiliteringen har situationen varit betydligt stabilare jämfört med och tjänsterna har kunnat vara besatta på ett bättre sätt än. I samband med handlingsplanen för att anpassa verksamheten utifrån budget stoppades även flera rekryteringar av vakanta tjänster inom främst hemsjukvården. Detta påverkade sjuksköterskesituationen som blev mycket ansträngd under och efter sommaren. Det finns även en viss svårighet att rekrytera sjuksköterskor samt att få tillgång till vikarier då detta behövs. Den biståndsbedömda dagverksamheten Lövet på Sjöbo har under året avvecklats då den hade få deltagare. Istället har aktiviteter förlagts på Blombacka för att komplettera det utbud som pensionärsföreningar redan haft där. Hemtjänst Produktion Det är svårt att rekrytera till enhetschefstjänster inom hemtjänst. Verksamheten har haft behov att rekrytera två nya enhetschefer. Målet för brukartid har under varit 68 %, resultatet för verksamheten på helår är 67,8, det är klart högst i Borås. Kontinuitetsmätningen som gjorts två gånger under redovisade på 16 omvårdnadspersonal/brukare som har mer än två tillfällen/dag. Den höga effektiviteten och kontinuitetsresultatet medför att stadsdel Norr har högst kontinuitet och högst effektivitet i Borås. Nya IP-larm som ersätter de gamla analoga trygghetslarmen har installerats och till större delen ersatt det analoga systemet. Under senhösten har larm- och nattorganisationerna i Borås påbörjat ett gemensamt arbete med utbyte av alla lås till brukare som har larm och hemtjänst. Det kommer underlätta för verksamheten när det arbetet är helt klart och alla kan öppna med arbetsmobiler. Säkerheten höjs när nycklarna nästan helt försvinner. Lex Sarah och Lex Maria Inom Stadsdelsnämnden Norr under har 18 Lex Sarahrapporteringar gjorts. Dessa fördelar sig på: Risk för missförhållanden/avvikelse, 13 st Missförhållande avvikelse 1 Påtaglig risk för allvarliga missförhållanden, 1st (rapporterade till Socialstyrelsen) Allvarliga missförhållanden, 2st (rapporterade till Socialstyrelsen) Samtliga händelser har enheterna analyserat och åtgärdat brister samt medvetandegjort alla medarbetare om värdegrund för äldre och förhållningssätt till fattade beslut och beviljade insatser för den enskilde. Inga Lex Maria-anmälningar har rapporterats till tillsynsmyndighet under Övrigt Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Nettokostnad Analys Kost- och lokalvård Kost- och lokalvårdsverksamheten inom Stadsdelsförvaltningen Norr arbetar med service till Stadsdelsnämnden Norr, Årsredovisning stadsdelsnämnder 25(52)